Ansökan OM examenstillstånd. på forskarnivå inom området. Högskolan Dalarna 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansökan OM examenstillstånd. på forskarnivå inom området. Högskolan Dalarna 1"

Transkript

1 Ansökan OM examenstillstånd på forskarnivå inom området Hälsa och välfärd Högskolan Dalarna 1

2

3 Innehåll Område för examenstillstånd: Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete... 5 Områdets omfattning och avgränsning...5 Områdets relation till den forskning som bedrivs vid Högskolan...8 Områdets möjlighet till utveckling...8 Hälsa och välfärd en viktig del av Högskolans profilering...9 Forskarutbildningens kvalitet och omfattning...10 Områdets relation till utbildningar på grundläggande och avancerad nivå...11 Samverkan med det omgivande samhället...12 Forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap...12 Potentiella forskarutbildningsämnen Socialt arbete och Idrottsvetenskap...13 Forskarutbildningsmiljö Forskarkompetens...14 Forskningens innehåll och kunskapsmässiga bredd...15 Doktorandmiljö...20 Planerad forskarutbildning i egen regi...22 Hur kraven på såväl vetenskaplig bredd som vetenskapligt djup tillgodoses i den akademiska miljön...24 Handledarresurser Handledarerfarenhet...25 Huvud- och biträdande handledare...25 Högskolan strategi för handledarförsörjning...26 Hur kraven på god handledning uppfylls...26 Kvalitetssäkring Högskolan Dalarnas organisation...27 Högskolans kvalitetssystem kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling...29 Forskarutbildningens organisation...30 Stöd från handledare och anpassade kurser...31 Säkerställa doktorandernas rättssäkerhet...32 Besvär...34 Jäv...34 Ekonomi Tryggande av finansiering över en längre tid...35 Ekonomiska möjligheter att rekrytera doktorander fortlöpande...35 Långsiktig finansiering av forskarutbildningen...35 Bilagor Bilaga 1: Tabeller...36 Tabell I. Handledarresurser inom området Tabell II. Övriga disputerade lärare och forskare inom området Tabell III. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen avlagda av doktorander som finansierats av högskolan Tabell IV. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras av högskolan Tabell V. Förteckning över doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar framlagda i relevanta forskarutbildningsämnen de senaste fem åren (av doktorander anknutna till högskolan) Tabell VI. Fyraårsbudget för forskarutbildningen Tabell VII. Lärosäten med vilka de forskare som åberopas inom området har etablerade forskningssamarbeten Bilaga 2: Forsknings- och utbildningsstrategier...42 Forskningsstrategi Högskolan Dalarna Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna Bilaga 3: Högskolans organisation...54 Bilaga 4: Allmän studieplan för forskarutbildningsexamen i Hälsa och välfärd...55 Bilaga 5: Avtal om forskarutbildning med Örebro universitet...60 Bilaga 6: CV för möjliga handledare...63 Bilaga 7: Publikationsförteckningar för möjliga handledare...88 Bilaga 8: CV för övriga disputerade forskare Bilaga 9: Publikationsförteckningar för övriga disputerade forskare Högskolan Dalarna 3

4 4 Högskolan Dalarnavänder jag mig?

5 1. Område för examenstillstånd: Evidensbaserat hälsooch välfärdsarbete Högskolan Dalarna ansöker om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete. Högskolan ansöker samtidigt om examenstillstånd för masterexamen inom samma område. Området bärs upp av en kärna av forskare med hemvist i omvårdnad, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, socialt arbete, idrottsvetenskap och medicinsk vetenskap, men områdets tvärvetenskapliga karaktär inkluderar kompetens även från angränsande kunskapsområden såsom sociologi och statsvetenskap. Området omfattar fyra nära samverkande temainriktningar där forskare och doktorander med olika disciplinär bakgrund medverkar i gemensamma forskningsprojekt. De fyra temainriktningarna är Implementering och profession, Välfärdssystem och delaktighet, Jämlikhet och relationer samt Välbefinnande och aktivitet. Inledningsvis planeras forskarutbildning inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap, med huvudsaklig förankring i ämnesgrupperna omvårdnad samt sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. I takt med att kompetens, forskning och utbildning på avancerad nivå inom socialt arbete och idrottsvetenskap utvecklas kommer också dessa ämnen att bli aktuella att inrättas som forskarutbildningsämnen inom området. Forskarutbildningsämnena är traditionellt definierade, men avgränsas av området för examenstillstånd. De forskarstuderande som examineras som licentiater och doktorer inom forskarutbildningsämnena kommer att uppfylla vedertagna krav inom respektive disciplin. Därutöver kommer forskarutbildningen att inrymma sådana tvärvetenskapliga perspektiv som kännetecknar området och karakteriserar områdets temainriktningar. Detta innebär bland annat att forskare från hela området kommer att kunna engageras i undervisning och handledning av doktoranderna även inom forskarutbildningsämnet vårdvetenskap. 1.1 Områdets omfattning och avgränsning Området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete behandlar individens och samhällets insatser för att främja människors hälsa och sociala villkor, samt utveckling av vård- och välfärdsarbete genom implementering av evidensbaserad kunskap. Gapet mellan den kunskap som finns om effektiva behandlingsmetoder och den praktiska tillämpningen inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och idrottsrörelse står i fokus för forskningen inom området. Forskningen är inriktad på såväl studier av följsamhet till relevant kunskap som orsaker till bristande följsamhet och åtgärder för att förbättra tillämpningen av kunskap. Nationellt och internationellt satsas omfattande resurser på att producera evidensbaserad kunskap inom hälso- och sjukvård och alltmer även inom andra välfärdsområden. Likafullt kommer inte alltid betydelsefulla kunskaper allmänheten, patienter och brukare tillgodo. Evidensbaserat arbete innebär att bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap vägs samman med professionell erfarenhet och den enskilde brukarens/patientens situation, erfarenhet och önskemål vid beslut om insatser. Evidensbaserat arbete kan beskrivas både som ett förhållningssätt och som en process. Förhållningssättet innebär en strävan att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som underlag för beslut. En evidensbaserad arbetsprocess innebär att ställa kritiska frågor, systematiskt söka, sammanställa, kritiskt granska, tillämpa och utvärdera de befintliga forskningsresultaten. I beslutssituationer integreras det vetenskapliga underlaget med den praktiska erfarenheten. Tillämpningen av vetenskaplig evidens påverkas också av tillgången på resurser liksom av brukarens/patientens och deras närståendes perspektiv, erfarenheter och önskemål. Evidensbaserat arbete som begrepp är väl etablerat inom vårdvetenskap liksom inom hälso- och sjukvård, men är ännu ett något mer omdiskuterat begrepp inom socialt arbete. Inom stora delar av hälso- och sjukvården och socialt arbete råder fortfarande brist på evidensbaserad kunskap och robusta prövningar av nya metoder som säkerställer att de ger bättre resultat än befintlig praktik. Det finns också ett motstånd mot att tillämpa evidensbaserad kunskap. Det saknas ofta kunskap, Område för examenstillstånd 5

6 strukturer och ekonomiska resurser för att framgångsrikt implementera evidensbaserad kunskap, vilket medför stora problem med att utveckla verksamheten till att bli mer förankrad i bästa tillgängliga kunskap. Denna problematik är kanske mest accentuerad inom det sociala arbetet, där tillgången på evidensbaserad kunskap är relativt begränsad. Under de senaste två decennierna har evidensbaserat socialt arbete varit föremål för en stor satsning från Socialstyrelsen. Med den myndighetsöversyn som nu genomförs kommer ansvaret för att ta fram en evidensbas inom hälso- och välfärdsområdet framöver att samlas under en nationell myndighet. Av tradition har verksamhet och forskning inom hälso- respektive välfärdsområdet skett i relativ isolering från varandra såväl disciplinärt som organisatoriskt - med följden att perspektiv och forskningsansatser i många fall har begränsats. Utmaningarna inom hälsa och välfärd är stora och kräver olika kunskapsperspektiv och vetenskapliga ansatser, vilket det föreslagna området kan bidra med. Utgångspunkten är att hälso- och välfärdsarbete innefattar komplexa fenomen och processer som kräver tvärdisciplinära ansatser och samarbete mellan forskare med komplementära teoretiska och metodiska perspektiv. Det är nödvändigt att se till människans totala livssituation. Till exempel innebär den demografiska utvecklingen att det behövs ökad kunskap om hur man kan tillgodose behoven av hälso- och välfärdsinsatser hos en åldrande befolkning. Ökande behov utan motsvarande ökning av resurser ställer stora krav på att tillgänglig kunskap verkligen används, och används effektivt, för att uppnå bästa möjliga nytta. För att möta dessa krav är det nödvändigt med forskningsbaserad kunskap om evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete samt att denna kunskap också tillämpas i grundutbildningarna inom hälsa och välfärd. Vid Högskolan Dalarna finns en närhet och integrering mellan de ämnesgrupper som bedriver forskning inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete. Detta möjliggör utveckling av en forskarutbildning som tillför nya perspektiv på hur evidensbaserad praktik kan utvecklas i samverkan mellan akademi och berörda verksamheter i det omgivande samhället. Ämnesgrupper och forskare är samlokaliserade och det finns en bas av forskning som studerar gemensamma fenomen inom hälsa och välfärd från olika utgångspunkter. Den tvärvetenskapliga miljön möjliggör integrering mellan teorier och metoder från samtliga berörda kärn- och stödjande discipliner inom området, och skapar därmed goda förutsättningar för nya ansatser inom såväl forskningen som inom det avnämarfält som forskningen riktas mot det praktiska hälso- och välfärdsarbetet. Forskningen inom området är till sin natur praktiknära. Med praktiknära avses att forskningen utvecklas i partnerskap med centrala aktörer i det omgivande samhället. Detta sker dels genom att fokus för forskningen är evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete och att forskningsresultaten därmed kan få direkt tillämpning i berörda verksamheter. Dels sker den praktiknära samverkan genom att forskningsfrågor fångas upp från berörda verksamheter i det omgivande samhället och att forskningen ofta planeras och utförs i samverkan med regionala partners. Den väletablerade samverkan med regionala aktörer inom hälso- och välfärdsområdet borgar även för ett stabilt finansiellt stöd till forskningen. En forskarutbildning inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete kommer att kunna frambringa forskare med goda kunskaper och färdigheter i praktiknära forskning och med särskild kompetens inom evidensbaserad praktik i hälso- och välfärdsarbetet, liksom implementeringsstrategier för förändrings- och utvecklingsarbete inom välfärdsinstitutionerna. Det är en inriktning som svarar väl mot framtidens behov inom hälso- och välfärdsområdena. På såväl nationell och regional som på lokal nivå ställs ökade krav på fortlöpande verksamhetsutveckling, inte minst vad gäller användningen av tillgänglig evidensbaserad kunskap. Forskare med utbildning inom evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete har goda förutsättningar att bidra till utveckling mot en mer evidensbaserad praktik. Området bärs upp av kompetens inom omvårdnad, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, socialt arbete, idrottsvetenskap samt medicinsk vetenskap, och med stöd av forskare med hemvist inom bland annat sociologi och statsvetenskap. Forskningen inom medicinsk vetenskap stärker den vårdvetenskapliga kärnan men har också ett starkt samband med idrottsvetenskap. Det finns också en nära koppling mellan omvårdnad och socialt arbete, särskilt när det gäller psykiatrisk vård, äldreomsorg och sociala aspekter inom vården. Relationen mellan området och berörda discipliner visas schematiskt i figur 1. 6 Område för examenstillstånd

7 Figur 1. Området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete i relation till de kunskapsområden som det berör omvårdnad, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, medicinsk vetenskap, idrottsvetenskap samt socialt arbete. Cirklarna och deras storlek är schematiska, men speglar att området för examenstillstånd bara innefattar delar av de ingående kunskapsområdena (men huvuddelen av forskningen inom dem vid Högskolan Dalarna) och till sin natur är tvärvetenskapligt. Området innefattar fyra temainriktningar med ett gemensamt fokus på evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete. Begreppet temainriktning har valts för att visa att de är i hög grad integrerade och att samma forskare ofta är involverade i mer än ett visst tema, även om de har sin huvudinrikt ning inom ett tema. Ett flertal pågående forskningsprojekt griper också över två eller flera temainriktningar. De fyra temainriktningarna är Implementering och profession, Välfärdssystem och delaktighet, Jämlikhet och relationer samt Välbefinnande och aktivitet. En övergripande beskrivning ges nedan: Implementering och profession Det övergripande syftet med forskningen är att utveckla kunskap som skapar bättre förutsättningar för att bedriva vård, omsorg och idrott grundad på evidensbaserad kunskap. Implementeringsforskning handlar om att studera införande av innovationer eller ny kunskap samt att analysera hur det kan ske mest effektivt. Det kan både handla om implementering för att förverkliga policybaserade handlingsprogram och implementering av konkreta evidensbaserade åtgärder som utgår från fastställda riktlinjer. Professionsforskning behandlar professionaliseringsprocesser, med beaktande av bland annat genusaspekter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Forskning om olika yrkesgruppers kompetens, kunskap och professionella praktik är en viktig ingång i implementeringsforskningen. Välfärdssystem och delaktighet I centrum för temainriktningen står interaktionen mellan välfärdssystemens professioner och brukare samt hur interaktionen påverkas av förekomsten eller frånvaron av olika välfärdsreformer för sårbara grupper. Forskningen är inriktad på faktorer och insatser som främjar individers och gruppers välfärd och lagstadgade rätt till medverkan i hälso- och sjukvård och socialtjänst. För ett evidensbaserat arbetssätt är kunskap om förutsättningar för brukare/patienters medverkan i beslut central eftersom det är avgörande att beslut om insatser för den enskilde baseras på dennes värderingar och önskningar. Jämlikhet och relationer Det övergripande syftet med forskningen inom temainriktningen är att fördjupa kunskapen om skillnader i hälso- och sjukvård och socialtjänst beroende på kön, ålder, etnisk bakgrund, socioekonomiska förutsättningar, missbruk, funktionsnedsättning eller geografisk hemvist samt identifiera interventioner som främjar jämlikt hälso- och välfärdsarbete. Till exempel studeras relationer inom socialtjänsten, ojämlikhet i informell och offentlig omsorg och vård av äldre, män med våldsbeteende samt kvinnors och barns hälsa och livsvillkor i ett nationellt och internationellt perspektiv. I ett globalt perspektiv studeras hur diskriminering rotad i sociokulturella faktorer påverkar kvinnors och barns hälsovillkor. Område för examenstillstånd 7

8 Välbefinnande och aktivitet Inom temainriktningen bedrivs forskning om hur hälso- och sjukvården, socialtjänsten och idrottsrörelsen ska kunna stimulera fysisk och social aktivitet och en hälsosam livsstil för att befrämja en god hälsa och därmed reducera vård- och omsorgskostnader. Det finns ett gap mellan kunskapen om sambandet mellan aktivitet och välbefinnande och dess tillämpning i befolkningen, inte minst i gruppen av äldre som kan ha begränsade resurser för att tillgodogöra sig tillgänglig kunskap. Särskilt studeras hur situationen för personer med långvariga sjukdomstillstånd, resurssvaga och socialt utsatta kan förbättras genom ett evidensbaserat arbetssätt. Vidare studeras hur utmaningar kopplade till bland annat demografiska förändringar ska mötas med tanke på en åldrande befolk ning samt nya behandlingsmetoder som gör det möjligt att leva längre med långvariga sjukdomar. Områdets avgränsas av de fyra temainriktningarna och den forskning som bedrivs inom ramen för dessa. Forskningen kan därmed syfta till att ta fram underlag för evidensbaserad kunskap inom dessa teman eller syfta till att studera olika aspekter av hur den evidensbaserade kunskapen kan komma till praktisk tillämpning i berörda verksamheter. 1.2 Områdets relation till den forskning som bedrivs vid Högskolan Området för examenstillstånd utgör en betydande del av verksamhetsfältet för Högskolan Dalarnas forskningsprofil Hälsa och välfärd. Området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete kännetecknas av såväl kompetensbredd och spetskompetens inom centrala discipliner och sub-discipliner som nära samarbete med regionala aktörer inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och idrottsrörelse. Inom området finns två forskningscentra etablerade ReCALL (The Research Centre for Ageing and Later Life), med inriktning på forskning om äldre och åldrande och KIPS (KunskapsImplementering och PatientSäkerhet), med inriktning mot överföring och tillämpning av kunskap inom berörda sektorer samt säkerhet inom hälso- och sjukvård. Inom området finns även DSA (Dala Sports Academy), som bedriver forsknings- och utvecklingsprojekt inom idrotts- och hälsoområdet med stöd av Högskolans välutvecklade laborativa resurser för idrottsvetenskaplig och fysiologisk forskning och testverksamhet. Den forskning som bedrivs inom forskningsprofilen har utvecklats för att forskningsförankra Högskolans akademiska yrkesutbildningar inom hälso- och välfärdsområdet utbildningen av sjuksköterskor, barnmorskor, specialistsjuksköterskor, socionomer och idrottstränare. Området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete med sin praktiknära implementeringsinriktning kommer att ytterligare stärka forskningsförankringen av yrkesutbildningarna, samtidigt som det inom forsk ningsprofilen finns forskning i anslutning till yrkesutbildningarna som inte ingår i forskarutbildningsområdet. Som framgår av figur 1 finns det inom området överlappning mellan de ingående disciplinerna som i forskningen kommer till uttryck i samverkan i ämnesövergripande temainriktningar, vilket beskrivs mer utförligt under Områdets möjlighet till utveckling I Vetenskapsrådets nationella utvärdering och klassning av vårdvetenskaplig forskning fick Högskolan Dalarna en mycket positiv bedömning. Granskarna konstaterade att Högskolan Dalarnas forskning sker i samverkan med framgångsrika forskningsenheter i Sverige, inom och utom Europa. Forskningen bedömdes som väl avgränsad, med en systematisk utveckling och med tydlig nytta för samhället och berörda patientgrupper. De vetenskapliga publikationerna bedömdes vara av hög kvalitet och indikerar, enligt bedömningen, att Högskolan har en adekvat kompetens för en fortsatt utveckling av forskningen. Även forskningens relevans fick mycket goda vitsord och bedömdes vara bättre än för flertalet jämförbara lärosäten. Ett område som angavs som särskilt utvecklingsbart var forskningen om 1 Vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer angående svensk vårdforskning (dnr ) 8 Område för examenstillstånd

9 äldre och åldrande, där Vetenskapsrådet lyfte fram det starka samarbetet med andra forskargrupper i nätverk såväl regionalt som nationellt och internationellt. De två tidigare nämnda centren, som finns i anslutning till området, har tillkommit som ett led i Högskolans mångåriga ambitioner att profilera och stärka forskningen och möta det omgivande samhällets behov av kunskap inom hälso- och välfärdsområdet. Forskningen inom äldreområdet är högt prioriterad inom Högskolan. Ett uttryck för detta är forskningscentrat ReCALL som har utvecklats i samverkan med Landstinget Dalarna och Region Dalarna och som har stor potential att utveckla samhällsrelevant forskning av god kvalitet. Flera tvärvetenskapliga samverkansprojekt har initierats. Exempel på samarbetsprojekt där forskare från flera discipliner inom området ingår gäller äldres fysiska aktivitet samt vårdmiljöer för äldre. Flera forskare vid ReCALL har också ett väl etablerat internationellt samarbete, inte minst med forskare i andra europeiska länder. En annan forskningsinriktning som prioriterats genom utveckling av ett forskningscentrum, i detta fall KIPS, rör implementering av relevant och evidensbaserad kunskap inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, en forskning som inkluderar forskare inom ovan beskrivna discipliner. Även här finns en stark potential till utveckling och ett flertal pågående samverkansprojekt i regionen. Detta centrum grundas på behovet av ökad praktisk tillämpning av bästa tillgängliga kunskap inom hälso- och sjukvård och socialtjänst så att denna kunskap kommer såväl den enskilde individen som befolkningen till nytta. Forskningen sker inom ramen för ett väl utvecklat nationellt och internationellt samarbete med några av de mest etablerade forskarna inom området i världen, bland annat med forskare i Kanada och i ett antal europeiska länder. Det finns också samarbetsprojekt med forskargrupper i flera så kallade låg- och medelinkomstländer. Exempel på samarbetsprojekt, där forskare från flera discipliner inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete ingår, är ledarskapsstöd för ett evidensbaserat vårdarbete och tillämpning av data från nationella kvalitetsregister för lokalt kvalitetsarbete. Den idrottsvetenskapliga forskningen som finns vid Högskolan Dalarnas laboratorier riktas mot analys av träningseffekter, i samband med såväl elitidrott som motion för att stärka hälsa och välbefinnande i hela livsspannet. Forskning bedrivs även riktad mot funktionsförmåga hos grupper med långvariga sjukdomstillstånd. Forskningen bedrivs med stöd av kommuner, regionen och idrottsförbund i samarbete med nationella och internationella forskningsinstitutioner. Med examenstillstånd för forskarutbildning inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete skulle förutsättningarna för att utveckla forskningen stärkas ytterligare, något som även kommer att ha positiva effekter på forskningsanknytningen av utbildningen på grund- och avancerad nivå. Tillstånd att examinera licentiater och doktorer inom området skulle, som tidigare angivits, även stärka möjligheterna att utveckla en kvalificerad forskning till stöd för verksamheten inom berörda vård- och välfärdsinstitutioner, inte minst inom regionen. 1.4 Hälsa och välfärd en viktig del av Högskolans profilering Alltsedan Vårdhögskolan integrerades i Högskolan Dalarna vid millennieskiftet har den vårdvetenskapliga forskningen tillhört Högskolans mest prioriterade verksamhet och tydligt lyfts fram i Högskolans styrdokument. Grunden för detta är den stora betydelse som utbildningarna inom vård och omsorg har för Högskolan och regionen, liksom vikten av att akademisera och forskningsförankra dessa yrkesutbildningar. Högskolans forskningsstrategi för perioden innebar en betoning av den strategiska betydelsen av forskningen inom ett bredare fält av välfärdsområdet genom att Hälsa och välfärd blev en av sex prioriterade forskningsprofiler utifrån dess betydelse för Högskolans utveckling, regionala samarbeten, möjligheter till extern finansiering och forskningsförankring av berörda utbildningar på grund- och avancerad nivå. Strategin stimulerade också till ökad integrering och samverkan inom forskningen. Forskningsprofilen utgör en betydande del av det föreslagna området för examenstillstånd på forskarnivå. Forskningsstrategin innebar en viktig strategisk förändring genom att de interna medlen kom att koncentreras till de prioriterade forskningsprofilerna och fördelas mellan dem efter vetenskaplig prestation. Samtidigt innebar forskningsstrategin en hög grad av självbestämmande över den interna fördelningen av forskningsmedel inom respektive profil. Område för examenstillstånd 9

10 Denna strategi har skapat goda förutsättningar för utveckling av forskningen inom forskningsprofilen Hälsa och välfärd genom möjligheterna till prioriteringar och långsiktiga satsningar. Andelen av Högskolans interna medel som tillfallit forskningsprofilen har ökat under åren, vilket visar på såväl Högskolans prioritering av profilen som den positiva utveckling som skett inom profilen. I fördelningen av resurserna inom forskningsprofilen har det skett en kraftfull satsning på att ge disputerade forskare möjlighet att forska och meritera sig efter doktorsexamen, och därmed stärka handledarkompetensen. Möjlighet har också erbjudits forskare vid Högskolan att erhålla medel för att etablera forskningssamverkan inom profilen och eventuellt omrikta sin forskning. Detta har på ett påtagligt sätt lett till en ökad integration av forskare inom profilen, men också att tidigare solitära forskare och forskare med olika disciplinär bakgrund samverkar vilket har vidgat de vetenskapliga perspektiven. I forskningsstrategin för åren befästes principerna i den tidigare strategin, liksom forskningsprofilen Hälsa och välfärds position som en av sex prioriterade forskningsprofiler inom Högskolan Dalarna. Detta har skapat en stabil vetenskaplig och ekonomisk grund för det föreslagna området för forskarutbildning. Området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete har sin huvudsakliga bas inom Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, där flertalet forskare och doktorander har sin hemvist. Akademin har gjort betydande insatser för att ytterligare förstärka forskningsmiljön och forskningsförankringen av grundutbildningen genom strategiska rekryteringar av fler seniora forskare och stöd för doktorandanställningar. 1.5 Forskarutbildningens kvalitet och omfattning Sedan snart två decennier tillbaka har doktorander vid Högskolan Dalarna varit verksamma inom hälso- och välfärdsforskning med tyngdpunkt inom det vårdvetenskapliga forskningsfältet. Doktoranderna har varit anställda, bedrivit sitt avhandlingsarbete och fått del av sin handledning vid Högskolan Dalarna, även om de varit inskrivna vid andra lärosäten. Under åren har sammanlagt 23 doktorsavhandlingar producerats (tabell III i bilaga 1). För närvarande finns doktorander inom omvårdnad/vårdvetenskap, sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, medicinsk vetenskap, idrottsvetenskap samt socialt arbete. Sammanlagt är 17 doktorander i dagsläget verksamma inom området. Doktoranderna har varit och är antagna vid flera olika lärosäten, t.ex. Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Örebro universitet, Karlstads universitet, Umeå universitet, Hälsohögskolan i Jönköping och Göteborgs universitet. Som en följd av detta har områdets handledare fått god insyn i hur olika lärosäten organiserat sina forskarutbildningar och haft möjlighet att lära av goda exempel. Utformningen av den bilagda allmänna studieplanen (bilaga 4) och den planerade forskarutbildningen vilar bland annat på erfarenheterna från samarbetet i forskarutbildningen med dessa lärosäten. Inom det vårdvetenskapliga forskningsfältet har samverkan pågått i drygt tio år inom ramen för den Nationella forskarskolan i vård och omsorg, där Högskolan Dalarna varit en av partnerhögskolorna till Karolinska Institutet. Forskare inom vårdvetenskap har deltagit som ledamöter i styrgruppen för forskarskolan, i bedömargruppen för urval av forskningsprojekt, i bedömning av sökande till doktorandanställningar samt i kursgruppen där planering av forskarutbildningen skett och ansvarat för och medverkat i forskarutbildningskurser. I och med detta samarbete har omfattande erfarenheter inhämtats om organisering och genomförande av forskarutbildning. Högskolan Dalarna ingår också som partner i den av Vetenskapsrådet finansierade och nyligen initierade Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH). Forskarskolan bedrivs i samverkan mellan 12 partners under ledning av Lunds universitet. Goda möjligheter finns därmed att utveckla forskarutbildningskurser i samverkan med andra högskolor och universitet. Inom forskningsprofilen Hälsa och välfärd finns det en gemensam seminarieserie med högre seminarier minst varannan vecka, som engagerar ett stort antal forskare och doktorander inom området. Seminarieserien fungerar som en stimulans för tvärvetenskaplig utveckling inom t.ex. äldreforskning, implementerings- och patientsäkerhetsforskning, men har också lett till att seminariedeltagandet sker över gränserna för forskar- och ämnesgrupperna. Vid seminarierna presenteras och diskuteras planering av forskningsprojekt, externa forskningsansökningar, pågående analysarbete, manus till vetenskapliga artiklar och ramberättelser till avhandlingar. Regelmässigt genomförs även fördisputationer för doktoranderna. Seminarierna, som leds av någon av professorerna inom området, präglas av konstruktiv, kritisk diskussion och är välbesökta. 10 Område för examenstillstånd

11 1.6 Områdets relation till utbildningar på grundläggande och avancerad nivå I anknytning till området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete bedrivs några av Högskolan Dalarnas större yrkesutbildningar sjuksköterske- och socionomprogrammen. Utbildningen av sjuksköterskor på grundnivå har tradition sedan 1800-talets slut i Dalarna och den var bland de tidigast etablerade utbildningarna i landet. Huvudområde för utbildningen är omvårdnad. Därutöver bedrivs sedan länge utbildningar på avancerad nivå, inkluderande specialistsjuksköterske utbildningar med tre inriktningar (distriktssköterska, psykiatrisk vård och vård av äldre) samt barnmorskeprogrammet och fristående magisterutbildning i vårdvetenskap. Söktrycket till utbildningarna är högt (t.ex. mer än fyra förstahandssökande per utbildningsplats till sjuksköterskeprogrammet). Det finns därmed ett betydande studentunderlag för rekrytering till utbildning på högre nivå, vilket understryker det angelägna i att bygga en stark forskningsbas för utbildningarna inom området. Högskolan Dalarna har sedan 2002 tillstånd att utfärda examen på avancerad nivå inom huvudområdet vårdvetenskap och under senare år har även omvårdnad, socialt arbete samt sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa inrättats som huvudområden på avancerad nivå. Högskolan överväger även att starta masterutbildning inom området om examenstillståndet beviljas. Särskilt har masterutbildning med inriktning mot äldrevetenskap diskuterats, ett fält som berör en stor del av forskarna inom området. Efterfrågan på masterutbildningar inom området är idag begränsad i Sverige, men behovet kommer att öka i framtiden beroende på ökade krav på välfärdsinstitutionerna och utbildningen kan dessutom vara av intresse för studenter från andra länder. Utbildningen i socialt arbete och omsorg inleddes i slutet av 1980-talet när sociala omsorgsprogrammet startade. Denna utbildning integrerades 2005 med det nystartade socialarbetarprogrammet, vars utbildningsplan följde examensordningen för socionomexamen. Våren 2012 erhöll Högskolan tillstånd att utfärda socionomexamen och från och med höstterminen 2012 ges ett socionomprogram med högt söktryck. Socionomutbildningen innehåller moment som både rör traditionellt socialtjänstarbete, individ- och familjeomsorg samt äldreområdet. Ett magisterprogram med inriktning mot evidensbaserat socialt arbete inom social barn- och ungdomsvård startades under Utbildningen inom idrottsvetenskap bedrivs inom ramen för idrottstränarprogrammen med inriktning mot prestations- respektive hälsoinriktning samt inom lärarutbildningen. Därutöver ges ett flertal fristående kurser och uppdragsutbildningar. Idrottstränarprogrammet med inriktning mot prestation ger studenter kunskaper och färdigheter att planera, genomföra och utvärdera idrottsträning för olika målgrupper av idrottande individer. Studenter förbereds för att kunna arbeta som tränare, ledare eller konsulter inom t.ex. föreningar, förbund, företag och idrottsgymnasier. Idrottstränarprogram med hälsoinriktning tillgodoser arbetsmarknadens behov av specialister som kan bedriva hälso- och prestationsbefrämjande verksamhet på såväl individ- som gruppnivå. Programmet utbildar tränare som får beredskap att styra utvecklings- och förändringsarbete av individer och grupper. Idrottstränarprogrammens karaktär gör att många kopplingar finns till medicinsk vetenskap, omvårdnad och socialt arbete. Studenter som fullgör idrottstränarprogrammen erhåller kandidatexamen inom huvudområdet Idrotts- och hälsovetenskap 2. Medicinsk vetenskap finns inte etablerat som huvudområde för examen vid Högskolan Dalarna, men det finns kurser i ämnet på både grundnivå och avancerad nivå, främst inom ramen för yrkesutbildningarna sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och barnmorskeprogrammen. Även inom idrottstränarprogrammen finns betydande inslag av medicinsk vetenskap. På senare tid har det i programkurserna i allt högre grad skett en ämnesintegration med omvårdnad respektive sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Inom ämnesgruppen finns flera doktorander och kvalificerad forskning bedrivs. 2 Huvudområdet på grundnivå är benämnt Idrotts- och hälsovetenskap. Planerat huvudområde på avancerad nivå planeras få namnet Idrottsvetenskap, varför denna benämning används konsekvent i ansökan, utom vad gäller utbildningen på grundnivå. Område för examenstillstånd 11

12 1.7 Samverkan med det omgivande samhället Samverkan är etablerad med Landstinget Dalarna genom en samverkansgrupp på övergripande ledningsnivå. Ledande personer inom Landstinget Dalarna, Region Dalarna och privata vårdoch omsorgsaktörer ingår också i en styrgrupp för de två forskningscentren KIPS och ReCALL. Landstinget har nyligen inrättat en forskningschefsbefattning som innehas på halvtid av en av professorerna i omvårdnad vid Högskolan Dalarna och som även leder forskningscentret KIPS, vilket borgar för mycket goda förutsättningar för ett utvecklat samarbete med en av huvudaktörerna inom hälso- och sjukvården. Avtal finns sedan flera år med Landstinget Dalarna om att årligen tillskjuta särskilda medel till Högskolan för vårdvetenskaplig forskning (för tillfället 2 mnkr per år). Medlen går till delfinansiering av en professur i omvårdnad, doktorandfinansiering och de två forskningscentren inom implementering och patientsäkerhet (KIPS) respektive äldreforskning (ReCALL). Samarbetet med Landstinget har under 2013 ytterligare utvecklats genom tillkomsten av tre samfinansierade kliniska lektorat. Högskolan Dalarna har tillsammans med Landstinget Dalarna och Region Dalarna beviljats 2,4 mnkr från VINNOVA för att utveckla samverkan kring de två forskningscentren KIPS och ReCALL. Landstinget Dalarna och Region Dalarna har utöver ovanstående tillskjutit medel för flera forskningsprojekt inom forskningscentren. Samverkan sker också med Centrum för klinisk forskning Dalarna (CKF), som är en landstingsfinansierad forskningsinstitution med anknytning till Uppsala universitet med placering vid Falu lasarett. CKF har uppdrag att stödja en patientnära klinisk forskning inom vårdvetenskap och medicinsk vetenskap i hela Landstinget Dalarna. Den ovan nämnda forskningschefen, med delad anställning vid Landstinget och Högskolan, är också ansvarig för CKF. Även föreståndaren för CKF är anställd som lektor vid Högskolan. Därutöver har Högskolan Dalarna en adjungerad plats i CKF:s styrelse, vilket bland annat innebär delaktighet vid fördelning av medel för klinisk forskning inom landstinget. Samarbetet med CKF omfattar även forskarutbildning, där doktorander delfinansieras av såväl CKF som Högskolan och medverkar i och handleds av forskare från båda forskningsmiljöerna. Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD) är ett samverkansorgan mellan Högskolan Dalarna och yrkeslivet inom det sociala välfärdsområdet. Genom SUD främjar Högskolan Dalarna och yrkeslivet gemensamt utbildning, forskning och en evidensbaserad verksamhetsutveckling inom det sociala välfärds området. Genom förutvarande Dalarnas Forskningsråd har sedan flera decennier ett samarbete etablerats med kommunerna i Dalarna i form av forskning och utvecklingsarbete, bland annat inom äldreforskningsområdet och kommunernas individ- och familjeomsorg. Forskningscentrat för äldreforskning, ReCALL, vid Högskolan är en fortsättning på detta samarbete. Utvecklingen inom äldreområdet har förstärkts genom att Dalarnas Forskningsråd inlemmades i Högskolan under 2012, vilket innebär en samling av forsknings- och utvecklingsresurser inom regionen. Under tidigare år har Dalarnas Forskningsråds verksamhet med inriktning mot äldrefrågor finansierats med cirka 2 mnkr årligen via Landstinget Dalarna och länets kommuner, vilket fortlöper inom ramen för den fortsatta verksamheten vid Högskolan Dalarna. Dala Sports Academy, förlagd vid Högskolan Dalarna inom den hälso- och idrottsvetenskapliga miljön, är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, Dalarnas Idrottsförbund, Falu och Borlänge kommuner som etablerats med ekonomiskt stöd från Region Dalarna och EU:s regionala utvecklingsfond på sammanlagt drygt 30 mnkr. I samverkan med dessa samarbetspartners utvecklar Högskolan Dalarna en stark idrottsmiljö med goda förutsättningar för forskning, utbildning, näringslivsutveckling och idrott. Inom Dala Sports Academy bedrivs projekt i samarbete med olika idrotts- och näringslivsaktörer. 1.8 Forskarutbildningsämnet Vårdvetenskap Det föreslagna forskarutbildningsämnet vårdvetenskap bärs huvudsakligen upp av forskare med hemhörighet i omvårdnad, medicinsk vetenskap samt sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Forskarnas kompetens är bred, såväl ämnes- som metodmässigt och samtliga är involverade i tvärvetenskaplig forskning. De seniora forskarna inom vårdvetenskap utgörs av tre professorer, en professor emerita, en gästprofessor och nio docenter (tabell I i bilaga 1). Ytterligare tre lektorer 12 Område för examenstillstånd

13 förväntas under 2014 antas till docenter. Samtliga seniora forskare har handledarutbildning och erfarenhet av forskarhandledning. Flertalet av de seniora forskarna vid sidan av vårdvetenskap samverkar i projekt med forskarna med vårdvetenskaplig inriktning, och kan därför även engageras som biträdande handledare beroende på doktorandernas inriktning och metodval (Se tabell I i bilaga 1). De besitter perspektiv, erfarenheter och metodkunskaper av stor relevans för det sökta området för examenstillstånd. Av de 29 övriga disputerade lärarna som kan involveras som biträdande handledare har flertalet en vårdvetenskaplig forskningsinriktning (se tabell II i bilaga 1). 1.9 Potentiella forskarutbildningsämnen Socialt arbete och Idrottsvetenskap Inom socialt arbete och idrottsvetenskap finns miljöer som är under uppbyggnad vad gäller forskning, handledarkompetens och doktorander. Inom dessa discipliner finns behov av konsolidering och ytterligare förstärkning innan forskarutbildningsämnen kan inrättas. Socialt arbete vid Högskolan Dalarna erhöll 2012 examenstillstånd på avancerad nivå, och det magisterprogram som nyligen startats med inriktning mot evidensbaserat socialt arbete med barn och unga kommer att bidra till den framtida forskarutbildningens rekryteringsbas. Inom socialt arbete har det skett en stark ökning av antalet disputerade forskare under de senaste åren, till följd av ökade externa forskningsanslag och strategiska satsningar av interna forskningsmedel. Med anknytning till det föreslagna området för examenstillstånd finns idag två professorer, en gästprofessor och tre docenter. Det finns för närvarande fem doktorander inom ämnesmiljön. Forskningsprofilens satsning på docentmeritering har lett till att en forskare antagits som docent, och ytterligare docentansökningar väntas under det närmaste året. I forskningsmiljön ingår även forskare i sociologi och statsvetenskap som i sin forskning inriktar sig mot det sociala arbetets verksamhetsfält. Det finns i dagsläget två professorer med idrottsvetenskaplig inriktning. Av lektorerna är en nära att kunna antas som docent. Av ämnets doktorander kommer två att disputera under Forskningen om idrottsvetenskapliga frågor relaterade till individens och samhällets möjligheter och agerande för att bevara god hälsa samt förebygga ohälsa genom evidensbaserade metoder har vuxit sig allt starkare vid Högskolan Dalarna under de senaste åren. Forskningen engagerar också forskare med rötter inom såväl humaniora, samhällsvetenskap som naturvetenskap. I anslutning till den idrottsvetenskapliga forskningen finns även en idrottspedagogisk inriktning. Denna stärker den idrottsvetenskapliga miljön. Den rent idrottspedagogiska forskningen åberopas dock inte i ansökan. Område för examenstillstånd 13

14 2. Forskarutbildningsmiljö 2.1 Forskarkompetens Inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete finns idag sex professorer och tretton docenter. Dessutom ingår två gästprofessorer och en aktiv professor emerita (tabell I i bilaga 1). Rekrytering pågår av ytterligare en professor i omvårdnad och en professor i idrottsvetenskap. Ett antal docentansökningar förväntas inlämnas under hösten Inom området finns även 32 disputerade forskare, alla lektorer, varav flertalet kan fungera som biträdande handledare (tabell II i bilaga 1). Samtliga de presumtiva handledarna är forskningsaktiva, med en betydande andel forskning i tjänsten och hälften har erfarenhet som biträdande handledare. Inom det till Högskolan geografiskt närbelägna Centrum för Klinisk Forskning (CKF) i Falun finns även handledarkompetens av relevans för forskning inom området (se även 1.7). CKF:s verksamhet ger stöd för landstingsanställda att genomföra forskarutbildning och forska. Sedan CKF startades 2000 och fram till 2013 har 37 personer disputerat och 429 vetenskapliga artiklar publicerats. För närvarande finns cirka 50 disputerade landstingsanställda, varav flertalet har kompetens av relevans för forskarutbildning inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete, och som därmed kan fungera som biträdande handledare inom vårdvetenskap. En väl utvecklad samverkan finns mellan CKF och Högskolan med gemensamma seminarier och samverkan i vissa forskningsprojekt. Samverkan finns redan i dag i doktorandhandledning mellan forskare inom Hälsa och välfärd vid Högskolan Dalarna och vid CKF Forskarnas reella möjligheter att bedriva forskning Högskolans interna fördelning av forskningsresurser (se vidare under 4.1.2) innebär att medel tilldelas respektive forskningsprofil efter ansökan till Högskolans forskningsberedning, och att ansvarig forskningsledare för profilen fördelar tilldelade medel så att Högskolans forskningsstrategiska mål nås. Forskare som från början har en forskningsinriktning utanför forskningsprofilerna har stimulerats att orientera sin forskning mot någon av dessa, vilket gett dem möjlighet att bedriva forskning och att etablera forskningssamarbete. Finansieringsmodellen gör att forskningsmedlen kan utnyttjas strategiskt och långsiktigt för att stärka forskningen inom profilen Hälsa och välfärd och därmed främja utvecklingen inom det föreslagna området för forskarutbildning. Modellen möjliggör kontroll över medelstilldelningen, vilket är en förutsättning för att garantera stabilitet i tillgången på handledare inom området. Den ger också disputerade lärare möjlighet till meritering, genom den strategiska satsning som gjorts inom profilen. Forskningsmedel utlyses årligen inom forskningsprofilen och alla forskare har möjlighet att ansöka om medel. Tilldelning till enskilda forskare baseras på forskningsaktivitet och publiceringar under föregående år med hänsyn till de strategiska målen för profilen. Forskningens innehåll och kvalitet utvärderas årligen och är styrande för den fortsatta medelstilldelningen. Modellen för medelstilldelning har gett starka incitament att ansöka om externa forskningsmedel, vilket också fått avsedd effekt. Forskare inom forskningsprofilen Hälsa och välfärd har under 2013 erhållit 7,7 mnkr i extern finansiering, vilket motsvarar cirka 43 procent av profilens totala forskningsmedel. Huvuddelen av dessa medel har tilldelats forskare som är verksamma inom det föreslagna området för forskarutbildning. Högskolan Dalarna har en infrastruktur som ger goda möjligheter att bedriva forskning. Högskolans nyinvigda bibliotek erbjuder god tillgång till litteratur och litteratursökningsresurser. Den nära samverkan med Högskolans avnämare ger goda möjligheter att bedriva praktiknära och kliniska studier. Till Högskolans egna forskningsresurser hör ett av landets mest kompletta och avancerade rörelse- och humanbiologiska laboratorier. Dessa faciliteter gör det möjligt att bedriva forskningsprojekt med olika inriktningar inom hälso- och välfärdsområdet och forskningsan knyta berörda utbildningar. De laborativa faciliteterna tillsammans med den samlade kompetensen gör miljön attraktiv som samarbetspartner för andra nationella och internationella forskargrupper. Miljön är också attraktiv för idrottsorganisationer och företag, vilket skapar goda förutsättningar för samarbete kring forsknings- och utvecklingsprojekt och utbildning. 14 Forskarutbildningsmiljö

15 2.1.2 Forskarnas publicering Forskningsområdet har en omfattande publicering i relation till antalet forskare och tillgängliga resurser med en kraftig ökning under senare år. Merparten av artiklarna publiceras i internationella tidskrifter med refereesystem (tabell 1). Antalet konferenspresentationer är omfattande och har en viktig roll i utvecklingen av forskningsnätverk och -samverkan. Flera av forskarna inom området har varit inbjudna talare på internationella forskarkonferenser. Tabell 1: Forskningsproduktion inom forskningsprofilen Hälsa och välfärd Avhandlingar 2 (+1 lic) (+1 lic) Refereegranskade artiklar Övriga publikationer Konferenspresentationer Böcker och bokkapitel Forskningens innehåll och kunskapsmässiga bredd Området kännetecknas av samverkan över traditionella ämnesgränser inom ramen för tvärvetenskapliga temainriktningar. I tabell 2 ges en översikt över temainriktningar och vilka docenter och professorer som är aktiva inom respektive inriktning. Inom temainriktningarna sker forskningssamverkan inom mer eller mindre etablerade grupperingar från vilka handledargrupper kan bildas. Dessa grupperingar för samverkan redovisas i tabell 3. Tabell 2. Docenter och professorer som kan medverka som huvud- eller bihandledare inom området Evidensbaserat hälsooch välfärdsarbete fördelade på temainriktningar. Temainriktningar Implementering och profession Välfärdssystem och delaktighet Jämlikhet och relationer Välbefinnande och aktivitet Anna Ehrenberg (omv) Marie Elf (omv) Doris Hägglund (omv) Marie Klingberg-Allvin (SRPH) Christian Kullberg (soc) Janeth Leksell (omv) Michail Tonkonogi (med) Lars Wallin (omv) Anna-Cristina Åberg (omv) Kerstin Öhrn (omv) Lena Dahlberg (soc) Anna Ehrenberg (omv) Renée Flacking (omv) Christian Kullberg (soc) Janeth Leksell (omv) Per Lindqvist (med) Kevin McKee (soc) Steven Saxonberg (stat) Thomas Sedelius (stat) Sverre Wide (sociol) Lena Dahlberg (soc) Fiona Dykes (SRPH) Kerstin Erlandsson (SRPH) Renée Flacking (omv) Marie Klingberg-Allvin (SRPH) Christian Kullberg (soc) Per Lindqvist (med) Kevin McKee (soc) Lars Wallin (omv) Lena Dahlberg (soc) Renée Flacking (omv) Doris Hägglund (omv) Magnus Jobs (med) Marie Klingberg-Allvin (SRPH) Janeth Leksell (omv) Kevin McKee (soc) Johnny Nilsson (idr) Michail Tonkonogi (med) Anna-Cristina Åberg (omv) Johan Ärnlöv (med) Kerstin Öhrn (omv) Anm.: idr (idrottsvetenskap), med (medicinsk vetenskap), omv (omvårdnad), soc (socialt arbete), sociol (sociologi), SRPH (sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa), stat (statsvetenskap) Tvärvetenskaplig forskningssamverkan inom temainriktningarna Implementering och profession Nationellt och internationellt satsas omfattande resurser på att producera evidensbaserad kunskap inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Trots detta är gapet mellan kunskapsläget om effektiva behandlingsmetoder och den faktiska tillämpningen väl dokumenterat i ett flertal rapporter både i Sverige och internationellt. Vikten av implementering av evidensbaserad kunskap inom området framhålls i ett antal dokument, bland annat av Världshälsoorganisationen (WHO), i Vetenskapsrådets utvärdering av vårdforskning från 2012, den senaste forskningspropositionen och i Vetenskapsrådets och FORTE:s utlysning av forskningsmedel inom vårdvetenskap. Forskarutbildningsmiljö 15

16 Tabell 3. Samverkan bland möjliga handledare inom temainriktningar av området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete. Docenter och professorer markeras med fetstil. Samverkan inom temainriktningarna Implementering och profession Kontextuella och individuella faktorer och evidensbaserad praktik Anna Ehrenberg (omv) Ann-Catrine Eldh (omv) Jan Florin (omv) Henrietta Forsman (omv) Christian Kullberg (soc) Pernilla Liedgren-Dobronravoff (soc) Malin Tistad (med) Lars Wallin (omv) Implementeringsprocesser och interventioner Sofia Brorsson (idr) Anna Ehrenberg (omv) Ann-Catrine Eldh (omv) Marie Elf (omv) Doris Hägglund (omv) Jenny Isberg (idr) Birgitta Jönsson (omv) Marie Klingberg-Allvin (SRPH) Lena Olai (omv) Helén Olsson (soc) Ulla-Karin Schön (soc) Malin Tistad (med) Michail Tonkonogi (med) Lars Wallin (omv) Anna-Cristina Åberg (omv) Kerstin Öhrn (omv) Profession och evidens Anna Ehrenberg (omv) Christian Kullberg (soc) Janeth Leksell (omv) Pernilla Liedgren-Dobronravoff (soc) Malin Lövgren (omv) Peter Nilsson (soc) Camilla Udo (soc) Lars Wallin (omv) Anna-Cristina Åberg (omv) Kerstin Öhrn (omv) Välfärdssystem och delaktighet Utformning av insatser och miljöer inom välfärdsområdet Marie Elf (omv) Ingrid Grosse (sociol) Christian Kullberg (soc) Pernilla Liedgren-Dobronravoff (soc) Kevin McKee (soc) Heléne Olsson (soc) Steven Saxonberg (stat) Ulla-Karin Schön (soc) Thomas Sedelius (stat) Camilla Udo (soc) Jessica Wide (sociol) Sverre Wide (sociol) Brukar/patientdelaktighet Lena Dahlberg (soc) Anna Ehrenberg (omv) Ann-Catrine Eldh (omv) Jan Florin (omv) Henrietta Forsman (omv) Janeth Leksell (omv) Ulla-Karin Schön (soc) Anneli Strömsöe (med) Camilla Udo (soc) Informell vård och omsorg Lena Dahlberg (soc) Ingrid From (omv) Kevin McKee (soc) Jämlikhet och relationer Hälsa och jämlik vård Lena Dahlberg (soc) Kerstin Erlandsson (SRPH) Renée Flacking (omv) Marie Klingberg-Allvin (SRPH) Christian Kullberg (soc) Kevin McKee (soc) Ulla-Karin Schön (soc) Lars Wallin (omv) Kön och våld Gunilla Carstensen (sociol) Renée Flacking (omv) Stina Jeffner (sociol) Marie Klingberg-Allvin (SRPH) Christian Kullberg (soc) Per Lindqvist (med) Steven Saxonberg (stat) Reproduktiv hälsa Fiona Dykes (SRPH) Kerstin Erlandsson (SRPH) Renée Flacking (omv) Marie Klingberg-Allvin (SRPH) Erica Schytt (SRPH) Lars Wallin (omv) Välbefinnande och aktivitet Hälsosam utveckling, social inklusion och åldrande Lena Dahlberg (soc) Renée Flacking (omv) Maria Forsner (omv) Ingrid From (omv) Marie Klingberg-Allvin (SRPH) Janeth Leksell (omv) Pernilla Liedgren- Dobronravoff (soc) Malin Lövgren (omv) Marika Marusarz (omv) Kevin McKee (soc) Lena Olai (omv) Ulla-Karin Schön (soc) Michail Tonkonogi (med) Anna-Cristina Åberg (omv) Ohälsa, prevention, symtom och behandling Sofia Brorsson (idr) Alexandra Eilegård Wallin (omv) Henrietta Forsman (omv) Maria Forsner (omv) Doris Hägglund (omv) Birgitta Jönsson (omv) Janeth Leksell (omv) Magnus Jobs (med) Malin Lövgren (omv) Elisabet Nerpin (med) Lena Olai (omv) Tobias Rudholm-Feldreich (med) Ulla-Karin Schön (soc) Anneli Strömsöe (med) Anncarin Svanberg (omv) Malin Tistad (med) Jerker Westin (datavet) Johan Ärnlöv (med) Kerstin Öhrn (omv) Kroppens anpassning till fysisk aktivitet Lars-Erik Alkvist (sociol) Sofia Brorsson (idr) Emma Hawke (idr) Jenny Isberg (idr) Kevin McKee (soc) Roger Melin (fil) Johnny Nilsson (idr) Michail Tonkonogi (med) Anna-Cristina Åberg (omv) Anm.: datavet (datavetenskap/medicinsk informatik), fil (filosofi), idr (idrottsvetenskap), med (medicinsk vetenskap), omv (omvårdnad), soc (socialt arbete), sociol (sociologi), SRPH (sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa), stat (statsvetenskap). Vid Högskolan Dalarna är forskningen gällande evidensbaserad praktik och kunskap om effektiva strategier för implementering av kunskap inom hälso- och sjukvård och socialtjänst högt prioriterad och involverar forskare inom flera discipliner. Forskningen vid Högskolan Dalarna sker i nära samarbete med några av de mest välrenommerade forskarna inom området i Sverige, men också med framstående internationella forskare. Samarbetspartners finns bland annat vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet samt i Kanada och Storbritannien, men också i flera låg- och medelinkomstländer där tillämpning av fungerande implementeringsstrategier kan leda till särskilt stora hälsoförbättringar. Forskning om professionsutveckling, kompetens och förutsättningar för professionella grupper inom välfärden att bedriva kunskapsbaserad praktik är nära kopplad till implementeringsforskning. 16 Forskarutbildningsmiljö

17 Inom implementeringsforskning har Högskolan Dalarna särskilt fokuserat och fått stor forskningserfarenhet av utformning av studiedesigner, i likhet med det prioriterade forskningsområdet mot Implementering och lärande vid Linköpings universitet. Andra svenska lärosäten med liknande forskningsinriktning såsom Karolinska Institutet och Högskolan i Jönköping, har mer inriktning mot förbättringskunskap. Inom denna forskningsinriktning vid Högskolan Dalarna studeras även hur evidensbaserat arbete bidrar till kunskaper och arbetssätt som förbättrar människors levnadsförhållanden och tillgodoser deras sociala behov och rättigheter. Forskningen behandlar bland annat socialarbetares tankestrategier i utredningar av ärenden med barn i risk; förekomsten av beslutsstödssystem och deras bidrag till förändring av socialt arbete; om och hur införandet av evidensbaserade instrument och tekniker påverkar socialarbetares sammanvägning av olika kunskapskällor; i vilken mån socialarbetare har ett evidensinformerat förhållningssätt till sin praktik, samt vilket stöd socialtjänsten ger professionen för att bedriva evidensbaserat socialt arbete. Forskningen om kunskapsimplementering står inte bara forskningscentrat KIPS och temainriktningen Implementering och profession nära, utan knyter även an till de övriga temainriktningarna som ligger till grund för det föreslagna området för examenstillstånd på forskarnivå. Grupperingar inom temainriktningen: Kontextuella och individuella faktorer och evidensbaserad praktik Forskningen behandlar förståelse av förutsättningar och faktorer av betydelse för tillämpning av ett evidensbaserat arbetssätt. Åtta forskare medverkar, fem med hemvist i omvårdnad, en i medicinsk vetenskap och två i socialt arbete. Implementeringsprocesser och interventioner Forskningen handlar om utvärdering av olika former av stöd för och processer i samband med systematiskt införande av innovationer och kunskap som har bevisat värde för verksamheten och brukarna/patienterna. Sexton forskare medverkar, nio med hemvist i omvårdnad, en i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, en i medicinsk vetenskap, tre i idrottsvetenskap och två i socialt arbete. Profession och evidens Forskningen är inriktad mot professionsutveckling inom välfärdsinstitutioner och de professionellas användning av kunskap. Tio forskare medverkar, sex med hemvist i omvårdnad och fyra i socialt arbete. Välfärdssystem och delaktighet Välfärd handlar om möjligheten för den enskilda individen och grupper i samhället att uppnå goda livsvillkor och hälsa. Denna definition inbegriper rätten till hälso- och sjukvård, sociala förmåner och trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, ålderdom eller annan förlust av försörjning. Välfärdsforskningen har en lång tradition i Sverige och utgör ett brett område som innefattar faktorer och processer som främjar individers och gruppers hälsa och välfärd på såväl system- som individ- och gruppnivå. Detta tema belyser olika organisatoriska aspekter och styrsystem som kan ha påverkan på förutsättningar för ett evidensbaserat arbetssätt inom välfärdssektorn. Delaktighet från brukare är en grundläggande förutsättning för en evidensbaserad praktik, genom vilket personens förutsättningar, behov och preferenser vägs in i beslut om insatser. Betydelsen av patientmedverkan har särskilt betonats i den nya patientlagstiftningen och i den av regeringen framtagna kronikerstrategin. Inom temainriktningen berörs välfärdsarbete inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, försäkringskassa, skola med flera institutioner, men även insatser från enskilda, informella grupper och frivilligorganisationer. Forskningen sker delvis i samverkan med olika välfärdsinstitutioner. Grupperingar inom temainriktningen: Utformning av insatser och miljöer inom välfärdsområdet Forskningen handlar om organiseringen av välfärdsinsatserna, t.ex. genom tillsyn, och design av vård- och omsorgsmiljöer. Elva forskare medverkar, sex med hemvist i socialt arbete, en i omvårdnad, två i sociologi och två i statsvetenskap. Forskarutbildningsmiljö 17

18 Brukar/patientdelaktighet Forskningen är inriktad på former för brukar-/patientmedverkan, upplevd förmåga (capability) och egenmakt (empowerment) i olika grupper såsom ekonomiskt utsatta, funktionsnedsatta, personer med långvariga sjukdomstillstånd, ungdomar i risk och äldre. Nio forskare medverkar, fem med hemvist i omvårdnad, en i medicinsk vetenskap och tre i socialt arbete. Informell vård och omsorg Forskningen belyser bland annat samspelet mellan offentliga, informella, privata och frivilliga vård- och omsorgsgivare, frivilligorganisationer och närståendes insatser och stöd till närstående. Tre forskare medverkar, två med hemvist i socialt arbete och en i omvårdnad. Jämlikhet och relationer Kön har stor betydelse för hälsa och livslängd, både av biologiska och sociokulturella orsaker. Hälsan påverkas inte minst av att samhälleliga värderingar och ojämlik vård drabbar sårbara grupper, något som kan yttra sig i diskriminering. I ett globalt perspektiv har kvinnor ofta en utsatt position med begränsad makt över sina egna liv. Denna utsatthet ökar med faktorer som fattigdom och ofärd. I världen finns 44 miljoner människor på flykt, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. I Sverige utgör flyktingar med erfarenheter av krig, umbäranden och låg socioekonomisk status en grupp med påtagligt ökad risk för ohälsa och social utsatthet. Detta gäller särskilt föräldrar och barn. Därtill uppvisar barnafödande kvinnor med invandrarbakgrund högre komplikationsrisk vid graviditet och barnafödande. Kvinnor som genomgår en komplicerad graviditet, oavsett etnicitet, löper en högre risk för ökad ohälsa och därtill ökar risken för att få barn för tidigt, vilket i sig upplevs traumatiskt. Konsekvenser av könsrelaterat förtryck och våld tar sig uttryck i både fysiska och psykiska symptom och har stor betydelse för hälsosutfall. Våld mot kvinnor i nära relationer och exponering för våld under krig och flykt har betydande påverkan på familjers hälsa. Andra områden som studeras är socioekonomiska faktorer i relation till hälsa och levnadsförhållanden, betydelsen av genus i bemötande samt bedömningar av kvinnor och män inom socialt försörjningsstöd, vid bedömningar inom arbetsförmedlingen och i barnavårdsärenden. Temainriktningen har ett övergripande mål att identifiera och fördjupa kunskap om interventioner som främjar jämlikheten inom hälso- och sjukvårdssystemet och socialtjänsten. Vidare är målat att producera kunskap bland annat gällande äldre personers tillgång till vård och omsorg samt kvinnors och barns hälsa utifrån ett nationellt och globalt perspektiv. Forskningen sker i tvärvetenskapligt samarbete mellan sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, socionomer och sociologer vid Högskolan Dalarna tillsammans med nationella och internationella samarbetspartners. Grupperingar inom temainriktningen: Hälsa och jämlik vård Forskningen omfattar bland annat utformning och utvärdering av föräldrastödsprogram i syfte att främja hälsa och ökat välbefinnande hos immigrantfamiljer i Sverige och hälsa bland tonårspojkar. Åtta forskare medverkar, två med hemvist i omvårdnad, två i sexuell reproduktiv och perinatal hälsa samt fyra i socialt arbete. Kön och våld Forskningen omfattar bland annat hälsa hos kvinnor med erfarenhet av våld i samband med krig och flykt samt våld i nära relationer, män med våldsproblematik samt män som våldsoffer. Sju forskare medverkar, en med hemvist i omvårdnad, en i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, en i medicinsk vetenskap, en i socialt arbete, en i statsvetenskap och två i sociologi. Reproduktiv hälsa Forskningen är bland annat inriktad på säkra abortmetoder och preventivmedelsrådgivning i låginkomstländer, reproduktiv hälsa bland invandrarkvinnor, utfall och upplevelser av normal och komplicerad graviditet och perinatal hälsa hos barn och deras mödrar i Sverige och i låginkomstländer. Sex forskare medverkar, två med hemvist i omvårdnad samt fyra i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. 18 Forskarutbildningsmiljö

19 Välbefinnande och aktivitet Hälso- och välfärdssektorn står inför stora utmaningar. Demografisk förändring med en högre andel äldre i befolkningen, som ofta önskar bo kvar i det egna boendet, immigration och ökad brukar/patientmakt ställer stora krav på vård och omsorg. Med nya behandlingsstrategier kommer även ett ökat antal människor leva längre med långvariga eller livslånga sjukdomar. Sammantaget kräver detta stora insatser för upprätthållande av en god hälsa i hela livsspannet. Hälsa är ett multidimensionellt fenomen som kan beskrivas som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom. Forskningen kräver därmed en tvärvetenskaplig ansats där hänsyn tas till flera olika faktorer, bland annat riksfaktorer för ohälsa, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro. Forskningen inom temainriktningen inrymmer några av de viktigaste framtidsfrågorna för samhället. WHO beskriver en epidemi av non-communicable diseases, däribland övervikt, fetma, hypertoni och diabetes. Hälso- och sjukvård, skola och omsorg står inför en omvandling för att kunna hantera denna växande problematik och få till stånd ändrade levnadsvanor, både som ett led i prevention och som behandling av många sjukdomar. Detta kräver utveckling av ny vetenskaplig kunskap, bland annat om individers delaktighet och medverkan samt mer personcentrerade arbetssätt. Även arbetsgivare behöver stöd för att kunna utveckla strategier för att befrämja hälsosamma levnadsvanor hos sina medarbetare. Inom temainriktningen bedrivs forskning som tar fasta på dessa förändringar och hur hälsooch sjukvård, socialtjänst och idrottsrörelsen kan skaffa sig beredskap för att möta förändringarna. Grupperingar inom temainriktningen: Hälsosam utveckling, social inklusion och åldrande Forskningen rör bland annat upplevelser och erfarenheter av välfärdens insatser bland brukare inom socialtjänst och patienter och närstående inom hälso- och sjukvård utifrån ett personcentrerat perspektiv. Forskningen behandlar även sociala förhållanden som påverkar hälsa, främst bland äldre personer. Fjorton forskare medverkar, åtta med hemvist i omvårdnad, en i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, en i medicinsk vetenskap/idrottsvetenskap samt fyra i socialt arbete. Ohälsa, prevention, symtom och behandling Forskningen behandlar förebyggande insatser, bedömning och åtgärder vid olika sjukdomstillstånd, långvariga sjukdomstillstånd samt patienters upplevelser av att leva med sjukdom eller funktionsnedsättning och av olika behandlingsformer. Prediktorer för uppkomst och symtom av ohälsa och sjukdom studeras. Arton forskare medverkar, nio med hemvist i omvårdnad, sex i medicinsk vetenskap, en i idrottsvetenskap, en i socialt arbete och en i datavetenskap/medicinsk informatik. Kroppens anpassning till fysisk aktivitet. Forskningen omfattar bland annat fysisk prestationsförmåga, optimering av träningsmodeller och betydelsen av fysisk aktivitet för barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Nio forskare medverkar, en med hemvist i omvårdnad, en i medicinsk vetenskap/idrottsvetenskap, fyra i idrottsvetenskap, en i socialt arbete, en i sociologi och en i filosofi Forskningen i ett nationellt och internationellt sammanhang Forskningssamarbete pågår med ett flertal svenska och internationella lärosäten. Flera av de seniora forskarna har genomfört postdoktorala studier eller forskat och undervisat vid lärosäten i andra länder, t.ex. vid University of Central Lancashire och Sheffield University i Storbritannien samt University of Toronto och University of Alberta i Kanada. Därmed finns väl etablerade kontakter och fortlöpande forskningssamarbeten i ett flertal projekt med forskare i andra länder. Exempelvis sker forskningen inom temainriktningen Implementering och profession i samarbete med bland annat forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Örebro universitet. Samverkan bedrivs med ett flertal internationella lärosäten, bland annat i Storbritannien och Kanada i olika forsknings projekt och omfattande sampublicering finns. Forskare inom denna inriktning samverkar i ett EU-projekt som leds från Storbritannien. Forskning bedrivs även i samarbete med forskare i flera låg- och medelinkomstländer, bland annat i Vietnam, Sydafrika, Nicaragua och Uganda. Två av forskarna är anknutna som gästforskare till University of Adelaide i Australien. Forskarutbildningsmiljö 19

20 Inom inriktningen Välfärdssystem och delaktighet finns etablerad samverkan inom äldreforsknings området med the Ageing Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet och med ett flertal lärosäten i Storbritannien och i övriga Europa, vilket manifesteras i gemensamma publikationer och EU-ansökningar. Forskning om vårdmiljöer bedrivs i samverkan med bland andra Chalmers Tekniska Högskola, Karolinska Institutet, University of Toronto, Kanada och Melbourne Brain Centre - Austin Campus i Australien. Inom inriktningen Jämlikhet och relationer bedrivs forskningsprojekt i samverkan med bland annat Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Samverkan på europeisk nivå bedrivs i olika nätverk. En av gästprofessorerna vid Högskolan som verkar inom denna inriktning är anställd vid University of Central Lancashire i Storbritannien. Det pågår även omfattande internationell forskningssamverkan finansierad med medel från Vetenskapsrådet och SIDA, bland annat i flera låg- och medelinkomstländer i Asien och Afrika, såsom Makerere University i Uganda, Tribuvan University i Nepal och lärosäten i Somaliland. Forskningen inom inriktningen Välbefinnande och aktivitet sker även i samverkan med flera svenska lärosäten, såsom Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Karlstads universitet, Umeå universitet och Örebro universitet. Även inom denna inriktning finns samverkan med institutioner i andra länder, t.ex. Norge och Storbritannien. En förteckning över samverkande lärosäten återfinns i tabell VII i bilaga Forskningens bidrag till en forskarutbildning av hög kvalitet Inom området Evidensbaserat hälso- och välfärdsarbete finns beredskap för att kunna hantera komplexa frågeställningar och besvara framtidsrelevanta forskningsfrågor av central betydelse. Forskarutbildningen kommer att bedrivas i en forskningsmiljö med hög vetenskaplig aktivitet präglad av samverkan och kunskapsutbyte över ämnesgränser. På så sätt kommer doktoranderna under utbildningen att få förhålla sig till olika kunskapsperspektiv, vetenskapliga traditioner och arbetssätt. Genom ett omfattande nätverk med andra forskargrupper, såväl nationellt som internationellt, finns goda möjligheter att bedriva forskarutbildningskurser av hög kvalitet och att bereda möjlighet för doktoranderna att samverka med andra forskare. Väl så viktigt är att det finns en aktiv seminarieverksamhet som gör att doktoranderna får kvaliteten i sina arbeten kontinuerligt skärskådade ur olika perspektiv och får förbättringsförslag. Se vidare under Doktorandmiljö Samtliga doktorander inom forskningsprofilen har tillgång till en egen arbetsplats, antingen i ett eget rum eller delat tillsammans med en eller flera doktorander. Doktorander som tillbringar mycket arbetstid på campus får oftare eget arbetsrum. Alla forskare och doktorander har en samlad lokalisering vilket borgar för en nära kontakt. Doktoranderna har tillgång till en egen bärbar dator med de programvaror som behövs för att genomföra forskarutbildningen, som t.ex. EndNote och SPSS. God tillgång finns till IKT-support. Samtliga doktorander kommer att erbjudas en mentor. Avdelningschef ansvarar för att introducera den nya doktoranden på arbetsplatsen samt att fortlöpande följa upp hur doktoranden upplever arbetssituationen. Liksom övriga nyanställda erbjuds nya doktorander introduktion där Högskolans mål, organisation, verksamhet, ledning och lokaler presenteras. Vid årliga uppföljningssamtal mellan forskningsledare, doktorand och handledare ges möjlighet att diskutera den studiesociala situationen. Informella doktorandträffar äger rum med syftet att stärka samverkan och erfarenhetsutbyte i doktorandgruppen. Träffarna syftar till att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte mellan doktoranderna. Olika frågeställningar behandlas som t.ex. förberedelse inför halvtid, kappaskrivande, hur man utformar en CV, informationssökning och referenshantering. Sammantaget ger ovanstående förutsättningar en grund för en doktorandmiljö som kan ge doktorander en bas för en utvecklande studiesituation. Det finns redan rutiner för utveckling och uppföljning av individuell studieplan, fungerande seminarieverksamhet för kritisk granskning av avhandlingsarbetet och en fungerande doktorandgemenskap. 20 Forskarutbildningsmiljö

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Reg.nr 641-5485-11 SAKKUNNIGAS YTTRANDE 2012-05-22 Granskning av ansökan

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

AU för Socialtjänstens Utvecklingscentrum i Dalarna (SUD)

AU för Socialtjänstens Utvecklingscentrum i Dalarna (SUD) MINNESANTECKNINGAR 1(5) 2009-10-23 Socialtjänstens Utvecklingscentrum i Dalarna AU för Socialtjänstens Utvecklingscentrum i Dalarna (SUD) Tid: fredagen den 23 oktober 2009, kl 9.30-12.00 Plats: Högskolan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom området hälsa och livsstil

Beslut om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom området hälsa och livsstil 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson Reg.nr 2013-04-23 42-64-13 Högskolan i Halmstad Rektor 08-563 086 89 gun.eriksson@uk-ambetet.se Beslut om tillstånd att utfärda examina på

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Fysioterapeutprogram vid Högskolan Dalarna

Fysioterapeutprogram vid Högskolan Dalarna vid Högskolan Dalarna Sida: 1 (10) vid Högskolan Dalarna Projektplan vid Högskolan Dalarna Sida: 2 (10) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Idé och mål... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Projektidé... 4 2.3 Projektmål

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen

Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen, Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen Reg.nr Utgiven av Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Beslut: Högskolestyrelsen 2012-12-20 Revidering: - Dnr: DUC 2013/76/10 Gäller fr.o.m.: 2013-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utbildningarna

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR Anställning och befordran av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen. Behörig att anställas

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV DOKTORANDPROJEKT Gäller för inrättande av projekt med Göteborgs universitet som arbetsgivare

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV DOKTORANDPROJEKT Gäller för inrättande av projekt med Göteborgs universitet som arbetsgivare INRÄTTANDE AV DOKTORANDPROJEKT ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV DOKTORANDPROJEKT Gäller för inrättande av projekt med Göteborgs universitet som arbetsgivare Dnr Titel doktorandprojekt Handledning Huvudhandledare,

Läs mer

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med

Läs mer

Högskolelektor i psykiatrisk omvårdnad 100%

Högskolelektor i psykiatrisk omvårdnad 100% Röda Korsets Högskola är en enskild stiftelsehögskola knuten till Svenska Rödakorset. Högskolan bedriver utbildning och forskning inom vård, omvårdnad och folkhälsa. Vår vision är att utbildning och forskning

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola 1 2015-03-31 Dnr STYR 2015/319 LTHs styrelse Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola Instruktion för dokumentation av akademiska meriter. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Programbeskrivning för doktorsprogram

Programbeskrivning för doktorsprogram Programbeskrivning för doktorsprogram i Teknik och Hälsa vid KTH Programbeskrivningen är fastställd av Lars-Åke Brodin, Ewa Wigaeus Tornqvist, Svein Kleiven 2010-09-10, ändrad: 2010-09-10 Programbeskrivning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva

Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva på forskarnivå i Ladok Sid: 1 / 11 Anvisningar fö r dökumentatiön av utbildning pa förskarniva Innehåll 1. Inledning... 2 2. Etablering och antagning... 2 3. Grundexamen (Behörighetsbakgrund)... 3 4. Handledare...

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng Studieplanen för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik är fastställd av Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i Statsvetenskap (Doctoral studies in Political Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi Fakultetsnämnden för teknik och natur STUDIEPLAN 2013-05-06 Dnr HS 2011/26-62 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi 1 Ämnesbeskrivning Informationsteknologi är det ämne

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Dnr: L 2015/91 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Området och ämnet Området Innovationsvetenskap betecknar ett område där

Läs mer

Utdrag ur Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället

Utdrag ur Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället 1 (7) Utdrag ur Allmän studieplan för forskarutbildningen i området Människan i välfärdssamhället 1 Områdesbeskrivning Området Människan i välfärdssamhället ramar in ett kunskapsfält, där såväl den enskilda

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Nu startar Sveriges första masterprogram i socialt arbete med inriktning mot det civila samhället. Utbildningen

Läs mer

Individuell studieplan

Individuell studieplan INDIVIDUELL STUDIEPLAN 1 (av 18) Individuell studieplan Diarienummer Dagens datum (åååå-mm-dd) Forskarstuderande Efternamn Förnamn Personnummer Adress Hemtelefon/Mobiltelefon E-post Antagen till forskarutbildning

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Rapport 2014:18. Justeringar och förtydliganden 2015-03-20

Rapport 2014:18. Justeringar och förtydliganden 2015-03-20 1(5) Rapport 2014:18 Justeringar och förtydliganden 2015-03-20 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå Genomgående har begreppet doktorandernas måluppfyllelse förtydligats till hur lärosätet

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i PSYKOLOGI Psychology Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007 (dnr CF 62-240/2007).

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrott med inriktning mot didaktik Physical Education and Sport Pedagogy Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Ansökan om anställning som lärare, eller befordran av lärare till lektor eller professor vid SMI

Ansökan om anställning som lärare, eller befordran av lärare till lektor eller professor vid SMI POLICYDOKUMENT Ansökan om anställning som lärare, eller befordran av lärare Ur Högskoleförordning (1993:100): Professorer 3 Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNING OCH BEFORDRAN AV LÄRARE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNING OCH BEFORDRAN AV LÄRARE VID HÖGSKOLAN VÄST 1 (24) Rektorsbeslut 2012-03-26 Dnr 2012/231 A 21 FÖR ANSTÄLLNING OCH BEFORDRAN AV LÄRARE VID HÖGSKOLAN VÄST I högskolans anställningsordning anges de regler som tillämpas vid anställning av lärare utöver

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer