Ta vlingsregler och handledning fo r dig som a r funktiona r pa Ho gbo GIF ta vlingar pa BJ Arena. Ver /Tord Hedman Sida1 av 20

Transkript

1 Ta vlingsregler och handledning fo r dig som a r funktiona r pa Ho gbo GIF ta vlingar pa BJ Arena Ver /Tord Hedman Sida1 av 20

2 Innehåll Regler för höjdhopp...3 Funktionärer för höjd (4-5st)... 3 Regler för kula...4 Funktionärer för kula (4-5st)... 4 Regler för slägga...5 Funktionärer för slägga (4-5st)... 5 Regler för diskus...6 Funktionärer för diskus (4-5st)... 6 Funktionärer för slungbollen (4-5st)... 7 Regler för spjut...8 Funktionärer för spjut (4-5st)... 8 Regler för boll/vortex/nerfboll...9 Funktionärer för bollen/vortex/nerfboll (4-5st)... 9 Regler för stavhopp...10 Funktionärer för stav (4-5st) Regler för längdhopp med planka...11 Funktionärer för längd med planka(4-5st) Regler för längdhopp med hoppzon...12 Funktionärer för längdhopp med hoppzon(4-5st) Regler för tre steg...13 Funktionärer för tre steg (4-5st) Löpning...14 Planering av funktionärer Funktionärsroller Att göra tävlingsbanan klar för tävling Regler för löpning...16 Upprop Startprocedur Beslutsstöd vid start Genomförande av heat Regler för häcklöpning...17 Tabell för häckplacering Genomförande av heat Regler för Stafettlöpning...18 Genomförande av heat Detta är en enkel handledning till dig som hjälper till med att vara funktionär på Högbo GIFs friidrottstävlingar. Om du vill fördjupa dig ytterligare i friidrottsreglerna så finns de att läsa på Som funktionär på BJ arena skall du ha varselväst med ordet Funktionär på ryggen. Den finns att hämta i seketariatet och åtelämnas vid tävlingens slut Ver /Tord Hedman Sida2 av 20

3 Regler för höjdhopp 1. I höjdhopp skall hoppribba användas. 2. Enda begränsning för hur hopparen får "bära sig åt" är att upphoppet måste ske på bara en fot. Inga typer av jämfotahopp är tillåtna. 3. Hoppet underkänns om ribban faller ner orsakat av att den tävlande på något sätt nuddat den. 4. Blåser ribban ner på grund av stark vind så avgör domaren om hoppet skall underkännas. 5. Ribbans höjd kontrolleras vid varje höjning med särskild mätsticka, mäts vid ribbans mittpunkt. 6. Om det avser rekord skall höjd kontrollmätas före varje försök om ribba har rivits/vidrörts eller ställning rubbats sedan föregående mätning. 7. Dommaren bestämmer i förväg ribbhöjningarna och talar om det för de tävlande. Ribban bör höjas två cm åt gången. Är det många tävlande kan man höja med 5cm åt gången i början. 8. Eftersom vid tävlingar för barn inte används prestationsklockor, så anses tre avbrutna ansatser som ett misslyckat försök. 9. I protokollet anges godkänt hopp med O, underkänt hopp med X och avstått hopp med Efter tre underkända hopp i följd så utgår tävlande ur tävlingen. Observera att hoppen inte behöver vara på samma höjd. Funktionärer för höjd (4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga. Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om hoppordning och fastställda tävlingshöjder samt noterar resp. tävlandes önskade ingångshöjd. Ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför varje försök Ribbassistenter, två st. Lägger upp ribban och kontrollmäter. Ver /Tord Hedman Sida3 av 20

4 Regler för kula 1. En tävlande har 1 minut på sig att påbörja sitt försök från det man ropats upp. Om man misslyckas med att klara den tidsgränsen räknas det som ett ogiltigt försök. 2. Tävlande skall kliva ur ringen i den bakre halvan. 3. I kula har samtliga deltagare tre försök. Sedan har de åtta främsta efter tre omgångar ytterligare tre försök vardera. Vid färre deltagare än 8st alltid 6 försök. 4. Vid stöt gäller att kulan skall vara framför axelplanet intill eller i omedelbar närhet av haka eller hals. 5. Det är tillåtet att vidröra insida på stopplanka och insida på ytterring, Vidrörs stopplankan på annat sätt eller att marken utanför vidrörs, blir det övertramp. 6. Den tävlande får avbryta försök, lägga ned redskap och därefter tillfälligt lämna ring i enlighet med för att sedan återvända och åter inta den stillastående utgångspositionen. 7. Kulan skall landa innanför sektormarkeringarna, nedslagsmärket skall i sin helhet vara innanför sektormarkeringarna 8. Tävlande får inte lämna ring innan kulan landat (tagit mark). 9. Måttbandet spänns genom centrum i ring till nedslagsmärket.(se bild) Mätning sker från insida stoppkloss till nedslagsmärke, noggrannhet cm med avrundning nedåt. Vikter Kula: Pojkar/män -9 år = 1 kg år = 2 kg år = 3 kg år = 4 kg år = 5 kg år = 6 kg Senior = 7,26 kg Flickor/kvinnor -9 år = 1 kg år = 2 kg år = 3 kg 18-senior = 4 kg Funktionärer för kula (4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om turordning Ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför varje försök Mätassistenter, två st Markerar nedslag och mäter. Ver /Tord Hedman Sida4 av 20

5 Regler för slägga 1. En tävlande har 1 minut på sig att påbörja sitt försök från det man ropats upp. Om man misslyckas med att klara den tidsgränsen räknas det som ett ogiltigt försök. 2. Tävlande skall kliva ur ringen i den bakre halvan. 3. I slägga har samtliga deltagare tre försök. Sedan har de åtta främsta efter tre omgångar ytterligare tre försök vardera. Vid färre deltagare än 8st alltid 6 försök. 4. Det är tillåtet att vidröra insida på ring, Vidrörs ringen på eller marken utanför, blir det övertramp. 5. Den tävlande får avbryta försök, lägga ned redskap och därefter tillfälligt lämna ring i enlighet med för att sedan återvända och åter inta den stillastående utgångspositionen. 6. Släggans kula skall landa innanför sektormarkeringarna, nedslagsmärket skall i sin helhet vara innanför sektormarkeringarna 7. Tävlande får inte lämna ring innan släggan landat (tagit mark). 8. Kastburens mynning är försedd med två svängbara gavlar ("vingar"), vilka vrids in beroende på om tävlande är höger- eller vänsterhänt. Detta för att minska risken att släggan kommer utanför kastsektorn. 9. Måttbandet spänns genom centrum i ring till nedslagsmärket.(se bild) Mätning sker från insida ring till nedslagsmärke, noggrannhet cm med avrundning nedåt. 10. För slägga används den mindre ringen (Ø 2,135m) Vikter slägga: Pojkar/män -9 år = 1 kg år = 2 kg å r= 3 kg år = 4 kg år = 5 kg år = 6 kg Senior = 7,26 kg Flickor/kvinnor -9 år= 1 kg år = 2 kg år = 3 kg 18-senior = 4 kg Funktionärer för slägga (4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om turordning Ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför längsta kast Mätassistenter, två st Markerar nedslag med nummerflagga och mäter. Ver /Tord Hedman Sida5 av 20

6 Regler för diskus 1. En tävlande har 1 minut på sig att påbörja sitt försök från det man ropats upp. Om man misslyckas med att klara den tidsgränsen räknas det som ett ogiltigt försök. 2. Tävlande skall kliva ur ringen i den bakre halvan. 3. I diskus har samtliga deltagare tre försök. Sedan har de åtta främsta efter tre omgångar ytterligare tre försök vardera. Vid färre deltagare än 8st alltid 6 försök. 4. Det är tillåtet att vidröra insida på ring, Vidrörs ringen på eller marken utanför, blir det övertramp. 5. Den tävlande får avbryta försök, lägga ned redskap och därefter tillfälligt lämna ring i enlighet med för att sedan återvända och åter inta den stillastående utgångspositionen. 6. Diskusen skall landa innanför sektormarkeringarna, nedslagsmärket skall i sin helhet vara innanför sektormarkeringarna 7. Tävlande får inte lämna ring innan diskusen landat (tagit mark). 8. Kastburens mynning är försedd med två svängbara gavlar ("vingar"), vilka vrids in beroende på om tävlande är höger- eller vänsterhänt. Detta för att minska risken att släggan kommer utanför kastsektorn. 9. Måttbandet spänns genom centrum i ring till nedslagsmärket.(se bild) Mätning sker från insida ring till nedslagsmärke, noggrannhet cm med avrundning nedåt. 10. För diskus används den större ringen (Ø 2,5m) 11. Observera att diskus inte har samma kastsektor som slägga. Den är dåligt markerad vid ring Vikter diskus Pojkar/män år= 0,6 kg år = 1 kg år = 1,5 kg år = 1,75 kg senior = 2 kg Flickor/kvinnor år = 0,6 kg år = 0,75 kg 16 år- senior = 1,0 kg Funktionärer för diskus (4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om turordning Ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför längsta kast Mätassistenter, två st Markerar nedslag med nummerflagga och mäter. Ver /Tord Hedman Sida6 av 20

7 Regler för slungboll 1. Slungboll är en förberedande gren till både diskus och slägga och det är tillåtet kasta den som man vill, underarm, överarm, slunga den som en diskus eller slunga den som en slägga 2. En tävlande har 1 minut på sig att på börja sitt försök från det man ropats upp. Om man misslyckas med att klara den tidsgränsen räknas det som ett ogiltigt försök. 3. Tävlande skall kliva ur ringen i den bakre halvan. 4. I slungboll har samtliga deltagare tre försök. Sedan har de åtta främsta efter tre omgångar ytterligare tre försök vardera. Vid färre deltagare än 8st alltid 6 försök. 5. Det är tillåtet att vidröra insida på ring, Vidrörs ringen på eller marken utanför, blir det övertramp. 6. Den tävlande får avbryta försök, lägga ned redskap och därefter tillfälligt lämna ring i enlighet med för att sedan återvända och åter inta den stillastående utgångspositionen. 7. Slungbollen skall landa innanför sektormarkeringarna, nedslagsmärket skall i sin helhet vara innanför sektormarkeringarna 8. Tävlande får inte lämna ring innan slungbollen landat (tagit mark). 9. Måttbandet spänns genom centrum i ring till nedslagsmärket.(se bild) Mätning sker från insida ring till nedslagsmärke, noggrannhet cm med avrundning nedåt. 10. För slungbollen används den större ringen (Ø 2,5m), för mindre barn kan gräskanten användas. Funktionärer för slungbollen (4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om turordning ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför längsta kast Mätassistenter, två st Markerar nedslag med nummerflagga och mäter. Ver /Tord Hedman Sida7 av 20

8 Regler för spjut 1. En tävlande har 1 minut på sig att på börja sitt försök från det man ropats upp. Om man misslyckas med att klara den tidsgränsen räknas det som ett ogiltigt försök. 2. Spjutet skall greppas om lindningen. 3. Spjutet bör kastas över axeln eller över övre delen av kastarmen. Att slunga spjutet och använda andra kaststilar som avviker från det vedertagna är inte tillåtet. 4. I spjutkast har samtliga deltagare tre försök. Sedan har de åtta främsta efter tre omgångar ytterligare tre försök vardera. Vid färre deltagare än 8st alltid 6 försök. 5. Den tävlande får inte i något skede under kastet förrän spjutet lösgjorts från handen svänga helt runt så att ryggen är mot kastbågen. 6. Det är ej tillåtet att vidröra stoppbågen, om den vidrörs blir det övertramp. 7. Tävlande får inte lämna ansatsbana innan spjutet landat (tagit mark). 8. Den tävlande får avbryta försök, lägga ned redskap. 9. Spjutet skall landa innanför sektormarkeringarna, nedslagsmärket skall i sin helhet vara innanför sektormarkeringarna 10. Kastet godkänns endast om spjutets främre del tar mark före övriga delar av spjutet. 11. Måttbandet spänns genom centrum i stoppbågen på ansatsbanan till närmaste nedslagsmärket. (Se bild)mätning sker från insida stoppbåge till nedslagsmärke, noggrannhet cm med avrundning nedåt. Vikter på Spjut Pojkar/män år = 400 g år = 600 g år = 700 g 18 år-senior = 800 g Flickor/kvinnor år = 400 g år = 500 g 18 år-senior = 600 g Funktionärer för spjut (4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om turordning ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför längsta kast. Mätassistenter, två st Markerar giltig eller ogiltig landning med höja en vit resp. en röd flagga. Markerar nedslag med flagga och mäter. Ver /Tord Hedman Sida8 av 20

9 Regler för boll/vortex/nerfboll 1. En tävlande har 1 minut på sig att på börja sitt försök från det man ropats upp. Om man misslyckas med att klara den tidsgränsen räknas det som ett ogiltigt försök. 2. Bollen/vortex/nerfboll bör kastas över axeln eller över övre delen av kastarmen. 3. I bollen/vortex/nerfboll har samtliga deltagare tre försök. Sedan har de åtta främsta efter tre omgångar ytterligare tre försök vardera. Vid färre deltagare än 8st alltid 6 försök. 4. Det är ej tillåtet att vidröra stoppbågen, om den vidrörs blir det övertramp. 5. Tävlande får inte lämna ansatsbana innan spjutet landat (tagit mark). 6. Den tävlande får avbryta försök, lägga ned redskap. 7. Bollen/vortex/nerfboll skall landa innanför sektormarkeringarna, nedslagsmärket skall i sin helhet vara innanför sektormarkeringarna 8. Måttbandet spänns genom centrum i stoppbågen på ansatsbanan till nedslagsmärket.(se bild) Mätning sker från insida stoppbåge till nedslagsmärke, noggrannhet cm med avrundning nedåt. Funktionärer för bollen/vortex/nerfboll (4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om turordning ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför längsta kast. Mätassistenter, två st Markerar nedslag med nummerflagga och mäter. Ver /Tord Hedman Sida9 av 20

10 Regler för stavhopp 1. I stavhopp skall hoppribba användas. 2. Tävlande skall själv medföra stav. 3. Hoppet underkänns om ribban faller ner orsakat av att den tävlande på något sätt nuddat den. 4. Blåser ribban ner på grund av stark vind så avgör domaren om hoppet skall underkännas. 5. Ribbans höjd kontrolleras vid varje höjning med särskild mätsticka, mäts vid ribbans mittpunkt. 6. Om det avser rekord skall höjd kontrollmätas före varje försök om ribba har rivits/vidrörts eller ställning rubbats sedan föregående mätning. 7. Grenledaren bestämmer i förväg ribbhöjningarna och talar om det för de tävlande. De i förväg fastställda höjningarna får ej öka undertävlingens gång och de får ej understiga minimihöjningen 5 cm. 8. Eftersom vid tävlingar för barn inte används prestationsklockor, så anses tre avbrutna ansatser som ett misslyckat försök. 9. När ensam kvarstående tävlande vunnit tävling, skall de fortsatta höjningarna bestämmas av tävlande i samråd med grenledare 10. I protokollet anges godkänt hopp med O, underkänt hopp med X och avstått hopp med Efter tre underkända stavhopp i följd så utgår tävlande ur tävlingen. Observera att hoppen inte behöver vara på samma höjd. Funktionärer för stav (4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om hoppordning och fastställda tävlingshöjder samt noterar resp. tävlandes önskade ingångshöjd. Ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför varje försök Ribbassistenter, två st. Llägger upp ribban och kontrollmäter. Ver /Tord Hedman Sida10 av 20

11 Regler för längdhopp med planka 1. En tävlande har 1 minut på sig att på börja sitt försök från det man ropats upp. Om man misslyckas med att klara den tidsgränsen räknas det som ett ogiltigt försök. 2. Avstampsplankan är försedd med en remsa av modellera. Hoppet godkänt om avstampet sker före modelleran 3. Hoppet mäts från det märke är närmast avstampsgränsen som kroppen lämnar. 4. Mätningen utförs vinkelrätt mot avstampsgränsen. Funktionärer för längd med planka(4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om turordning Ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför varje försök samt vindhastighet Mätassistenter, två st Markerar nedslag och mäter. Ver /Tord Hedman Sida11 av 20

12 Regler för längdhopp med hoppzon 1. En tävlande har 1 minut på sig att på börja sitt försök från det man ropats upp. Om man misslyckas med att klara den tidsgränsen räknas det som ett ogiltigt försök. 2. Hoppzonen är en meter lång. 3. Hoppet mäts från det märke är närmast avstampsgränsen som kroppen lämnar och snett till kroppsmärket. 4. Har man påbörjat hoppet innan hoppzon utförs mätningen vinkelrätt mot hoppzonens bakre gräns. Funktionärer för längdhopp med hoppzon(4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om turordning Ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför varje försök Mätassistenter, två st Markerar nedslag och mäter. Ver /Tord Hedman Sida12 av 20

13 Regler för tre steg 1. En tävlande har 1 minut på sig att på börja sitt försök från det man ropats upp. Om man misslyckas med att klara den tidsgränsen räknas det som ett ogiltigt försök. 2. Trestegshoppet består av ett avstamp, ett hoppsteg och ett hopp i nämnd ordning. Avstampen utförs så, att den tävlande först landar på den fot personen gjort avstamp med; i hoppsteget landar hopparen på den andra foten varmed sedan hoppet utförs. Prestationen underkänns inte, fastän fria foten "skrapar i" under hoppandet. 3. internationella tävlingar rekommenderas att avståndet mellan avstampslinjen och nedslagsplatsen främre kant skulle vara minst 13 m för herrar och 11 m för damer. I alla andra tävlingar bör detta avstånd anpassas enligt tävlingens nivå. Bestäms av tävlingsledare. 4. Avstampsplankan är försedd med en remsa av modellera. Hoppet godkänt om avstampet sker före modelleran 5. Hoppet mäts från det märke är närmast avstampsgränsen som kroppen lämnar. 6. Mätningen utförs vinkelrätt mot avstampsgränsen. Funktionärer för tre steg (4-5st) Avgör om försök är giltigt eller ogiltigt och markerar detta genom att höja en vit resp. en röd flagga Genomför före tävlings början muntligt upprop av de tävlande, informerar dem om turordning Ropar under tävling upp tävlande, så att de är beredda att påbörja försök när domare signalerar att allt är klart. Protokollför varje försök Uppropare Ropar upp deltagande Mätassistenter, två st. Markerar nedslag och mäter. Ver /Tord Hedman Sida13 av 20

14 Löpning Planering av funktionärer Sprint Medel/lång Häck Hinder Stafett Grenledare Starter Startkontrollant/Återkallare Springare Eltidledare/Måldomare Manuell tid Varvräknare Klockringning 1 1 Skriva placering målprotokoll Hinder 1 1 Hinder 2 1 Hinder 3 1 Vattengrav 1 Hinder 4 1 Banfunktionär Summa funktionärer Ovan beskrivs optimal bemanning för större tävlingar. Ofta kan flera roller skötas av 1 person beroende på hur erfarna funktionärerna är. Detta gör att antalet funktionärer kan anpassas till situationen. Funktionärsroller Beskrivning av roll Tävlingsledare Ytterst ansvarig för tävlingen Grenledare Planerar och organiserar, Ansvarig för grenen Starter Planerar och organiserar start. Ansvarar för starten Startkontrollant/Återkallare Bistår ansvarig starter Springare Springer med startlistor och heatindelningar till sekretariat Eltidledare/Måldomare Ansvarar för eltidtagning och agerar måldomare Ansvarar för manuell tidtagning. Kan var en huvudtidtagare Manuell tid 1 och en backupklocka. Varvräknare Klockringning Ansvarar för varvräkning och klockringning inför sista varvet Skriva placering målprotokoll Måldomare och sekreterare för längre löpningar Hinder 1 Kontroll av hinderpassering Hinder 2 Kontroll av hinderpassering Hinder 3 Kontroll av hinderpassering Vattengrav Kontroll av hinderpassering Hinder 4 Kontroll av hinderpassering Bistår för hantering av material. Banfunktionär Placering och inställning av häckar efter behov. Ver /Tord Hedman Sida14 av 20

15 Att göra tävlingsbanan klar för tävling Konor: Då sarg saknas skall konor placeras med ett mellanrum av högst 4 meter i en kurva för att markera tävlingsbanans inre gräns i kurva och med ett mellanrum av högst 10 meter på raksträcka. Linjer: Yttre gränslinje tillhör respektive individuell bana medan inre gränslinje inte gör det. Man får således inte trampa på den inre linjen på respektive bana. Nedlöpning: vid lopp över 800 meter kan direkt nedlöpning till bana ett användas eller att man använder avsedd nedlöpningslinje efter 100 meter. Används denna nedlöpningslinje skall löparna springa på individuell bana tills nedlöpningslinjen passerats. Nedlöpningslinjen skall markeras tydligt med konor. Vattengrav: Skall vara väl fylld med vatten så att vattenytan är i nivå med omgivande markyta. På Högbospelen har vi fyllt den till c:a 3,5 meter från gropens början. Startblock: Startblock och liggande start skall användas för lopp upp till 400 meter. För åldrar 13 år eller yngre är dock startblock och liggande start EJ obligatorisk. Häckar: På Högbospelen används returhäckars som hinder där man endast ställer in häckarnas höjd. För häckar med överliggare i trä är det viktigt att man ställer in rätt motvikt om sådan finns på häckarna så att inte löparna skadas. För att förenkla placering av häckarna används olika markeringar i banan beroende på tävlingsklass. Tidtagarur: Vid manuell tid mäts tiden med 1/10 av en sekund och avrundas uppåt. För eltid anges tid i 1/100 av en sekund. Tidtagning: Manuell tidtagning startar då flamman i startpistolen visar sig och avslutas då bröstet skär mållinjen. Vindmätare: Används för lopp upp till 200 m. Vid automatisk vindmätning ställs mätaren in för rätt distans. Detta ansvarar eltidtagaren för. Vindmätaren placeras på insida till vänster om bana 1 i löprikning av löparbana inom 2 meter från sarg på en höjd av c:a 1,22 m ovan mark. Placeringen är 50 meter före mål för 100 m samt för 200 meter. För 60 m och 80 m skall den placeras halvvägs mellan start och mål. Varvvisare/Varvklocka: Skall användas för sträckor längre än ett banvarv. Startkommando: För sprintlöpning upp till 400 meter är startkommandot PÅ EDRA PLATSER/FÄRDIGA/PANG. För löpgrenar över 400 meter är startkommandot PÅ EDRA PLATSER/PANG Ver /Tord Hedman Sida15 av 20

16 Regler för löpning Grundprincipen för användning av regler för ungdomstävlingar är att döma rättvist och vid gränsfall hellre fria än fälla. Upprop Före tävlingsstart c:a minuter sker ett upprop och ev. heatindelning. Det är viktigt att tydligt meddela löparna vilket heat och vilken bana de skall tävla på. Detta kan ske genom att man säger: Anna Andersson Heat 1 Bana 2 Bella Bengtsson Heat 1 Bana 3 Och så vidare Startprocedur När det är klart för start i ett heat släck saftblandaren av eltidtagaren vilket innebär att sekretariatet är redo för start. Starter signalerar med visselpipa att löparna skall göra sig klara för start. Därefter ger starter kommandot PÅ EDRA PLATSER. Löparna intar startposition varpå startfunktionären kontrollerar att löparna har fingrarna bakom startlinjen. När det är klart att fortsätta ger startfunktionären klartecken genom att höja handen och visa startern att starten kan fortsätta. Därpå Fullföljs starten. Beslutsstöd vid start Diskvalificering gäller för äkta tjuvstarter dvs. där den aktive verkligen lämnar startställningen med 2 händer i marken och 2 fötter i blocken. Andra rörelser där löparen rycker till eller inte är stilla i sin startpostition bedöms som osportsligt uppträdande som kan medföra personlig varning. Vid 2 förseelser i samma lopp resulterar detta i varning. Starter visar med ett färgsystem vilket beslut som tagits. Grön Ingen varning, återkallning av startfält och ingen tävlande har begått något som kan leda till varning eller diskvalificering. Gul/Svart Varning för tjuvstart dvs ej äkta tjuvstart Röd/Svart Diskvalificering för tjuvstart. Gul Personlig varning som visas för den berörde för felaktig start. Röd Diskvalificering som visas för den berörde. För övriga visas Grönt kort. Genomförande av heat 1. Vid tjuvstart avgör starter och startfunktionär om löpare skall diskvalificeras, varnas eller frias. Starter har ansvaret för det besluts som tas men kan tillkalla löpledare vid behov. 2. Tävlande skall springa på den tilldelade banan hela vägen till mål 3. Vid längre lopp med direkt nedlöpning till den inre banan får man inte knuffas eller uppträda otjust. Detta leder till omstart där Starter kallar tillbaka löparna. 4. Vid målgång mäts tiden då bröstet(torso) passerar mållinjen. Ver /Tord Hedman Sida16 av 20

17 Regler för häcklöpning Tabell för häckplacering Klass Antal Distans Häckhöjd häckar Första Mellan Sista Banmarkering F13 60m 68,6 6 11,75 7,65 10 F15 60m 76, F15 80m 76, F17 60m 76, ,5 13 F17 100m 76, ,5 10,5 F19 60m ,5 13 F19 100m ,5 10,5 P13 60m 76,2 6 11,75 7,65 10 P15 60m ,5 13 P15 80m ,5 7,5 P17 60m 91,4 5 13,72 8,9 10,68 P17 110m 91, ,72 8,9 16,18 P19 60m ,72 9,14 9,72 P19 110m ,72 9,14 14,02 F13 200m 68, P13 200m 76, P/F15,F17,F19 300m 76, P17 300m P19 300m 91, Genomförande av heat 1. Löparna skall passera över häckarna inom sin egen bana. Detta för att man inte skall störa medtävlande. 2. Man får dra benet utanför sin egen häck om benet inte är lägre än häckens höjd. 3. Det är tillåtet att riva häcken om det inte görs avsiktligt t.ex. med handen. Ver /Tord Hedman Sida17 av 20

18 Regler för Stafettlöpning Genomförande av heat 1. Pinne skall bäras i hand under hela loppet. Om pinne tappas, måste den tas upp igen av tävlande som tappat den. 2. Växling dvs överlämnande av pinne måste ske inom den markerade 20 m långa växlingszonen. 3. Hänsyn skall endast tas till pinnens position. Det har alltså ingen betydelse var den tävlandes fötter/ben befinner sig. 4. I växlingsögonblick skall pinne hållas av båda löparna. Pinnen får inte kastas till mottagaren. 5. Vid växling på gemensam bana skall mottagarna placeras av ansvarig domare i samma ordning från sarg och utåt som gällde vid start. Ver /Tord Hedman Sida18 av 20

19 Tack alla funktionärer och lycka till Ver /Tord Hedman Sida19 av 20

20 Ver /Tord Hedman Sida20 av 20