AVFALLSPLAN

Transkript

1 AVFALLSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige Gäller fr.o.m. 1 april 2011 Förord Enligt Miljöbalken (SFS 1998:808) är alla kommuner i Sverige skyldiga att ha en renhållningsordning, bestående av dels lokala föreskrifter för den kommunala avfallshanteringen och en avfallsplan. ens syfte är att ge en samlad bild av dagens avfallshantering och sätta upp mål som driver den kommunala avfallshanteringen mot ett hållbart samhälle och bidrar till uppfyllande av de nationella miljökvalitetsmålen. en innehåll regleras av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6). I samband med revidering och uppdatering av avfallsplanen uppdateras även föreskrifterna om avfallshantering. en är antagen av kommunfullmäktige , att gälla fr.o.m. 1 april (37)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Inledning 4 Läsanvisning 5 1 Direktiv, lagar och förordningar EU:s avfallsdirektiv Miljöbalken Skatt på avfall Lagen om offentlig upphandling 8 2 Uppföljning av föregående avfallsplan Övergripande mål för avfallshanteringen Delmål och åtgärder Internationella, nationella & lokala miljömål Europeiska Unionens miljömål Nationella miljökvalitetsmål Regionala mål Lokala miljömål 22 4 Mål för avfallshanteringen 24 5 Handlingsplan 31 6 Metod för uppföljning 33 7 Miljöbedömning Miljökonsekvenser 34 8 Genomförda samråd 36 BILAGOR Bilaga 1: Nulägesbeskrivning Bilaga 2: Avfallsanläggningar och nedlagda deponier Bilaga 3. Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 4: Genomförda samråd Bilaga 5. Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 6: Författningar som påverkar avfallshanteringen Bilaga 7: Ordlista 2 (37)

3 Sammanfattning Följande plan beskriver Ekerö kommuns mål och ambitioner för den kommunala avfallshanteringen med det övergripande syftet att minska miljöbelastningen från verksamheten och bidra till uppfyllandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Ekerös kommun vision för den kommunala avfallshanteringen: Avfallshanteringen ska kännetecknas av god resurshushållning, minimal miljöbelastning och bidra till en bättre miljö. Den ska ha en god hygienisk standard och erbjuda en behovsanpassad service av god kvalitet. Verksamheten ska utföras till rimliga kostnader, som står i relation till nyttan, samt bidra till en förbättrad arbetsmiljö. De övergripande inriktningsmålen är: Mål 1 God service för avfallslämnare Mål 2 God arbetsmiljö för personal Mål 3 Rätt sorterat Mål 4 Energin i avfallet ska utvinnas Mål 5 Deponering ska undvikas Mål 6 Kunskapen om avfallshantering ska öka Till de övergripande inriktningsmålen har ett antal delmål tagits fram. Delmålen är av mer specifik karaktär och ska till skillnad från de övergripande nås inom planperioden, För uppföljning av avfallsplanens mål och revidering av handlingsplan ansvarar Tekniska kontoret på uppdrag av kommunstyrelsen. 3 (37)

4 Inledning Enligt bestämmelserna i 15 kap. miljöbalken ansvarar kommunen för insamling, transport och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som uppstår inom kommunen. Med hushållsavfall menas avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet, exempelvis köksavfall, överblivna läkemedel, batterier, färgrester, latrin och slam från slambrunnar. Ytterligare vägledning ges i Naturvårdsverkets Vägledning till definitionen av hushållsavfall I 15 kap. miljöbalken ställs även krav på kommunala föreskrifter om avfallshantering och avfallsplan, som tillsammans utgör den kommunala renhållningsordningen. ens syfte är att ge en samlad bild av Ekerö kommuns avfallshantering och är även ett ställningstagande av vilka ambitioner och målsättningar kommunen har i sin strävan att förbättra avfallshanteringen, minska miljöbelastningen från avfallet och bidra till uppfyllande av de nationella miljökvalitetsmålen. ens innehåll regleras av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6). En avfallsplan ska bland annat innehålla: - Beskrivning av nuläget, inklusive uppgifter om behandlingsanläggningar och nedlagda deponier - Mål och åtgärder för avfall som kommunen ansvarar över - Mål och åtgärder för avfall som kommunen inte ansvarar över - Beskrivning av hur målen ska följas upp - Underlag till länsstyrelsens sammanställning Vidare anger bestämmelser i 6 kap. miljöbalken att avfallsplanen ska miljöbedömas om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Resultatet av miljöbedömningen redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning vars innehåll, omfattning och detaljeringsgrad reglers i 6 kap Vid revidering av renhållningsordningen kan förslag till avfallsplan och avfallsföreskrifter vara färdiga vid olika tillfällen och träder i så fall i kraft var för sig vid det tillfälle som kommunfullmäktige beslutar om. 4 (37)

5 Läsanvisning en består av detta huvuddokument samt tillhörande bilagor. Kapitel 1 samt i bilaga 6 redovisar övergripande direktiv, lagar och förordningar som reglerar den svenska avfallshanteringen. Uppföljning av tidigare avfallsplan presenteras i kapitel 2. I kapitel 3 redovisas de olika miljömålen som styr svensk avfallshantering och som ligger till grund för Ekerö kommuns mål som presenteras i kapitel 4. I Kapitel 5 och 6 redovisas de åtgärder som i dagsläget anses nödvändiga för att uppnå målen och hur uppföljning av planen kommer att genomföras. Slutligen redovisas kortfattat resultatet av miljöbedömningen i kapitel 7 och resultatet från genomförda samråd i kapitel 8. Miljökonsekvensbeskrivning och mer utförligt samrådsresultat presenteras i bilagorna 3 respektive 4. Nulägesbeskrivning inklusive särskilt avsnitt om förpackningsavfall och returpapper, avfallsanläggningar och nedlagda deponier, sammanställning till länsstyrelsen samt ordlista presenteras i resp. bilaga. 5 (37)

6 1 Direktiv, lagar och förordningar Den svenska avfallshanteringen, både kommunal och privat, styrs till stor del av olika lagkrav som har sin grund i EU:s beslut och övergripande direktiv. Ekerö kommuns föregående avfallsplan upprättades 2005 och sedan dess har den svenska lagstiftningen anpassats ytterligare till EU:s regelverk. En övergripande sammanställning av direktiv, lagar och förordningar som påverkar svensk avfallshanteringen återfinns i bilaga EU:s avfallsdirektiv Det första ramdirektivet antogs 1975 och endast små ändringar har gjorts under årens lopp. Efter flera års förhandlingar antogs den 20 oktober 2008 ett nytt ramdirektiv (2008/98/EG) som ersätter tre tidigare direktiv: ramdirektivet (2006/12/EG) om avfall, direktiv (91/689/EEG) om farligt avfall och direktiv (75/439) om spillolja. Ramdirektivet anger bland annat ramarna för hur avfallshanteringen ska bedrivas, planering av avfallshantering samt prioritering av olika behandlingsformer för avfall, den s.k. avfallshierarkin: 1. Förebygga att avfall uppstår 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiåtervinning 5. Bortskaffande, destruktion och deponering I det nya ramdirektivet lyfts avfallshierarkin fram som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet. Senast den 12 december 2010 ska medlemsstaterna ha infört de nya bestämmelserna i den nationella lagstiftningen. 1.2 Miljöbalken Enligt 15 kap. miljöbalken är kommunen ansvarig för allt hushållsavfall som uppstår inom kommunen. Ansvaret omfattar insamling, transport och behandling. Miljöbalkens definition av hushållsavfall återfinns i 15 kap. 2 6 (37)

7 2 Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet I miljöbalkspropositionen (1997/98:45, del 2, sid. 184 f) ges exempel på avfall som kommer från hushåll: sopor, köksavfall, latrin, slam, skrymmande avfall som utrangerade möbler, cyklar, men även överblivna läkemedelsavfall, olje- och färgrester m.m. Ytterligare vägledning kring begreppet hushållsavfall, dess omfattning och en bedömning av hur begreppet bör tolkas utifrån gällande lag, ges i Naturvårdsverkets Vägledning till definitionen av hushållsavfall Vidare anges i 15 kap. miljöbalken att det för varje kommun ska finnas en renhållningsordning som innehåller en avfallsplan med lokala föreskrifter om avfallshantering. en ska bland annat innehålla uppgifter om avfallsmängder och hantering samt kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. De lokala föreskrifterna om avfallshantering ska bland annat ange under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare själva får ta hand om sitt hushållsavfall. Kompletterande bestämmelser om innehållet i en avfallsplan anges i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6). I 6 kap. miljöbalken ställs krav på miljöbedömning av de planer vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kompletterande bestämmelser finns i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbedömning Förslag till ändringar i miljöbalken Till följd av EU:s nya ramdirektiv för avfall har miljödepartementet tagit fram förslag till ändringar i 15 kap. miljöbalken och en ny avfallsförordning. Förslaget innebär bland annat införandet av en form av frivalssystem som tillåter verksamheter som innehar hushållsavfall att själva kunna bestämma hur det avfallet ska tas om hand. Medlemsstaterna ska senast 12 december 2010 ha infört ramdirektivets nya bestämmelser i den nationella lagstiftningen. 1.3 Skatt på avfall Skatt på avfall som förbränns infördes i juli 2006 med syfte att stimulera till mer återvinning och annan behandling av avfallet än deponering, exempelvis biologisk behandling. Skatt på avfall som deponeras (lag om skatt på avfall) infördes januari 2000 och skatt på avfall som förbränns infördes i juli 2006 (lag 1994:1 776 om skatt på energi). Genom införandet av förbud mot deponering av brännbart avfall (för- 7 (37)

8 ordning om deponering av avfall 2001:512) samt skatt på deponering har staten styrt avfallsbehandlingen från deponering till ökad förbränning och biologisk behandling. Genom ett regeringsbeslut den 10 april 2008 tillsattes en särskild utredare med uppgift att förutsättningslöst analysera den s.k. avfallsförbränningsskatten och huruvida denna gav en kostnadseffektiv styrning mot de avfalls-, energi- och klimatpolitiska målen och om skatten i detta avseende kunde utformas på ett mer effektivt sätt. Detta resulterade i rapporten Skatt i retur ( ) och förslaget att avskaffa förbränningsskatten. I regeringens budgetproposition 2010 som presenterades 21 september 2009 föreslås att skatten på förbränning av hushållsavfall bör slopas fr.o.m. den 1 oktober Det skatteintäktsbortfall på ca 226 miljoner kronor som uppstår föreslås finansieras genom en höjning av den generella koldioxidskatten med 1 öre per kg. 1.4 Lagen om offentlig upphandling Vid upphandling av insamling, hantering och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska kommunen följa de bestämmelser som anges i lagen om offentlig upphandling (SFS 2007: 1091). Lagens grundprinciper är att all offentlig upphandling ska ske i konkurrens, vara affärsmässig och ske på ett objektivt sätt. I juli 2009 presenterade finansdepartementet, i departementspromemorian Ds 2009:36, ett förslag till undantag från lagen om offentlig upphandling. Förslaget innebär att upphandlade myndigheter inte behöver tillämpa LoU givet att de s.k. Teckal-kriterierna som slagits fast i EG-domstolens rättspraxis är uppfyllda: - Den upphandlande myndigheten måste utöva kontroll över den juridiska personen som myndigheten helt eller delvis innehar eller är medlem i. Kontrollen måste motsvara den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning - Den juridiska personen måste utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de upphandlande myndigheter som innehar eller är medlem i den juridiska personen Den föreslagna bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 juni 2010 tom 1 januari Bakgrunden till förslaget är Regeringsrätten avgörande gällande kommunerna Simrishamn resp. Tomelilla som utan formellt upphandlingsförfarande köpte avfallsbehandlingstjänster av det samägda 8 (37)

9 bolaget. Regeringsrätten slår fast att det undantag som EG-rättslig praxis medger inte är möjlig att tillämpa såvida det inte införs en uttrycklig bestämmelse om detta i svensk lagstiftning. Avgörandet påverkar även andra verksamhetsområden där den kommunala verksamheten har organiserats i bolagsform. Vidare föreslås att en utredning ska tillsättas kring huruvida det finns behov av ett mer varaktigt undantag från kravet att tillämpa LoU. 9 (37)

10 2 Uppföljning av föregående avfallsplan en och dess mål ska vara ett styrinstrument för den kommunala avfallshanteringen och ett långsiktigt levande planeringsdokument för de som bor och verkar inom kommunen. Inför framtagandet av föreliggande avfallsplan har en uppföljning gjorts av utfallet av tidigare avfallsplan. Kommunens styrmedel för att nå avfallsplanens mål är i första hand de lokala föreskrifterna om avfallshanteringen, den kommunala avfallstaxan, olika informationsinsatser samt tillsyn av avfallshanteringen. Även vid upphandling av olika insamlings- och behandlingstjänster kan kommunen påverka hanteringen av avfall för att nå uppsatta mål. De lokala föreskrifterna om avfallshantering reglerar hur hanteringen av avfall ska ske, hur utrymmen, behållare och andra anordningar ska vara beskaffade och hur dessa ska skötas. Den kommunala avfallstaxan anger de avgifter som ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av hushållsavfall som sker genom kommunens försorg. Enligt bestämmelserna i 27 kap. miljöbalken 5, får den kommunala avfallstaxan differentieras för att främja återanvändning och återvinning. Nuläget vad gäller tidigare mål samt vidtagna och återstående åtgärder sammanställs och kommenteras nedan. För vart och ett av målen har en bedömning gjorts utifrån följande kriterier: 1. Målet har nåtts 2. Målet delvis uppfyllt 3. Målet är inte uppfyllt 4. Målet är ej mätbart 10 (37)

11 2.1 Övergripande mål för avfallshanteringen Kommunen ska bedriva den kommunala renhållningsverksamheten så att ekonomiska mål och miljömål samordnas med god service och kundnytta Måluppfyllelse: Målet är ej mätbart Den kommunala avfallshanteringen är avgiftsfinansierad och således ej skattefinansierad. Avfallstaxan baseras på kostnader för insamling och behandling samt administration och planering (information, kundtjänst, fakturering m.m.). Kundtjänst och fakturering drivs i egen regi av kommunen. Insamling och behandling av allt avfall som faller under kommunalt ansvar handlas upp enligt lagen om offentlig upphandling 1. Vid upphandling av avfallstjänster (insamling och behandling) samt vid översyn och framtagning av ny avfallstaxa tas alltid hänsyn till av kommunen fastställda miljömål. Enkätundersökningar, avfallsmängder och graden av nyttjande av olika tjänster ger en bild över behovet av olika tjänster. Genomförda åtgärder: Upphandling av avfallstjänster, insamling och behandling, genomfördes senast under Avtalen löper från till med möjlighet till förlängning ett år i taget i högst två år. Arbetet med upphandling av ny avfallsinsamlings- och behandlingsentreprenad påbörjas under hösten Avfallstaxan har reviderats en gång per år sedan 2006 för att justera priserna efter de aktuella kostnaderna så att verksamhetens intäkter och kostnader ska vara i balans. Kommunen ska underlätta för företag och verksamheter att hantera sitt avfall på ett korrekt sätt Måluppfyllelse: Målet har nåtts Genomförda åtgärder: Kommunens renhållningsentreprenör Resta Sverige AB hyr mark av kommunen i anslutning till återvinningscentralen där de tar emot 1 Sedan den 1 januari 2008 gäller lagen om offentlig upphandling (SFS 2007:1091) samt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (SFS 2001:1092). 11 (37)

12 verksamhetsavfall mot betalning, se även delmål Minska mängden deponerat hushållsavfall. Hushållsavfall från verksamheter hämtas genom kommunens försorg. Kommunen ska reservera mark och tillräckliga skyddszoner för att säkerställa framtida avfallshanteringsverksamhet (särskilt kring Skå återvinningscentral och omlastningsstation, men även i samband med förtätning av bostadsområden, exploatering och utveckling av markområden) Måluppfyllelse: Målet delvis uppfyllt Genomförda åtgärder: Vid pågående detaljplanearbete av industritomter vid Skå återvinningscentral och omlastningsstation har mark kring avfallsområdet reserverats för skyddszoner och framtida expansion. I samband med övrigt detaljplanearbete, exempelvis förtätning av bostadsområden, bör större hänsyn tas till framförallt framkomlighet med sophämtningsfordon och till beslutade maximala gångavstånd för hämtningspersonalen. Målet bör kvarstå. Kommunen ska aktivt delta i det regionala samarbetet för avfallsfrågor, RAS-kommittén (numera Stockholmsregionens Avfallsråd, STAR) Måluppfyllelse: Målet har nåtts Genomförda åtgärder: Stockholmsregionens avfallsråd (STAR) är ett nätverk med fokus på avfallsfrågor för kommunala bolag och förvaltningar i Stockholms län. Samtliga 26 kommuner i länet deltar i avfallsrådet samt Håbo kommun från Uppsala län. Avfallsrådet har bland annat tagit fram underlag och utredningar om avfallshanteringen i Stockholms län. Kommunen är representerad på avfallsrådets möten och deltar i arbetsgrupper. Kommunen ska samordna sig med regionens strategi för hur miljömålen ska uppfyllas Måluppfyllelse: Målet har nåtts 12 (37)

13 Genomförda åtgärder: Stockholmsregionens avfallsråd (STAR) har bland annat behandlat frågan om separat insamling av matavfall. Kommunen har följt utvecklingen i regionen i frågan och avvaktar beslut om byggande av mottagningsanläggning med kapacitet att ta emot matavfall från regionen. Avfallsrådet har även arbetat med att försöka få till stånd ett gemensamt avtal gentemot Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB rörande insamling av material belagt med producentansvar från återvinningsstationer. Kommunen följer utvecklingen i den frågan. Sveriges kommuner och Landsting, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Avfall Sverige och Svensk Glasåtervinning har i enlighet med Kommittédirektiv 2008:97 tagit fram en gemensam överenskommelse. Överenskommelsen innebär bland annat att fler återvinningsstationer ska etableras i områden med hög säsongsbelastning, samlokalisering av återvinningsstationer och återvinningscentraler, nedskräpning vid återvinningsstationer ska motverkas och särskilda insatser ska sättas in vid hårt drabbade stationer, informationsarbetet ska stärkas med strävan att erbjuda en sammanhållen kommunikation med medborgarna. Ekerö kommun håller minst ett samrådsmöte om året med Förpacknings- och Tidningsinsamlingen med syfte att förbättra och utveckla insamlingen i kommunen. 2.2 Delmål och åtgärder Organiserad insamling av avfall som omfattas av kommunalt ansvar i alla bebodda områden i kommunen Måluppfyllelse: Målet delvis uppfyllt Åtgärd Delmål Genomförda åtgärder 1 Alla bebyggda fastigheter ska på sikt ha ett avfallsabonnemang eller ingå i en sopsamfällighet eller liknande. 2 Alla fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska nås av kommunens information om avfallshantering. Kommunen gör bedömningen att de mest angelägna områdena har i dagsläget abonnemang. Arbete återstår dock och målet bör kvarstå. Att informera om avfallshanteringen i kommunen är ett kontinuerligt arbete. Kommunen informerar via: - Hemsidan - Informationsblad som skickas med fakturan - Ekeröguiden som skickas till samtliga hushåll 13 (37)

14 - Informationssidor i lokaldelen - samt via informationskampanjer Under 2008 genomfördes en enkätundersökning med syfte att mäta bland annat kundnöjdhet i kommunen. Frågor kring kvalitet, kunskap, attityd och information m.m. ställdes. Av svarande angav ca 55 % omdömet ganska bra eller mycket bra om kommunens information kring källsortering och avfallshantering i övrigt. Målet bör kvarstå. Minska avfallets farlighet Måluppfyllelse: Målet har nåtts Åtgärd Delmål Genomförda åtgärder 1 Införa fastighetsnära hämtning (på begäran) av farligt avfall, småbatterier med röd box från småhus. 2 Erbjuda flerfamiljshus fastighetsnära hämtning av farligt avfall, småbatterier. 3 Fortsatt information till och tillsyn av verksamheter där hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt farligt avfall uppstår (marinor, verkstäder, lantbruk, handelsträdgårdar, motorklubbar, mm). Under 2006 infördes Miljöboxen, även kallad röda boxen, för fastighetsnära insamling av farligt avfall, smått el-avfall och småbatterier. Samtliga enfamiljshushåll fick en box, totalt delades ca boxar ut. Under 2007 och 2008 har antalet hämtningar av boxen varit ca 400 per år, dvs. ca 5 % av hushållen har begärt hämtning. I flerfamiljshus fick fastighetsägaren erbjudande om att införa insamling av farligt avfall vid fastigheten. 13 st. av 22 bostadsrättsföreningar/samfälligheter har visat intresse för insamlingssystemet. Under 2008 beställde dessa föreningar 22 st. hämtningar. För tillsyn av avfallshanteringen inom kommunen ansvarar Miljönämnden. Tillsyn sker kontinuerligt. Minska mängden deponerat hushållsavfall Måluppfyllelse: Målet har nåtts Åtgärd Delmål Genomförda åtgärder 1 Informera om korrekt sortering av grovavfall i fraktionerna brännbart, icke brännbart och el-avfall vid fastighetsnära hämtning och vid ÅVC. Sorteringen av grovavfall vid ÅVC görs i 8 fraktioner, exempelvis ej brännbart och brännbart. Den brännbara fraktionen är i sin tur uppdelad i en ren bränslefraktion (PTP) och övrigt brännbart, el-avfall sorteras separat. Vid fastighetsnära hämtning samlas el-avfall i en separat bil, medan grovavfallet blandas. Kommunen informerar kontinuerligt om avfallshanteringen. Försök har gjorts med specifik information kring sortering av grovavfallet. Informationen måste dock förtydligas för att få 14 (37)

15 avsedd effekt. 2 Informera och erbjuda småföretagare avlämning av bygg- och rivningsavfall mot avgift vid ÅVC. 3 Införa inpasseringskontroll och avgift vid ÅVC. Privatbilar med/utan egen eller förhyrd kärra debiteras inte avgift. Samtliga som kommer i bil med företagsbeteckning (ej tjänstebil) eller som har släpkärra med företagsbeteckning debiteras avgift. Bilar/småbussar/pick-ups som uppenbarligen nyttjas i tjänst debiteras avgift. På företagstippen vid Skå återvinningscentral erbjuds verksamheter att lämna sitt avfall mot särskild avgift. Under våren 2009 infördes inpasseringskontroll med passerkort. Boende i enfamiljshus får automatiskt passerkort hemskickade i brevlådan. Boende i flerfamiljshus beställer vid behov ett kort. Verksamhetsavfall får lämnas mot särskild avgift. Anpassa mottagningen av avfall på återvinningscentralen och omlastningsstationen till behov och gällande krav Måluppfyllelse: Målet delvis uppnått Åtgärd Delmål Genomförda åtgärder 1 Klargöra hur el-avfallsinsamlingen ska organiseras från augusti Bygga ut Skå ÅVC och omlastningsstation för det ökade antalet fraktioner 3 Hålla isär avfall från hushåll respektive verksamheter 4 Införa karaktärisering av avfall som ska direktdeponeras Nytt avtal med El-kretsen angående hanteringen av el-avfall enligt de nya reglerna träffades Skå återvinningscentral byggdes ut under år Avfall från verksamheter hänvisas till företagstippen som drivs av Resta Sverige AB sedan Ökad kontroll av avfallsavlämning på återvinningscentralen från företag i och med att inpasseringskontroll infördes. Drift av återvinningscentral samt mottagande av verksamhetsavfall upphandlas på nytt under 2009/2010. Allt hushållsavfall transporteras till Hagby återvinningsanläggning i Täby. Det avfall som inte kan omhändertas på annat sätt transporteras vidare till SÖ- RABs anläggning i Löt för deponering. Innan inlämning av avfallet görs en grundläggande karakterisering enligt behandlingsanläggningens krav. Upphandling av behandling sker under 2009/ (37)

16 Öka medvetenhet och kunskap om avfall Måluppfyllelse: Målet har nåtts Åtgärd Delmål Genomförda åtgärder 1 Stimulera förskolor, grundskolor att ansluta sig till t ex Grön Flaggprogrammet (Håll Sverige Rent), sortera avfall och kompostera trädgårdsavfall 2 Information/utbildning om avfallshantering till all personal inom kommunal sektor 9 av 31 skolor/förskolor i kommunen har anslutit sig till Grön flaggprogrammet. Pedagoger i skola/förskola får regelbundet information om att avfall i ett nätverk för miljö- och naturutbildning. 3 Årlig information om Ekerös avfallshantering skickas ut till samtliga fastighetsägare och nyttjanderättshavare Kommunen informerar kontinuerligt om avfallshanteringen via bland annat hemsidan och olika informationsblad. Formulera en strategi för Ekerös framtida hantering av matavfall från storkök Måluppfyllelse: Målet är inte uppfyllt Åtgärd Delmål Genomförda åtgärder 1 Utreda avfallskällor, insamling och behandlingsmetoder m.m. som skulle kunna passa Ekerö. Kommunen har avvaktat utvecklingen i regionen avseende matavfallsinsamling. Eftersom utvecklingen går långsamt har någon strategi för Ekerö inte formulerats. Planen är att i kommande upphandling skapa förutsättning för att införa matavfallsinsamling från samtliga avfallslämnare när det finns avsättning för materialet i regionen. Ny upphandling sker 2009/ (37)

17 3 Internationella, nationella & lokala miljömål Den svenska avfallshanteringen styrs inte enbart av olika lagkrav och övergripande direktiv men även av olika internationella, nationella och lokala miljömål. Nedan följer en redovisning över de mål och strategier som påverkar den kommunala avfallshanteringen. 3.1 Europeiska Unionens miljömål Europeiska unionens handlingsprogram för miljö lägger fast vilka mål som ska prioriteras och vilken inriktning det miljöpolitiska arbetet ska ha för att uppfylla målen. EU:s sjätte miljöhandlingsprogram från 2002 innehåller prioriteringar för EU:s miljöpolitik fram till mitten av Programmet anger mål inom fyra prioriterade områden: 1. Klimatförändringar 2. Natur och biologisk mångfald 3. Miljö och hälsa samt livskvalitet 4. Naturresurser och avfall I fråga om naturresurser och avfall avses att bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och avfallsökning. Användningen av resurser ska inte överskrida vad miljön tål Avfallshierarki I det nya ramdirektivet (2008/98/EG) om avfall lyfts avfallshierarkin fram som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet och det ställs även krav på framtagning av nationella program för förebyggande av avfall. EU:s avfallshierarki innebär att avfallet ska behandlas i följande prioriteringsordning. 1. Förebygga att avfall uppstår 2. Återanvändning 3. Materialåtervinning 4. Energiutvinning 5. Bortskaffande, destruktion, deponering 17 (37)

18 Det primära målet är att avfallets mängd och farlighet ska minska. Därefter ska avfallet återanvändas i så hög grad som möjligt, materialåtervinnas eller energiutvinnas. Deponering är det sista sättet att omhänderta avfall på och ska användas endast då annan behandling inte är möjlig Integrerad produktpolitik Inom EU pågår även ett annat övergripande arbete med mål att minska produkters miljöpåverkan under hela livscykeln. Politiken för att nå hållbar produktion och konsumtion formuleras i en strategi: Integrerad ProduktPolitik, IPP, som bygger på fem följande principer: 1. Livscykelperspektiv för varje produkt 2. Marknaden ska utvecklas i hållbar riktning genom incitament som ökar tillgången och efterfrågan på grönare produkter. 3. Samverkan mellan samtliga aktörer som berörs av produkten (industri, konsumenter och den offentliga sektorn) 4. Ständiga förbättringar av en produkts utformning 5. Styrmedel från frivilliga initiativ till regleringar, från den lokala till den internationella nivån Genom att se produkters miljöbelastning ur ett helhetsperspektiv ska IPP på sikt bidra till produkter som förbrukar mindre resurser, medför mindre påverkan på miljön och förebygger uppkomsten av avfall redan i konstruktionsstadier. De åtgärder som betyder mest för produkters miljöinverkan under livscykeln och som ger störst utrymme för förbättringar är: - att påverka produkters prissättning så att de speglar dess miljökostnader - Öka producenternas utbud av gröna produkter och konsumenternas efterfrågan på gröna produkter 18 (37)

19 3.2 Nationella miljökvalitetsmål Redan 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten som i dagsläget består av 16 övergripande mål. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Miljömålsrådet ansvarar för uppföljning av målen. Vidare har riksdagen fastställt att arbetet med att nå de 16 miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre strategier: - En strategi för effektivare energianvändning och transporter - En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik - En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö I strategierna presenteras ett 50-tal förslag på styrmedel som pekar på vad Sverige bör driva i olika internationella organ, vad staten kan göra och i viss mån vad kommunerna kan göra. Miljömålsrådet har under våren 2008 överlämnat till regeringen en andra fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen. Rapporten utgör underlag till regeringens fördjupade analys och förslag till ny miljömålsproposition som presenteras under början av I den fördjupade utvärderingen lägger rådet fram förslag till styrmedel och åtgärder samt förslag till nya eller förändrade delmål 2. Miljöpåverkan från avfallshanteringen berör främst miljökvalitetsmålet God Bebyggd Miljö, Inom avfallsområdet har Naturvårdsverket ansvar för mål och åtgärder. I tabellen nedan redovisas miljökvalitetsmålet God Bebyggd miljö, som även har ett eget delmål om avfall, och rådets förslag till revidering. Miljömålsrådet föreslår att de delar i målet som uppnått tas bort, till exempel minskad deponering. Istället tillkommer delmål om fungerande insamlingssystem för avfall och om att miljön inte ska vara nedskräpad. 2 För mer information kring miljömålsarbete på såväl nationell och regional nivå se miljömålsportalen 19 (37)

20 Tabell 1 Sammanställning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö samt miljömålsrådets förslag till nytt mål Nuvarande mål och delmål som berör avfall (reviderade 2005) God bebyggd miljö Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå. Senast år 2010 ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Nationell uppföljning (Naturvårdsverket 2007) God bebyggd miljö Minskad deponering målet har nåtts Återvinning av hushållsavfall kommer att nås Återvinning av matavfall svår att uppnå Återföring av fosfor svår att uppnå Naturvårdsverket bedömer att delmålet i sig, dvs. stoppa ökningen av den totala mängden avfall, inte kommer att kunna nås. Miljömålen följs upp årligen och presenteras i den så kallade de Facto-rapporten. Rapporten kan beställas via Miljömålsportalen Förslag till reviderat mål (miljömålsrådets förslag 2008) 3 God bebyggd miljö Resurserna i avfallet tas till vara i så hög grad som möjligt, samtidigt som påverkan på hälsa och miljö minimeras. Avfallshanteringen är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna. År 2015 gäller särskilt att: Den totala mängden avfall och avfallets farlighet har minskat jämfört med 2004 (omfattar ej gruvavfall) Insamlingen är estetiskt tilltalande och har god tillgänglighet och säkerhet för hushållen samt säkerställer en separat hantering av farligt avfall. Minst 90 % av hushållen är nöjda med insamlingen. Nedskräpningen utomhus på platser som allmänheten har tillträde till har minskat med 50 % jämfört med år Minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas omhand så att växtnäringen utnyttjas. Minst 60 procent av fosforföreringarna i avlopp utnyttjas som växtnäring. Minst hälften återförs till åkermark. 3 Miljömålen nu är det bråttom! (2008), Samlad utvärdering av miljömålsarbetet i Sverige 20 (37)

21 3.3 Regionala mål Länsstyrelsen i Stockholms län har en övergripande och samordnande roll som regional miljömyndighet och har i samråd med Miljömålsrådet beslutat om regionala miljömål. Länsstyrelsen ska, i samarbete med andra regionala myndigheter och i dialog med kommuner, näringsliv och andra aktörer, arbeta för att de regionala delmålen får genomslag i länet. Länsstyrelsen ansvarar även för uppföljning och utvärdering av målen. Nedan redovisas de regionaliserade målen som faller under det nationella miljökvalitetsmålet God Bebyggd miljö, som även har ett eget delmål om avfall Gällande mål, antagna Mindre mängd deponerat avfall Mängden deponerat avfall i länet ska minska med minst 50 % till år 2010 räknat från 1994 års deponerade mängd i förhållande till befolkningsunderlag och industriell verksamhet. Länsstyrelsens bedömning: Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Mängden hushållsavfall som deponeras i länet har minskat med mer än de 50 % som målet anger sedan år 1994 då ca ton lades på deponi, jämfört med ca ton år Vidare bedöms att deponeringen av avfall kommer att fortsätta att minska, beroende på ökad återvinning, deponiskatt och förbud att deponera brännbart och organiskt avfall. Länets befolkningstillväxt, stora infrastrukturprojekt och arbetet med att efterbehandla förorenad mark, bidrar dock till en fortsatt ökning av den totala avfallsmängden. Källa: Miljömålsportalen ( ) Återvinning av avfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker Minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker i länet ska senast år 2010 återvinnas genom biologisk behandling. 21 (38)

22 Länsstyrelsens bedömning: Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Deponeringsförbud för vissa avfallsslag, deponiskatten och skatter för förbränning av avfall har inneburit att återvinningen av avfall genom biologisk behandling, kompostering eller rötning, ökat. Möjligheten att installera avfallskvarnar på det kommunala ledningsnätet för VA kommer sannolikt att bidra till ökad återvinning. Det krävs dock ytterligare insatser och åtgärder för att nå målet till Källa: Miljömålsportalen ( ) Återvinning av avfall från livsmedelsindustrier Matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera i länet återvinns senast år 2010 genom biologisk behandling. Länsstyrelsens bedömning: Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in I statistiken om matavfall som återvinns genom biologisk behandling är det svårt att urskilja livsmedelsindustrins andel. Bedömning om målet kan nås blir därför densamma som för målet om återvinning av avfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Källa: Miljömålsportalen ( ) 3.4 Lokala miljömål För att nå utveckling inom miljöområdet har Ekerö kommun valt att arbeta för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen, se avsnitt 5.2. I gällande Miljöprogram , antagen september 2005, redovisas kommunens lokala miljömål. Bland annat anges att - Kommunens verksamhet ska genomsyras av långsiktighet där de mest miljöeffektiva och ekonomiskt försvarbara åtgärderna väljs - Varor och tjänster som uppfyller kraven för miljömärkning ska väljas där kvalitet och ekonomi så medger - Slam från Ekebyhovs avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark - Avfallets farlighet ska minska genom bättre sortering 22 (38)

23 - Minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker i kommunen återvinns senast år 2010 genom biologisk behandling. För uppföljning av föregående avfallsplans mål ( ) se kapitel 2. Uppföljning av Ekerö kommuns miljöprogram och lokala miljömål sker kontinuerligt och sammanställs i kommunens Miljöredovisning. Rapporten finns tillgänglig på kommunens hemsida. 23 (38)

24 4 Mål för avfallshanteringen Framtagna mål är uppdelade på inriktningsmål och delmål. De först nämnda är av övergripande karaktär medan delmålen är avgränsade och ska uppfyllas under planperioden. I handlingsplanen, se kapitel 5, anges de åtgärder som kommunen planerar att vidta för att uppnå målen. Målen för Ekerö kommuns avfallshantering har arbetats fram med ledning av EU:s avfallshierarki, nationella miljökvalitets mål samt regionala och lokala miljömål (se kapitel 3). EU:s avfallshierarki anger som främsta mål att förebygga uppkomsten av avfall, dvs. minska mängderna avfall. Detta kan uppnås genom ett förebyggande arbete där åtgärder vidtas för att ändra produktionsoch konsumtionsmönster. Målet faller dock utanför påverkansområdet för denna avfallsplan och behandlas därför inte här. Vision Avfallshanteringen i Ekerö kommun ska kännetecknas av god resurshushållning och minimal miljöbelastning. Den ska ha en god hygienisk standard och erbjuda en behovsanpassad service av god kvalitet med syfte att bidra till en bättre miljö. Verksamheten ska utföras till rimliga kostnader, som står i relation till nyttan, samt bidra till en förbättrad arbetsmiljö. 24 (38)

25 Mål 1 Ökad återanvändning Återanvändning av varor och produkter ska stimuleras genom att erbjuda lättillgängliga hanteringssystem. Delmål 1: Kommunen upplåter plats på återvinningscentralen för återanvändning av möbler och andra föremål som besökare medvetet lämnar på plats för återbruk. Tabell 2 Nyckeltal för mål 1 Ökad återanvändning Nyckeltal Kommentar 1. Återanvändning av grov- och el-avfall Statistik hämtas från entreprenör Nyckeltal: - Totalt insamlade mängder Mål 2. Rätt sorterat Allt avfall ska vara rätt sorterat och uppfylla de krav som respektive behandlingsanläggning ställer, så att det kan behandlas efter sina egenskaper och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Delmål 1: Andel farligt avfall, grovavfall och producentansvarsavfall (förpackningar, returpapper, el-avfall och batterier) i restavfallet (säck- och kärlavfall), ska minska med 50 procent för varje enskild fraktion jämfört med 2011 års nivå. Delmål 2: Mängden utsorterat farligt avfall, el-avfall inkl. småbatterier per invånare ska öka med 50 procent jämfört med 2011 års nivå. Delmål 3: Minst 35 procent av matavfallet från hushåll och verksamheter (restauranger, storkök och butiker) ska återvinnas genom biologisk behandling. Med biologisk behandling menas rötning med produktion av biogas som används som fordonsbränsle eller på annat sätt ersätter fossilt bränsle. Resterna vid behandling ska vara så rena att de går att återföra till åker- eller skogsmark. Delmål 4: För de avfallstyper som omfattas av producentansvar ska minst uppsatta nivåer för återvinning och materialutnyttjande uppnås enligt gällande nationell lagstiftning. Nedskräpningen vid förpackningsindustrins återvinningsstationer ska minska. 25 (38)

26 Tabell 3 Nyckeltal för mål 2 Rätt sorterat Nyckeltal Kommentar 1. Hög kvalitet Nyckeltal: Andel i restavfallet resp. grovavfallet - farligt avfall - grovavfall - producentansvarsavfall (förpackningar, returpapper & el-avfall inkl småbatterier) Ansvarig: Kommunstyrelsen 2. Farligt avfall & el-avfall inkl. småbatterier Nyckeltal: - Mängd farligt avfall som samlas per invånare - Mängd el-avfall inkl. småbatterier som samlas in per invånare Ansvarig: Kommunstyrelsen 3. Matavfall Nyckeltal: - Andel matavfall som behandlas genom rötning - Andel matavfall som behandlas genom kompostering - Andel matavfall som behandlas genom hemkompostering Ansvarig: Kommunstyrelsen 4. Grovavfall Nyckeltal: - Insamlade mängder grovavfall - Andel grovavfall som går till deponi Ansvarig: Kommunstyrelsen 5. Producentansvarsavfall Nyckeltal: Andel återvinning och materialutnyttjande per materialslag Ansvarig: Producenterna Analys av hushållsavfallsflödet, s.k. plockanalys genomförs med syfte att kontrollera och följa upp kvalitet på det avfall som skickas till förbränning. Statistik hämtas från insamlingsentreprenörer. Det sker i dagsläget ingen särskild utsortering av matavfall i kommunen men planeras kunna införas i framtiden. Statistik ang. hemkompostering fås från den kommunala Miljönämnden. Statistik hämtas från entreprenör. Statistik hämtas från producenterna. Mål 3. Energin i avfallet ska utvinnas Brännbart avfall som inte kan återanvändas eller återvinnas ska användas som bränsle. Vid förbränning ska el och värme produceras. Delmål 1: Icke brännbart avfall ska sorteras bort från grovavfallet. Den brännbara delen av grovavfallet ska energiutvinnas. 26 (38)

27 Delmål 2: Hushållsavfall ska behandlas så att energin tas tillvara på bästa möjliga sätt med hänsyn till ekonomi, miljö och teknik. Delmål 3: Vid upphandling av avfallstransporter ska miljökrav ställas så att miljöbelastningen från transporterna minimeras. Tabell 4 Nyckeltal för mål 3 Energin i avfallet ska utvinnas Nyckeltal Kommentar 1.Brännbart och iicke-brännbart avfall Nyckeltal: Andel brännbart och ickebrännbart avfall i grovavfallet Ansvarig: Kommunstyrelsen 2. Förbränning Nyckeltal: Utvinningsgrad av värme och elektricitet. Ansvarig: Kommunstyrelsen Statistik hämtas från entreprenör. Uppgift hämtas från behandlingsanläggning. Mål 4. Deponering ska undvikas Deponering får endast ske om det inte finns andra behandlingsmöjligheter. Nedlagda deponier ska vara inventerade och undersökta och de deponier som utgör en risk för människors hälsa eller miljö ska åtgärdas. Delmål 1: Mängden deponerat grovavfall ska minska med 50 procent jämfört med 2011 års nivå. Tabell 5 Nyckeltal för mål 4 Deponering ska undvikas Nyckeltal Kommentar 1. Deponering Statistik hämtas från entreprenör. Nyckeltal: Insamlad mängd grovavfall från ÅVC respektive fastighetsnära insamling Ansvarig: Kommunstyrelsen 2. Deponering Nyckeltal: Andel deponerat grovavfall från ÅVC respektive fastighetsnära insamling Ansvarig: Kommunstyrelsen Statistik hämtas från entreprenör. Mål 5. God service för avfallslämnare Avfallshanteringen ska vara anpassad till den som lämnar avfall med god fysisk tillgänglighet och god tillgänglighet i form av kunskap. Insamlingssystemet ska vara enkelt och lätt att förstå samt erbjuda en god service i syfte att uppfylla avfallsplanens mål. 27 (38)

28 Delmål 1: Kommuninvånarna ska uppleva avfallshanteringen som en god service användarvänlig och enkel att förstå Delmål 2: Samtliga bebyggda fastigheter ska ha tillgång till organiserad avfallsinsamling eller som minst tillgång till Skå återvinningscentral. Delmål 3: Kommunen ska reservera mark och tillräckliga skyddszoner för att säkerställa framtida avfallshanteringsverksamhet, särskilt kring Skå återvinningscentral och omlastningsstation (skyddsavstånd på minst 100 meter bör tillämpas) men även i samband med förtätning av bostadsområden, exploatering och utveckling av markområden. Tabell 6 Nyckeltal för mål 5 God service för avfallslämnare Nyckeltal Kommentar 1. Kundnöjdhet Nyckeltal: Andel invånare som upplever avfallshanteringen som en god eller mycket god service i fråga om: - Samlat omdöme för systemet för avfallshantering - Tillgänglighet vid besök på återvinningsstation och återvinningscentral - Upplevda nyttan, uppfattning och förtroende för kommunens avfallshantering - Den kommunala informationens utformning och tillgänglighet samt bemötande av kundtjänst och övrig personal Ansvarig: Kommunstyrelsen 2. God service och fysisk tillgänglighet Nyckeltal: - Antal hushåll per återvinningsstation - Antal besök på återvinningscentral - Antal utdelade passerkort till återvinningscentral - Antal budningar av extra tjänster (hämtningar av miljöbox, grovavfall, el-avfall) Ansvarig: Kommunstyrelsen Uppföljning sker via återkommande kundundersökningar, där kunden även ges möjlighet att ge förslag till förbättringar. Vid uppföljning av delmålet görs en översyn av avfallshanteringssystemet. Mål 6. God arbetsmiljö för personal Avfallshanteringen, insamling och behandling, ska vara anpassad till den som hämtar avfall med god fysisk tillgänglighet. Delmål 1: Kommunen, entreprenörerna och fastighetsägarna ska i samverkan arbeta för att åtgärda prioriterade arbetsmiljöproblem. 28 (38)

29 Delmål 2: Avfallshanteringen ska vara en del i kommunens planarbete och utgå från framtagna Råd och Anvisningar för Avfallsutrymmen och Transportvägar. Delmål 3: Insamlingspersonal ska genomgå regelbunden utbildning i fråga om arbetsmiljön vid hantering av avfall. Ur arbetsmiljösynpunkt styrs tillgänglighet av regler som utformas av bl.a. Arbetsmiljöverket och Boverket. Tabell 7 Nyckeltal för mål 6 God arbetsmiljö för personal Nyckeltal Kommentar 1. Uppföljning av arbetsrelaterade skador Nyckeltal: Antal arbetsrelaterade skador per år Ansvarig: Kommunstyrelsen 2. Utbildning av personal Nyckeltal: Antal utbildningsdagar inom arbetsrelaterade frågor (arbetsmiljö) per person Ansvarig: Entreprenör Statistik hämtas från entreprenör och arbetsmiljöverket. Statistik hämtas från entreprenör och gäller både insamlingspersonal och personal vid återvinningscentral. Mål 7. Kunskapen om avfallshantering ska öka Alla invånare och företag i kommunen ska ha den kunskap om avfallshanteringen som krävs för att förstå sin egen roll i systemet, vikten av sina egna handlingar och vara motiverade att delta i källsortering och återvinning. Delmål 1: Förtroendet för avfallssystemet, att det avfall som sorteras ut tas om hand om och återvinns på ett bra sätt, ska öka. Delmål 2: År 2015 ska minst 90 procent av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas. Delmål 3: År 2015 ska minst 80 procent av hushållen ha kunskap om varför avfall sorteras och vilken nytta det gör. Delmål 4: Samtliga avfallslämnare ska ha tillgång till och nås av kommunens information om avfallshantering. Delmål 5: Insamlings- och hanteringspersonal ska genomgå regelbunden utbildning ifråga om avfallshantering, exempelvis behandlingsprinciper, miljöeffekter m.m. 29 (38)

30 Tabell 8 Nyckeltal för mål 7 Kunskapen om avfallshantering ska öka Nyckeltal Kommentar 1. Kunskap Nyckeltal: - Andel invånare som bedömer att de har goda eller mycket kunskaper om avfallshantering. - Andel hushåll som har kunskap om farligt avfall och dess hantering - Andel hushåll som har kunskap om varför avfall sorteras och vilken nytta det gör - För avfallshanteringspersonal: Antal utbildningsdagar inom avfallshantering per person Ansvarig: Kommunstyrelsen 2. Förtroende Nyckeltal: Andel invånare som har stort eller mycket stort förtroende för avfallshanteringen Ansvarig: Kommunstyrelsen Uppföljning sker via återkommande kundundersökningar. Statistik hämtas från entreprenör. Uppföljning sker via återkommande kundundersökningar. 30 (38)

31 5 Handlingsplan Nedan redovisas åtgärder som i dagsläget bedöms nödvändiga för att uppnå avfallsplanens mål. Tabell 9 Åtgärder för att nå avfallsplanens mål Mål Åtgärd Genomförs senast 1. Ökad återanvändning a) Möjliggör hantering av varor och produkter för återanvändning genom att ställa upp särskild container på ÅVC. I nästa upphandling 2. Rätt sorterat 3. Energin i avfallet ska utvinnas 4. Deponering ska undvikas a) Anpassa sorteringen av avfall till de behandlingsanläggningar som tar emot respektive avfallskategori. b) Förbättra mottagningen av farligt avfall på ÅVC. c) Möjliggör hämtning av utsorterat matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Matavfallet ska behandlas biologiskt genom rötning och biogas och biogödsel ska utvinnas. d) Sortera grindhämtat grovavfall i brännbart och ej brännbart. Hämtning av grovavfall sker en gång per år, som schemalagd kampanjhämtning, vid fastighetsgräns eller annan lämplig plats där körbar väg finns. En hämtning per abonnemang och kalenderår ingår i basservicen. e) Verka inom Stockholmsregionens Avfallsråd (STAR) för att få till ett kommunövergripande avtal angående insamling av producentansvarsmaterial. f) Genomföra plockanalyser med syfte att kontrollera kvalitén på det insamlade avfallet. g) Fortsatt information till enbostadshus om användande av miljöboxar och fortsatt arbete med införande av fastighetsnära hämtning av farligt avfall och småbatterier från flerfamiljshus. Flerfamiljshus erbjuds fastighetsnära insamling från gemensamma insamlingsutrymmen. Fastighetsägaren ansvarar för insamlingsutrymmen. a) Den del av avfallet som återstår efter utsortering ska energiutvinnas så att el och värme produceras. a) Endast separat sorterad deponifraktion ska deponeras. Förbättra sorteringen av insamlat grovavfall, inför sortering i brännbart/icke brännbart. Kontinuerligt Samverkan i länet för utökning av behandlingskapacitet. Lämpligt insamlingssystem och omhändertagande utreds. Utrymme skapas i nästa upphandling. I nästa upphandling Kontinuerligt Genomförs vartannat år Första plockanalys genomförs under Kontinuerligt arbete Målet uppfylls idag men ska fortsätta att gälla framöver. Målet är kopplat till mål om kunskap och rätt sortering. Genomförs under nästa avtalsperiod. Abonnenter informeras. 31 (38)

32 5. God service för avfallslämnare a) Möjliggör hämtning av avfall i underjordsbehållare. Dessa är mer hygieniska och estetiskt tilltalande än containrar vid gemensam sophämtning. b) Utred möjligheten att införa tömningsregistrering med ID-märkning av sopkärl. Detta ökar säkerheten och noggrannheten i debiteringen. I nästa upphandling Utreds under planperioden c) Genomföra årliga samrådsmöten med förpackningsindustrin och samverka med Stockholmsregionens Avfallsråd med syfte att förbättra insamlingssystemet för producentansvarsavfall d) Genomföra återkommande kundundersökningar med syfte att säkerställa kundnöjdhet Kontinuerligt Kontinuerligt e) Förbättra öppettider på återvinningscentralen. Anpassa öppettider till kundernas möjligheter att lämna avfallet. Genomförs vid nästa upphandling (2010/2011) 6. God arbetsmiljö för personal 7. Kunskapen om avfallshantering ska öka a) Arbeta för att de Råd och Anvisningar för Avfallsutrymmen och Transportvägar som tagits fram tillämpas vid all planering. b) Inventering av prioriterade arbetsmiljöproblem: i samarbete med entreprenören ta fram förslag och genomföra åtgärder. c) I samråd med entreprenör se över utbildningsbehov bland insamlingspersonal och ta fram förslag till åtgärd. a) Årlig information om Ekerös avfallshantering skickas till samtliga avfallsabonnenter och övriga invånare. b) Arbeta långsiktigt på att abonnenternas förtroende för kommunens avfallshantering ökar. c) I samråd med entreprenör se över utbildningsbehov bland insamlingspersonal och ta fram förslag till åtgärd. Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt Årligen Enkätundersökning görs med ca 3 års intervall. Kontinuerligt I övergripande frågor, av regional karaktär, deltar kommunen aktivt i Stockholmsregionens Avfallsråd (STAR). Avfallsrådet är ett nätverk med fokus på avfallsfrågor för kommunala bolag, förvaltningar i Stockholms län. I samarbetet deltar även Håbo kommun. 32 (38)