Kapitel 1. Inledande bestämmelser.

Transkript

1 Avtal mellan Fackförbundet ST och Unionen avseende allmänna anställningsvillkor för anställda vid ST:s kansli. Kapitel 1. Inledande bestämmelser. 1 Tillämpningsområde Detta avtal reglerar anställningsvillkoren vid Fackförbundet ST:s kansli. Avtalet gäller dock inte - Förste ombudsmannen/kanslichefen, biträdande förste ombudsmannen, förhandlingschefen samt administrativ chef - Arbetstagare som får ålderspension enligt pensionsbestämmelser i detta avtal - Arbetstagare som är anställd med stöd av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än lönebidragsanställning - Visstidsanställda som avlönas per timme 2 Vissa definitioner Anställd i ST är antingen funktionär eller administrativ personal. Vilken grupp den anställde tillhör ska från den 1 januari 2007 framgå av anställningsavtalet. 3 Bisysslor En arbetstagare får inte åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som inverkar hindrande för arbetsuppgifterna på ST eller påverkar arbetstagarens sätt att utföra sitt arbete på ett negativt sätt. Arbetstagare ska lämna uppgift till arbetsgivaren om och i vilken omfattning han/hon har en bisyssla. Arbetstagare får inte heller utföra uppdrag hos annan uppdragsgivare inom området för ST:s verksamhet. Arbetstagaren får inte heller ha del i själv eller genom någon annan driva ett sådant företag och inte heller i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör detta område. Arbetsgivaren får ålägga arbetstagaren att helt eller delvis upphöra med bisysslan om arbetsgivaren anser att den inverkar hindrande för arbetet. 4 Förtroendeställning Förhållandet mellan förbundet och anställd grundar sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren skall verka för förbundets inriktning och policy samt tillvarata förbundets intressen. Funktionär inom ST har en särskild förtroendeställning. Det är av stor betydelse att förbundets funktionärer uppträder på ett sådant sätt att respekten för ST som facklig organisation upprätthålls. 1

2 5 Enskilda överenskommelser Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa överenskommelse om avvikelse från avtalets bestämmelser endast om detta anges i avtalet (enskild överenskommelse). En enskild överenskommelse ska vara skriftlig och regleras antingen i anställningsavtalet eller i annan skriftlig överenskommelse. STP ska informeras innan enskild överenskommelse träffas. 6 Anställning Anställningen gäller normalt tillsvidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i enlighet med Lagen om anställningsskydd (LAS). Eventuella avsteg från dispositiva regler i LAS får träffas efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och STP. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig. Avtal om provanställning får träffas efter överenskommelse mellan ST och STP. 7 Uppsägningstider För samtliga anställda gäller följande uppsägningstider: Från Fackförbundet ST:s sida är uppsägningstiden sex månader. Från den anställdes sida är uppsägningstiden tre månader. Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa enskild överenskommelse om annan uppsägningstid än vad som framgår enligt ovanstående. Dock inte vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist från Fackförbundet ST:s sida 8 Tjänstledighet För prövande av annan tjänst kan tjänstledighet erhållas högst sex månader. Ansökan om sådan ledighet skall inlämnas tre månader i förväg. Vid en eventuell tidigare återgång eller entledigande skall begäran om detta inlämnas senast två månader innan tjänstledighetens utgång. Om önskemål finns angående tidigare återgång än den beviljade tjänstledigheten avgörs detta efter förhandling mellan ST och STP. Tjänstledighet med anledning av barns födelse eller adoption inlämnas senast två månader innan föräldraledighetens början. Vid ev. återgång eller fortsatt tjänstledighet skall begäran inlämnas två månader innan. Avsteg får ske vid enskild överenskommelse mellan ST och STP. Kapitel 2. Lön. 9 Grundläggande bestämmelser Varje arbetstagare har rätt till lön från och med den dag anställningen börjar till och med den dag anställningen upphör, om inte något annat följer av avtalet. ST tillämpar individuell lönesättning. 2

3 10 Lön Lönen består av: individuell lön i förekommande fall lönetillägg semesterersättning 11 Lönetillägg Lönetilläggen är antingen fasta eller rörliga. Med fasta tillägg avses sådana tillägg som anges med ett visst månadsbelopp. Övriga tillägg är rörliga. 12 Beräkning av månadslön Lönen beräknas per innevarande månad. Om månadslönen ska betalas ut endast för en del av en kalendermånad betalas den i stället ut med ett dagbelopp, som motsvarar 3,3 % av månadslönen. Tillägg och avdrag bör regleras månaden efter löneutbetalningsmånaden. 13 Utbetalning av lön Lönen betalas ut per kalendermånad och på sådant sätt att arbetstagaren har tillgång till beloppet normalt den tjugofjärde dagen i kalendermånaden. Om den tjugofjärde inträffar på en lördag/söndag eller helgdag ska lönen vara tillgänglig på närmaste vardag dessförinnan. Kapitel 3. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar. 14 Tillämpningsområde Bestämmelserna i detta kapitel ersätter arbetstidslagen (ATL) i sin helhet. 15 I nedan angivna frågor ska ATL:s bestämmelser tillämpas; Nödfallsövertid ( 9 ATL) Nödfallsmertid (10 ATL) Veckoarbetstid (10 a ATL) Arbetsgivarens skyldighet att föra anteckningar om övertid och mertid (11 ATL) Dygnsvila ( 13 ATL) Veckovila ( 14 ATL) Rast (15 ATL) Måltidsuppehåll (16 ATL) Paus (17 ATL) 3

4 16 Arbetstidens längd För heltidsarbetande arbetstagare är den genomsnittliga ordinarie arbetstiden 37 timmar och 30 minuter per vecka. Normalarbetstiden för heltidstjänstgörande är måndag - fredag Mellan 1 maj och 31 augusti är normalarbetstiden till på fredagar. Arbetsdag före helgdag slutar arbetsdagen klockan Som helgdag räknas även pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Samtliga så kallade "klämdagar" ska vara arbetsfria utan särskild inarbetning av motsvarande tid. 17 Flextid Inom ST tillämpas flextid för administrativ personal enligt särskilt avtal mellan ST och STP. 18 Lunch/paus Lunchen är 30 minuter och bör förläggas till tiden Paus om 15 minuter förläggs mellan klockan Vid arbetstidsförkortad dag har anställd rätt till paus i 15 minuter. 19 Förtroendearbetstid Funktionärer (se 2 ) som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva reglera sin arbetstid har förtroende arbetstid. Vid förtroende arbetstid utgår inte övertids- eller mertidsersättning. Anställd som har förtroende arbetstid bör ej tas i anspråk för tjänsteuppdrag utöver ordinarie kansliarbetstid mer än högst 10 arbetsfria vardagar och/eller 10 sön-, helgdagar per år 50 vardagskvällar per år dock inte fler än tre kvällar per vecka Uppföljning ska ske kontinuerligt på respektive enhet. 20 Kompensation vid förtroendearbetstid Arbetstagare med förtroende arbetstid erhåller kompensation för tjänstgöring på arbetsfri dag med en dag för varje sådan tjänstgöringsdag. Kompensationsledigheten bör tas ut senast kalendermånaden efter det att tjänstgöringen fullgjorts, om inte arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om annat. Om arbetsgivaren på grund av särskilda omständigheter önskar ta arbetstagare i anspråk fler än ovanstående dagar eller kvällar ska överenskommelse träffas med den enskilde. STP ska informeras före sådan överenskommelse. 21 Koncentrerad deltid Koncentrerad deltid innebär att en deltidsarbetandes arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka eller i genomsnitt normalt understiger fem. 4

5 22 När arbetstagare med koncentrerad arbetstid har semester eller är lediga av annan anledning ska den ordinarie arbetstiden minskas enligt följande formel. Det för deltidsarbete lämpliga ordinarie arbetstidsmåttet i varje begränsningsperiod som helt eller delvis berörs av frånvaron divideras med det antal dagar under begränsningsperioden som är arbetsdagar för arbetstagare med heltidsarbete. Den erhållna kvoten multipliceras med det antal arbetsdagar som infaller under frånvarotiden. Produkten eller, om mer än begränsningsperioden berörs av frånvaron, summan av produkterna är normalarbetstiden. Beräkningen ovan ska inte tillämpas vid frånvaro av följande orsaker: sjukfrånvaro, ledighet med tillfällig föräldrapenning, ledighet med ersättning för vård av närstående. 23 Mertid En deltidsarbetande arbetstagare är skyldig att arbeta utöver sin dagliga ordinarie arbetstid (mertid) enligt bestämmelserna i denna paragraf. Mertidsarbetet får dock inte utsträckas till tid som går utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Utöver arbete på mertid kan en deltidsarbetande arbetstagare vara skyldig att arbeta övertid. Under ett kalenderår får den uttagna övertiden och mertiden sammanlagt för en arbetstagare inte överstiga 150 timmar, Mertiden får dock inte överstiga 150 timmar under ett kalenderår. Den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag för vård av barn är inte skyldig att arbeta på mertid. 24 Ersättning för mertid Arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut har arbetat på mertid har rätt till ersättning. Ersättning lämnas i form av tid (kompensationsledighet) eller pengar (mertidstillägg) och ska lämnas i den form som arbetstagaren önskar. 25 Mertidstillägg Mertidstillägg betalas med ett belopp för timme som motsvarar arbetstagarens månadslön samt eventuella fasta tillägg uppräknad till den lön som motsvara full ordinarie arbetstid dividerad med 150. Mertidstillägg betalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. 26 Kompensationsledighet vid mertid Kompensationsledighet vid mertid ska omfatta lika lång tid som mertiden. 27 Övertid Med övertidsarbete avses sådant arbete som heltidsarbetande administrativ personal utför utöver sin ordinarie dagliga arbetstid. Övertid ska vara beordrad. Övertidstillägg betalas inte för kortare tid än femton minuter i följd. Övertidsersättning utgår antingen i form av pengar eller kompensationsledighet. A. Övertid vid tjänstgöring inom flexramen: Om en tjänsteman enligt beslut av överordnad fullgör tjänstgöring på flextid i sådan omfattning att denna tjänstgöring och tjänstgöringen på fast tid sammanlagt överstiger det 5

6 för arbetsdagen tillämpliga normaltidsmåttet, är tjänstgöringen på tid utöver normaltidsmåttet övertid. B. Övertid vid tjänstgöring utom flexramen: Om en tjänsteman enligt beslut av en överordnad fullgör tjänstgöring på tid, som ligger utom flexramen, är tiden för denna tjänstgöring övertid. Som övertid anses dock inte tjänstgöring, som fullgörs på tid, som är förskjuten ordinarie arbetstid eller tjänstgöring för vilken mertidstillägg utgår. 28 Övertidsmått En arbetstagare är skyldig att arbeta på övertid högst 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 150 timmar under ett kalenderår. Sådan övertid som kompenseras med ledighet räknas inte in i den totala övertid per år som arbetstagaren är skyldig att utföra. Övertidsersättning utgår inte för planeringskonferenser inom den egna enheten, personaldagar, kanslidagar och egen utbildning. De som är partiellt sjukskrivna, partiellt lediga med stöd av lag eller för vård av barn är inte skyldiga att arbeta övertid. 29 Övertid utöver övertidsmått Om arbetsgivaren behöver ta ut övertid i större omfattning än vad som gäller enligt ovan, ska enskild överenskommelse träffas med arbetstagaren om detta. Innan överenskommelsen träffas ska STP informeras. 30 Övertidsersättning Arbetstagare som enligt arbetsgivarens beslut har arbetat på övertid har rätt till ersättning. Ersättningen ges i form av pengar (övertidstillägg) eller som ledighet (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ska ges under förutsättning att arbetstagaren önskar det och att arbetsgivaren bedömer det möjligt med hänsyn till verksamhetens krav. Övertidstillägg beräknas per timme enligt följande: Enkel övertid: månadslönen dividerad med 94 Kvalificerad övertid: månadslönen dividerad med 72. Kompensationsledighet per övertidstimme omfattar: Vid enkel övertid en och en halv gång så lång tid som övertidsarbetet Vid kvalificerad övertid dubbel så lång tid som övertidsarbetet Kompensationsledighet ska tas ut senast kalendermånaden efter den då övertidsarbetet fullgjordes, om inte arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om annat. Med kvalificerad övertid avses övertidsarbete enligt följande: Mellan klockan 19 på fredag och klockan 07 på måndag Mellan klockan 19 på dag före Trettonde dag jul, Första Maj, Kristi Himmelsfärds dag eller Nationaldagen den sjätte juni och klockan 07 närmast följande vardag 6

7 Mellan klockan 19 på Skärtorsdagen och klockan 07 på dagen efter Annandag påsk Mellan klockan 19 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och klockan 07 på vardag närmast efter helgdagsaftonen I övrigt mellan klockan 22 och 06. Kapitel 4. Semester. 31 Rätt till semester Arbetstagare har rätt till semester enligt semesterlagen med de avvikelser som framgår av bestämmelserna i detta kapitel. 32 Intjänandeår och semesterår Intjänandeår och semesterår sammanfaller och är detsamma som kalenderår. 33 Semesterns längd En arbetstagare har rätt till antal semesterdagar för helt kalenderår; tom det år arbetstagaren fyller 29 år = 28 dagar, from det år arbetstagaren fyller 30 år = 31 dagar och from det år arbetstagaren fyller 40 år = 35 dagar. 34 Beräkning och förläggning av semester Arbetstagare kan ta ut semester under halv dag, dock ej de dagar som har arbetstidsförkortningen enligt detta avtal. En dag då en deltidsarbetande arbetstagare har semester räknas som en hel semesterdag. För arbetstagare med koncentrerad deltid tillämpas bruttosemester. För arbetstagare som har sin ordinarie arbetstid jämt fördelad varje vardag ska varje ordinarie arbetsdag som infaller under semesterperioden räknas som en semesterdag 35 Ej full semester i vissa fall Om en arbetstagare varit anställd endast under en del av kalenderåret ska semestern minskas så att den svarar mot det antal dagar som arbetstagaren varit anställd. Om en arbetstagare varit frånvarande utan lön ska semestern för kalenderåret beräknas som om arbetstagaren inte hade varit anställd under frånvarotiden, om det inte följer något annat av 37 i detta kapitel. Vid beräkning enligt första och andra stycket ovan ska ett brutet tal avrundas till närmast högre hela dag antal. Uppgår den beräknade semestern till kortare tid än en halv dag har arbetstagaren inte rätt till semester. 36 Obetald semester Arbetstagare som avses i 35 har i förekommande fall rätt till ytterligare semester med så många dagar att den sammanlagda semestern för året uppgår till fem veckor eller, om anställningen enligt avtalet börjar den 1 september eller senare, till en vecka. När sådan ytterligare semester tas ut ska avdrag göras för varje semesterdag med 4,6 procent av den för arbetstagaren aktuella fasta lönen per månad. 7

8 37 Semesterrätt vid viss frånvaro Utöver vad som följer av semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro, ger frånvaro utan lön av någon av följande anledningar rätt till betald semester. Detta gäller endast om arbetstagaren vid frånvarons början varit anställd minst tre månader. Anledning till frånvaron: Offentligt uppdrag. Gäller inte uppdrag som ledamot av riksdagen och inte heller uppdrag att på heltid vara kommunal förtroendeman med rätt till sådan ledighet med bibehållet arvode som motsvarar semester. Centralt fackligt förtroendemannauppdrag. Föräldraledighet för dag då föräldrapenningtillägg utbetalas. Om partiell föräldraledighet kombineras med annan ledighet utan lön har arbetstagaren rätt till semester endast för den del av ledigheten för vilken föräldrapenning utbetalas. Det gäller dock inte om den andra ledigheten har börjat före föräldraledighetens början. 38 Avräkning från lönen Om en arbetstagare har haft längre semester än vad han tjänat in, ska avdrag göras på lönen. För varje överskjutande semesterdag ska 4,6 procent avräknas på den fasta lön per månad i anställningen som gällde vid semestertidpunkten. Med fast lön per månad i anställningen avses lönen i heltids- eller deltidsanställningen utan reducering vid partiell ledighet. Från lönen ska även dras semestertillägg enlig 42 som har utbetalats för de överskjutande semesterdagarna. Avdrag enligt första stycket ska dock inte göras för obetald semester eller om anställningen har upphört på grund av dödsfall. 39 Sparad semester Varje arbetstagare som har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar för ett visst kalenderår får spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår. Ingen arbetstagare får dock ha fler sparade semesterdagar än 35. Övergångsbestämmelse: Arbetstagare som den 31 december 2010 har fler än 35 sparade dagar får ta ut de överskjutande dagarna under en femårsperiod så att han eller hon inte har fler än 35 sparade semesterdagar den 31 december Förläggning av semester Arbetsgivaren bestämmer hur semestern ska förläggas. Hänsyn ska i största möjliga mån tas till arbetstagarnas önskemål. Semesterledigheten ska förläggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod om minst fyra veckor under juni - augusti. 41 Ogulden semesterlön En arbetstagares hela semester för ett visst år ska läggas ut i form av ledighet under året, om inte arbetstagaren sparar semester enligt 39. Om en viss del av semestern på grund av arbetstagarens sjukdom eller av andra särskilda skäl inte har kunnat läggas ut under året omvandlas den till sparad semester. Om den outtagna semestern inte ryms inom de 35 dagar som får sparas, betalas så kallad ogulden semesterlön för det överskjutande antalet dagar. Sådan semesterlön ska beräknas på samma sätt som semesterersättning. 8

9 42 Semesterlön Semesterlön utgörs av den för arbetstagaren aktuella fast lön som gäller under semestern plus semestertillägg (samt eventuell semesterlönegaranti). Semestertillägget utgörs av: 0,44 procent för varje betald semesterdag av den för arbetstagaren vid semestertidpunkten aktuella fasta lönen per månad plus Ett belopp motsvarande 0,48 procent för varje betald semesterdag multiplicerat med summan av sådana rörliga lönetillägg som har betalats ut till arbetstagaren året före semesteråret och i vilka semestertillägg inte redan ingår. Semesterlönegarantin för en heltidsarbetande arbetstagare utgörs från och med den 1 januari 2011 för varje uttagen betald semesterdag av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 1195 kr (1220 kr för 2012)och det lägre belopp som utgör summan av 4,6 procent av den fasta lönen plus semestertillägg. Semestertillägget om 0,44 procent betalas ut vid ordinarie löneutbetalningstillfälle i samband med eller närmast efter semestern. Semestertillägget för rörliga lönetillägg utbetalas senast i juni månad. En arbetstagare som får partiell sjukersättning/partiell varaktig sjukersättning jämställs med en partiell ledig arbetstagare vid beräkning av semesterlönen. Anmärkning För en deltidsarbetande arbetstagare gäller de lägre belopp som svarar mot tjänstgöringens omfattning. 43 Semesterersättning Semesterersättning betalas ut månaden efter anställningens slut med ett belopp som för varje outtagen betald semesterdag motsvarar 4,6 % + 0,44 % av den månadslön som gäller för arbetstagaren vid anställningens upphörande. Kapitel 5. Lön under sjukfrånvaro m.m. 44 Rätten till lön under sjukfrånvaro Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047) om sjuklön (SjlL). 45 Villkor för lön under sjukfrånvaro När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta, skall arbetstagaren snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. När arbetstagaren återgår i arbete skall han lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att han på grund av sjukdomen helt eller delvis inte har kunnat arbeta. Upplysning: Arbetsgivaren är enligt SjlL inte skyldig att betala ut sjuklön innan anmälan och skriftlig försäkran har gjorts. 9

10 46 Läkarintyg Arbetstagaren skall från och med den åttonde dagen i en sjukperiod styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren helt eller delvis är oförmögen att arbeta och som även anger sjukperiodens längd. Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren skall lämna läkarintyg: - från och med en tidigare dag än den åttonde i en sjukperiod, - från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod under högst tolv månader. Arbetsgivaren kan också begära att läkarintyg skall vara utfärdade av den läkare som arbetsgivaren anvisar. 47 Beräkning av lön under sjukfrånvaro Under sjukfrånvaro ska sjukavdrag göras från lönen. 1:a dagen i sjukperioden görs 100 % avdrag (karensdag). Dag 2-14, görs avdrag med 20 % av månadslönen per dag. Dag 15-90, betalar arbetsgivaren 10 % av lönen i sjuklön och resten ersätts från försäkringskassan. Anställd med årslön över 7,5 basbelopp får på lönedelar över Bb-taket 87,6 % under perioden. Fr.o.m. 91:a dagen till 364 dagen upphör de 10 % och ersättning på lönedelar över Bbtaket utgår med 87,6 %. (Ersättning utgår från SPP enligt ITP-planen från dag 91) Om sjukfrånvaron omfattar endast en viss del av tjänstgöringstiden görs ett mindre avdrag som svarar mot frånvarons omfattning (partiellt sjukavdrag). Sjukfrånvaron är semesterlönegrundande i 180 dagar (gäller både vid hel och partiell frånvaro).(anm. Ändring i semesterlagen 1 januari 2011) Om sjukfrånvaron omfattar endast en viss del av tjänstgöringstiden görs ett mindre avdrag som svarar mot frånvarons omfattning (partiellt sjukavdrag). Beräkningsreglerna framgår av 4-9 i Alfa (allmänt löne- och förmånsavtal för statligt anställda). Om arbetstagarens sjukpenning enligt Socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110) har dragits in helt eller delvis skall i stället för sjukavdrag tjänstledighetsavdrag enligt 9 kap. 8 ALFA göras i motsvarande grad. Anm. Karensdagen kan vara 100, 75, 50 eller 25 procent av arbetstiden. 47b Löneavdrag vid arbetsskada Om en arbetstagare har tidsbegränsad sjukersättning eller varaktig sjukersättning på grund av en godkänd arbetsskada och därför också har arbetsskadelivränta görs helt löneavdrag. Vid partiell arbetsskadelivränta görs partiellt löneavdrag i motsvarande mån. 48 Lön till smittbärare 10

11 Något avdrag skall inte göras på lönen när en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av att han är eller misstänks vara smittbärare enligt bestämmelserna i smittskyddslagen eller livsmedelslagen (motsvarande). Kapitel 6. Ersättning för sjukvårdskostnader. 49 Rätt till sjukersättning Kostnader för sjukvård ersätts enligt bestämmelserna i detta kapitel. Rätten till ersättning enligt detta kapitel är förfallen om arbetstagaren inte har begärt ersättning hos arbetsgivaren senast två år efter den dag då han hade utgiften. En arbetstagare som är ledig med helt löneavdrag har rätt till sjukvårdsersättning enligt detta kapitel - dels under de 30 första dagarna av ledigheten, - dels under sådan föräldraledighet då föräldrapenningtillägg betalas, - dels under ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning. 50 Läkarvård och Tandvård Kostnader för läkarvård och tandvård i form av oralkirurgisk behandling ersätts av arbetsgivaren. Förbundet betalar patientavgift för läkarbesök hos läkare som är ansluten till försäkringskassan. Vid besök hos annan ersätts kostnaden motsvarande patientavgiften. Med läkarvård avses undersökning och behandling som vid sjukdom ges av den som är behörig och ingår i Försäkringskassesystemet om att utöva läkaryrket i Sverige samt utfärdande av sådant läkarintyg (läkarutlåtande) som arbetsgivaren infordrar. Med oralkirurgisk behandling avses operativt ingrepp i munhålas mjukdelar som utförs på sjukhus eller vid odontologisk fakultet. 51 Psykologbehandling Kostnader för psykologbehandling ersätts av arbetsgivaren med högst 95 kronor per besök. Med psykologbehandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad psykiater, legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut. Arbetsgivaren kan lämna ersättning för vård utöver vad som sägs i kapitlet, om det finns särskilda skäl. 52 Sjukgymnastik Kostnader för sjukgymnastisk behandling ersätts av arbetsgivaren med högst 55 kronor per besök. Med sjukgymnastisk behandling avses behandling som ges av legitimerad sjukgymnast. 53 Sjukhusvård 11

12 Sjukhusvård ersätts med högst 70 kronor för varje vårddag av arbetsgivaren. 54 Läkemedel Kostnaderna för sådana receptbelagda läkemedel som enligt lag omfattas av högkostnadsskydd ersätts av arbetsgivaren. 55 Företagshälsovård ST:s kansli är anslutet till företagshälsovård. 56 Hälsokontroller ST ersätter kostnader för hälsokontroller vartannat år för anställda som fyllt 50 år. 57 Terminalglasögon För anställda med synkrävande arbete (bildskärmsarbete) ersätts kostnaderna för terminalglasögon enligt följande: Glas ersätts helt. Bågar ersätts med högst 900 kronor. Kostnad för synundersökning ersätts helt. 58 Sjukvård m.m. under tjänstgöring utomlands Om arbetstagaren insjuknar vid tjänsteresa och förrättning utomlands, ersätter arbetsgivaren skäliga och om möjligt styrkta kostnader för sjukvård, tandvård och läkemedel. Arbetsgivaren har avtal med försäkringsbolag för resor i tjänsten. 59 Annan ersättning Arbetsgivaren kan lämna ersättning för vård utöver vad som sägs i kapitlet, om det finns särskilda skäl. Kapitel 7. Lön under föräldraledighet. 60 Föräldrapenning Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldraledigheten omfattar med ett belopp som motsvarar 3,3 procent av den fasta lönen per månad. Föräldrapenningtillägg med 10 % av daglönen betalas ut under 360 dagar och den tiden är också semesterlönegrundande. För anställd med högre årslön än 10 basbelopp tillkommer ytterligare 90 % av daglönen på lönedelar över Bb-taket. Som underlag för utbetalningen skall originalet från Försäkringskassans utbetalning gälla. Föräldrapenningtillägg betalas ut för sådana dagar då arbetstagaren tar ut föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå. För ledigheten därefter görs ett 100 % avdrag och är inte semesterlönegrundande. 12

13 61 Tillfällig föräldrapenning När en anställd är hemma för vård av barn utgår ingen ersättning från arbetsgivaren. För anställd med årslön över 7,5 basbelopp utgår 10 dagar per år med 80 % på lönedelarna över Bb-taket. Vid partiell föräldraledighet görs avdrag för varje kalenderdag i förhållande till minskningen av arbetstid. Detta gäller oavsett om ledigheten är jämnt förlagd eller har förlagts till vissa dagar i veckan. Kapitel 8. Lön under ledighet i övrigt. 62 Ledighet med lön Om det behövs får en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag för följande fall: Skäl Besök hos läkare, företagshälsovård, öppen vård eller mödravårdscentral samt blodgivning Besök hos tandläkare Allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, begravning. Bouppteckning eller arvsskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen Flyttning Egen Examen eller tentamen Tid Den tid som behövs Den tid som behövs Den tid som behövs dock högst tio arbetsdagar per kalenderår En arbetsdag Högst fem arbetsdagar per kalenderår Anmärkning: Vid besök hos läkare, företagshälsovård, öppen vård, mödravård, blodcentral eller tandläkare, ska arbetstagaren i möjligaste mån förlägga tiden så att den förlorade arbetstiden blir så liten som möjligt (exempelvis tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen). 63 Lön för ledighet för studier Om en viss utbildning är betydelsefull för arbetsgivarens verksamhet, bör arbetsgivaren underlätta genomförandet av sådana studier. Arbetsgivaren kan medge att arbetstagaren under hela eller en del av studieledigheten får behålla hela eller viss del av lönen 64 Lön under ledighet för viss tjänstgöring i totalförsvaret Vid repetitionsutbildning (motsvarande) ska i förekommande fall löneutfyllnad betalas så att den totala ersättningen, inklusive dagpenning, motsvarar nittio procent av månadslönen 13

14 65 Ledighet utan lön Under annan ledighet än som anges i 4-7 kap eller ovan i detta kapitel ska löneavdrag göras enligt följande; Vid ledighet om högst fem arbetsdagar: avdrag för varje arbetsdag som ledigheten omfattar med 4,6 % av den fasta lönen per månad Vid ledighet om 6 arbetsdagar eller mer: avdrag för varje kalenderdag som ledigheten omfattar med 3,3 % av den fasta lönen per månad Vid ledighet under en del av dagen: avdrag för varje timme med den fasta lönen per månad dividerat med 175 Vid ledighet för vård av närstående med stöd av lagen om ersättning och ledighet för närståendevård: avdrag för varje arbetsdag med 100 % x månadslönen x 12 dividerat med årsarbetstiden Om en ledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med hela månadslönen 66 Löneavdrag när en arbetstagare uteblir från arbetet När en arbetstagare uteblir från arbetet utan godtagbar anledning ska helt löneavdrag göras. Kapitel 9. Övriga förmåner. 67 Kostnadsersättningar Ersättning vid förrättning, tjänsteresa m.m. regleras i särskilt avtal mellan ST och STP. ST följer de riktlinjer som framgår av skatteverkets allmänna råd. När skatteverket beslutar om nya regler eller ändrade belopp ska dessa föras in i avtalet. 68 Lunchsubvention Anställda vid ST erhåller måltidssubvention med 50 % genom tillhandahållande av Rikskuponger/motsvarande. 69 Friskvård Arbetstagare har rätt till en friskvårdstimme i veckan för fysisk aktivitet på betald arbetstid. Ersättning med 2500 kronor per kalenderår kan erhållas för friskvård t ex gymping, badminton, sport- och idrottsaktiviteter av friskvårdskaraktär mot uppvisande av kvitto på betald avgift. Om en arbetstagare varit anställd endast under en del av kalenderåret ska friskvårdsbidraget minskas så att den svarar mot det antal dagar som arbetstagaren varit anställd. Ersättning ges inte för sporter som enligt skatteverkets regler inte omfattas inte av skattebefrielse. 14

15 70 Förmånsbil Användande av förmånsbil regleras i särskilt avtal mellan ST och STP. 71 Lån Vid anskaffande av bostad kan lån erhållas till ett belopp om högst kronor. Lånet löses vid anställningens upphörande om ej annat överenskoms mellan arbetsgivaren och låntagaren. Regionalt anställd funktionär utom Stockholm kan erhålla bilanskaffningslån om högst kronor. Lånet löses vid anställningens upphörande om ej annat överenskoms mellan arbetsgivaren och låntagaren. Kapitel 10. Pensionsbestämmelser. 72 ITP-Plan Anställd tillförsäkras tjänstepension i enlighet med ITP-planen. Tjänstepensionsförmånerna omfattar; Egenpension ( ålderspension, sjukpension, förtidspension) Familjepension Lönetillägg är pensionsgrundande 73 Pensionsålder Pensionsåldern är 63 år för dem som har ett anställningsbeslut daterat senast För de som har anställningsbeslut daterad med ett senare datum har pensionsåldern 65 år. Kapitel 11. Försäkringar. 74 Tjänstegrupplivförsäkring Tjänstegrupplivförsäkring tecknas för arbetstagare enligt särskilt avtal. 75 Frivilliga försäkringar Arbetstagare har möjlighet att frivilligt teckna försäkring i enlighet med ST:s medlemsförsäkring. 76 Samlingsförsäkring Arbetstagare har genom ST:s samlingsförsäkring ansvars-, rättsskydds, garanti-, och reseförsäkring. 15

16 77 Arbetsskadeförsäkring Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) tecknas enligt de regler som finns i vid varje tillfälle gällande avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Kapitel 12. Giltighet m.m. 78 Avtalet gäller, om inte annat anges, fr.o.m. den 1 januari 2011 och tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Stockholm den Fackförbundet ST Unionen/STP