Lärosätena brister i tillgänglighet Doktoranden Elisabet söderberg känner ett onödigt annorlundaskap sid 14 17

Transkript

1 10/2014 Lärosätena brister i tillgänglighet Doktoranden Elisabet söderberg känner ett onödigt annorlundaskap sid kth Foi-affären Etisk balansgång får förnyad aktualitet sid 6 Avgångsvederlag miljonbelopp läggs på utköp av medarbetare sid 12 tentamensakvarier Lärare och studenter vinner på finsk modell sid 21

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Kvalitetssäkring och professionalitet Telefon: växel. e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , Produktannonser: Kompetenstillväxt Sverige AB, Anna Kreissl, tel , Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Harriet Wallberg är inte bara universitetskansler, hon har också uppdraget att utreda det framtida kvalitetssäkringssystemet i högre utbildning. Värt att notera är att utredningen är en Ds (departementsskrivelse) och inte en SOU (statens offentliga utredningar). Ärendet är viktigt och hade förtjänat tyngden av en SOU, men samtidigt brådskar det. Den högre utbildningen kan inte stå utan internationellt erkänd kvalitetssäkring. Högre utbildning omsätter mer än 20 miljarder av statens pengar varje år. Samhället har ett legitimt intresse av att veta att pengarna producerar utbildning av hög kvalitet. Från ett professionsperspektiv måste vi utvärdera och granska vårt arbete för att medborgarna ska kunna hysa tilllit till vår professionella kompetens. Vi måste också låta arbetet granskas av utomstående bedömare. Men det måste ske på ett sätt som utgår från vad vårt uppdrag faktiskt är och vilken roll den högre utbildningen och vetenskapen bör ha i samhället. Utgångspunkten för ett kvalitetssäkringssystem är att det har internationell legitimitet. Det garanterar att systemet inte riggas för ett snävt inhemskt perspektiv styrt av kortsiktiga politiska målsättningar, utan från en idé om verksamheten och den akademiska friheten som har en större giltighet. Systemet måste också fungera så att det på en gång bygger på och bidrar till universitetslärarnas professionella utveckling. En profession utmärks bland annat av att den kontinuerligt granskar sig själv. Det betyder i ett internationellt sammanhang inte inavel och självtillräcklighet, utan tvärtom konkurrens och en strävan till det bättre. Ett kvalitetssäkringssystem som tar tillvara och stärker professionsutvecklingen hos lärare och forskare kommer också att leda till en stark kvalitetsutveckling. För vår profession finns ju inte enbart till för sin egen skull. Vår profession förenas runt föreställningen att utbildning och forskning bygger ett bättre samhälle. Kärnan är vetenskap, och vetenskap kräver i sin tur kollegialitet ett annat av professionens nyckelord som måste finnas med som grund för kvalitetssäkringssystemet. Skälet till att vetenskapen kräver kollegialitet är att unga forskare måste kunna ifrågasätta vedertagna kunskaper, och för att beslut därför fattas bäst i sammanhang där de berörda lärare och studenter gemensamt kan ta ställning till nya frågor. Universitetslärare och studenter måste därför vara motorerna i kvalitetssäkringsarbetet. Med ett kvalitetssäkringssystem som utgår från professionalitet och kollegialitet undviks dessutom att systemet producerar arbetsmoment för sin egen skull. Det borde dessutom skapa tillit inte bara till utvärderingarna utan också till lärosätena, till studenternas kunskaper och till universitetslärarna. Just tillit tycks för närvarande vara en bristvara. Akademins ansvar är att bidra till en demokratisk samhällsutveckling, och där är tilliten en förutsättning. Det vore bra att börja med ett kvalitetssäkringssystem som ställer krav på, utvecklar och förutsätter lärar- och forskarprofessionens delaktighet. git claesson pipping förbundsdirektör för SULF 2 Universitetsläraren 10/2014

3 innehåll 10:2014 kraftiga protester: 4 svenska studenter kan tvingas betala avgifter 5 björklund hann få ALF-avtalet i hamn 6 medialt blåsväder kring kth aktualiserar etisk balansgång Foto: mikael Wallerstedt illustration: ebba Berggren 8 Rivstart för svenska moocar kritiserat förslag från Riksrevisionen: 10 Avsteg från autonomin ska minska lärarbristen 12 konflikt ofta bakom utköp 14 Hög tröskel för delaktighet 16 mänskliga rättigheter ska värderas lika 18 svårt att se lösning för forskare under hot 20 Jämför lärosäten med nytt verktyg 21 tentamensakvarier gör lärarnas arbetsbörda lättare 24 Feminister vill bryta innanförskapet 26 Forskare utvecklar morgondagens handel 30 DEbAtt kanslerns utredning får inte leda till gamla tider Foto: anna rehnberg 37 på gång sulf kalendarium 38 sulf informerar Foto: alexander donka Lärosätena brister i tillgänglighet Doktoranden Elisabet Söderberg känner ett onödigt annorlundaskap sid /2014 på omslaget: Elisabet söderberg, doktorand vid stockholms universitet har ett rörelsehinder som skapar ett onödigt annorlundaskap, säger hon. 37 gästkrönika: Delat land efter mandela KTH FOI-affären Etisk balansgång får förnyad aktualitet sid 6 Avgångsvederlag Miljonbelopp läggs på utköp av medarbetare sid 12 Tentamensakvarier Lärare och studenter vinner på finsk modell sid 21 Universitetsläraren nr 11/2014 har manus- och annonsstopp 10 oktober Universitetsläraren 10/2014 3

4 Kraftiga protester: Svenska studenter kan tvingas betala avgifter Den avgående regeringen föreslår att studenter ska betala avgifter när de deltar i utbildningssamarbete mellan ett svenskt och ett utländskt lärosäte. SULF tillbakavisar förslaget och poängterar att utbildning ska vara avgiftsfri. text: Per-Olof Eliasson Dilemmat som regeringen försöker lösa genom promemorian Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning är att svenska lärosäten anordnar utbildningar tillsammans med utländska lärosäten som ibland har avgiftsbelagda studier. Och enligt högskolelagen kan inte svenska lärosäten ta ut avgifter för svenska studenter. Jag inser problemet. Lärosäten måste kunna samarbeta med andra lärosäten, och vi styr inte över vilka länder som tar ut avgifter. Och det är svårt att säga att Sverige inte ska samverka med lärosäten som tar ut avgifter. Men jag är övertygad om att det går att komma på en bättre lösning som inte medför att studenterna måste betala, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare. Hon anser att det gäller att backa tillbaka till grunden för vad högre utbildning är till för. Studentens utbildning är viktig för lärosätet och landet, och internationella utbildningar gagnar oss alla. Om man tänker sig avgifter för studenter ser man studier som något som enbart är till för studentens bästa. Den synen har vi inte i Sverige och jag tycker inte vi behöver införa den heller. Att ta ytterligare ett steg och avgiftsbelägga ytterligare en grupp studenter går emot hela grunden i SULF:s tänkande. Principen är mycket enkel: studier i Sverige ska vara avgiftsfria för studenten. SULF tycker för övrigt att de ska vara det även för studenter som inte kommer från Europa. foto: håkan lindgren Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare, tillbakavisar förslaget om studieavgifter. Enligt Högskolelagen ska högre utbildning vara avgiftsfri för svenska studenter. För att komma förbi den grundprincipen skriver regeringen i promemorian att En avgift /.../ är inte en avgift /.../ om: 1. avgiften inte tillfaller lärosätet, och 2. inte avser utbildning som anordnas av universitetet eller högskolan. Karin Åmossa påpekar att avgifter stänger ute stora grupper av studenter från att delta i utbildningssamarbeten. Om man avgiftsbelägger så säger man samtidigt att det bara är studenter som har ekonomiska resurser som kan delta i sådana här studieprogram. Regeringen föreslår i promemorian att studenterna ska kunna få merkostnadslån från CSN för att täcka studieavgiften. Även om studenten skulle kunna ta större studielån för att täcka studieavgiften stänger det ute studenter från studieovana hem vi vet att de inte är benägna att ta lån på samma sätt som studenter från akademikerhem. Förutom SULF avvisar bland andra Saco, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och enskilda studentkårer förslaget. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) ställer sig däremot positivt, vilket också Universitetskanslersämbetet gör, men UKÄ föreslår att man inrättar stipendier som ska täcka studieavgiften. Det är en tanke att studieavgiften ska bekostas ur statskassan genom stipendier. Men det är ändå ett sätt att öppna för avgifter, säger Karin Åmossa. SULF föreslår istället i sitt remissvar att eventuella studieavgifter betalas via det svenska lärosätet. Under den period som studenten studerar utomlands har Sverige inte några kostnader för studenten. Då borde de pengar som annars skulle ha följt med studenten i form av per capita-ersättning kunna används till utbildningen utomlands. Är det så att den utländska utbildningen skulle vara mycket dyrare får man fundera över hur man kan tillföra de pengarna. Jag tror inte att det är väldigt stora skillnader, säger Karin Åmossa. Hur en sådan lösning exakt ska se ut anser hon att utbildningsdepartementet bör lösa. Vi ska inte behöva ändra i lagarna utan principen ska stå fast att studier ska vara avgiftsfria för studenten. Det kan nog departementet lösa snabbt om det får uppdraget. l 4 Universitetsläraren 10/2014

5 Björklund hann få ALF-avtalet i hamn Ett nytt ALF-avtal är i hamn, efter år av revirstrider och konflikter. Hur resurser till klinisk forskning ska fördelas har sedan 2009 varit ett av utbildningsdepartementets mest utdragna och svårlösta ärenden. text: marielouise samuelsson foto: Jann lipka Men med bara några dagar kvar till det riksdagsval som innebar att alliansen förlorade regeringsmakten kunde det undertecknas. Beslutet om att införa en kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell för klinisk forskning blev därmed den sista stora åtgärden för utbildningsdepartementet, under Jan Björklunds ledning. ALF-avtalet som handlar om de cirka 1,7 miljarder som staten årligen satsar på den kliniska forskning som bedrivs vid vissa landsting, sades upp Avtalet hade då länge kritiserats för bristande insyn i hur forskningsmedlen används och hur forskningen utvärderas. Björklund har upprepade gånger talat om behov av skarpa kriterier och har uppmanat landstingen att ta den kliniska forskningen på allvar. Björklund var för övrigt inte den förste ministern som tog sig an klinisk forskning. De tvärpolitiska önskningarna att just denna forskning ska bli bättre, mer effektiv och resultera i kommersiella framgångar, som läkemedel, har i decennier blivit föremål för omfattande utredningar och sedan 1990-talet återkommande lyfts fram i forskningspropositionerna. Svårigheterna har formulerats många gånger, inte minst det delade huvudmanna skapet, som innebär att det är landstingen som, exempelvis, bestämmer om klinikers slimmade organisation tillåter att läkare ägnar sig åt forskning. Flera departement, förutom utbildningsdepartementet, närings- och socialdepartementen, har ägnat sig åt att utreda men det är utbildningsdepartementet som tagit fram det nya ALF-avtalet. Till hjälp tog man först in Kjell Asplund, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, och förra universitetskanslern Sigbrit Franke som externa förhandlare för staten, men dessa avpolletterades efter öppen konflikt med statssekreterare Peter Honeth (se Universitetsläraren nr 15/2013). Därefter tog departementet självt över förhandlingarna som alltså gick i lås 11 september i år, då Honeth också blev den som skrev på avtalet. Avtalet har bland annat varit svårt att få till eftersom det historiskt inte har funnits en tydlig princip för hur medel till klinisk forskning ska fördelas. En nyhet i det nya avtalet är alltså att man inför en kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell. Denna ska vara utvecklad från och med 2019, då resurser ska fördelas utifrån expertbedömning och indikatorer, som förutsättningar, klinisk betydelse och bibliometrisk utvärdering. Som övergångsmodell, mellan 2016 och 2018, ska kvalitet mätas enbart genom bibliometrisk utvärdering. Den temporära lösningen är tänkt att dämpa de övergångseffekter som uppstår då det nya avtalet innebär omfördelning av resurser. Man tillsätter också en styrgrupp med representanter för respektive landsting med uppgift att följa och utvärdera implementeringen av avtalet. Peter Honeth, statssekreterare Avtalet har bland annat varit svårt att få till eftersom det historiskt inte har funnits en tydlig princip för hur medel till klinisk forskning ska fördelas, säger Peter Honeth. Han talar också om olika synsätt på principfrågor samt att det alltid är besvärligt då olika intressenter (som de sju berörda landstingen) självklart bevakar sina revir. ALF-avtalets modell påminner om den Fokusmodell för resursfördelning till universitet och högskolor, som Vetenskapsrådet har tagit fram (Universitetsläraren nr 7/2014). Formellt är det två olika modeller, men visst kan man säga att det utgår ifrån samma tankar och princip, resursfördelning utifrån kvalitet, säger Peter Honeth. Samma dag som ALF-avtalet skrevs under offentliggjordes också inrättandet av ett statligt centrum för läkemedelsprövningar och andra kliniska studier, med uppdrag att stärka samverkan mellan sjukvårdshuvudmän, industri och akademi. Centrumbildningen är ett direkt resultat av utredningen Starka tillsammans (Universitetsläraren nr 1/2014) och precis som ALF-avtalet en del i de förutnämnda ambitionerna att bryta den nedåtgående trenden för klinisk forskning. I utredningen föreslogs en egen myndighet, men istället kommer verksamheten med placering i Göteborg att formellt ha Vetenskapsrådet som värdmyndighet och styras av en kommitté som utses efter förslag från bland andra Vetenskapsrådet, Sveriges Kommuner och Landsting samt branschorganisationer. l Universitetsläraren 10/2014 5

6 Medialt blåsväder kring KTH aktualiserar etisk balansgång Hur ska forskare förhålla sig till diktaturer och till att grundforskning kan utvecklas till krigsmaterial? Den uppmärksammade KTH FOI-affären visade sig bland mycket annat handla om ett avtal som KTH aldrig skrivit på, men aktualiserar den svåra balansgången mellan kommersiella möjligheter och etiska regelverk. text: marielouise samuelsson I all samverkan med länder som otvivelaktigt är diktaturer finns risk för brist på misstänksamhet, en aningslöshet som kan tillta om där finns förväntningar på goda affärsmöjligheter. Det säger Enrico Deiaco, avdelningschef för Innovation och globala mötesplatser vid Tillväxtanalys, med ansvar för omvärldsbevakning och kontaktskapande verksamhet vid de utlandskontor som finns i Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington. Inom forskningen kan det finnas mer av aningslöshet än hos svenska företag, när det gäller ett land som Kina. Företagen är medvetna om att de kan bli utnyttjade, att kinesiska staten - som ofrånkomligt finns med i alla sammanhang - kan vara ute efter affärshemligheter. Företag är ibland mer pragmatiska, man underordnar sig i en gynnad situation och väljer att inte ta upp vissa ämnen, exempelvis kring immateriella rättigheter, säger Enrico Deiaco som påpekar att det också finns goda exempel där man valt att flytta verksamhet då värdlandet inte efterlevt internationella konventioner. Att inte alls samarbeta med diktaturen Kina är knappast ett alternativ, Kina är exempelvis på EU-nivå en självklar partner för företag och för forskning. Kina är inte bara en stor och viktig forskningsnation, samarbeten med Kina gällande forskning och utbildning är också något som regeringen prioriterat, bland annat genom uppdrag till Vetenskapsrådet och Vinnova, säger KTH:s rektor Peter Gudmundson. Att inte samverka med Kina skulle därför vara ett utrikespolitiskt ställningstagande och som statliga myndigheter kan varken KTH eller något annat svenskt lärosäte ha egna politiska ståndpunkter. KTH hamnade som bekant i den mediala hetluften när Sveriges Televisions Uppdrag Granskning tilldelade lärosätet det föga smickrande epitetet bulvan, en roll i vad SVT beskrev som ljusskygga affärer med Kina. Enligt SVT skulle Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, ha utnyttjat KTH som front för att kringgå EU:s vapenembargo mot Kina. Att det från KTH:s sida handlade om grundforskning och om ett avtal som inte skrivits på överskuggades av att SVT:s upplägg betonade att FOI ville sälja militärt material, till och med något som beskrevs som potentiellt massförstörelsevapen till Kina. Det var alltså grundläggande forskning, strömningsmodellering, inom ramen för olika doktorandprojekt. Som verktyg skulle delar av programvaran, EDGE, som FOI har utvecklat, användas. Forskningsresultaten skulle publiceras fritt, i vetenskapliga tidskrifter. Enligt ett beslut 2012 bedömde Inspektionen för strategiska produkter (ISP) att EDGE inte kunde klassas som krigsmateriel. Förnyade kontakter med ISP visade dock att en ny prövning skulle behöva göras för en bedömning av användningen av programvaran, trots att den inte är klassad som krigsmateriel. Vilket kan sägas beröra en närmast filosofisk problematik, då i princip varje forskningsresultat och vetenskapliga upptäckter kan utvecklas och användas i dubiösa sammanhang. Mot bakgrund av att en ny ISPbedöm ning skulle krävas och att detta ytterligare skulle dra ut på tiden beslutade KTH att avbryta förhandlingarna med det kinesiska flygforskningsinstitutet CAE. KTH tillsatte också en intern utredning för att följa hur lärosätet hanterat ärendet. Vi gör den översynen för att se om det finns anledning att se över våra rutiner, säger Peter Gudmundson. I övrigt är det viktigt för oss att betona att KTH aldrig skrivit på något avtal. Generellt kan sägas att det inte märks särskilt mycket av diskussioner gällande etiska överväganden kring internationella forskningssamarbeten. Magnus Odén, professor i materialfysik/nano vid Linköpings universitet är sedan 2011 ledamot av Vetenskapsrådets expertgrupp för etik. Gruppen har övergripande beredningsansvar för etikfrågor vid VR, i samband med sådant som kommersialisering av forskningsresultat och integritetskänsligt material. Den etiska garden kan riskera att sänkas då kommersiella möjligheter lockar. Jag tycker mig märka något 6 Universitetsläraren 10/2014

7 foto: sandra pettersson foto: susanne kronholm foto: privat I all samverkan med länder som otvivelaktigt är diktaturer finns risk för brist på misstänksamhet, en aningslöshet som kan tillta om där finns förväntningar på goda affärsmöjligheter. Att inte samverka med Kina skulle därför vara ett politiskt ställningstagande och som statliga myndigheter kan varken KTH eller något annat svenskt lärosäte ha egna politiska åsikter. Etik är till sin natur kulturberoende, om man som svensk forskare samarbetar med forskare i ett land där de etiska reglerna är mindre rigorösa än de svenska ska inte detta användas som ett etiskt kryphål. Enrico Deiaco avdelningschef, Tillväxtanalys Peter Gudmundson rektor, KTH Magnus Odén professor, Linköpings universitet slags övertro på att lärosäten ska kunna tjäna pengar på patent, men lärosäten ska ju inte ha rollen som patentsäljare, forskning ska producera och förmedla kunskap. Han betonar att frågan är komplex då uppdragsforskning måste få förekomma, men att den i så fall också ska ske etiskt. Dessutom ger lärarundantaget universitetens forskare äganderätt till sina resultat och möjlighet till kommersialisering, men också det måste ske med etisk fingertoppskänsla. Etik är till sin natur kulturberoende, om man som svensk forskare samarbetar med forskare i ett land där de etiska regelverken är mindre rigorösa än de svenska ska inte detta användas som ett etiskt kryphål. Vi måste stå upp för moralen och till exempel kräva att Helsingforsdeklarationen rörande medicinsk forskning på människor alltid följs. I andra fall kan den etiska gränsdragningen vara mer diffus och frågan är då vilken etik som ska råda? Nej, det finns inget enkelt svar, men det är en intressant och viktig frågeställning, säger Magnus Odén som, med anledning av uppmärksamheten kring KTH/FOI, avser att aktualisera detta inom ramen för expertgruppen. l Universitetsläraren 10/2014 7

8 Andreas montelius föreläser digitalt på en av karolinska institutets första moocar. Bild: ki Rivstart för svenska moocar svenska moocar har fått en flygande start personer har anmält sig till höstterminens kurser på karolinska institutet. i skuggan av de stora startar också mittuniversitetet en mooc. text : per-olof ELiAsson Foto: ULF sirborn två Av moocarna (massive open online courses) vid KI har redan startat och två startar i december. I de två kurserna som redan är igång är det deltagare. Vi har marknadsfört kurserna genom Edx plattformen och genom våra ordinarie kanaler. Det är stor uppmärksamhet för mooc just nu och inte svårt att generera intresse. Och så har KI ett starkt varumärke, säger Cormac McGrath, projektledare för KI:s moocar. Att KI hoppat på mooctåget motiveras med en mix av tredje uppgiften, marknadsföring och pedagogisk utveckling. Att starta en mooc är ett omfattande arbete, berättar Anne H Berman som är kursledare för moocen Behavioral Medicine: A Key to Better Health. Först måste man ha ett innehåll som ska förmedlas. Det hjälper om man tidigare haft vanliga kurser i det ämnet och det är också bra om man känner sig hemma med internet. Jag har lärt mig väldigt mycket om pedagogiskt upplägg genom att jobba i det här formatet. Hennes team har paketerat fem till tio minuter korta videofilmer med frågor efter varje videosnutt. Dessutom är det inlagt möjligheter till interaktivitet med andra studenter. Det har varit väldigt roligt att uppfinna frågorna ledare för en mooc Anne H berman, kurs- till varje avsnitt, säger på ki. Anne H Berman. Foto: UlF sirborn ARbEtsgRUppEn ska också undersöka hur den kan använda moocen i den vanliga kursen i tillämpad medicin. Den här moocen ligger aktivt ute bara en kort tid. Vi finns med som stöd i fem veckor, efter 31 oktober kommer kursen att arkiveras men vara tillgänglig för den som registrerar sig. Men då kommer det inte att finnas någon uppbackning från oss. Än är det för tidigt att säga hur KI:s moocar ska utvecklas. Nu har vi fått väldigt mycket resurser från KI, vi har haft ett filmteam, ett produktionsteam och en teknisk koordinator. Vi lärare har däremot utvecklat kursen inom ramen för våra ordinarie tjänster och det är en öppen fråga hur mycket tid och möjlighet vi har att utveckla kursen vidare. KI:s moocar sköter sig inte själva. Universitetet har blivit medvetet om att även när moocarna blivit färdiga krävs det resurser för till exempel undervisningsassistenter. Nu vi har fyra doktorander som jobbar ungefär en dag i veckan med att bevaka diskussionsforum. Anne H Bermans kurs har anmälda. Edx säger att 7 17 procent av deltagarna fullföljer kursen, men om du har anmälda och tio procent går 8 Universitetsläraren 10/2014

9 Förhandling mellan människor sker ständigt och i många sammanhang. Förr såg man förhandling som en tävling där den ena parten vann och den andra förlorade. Ett modernare synsätt är att god förhandling leder till bra lösningar för alla inblandade! Förhandling innehåller teorier, exempel, rollspel och intervjuer med kända personligheter från näringslivet och politiken. Boken behandlar vanligt förekommande förhandlingstaktik, hur den personliga kommunikationen och relationen mellan parterna påverkar förhandlingen och hur du kan argumentera mer effektivt. Förhandling är avsedd för kurser på universitet, högskola, utbildnings företag och företagsinterna utbildningar. Den är också lämplig för självstudier för dig som vill utvecklas som förhandlare. Bokens innehåll går att tillämpa på förhandlingar både i affärslivet, privat och inom andra områden. Förhandling innehåller mallar för planering, genomförande och utvärdering, i boken och på Nils Lindell är konsult, utbildare och coach och har mångårig erfarenhet av utbildningar inom projektledning, förändringsledning, förhandling och marknadsföring. (xxxx-x) igenom så är det nästan och det är fantastiskt, säger hon. i mindre skala startade Mittuniversitetet 22 september en mooc som finansieras av KK stiftelsen via programmet IT i högre utbildning. Miun använder använder plattformen Canvas som tillhandahålls av företaget Infrastructure. Universitetet räknar med 300 deltagare vid kursstarten. Precis som för den plattform som KI använder, Edx, kostar Canvas inte något för lärosätet att använda, inte just nu i varje fall. Vi förser ju dem med innehåll, säger projektledaren professor Bengt Oelmann. En anledning att starta moocen är att nyttiggöra materialet. För vår del har det också varit ett lärande, vi provar den här plattformen och vi provar också en egen plattform, men den har vi inte lanserat ännu. Miuns första mooc är en standardkurs, Digitalkonstruktion med VHDL, för att få tillräckligt många deltagare och för att få så mycket återkoppling som möjligt. Det vi lägger ut på nätet 320 s, mjukband med flikar ser vi som ett lärmaterial, som en lärobok i lite annorlunda format. En faktor som skiljer moocen från en vanlig distanskurs är att för en mooc får lärosätet inte betalt via per capita ersättningen. Det medför att vi inte kan ge lärarstöd på moockursen och det påverkar hur vi utformar materialet. Det måste automatiseras och sköta sig själv och då måste man vara mer noggrann vid utformningen. Vår erfarenhet är att det kräver mer att göra materialet till en mooc än till en vanlig distanskurs. Det ska därför bli intressant att få återkoppling från deltagarna. även DE vanliga campuskurserna använder materialet. Vår idé är att det här materialet i viss utsträckning ska ersätta föreläsningar och att lärarens tid istället ska användas till att öka studentinteraktionen med till exempel fler gruppövningar. Man kan kanske öka kvaliteten på campus på det sättet, säger Bengt Oelmann. Lunds universitet ligger ett halvt steg efter de här två universiteten, deras moocar kommer att starta i början av l Svenska politiker Om de folkvalda i riksdag, landsting och kommun David Karlsson, Mikael Gilljam (red) En bok om vad svenska politiker tycker i en lång rad frågor, hur de ser på demokrati och representation, på konflikt, klientelism och korruption. Författarna lyfter särskilt fram flernivådemokratins och de politiska partiernas betydelse. Carl Dahlström, Peter Esaiasson, Olle Folke, Mikael Gilljam, Sören Holmberg, Anna Högmark, Sverker C. Jagers, David Karlsson, Andrej Kokkonen, Staffan I. Lindberg, Simon Matti, Elin Naurin, Johanna Rickne, Louise Skoog, Anders Sundell, Lena Wängnerud Marknadsföring - modeller och principer Marknadsföring - modeller och principer är en modern, tydlig, relevant och förklarande bok om marknadsföring på grundnivå. En ny typ av marknadsföringsbok med fokus på svenska förhållanden. I boken presenteras bland annat: Planeringsverktyg för konkurrensstrategi, segmentering och positionering. Varumärkestänkande. Marknadskommunikation. Relationsmarknadsföring. Nyckelkundsbearbetning. Företagets sociala ansvar. Genom hela boken förtydligas bokens teorier och modeller genom exempel från verkliga företag. Många exempel kommer från små och medelstora svenska företag. Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt Andra böcker av intresse Extern redovisning Förhandling Nils Lindell Andra upplagan Nils Lindell Förhandling Förhandling Att läsa och förstå bokslut tel info@sanomautbildning.se Universitetsläraren 10/2014 9

10 Kritiserat förslag från Riksrevisionen: Avsteg från autonomin ska minska lärarbristen Bristen på lärare kräver mer politisk styrning och därmed avsteg från principen om självständiga lärosäten. Det är en av slutsatserna i Riksrevisionens rapport Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? text : marielouise samuelsson foto: christian hagward Vår rapport är inte heller någon mirakelkur för att komma tillrätta med lärarbristen, men vår förhoppning är att lärosätena tar till sig våra slutsatser. Margareta Åberg, riksrevisor Varken SULF eller Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, delar Riksrevisionens analys, utan framhåller studenternas valfrihet och lärosätenas autonomi samt ifrågasätter att Riksrevisionens rekommendationer skulle avhjälpa lärarbristen. Bakgrunden till granskningen är alltså det sedan länge identifierade problemet med brist på lärare inom exempelvis matematik, naturvetenskap och moderna språk. Studenternas efterfrågan på lärarutbildningar motsvarar helt enkelt inte arbetsmarknadens, det vill säga kommunernas, behov av lärare. Bristen på behöriga lärare beräknas bli större i och med kommande pensionsavgångar. Som påpekas i rapporten finns sedan länge en medvetenhet om rådande och kommande lärarbrist, något som alliansregeringen försökt motverka genom riktade satsningar på fortbildning som Lärarlyftet I och II, samt kompetensutvecklingsinsatser som Matematiklyftet. Detta är, enligt Riksrevisionen, inte tillräckligt, snarare riskerar satsningarna att få otillräcklig effekt om inte regeringen ägnar sig åt mer kraftfull styrning, med hjälp av ekonomiska incitament. I rapporten föreslås också en utredning av möjligheten att låta dimensioneringsaspekten finnas med i examenstillståndsprövningen. Från Riksrevisionens sida är man självfallet medveten om att studenternas val av utbildning knappast är möjligt att påverka och förändra med politisk styrning. Däremot rekommenderar man lärosätena att arbeta mer systematiskt och strategiskt med studentrekrytering till lärarutbildning där brist råder på arbetsmarknaden. Riksrevisionen vill också se mer av samverkan och specialisering, i syfte att öka koncentrationen av utbildningar till färre lärosäten. Enligt rapporten är lärosätena positiva till koncentration, samtidigt vill man inte avstå en viss ämnesinriktning eller kurs till andra lärosäten. Det mest effektiva styrmedlet heter som bekant pengar, överst på listan över Riksrevisionens rekommendationer återfinns också förslaget att justera resurstilldelningssystemet, för att ge ekonomiska förutsättningar att ge lärarutbildningar inom bristämnen, också när få studenter söker. Vi har dock inte rangordnat våra rekommendationer, säger riksrevisor Margareta Åberg, som betonar att man är högst medveten om balansgången 10 Universitetsläraren 10/2014