Växande antal asylsökande barn i Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växande antal asylsökande barn i Europa"

Transkript

1 Runt om i världen ser vi hur människor drabbas av katastrofer och hur de förföljs på grund av sina åsikter eller sin religion. 51 miljoner är på flykt, och här i Sverige tar vi emot 0,16 procent av dessa. Vi i vårt län är också delaktiga i detta, och måste stå upp för alla människors lika värde. Därför är denna konferens så viktig, och jag hoppas att vi går härifrån ännu klokare än vi redan är. Anton Hammar, vice ordförande i Regionfullmäktige, och samordningsansvarig för integrationsfrågor i Region Jämtland Härjedalen, hälsade välkommen till konferensen. Den maj 2015 anordnade Strömsunds kommun för andra året i rad konferensen Barn i migration. Vid konferensen, som hölls i Östersund, presenterades resultat och material från de tre projekt som bedrivits i kommunen kring nyanlända barn. Konferensen, som ägde rum i OSD Östersund, samlade ca 340 deltagare. Växande antal asylsökande barn i Europa Det är inte bara Sverige som får ta emot allt fler ensamkommande flyktingbarn. I Europa fördubblades antalet förra året, jämfört med året innan. Det berättade Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket, då han som en inledning till konferensen gav en bild av hur flyktingsituationen ser ut idag. De flyktingar som söker sig till Sverige kommer i huvudsak från fyra regioner, förklarade han. Syrien och Irak, Afghanistan, Afrikas horn och Västra Balkan. Även de ensamkommande barnen kommer från ungefär samma regioner. Först har vi Mellanöstern, med väpnad konflikt i hela Syrien och halva befolkningen på flykt. Fyra miljoner har registrerat sig hos UNHCR, hälften är under 18 år, många har flytt undan striderna både tre och fyra gånger. Dessutom föds nu allt fler barn i flyktinglägren, tillade Arvid Zheng Norin hittills, enbart i Libanon BARN I MIGRATION 1

2 som riskerar att bli statslösa. Alla som kommer till Sverige från Syrien får stanna. Det gäller däremot inte Irak-flyktingarna som är betydligt färre. I år väntas Till vissa delar av Irak bedömer svenska myndigheter att det är säkert att återvända. Afghanistan är också tillräckligt säkert i vissa delar, anser Migrationsverket. Det handlar om städerna, där det i alla fall finns väpnade styrkor och en viss myndighetsnärvaro, sa barn har fötts i syriska flyktingläger enbart i Libanon de riskerar att bli statslösa Arvid Zheng Norin. Något färre flyktingar väntas från Afghanistan än från Irak, men hög andel ensamkommande barn kanske så mycket som 50 procent. Den tredje regionen varifrån många söker sig till Sverige är Afrikas horn. Från Eritrea har vi sett en väldigt tydlig ökning under 2-3 år, förra året var det Där finns en väldigt uppenbar orsak, i det att unga eritreaner tvångsinkallas och kan bli i princip livegna under år. Den som vill vara säker på att slippa detta måste ge sig av innan den fyller femton år. Alla som kommer från Eritrea får uppehållstillstånd. Det gäller däremot inte dem som kommer från Västra Balkan. De åberopar ofta diskriminering, hot och sjukdomssituationer. Kosovarer kommer för att de inte längre tror på landets framtid, albaner uppger ofta att de flyr från blodshämndskonflikter. Sveriges inställning är att Balkan-gruppens skäl inte håller, att deras hemländer kan hantera deras Unga eritreaner som vill vara säkra på att slippa tvångsinkallas måste ge sig av innan de fyller femton år, sa Arvid Zheng Norin. angelägenheter på ett tillfredsställande sätt, förklarade Arvid Zheng Norin. På grund av läget i Eritrea och kriget i Syrien ökar nu antalet ensamkommande barn kraftigt. Det samlade antalet flyktingar är stort, därför blir det även ett stort antal barn. Vi behöver de här människorna De asylsökande barnens ankomst till en glesbygdskommun som Strömsund och till ett glesbygdslän som Jämtlands illustrerades av projektledare Elisabeth Lindholm Var personlig utan att bli privat. Det är en viktig gränsdragning, sa Elisabeth Lindholm. med några konkreta siffror. Utan inflyttning från utlandet hade Strömsund minskat invånarantalet med 403 personer Nu blev det bara minus 154. Länet skulle ha minskat med 1566 invånare utan dem. Nu blev det en ökning med 260. I Strömsunds befolkningssammansättning kan man se hur andelen utrikesfödda ökat från fyra procent 2005, till mer än tio procent Vi behöver de här människorna, konstaterade Elisabeth Lindholm. Men vårt arbete med att ta emot dem är förstås också ett uttryck för att vi ser till alla människors lika värde. Och att vi betonar ett barnperspektiv. Begriplighet är ett nyckelord i de olika projekt kring flyktingarbetet som Strömsunds kommun står i led-ningen för. Begripligt hela vägen avslutades 2014 och illustrerar i sig en grundtanke med ordvalet: att barnets hela migrationsprocess ska vara begriplig. Allt som händer inuti och runt omkring ska vara begripligt. Vid konferensen avslutades projektet Begripligt för alla, som sammanfattat erfarenheterna från sex års arbete med barn och unga. Som att det är viktigt att vara personlig i arbetet med flyktingbarnen. Men inte privat där finns en viktig gränsdragning. Och så ska man sträva efter att möta barnen där de är, med sina erfarenheter, farhågor och förhoppningar. 2 BARN I MIGRATION

3 Begriplig information i Sverigeprogrammet Ett av de material som presenterades på konferensen vid ett av de valbara seminarierna var Sverigeprogram för ensamkommande, ett helt nytt informationsmaterial som tagits fram av projekt BEGIN Begriplig barninformation för ensamkommande. Materialet ger vägledare, gode män och andra som möter barnet möjlighet att på ett enkelt sätt begripliggöra själva asylprocessen och informera om vardagsliv och utbildning. Det bygger på dialog och barnet stimuleras att jämföra den verklighet som möter i Sverige med hur det var i hemlandet. Hur är det med rättigheter och skyldigheter? Familjens roll? Skolan? Sverigeprogrammet för ensamkommande har upplägg som är snarlikt det Sverigeprogram som tidigare tagits fram för unga kvotflyktingar, med bilder, korta faktatexter och förslag på frågor. Berit Holter, Sara Adelhult och Jeanette Nilsson gav en presentation som hade lockat en stor skara potentiella användare till detta seminarium. Gruppvis satt åhörarna runt borden i salen, och på varje bord fanns bland annat de pedagogiska, inplastade korten med förklaringar till sådant som är bra att veta redan från första början som hur ekonomin fungerar för en asylsökande. Eller goda råd om hur man klär sig förnuftigt i detta land kläder efter väder. Jag hoppas att många kan göra det här till sitt eget; låt er inspireras! manade Berit Holter. Och så lottades det ut plastlådor med hela materialet samlat. Bijar Jemil, som jobbar i Krokom, var en glad vinnare. Det här ska jag absolut använda mig av, sa han när han tog sin låda och gick. Bijar Jemil vann utlottningen av en låda med material som producerats inom de olika projekten. Ville åka hit och ta del... Jag hörde en föreläsning om de projekt man driver i Strömsund och fick då veta att den här konferensen skulle hållas. Eftersom jag såg att de gjorde många bra saker ville jag åka hit och ta del av det som förmedlas här. Vi ska starta en plattform för dem som jobbar med ensamkommande; att skapa relationer mellan yrkeskategorierna är jätteviktigt, att vi har liknande förhållningssätt. Det gäller att vara både professionell och personlig i arbetet med barnen. Ulla-Britt Caping Salas, process- och projektledare i Göteborgsregionens kommunalförbund. Viktigt att kunna möta barn i kris Det är många tänkvärda saker som sagts här, både i samtal och föreläsningar. Något som jag absolut kommer att ta med mig hem till modersmålsgruppen är detta med hur man bemöter barn i kris. Det är en väldigt viktig fråga. Mary Tikimo, modersmålslärare i arabiska och hindi, Krokom. BARN I MIGRATION 3

4 Föräldragrupper en viktig del i etableringen Ett samhälle som vill bry sig om sina barn måste vårda sig om deras föräldrar. Detta citat från den brittiske psykiatern och psykoanalytikern John Bowles lyftes fram i seminariet Att vara förälder, som var ett av fyra valbara pass på onsdagseftermiddagen. Att samla flyktingföräldrar till gruppträffar är en viktig del i etableringsprocessen. Man får inte ta ifrån dem deras föräldraansvar. De vet vad det är att vara förälder, även om de inte kan språket. Vi kan stärka dem i deras roll, så de kan bli mer delaktiga i samhället, sa Jennifer Benoit. Föräldragrupperna bör ha max 8-10 deltagare och genomföra åtta träffar. Då avverkas teman som den svenska historien, hur skolan fungerar, synen på familjen, med mera. Som handledning använder man ett avsnitt i Begripligt hela vägen metod- och materialboken för arbete med nyanlända barn och ungdomar. En viktig aspekt i dessa möten är att vara personlig, betonade Sara Edvardsson. Till exempel när man presenterar sig. Många problem kan lösas väldigt enkelt i föräldragrupperna, förklarade Sara och Jennifer. Socionomtitlar och sådant är helt oväsentligt för dem. I stället säger vi något om våra familjer, hur många barn man har, och sådana mer personliga saker. Personlig vinkling är en viktig del även i studiematerialet. Exempelvis ett avsnitt om tre jämtländska kvinnor som illustrerar utvecklingen i vårt land och ger möjligheter till identifikation. Säkert överraskar det många att se bilden av Sara Kristina, född 1861, där hon döljer det mesta av sitt hår i en sjalett. Sin finaste [ ] för att fotografen skulle komma, som det står i bildtexten. Det är många potentiella problem som kan lösas väldigt enkelt i dessa föräldragrupper, förklarade Sara och Jennifer. Ta bara en sådan sak som att barnen i skolan har obligatorisk simundervisning. Den som kommer från en region utan närkontakt med vatten kanske inte alls förstår poängen med detta. Då förklarar man hur det är i Sverige, att simkunnigheten till och med kan vara en livsnödvändighet. Språket då? Blir inte det en tröskel i dessa möten? Det fungerar mycket bra med tolkarna. Även telefontolkning det kan till och med vara en fördel; det blir lugnare, mer koncentrerat. Och så försöker vi förstås att ha så samlade språkgrupper som möjligt. Behov skapar framgång Anders Fabricius, som arbetat i flyktingprojekt många år, berättade att han ofta får frågan hur Strömsund kan vara bland de bästa att jobba med flyktingbarn. Svaret är behovsdrivet arbete. Då befolkningen på 25 år minskat med 25 procent förstår man värdet i att ta vara på dem som kommer till kommunen. Sedan krävs det förstås också politisk vilja för att verkligen göra jobbet, och den har funnits sedan åtminstonev halvtannat decennium, menade Anders Fabricius. Fram till idag har vi drivit mer än tio utvecklingsprojekt i flyktingfrågor. Men det krävs också att kommunen gör en insats. Långsiktighet är därför ett nyckelord. Det gäller att bryta ner sina visioner och mål i konkreta steg. Och förvissa sig om att de steg som tas idag leder mot den önskade framtiden. Sluta gnälla över det som inte går. Gör som ekorren jag fotade hemma vid fågelbordet! Och så visade Anders Fabricius en bild på en ekorre som hängande Ekorren var kreativ, tog en risk, bröt ner sin vision i konkreta steg och löste problemet med hur den skulle nå nötterna... i tårna över fågelbordets takkant kom åt de hägrande nötterna... 4 BARN I MIGRATION

5 Skolan har en svår uppgift Nyanlända elever har samma rätt till utbildning som alla andra barn. Där får inget som helst tvivel råda. Barnkonventionen är jättetydlig. Det slog Andrés Brink Pinto fast, när han berättade om hur Skolinspektionen ser på de ensamkommande flyktingbarnens situation i svenska skolor. Eftersom forskning och tidigare utredningar pekat på att gruppen nyanlända elever löper större risk att inte få sin rätt till utbildning tillgodosedd genomförde Skolinspektionen under perioden november 2013 januari 2014 en granskning av tio kommunala grundskolor, som Andrés Brink Pinto var ansvarig för. En generell slutsats är att skolorna inte gör tillräckligt för de nyanlända, konstaterade han. De har en svår uppgift, för de möter en väldigt heterogen grupp. Där finns barn med gedigen skolgång bakom sig, medan andra har en oerhört skakig bakgrund. Men det står klart att skolorna En skola som slipper ta itu med hela välmåendet når bättre resultat när det gäller lärandet inte anpassar utbildningen tillräckligt till de nyanländas behov. Ett problem som kan uppstå är att skolorna även får ta hand om sådant som ligger utanför deras egentliga uppdrag. Därför är samhällets övriga stödfunktioner runt dessa barn oerhört viktiga. En skola som slipper ta itu med hela välmåendet når självklart bättre resultat när det gäller själva lärandet, sa Andrés Brink Pinto. Men vi ser också goda exempel minst ett på varje skola vi besökt där eleverna får bra stöd och stimulans. Då ser man hur motiverade de är, för de vet vilken chans de fått. Men om det fungerar bra så beror det mer på enskilda lärares engagemang än på skolornas planer och strukturer. För att skolan ska kunna ge varje enskild elev det den behöver är det viktigt att ta reda på vad de har med sig av erfarenheter och kunskaper. Men här finns stora brister, menade Andrés Brink Pinto. Dels kan själva kartläggningen vara bristfällig dels används den inte för att planera undervisningen för de enskilda barnen, så som den borde. Ofta har skolorna alltför stor tilltro till att ren språkinlärning skulle vara nyckeln till en lyckad Då barnen får bra stöd och stimulans ser man hur motiverade de är, sa Andrés Brink Pinto. Fem framgångsfaktorer Kartlägg elevens kunskaper och erfarenheter Anpassa undervisningen därefter Ge studiehandledning på modersmålet Språkinlärning sker i alla ämnen, alla lärare måste vara språklärare Ta fram gemensamma strategier. Lämna inte ansvaret till enskilda lärare. studiegång. Men då språkundervisningen inte kombineras med ämnesundervisning halkar barnen efter, kunskapsmässigt. En brist är också att många av de särskilda undervisningsgrupperna inte ingår som en naturlig del i skolans sociala och pedagogiska verksamhet. Kännedom om barnen som byggs upp i förberedelseklasserna når inte de lärare som sedan ska ta hand om dem i ordinarie klasser. Över huvud taget är det viktigt att göra jobbet gediget, och att göra rätt saker i rätt tid. Gå igenom i förväg vad barnet är sämre på, så att undervisningen kan anpassas. Alla barn kan något. Ta reda på vad de kan och skapa situationer där de får lyckas! Att anpassa undervisningen behöver inte vara svårare än så, menade Andrés Brink Pinto. BARN I MIGRATION 5

6 Barn i kris behöver en trygg famn Hur ska vi förstå och bemöta de ensamkommande barnens kriser? Utifrån den frågeställningen talade Gunnar Hultin socionom, psykoterapeut och medarbetare i Återvändande ensamkommande. Jag vet att många här har ett krisbemötande utan att egentligen definiera det så. Jag vill skapa en diskussion kring vad vi faktiskt gör. För att förstå krisen behöver man både se till vad som utlöste den och hur den påverkar individens livssituation, sa Gunnar Hultin. Om ett ensamkommande barn tvingats iväg av sin föräldrar så är ju detta tvärt emot hur det borde vara. Egentligen är det barnet som ska frigöra sig från föräldrarna. Vilken roll spelar en sådan bakgrund för barnens relationer med de vuxna de möter här? Kan föräldraskapet i någon mån kompenseras? Det är viktigt att definiera var barnen befinner sig i sina kriser, sa Gunnar Hultin. Men å andra sidan ska man också vara beredd på att de svårigheter de utsatts för inte alltid leder till kriser. Det behövs också en medvetenhet om att krisens styrka hänger samman med vad som orsakade den. Naturliga orsaker, som att en äldre släkting dör, är mycket lättare att förhålla sig till än gärningar som utförs av direkt illvilja eller ondska som att exempelvis få se sina föräldrar skjutas. Det finns inget utrymme i våra hjärnor för att förstå en sådan handling. De som får uppleva det måste bearbeta det hela sina liv. Sen går det förstås inte att undvika Johan Cullberg när man talar om krisbearbetning, och hans beskrivning av processens fyra steg: Chock reaktion bearbetning nyorientering. Man vet att hjärnan stänger av vid chocker. Ska man ta hänsyn till det när ett avslagsbesked lämnas, så att barnet får tid att bearbeta? Om vi vet hur reaktionsfasen kan se ut förstår vi lättare varför en ungdom agerar som han gör under den period då han tar in att han är här för att stanna. En fas som kan vara upp till ett halvår. När det sedan märks att ungdomen gillar läget, och börjar fundera över om det går att leva i Östersund, skaffa barn här, kanske gifta sig med någon härifrån, då vet man att barnet är inne i bearbetningsfasen. Sedan kommer nyorienteringen, som handlar om att bestämma Alla som finns runt barnet måste ge tydlighet och struktur för att skapa en läkande miljö Det går förstås inte att undvika Johan Cullberg när man talar om krisbearbetning, konstaterade Gunnar Hultin. sig här vill jag vara. Då har en väldigt tydlig tröskel passerats. Om vi kan hjälpa personen att ta sig igenom den här processen är det mycket möjligt att personen kommer att få en högre livskvalitet, menade Gunnar Hultin. De barn som kommer hit har ju ofta en stor ryggsäck full med trauman. Bara att tvingas lämna föräldrarna är ett jättetrauma, och själva resan kan vara fylld av strapatser. Först när de kommer hit ges det tid för bearbetning. Då är det ni som utgör deras nätverk, det är hos er de får den stabilitet de behöver för att kunna släppa fram krisreaktionen. Er uppgift är att bidra till strukturen benhårt och att ta de diskussioner som det innebär. Den struktur och det meningsfulla innehåll som skolan ger har förstås också oerhört stor betydelse. Fingertoppskänsla krävs när det gäller detta att ge den unga människan utrymme att prata, betonade Gunnar Hultin. Så att man ser vad som behöver komma och kan erbjuda samtalet just då. Det kan vara på väg till träningen eller när man står i köket och skär gurka. Ett vardagsdelande, där man pratar om det som kommer. Där skiljer sig den vanliga personalens roll ifrån psykologens. Jag är ju där för att liksom pressa, och jobba med det 6 BARN I MIGRATION

7 man behöver bearbeta. Ni kan vara vakna för det som dyker upp spontant. Den gamla föreställningen att det är bra att återberätta, att prata om traumat direkt efteråt, ifrågasätts nu. Idag vet vi att det är bättre att gå hem till den trygga famnen hos familjen eller nära vänner. Där läker 80 procent av kriserna. Därför måste vägledaren, skolan och alla andra som finns runt barnet ha ett bra samarbete. Man är skyldiga att ge tydlighet och struktur, för att skapa den läkande miljö som nu inte familjen kan bistå med, betonade Gunnar Hultin. En bok för stöd och vägledning i arbetet med ensamkommande Hur skapas bästa möjliga mottagande för ensamkommande asylsökande barn? Den frågan har projektet Begriplig barnintroduktion (BEGIN) försökt besvara, och ett konkret resultat är handboken Att möta ensamkommande. Om den berättade Berit Holter. Syftet är att boken ska vara ett stöd för alla som jobbar med de här barnen, förklarade hon. Därför har man försökt att ge en så bred beskrivning som möjligt av asylprocessen, både av regler och lagar och av vilka aktörer som är inblandade. Erfarenheterna från Strömsund spelar en grundläggande roll, eftersom kommunen sedan länge tagit emot barn både kvotflyktingar och ensamkommande asylsökande. Material och synpunkter har bland annat samlats in via intervjuer och gruppträffar med personal som jobbat med barnen under dessa år. Och när Berit Holter berättade vad personalgrupperna tyckte var särskilt viktigt var det som en återklang av Gunnar Hultins budskap tidigare på dagen. Att det är superviktigt med kunskap om varandras områden och förståelse för varandras situation. Tydliga ramar, och ett varmt hjärta inom ramen så skapas trygghet kring barnen. Från publiken kom flera spontant positiva kommentarer. Ypperlig handbok för alla som jobbar med ensamkommande. Perfekt att sätta i händerna på sommarens vikarier. Och Berit Holter sken som en sol. Här har vi slitit med det här materialet i ett och ett halvt år, och så säger ni att ni vill ha det och använda det. Fantastiskt! Mötena här ger idéer och stimulans Det är bra att få möta andra som jobbar med de ensamkommande på det här sättet, för att få idéer och stimulans till hur man hjälper de här ungdomarna att komma vidare. En sak som är viktig i arbetet med ungdomarna är att stimulera dem att tänka själva. Många av dem är inte vana att bli tillfrågade om vad de tycker och tänker, men i själva verket har de ju mycket gemensamt gemensamt, och där finns en kraft som kan vara ett stort stöd för dem i deras processer. Inger Strandberg, vägledare på Härke HVB-hem, Frösön Handboken Att möta ensamkommande ger en bred beskrivning avasylprocessen. Den ska vara ett stöd för alla som jobbar med de här barnen, sa Berit Holter. 7 7 BARN I MIGRATION 7

8 Därför startade projektet Återvändande ensamkommande Varför startades projektet Återvändande ensamkommande? Elisabeth Lindholm gav en bakgrund. Egentligen var det ju självklart: behovet fanns det var bara det att ingen riktigt tänkt igenom hur man på bästa sätt ska ta hand om dem som inte får stanna. Det kommer alltid att vara några som inte får uppehållstillstånd. Men hur och när bör man lyfta frågan att det kan bli avslag? Vid ankomsten? Hur bör frågan hanteras under själva asylprocessen? Och om det blir avslag, hur hjälper vi barnet bäst? Hur bidrar vi till att hålla uppe motivation och livsmod? undrade Elisabeth Lindholm. Kunskap behövs hos de kommunala aktörerna, eftersom kommunen Elisabeth Lindholm gav en bakgrund till Återvändande ensamkommande. Det kunde varit mer om barnkonventionen Inspirerande föreläsningar, särskilt de mindre, och bra skrifter som vi gärna vill använda och sprida. Vi möter ju många frivilliga som arbetar med flyktingarna och stöder deras verksamheter. De är en grupp vi gärna jobbar med. Men man kunde ha varit tydligare med vad som står i barnkonventionen, både i det skrivna materialet och vid själva konferensen. Carina Strandberg, Umeå, verksamhetsutvecklare på Rädda Barnens Region Nord har ansvar även för dessa barn, så länge de finns kvar i den kommunala verksamheten. Allt som ger ökad förståelse och samsyn, tydliga arbetssätt och rutiner, bidrar till att underlätta situationen för dem som måste återvända till hemlandet. Så är tanken med projektet. Karin Källström vidareutvecklade resonemanget kring samtal med barn i en återvändandeprocess. En utgångspunkt var att många barn i förstudien sagt att vuxna inte lyssnar på dem. Man måste våga gå bredvid när barn går igenom så svåra saker. Det är vuxenvärldens ansvar att se och bekräfta barnet. Sedan kan det variera vem barnet har bäst kontakt med. Det kanske är fotbollstränaren. Men då behöver de andra vuxna aktörerna veta det och kunna agera om ingen tar de viktiga samtalen, sa Karin Källström. Oavsett hur det enskilda barnets situation ser ut är det viktigt att inge hopp och prata om framtiden. Men framför allt gäller det att visa att man som vuxen ser och hör, betonade Karin Källström. Karin Källström utvecklade resonemanget om vuxenvärldens ansvar. Det är viktigt att känna varandras verksamheter, sa Helen Jonsson. Samverkan löser problem Helen Jonsson, som är pedagog i Åre kommun, berättade om hur man arbetat med samverkan inom projektet BEGIN för att säkerställa att barnens intressen tillvaratas på bästa sätt. Precis som flera andra gav hon konkreta exempel på vad en god samverkan kan betyda. Som när ungdomar tidigare innan skola och boende hade ett fungerande samarbete kunde säga på boendet att skolan var dålig, och i skolan att boendet var dåligt... Nu när vi samverkar har det problemet försvunnit. Vi känner varandras verksamheter, ramen blir tydligare och ungdomarna mår bättre. Vi litar på varandra och vet att alla gör sitt bästa. 8 BARN I MIGRATION

9 Var tydlig och informera tidigt Hur kan ensamkommande barn informeras om asylprocessen? Anders Fabricius och Maja Gahlin berättade vad projektet Återvändande ensamkommande har kommit fram till. Rutiner och hjälpmedel för samtal kring denna svåra fråga är viktiga både för ungdomarna och för den personal som finns runtikring dem.. För att på ett pedagogiskt sätt förklara asylprocessen har man inom projektet skapat verktyget Att söka asyl. Det består av en karta och ett antal spelpjäser, där kartan visar de olika momenten i processen och pjäserna symboliserar de olika aktörer som barnet möter. Dessutom finns ett antal dialogkort som stöd till den som ska informera barnet om processen. Det är viktigt att nå fram med budskapet, betonade Anders Fabricius. Genom att tidigt prata med ungdomarna om asylprocessen, inklusive möjligheten att det blir avslag, kan vi bidra till att de skaffar sig andra strategier än att avvika från HVBhemmet. Jag tror man ska vara så modig. Och om vi visar att vi förstår vad som hänt tidigare i processen vinner vi större förtroende när vi pratar om vad som kan komma att hända längre fram, tillade han. Grön väska med svar på frågor om Sverige Ett verktyg som utvecklats inom Strömsunds flyktingarbete är Sverigeprogrammet en grön resväska full med informationsmaterial om Sverige, anpassat för barn och ungdomar.väskans innehåll berättar både om samhället i stort, om skolan och om hur det kan se ut i en bostad. Den används av Migrationsverkets representanter när de möter kvotflyktingar som är på väg till Sverige, men också i kommuner som vill följa upp och upprepa informationen. Det är så många frågor som behöver besvaras, sa Sara Edvardsson när hon berättade om Sverigeprogrammet vid ett av de valbara seminarierna. Alltifrån vad man ska ha på sig första skoldagen, till hur man kommer vidare till universitetet. Tanken är att den som är förberedd på vad som kommer att ske snabbare kan bli aktiv i den egna processen. Vi måste möta flyktingarna med deras nyfikenhet och deras frågor så tidigt som möjligt. Där är Sverigeprogrammet ett bra hjälpmedel. Om vi visar att vi förstår vad som hänt tidigare i processen vinner vi större förtroende, sa Anders Fabricius. Sara Edvardsson berättade om Sverigeprogrammet och Gröna Väskan. BARN I MIGRATION 9

10 Utvisning eller återförening? Jag föredrar att kalla det återförening, sa Kjell-Terje Torvik, verksamhetsexpert på Migrationsverket, när han talade om olika perspektiv kring de ensamkommande som inte får stanna i Sverige. När ett asylsökande barn fått beslut om avslag är det Migrationsverkets ansvar att arrangera ett ordnat mottagande i hemlandet, och då sammanställer verket allt man vet om familjeförhållanden, skolbakgrund och allt annat som kan vara av värde. Finns det en familj eller fungerande myndigheter så etablerar man kontakt med dem, i andra fall kan det finnas trovärdiga barnrättsorganisationer att samarbeta med. När det gäller länder som Syrien, Afghanistan och Eritrea, som många ensamkommande barn idag kommer ifrån, så har Migrationsverket god kännedom om vilken verklighet barnen skulle få möta, vid ett återvändande. Men Sverige tar emot barn från ett 60-tal länder, och därför finns sedan några år ett kompetenscentrum kallat ambassadsamordningen dit verkets handläggare kan vända sig för att skaffa information om förhållandena i specifika länder. Tre villkor måste vara uppfyllda för att ett barn som fått utvisningsbeslut ska kunna återvända/återsändas till hemlandet: Det är alltid mycket bättre att återvända med Migrationsverket än med polis Vi i Sverige vill gärna tro att det bästa för barnet är att stanna här. Men vi måste vara ödmjuka och erkänna att det inte behöver vara så, sa Kjell-Terje Torvik. Barnet måste ha en resehandling. Det måste finnas att ordnat mottagande. Om barnet går med på att åka, så är resan Migrationsverkets ansvar. Om personen inte accepterar att återvända övergår ansvaret till polisen. För den som fyllt 18 år krävs inget mottagande. För dem faller alltså den andra av dessa punkter. Punkt ett och tre gäller oavsett ålder på personen. Antalet återvändande till hemländer har de senaste åren varit per år de flesta av dem till västra Balkan, där det enligt Kjell-Terje Torvik finns väl fungerande sociala myndigheter. En viktig fråga för de sociala myndigheterna i denna del av Europa är om barnen ut-satts för trafficking. Detta är en risk som även svenska myndigheter håller ett öga på, men vi ligger nog lite efter, menade Kjell- Terje Torvik identifierade vi elva barn, men vi tror att mörkertalet är stort. Det finns ju en risk, när barn avviker och försvinner från radarn. Hamnar de som diskare i Västerås, eller i något värre? Vi är medvetna om problematiken, men har inte knäckt nöten än avslutades 547 ärenden gällande barn utan vårdnadshavare i återvändandeprocess. Tio procent avskrevs, oftast för att det kommit fram nya omständigheter som gett personen uppehållstillstånd. Av övriga ärenden utgjordes 32 procent av fall då barn avvikit och 27 pro- 10 BARN I MIGRATION

11 cent av fall då barn utvisats med tvång. 30 procent av barnen accepterade utvisningen och ledsagades av Migrationsverket antingen till hemlandet eller till ett land inom Schengenområdet enligt Dublinförordningen. En person i publiken hakade på med en fråga: När ett barn går med på att resa får barnet då fatta det beslutet själv, eller måste god man godkänna ett återvändande? Återvändandet utgår ju från det beslut som Migra-tionsverket och migrationsdomstolen kommit fram till, sedan sker ett samtal med god man närvarande. Inga papper skrivs på, det som sker är att vi bedömer om vi kan hantera det på egen hand eller om ärendet ska vida-re till polisen. Att återvända är inte den enskildes val, det är vad myndigheten kommit fram till. Men det är alltid mycket bättre att återvända med Migrationsverket än med hjälp av polis, poängterade Kjell-Terje Torvik. En annan publikfråga gällde FN:s barnkonvention (se nedan), och att man enligt den ska se till barnets bästa. Kan det då inte vara bättre för barnet att stanna i Sverige, även om det har kontakter kvar i hemlandet? Det där är en skrivning i barnkonventionen som är flitigt debatterad, sa Kjell-Terje Torvik. Vad den egentligen säger är att the best interests of the child should be a primary consideration, dvs att barnets intressen ska sättas i det främsta rummet. Det betyder inte att barnet toppar som nummer ett på alla listor. Dilemmat för Migrationsverket är att vi har två saker att vikta. Barnets bästa och statens bästa, sådan är i lagstiftningen. Kjell-Terje Torvik avslutade med en önskan om att fler borde få vara med om en återförening, då ett barn godtagit utvisningen och återvänder till hemlandet och familjen. På papperet är det en deportation, men jag väljer att kalla det återförening. Även om vi är bra på att ta hand om barn i utsatta situationer är det svårt för oss att kunna ersätta familjen. Att vara med på en återförening sätter igång tankarna. Vi i Sverige vill gärna tro att det bästa för barnet är att stanna här. Men vi måste vara ödmjuka och erkänna att det inte behöver vara så. I stället för att sörja över att barnet måste lämna oss, kanske man måste hjälpa barnet att hitta andra sätt att hantera situationen. På papperet är det en deportation, men jag väljer att kalla det återförening Bra fördelning mellan olika programpunkter Bra upplägg, lättsamma och lättlyssnade föreläsare och bra fördelning mellan olika sorters programpunkter. Jag har haft stort utbyte av konferensen. Jag tror det behövs såna som jag bland ungdomarna, med en annan bakgrund och andra livserfarenheter än de flesta i personalen. Det kan ge dem en del andra aspekter som också är viktiga. Magnus Gerhardsson Strömsund, snickare och målare som jobbar extra på HVB-hemmet i Backe Det har verkligen varit givande Det var kommunen som informerade om att den här konferensen skulle hållas och jag tyckte det kändes som att det kunde bli givande och det har det verkligen varit. Jag tar framför allt med mig boken om hur man ska jobba med de ensamkommande. Psykologiföredraget var också väldigt givande. Barnkonventionen art 3, 1 På engelska In all actions concerning children, whether under-taken by public or private social welfare institutions, courts of law, administrative authorities or legislative bodies, the best interests of the child shall be a primary consideration. På svenska Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Carina Cedergren specialpedagog Upplands-Bro BARN I MIGRATION 11

12 Stort tack till alla er som deltog i konferensen, hälsar projekten BEGIN, Begripligt för alla och Återvändande ensamkommande Berit Holter projektledare BEGIN Elisabeth Lindholm projektledare Återvändande ensamkommande och Begripligt för alla Text, foto, layout: Hans Månsson, Bild & Mening, Östersund

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag www.begripligt.nu #barnimigration Återvändande ensamkommande Situationen för ensamkommande barn med avslag Varför projekt ÅE? Sedan 2006 har verksamheten varje år vuxit i volym och omfattning på ett sätt

Läs mer

Hur jobbar vi vidare?

Hur jobbar vi vidare? Hur jobbar vi vidare? Om nyanlända barns introduktion i Strömsunds kommun Den 16 juni 2015 bjöd Framtids och utvecklingsförvaltningen in till konferens tillika referensgruppsmöte för tre utvecklingsprojekt

Läs mer

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu

Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu www.begripligt.nu #barnimigration 2 Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation www.begripligt.nu Strömsunds Kommun 12 000 invånare 5 tätorter 2005-4 % utrikesfödda 2014 - > 10 % utrikesfödda

Läs mer

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu

Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 www.begripligt.nu Begripligt hela vägen 2012-01-01 2014-06-30 Begripligt för alla 2014-01-01 2015-06-30 En röd tråd för vidarebosatta barn och ungdomar genom två år som nyanlända Projektägare: Strömsunds Kommun Projektpartner:

Läs mer

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess. Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess. Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande Hur kan vi förbereda barnet inför ett återvändande, praktiskt och känslomässigt? Vem tar ansvar

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Förstudie återvändande ensamkommande

Förstudie återvändande ensamkommande Förstudie återvändande ensamkommande En förstudie genomförd av Strömsunds kommun Finansierat av Europeiska återvändandefonden och Strömsunds kommun Presentationens upplägg INTRODUKTION Vad och varför?

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Bilaga 1 Återvändande ensamkommande

Bilaga 1 Återvändande ensamkommande Bilaga 1 Återvändande ensamkommande Att söka asyl en interaktiv karta över asylprocessen Återvändande ensamkommande I Att söka asyl 1 Strömsunds kommun, 2015 Illustration: Catrina Norman Tengroth Design:

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 PM: Åtgärder för att möta flyktingkrisen Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper samt förföljelse av

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever 2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Insatser med anledning av flyktingkrisen. Insatser för att säkra det svenska asylsystemet

Insatser med anledning av flyktingkrisen. Insatser för att säkra det svenska asylsystemet Insatser med anledning av flyktingkrisen Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Mot bakgrund av att antalet personer

Läs mer

Möte i Lunds arbetarekommun

Möte i Lunds arbetarekommun 1 Möte i Lunds arbetarekommun 5 oktober 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Vem är ensamkommande?

Vem är ensamkommande? Ensamkommande barn Vem är ensamkommande? Under 18 år. Ansökt om asyl Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsten till Sverige. Övergivet barn. Statistik 2015 Asylsökande ensamkommande barn 2015 AFGHANISTAN

Läs mer

INBJUDAN TILL UTBILDNING FÖR PERSONAL OCH ENHETSCHEFER PÅ HVB-BOENDE FÖR ENSAMKOMMANDE BARN/UNGDOMAR

INBJUDAN TILL UTBILDNING FÖR PERSONAL OCH ENHETSCHEFER PÅ HVB-BOENDE FÖR ENSAMKOMMANDE BARN/UNGDOMAR INBJUDAN TILL UTBILDNING FÖR PERSONAL OCH ENHETSCHEFER PÅ HVB-BOENDE FÖR ENSAMKOMMANDE BARN/UNGDOMAR Under 2015 drevs många människor på flykt varav många var ensamkommande barn och ungdomar. I värmlandskommunerna

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet

Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-09-16 SN-2015/2810.709 1 (6) HANDLÄGGARE Carin Nyh Carin.Nyh@huddinge.se Socialnämnden Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Läs mer

Ordförande Grundskole- och gymnasienämnden. Marika Lindgren Åsbrink (S)

Ordförande Grundskole- och gymnasienämnden. Marika Lindgren Åsbrink (S) Interpellationssvar "Hur mycket kostar det privata vinstintresset i skolan? av Jesper Wiklund (V) Tack för interpellationen. Som svar på interpellantens fråga: Med anledning av två domar från förvaltningsrätten

Läs mer

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-12 RCI 10/2013 Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis ska berörd medarbetare beakta

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Länsstyrelsen Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Målgrupper Som nyanländ räknas en asylsökande som fått uppehållstillstånd (flyktingar, skyddsbehövande, särskilt ömmande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om utbildning för nyanlända elever

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om utbildning för nyanlända elever Bilaga 2015-11-04 1 (5) Dnr 2015:00597 Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om utbildning för nyanlända elever Innehållet i konsekvensutredningen utgår från 6-8 i förordningen (2007:1244)

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Lektion 26 SCIC 28/03/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Besök mellan 10:00 11:00 av... Ur mitt brev till Catrine: Mina frågor: A. Rädda barnen kritiska till asylregler

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål Stärk nyanlända elevers möjlighet att nå skolans kunskapsmål UR KURSENS INNEHÅLL: Pedagogiska framgångsfaktorer vid undervisning av nyanlända elever för att öka deras möjlighet att nå skolans kunskapsmål

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Begripligt hela vägen. metod- och materialbok för arbete med nyanlända barn och unga

Begripligt hela vägen. metod- och materialbok för arbete med nyanlända barn och unga Begripligt hela vägen metod- och materialbok för arbete med nyanlända barn och unga Författare till metodboken och medarbetare i projekt Begripligt hela vägen Anders Fabricius Projektets koordinator med

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer