UUS. Tillgänglighetsplan för Gnestahems fastigheter Bilaga till rapporten Kostnadseffektiv tillgänglighet. Juni 2012

Transkript

1 Bilaga till rapporten Kostnadseffektiv tillgänglighet Juni 2012 UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB

2 Kontaktlista För mer information om åtgärdsprogrammet kontakta gärna någon av oss som varit delaktiga i projektet. Mirja Thårlin, Projektledare UUS mirja.tharlin@urbanplan.se Hans Persson, VD Gnestahem hans.persson@gnestahem.se Pernilla Svensson, Kvartersvärd Gnestahem pernilla.svensson@gnestahem.se Morgan Ohlsson, Kvartersvärd Gnestahem morgan.ohlsson@gnestahem.se UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB 2

3 Innehåll KONTAKTLISTA 2 SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 SYFTE 5 DISPOSITION 5 TRAPPHUS 27 GEMENSAM UTEPLATS 29 GEMENSKAPSLOKAL 30 SOPHANTERING 30 TVÄTTSTUGA 31 LÄGENHETSFÖRRÅD 32 BILAGA 1: ÅTGÄRDSTABELL FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET 33 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE 6 TIBB-INVENTERING OCH OBSERVATION 6 SPONTANINTERVJUER 6 GRUPPMÖTE OM TILLGÄNGLIGHET 6 MARKNADSUNDERSÖKNING MED KOSTNADSBEDÖMNING 7 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHETEN 7 PRIORITERINGSWORKSHOP 7 UNDERLAG FÖR PRIORITERING 8 PRIORITERADE OMRÅDEN 8 PRIORITERADE BRISTER 8 PRIORITERADE ÅTGÄRDER 9 PRIORITERADE TILLGÄNGLIGHETSÅTGÄRDER 11 GNESTA 11 BJÖRNLUNDA 19 STJÄRNHOV 20 FÖRDJUPNINGAR I ÅTGÄRDSFÖRSLAGEN 22 ANGÖRING OCH PARKERING 22 GÅNGVÄGAR 23 TRAPPHUSENTRÉ 24

4 Sammanfattning Gnestahem har en stor andel äldre hyresgäster som efterfrågar ett användbart och tillgängligt boende. Gnestahems fastigheter har stora förtjänster för äldre, men det finns potential att förbättra tillgängligheten. För att få struktur på arbetet med att upprusta fastigheterna har det här projektet genomförts. Syftet har varit att skapa ett underlag för hur Gnestahem och andra fastighetsägare kan förbättra tillgängligheten i sitt befintliga bostadsbestånd på ett kostnadseffektivt sätt. Under projektet har hela Gnestahems fastighetsbestånd inventerats med hjälp av Hjälpmedelsinstitutets inventeringsverktyg TIBB som står för tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Till grund för resultatet ligger även observationer, spontanintervjuer, ett öppet möte med boende om tillgänglighet och en marknadsundersökning av åtgärder, produkter och kostnader. Inventeringarna visar att flera byggnader från olika byggår har goda möjligheter att bli mer tillgängliga. Extra goda förutsättning finns i de byggnader som inte har trappor till trapphusentréerna. Byggnader med hiss har ofta också mycket goda förutsättningar att bli tillgängliga. Några vanliga exempel på brister som påträffats under projektet är ojämna och otydliga gångvägar, trappor upp till entréer, höga trösklar i dörrar, tunga dörrar, bristfällig belysning inomhus och utomhus samt otillgängliga miljörum och tvättstugor. första hand skapa nåbara lägenheter. Därefter prioriterades brister som i dagsläget gjorde boende beroende av hemtjänst. Där fanns exempelvis brister i tvättstugor och miljörum. När dessa två kriterier uppfyllts lades slutligen fokus på brister som hindrade boende från att självständigt nå uteplatser för rekreation. Vid prioritering av de mest kostnadseffektiva åtgärderna togs även hänsyn till; fastigheternas tillgänglighetspotential, åtgärdernas nytta för hyresgästerna och kostnaden för åtgärderna i relation till nyttan för de boende. Den här tillgänglighetsplanen är en bilaga till studien Kostnadseffektiv tillgänglighet och riktar sig främst till Gnestahem och innehåller förslag på hur deras arbete med att utveckla tillgängligheten bör planeras och prioriteras utifrån områden, brister och åtgärder. Gnestahem har fastigheter byggda mellan talet och informationen ger därför en bred bild av vilken tillgänglighetspotential olika fastigheter har. Tillgänglighetsplanen kan därför med fördel även läsas av andra fastighetsägare. För varje område presenteras brister och förslag till åtgärd. För ökad förståelse för tillgängligheten presenteras också hur olika platser bör se ut för att vara tillgängliga, samt vilka åtgärder som är lämpliga och vad dessa kostar. Under projektet har det visat sig vara viktigt att prioritera tillgänglighetsarbetet utifrån områden, brister och åtgärder för att få struktur på arbetet. Därför utarbetades en rangordning för vilka platsers brister som ska prioriteras. Fokus lades på att i 4

5 Inledning Gnestahem har redan en stor andel äldre hyresgäster. För att skapa ett användbart och tillgängligt boende finns ett stort behov av att förbättra tillgängligheten i fastigheternas allmänna utrymmen. För att förbättra tillgängligheten på bästa sätt behövde bristerna i fastigheterna systematiskt kartläggas. Det var även angeläget att göra en bedömning av vilka åtgärder för ökad tillgänglighet som kan anses ge hyresgästerna mest nytta och se över vilka åtgärder som är kostnadseffektiva. Projektet har finansierats med medel från Hjälpmedelsinstitutet inom ramen för regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. Bo bra på äldre dar är ett regeringsuppdrag som pågår fram till december Syftet är att stimulera till nytänkande, kreativitet och utveckling vad gäller bostäder och boendemiljöer för äldre. Syfte Den här tillgänglighetsplanen vänder sig till Gnestahem i syfte att underlätta det kommande arbetet med att öka tillgängligheten i bolagets fastighetsbestånd i Gnesta, Björnlunda och Stjärnhov. Disposition Inledningsvis presenteras hur projektet har genomförts och resultat från projektets olika moment. I nästa kapitel ges en förklaring till hur områden, brister och åtgärder har prioriterats. Därefter presenteras de åtgärder som har prioriterats för varje område. Avslutningsvis följer ett kapitel med en fördjupad beskrivning av åtgärdsförslagen. Där finns även exempelbilder på möjliga lösningar och cirkapriser på produkter och åtgärder. Den fullständiga sammanställningen av möjliga åtgärder för respektive område ligger bifogad till denna tillgänglighetsplan. För genomförande av projektet har UUS Urban Utveckling & Samhällsplanering AB anlitats. UUS erfarenhet av tillgänglighet från tidigare studier har tillvaratagits i det här projektet. I samverkan med Gnestahem har UUS utfört projektet mellan november 2011 och juni UUS är ett utredningsföretag som arbetar med att utveckla platser, fastigheter och stadsdelar. Företagets nisch är att analysera hur människor använder och upplever den fysiska miljön, och hur miljön kan förändras för att fungera bättre. 5

6 Projektets genomförande Projektet har genomförts med hjälp av inventeringar, observationer, intervjuer, ett öppet gruppmöte med hyresgäster och boende i Gnesta samt genom en marknadsundersökning av produkter för ökad tillgänglighet. Nedan beskrivs hur projektets olika moment har framskridit och slutligen mynnat ut i den här tillgänglighetsplanen. TIBB-inventering och observation Projektet bygger på en fullständig inventering av tillgängligheten i Gnestahems fastigheter. För inventeringen har vi använt Hjälpmedelsinstitutets inventeringsverktyg TIBB som står för Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. TIBB-inventeringen görs med hjälp av verktygets besiktningsprotokoll. Fokus ligger på framkomlighet med rollator och tillgänglighet med rullstol i bostadsfastigheters allmänna utrymmen. Inventeringen berör även tillgänglighet gällande nedsatt syn. Resultatet visar att Gnestahems fastighetsbestånd i flera fall redan har god tillgänglighet men med utrymme för förbättringar. Några fastigheter är dock mindre tillgängliga och har inte heller lika goda förutsättningar att bli tillgängliga. I den här tillgänglighetsplanen står mer om vilka förutsättningar olika fastigheter har för att bli tillgängliga. På sidan 11 presenteras de åtgärder som har prioriterats i varje område. Spontanintervju med en kvinna med rollator under en av inventeringarna. Spontanintervjuer Under inventeringarna har även spontanintervjuer med äldre personer genomförts. Äldre hyresgäster har intervjuats och getts möjlighet att fritt beskriva vilka problem de upplever med tillgängligheten men också beskriva de detaljer som redan nu är bra och underlättar deras vardag. Personerna har både rört sig med och utan hjälpmedel. Gruppmöte om tillgänglighet Under projektet genomfördes även ett öppet möte för Gnestahems hyresgäster och andra boende i Gnesta kommun. På mötet deltog även två representanter från Gnesta kommun som jobbar med tillgänglighet och bostadsanpassning. 6

7 Syftet med mötet var att ge möjlighet för boende att beskriva de tillgänglighetsproblem som de upplever i sina bostadsområden och på så sätt öka kunskapen om vilka problem som de upplever som störst. Boende hade även möjlighet att före och efter mötet berätta om sina upplevelser genom telefon, e-post eller brev. Marknadsundersökning med kostnadsbedömning I samband med analysen har en marknadsundersökning gjorts i syfte att öka kunskapen om vilka möjliga produkter och åtgärder som skulle öka tillgängligheten i fastigheterna. För att få en uppfattning av vilka kostnader åtgärderna skulle innebära har cirkapriser tagits fram för respektive produkt eller åtgärd. Priserna har inte tagits fram genom exakta offerter och får därför ses just som cirkapriser. Resultatet blev att två till fem åtgärder prioriterades i varje område. Dessa åtgärder finns presenterade i kapitlet Prioriterade tillgänglighetsåtgärder på sidan 11. Samtliga brister har dock getts en åtgärd och i Bilaga 1: Åtgärdstabell för ökad tillgänglighet finns en heltäckande tabell med brister och åtgärder för respektive bostadsområde. Analys av tillgängligheten Materialet från inventeringarna, spontanintervjuerna, det öppna mötet och marknadsundersökningen analyserades sedan och resulterade i en åtgärdstabell som finns presenterad i sin helhet i Bilaga 1: Åtgärdstabell för ökad tillgänglighet. I kapitlet Underlag för prioritering på sidan 8 står mer om vad prioriteringarna och kriterierna innebär. Prioriteringsworkshop Som ett sista steg i projektet har en prioriteringsworkshop med ledande personer på Gnestahem genomförts. Under mötet diskuterades brister och åtgärdsförslag i varje bostadsområde. Möjliga åtgärder och de eventuella nya problem som åtgärderna kan medföra analyserades. Syftet var att enas kring vilka åtgärder som bör prioriteras i varje bostadsområde. 7

8 Underlag för prioritering I det här kapitlet redovisas vilka kriterier som ligger till grund för den analys som har gjorts i projektet och som har mynnat ut i vilka områden, brister och åtgärder som bör prioriteras. Prioriterade områden Vissa fastigheter har begränsningar som är så omfattande att åtgärda att kostnaderna för att skapa tillgänglighet med rullstol skulle bli mycket höga. Sådana omfattande åtgärder riskerar dessutom att förändra fastigheternas utseende till så stor grad att fastigheternas kulturvärde påverkas. I vissa fall är det därför rimligt att konstatera att en viss fastighet eller ett visst bostadsområde inte är lämpligt att bo i om man använder rollator eller rullstol. Fastighetsägaren kan istället satsa på bra åtgärder i de fastigheter som har goda möjligheter att bli tillgängliga. Hos Gnestahem ser man en tydlig trend i vilka bostadsområden som är mest populära bland äldre hyresgäster. Det är de bostadsområden som ligger geografiskt nära centrum, service och kommunikationer. Personer med ett behov av tillgänglighet uppskattar närhet till dessa platser och som fastighetsägare är det lämpligt att se över vilka områden som äldre personer och personer med behov av tillgänglighet gärna söker sig till. Det är en god idé att börja utvecklingsarbetet i dessa områden för att kunna möta efterfrågan. Inom en fastighet kan även utvalda entréer vara mer lämpliga att prioritera, till exempel för att de är åtkomliga med färdtjänstbil, ligger nära parkering, miljörum och tvättstuga eller för att de nås nivåfritt. Om några entréer i en fastighet nås nivåfritt, men huset saknar hiss, kan fortfarande markplanet vara attraktivt för boende som har behov av tillgänglighet. Prioriterade brister Med en mängd brister i varje område blir det nödvändigt att prioritera vilka brister som ska åtgärdas först och vilka åtgärder som är mest lämpliga och ger störst nytta för flest boende. I projektet togs därför som tidigare nämnts en rangordning fram över vilka brister som skulle prioriteras; Skapa nåbara lägenheter. Minska beroendet av hemtjänst. Öka möjligheten till rekreation. De brister som ansågs vara mest angelägna att åtgärda var de som utgjorde ett hinder för att boende självständigt skulle kunna ta sig in i trapphusentrén och vidare in till en lägenhet, vanligtvis på bottenplanet men i vissa fall även till andra våningsplan om hiss fanns. Det innebär att brister vid trapphusentréer, entrédörrar och i trapphusen prioriterades framför åtgärder på andra platser. I denna prioritering var en förutsättning att färdtjänst kunde köra hela vägen fram till entrén. När kravet på att nå en lägenhet hade uppfyllts prioriterades brister som innebar att hyresgäster med behov av tillgänglighet skulle kunna klara sig utan hemtjänst. I den prioriteringen fanns exempelvis brister som hindrade hyresgäster från att självständigt nå och använda sophantering och tvättstuga. 8

9 Om brister som de ovan inte fanns så prioriterades slutligen de brister som minskade boendes möjlighet till rekreation, det vill säga hinder som gjorde att hyresgäster inte kunde nå och använda de gemensamma uteplatserna. Prioriterade åtgärder De brister som prioriteras har i några fall flera lösningar beroende på vilken nivå av tillgänglighet som fastighetsägaren vill uppnå. I projektet har hög tillgänglighet varit ett mål, men inte till vilket pris som helst. När lämpliga åtgärder skulle bestämmas analyserades de därför utifrån följande tre punkter. Fastigheternas tillgänglighetspotential. Åtgärdernas nytta för hyresgästerna. Åtgärdernas kostnad i relation till nytta. Resonemanget kring dessa punkter bestämde vilka åtgärdsförslag som prioriterades och som ansågs vara kostnadseffektiva i varje område. Nedan beskrivs hur resonemanget kring varje punkt såg ut. Fastighetens tillgänglighetspotential Gnestahems bostadsområden är byggda under till talet och den fysiska utformningen skiljer sig åt. Det medför att fastigheternas potential att bli tillgängliga varierar beroende på deras befintliga konstruktion. Under inventeringen visade det sig att några fastigheter redan är bra ur tillgänglighetssynpunkt medan andra har bra potential att bli tillgängliga för rollator och i vissa fall även för rullstol. Några fastigheter lämpar sig dock mindre bra för tillgänglighetsanpassning på grund av att ombyggnadskostnaderna skulle bli mycket höga. Det är en fördel om fastigheterna i framtiden kan uppnå tillgänglighet för rullstol, men det är emellertid mycket kostsamt att uppnå i de byggnader som saknar hiss, har trappor upp till entrén eller där det första bostadsplanet ligger en halv eller en hel trappa upp. Det är ett stort antal äldre som endast använder rollator och det är det hjälpmedel som är mest vanligt förekommande bland äldre personer. I vissa fastigheter är det rimligt att endast satsa på framkomlighet med rollator och satsa på tillgänglighet med rullstol i de fastigheter som redan har nivåfria entréer och som har hiss. Åtgärdernas nytta för hyresgästerna Vid prioriteringarna av åtgärderna diskuterades även vilken nytta åtgärden skulle ge hyresgästerna. Under det öppna mötet var det tydligt att dörröppnare var något som många boende saknade och ansågs sig kunna ha nytta av. Det är också en funktion som boende med exempelvis barnvagn skulle vara betjänta av. Dörröppnare blev därför en åtgärd som prioriterades högt i flera fall. Eftersom många boende i Gnestahem också använder rollator var det naturligt att åtgärder riktade till denna grupp prioriterades, exempelvis rollatorparkeringar i anslutning till trapphusentréer där detta saknades. Ett utbrett problem är nämligen att rollatorer lämnas i trapp- 9

10 huset där de kan utgöra en risk för brandsäkerheten om inte en särskilt anordnad plats för rollator finns. Åtgärdernas kostnad i relation till nytta I prioriteringarna har även hänsyn tagits till kostnaderna för åtgärden och dess relation till vilken nytta den kan ge för boende. I nästa kapitel presenteras vilka åtgärder som har prioriterats i varje område. Den fullständiga åtgärdstabellen finns redovisad i Bilaga 1 och visar alla brister och åtgärdsförslag i respektive område. Vissa åtgärder medför en hög kostnad och i vissa fall även stora ingrepp i byggnaden. Ett exempel på en sådan åtgärd är en utanpåliggande hiss. En hiss skulle öka tillgängligheten, men om huset har få våningsplan och få lägenheter som skulle nås från hissen är det endast ett fåtal boende som kan dra nytta av den dyra åtgärden. Hiss har därför prioriterats ned till fördel för andra åtgärder som kommer fler boende till nytta. Exempelvis har ramper upp till trapphusentréer prioriterats eftersom det gör markplanet tillgängligt. I vissa fall har åtgärder med en relativt hög kostnad prioriterats före andra, mindre kostsamma, åtgärder. Det har gjorts om åtgärden har ansetts kunna ge stor nytta för boende. En sådan prioritering har exempelvis gjorts i hus som saknar kontrastmarkeringar i trapphusets trappa. Här har tillgänglighet in till trapphusets prioriterats högre eftersom en tillgänglig entré skapar möjlighet för fler med rörelsehinder att självständigt nå en lägenhet. Prioriteringarna har varit en balansgång mellan Gnestahems mål med tillgängligheten för respektive område, rekommendationer från TIBB och UUS erfarenhet av tillgänglighet och fastighetsförvaltning. 10

11 Prioriterade tillgänglighetsåtgärder Gnestahem har fastigheter i både Gnesta, Björnlunda och Stjärnhov i Gnesta kommun. I respektive område finns mindre bostadsområden som förvaltas av två kvartersvärdar. I det här kapitlet presenteras vilka åtgärder som har prioriterats i varje område. Den fullständiga åtgärdstabellen finns redovisad i Bilaga 1 och visar alla brister och åtgärdsförslag i respektive område. Gnesta Nedan ges en presentation av de åtgärder som har prioriterats i varje bostadsområde i Gnesta. Torggatan 16 Husen på Torggatan 16 är avsatta för äldre personer och har stora hissar som gör husen tillgängliga. Några detaljer skulle dock göra fastigheten än mer tillgänglig. Därför föreslås att följande åtgärder prioriteras: Husens entréer har redan dörröppnare men två entrédörrar behöver tröskelramper för att bli tillgängliga. Tröskelramper vid trapphusentréerna 16B och 16C. Ramp med godkänt vilplan vid miljörum, samt dörröppnare. Bord till uteplatsen som även fungerar för rullstolsburen. 11

12 Kullagatan 5-99 Huset ligger nära centrum och är populärt bland äldre i Gnesta. Huset har trapphusentréer både från Torggatan och från parkeringen på andra sidan huset. Entrén från parkeringen har dörröppnare. Boende på bottenvåningen har egna entrédörrar. Eftersom huset har hiss och kan bli tillgängligt med rullstol har följande åtgärder prioriterats: Skylt vid entrén på Torggatan som informerar om att det finns en tillgänglig entré på andra sidan av huset. Tröskelramp vid trapphusentrén som har dörröppnare och på loftgångsdörrarna. Dörröppnare och godkänd ramp med vilplan till miljörummet. Dagagatan 6 och Juristgatan 2 Husen ligger nära centrum och är populära bland äldre. Det saknas hiss och första bostadsplanet ligger en halv trappa upp. Byggnaderna är därför lämpliga att endast bli framkomliga med rollator eller för personer med mindre balanssvårigheter som kan gå i trappor. Av den anledningen har följande åtgärder prioriterats: Väderskyddade rollatorparkeringar i anslutning till trapphusentréerna. Greppvänliga ledstänger som börjar och slutar 30 cm före och efter entrétrapporna på Juristgatan. Kontrastmarkeringar i trapphusens trappor. Miljöhuset på Kullagatan 5-99 behöver en ramp med ett godkänt vilplan. Exempel på behovet av möjlighet att på en ordnad plats lämna sin rollator utanför entrén i byggnader som har trappor upp till entrén och/eller trappor upp till första bostadsplanet. 12

13 Torggatan 7-15 Husen ligger nära centrum och är populära bland äldre. De har dörröppnare till alla entrédörrar och hiss till samtliga våningsplan. Vid ett av husen kommer asfalten utanför entrén att höjas på prov. För ytterliga tillgänglighet föreslås att följande åtgärder prioriteras: Dörröppnare vid hissar i nr 7, 9 och 11. Tröskelramper vid trapphusentréer och miljörum. Erbjud tvättmaskin i lägenhet för boende med särskilda behov. Kullagatan 4 Huset ligger nära centrum och har hiss som stannar på vartannat våningsplan. De våningsplan där hissen stannar har goda möjligheter att bli tillgängliga med rullstol och därför har följande åtgärder prioriterats: Dörröppnare vid entré, hiss och miljörum. Tröskelramper vid trapphusentrén och i korridoren mot tvättstugan. Trapphusentré med tillbyggd ramp och dörröppnare till entrédörren. För full tillgänglighet behövs tröskelramp till entrédörren. Trapphusentrén är nivåfri men har en hög tröskel och saknar dörröppnare för att bli tillgänglig för rullstol. 13

14 Landshammarsgatan 6-10 och 25 Husen har tidigare kompletterats med en utanpåliggande hiss som går upp till ett nybyggt plan 4. Plan 4 och bottenvåningarna har därför goda möjligheter att bli tillgängliga med rullstol. Övriga våningsplan kan vara lämpliga för personer som använder rollator. Av de anledningarna föreslås att följande åtgärder prioriteras: Prioriterade åtgärder: Dörröppnare till sidoentréerna och hissarna vid nr 6-10 och 25 D-K. Tröskelramper till sidoentréerna nr 6-10 och 25 D-K. Väderskyddad uppställningsplats för rollatorer utanför trapphusentréerna nr 6C, 6D-K, 8C, 8D-K, 10C, 10D-K, 25 A-C och D- K. Tillbyggd hiss som endast går upp till ett påbyggt våningsplan med bostäder. Här syns tillbyggnaden av ett fjärde plan med bostäder. 14

15 Landshammarsgatan 2-4 Husen i området lider av ett problem som är svårt att rå över. Marken sjunker lite för varje år. Det har resulterat i att trappor upp till entréerna har fått byggas på med åren. Utöver det saknar husen hiss, men bottenvåningarna kan bli framkomliga med rollator eller tillgängliga med rullstol beroende på vilka åtgärder som genomförs. Gnestahem har planerat att sätta upp höj- och sänkbara ramper till alla huvudentréer i området, vilket öppnar upp för att göra bottenvåningarna tillgängliga med rullstol. Därför föreslås att följande åtgärder prioriteras i samband med att ramper installeras: Uppställningsplatser för rollatorer i anslutning till huvudentréerna för de hyresgäster som bor en trappa upp. Dörröppnare vid huvudentréerna. Tröskelramper vid trapphusentréerna. Skyltar vid alternativ ingång som talar om att en tillgänglig entré finns på andra sidan huset. Nuvarande entréer med trappor som har byggt på med extra trappsteg eftersom marken sjunker i området. 15

16 Torggatan Husen ser likadana ut som på Landshammarsgatan 2-4 ovan. Här har arbetet med att installera ramper till huvudentréerna startat, vilket har skapat möjlighet för tillgänglighet till bottenplanet för de som använder rullstol men även underlättat för de som använder rollator. Liksom i föregående område föreslås här att följande åtgärder prioriteras i samband med att ramper installeras: Uppställningsplatser för rollatorer i anslutning till huvudentréerna för de hyresgäster som bor en trappa upp. Dörröppnare vid huvudentréerna. Tröskelramper vid trapphusentréerna. Skyltar vid alternativ ingång som talar om att en tillgänglig entré finns på andra sidan huset. Thulegatan 4 Huset saknar hiss och alla lägenheter finns en trappa upp. Det är därför mycket dyrt att göra tillgängligt. Däremot kan huset bli lämpligt för personer som endast har mindre balanssvårigheter och som klarar att gå i trappor. Av den anledningen föreslås att följande åtgärder prioriteras: Greppvänliga ledstänger i trappan i trapphuset. Kontrastmarkeringar i trappan i trapphusets. Uppställningsplatser för rollatorer i anslutning till trapphusentrén. Färdinstallerad ramp på Torggatan 17. Husets bostäder ligger en trappa upp utan hiss, därför prioriteras inte ramp till byggnadens entré. 16

17 Torggatan Husen är relativt bra ur tillgänglighetssynpunkt eftersom de har hiss som går till alla våningsplan. Det finns även möjlighet att nå husen från baksidan där några lägenheter har egen ingång. På grund av dessa egenskaper föreslås att följande åtgärder prioriteras: Prioriterade åtgärder: Dörröppnare vid trapphusentréer och miljörum. (Nr 39 och 45 har redan dörröppnare) Tröskelramper till alla trapphusentréer. Ett bord till uteplatsen som även kan användas av personer med rullstol. Torggatan 18A 18F Huset har hiss som går till alla våningsplan. Hissen är bra eftersom den öppnas från båda hållen vilket medför att personer som använder rullstol inte behöver backa ut eller in i hissen. På grund av husets goda tillgänglighetspotential föreslås att följande åtgärder prioriteras: Prioriterade åtgärder: Dörröppnare vid trapphusentréerna 18A och 18C samt till hissar och miljörum. Tröskelramper till alla entréer utom 18B som redan har en låg tröskel. Asfaltera om gångvägen där den är knölig mellan entréerna och parkeringsplatsen. Husen har hiss och nivåfria entréer vilket skapar goda möjligheter för tillgänglighet med rullstol. Huset har hiss men saknar dörröppnare vid några entréer. 17

18 Granbackavägen Husen är i två våningar och saknar hiss. Husen kan bli framkomliga med rollator och bottenvåningarna kan göras tillgängliga med rullstol. Här föreslås därför att följande åtgärder prioriteras: Väderskyddad rollatorparkering i anslutning till entréerna för de som bor en trappa upp. Se över snöröjningens detaljarbete. Skotta för hand utanför trapphusentréerna. Dörröppnare till entrédörrar som inte har det. Tröskelramper till trapphusentréerna. Pilgränd 1-19 Husen är radhus med privata entréer. Entréerna 3, 7, 13 och 17 har nivåfria entréer men har två våningsplan. Övriga entréer har ett till tre trappsteg upp till entréerna. Tillgänglighetsanpassningar i bostäderna regleras av bostadsanpassningsbidrag och därför föreslås att följande åtgärder prioriteras på gemensamma platser: Dörröppnare till miljörummet. Komplettera den gemensamma uteplatsen med ett bord som kan användas av rullstolsburen. Husens bottenvåningar har goda möjligheter att bli tillgängliga för rullstol eftersom det inte är trappor upp till entrédörren. De här radhusen finns i både ett och två plan. För ökad tillgänglighet kan bland annat miljörummet kompletteras med en dörröppnare. 18

19 Björnlunda Björnlunda ligger cirka sju kilometer väster om Gnesta tätort. Här äger Gnestahem två bostadsområden. Smedjevägen Husen är byggda i samma stil som husen på Granbackavägen i Gnesta, i två våningar utan hiss. Husen kan bli framkomliga med rollator och bottenvåningar kan bli tillgängliga med rullstol. Med anledning av det föreslås att följande åtgärder prioriteras: Väderskyddad rollatorparkering i anslutning till entréerna, till de som bor en trappa upp. Dörröppnare och tröskelramp till entréerna 13, 15 och 17 (Övriga entréer har redan detta). Vilplan och dörröppnare till miljörummet. Komplettera den gemensamma uteplatsen med en fast och jämn gångväg och plats för rullstolsburen vid bord. Områdets gård används flitigt av boende och skulle kunna kompletteras med en jämn gångväg fram till en sittgrupp men bord som även kan användas av personer med rullstol. Entréerna på Smedjevägen har höga trösklar och tunga dörrar, några har åtgärdats med tröskelramp och dörröppnare. 19

20 Hagvägen Husen är radhus med privata entréer. Entréerna 67 och 71 kan bli tillgängliga för rullstol eftersom de har ramp. Övriga entréer är framkomliga med rollator. Tillgänglighetsåtgärder i lägenheten regleras av bostadsanpassningsbidrag. Av den anledningen föreslås att följande åtgärder prioriteras: Prioriterade åtgärder: Tröskelramper till lägenhetsförråden. Tröskelramp och dörröppnare till miljörummet. Komplettera den gemensamma uteplatsen med en fast och jämn gångväg och plats för rullstolsburen vid bord. Stjärnhov Stjärnhov ligger cirka 17 kilometer väster om Gnesta tätort. Här äger Gnestahem tre bostadsområden. Strandvägen 3A-3B Huset har halvtrappa upp till första våningsplanet och saknar hiss. Det är därför inte lämplig för boende med rullstol. Däremot kan det utvecklas för personer med endast mindre balanssvårigheter som kan gå i trappor. Av den anledningen föreslås att följande åtgärder prioriteras: Prioriterade åtgärder: Väderskyddad rollatorparkering i anslutning till trapphusentréerna. Dörröppnare till 3A och till miljörummet. Tvättmaskin i lägenheten till boende med särskilda behov. Kontrastmarkeringar i trapphusets trappor. Lägenhetsförråden ligger i fristående hus på gården, höga trösklar in till respektive förråd minskar tillgängligheten. Huset saknar hiss och är därför inte lämpligt vid användning av rullstol. 20

21 Käxlevägen Husen är i två våningar och saknar hiss. Det är inga trappsteg till entrén och bottenvåningarna har därför goda möjligheter att bli tillgängliga med rullstol. På grund av husets befintliga utformning föreslås att följande åtgärder prioriteras: Väderskyddad rollatorparkering i anslutning till entréerna, för de som bor en trappa upp. Dörröppnare till entréerna Tröskelramper till alla trapphusentréer. En godkänd ramp med vilplan till miljörummet, samt dörröppnare. Häggvägen Området består av radhus med privata entréer. Entréerna 31, 35 och 45 kan bli tillgängliga för rullstol eftersom de har ramp. Övriga är framkomliga med rollatoranvändare som kan ta några trappsteg. Tillgänglighetsåtgärder i bostäderna regleras med bostadsanpassningsbidrag och därför föreslås att följande åtgärder prioriteras: Tröskelramp och dörröppnare till miljörum. Husens bottenvåningar har goda möjligheter att bli tillgängliga med rullstol. De privata radhusen har vanligtvis ett par trappsteg upp till entrén men några har fått ramp som gör dem tillgängliga. 21

22 Fördjupningar i åtgärdsförslagen I föregående kapitel presenterades de åtgärdsförslag som med fördel kan prioriteras i respektive fastighet. I Bilaga 1 finns en fullständig sammanställning av vilka åtgärder som kan genomföras för att göra fastigheterna framkomliga och tillgängliga. I det här kapitlet beskrivs hur olika platser bör se ut för att vara tillgängliga, vilka åtgärder som behövs samt vad dessa kostar. Till de flesta åtgärdsförslag tillkommer en arbetskostnad som vanligtvis är cirka 500 kr per timme, men det kan variera mellan leverantörer. För att få reda på exakt totalkostnad behöver offerter tas in och vissa tekniska undersökningar göras. Färdtjänst Flera äldre använder färdtjänst och det är därför viktigt att färdtjänst har möjlighet att köra hela vägen fram till trapphusentrén. För god tillgänglighet bör färdtjänst kunna stanna inom 25 meter från entrén. Parkeringsplats för rörelsehindrad För god tillgänglighet i ett bostadsområde behövs en parkeringsplats för rörelsehindrad som är tydligt skyltad och nås nivåfritt från entréerna. Parkeringsplatsen bör även ligga inom 25 meter från bostadsentrén. Förslagen grundar sig på de rekommendationer som ges i handboken till TIBB 1 men har kompletterats med en analys och anknytning till förutsättningar i Gnestahems bestånd. Angöring och parkering För äldre är det en stor fördel om de har nära till såväl färdtjänst som till parkering. Det underlättar deras vardag när de behöver åka någonstans och ger dem möjlighet till en friare vardag. 1 Hjälpmedelsinstitutet (2012) Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd TIBB 2.0: Handbok med råd och anvisningar. Exempel på parkeringsplats för rörelsehindrad vid Torggatan 16 i Gnesta. Parkeringen nås nivåfritt från kvarterets samtliga entréer. 22