Livsmedelsverkets allergiinformation nr 10. Nötter och fröer

Transkript

1 Livsmedelsverkets allergiinformation nr 10 Nötter och fröer

2 Innehåll Nötter och fröer Förekomst av allergi mot nötter och fröer...1 Symtom vid allergi...2 Klassificering av nötter, fröer och frukter...3 Frukter med torr fruktvägg...3 Frukter med saftig fruktvägg...4 Korsreaktioner...4 Korsreagerande allergener...4 Förekomst i livsmedel...5 Tabell. Vetenskapliga namn och botanisk släktskap mellan nötter, fröer och frukter...10 Märkning...13 Märkningskrav för livsmedel med nötter och fröer...14 Undantag från märkningskraven...14 Livsmedel utan märkningskrav...14 Ingredienser...14 Tillsatser...15 Processhjälpmedel och bärare...15 Aromer...15 Oljor från fettrika nötter och fröer...15 Analysmetoder...16 Kostråd...16 Sammanfattning...16 Referenser...17 Livsmedelsverket 2010 Text: Ingrid Malmheden Yman och Ulla Edberg, kemiska enheten 2, FoU-avd. Red. & grafisk form: Maj Olausson Illustration: Anette Hedberg Foto: HeleneToresdotter/Tiofoto Tryck: Taberg Media Group, Taberg ISBN

3 Nötter och fröer Nötter och fröer ingår på olika sätt i maten dels för att de smakar bra, dels för att de är rika på proteiner och fett. De kan förekomma i många typer av livsmedel, även i sådana produkter där man inte väntar sig det. Om nötter eller fröer används finfördelade i sammansatta livsmedel som förstärkare av smak, t.ex. hasselnötter i form av nougat, kan det vara omöjligt att upp täcka ingrediensen med blotta ögat. Eftersom nötter och fröer kan ge upphov till mycket allvarliga reaktioner hos den som är allergisk måste livsmedelsproducenterna iaktta stor försiktighet, så att inte nötter och fröer förekommer odeklarerade eller som föroreningar i livsmedel. Förekomst av allergi mot nötter och fröer Allergi mot nötter är ett växande problem. Av 37 dödsfall i Storbritannien under åren orsakades 15 av nötter fem av valnöt och tio av andra ospecificerade nötter. Av 32 dödsfall i USA orsakades tio av nötter tre av valnöt, två vardera av paranöt och pekannöt, ett av pistaschmandel och två av icke specificerade nötter. En uppföljning under perioden 2001 till 2006 av 31 dödsfall visade att åtta av dödsfallen orsakades av nötter. Ett av dödsfallen orsakades av hasselnötter, ett av mandel och ett av valnöt. Som orsak till de fyra resterande har bara angetts nötter. Från England beskrevs 14 barn som hade drabbats av svåra allergiska reaktioner på nötter, varav hälften, dvs. sju orsakades av cashewnötter. Under åtta år ( ) rapporterades i Finland 279 svåra reaktioner på mat. Av dessa svarade nötter för 21 reaktioner hos vuxna och för 10 hos barn. Den konstaterade orsaken i fem fall var hasselnötter och i fyra fall mandel/aprikoskärnor. Cashewnötter och valnötter orsakade tre fall vardera och pistaschmandel två fall. Mellan 0,5 och 1,0 procent av befolkningen i USA är allergisk mot nötter. Vanligast är reaktioner mot valnöt, följt av cashewnöt, mandel, pekannöt och pistaschmandel. Vanligen reagerar man vid konsumtion av nötter, mindre ofta vid hantering eller av lukt. De flesta uppger sig vara allergiska specifikt mot en enda sorts nötter. Bland fröerna intar sesamfrö en särställning, dels på grund av det ökande antalet reaktioner under senare år, dels på grund av svårighetsgraden hos reaktionerna. I länder i Mellanöstern, som i Israel är sesamallergi den tredje vanligaste allergin. I Europa ses en ökande tendens och man räknar med att 0,7 1,2 procent av normalbefolkningen har allergi mot sesam. Studien från Finland över svåra allergiska reaktioner rapporterade att fröer var orsak till reaktionen Nötter och fröer 1

4 i 15 fall. Av dem var sesamfrö och sesampasta vanligast med 8 fall, följt av 3 fall orsakade av pinjenötter, två av linfrö och ett av senap. Senap görs från fröerna av en eller flera arter av senap och används i hela Europa. Allergi mot senap är en av de vanligaste allergierna i Frankrike och drabbar 1 7 procent av de allergiska, också mycket små barn. I andra länder, Spanien undantaget, finns endast enstaka rapporter om allergiska reaktioner. I ett EU-projekt om svåra och fatala reaktioner på livsmedel rapporterades totalt 535 reaktioner, varav 73 (14 %) orsakades av nötter inklusive mandel och 13 (2,4 %) av sesamfrö. Under en treårsperiod rapporterades 229 anafylaktiska reaktioner på livsmedel i Frankrike. Av dessa orsakades 32 (14 %) av nötter och 7 (3 %) av sesam. I en fransk enkät till skolbarn uppgav 182 att de led eller hade lidit av allergi, varav 7,8 procent av nötallergi. Allergin debuterade från 2 upp till 10 års ålder. Ingen hade tillfrisknat från sin nötallergi. Sedan 1990 känner Livsmedelsverket till 235 överkänslighetsreaktioner som orsakats av livsmedel. Av dessa svarade nötter för 34 (15 %), medan fröer av olika slag svarade för 10 (4 %) av reaktionerna. Av dessa totalt 44 reaktioner bedömdes hälften som svåra. Den större andelen av reaktionerna på nötter orsakades av hasselnötter och bland fröerna av sesamfrö. Svenska siffror för förekomst av allergi mot nötter hos barn saknas, men bland vuxna anser man att cirka procent reagerar på hasselnötter, mandel m.m. sekundärt till björkpollenallergi. Det finns inga uppgifter om andelen allergiska mot fröer. Symtom vid allergi Överkänslighetsreaktioner mot nötter och fröer är oftast IgE-medierade, dvs. allergiska. Symtomen vid allergiska reaktioner kan vara allt från klåda i mun och svalg, eksem, nässelfeber, rinnande ögon och näsa, ont i magen med kräkningar till allvarliga livshotande s.k. anafylaktiska reaktioner. Särskilt svåra reaktioner bedöms de få som utvecklar nötallergi redan under barndomen. Allergi mot nötter växer i regel inte bort, utan den som en gång har utvecklat allergin får behålla den. Uppgifter finns att en liten andel (9 %) av hasselnötsallergikerna kan bli av med allergin. Det gäller främst dem med lindriga symtom. Nötallergi kan uppträda i alla åldrar och det är inte ovanligt att även små barn uppvisar allergi eller har IgE-antikroppar mot nötter och jordnötter. Jordnöten är inte någon nöt, utan en ärta som tillhör baljväxterna. Mer om jordnötter går att läsa i broschyr nummer 4 i denna allergiserie. Hos personer med pollenallergi mot björk, hassel och al räknar man med att mer än hälften får klåda i munnen av hasselnötter och i en del fall av mandel, äpplen, råa morötter och rå potatis. Detta beror på att samma eller liknande proteiner (allergener) förekommer mellan arterna och man brukar använda ordet para allergi eller korsreaktivitet för att beskriva fenomenet. I broschyr 12 Frukt, grönsaker och latex i denna allergiserie belyses sambandet mellan pollenallergi och vissa livsmedel. Nötter och fröer har i regel relativt höga halter nickel. Man brukar rekommendera dem som lider av svårt kontakteksem orsakat av nickel att undvika de flesta nötter och fröer, för att inte riskera att förvärra eksemet via maten. Det är emellertid inte klart utrett huruvida nickelintaget via maten har någon större betydelse vid kontakteksem. Mer information om nickelinnehållet i livsme- 2 Nötter och fröer

5 Ill.: Tord Nygren (ur Barnens lexikon, Bonniers Juniorförlag AB) del finns i broschyr nummer 7 Nickel, krom och andra mine ral ämnen i Livsmedelsverkets allergiinformationsserie. Biogena aminer förekommer i vissa livsmedel. I valnötter har man kunnat påvisa relativt höga halter av serotonin, som har kärl sammandragande effekt och fungerar som neurotransmittor i hjärnan. Mer information om biogena aminer finns i broschyr 8 Biogena aminer i Livsmedelsverkets allergiserie. Klassificering av nötter, fröer och frukter Många fröer täckta av skal kallas för nötter, trots att de inte motsvarar den strikt botaniska definitionen av en nöt. Botaniskt är en nöt en frukt med torrt och hårt skal. Vanligen innehåller den ett enda frö. Exempel på en sådan nöt är hasselnöten. Det finns också andra frukter som kallas för nötter fast de botaniskt inte är det, t.ex. paranöt, valnöt och krakmandel. De är egentligen s.k. stenfrukter. I dagligt tal är det bara saftiga frukter, t.ex. äpplen, päron och druvor, som kallas frukt. Men också en nöt, en kastanj och ett blåbär är ett slags frukt. Frukten är den del av en blomma där frö et eller fröna sitter. Det finns många olika slags frukter. En del har en torr fruktvägg runt fröna som en nöt andra är saftiga, som plommon. Till vardags kallar vi en del frukter för bär och andra för grönsaker, nötter eller frön. Frukter består av fruktvägg och ett eller flera frön. Något helt enhetligt system för att klassifiera dem finns inte. Vanligen delas frukterna in botaniskt i sådana med torr fruktvägg och sådana där fruktväggen är saftig. Frukter med torr fruktvägg: Nötter frukten öppnar sig inte vid mognaden och innehåller vanligen ett enda frö. Som exempel kan nämnas hasselnötter. Nötter och fröer 3

6 Klyvfrukter frukten klyver sig vid mognaden i två eller flera delfrukter, t.ex. lönnfrö. Kapslar frukten öppnar sig vid mognaden och innehåller ofta flera fröer. Som exempel kan nämnas vallmofrön, ärtväxter och kastanj. Frukter med saftig fruktvägg: Bär fruktväggen är alltigenom saftig och omsluter flera frön, t.ex. blåbär och druvor. Stenfrukter fruktväggens inre lager är förhårdnat (stenen) och omsluter vanligen ett enda frö. Exempel på stenfrukter är plommon och körsbär. Sammansatta frukter flera stenfrukter bildar en frukt, t.ex. hallon. Skenfrukter Dessutom talar man inom botaniken om äkta och falska frukter, s.k. skenfrukter. Hos smultron, nypon och äpplen är den uppsväll da blomaxeln förenad med frukten och bildar en falsk frukt. Korsreaktioner Korsreagerande allergener Nötter och fröer tillhör flera olika botaniska familjer. Tillsammans med jordnöt är alla mycket kraftiga allergener och kan utlösa svåra och dödliga reaktioner även när små mängder konsumeras. Allergenen är i regel mycket värmestabila och bryts inte ned av proteolytiska enzym. Ett undantag är ett av allergenen i hasselnöt. Det allergen som är homologt med allergenet hos björkpollen, Bet v 1, är värmelabilt och förlorar sin allergenicitet efter rostning och upphettning, vilket innebär att den som är allergisk mot detta allergen tål upphettade hasselnötter. Med undantag för allergi mot hasselnötter, valnötter och mandel, vilken är vanlig hos björkpollenallergiker, så är känslighet för andra nötter och fröer vanligen inte relaterade till pollenallergi. De dominerande allergenen i nötter och fröer korsreagerar inte med pollenallergener, utan representerar lagringsproteiner av olika slag. I en studie av immunologiska korsreaktioner mellan olika nötter och fröer påvisades inte korsreaktioner mellan jordnöt och andra nötter. Bland de testade nötterna definierades två grupper med korsreaktivitet. En grupp där kraftig korsreaktivitet påvisades mellan valnöt, pekan och hasselnöt och en annan grupp med mer moderat korsreaktivitet mellan hasselnöt, cashewnöt, paranöt, pistaschmandel och mandel. Den kraftigaste korsreaktiviteten förelåg inom samma botaniska familj som mellan valnöt och pekannöt i familjen Juglandaceae och mellan cashewnöt och pistaschmandel i familjen Anacardiaceae. Det kan vara viktigt att känna till denna släktskap, eftersom den allergiska på så vis om man har råkat ut för reaktioner kan undvika närbesläktade nötter, fröer och frukter. Det är viktigt att påpeka att släktskap mellan olika växter inte automatiskt innebär att den som är allergisk reagerar på alla växter inom en botanisk familj. Däremot kan det finnas skäl att iaktta försiktighet åtminstone vid första tillfället ett sådant livsmedel äts. En uppställning med uppgifter om den botaniska släktskapen mellan nötter, fröer och frukter finns på sidan 10. Även mellan obesläktade arter kan korsreaktivitet förekomma. Reaktioner på frukt, grönsaker och latex samt korsreaktioner mellan dessa och andra livsmedel behandlas i broschyr nr 12 Frukt, grönsaker och latex i denna allergiserie. 4 Nötter och fröer

7 Förekomst i livsmedel Nötter, fröer och frukt kan förekomma i de flesta livsmedelsgrupper. De är vanliga i frukostflingor (müsli), bröd, kakor, kon fektyrer, choklad, glass, godis, vegetabiliska rätter, orientaliska rätter, efterrätter, såser av olika slag och fyllningar. Mandel är huvudingrediens i mandelmassa och marsipan, medan bakmassor ofta innehåller aprikoskärnor i blandning med mandel. I nougat ingår procent hasselnötter. Nedan redovisas i bokstavsordning olika nötters, fröers och frukters förekomst i livsmedel samt rapporterade allergiska reaktioner i samband med intag av dessa. Cashewnötter (Anacardium occidentale) och pistaschmandel (Pistacia vera) hör till samma familj. Dit hör även mango (Man gifera indica). Både pistaschmandel och cashewnötter kan förekomma som snacks, i sallader, mortadella, konditorivaror, bakverk, kon fek tyrer och glass. Cashewnötter är en vanlig ingrediens i pesto, som används bl.a. till pastasåser. I Storbritannien finns cashewsmör på marknaden. Nyligen rapporterades att 0,08 procent av brittiska fyraåringar var allergiska mot cashew. I en studie av 29 patienter med cashewallergi var 26 under 16 år. Allergisymtomen började i medeltal vid fyra års ålder med en spridning från två månader till 27 år. Från England rapporteras om 172 svåra allergiska reaktioner, varav 23 orsakades av nötter. Av dessa 23 stod cashew för tre svåra reaktioner och pistaschmandel för fyra. En brittisk studie jämförde andelen svåra reaktioner vid jordnöts- respektive cashewallergi. Det visade sig att reaktioner på cashewnöt i 22 procent av fallen bedömdes som svåra jämfört med 1 procent av reaktionerna på jordnöt i ett selekterat material av barn. Reaktionerna på jordnöt bedömdes i 87 procent av fallen som lindriga jämfört med 53 procent av reaktionerna på cashewnöt. Från Finland har rapporterats en anafylaktisk reaktion mot cashew som drabbade en vuxen. Patienten hade också en positiv reaktion mot pistaschmandel samt pektin. Ytterligare ett fall finns beskrivet, där allergi mot pektin hos ett 3 ½-årigt barn förekom samtidigt med allergi mot cashewnöt och pistaschmandel. Livsmedelsverket känner också till ett sådant fall. En 8-årig flicka reagerade kraftigt mot pektin i en yoghurt och allergi mot pektin från citrusskal påvisades i pricktest. Hon hade samtidig allergi mot cashewnöt, pistaschmandel och mot jordnötter. Allergi mot cashewnötter ses som ett ökande problem bland barn i Australien och anafylaktiska reaktioner mot cashew rapporterades i en studie vara vanligare än mot jordnöt. I en annan studie från Australien undersöktes anafylaktiska reaktioner retrospektivt bland förskolebarn och skolbarn, totalt 123 fall. Majoriteten (104) av reaktionerna orsakades av livsmedel. Den vanligaste orsaken var jordnötter (19) följt av cashewnötter med 14 fall. Två fall vardera orsakades av valnötter respektive makadamianötter. Hos 42 barn allergiska mot cashewnöt i Frankrike erhölls den första reaktionen redan vid två års ålder. Över hälften fick symtom från huden, en fjärdedel hade andningsproblem och några fick ont i magen. Arton barn hade också annan allergi sju barn var allergiska mot pistaschmandel, fem mot ägg, tre mot senap, två mot räkor och ett barn mot mjölk. Inget av barnen var allergiskt mot jordnöt. Från Japan har fyra fall av allergi mot cashewnöt rapporterats, varav tre med anafylaxi. Samtliga var dessutom allergiska mot pistaschmandel och en av dem rapporterade symtom på mango. Tre olika allergen har identifierats i cashewnöt, varav det dominerande allergenet utgör 50 procent av proteinerna. Proteinet är värmestabilt. I pistaschman- Nötter och fröer 5

8 del återfanns fem IgE-bindande proteiner, där det med storleken 34 kda dominerade. Cashewnötter har orsakat två fall av anafylaktisk chock med dödlig utgång i USA. Hos två patienter rapporterades pistaschmandel ge klåda i munnen, s.k. oral allergy syndrome. Till samma botaniska familj (Anacardiaceae) som cashew och pistaschmandel hör även rosépeppar (Schinus molle). Hasselnötter (Corylus avellana) används hela, hackade och finfördelade som fyllning och garnering i konfektyr-, bagerioch konditorivaror. Mycket finfördelade hasselnötter är huvudingrediens i nougat. Hasselnötter används som dekoration på glass och är vanlig i müsli. Reaktioner på hasselnötter kan bli mycket dramatiska och allvarliga. Hos björkpollenallergiker ger hasselnötter, liksom mandel, ofta klåda i mun och svalg. Oftast är detta av lindringare art och många av dem som har nötallergi sekundärt till björkpollenallergi tål upphettade nötter bättre än råa. I olika länder fås skillnader i reaktionsmönster på hasselnötter beroende på om sensibiliseringen har skett via pollen eller via maten. Det först identifierade allergenet som fanns både i hasselnötter och i hasselnötspollen uppvisade stora likheter med det dominerande allergenet hos björkpollen, Bet v 1. Proteinet förstördes vid upphettning och rostning. Det innebar att många av dessa allergiker tålde t.ex. bakade produkter. Senare identifierades flera andra allergener, bl.a. ett mindre protein, lipid transfer protein (LTP). Detta visade sig vara det dominerande allergenet hos de allergiker som fick svåra reaktioner på hasselnötter, utan att samtidigt ha björkpollenallergi. Proteinet är stabilt mot upphettning. Hasselnötter har satts i samband med ett fall av allergisk reaktion med nära dödlig utgång i USA. I Sverige har elva allvarliga allergiska reaktioner på hasselnötter uppmärksammats, varav två med dödlig utgång. Ytterligare tolv fall har inträffat där reaktionen bedömdes som mindre allvarlig. Totalt har vid 34 tillfällen odeklarerade hasselnötter påvisats i livsmedel, vanligen som förorening. Hasselnötter har vid några tillfällen tillsatts, men sedan glömts bort vid deklaration av livsmedlet. De livsmedel som har varit aktuella är choklad, kola, glass, kex, kakor och müsli. I några fall har Livsmedelsverket haft möjlighet att beräkna den dos hasselnötsprotein som har orsakat allergiska reaktioner. En dos motsvarande 1 mg hasselnötsprotein i choklad orsakade kräkning, nässelutslag, andningsproblem, astma och intensivvård både bland barn och vuxna. En beräknad dos på 6 mg gav en anafylaktisk reaktion hos en 13-årig flicka. Ett dödsfall hos en 15-årig flicka orsakades av en beräknad dos av 16 mg hasselnötsprotein. En holländsk rapport beskrev en femårig pojke som fick nässelfeber och astma efter en dos motsvarande 56 mg hasselnötsprotein. Provokation av en större grupp (31) hasselnötsallergiska vuxna med ökande doser hasselnötter visade att subjektiva symtom erhölls vid doser mellan 1 och 100 mg hasselnötsprotein. Efter extrapolering av siffrorna, drogs slutsatsen att 50 procent av den hasselnötsallergiska befolkningen reagerar efter intag av 6 mg hasselnötsprotein. Jordnötter (Arachis hypogaea) är som tidigare nämnts ingen nöt, utan tillhör baljväxterna. Den är således släkt med ärter, bönor, sojabönor, lupin, linser och kikärter. Till samma familj hör även bockhornsklöver, som är en ingrediens i curry, liksom vissa växter från vilka man utvinner förtjockningsmedel, som dragant (E 413), gummi arabicum (E 415), fruktkärn mjöl (E 410), guarkärnmjöl (E 412) och tarakärnmjöl (E 417). Soja, jordnöt och andra baljväxter behandlas i allergibroschyr 4 i denna serie. Jordnöt- 6 Nötter och fröer

9 ter har rapporterats orsaka allvarliga eller mycket allvarliga allergiska reaktioner, i flera fall med dödlig utgång. Jordnötter äts rostade och saltade och förekommer ofta i choklad och konfektyrer, glass och efterrätter. Det är mycket vanligt med jordnötter i orientalisk matlagning. Även jordnötssmör och jordnötspasta, som båda består av finmalda jordnötter, används i orientalisk mat. Livsmedelsverket känner till 36 fall då jordnötter har orsakat allvarliga allergiska reaktioner på grund av att de felaktigt har deklarerats som mandel eller hasselnötter eller inte har deklarerats alls. Ett dödsfall inträffade då en mandelkrans i själva verket var beströdd med jordnötsflagor, utan att detta uppmärksammades. Ett annat dödsfall orsakades av thaimat på restaurang. De flesta allergiska reaktionerna har orsakats av kaffebröd av olika slag, som bullar, kanelkrans, wienerlängd och toscakaka, där mandel har ersatts med jordnötter, både på brödet och i fyllningen. Kardemumma (Elettaria cardamomum) är ett frö som används som krydda vid bakning. Den är även vanlig som krydda i indisk matlagning. Den hör till samma familj (Zingiberaceae) som inge fära (Zingiberis officinalis) av vilken man använder rotknölarna. I två studier av sellerioch pollenallergiska patienter återfanns även patienter med IgE-antikroppar mot kardemumma. Både kardemumma, ingefära och gurkmeja (Curcuma longa, familjen Zingi beraceae) är ingredienser i curry. Kastanj, ätlig (Castanea sativa) kallas också ädelkastanj, marron och sweet chestnut. Den är nära släkt med både hassel (fam. Corylaceae), björk och al (fam. Betulaceae). Korsreaktion inom familjen Fagaceae har beskrivits från Spanien där ett fyraårigt barn efter att ha ätit ett ekollon svullnade i läppar och ögon, fick hosta och andnöd. Flera månader senare fick han liknande symtom efter att ha ätit kastanjer. Korsreaktioner med pollenallergen från hassel, björk eller al har inte beskrivits. Allergiska reaktioner på kastanj beskrivs vanligen i samband med allergi mot latex och banan. I broschyr 12 i denna serie finns mer information om detta. Kastanjer äts ofta hela. Skalade kastanjer inlagda i sockerlag förekommer under beteckningen marron glacé. Ätlig kastanj används i soppor och tillsammans med andra grönsaker i stuvningar och fyllningar. Vattenkastanj (Trapa bicornis) härrör från en vattenväxt, som inte är släkt med den ätliga kastanjen. Kinesisk vattenkastanj, eller pi tsi, är rotknölar från en sumpväxt. Den skärs i skivor och serveras som grönsak. Hos oss förekommer kinesisk vattenkastanj som burkkonserv. Hästkastanj är inte släkt med ätlig kastanj. Den är inte ätlig på grund av att den innehåller bitterämnen, s.k. saponiner. Kokosnöt (Cocos nucifera) är en palmfrukt. Till samma familj hör dadlar (Phoenix dactylifera). Kokosmjölk ingår bl.a. i orientalisk matlagning och riven kokos förekommer i mat, liksom i bakverk. Kokosnötter är inte släkt med andra nötter. I litteraturen finns endast fem fall orsakade av koksnötter rapporterade, bland dem två vuxna patienter med svår allergi mot nötter, bl.a. mot valnötter. En rapport beskriver en vuxen med pollenallergi, som enbart var känslig för kokosnötter. En annan beskriver ett fall där ett barn med anafylaktisk reaktion på kokosnöt även var allergiskt mot valnöt. Ytterligare en anafylaktisk reaktion på kokosnöt finns beskriven. Flera allergener har identifierats i kokosnöt, bl.a. ett lagringsprotein med storleken 29 kd och ett vicilinlikt protein på 36 kd. Mot bakgrund av att endast fem fall finns rapporterade bedöms allergi mot Nötter och fröer 7

10 kokosnöt vara mycket ovanligt. Korsreaktioner mellan kokosnöt och dadlar har inte beskrivits, inte heller mellan kokosnöt och andra nötter, som hasselnötter, paranötter eller jordnötter. Linfrö (Linum usitatissimum). Upprepade anafylaktiska reaktioner hos en vuxen man vid intag av grovt bröd, visade sig bero på allergi mot linfrö. Även Livsmedelsverket har fått rapport om en vuxen, som reagerade allergiskt mot linfrö. Den ovan nämnda studien från Finland redovisar två fall orsakade av linfrö. Även om allergi mot linfrö är mycket ovanlig kan ökad användning, bl.a. i bröd och müsli, ge upphov till att fler blir känsliga. Makadamianötter (Macadamia ternifolia/integrifolia, tetraphylla) kommer ursprungligen från Australien, men odlas numera också i Kalifornien, Centralamerika, Sydafrika och på Hawaii. Nötterna används som snacks, i sallader, efterrätter, glass och choklad. Av nötterna pressas olja och i Australien förekommer också mjöl av makadamianötter. Flera reaktioner på makadamianötter har rapporterats från Australien och USA. Under senare tid har även rapporter om reaktioner dykt upp från Schweiz och Tyskland. Typiska symtom är klåda i munnen, svullnad, nässelfeber, andningsproblem och astma. Fyra anafylaktiska reaktioner har beskrivits, varav två drabbade barn. Allergenet i makadamianöt visar viss likhet i storlek med hasselnötsallergenet, men de flesta patienter som har beskrivits reagerar inte på hasselnötter, andra nötter eller mandel. Mandel (Prunus dulcis) förekommer i mandelmassa och marsipan och tillsammans med aprikoskärnor i s.k. bakmassa. Mandel och produkter av mandel (olika massor) förekommer som fyllningar och garnering i konfektyr- och konditorivaror. Mandel äts som snacks och förekommer i glass och efterrätter. Mandel kan ge, men ger vanligen inte, lika allvarliga allergiska reaktioner som andra nötter. Mandel är mycket nära släkt med aprikoskärnor. Avbittrade aprikoskärnor ersätter, som nämnts ovan, den dyrare mandeln i s.k. bakmassor. Om man är allergisk mot mandel måste man också undvika aprikoskärnor, eftersom proteinerna hos mandel och aprikos är snarlika så lika att det kan vara svårt att, på laboratoriet med immunologiska metoder, skilja mandel och aprikos åt. Släktskapen mellan mandel och aprikos och andra stenfrukter, som körsbär, plommon, persika m.fl., gör att de flesta mandelallergiker även måste undvika sådana frukter. I mandel har ett dominerande protein isolerats, vilket utgör 65 procent av proteinerna. Varken rostning, upphettning till 100 C s.k. blanchering, autoklavering eller upphettning i mikrovågsugn påverkade den antigena stabiliteten hos mandelproteinet, inte heller dess förmåga att reagera med humant IgE. Livsmedelsverket har uppmärksammat två fall där mandel i bullar hade glömts bort i ingrediensförteckningen och därigenom orsakade allergiska reaktioner. I två fall packades produkter, glass respektive müsli, i fel emballage, med påföljd att mandelingrediensen inte fanns med i ingrediensförteckningen. I två fall orsakade vetebröd allergiska reaktioner hos barn med mandelallergi. Aprikoskärnor var deklarerat, men man kände inte till den nära släktskapen med mandel. En allergisk reaktion orsakades av mandel som ingick i kesokaka, serverad i en skolmatsal. Från England rapporteras att, av 23 svåra reaktioner på nötter, tre orsakades av mandel. Bland 31 rapporterade dödsfall från USA orsakades ett av mandel. Den drabbade var en 29-årig man. Orsaken var mandel i en karamell. 8 Nötter och fröer

11 Under senare år har ett flertal allvarliga allergiska reaktioner rapporterats till Livsmedelsverket orsakade av produkter som har sett ut att innehålla mandel, t.ex. mandelspån eller flagad mandel, men som i själva verket har bestått av jordnötter. Dessa har orsakat reaktioner hos jordnötsallergiker (se sidan 6). Muskot(nöt) (Myristica fragrans) hör till familjen Myristicaceae. Både fröet (nöten) och det omgivande fröhyllet används det senare under beteckningen muskotblomma. Muskot är inte släkt med andra nötter eller fröer. Någon korsreaktion mellan hasselnötter och muskotnöt finns inte beskriven och muskotnöt utgör således ingen risk för personer med hasselnötsallergi. Muskot innehåller ett gift, myri sti cin, som i höga doser (5 15 g), motsvarande 1 3 hela nötter, kan ge toxiska effekter. Eftersom överdos ger upphov till kräkningar reduceras den toxiska effekten. Muskot används som krydda i oli ka typer av maträtter och ingår även som ingrediens i curry. I en större studie av patienter med misstänkt födoämnesallergi påvisades IgE-antikroppar mot muskot, koriander, selleri och vitpeppar. Alla patientsera med IgE-antikroppar mot en eller flera kryddor (koriander, curry, muskot, selleri, vitpeppar) innehöll också IgE-antikroppar mot gråbo. Det omvända gällde dock inte. Symtom vid allergi mot kryddor var eksem, urtikaria och angioödem. Paranötter (Bertholletia excelsa) anses av många som extra besvärliga ur allergisynpunkt. Paranötter dammar vid hantering mer än andra nötter och fungerar på så vis även som inhalationsallergen. Nöten äts som den är, men används även i t.ex. kakor, glass och godis. Från paranöt isolerades tidigt ett protein som samtliga de testade patienterna reagerade emot. Proteinet utgörs av ett s.k. 2S-albumin, vilket förekommer hos flera nötter och är vanligt inom växtvärlden. Paranöt är inte närmare släkt med andra nötter, men hör till samma subklass av växter som sesamfrö. Trots avsaknad av släktskap beskrivs en svår reaktion på paranötter vid hudtestning av en ung kvinna med allergi mot valnötter. En elvaårig pojke med allergi mot valnötter visade kraftig korsreaktivitet med hasselnötter och paranötter. Allergenen karaktäriserades inte närmare, men anges ha en storlek mellan 20 och 40 kda. Paranötter var orsak till nio av 23 anafylaktiska reaktioner mot nötter i England. I USA har två dödsfall orsakade av förekomst av paranötter i nötblandning samt i glass rapporterats. Ytterligare en allvarlig och livshotande reaktion mot paranötter i en kaka har rapporterats. I Sverige har paranöt vid två tillfällen orsakat svåra reaktioner. I ett fall drabbades en vuxen, då bitar av paranöt förekom i en kola. Den andra reaktionen drabbade ett barn, som åt ett chokladägg som bestod av en paranöt överdragen med choklad. Ett tredje fall drabbade en vuxen. Symtomen var klåda i munnen. Paranöt hade felaktigt deklarerats som amazonnöt. Pekannöt (Carya illinoensis) hör till samma familj som valnöt (Juglans regia). Båda förekommer rostade och saltade som snacks, i sallader, glass, pajer, matbröd, kakor och konfektyrer. De är vanliga ingredienser i mexikansk matlagning. Det först identifierade och dominerande allergenet i valnöt är ett protein som också hör till 2S-albuminerna. Ett annat dominerande allergen har identifierats, ett s.k. vicilinliknande protein. Studier av olika sorters valnötter av arten Juglans regia, liksom andra arter av valnötter (Juglans californica, Juglans nigra och Juglans cinerea) visade att alla sorter och arter innehöll de dominerande allergena proteinerna. De dominerande allergenen i olika sorter av J. regia kors- Nötter och fröer 9

12 Vetenskapliga namn och botanisk släktskap mellan nötter, fröer och frukter Nöt, frö, frukt Latinskt namn Familj Släktskap Cashewnöt Anacardium occidentale Anacardiaceae Samma familj som pistaschmandel. Hit hör även mango (Magnifera indica) och rosépeppar (Schinus molle) Dadel Phoenix dactylifera Arecaceae Samma fam. som kokosnöt Hasselnöt Corylus avellana Corylaceae Släkt med björk (Betulaceae) Jordnöt Arachis hypogaea Fabaceae Samma familj som sojabö- (Leguminosae) nor, lupiner, bönor, ärter, linser m.fl. Kardemumma Elettaria cardamomum Zingiberaceae Samma familj som ingefära (Zingiberis officinalis) och gurkmeja (Curcuma longa) Kastanj, ätlig Castanea sativa Fagaceae Släkt med hasselnötter, björk och al Kokosnöt Cocos nucifera Arecaceae Samma familj som dadel Linfrö Linum usitatissimum Linaceae Makadamianöt Macadamia ternifolia/ Proteaceae integrifolia/tetraphylla Mandel Prunus dulcis Rosaceae Samma familj som körsbär, plommon, persikor och aprikoser Muskot (nöt) Myristica fragrans Myristicaceae Inte släkt med hasselnötter, mandel eller jordnötter Paranöt Bertholletia excelsa Lecythidaceae Pekannöt Carya illinoensis Juglandaceae Samma familj som valnöt Pinjenöt Pinus spp. Pinaceae Pistaschmandel Pistacia vera Anacardiaceae Samma familj som cashewnöt. Hit hör även mango (Magnifera indica) och rosépeppar (Schinus molle) Psylliumfrö Plantago ovata Plantaginaceae Pumpafrö Cucurbita pepo Cucurbitaceae Samma familj som gurka, melon, squash och zuccini Sesamfrö Sesamum indicum Pedaliaceae Sheanöt Vitellaria paradoxa Sapotaceae Solrosfrö Helianthus annuus Asteraceae Till samma familj hör grå- (Compositae) bo (Artemisia vulgaris), dragon (Artemisia dracunculus) och malört (Artemisia absinthum) Vallmofrö Papaver somniferum Papaveraceae Valnöt Juglans regia Juglandaceae Samma fam. som pekannöt 10 Nötter och fröer

13 reagerade med de andra testade valnötsarterna. Allvarliga reaktioner med dödlig utgång har rapporterats både på pekannöt och på valnöt bland barn och ungdomar i USA. I en engelsk studie av 23 anafylaktiska reaktioner på nötter orsakades tre av valnötter. Valnötter felaktigt deklarerade som hasselnötter och mandel i choklad har orsakat en allvarlig allergisk reaktion i Sverige. Pinjenötter (Pinus spp.) kan förekomma råa eller rostade och saltade och används som snacks eller godis. De kan även förekomma i sallader och bakverk. I det italienska köket används de i såser och soppor och som ingrediens i pesto. Allergener från pinjenötter har studerats och karaktäriserats med olika patientsera. Flera olika proteiner har beskrivits, med en storlek från omkring 14 kda up till över 60 kda. Vilket eller vilka av dessa som utgör de dominerande allergenen är inte fastställt. Pinjenötter, eller pinonnötter, har i flera fall beskrivits som orsak till allergiska reaktioner med dels anafylaktiska symtom, dels angioödem (svullnad) och urtikaria (nässelfeber). Livsmedelsverket känner till ett fall i Sverige då pinjenötter vid en skollunch ströddes på köttfärssås, utan att en nötallergisk pojke uppmärksammades på detta. Han drabbades av en akut allergisk reaktion och fick föras till sjukhus. Från Spanien rapporterades två livshotande anafylaktiska reaktioner. Den ena drabbade ett tvåårigt barn, den andra en 14-årig flicka, efter intag av en korv som innehöll pinjenötter. Båda de drabbade var känsliga enbart för pinjenötter och reagerade inte på några andra testade nötter. De reagerade inte heller på pollen från pinjeträd. Under inträffade 624 svåra allergiska reaktioner i Frankrike. Nio av dessa orsakades av pinjenötter. I Norge har ett fall registrerats, där personen reagerade på pesto som innehöll pinjenötter. Från Holland har rapporterats om en livshotande anafylaktisk reaktion som inträffade när en 20-årig flicka hudtestades mot pinjenötter. Därifrån har ytterligare ett fall av anafylaktisk reaktion på pinjenötter beskrivits. Pinjenötter i fågelfröblandning till en burfågel var sannolikt orsak till sensibiliseringen genom inhalation (se även under solrosfrö sid. 11). Pistaschmandel (Pistacia vera). Se under Cashewnötter. Psylliumfrö. Psyllium (Plantago ovata/ psyllium) är en ört, som växer vild i länder runt Medelhavet och odlas i stora mängder för farmaceutiskt bruk, framför allt i Indien. Den är släkt med groblad. Örten kallas även loppfrö efter de mycket små, glänsande, bruna fröna som påminner om loppor. Fröet innehåller i skaldelarna en vattenlöslig fiber (slemämnen) med förmåga att uppta vatten och verka reglerande på tarmverksamheten (laxerande). Denna effekt var känd redan av fornegyptiska läkare och psyllium har sedan århundraden använts som milt laxativ. Allergiska reaktioner har rapporterats på müsli med innehåll av psylliumfrö. De flesta som reagerade var sjukhuspersonal som hade sensibiliserats genom exponering dels via intag, men framför allt vid hantering av psylliuminnehållande laxermedel. Psylliumfrö säljs under namnet husk och används för att tillföra fibrer i t.ex. glutenfria bröd och för att göra bröd saftigare genom sin vattenbindande förmåga. Psylliumfrö är inte släkt med andra vanligt förekommande nötter och fröer. Pumpafrö (Cucurbita pepo) kan förekomma som snacks. Fröerna är släkt med gurka och melon. Bakmassor har vid något tillfälle visat sig innehålla pumpafröer, vilket inte deklarerades. Tre fall av allergiska reaktioner efter intag av rostade pumpakärnor har nyli- Nötter och fröer 11

14 gen beskrivits. Samtliga som reagerade var sportfiskare, som använde mjöl av pumpakärnor som bete och därigenom exponerades. Senapsfrö (Sinapis alba, Brassica nigra, Brassica juncea) används för att göra senap. Senap äts i hela Europa, men senapen görs på olika sätt och konsumeras i olika mängd beroende på ländernas mattraditioner. Senap används ofta till vissa typer av maträtter, men ingår också som ingrediens i olika livsmedel, t.ex. i grytor av olika slag, paneringar, dressingar och såser som majonnäs, kethup och gravlaxsås. Hela senapsfrön ingår i gurkinläggningar och pickles och kan ingå som krydda i starka korvar. De dominerande allergenerna i gul senap (Sinapis alba) och orentalisk senap (Brassica juncea) har isolerats och karaktäriserats. De är snarlika och tillhör 2Salbuminerna, dvs. den typ av lagringsproteiner som också har isolerats från andra fröer och nötter. Allergenen är värmestabila och opåverkade av proteolytiska enzym, dvs. nedbrytning i magoch tarmkanalen. Ytterligare ett allergen har nyligen isolerats och karaktäriserats från gul senap. Vid provokation kan så låga halter som motsvarande strax under 1 mg protein ge symtom. Till samma familj Cruciferae (Brassicaceae) som senap hör flera vanliga grönsaker som kål, blomkål, brysselkål, broccoli, rädisor och raps. Korsreaktioner mellan dessa och senap är mycket sällsynta. Symtomen vid allergi mot senap är allt från klåda i munnen, svullnad av läppar och tunga, svullnad i ansikte, rinnande ögon och näsa, svårighet att andas och svälja, astma, kräkning, nässelfeber och eksem till anafylaktisk chock. Allergiska reaktioner inklusive svåra anafylaktiska reaktioner har rapporterats, framför allt från Frankrike, där omkring 1 procent av de allergiska reagerar på senap. Allergi mot senap förekommer också hos små barn. Vid en studie av nästan 400 franska barn med livsmedelsallergi orsakades 8,9 procent av reaktionerna av senap. Enligt en annan studie, även den från Frankrike, svarade senap för 6,9 procent av de allergiska reaktionerna. Liknande siffror har också publicerats från Spanien. Livsmedelsverket känner till två fall där små barn med multipel födoämnesöverkänslighet visade sig lida av allergi mot senap. Sesamfrö (Sesamum indicum) betraktas som ett kraftigt allergen. Symtom vid sesamallergi är allt från hudproblem, snuva och rinnande ögon, kräkning, svullnad i ansiktet och astma till anafylaktisk chock. Ökad användning av både sesamfrö, sesampasta och sesamolja har lett till flera rapporter om svåra allergiska reaktioner under senare år. I Europa beräknas mellan 0,7 och 1,2 procent vara allergiska mot sesamfrö. Användning av sesampasta (halva och tehina) är vanlig i Mellanöstern. Ofta ges pastan tidigt till småbarn av näringsmässiga skäl. Allergi mot sesam är därför vanlig i dessa områden. I Israel uppges sesam vara den tredje vanligaste orsaken till allergi och är den näst vanligaste orsaken till anafylaktiska reaktioner. I Medelshavsländerna ses fler med allergi mot sesam än i norra Europa. Många rapporter om allergiska reaktioner kommer från Frankrike. Även i Asien och Australien har sesam uppmärksammats som ett ökande allergiproblem. Sesam används ofta i bageriindustrin och har också beskrivits som ett miljörelaterat allergen för bagare och andra arbetare som exponeras. Sesamfrö (vita, bruna och svarta) och sesamolja används i vegetariska rätter, i maträtter från Mellanöstern, i bröd, kakor, snacks och i sallader. I Sverige är sesamfrö vanligt på bröd av olika slag. Fem olika allergen har identifierats i sesamfrö. Ett av de dominerande, som utgör cirka en fjärdedel av proteinfraktionen, är ett s.k. 2S-albumin, ett annat är bl.a. ett vicilinliknande globulin. Två al- 12 Nötter och fröer

15 lergener är oleosiner, som förekommer i sfäriska s.k. oljekroppar (lipid bodies) hos fröet. Oleosiner skulle kunna vara orsak till de reaktioner på sesamolja som har rapporterats från Frankrike. Studier av allergiker har visat att allergiska reaktioner kan utlösas av 30 mg sesamfrö och av några få ml sesamolja. Sesamfrön nermalda i en vegetarisk sås har rapporterats som upphov till ödem, andnöd och urtikaria hos en sensibiliserad person. Sensibiliseringen misstänks ha skett genom användning av en kryddblandning innehållande sesamfrö. Från Frankrike har nio fall rapporterats, där sesamfrö orsakade allergiska reaktioner av olika svårighetsgrad allt från ont i magen, astma och nässelutslag till anafylaktisk chock. Livsmedelsverket känner till fyra reaktioner på sesamfrö. I två fall var riskakor förorenade med sesamfrö. I ett annat fall var fisk panerad med sesamfrö. Ingrediensen var deklarerad, men uppmärksammades inte, eftersom man inte förväntade sig sesamfrö i en panering. I ett fjärde fall var sesamfrö i en pastasås felaktigt deklarerat som krydda. Sesamfrö är inte nära släkt med andra vanliga nötter eller fröer, men hör till samma subklass av växter som paranöt. Sheanötter. Ur sheanötter (Vitellaria paradoxa, familjen Sapotaceae) utvinns sheasmör, ett fett med egenskaper som liknar kakaofettets. En viss del av kakaosmör kan blandas med sheasmör i chokladprodukter. Sheanötter växer vilt i det tropiska bältet i Afrika från Gambia i väst till Uganda i öst. Sheanötter är inte släkt med andra nötter eller fröer och utgör således ingen risk för nötallergiker. Solrosfrön (Helianthus annuus) förekommer i frukostflingor och bröd samt som snacks. Ett bröd som felaktigt uppgavs vara utan solrosfrön gav upphov till en allvarlig reaktion hos en solrosfröallergiker. Fyra fall har inträffat där personer när de första gången åt solrosfrö reagerade med anafylaxi repektive astma. Samtliga personer hade, eller hade tidigare haft, burfåglar. Sensibilisering hade troligen skett genom att de hade andats in proteiner från solrosfrön i fågelmaten. Dessa patienter reagerade inte på gråbo, ett gräs som hör till samma botaniska familj som solrosen. I andra studier har personer med pollenallergi mot gråbo även reagerat mot solrosfrön. Till familjen Asteraceae hör, förutom gråbo och solros, även örtkryddorna dragon och malört. Vallmofrö (Papaver somniferum) finns som både vita och blå (svarta). De används både för smakens skull och som dekoration på bröd. I länder i Mellanoch Sydeuropa förekommer ofta vallmofrö som fyllning i bakverk och kan då vara svåra att identifiera. Allergi mot vallmofrö har rapporterats och specifika IgE-antikroppar påvisats, liksom korsreaktioner hos fem patienter mellan vallmofrö och sesam, kiwi, hasselnötter och rågmjöl. Valnöt (Juglans regia) se under Pekannötter. Märkning När märkningsreglerna ändrades 2004 (LIVSFS 2004:27) infördes en lista med allergena ingredienser och produkter av dessa som alltid måste anges samt vissa undantag till denna. Märkningsreglerna gäller alla förpackade livsmedel som säljs i Sverige. Alla färdigförpackade livsmedel ska vara märkta med uppgift om varuslag (beteckning), ingrediensförteckning, mängd av vissa ingredienser, nettovikt eller nettovolym, hållbarhetsdatum, speciella anvisningar för förvaring eller användning, konsumentkontakt och bruksanvisning. Nötter och fröer 13

16 Från dessa regler finns det undantag. Dessutom finns det en rad andra uppgifter som ibland ska anges. För att underlätta för den som är allergisk ska det framgå av ingrediensförteckningen eller livsmedlets beteckning om allergen ingår. Trots att det i vissa fall finns undantag från märkningskraven gäller allergireglernas krav på att allergena ingredienser ändå ska anges. Märkningen får inte vilseleda konsumenten på något avgörande sätt och märkningsuppgifterna ska vara lätta att förstå, väl synliga, klart läsbara och beständiga. Språket ska vara svenska. Märkningskrav för livsmedel med nötter och fröer Listan över vilka livsmedel som alltid måste anges upptar åtta olika nötter specificerade med latinska namn (se faktarutan till höger) och produkter därav, t.ex. oljor. Märkningskraven omfattar även sesamfrö och produkter därav, t.ex. oljor. Bland de livsmedel som också måste specificeras finns jordnötter och produkter därav, t.ex. jordnötsolja och jordnötssmör (se broschyr n 4) samt senap och produkter därav (se broschyr nr 12 Frukt, grönsaker och latex ). Undantag från märkningskraven Undantag från märkningskravet har bl.a. gjorts för nötter som används för framställning av destillat eller etanol av jordbruksprodukter för spritdrycker och andra alkoholhaltiga drycker. Det finns även ingredienser, som trots att de innehåller ordet nöt inte omfattas av allergimärkningsreglerna, t.ex. kokosnöt och muskotnöt. Livsmedel utan märkningskrav Livsmedel som säljs i lös vikt, t.ex. choklad, konfektyrer, godis och bröd, behöver inte märkas. Man bör vara medveten om att det vid lösviktsförsäljning alltid finns risk för att varorna blandas. Nötter och produkter därav som är upptagna i allergenlistan: mandel (Amygdalus communis L.) hasselnöt (Corylis avellana) valnöt (Juglans regia) cashewnöt (Anacardium occidentale) pekannöt (Carya illinoensis (Wangenh.) K.Koch) paranöt (Bertholletia excelsa) pistaschmandel (Pistacia vera) makadamianöt och Queenslandsnöt (Macadamia ternifolia) Ingredienser Livsmedel består ofta av flera ingredienser. I en ingrediensförteckning ska alla ingredienser, inklusive tillsatser, anges i fallande ordning efter vikt, dvs. det finns mest av det som står först. Ingredienser som har använts vid tillverkningen av livsmedlet ska anges med sina namn i ingrediensförteckningen. Vanligtvis framgår det av namnet på ingrediensen vilken råvara den har tillverkats från, t.ex. valnötsolja, nougat av hasselnötter eller sesampasta. Det får alltså inte stå bara vegetabilisk olja i en ingrediensförteckning, utan det måste stå hasselnötsolja, mandelolja, valnötsolja osv. Inte heller får det bara stå vegetabiliskt protein, utan det måste stå protein från sesamfrö. En ingrediens i ett livsmedel kan ibland i sin tur bestå av flera ingredienser (sammansatt ingrediens) och även dessa ska finnas med i ingrediensförteckningen. Vissa grupper av ingredienser får anges med bara ett samlingsnamn, en s.k. kategoribeteckning, i ingrediensförteckningen. Alla slag av bakade, finfördelade och torkade spannmålsprodukter får anges med kategoribeteckningen ströbröd, 14 Nötter och fröer

17 skorpsmulor, skorpbröd eller skorpmjöl, men om nötter eller sesamfrön finns med måste de anges, t.ex. ströbröd (sesamfrö). Tillsatser Även tillsatser räknas som ingredienser. Tillsatser ska anges med lämpligt funktionsnamn som beskriver varför tillsatsen har använts. Funktionsnamnet ska följas av antingen tillsatsens E-nummer eller vedertagna namn, t.ex. förtjockningsmedel E 1404 eller förtjockningsmedel oxiderad stärkelse. Om tillsatsen har utvunnits ur någon allergen ingrediens ska det framgå av märkningen. En nyckel till E-numren kan fås gratis från Livsmedelsverket eller laddas ner från verkets webbplats. Processhjälpmedel och bärare Livsmedelstillsatser som har använts som processhjälpmedel är inte ingredienser och behöver inte anges i ingrediensförteckningen. Detsamma gäller bärare och lösningsmedel till livsmedelstillsatser och aromämnen. Om processhjälpmedel innehåller nötter, mandel eller sesamfrö, är de inte längre undantagna från att anges i märkningen, utan ska finnas med, med en hänvisning till den allergena ingrediensen, såvida det inte framgår av livsmedlets beteckning eller övriga ingredienser att nötter, mandel eller sesamfrö ingår. Aromer Aromämnen deklareras antingen med ordet arom(er), aromämne(n), ett specifikt namn eller med en beskrivning av aromen. En arom som har framställts från nötter, mandel eller sesamfrö får dock inte anges bara som arom/aromämne, utan det måste framgå vilken allergen ingrediens aromen har framställts ifrån, såvida det inte framgår av livsmedlets beteckning eller övriga ingredienser att nötter, mandel eller sesamfrö ingår. Aromer har inte E-nummer. Oljor från fettrika nötter och fröer De flesta nötter och många fröer är rika på olja. Nötter kan innehålla mellan 45 och 75 procent olja. Vid utvinning av olja använder man två olika metoder dels kallpressning (expellerprocessad), dels varmpress ning (fraktionering). Ofta diskuteras och spekuleras om huruvida oljor utgör en risk för allergiker. Oljor och andra fetter orsakar och utlöser inte i sig allergiska reaktioner. Däremot kan det teoretiskt inte uteslutas att rester av proteiner kan finnas i oljor och fetter och att dessa skulle kunna orsaka allergiska reaktioner. Störst sannolikhet att hitta proteinrester är det i de kallpressade produkterna. Två studier av dels en grupp jordnötsallergiker, dels en grupp sojaallergiker som fick jordnöts- respektive sojaolja (varmpressade) rapporterade entydigt att inga reaktioner på oljorna erhölls. Under senare tid har rapporterats att jordnötsolja i modersmjölksersättning misstänkts som orsak till eksem hos ett spädbarn. En annan rapport uppgav att solrosolja möjligen, på grund av innehåll av proteinrester, orsakade positiv hudtest hos en patient med allergi mot protein i solrosfrön. Nyligen påvisades proteinrester i några kallpressade jordnötsoljor. Det kan inte uteslutas att dessa proteinmängder kan utlösa allergiska reaktioner hos den mycket känsliga. Från Frankrike har svåra anafylaktiska reaktioner rapporterats på sesamolja. Vid test av patienter rapporterades anafylaxi vid så små mängder som 1 respektive 5 ml sesamolja. Två allergener, s.k. oleosiner som förekommer i sfäriska s.k. oljekroppar hos fröet, skulle kunna vara orsak till dessa reaktioner. Sesamolja måste alltid anges vid förekomst i livsmedel. Livsmedelsverket testade under 1997 bl.a. åtta hasselnötsoljor, tre mandeloljor, fyra valnötsoljor, fyra jordnötsoljor och tre sojaoljor med avseende på före- Nötter och fröer 15

18 komst av proteinrester. Oljorna var både kallpressade och varmpressade. Inte i något fall påvisades rester av proteiner. I en rå jordnötsolja påvisades proteinrester. Analysmetoder Livsmedelsverket använder immunologiska metoder baserade på antikroppar för att påvisa förekomst och bestämma mängden av vissa nötproteiner i livsmedel. För närvarande finns metoder för analys av hasselnötter, paranötter, valnötter, pistaschmandel, pekannötter, cashewnötter, mandel/aprikos, jordnötter, sesamfrö, makadamianötter och senap. Metodernas detektionsgräns varierar något, men ligger för de flesta nötter mellan 1 och 10 mg/kg (1 10 ppm). Med sådana metoder har odeklarerad förekomst av ett flertal nötter, mandel/aprikos och jordnötter påvisats i olika typer av livsmedel allt från choklad, bakverk och konfektyrer till sås och pasta. Under senare år har även DNA-metoder för detektion av allergener utvecklats. De kan göras mycket specifika, men känsligheten är inte så hög som för de immunologiska metoderna. DNA-metoderna är enbart semikvantitativa. Kostråd Personer som är allergiska mot t.ex. hasselnötter avråds ofta från andra nötter också. Skälet till detta är att alla nötter, förutom mycket fett, även har hög halt protein vanligt är 10 till 20 procent. Proteinerna är kända för att lätt kunna ge upphov till allergier. Man talar ibland om starka respektive svaga allergener. Samtliga nötter innehåller starka allergener. Att undvika nötter och fröer kan vara svårt, eftersom de förekommer i frukostflingor, glass och choklad och ibland döljs i maträtter och bakverk där man inte väntar sig att finna dem. Det är viktigt att alltid läsa ingrediensförteckningen. Livsmedelsverket föreslår att nötter och jordnötter inte används i maten i skola och förskola. Anledningen är att risken är stor för att nötterna ska förekomma i mat som är avsedd för de allergiska. Därigenom skulle allergiker kunna drabbas av svåra överkänslighetsreaktioner. Tidigare kostråd om att nötter och fröer inte skulle introduceras i kosten förrän vid 3 eller 4 års ålder finns inte längre kvar. Man har inte kunnat visa något samband mellan sen introduktion och färre allergiska barn. Inte heller finns restriktioner för konsumtion av nötter under graviditet och amning. Om en tillverkare ändrar sammansättningen av t.ex. frukostflingor, så att de från att ha varit utan nötter övergår till att innehålla nötter, bör konsumenten göras uppmärksam på detta inte bara genom ändrad ingrediensförteckning, utan även genom en tydlig markering, t.ex. en tejp med texten ny sammansättning. I tillverkningsledet är det av största vikt att nötter hanteras på sådant sätt att risken för att de förekommer som förorening i livsmedel, där de inte ska finnas, minimeras. Särskilt viktigt är det att s.k. fabriksreturer med nötter hålls avskilda från annan tillverkning och endast tillförs produkter där nötter ingår i receptet. Sammanfattning Allergier mot nötter och fröer är vanliga både hos barn och vuxna. I tonåren och bland vuxna är det oftast i samband med björkpollenallergi som nötter och mandel ger besvär. Allergi mot nötter och fröer kan bli mycket allvarlig och till och med livshotande. Av totalt 535 svåra anafylaktiska reaktioner inom EU orsaka- 16 Nötter och fröer