Lärosätena brister i tillgänglighet Doktoranden Elisabet söderberg känner ett onödigt annorlundaskap sid 14 17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärosätena brister i tillgänglighet Doktoranden Elisabet söderberg känner ett onödigt annorlundaskap sid 14 17"

Transkript

1 10/2014 Lärosätena brister i tillgänglighet Doktoranden Elisabet söderberg känner ett onödigt annorlundaskap sid kth Foi-affären Etisk balansgång får förnyad aktualitet sid 6 Avgångsvederlag miljonbelopp läggs på utköp av medarbetare sid 12 tentamensakvarier Lärare och studenter vinner på finsk modell sid 21

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Kvalitetssäkring och professionalitet Telefon: växel. e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Josefina Åsén, Lena Löwenmark-André, Anders Jinneklint Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , Produktannonser: Kompetenstillväxt Sverige AB, Anna Kreissl, tel , Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Harriet Wallberg är inte bara universitetskansler, hon har också uppdraget att utreda det framtida kvalitetssäkringssystemet i högre utbildning. Värt att notera är att utredningen är en Ds (departementsskrivelse) och inte en SOU (statens offentliga utredningar). Ärendet är viktigt och hade förtjänat tyngden av en SOU, men samtidigt brådskar det. Den högre utbildningen kan inte stå utan internationellt erkänd kvalitetssäkring. Högre utbildning omsätter mer än 20 miljarder av statens pengar varje år. Samhället har ett legitimt intresse av att veta att pengarna producerar utbildning av hög kvalitet. Från ett professionsperspektiv måste vi utvärdera och granska vårt arbete för att medborgarna ska kunna hysa tilllit till vår professionella kompetens. Vi måste också låta arbetet granskas av utomstående bedömare. Men det måste ske på ett sätt som utgår från vad vårt uppdrag faktiskt är och vilken roll den högre utbildningen och vetenskapen bör ha i samhället. Utgångspunkten för ett kvalitetssäkringssystem är att det har internationell legitimitet. Det garanterar att systemet inte riggas för ett snävt inhemskt perspektiv styrt av kortsiktiga politiska målsättningar, utan från en idé om verksamheten och den akademiska friheten som har en större giltighet. Systemet måste också fungera så att det på en gång bygger på och bidrar till universitetslärarnas professionella utveckling. En profession utmärks bland annat av att den kontinuerligt granskar sig själv. Det betyder i ett internationellt sammanhang inte inavel och självtillräcklighet, utan tvärtom konkurrens och en strävan till det bättre. Ett kvalitetssäkringssystem som tar tillvara och stärker professionsutvecklingen hos lärare och forskare kommer också att leda till en stark kvalitetsutveckling. För vår profession finns ju inte enbart till för sin egen skull. Vår profession förenas runt föreställningen att utbildning och forskning bygger ett bättre samhälle. Kärnan är vetenskap, och vetenskap kräver i sin tur kollegialitet ett annat av professionens nyckelord som måste finnas med som grund för kvalitetssäkringssystemet. Skälet till att vetenskapen kräver kollegialitet är att unga forskare måste kunna ifrågasätta vedertagna kunskaper, och för att beslut därför fattas bäst i sammanhang där de berörda lärare och studenter gemensamt kan ta ställning till nya frågor. Universitetslärare och studenter måste därför vara motorerna i kvalitetssäkringsarbetet. Med ett kvalitetssäkringssystem som utgår från professionalitet och kollegialitet undviks dessutom att systemet producerar arbetsmoment för sin egen skull. Det borde dessutom skapa tillit inte bara till utvärderingarna utan också till lärosätena, till studenternas kunskaper och till universitetslärarna. Just tillit tycks för närvarande vara en bristvara. Akademins ansvar är att bidra till en demokratisk samhällsutveckling, och där är tilliten en förutsättning. Det vore bra att börja med ett kvalitetssäkringssystem som ställer krav på, utvecklar och förutsätter lärar- och forskarprofessionens delaktighet. git claesson pipping förbundsdirektör för SULF 2 Universitetsläraren 10/2014

3 innehåll 10:2014 kraftiga protester: 4 svenska studenter kan tvingas betala avgifter 5 björklund hann få ALF-avtalet i hamn 6 medialt blåsväder kring kth aktualiserar etisk balansgång Foto: mikael Wallerstedt illustration: ebba Berggren 8 Rivstart för svenska moocar kritiserat förslag från Riksrevisionen: 10 Avsteg från autonomin ska minska lärarbristen 12 konflikt ofta bakom utköp 14 Hög tröskel för delaktighet 16 mänskliga rättigheter ska värderas lika 18 svårt att se lösning för forskare under hot 20 Jämför lärosäten med nytt verktyg 21 tentamensakvarier gör lärarnas arbetsbörda lättare 24 Feminister vill bryta innanförskapet 26 Forskare utvecklar morgondagens handel 30 DEbAtt kanslerns utredning får inte leda till gamla tider Foto: anna rehnberg 37 på gång sulf kalendarium 38 sulf informerar Foto: alexander donka Lärosätena brister i tillgänglighet Doktoranden Elisabet Söderberg känner ett onödigt annorlundaskap sid /2014 på omslaget: Elisabet söderberg, doktorand vid stockholms universitet har ett rörelsehinder som skapar ett onödigt annorlundaskap, säger hon. 37 gästkrönika: Delat land efter mandela KTH FOI-affären Etisk balansgång får förnyad aktualitet sid 6 Avgångsvederlag Miljonbelopp läggs på utköp av medarbetare sid 12 Tentamensakvarier Lärare och studenter vinner på finsk modell sid 21 Universitetsläraren nr 11/2014 har manus- och annonsstopp 10 oktober Universitetsläraren 10/2014 3

4 Kraftiga protester: Svenska studenter kan tvingas betala avgifter Den avgående regeringen föreslår att studenter ska betala avgifter när de deltar i utbildningssamarbete mellan ett svenskt och ett utländskt lärosäte. SULF tillbakavisar förslaget och poängterar att utbildning ska vara avgiftsfri. text: Per-Olof Eliasson Dilemmat som regeringen försöker lösa genom promemorian Avgifter inom ramen för ett utbildningssamarbete inom högskoleutbildning är att svenska lärosäten anordnar utbildningar tillsammans med utländska lärosäten som ibland har avgiftsbelagda studier. Och enligt högskolelagen kan inte svenska lärosäten ta ut avgifter för svenska studenter. Jag inser problemet. Lärosäten måste kunna samarbeta med andra lärosäten, och vi styr inte över vilka länder som tar ut avgifter. Och det är svårt att säga att Sverige inte ska samverka med lärosäten som tar ut avgifter. Men jag är övertygad om att det går att komma på en bättre lösning som inte medför att studenterna måste betala, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare. Hon anser att det gäller att backa tillbaka till grunden för vad högre utbildning är till för. Studentens utbildning är viktig för lärosätet och landet, och internationella utbildningar gagnar oss alla. Om man tänker sig avgifter för studenter ser man studier som något som enbart är till för studentens bästa. Den synen har vi inte i Sverige och jag tycker inte vi behöver införa den heller. Att ta ytterligare ett steg och avgiftsbelägga ytterligare en grupp studenter går emot hela grunden i SULF:s tänkande. Principen är mycket enkel: studier i Sverige ska vara avgiftsfria för studenten. SULF tycker för övrigt att de ska vara det även för studenter som inte kommer från Europa. foto: håkan lindgren Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare, tillbakavisar förslaget om studieavgifter. Enligt Högskolelagen ska högre utbildning vara avgiftsfri för svenska studenter. För att komma förbi den grundprincipen skriver regeringen i promemorian att En avgift /.../ är inte en avgift /.../ om: 1. avgiften inte tillfaller lärosätet, och 2. inte avser utbildning som anordnas av universitetet eller högskolan. Karin Åmossa påpekar att avgifter stänger ute stora grupper av studenter från att delta i utbildningssamarbeten. Om man avgiftsbelägger så säger man samtidigt att det bara är studenter som har ekonomiska resurser som kan delta i sådana här studieprogram. Regeringen föreslår i promemorian att studenterna ska kunna få merkostnadslån från CSN för att täcka studieavgiften. Även om studenten skulle kunna ta större studielån för att täcka studieavgiften stänger det ute studenter från studieovana hem vi vet att de inte är benägna att ta lån på samma sätt som studenter från akademikerhem. Förutom SULF avvisar bland andra Saco, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och enskilda studentkårer förslaget. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) ställer sig däremot positivt, vilket också Universitetskanslersämbetet gör, men UKÄ föreslår att man inrättar stipendier som ska täcka studieavgiften. Det är en tanke att studieavgiften ska bekostas ur statskassan genom stipendier. Men det är ändå ett sätt att öppna för avgifter, säger Karin Åmossa. SULF föreslår istället i sitt remissvar att eventuella studieavgifter betalas via det svenska lärosätet. Under den period som studenten studerar utomlands har Sverige inte några kostnader för studenten. Då borde de pengar som annars skulle ha följt med studenten i form av per capita-ersättning kunna används till utbildningen utomlands. Är det så att den utländska utbildningen skulle vara mycket dyrare får man fundera över hur man kan tillföra de pengarna. Jag tror inte att det är väldigt stora skillnader, säger Karin Åmossa. Hur en sådan lösning exakt ska se ut anser hon att utbildningsdepartementet bör lösa. Vi ska inte behöva ändra i lagarna utan principen ska stå fast att studier ska vara avgiftsfria för studenten. Det kan nog departementet lösa snabbt om det får uppdraget. l 4 Universitetsläraren 10/2014

5 Björklund hann få ALF-avtalet i hamn Ett nytt ALF-avtal är i hamn, efter år av revirstrider och konflikter. Hur resurser till klinisk forskning ska fördelas har sedan 2009 varit ett av utbildningsdepartementets mest utdragna och svårlösta ärenden. text: marielouise samuelsson foto: Jann lipka Men med bara några dagar kvar till det riksdagsval som innebar att alliansen förlorade regeringsmakten kunde det undertecknas. Beslutet om att införa en kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell för klinisk forskning blev därmed den sista stora åtgärden för utbildningsdepartementet, under Jan Björklunds ledning. ALF-avtalet som handlar om de cirka 1,7 miljarder som staten årligen satsar på den kliniska forskning som bedrivs vid vissa landsting, sades upp Avtalet hade då länge kritiserats för bristande insyn i hur forskningsmedlen används och hur forskningen utvärderas. Björklund har upprepade gånger talat om behov av skarpa kriterier och har uppmanat landstingen att ta den kliniska forskningen på allvar. Björklund var för övrigt inte den förste ministern som tog sig an klinisk forskning. De tvärpolitiska önskningarna att just denna forskning ska bli bättre, mer effektiv och resultera i kommersiella framgångar, som läkemedel, har i decennier blivit föremål för omfattande utredningar och sedan 1990-talet återkommande lyfts fram i forskningspropositionerna. Svårigheterna har formulerats många gånger, inte minst det delade huvudmanna skapet, som innebär att det är landstingen som, exempelvis, bestämmer om klinikers slimmade organisation tillåter att läkare ägnar sig åt forskning. Flera departement, förutom utbildningsdepartementet, närings- och socialdepartementen, har ägnat sig åt att utreda men det är utbildningsdepartementet som tagit fram det nya ALF-avtalet. Till hjälp tog man först in Kjell Asplund, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, och förra universitetskanslern Sigbrit Franke som externa förhandlare för staten, men dessa avpolletterades efter öppen konflikt med statssekreterare Peter Honeth (se Universitetsläraren nr 15/2013). Därefter tog departementet självt över förhandlingarna som alltså gick i lås 11 september i år, då Honeth också blev den som skrev på avtalet. Avtalet har bland annat varit svårt att få till eftersom det historiskt inte har funnits en tydlig princip för hur medel till klinisk forskning ska fördelas. En nyhet i det nya avtalet är alltså att man inför en kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell. Denna ska vara utvecklad från och med 2019, då resurser ska fördelas utifrån expertbedömning och indikatorer, som förutsättningar, klinisk betydelse och bibliometrisk utvärdering. Som övergångsmodell, mellan 2016 och 2018, ska kvalitet mätas enbart genom bibliometrisk utvärdering. Den temporära lösningen är tänkt att dämpa de övergångseffekter som uppstår då det nya avtalet innebär omfördelning av resurser. Man tillsätter också en styrgrupp med representanter för respektive landsting med uppgift att följa och utvärdera implementeringen av avtalet. Peter Honeth, statssekreterare Avtalet har bland annat varit svårt att få till eftersom det historiskt inte har funnits en tydlig princip för hur medel till klinisk forskning ska fördelas, säger Peter Honeth. Han talar också om olika synsätt på principfrågor samt att det alltid är besvärligt då olika intressenter (som de sju berörda landstingen) självklart bevakar sina revir. ALF-avtalets modell påminner om den Fokusmodell för resursfördelning till universitet och högskolor, som Vetenskapsrådet har tagit fram (Universitetsläraren nr 7/2014). Formellt är det två olika modeller, men visst kan man säga att det utgår ifrån samma tankar och princip, resursfördelning utifrån kvalitet, säger Peter Honeth. Samma dag som ALF-avtalet skrevs under offentliggjordes också inrättandet av ett statligt centrum för läkemedelsprövningar och andra kliniska studier, med uppdrag att stärka samverkan mellan sjukvårdshuvudmän, industri och akademi. Centrumbildningen är ett direkt resultat av utredningen Starka tillsammans (Universitetsläraren nr 1/2014) och precis som ALF-avtalet en del i de förutnämnda ambitionerna att bryta den nedåtgående trenden för klinisk forskning. I utredningen föreslogs en egen myndighet, men istället kommer verksamheten med placering i Göteborg att formellt ha Vetenskapsrådet som värdmyndighet och styras av en kommitté som utses efter förslag från bland andra Vetenskapsrådet, Sveriges Kommuner och Landsting samt branschorganisationer. l Universitetsläraren 10/2014 5

6 Medialt blåsväder kring KTH aktualiserar etisk balansgång Hur ska forskare förhålla sig till diktaturer och till att grundforskning kan utvecklas till krigsmaterial? Den uppmärksammade KTH FOI-affären visade sig bland mycket annat handla om ett avtal som KTH aldrig skrivit på, men aktualiserar den svåra balansgången mellan kommersiella möjligheter och etiska regelverk. text: marielouise samuelsson I all samverkan med länder som otvivelaktigt är diktaturer finns risk för brist på misstänksamhet, en aningslöshet som kan tillta om där finns förväntningar på goda affärsmöjligheter. Det säger Enrico Deiaco, avdelningschef för Innovation och globala mötesplatser vid Tillväxtanalys, med ansvar för omvärldsbevakning och kontaktskapande verksamhet vid de utlandskontor som finns i Brasilia, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington. Inom forskningen kan det finnas mer av aningslöshet än hos svenska företag, när det gäller ett land som Kina. Företagen är medvetna om att de kan bli utnyttjade, att kinesiska staten - som ofrånkomligt finns med i alla sammanhang - kan vara ute efter affärshemligheter. Företag är ibland mer pragmatiska, man underordnar sig i en gynnad situation och väljer att inte ta upp vissa ämnen, exempelvis kring immateriella rättigheter, säger Enrico Deiaco som påpekar att det också finns goda exempel där man valt att flytta verksamhet då värdlandet inte efterlevt internationella konventioner. Att inte alls samarbeta med diktaturen Kina är knappast ett alternativ, Kina är exempelvis på EU-nivå en självklar partner för företag och för forskning. Kina är inte bara en stor och viktig forskningsnation, samarbeten med Kina gällande forskning och utbildning är också något som regeringen prioriterat, bland annat genom uppdrag till Vetenskapsrådet och Vinnova, säger KTH:s rektor Peter Gudmundson. Att inte samverka med Kina skulle därför vara ett utrikespolitiskt ställningstagande och som statliga myndigheter kan varken KTH eller något annat svenskt lärosäte ha egna politiska ståndpunkter. KTH hamnade som bekant i den mediala hetluften när Sveriges Televisions Uppdrag Granskning tilldelade lärosätet det föga smickrande epitetet bulvan, en roll i vad SVT beskrev som ljusskygga affärer med Kina. Enligt SVT skulle Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, ha utnyttjat KTH som front för att kringgå EU:s vapenembargo mot Kina. Att det från KTH:s sida handlade om grundforskning och om ett avtal som inte skrivits på överskuggades av att SVT:s upplägg betonade att FOI ville sälja militärt material, till och med något som beskrevs som potentiellt massförstörelsevapen till Kina. Det var alltså grundläggande forskning, strömningsmodellering, inom ramen för olika doktorandprojekt. Som verktyg skulle delar av programvaran, EDGE, som FOI har utvecklat, användas. Forskningsresultaten skulle publiceras fritt, i vetenskapliga tidskrifter. Enligt ett beslut 2012 bedömde Inspektionen för strategiska produkter (ISP) att EDGE inte kunde klassas som krigsmateriel. Förnyade kontakter med ISP visade dock att en ny prövning skulle behöva göras för en bedömning av användningen av programvaran, trots att den inte är klassad som krigsmateriel. Vilket kan sägas beröra en närmast filosofisk problematik, då i princip varje forskningsresultat och vetenskapliga upptäckter kan utvecklas och användas i dubiösa sammanhang. Mot bakgrund av att en ny ISPbedöm ning skulle krävas och att detta ytterligare skulle dra ut på tiden beslutade KTH att avbryta förhandlingarna med det kinesiska flygforskningsinstitutet CAE. KTH tillsatte också en intern utredning för att följa hur lärosätet hanterat ärendet. Vi gör den översynen för att se om det finns anledning att se över våra rutiner, säger Peter Gudmundson. I övrigt är det viktigt för oss att betona att KTH aldrig skrivit på något avtal. Generellt kan sägas att det inte märks särskilt mycket av diskussioner gällande etiska överväganden kring internationella forskningssamarbeten. Magnus Odén, professor i materialfysik/nano vid Linköpings universitet är sedan 2011 ledamot av Vetenskapsrådets expertgrupp för etik. Gruppen har övergripande beredningsansvar för etikfrågor vid VR, i samband med sådant som kommersialisering av forskningsresultat och integritetskänsligt material. Den etiska garden kan riskera att sänkas då kommersiella möjligheter lockar. Jag tycker mig märka något 6 Universitetsläraren 10/2014

7 foto: sandra pettersson foto: susanne kronholm foto: privat I all samverkan med länder som otvivelaktigt är diktaturer finns risk för brist på misstänksamhet, en aningslöshet som kan tillta om där finns förväntningar på goda affärsmöjligheter. Att inte samverka med Kina skulle därför vara ett politiskt ställningstagande och som statliga myndigheter kan varken KTH eller något annat svenskt lärosäte ha egna politiska åsikter. Etik är till sin natur kulturberoende, om man som svensk forskare samarbetar med forskare i ett land där de etiska reglerna är mindre rigorösa än de svenska ska inte detta användas som ett etiskt kryphål. Enrico Deiaco avdelningschef, Tillväxtanalys Peter Gudmundson rektor, KTH Magnus Odén professor, Linköpings universitet slags övertro på att lärosäten ska kunna tjäna pengar på patent, men lärosäten ska ju inte ha rollen som patentsäljare, forskning ska producera och förmedla kunskap. Han betonar att frågan är komplex då uppdragsforskning måste få förekomma, men att den i så fall också ska ske etiskt. Dessutom ger lärarundantaget universitetens forskare äganderätt till sina resultat och möjlighet till kommersialisering, men också det måste ske med etisk fingertoppskänsla. Etik är till sin natur kulturberoende, om man som svensk forskare samarbetar med forskare i ett land där de etiska regelverken är mindre rigorösa än de svenska ska inte detta användas som ett etiskt kryphål. Vi måste stå upp för moralen och till exempel kräva att Helsingforsdeklarationen rörande medicinsk forskning på människor alltid följs. I andra fall kan den etiska gränsdragningen vara mer diffus och frågan är då vilken etik som ska råda? Nej, det finns inget enkelt svar, men det är en intressant och viktig frågeställning, säger Magnus Odén som, med anledning av uppmärksamheten kring KTH/FOI, avser att aktualisera detta inom ramen för expertgruppen. l Universitetsläraren 10/2014 7

8 Andreas montelius föreläser digitalt på en av karolinska institutets första moocar. Bild: ki Rivstart för svenska moocar svenska moocar har fått en flygande start personer har anmält sig till höstterminens kurser på karolinska institutet. i skuggan av de stora startar också mittuniversitetet en mooc. text : per-olof ELiAsson Foto: ULF sirborn två Av moocarna (massive open online courses) vid KI har redan startat och två startar i december. I de två kurserna som redan är igång är det deltagare. Vi har marknadsfört kurserna genom Edx plattformen och genom våra ordinarie kanaler. Det är stor uppmärksamhet för mooc just nu och inte svårt att generera intresse. Och så har KI ett starkt varumärke, säger Cormac McGrath, projektledare för KI:s moocar. Att KI hoppat på mooctåget motiveras med en mix av tredje uppgiften, marknadsföring och pedagogisk utveckling. Att starta en mooc är ett omfattande arbete, berättar Anne H Berman som är kursledare för moocen Behavioral Medicine: A Key to Better Health. Först måste man ha ett innehåll som ska förmedlas. Det hjälper om man tidigare haft vanliga kurser i det ämnet och det är också bra om man känner sig hemma med internet. Jag har lärt mig väldigt mycket om pedagogiskt upplägg genom att jobba i det här formatet. Hennes team har paketerat fem till tio minuter korta videofilmer med frågor efter varje videosnutt. Dessutom är det inlagt möjligheter till interaktivitet med andra studenter. Det har varit väldigt roligt att uppfinna frågorna ledare för en mooc Anne H berman, kurs- till varje avsnitt, säger på ki. Anne H Berman. Foto: UlF sirborn ARbEtsgRUppEn ska också undersöka hur den kan använda moocen i den vanliga kursen i tillämpad medicin. Den här moocen ligger aktivt ute bara en kort tid. Vi finns med som stöd i fem veckor, efter 31 oktober kommer kursen att arkiveras men vara tillgänglig för den som registrerar sig. Men då kommer det inte att finnas någon uppbackning från oss. Än är det för tidigt att säga hur KI:s moocar ska utvecklas. Nu har vi fått väldigt mycket resurser från KI, vi har haft ett filmteam, ett produktionsteam och en teknisk koordinator. Vi lärare har däremot utvecklat kursen inom ramen för våra ordinarie tjänster och det är en öppen fråga hur mycket tid och möjlighet vi har att utveckla kursen vidare. KI:s moocar sköter sig inte själva. Universitetet har blivit medvetet om att även när moocarna blivit färdiga krävs det resurser för till exempel undervisningsassistenter. Nu vi har fyra doktorander som jobbar ungefär en dag i veckan med att bevaka diskussionsforum. Anne H Bermans kurs har anmälda. Edx säger att 7 17 procent av deltagarna fullföljer kursen, men om du har anmälda och tio procent går 8 Universitetsläraren 10/2014

9 Förhandling mellan människor sker ständigt och i många sammanhang. Förr såg man förhandling som en tävling där den ena parten vann och den andra förlorade. Ett modernare synsätt är att god förhandling leder till bra lösningar för alla inblandade! Förhandling innehåller teorier, exempel, rollspel och intervjuer med kända personligheter från näringslivet och politiken. Boken behandlar vanligt förekommande förhandlingstaktik, hur den personliga kommunikationen och relationen mellan parterna påverkar förhandlingen och hur du kan argumentera mer effektivt. Förhandling är avsedd för kurser på universitet, högskola, utbildnings företag och företagsinterna utbildningar. Den är också lämplig för självstudier för dig som vill utvecklas som förhandlare. Bokens innehåll går att tillämpa på förhandlingar både i affärslivet, privat och inom andra områden. Förhandling innehåller mallar för planering, genomförande och utvärdering, i boken och på Nils Lindell är konsult, utbildare och coach och har mångårig erfarenhet av utbildningar inom projektledning, förändringsledning, förhandling och marknadsföring. (xxxx-x) igenom så är det nästan och det är fantastiskt, säger hon. i mindre skala startade Mittuniversitetet 22 september en mooc som finansieras av KK stiftelsen via programmet IT i högre utbildning. Miun använder använder plattformen Canvas som tillhandahålls av företaget Infrastructure. Universitetet räknar med 300 deltagare vid kursstarten. Precis som för den plattform som KI använder, Edx, kostar Canvas inte något för lärosätet att använda, inte just nu i varje fall. Vi förser ju dem med innehåll, säger projektledaren professor Bengt Oelmann. En anledning att starta moocen är att nyttiggöra materialet. För vår del har det också varit ett lärande, vi provar den här plattformen och vi provar också en egen plattform, men den har vi inte lanserat ännu. Miuns första mooc är en standardkurs, Digitalkonstruktion med VHDL, för att få tillräckligt många deltagare och för att få så mycket återkoppling som möjligt. Det vi lägger ut på nätet 320 s, mjukband med flikar ser vi som ett lärmaterial, som en lärobok i lite annorlunda format. En faktor som skiljer moocen från en vanlig distanskurs är att för en mooc får lärosätet inte betalt via per capita ersättningen. Det medför att vi inte kan ge lärarstöd på moockursen och det påverkar hur vi utformar materialet. Det måste automatiseras och sköta sig själv och då måste man vara mer noggrann vid utformningen. Vår erfarenhet är att det kräver mer att göra materialet till en mooc än till en vanlig distanskurs. Det ska därför bli intressant att få återkoppling från deltagarna. även DE vanliga campuskurserna använder materialet. Vår idé är att det här materialet i viss utsträckning ska ersätta föreläsningar och att lärarens tid istället ska användas till att öka studentinteraktionen med till exempel fler gruppövningar. Man kan kanske öka kvaliteten på campus på det sättet, säger Bengt Oelmann. Lunds universitet ligger ett halvt steg efter de här två universiteten, deras moocar kommer att starta i början av l Svenska politiker Om de folkvalda i riksdag, landsting och kommun David Karlsson, Mikael Gilljam (red) En bok om vad svenska politiker tycker i en lång rad frågor, hur de ser på demokrati och representation, på konflikt, klientelism och korruption. Författarna lyfter särskilt fram flernivådemokratins och de politiska partiernas betydelse. Carl Dahlström, Peter Esaiasson, Olle Folke, Mikael Gilljam, Sören Holmberg, Anna Högmark, Sverker C. Jagers, David Karlsson, Andrej Kokkonen, Staffan I. Lindberg, Simon Matti, Elin Naurin, Johanna Rickne, Louise Skoog, Anders Sundell, Lena Wängnerud Marknadsföring - modeller och principer Marknadsföring - modeller och principer är en modern, tydlig, relevant och förklarande bok om marknadsföring på grundnivå. En ny typ av marknadsföringsbok med fokus på svenska förhållanden. I boken presenteras bland annat: Planeringsverktyg för konkurrensstrategi, segmentering och positionering. Varumärkestänkande. Marknadskommunikation. Relationsmarknadsföring. Nyckelkundsbearbetning. Företagets sociala ansvar. Genom hela boken förtydligas bokens teorier och modeller genom exempel från verkliga företag. Många exempel kommer från små och medelstora svenska företag. Juridik civilrätt, straffrätt, processrätt Andra böcker av intresse Extern redovisning Förhandling Nils Lindell Andra upplagan Nils Lindell Förhandling Förhandling Att läsa och förstå bokslut tel Universitetsläraren 10/2014 9

10 Kritiserat förslag från Riksrevisionen: Avsteg från autonomin ska minska lärarbristen Bristen på lärare kräver mer politisk styrning och därmed avsteg från principen om självständiga lärosäten. Det är en av slutsatserna i Riksrevisionens rapport Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? text : marielouise samuelsson foto: christian hagward Vår rapport är inte heller någon mirakelkur för att komma tillrätta med lärarbristen, men vår förhoppning är att lärosätena tar till sig våra slutsatser. Margareta Åberg, riksrevisor Varken SULF eller Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, delar Riksrevisionens analys, utan framhåller studenternas valfrihet och lärosätenas autonomi samt ifrågasätter att Riksrevisionens rekommendationer skulle avhjälpa lärarbristen. Bakgrunden till granskningen är alltså det sedan länge identifierade problemet med brist på lärare inom exempelvis matematik, naturvetenskap och moderna språk. Studenternas efterfrågan på lärarutbildningar motsvarar helt enkelt inte arbetsmarknadens, det vill säga kommunernas, behov av lärare. Bristen på behöriga lärare beräknas bli större i och med kommande pensionsavgångar. Som påpekas i rapporten finns sedan länge en medvetenhet om rådande och kommande lärarbrist, något som alliansregeringen försökt motverka genom riktade satsningar på fortbildning som Lärarlyftet I och II, samt kompetensutvecklingsinsatser som Matematiklyftet. Detta är, enligt Riksrevisionen, inte tillräckligt, snarare riskerar satsningarna att få otillräcklig effekt om inte regeringen ägnar sig åt mer kraftfull styrning, med hjälp av ekonomiska incitament. I rapporten föreslås också en utredning av möjligheten att låta dimensioneringsaspekten finnas med i examenstillståndsprövningen. Från Riksrevisionens sida är man självfallet medveten om att studenternas val av utbildning knappast är möjligt att påverka och förändra med politisk styrning. Däremot rekommenderar man lärosätena att arbeta mer systematiskt och strategiskt med studentrekrytering till lärarutbildning där brist råder på arbetsmarknaden. Riksrevisionen vill också se mer av samverkan och specialisering, i syfte att öka koncentrationen av utbildningar till färre lärosäten. Enligt rapporten är lärosätena positiva till koncentration, samtidigt vill man inte avstå en viss ämnesinriktning eller kurs till andra lärosäten. Det mest effektiva styrmedlet heter som bekant pengar, överst på listan över Riksrevisionens rekommendationer återfinns också förslaget att justera resurstilldelningssystemet, för att ge ekonomiska förutsättningar att ge lärarutbildningar inom bristämnen, också när få studenter söker. Vi har dock inte rangordnat våra rekommendationer, säger riksrevisor Margareta Åberg, som betonar att man är högst medveten om balansgången 10 Universitetsläraren 10/2014

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare?

Statens dimensionering av lärarutbildningen utbildas rätt antal lärare? till riksdagen datum: 2014-09-01 dnr: 31-2013-0813 rir 2014:18 Härmed överlämnas enligt 9 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m följande granskningsrapport över effektivitetsrevision:

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning

SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Remiss 2017-04-21 U2017/00732/F Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten SOU 2017:10 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning Härmed remitteras ovan nämnda betänkande.

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå (SOU 2017:20)

Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå (SOU 2017:20) Remiss 2017-03-17 U2017/01213/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Departementssekreterare Yves Michal Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

Läs mer

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning?

Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Sveriges universitets- och högskoleförbund Hur fångar man kvalitet i högre utbildning? Fredrik Andersson Biträdande generalsekreterare Vad är SUHF? Samarbets- och lobbyorgan för Sveriges 40 (snart 39)

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning Remiss 2017-07-18 U2017/03082/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning Remissinstanser 1 Myndigheten för delaktighet 2 Statens skolverk

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

OM VA. Vetenskap & Allmänhet OM VA 2014 Vetenskap & Allmänhet VA FRÄMJAR DIALOG OCH ÖPPENHET MELLAN ALLMÄNHET OCH FORSKARE Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening med både organisationer och personer som medlemmar. Ett övergripande

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG RIKTLINJER Diarienummer GIH 2016/601 Beslutat av Högskolestyrelsen Referens Karin Larsén Beslutsdatum 2017-02-17 Giltighetstid Tillsvidare 1(5) ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

Läs mer

Academic Rights Watch och hoten mot den akademiska friheten i Sverige. Guy Madison

Academic Rights Watch och hoten mot den akademiska friheten i Sverige. Guy Madison Academic Rights Watch och hoten mot den akademiska friheten i Sverige Guy Madison 2 3 Academic Rights Watch JO-anmäler Högskolan Dalarna: professors rättssäkerhet satt ur spel Vid Högskolan Dalarna får

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

Samarbete i Akademin och Privat Industrin. Per Larsson, Rebecca Warfvinge

Samarbete i Akademin och Privat Industrin. Per Larsson, Rebecca Warfvinge Samarbete i Akademin och Privat Industrin Per Larsson, Rebecca Warfvinge Innehåll - Bakgrund - Universitetet/Industrins värderingar, normer - Konflikter som kan uppstå - Hantering av konflikter och riktlinjer

Läs mer

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel Årlig revision 2010 Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel 1 Innehåll Ny ansvarig revisor Uppdaterad revisionsmetodik 2010 Iakttagelser från granskningen 2010 2 Ansvariga för revisionen av

Läs mer

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014 1 Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014 Högskolornas Forum för Redovisningsfrågor Vårkonferens Loka Brunn 23 maj 2014 Per Flodman Riksrevisionens granskning av universitet och

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor:

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:57 Diarienr: 2006/1975 Handläggare: Ulla Gummeson Avdelning: Avd för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-08-22 Mottagare: Kommunstyrelsen Ansvarig för personalfrågor Ansvarig för gymnasiefrågor

Läs mer

VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen -

VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen - VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen - Ett inspel inför Forsknings- och Innovationspropositionen 2012 SUHFs arbetsgrupp: Johan Sterte Luleå tekniska universitet Jan-Otto Carlsson Uppsala

Läs mer

Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning

Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning Lokala riktlinjer om uppdragsutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Fastställda av rektor 2012-11-01. Träder i kraft 2012-11-01. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Valhallavägen

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:1337 Utkom från trycket den 21 december 2007 utfärdad den 13 december 2007. Regeringen föreskriver 1 att 1 kap.

Läs mer

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet

Förändrade bestämmelser för examensarbeten vid juridiska institutionen, Stockholms universitet Stockholms universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-5630 87 8727 mikael.herjevik@hsv.se

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SCORECARD: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Andel av dessa individer som fått/inhämtat information via Tryckt katalog från skolan 4 Skolans hemsida 40% Utbildnings-mässa 22% Utbildningssajt på nätet 18% Skolans

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH)

Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria En mer flexibel ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9 (U 2015/500/UH) OfStsf 96\tyYlA Uppsala "KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Karin Stacksteg Datum 2015-02-25 Diarienummer UBN-2015-0636 Utbildningsnämnden Yttrande Utbildningsdepartementets remiss: promemoria

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Staben för utveckling och utredning Tjänsteutlåtande AMN 2015 0229.01.06 Sida 1 (7) 2015-09-10 Handläggare Petra Wårstam Larnhed Telefon: 08-508 35 514 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Politik, trender och framtid TIM EKBERG

Politik, trender och framtid TIM EKBERG Politik, trender och framtid TIM EKBERG Ett liv inom sektorn En krokig väg till universitetet Studier utan något mål Forskarstudier av en slump Kåraktiv - insyn i alla nivåer 10 år på departementet Administrativ

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd. Examination av examensarbeten. Sammanfattning av seminariet Examination av examensarbeten Sammanfattning av seminariet 2012-03-23 Examensarbeten är en viktig del av utbildningen och ger studenter möjlighet att visa självständighet, tillämpa sina förvärvade kunskaper

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:37)Svar på remiss

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:37)Svar på remiss 2012-01-20 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:37)Svar på remiss Akademikerförbundet SSR har av Saco beretts möjlighet att yttra sig över Upphandlingsutredningen 2010s delbetänkande På jakt efter

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH ANVISNING Gäller från och med 2007-07-01 Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH Gäller fr o m 2007-07-01 Fastställd av rektor 2004-09-29 och 2005-03-31 Denna anvisning grundar sig på: Förordning om uppdragsutbildning

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Anmälan mot Umeå universitet om förutsättningarna för studier

Anmälan mot Umeå universitet om förutsättningarna för studier BESLUT 1(4) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Anna Sandström 08-563 085 32 Anna.Sandstrom@uka.se Umeå universitet Rektor Anmälan mot Umeå universitet om förutsättningarna för studier Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Rapport 2013:13 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet

Rapport 2013:13 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet , www.uk-ambetet.se Rapport 2013:13 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet 2014-2017 Mål och strategier för Universitetskanslersämbetets utvärderingsverksamhet 2014-2017

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016 Inför Reglabs medlemsmöte Stockholm 14 september 2016 Innehåll 1 Sammanfattning av arbetet 1 Akademi för Regional utveckling 1 Förslag på pilot 1 Nästa steg Sammanfattning - Utbildningsformer MOOC (=öppna

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen

Läs mer

Anmälan mot Lärarhögskolan i Stockholm angående s.k. behovsantagning till specialpedagogiskt program

Anmälan mot Lärarhögskolan i Stockholm angående s.k. behovsantagning till specialpedagogiskt program Rektor Lärarhögskolan i Stockholm Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Anmälan mot Lärarhögskolan i Stockholm angående s.k. behovsantagning till specialpedagogiskt program Anmälan Lärarhögskolans studentkår

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet

Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 0 8689 gun.eriksson@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i medicin vid Lunds universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer Offertförfrågan Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270 Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer (Förskolelyftet II) Skolverket avser med denna förfrågan

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet teknik

Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet teknik BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

ett medicinskt universitet

ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet MOOC Massive Open Online Courses Svenska Institutet 2014-11-26 Dekanus för högre utbildning Karolinska Institutet Erik G Svensson Drivkrafterna för Karolinska

Läs mer

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd)

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd) Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd) Beslut: Rektor 2015-05-04 Revidering: Dnr: DUC 2015/797/10 Gäller fr o m: 2015-05-04 Ersätter: Regler mot kränkande

Läs mer