Dokumentation. Nyanländas kompetens - en outnyttjad resurs!?

Transkript

1 Dokumentation Nyanländas kompetens - en outnyttjad resurs!? Länsstyrelsen i Örebro län och Sydnärkes utbildningsförbund bjöd in till en heldagskonferens på Alléskolan i Hallsberg. Det var många som hade tagit sig till Hallsberg denna septemberdag för att medverka i slutkonferensen av del ett i SFI-projektet som syftar till att ta reda på hur vi bättre kan ta del av de nyanländas kompetens och erfarenheter i samhället. Syftet med dagen var att samla aktörer som på något sätt arbetar med nyanlända och deras etableringsprocess och ta reda på vad vi i regionen kan göra för att underlätta och möjliggöra ett snabbare och bättre inträde på arbetsmarknaden för nyanlända. Vilka var där? Politiker, chefer, ansvariga tjänstemän och aktörer/myndigheter som på något sätt arbetare med nyanlända och etableringsprocessen.

2 Hans Karlsson Kunskap ger pengar Förbundsordförande Sydnärkes utbildningsförbund och rapportör Regionförbundet. Skolan spelar en viktig roll Hans pratade om att skolan är den viktigaste arbetsplatsen vi har. Skolans roll är viktig och vi ska ha med det när vi pratar om samhället och vad som bör prioriteras. Vi måste lära oss att ta vara på nyanlända och flyktingar som en resurs och visa att vi behöver dem. För att på bästa sätt ta vara på de nyanländas kompetens räcker inte en aktör, utan vi måste samverka menar Hans. Gymnasiesamverkan i Örebro län är ett exempel på en samverkan som syftar till att motsvara de behov som arbetslivet ställer. Där finns det två faktorer för det första ska det finnas de utbildningar som länet efterfrågor inom pendlingsavstånd. För det andra ska de utbildningar som arbetslivet behöver finnas här. Ju närmare vi kommer individer desto större chans Hans tar upp ett lokalt exempel där kommunens flyktingmottagning har arbetat med att få in fler nyanlända i arbetslivet. Efter 3 år hade 77% en egen försörjning. Hur har man lyckats? Hemligheten låg bland annat i småskalighet, att jobba med att höra de enskilda deltagarna, att inta skapa hinder som inte finns och utgå från den enskildes situation eftersom alla är olika och fokusera på prestationer och resultat istället för på brister. Moderator Johanna Tybell ställde frågan om vi kan lära av någon annan gällande nyanländas kompetens? - Många har mycket att lära av Sverige gällande det livsviktiga lärandet, men idag är det vi som måste lära av andra och satsa på vuxenutbildningen, avslutade Hans. Hans svarar på frågor Varför har ni valt att delta denna dag? Hur ser ni på uppgiften att underlätta för nyanlända på arbetsmarknaden? Vad tror du är den viktigaste åtgärden att prioritera i första hand? - Dels är jag ordförande i Sydnärkes utbildningsförbund som har ansvaret för Alléskolan och mycket av min dagliga verksamhet ligger här. Jag är även rapportör på Regionsförbundet när det gäller kunskap och kompetensförsörjning, vilket är en viktig del när det gäller nyanländas situation och att skapa förutsättningar för dem att ta sig in i samhället och stå på egna ben. Som rapportör följer vi vad som händer och sker inom området kunskap och kompetensförsörjning, fungerar som ett bollplank och har även mandat att ta egna initiativ som att detta tycker vi att vi borde plocka upp och arbeta med. - det är oerhört viktigt, dels att människor som flyr hit måste tas omhand på ett bra sätt och dels att de ska kunna ta sig in i det svenska samhället och arbetsmarkanden. Få egen försörjning osv. Det är inte meningen att vi ska göra om dem utan vi behöver deras kompetens och vi måste se till varje individ. - Jag tror att det handlar om att fokus måste vara väldigt tydlig på jobb och egen försörjning. Under den resa är det mycket som måste komma på plats i form av språkkunskaper, samhällskunskaper, rollfördelning, vart man ringer vid olika behov osv. De måste få möjlighet till ett eget jobb och en egen försörjning.

3 Den långa anställningsintervjun Britt Salomonsson personalchef Posten, Stefan Petterson sektionschef Arbetsförmedlingen, Christopher von Stedingk enhetschef Språk och framtid Örebro kommun. Integrationsprojekt vs rekryteringsprojekt Britt, Stefan och Christopher berättade om sitt framgångsrika projekt tillsammans vilket började som ett integrationsprojekt för att sedan bli till ett rekryteringsprojekt. Det startade med att Posten skulle lägga ner sig verksamhet i Västerås för att öppna en ny postterminal i Hallsberg. Där såg de sin chans att få fler nyanlända och ungdomar ut på arbetsmarkanden och projektet startades. Posten stod för behovet av arbetskraft, Arbetsförmedlingen för en bekräftelse av arbetsmarknaden och Språk och framtid stod för människorna som ville ha ett arbete. Värdefull utbildning Rekryteringsprocessen innehåller också en utbildning oavsett om man får jobbet eller ej. Det gör att de som i slutändan inte får jobb på Posten har en värdefull utbildning med sig som ger en större chans på arbetsmarknaden. Det gäller att tänja på regelverken Innan Britt startade projektet har det funnits hårda krav på vilka som får komma på arbetsintervju och det har inte varit självklart för någon utan eftergymnasial utbildning att få en chans. Nu har vi en 18 veckor lång process med personer som vi annars inte ens skulle sneglat åt, men som är hur bra som helst. Det gäller att tänja på regelverken, aldrig säga nej och våga testa, säger Britt. I februari 2014 kommer rekryteringsprocessen att vara färdig och postterminalen i Hallsberg i full drift. Britt, Stefan och Christopher uppmanar alla andra att bygga ett likadant system och att kontakt dem om intresse finns. Britt svarar på frågor Varför har ni valt att delta denna dag? Hur ser ni på uppgiften att underlätta för nyanlända på arbetsmarknaden? Vad tror du är den viktigaste åtgärden att prioritera i första hand? - Vi har jobbat med ett projekt tillsammans med arbetsförmedlingen och Språk och framtid i Örebro för att rekrytera nya medarbetare till den nya postterminalen här i Hallsberg. Vi tycker det är viktigt att den arbetsplatsen som är så pass stor speglar samhällets sammansättning. Därför har vi tagit hjälp av det här projektet för att hitta medarbetare med rätt kompetens som finns i målgruppen ännu ej etablerade på arbetsplatsen. Det kan vara utrikesfödda eller ungdomar som inte har några meriter och därför inte får komma på någon intervju. - Vi vill gärna sprida detta som vi lyckats göra. - Som representant för ett företag är det ju mer så att vi behöver rätt arbetskraft och vi tror att den framtida arbetskraftstillgången kommer vara begränsad och därför behöver vi söka rätt på våra framtida medarbetare i de grupper som faktiskt finns. Nu råkar det vara så att några av dem är födda i andra länder och vi behöver hitta dem. Vi kommer såklart ha ett rekryteringsbehov i framtiden också. - Bredda tänket och våga ge folk chansen om man hittar en person som man tror på. Svenska arbetsrätt är jättebra, man kan ha en provanställning. Vi har kunnat se under 15 veckor om vi vill ha dem. Deltagarna har också hunnit se hur vår verksamhet fungerar. Det är roligt att se att arbetssökande nu för tiden anger Posten som en arbetsplats där de vill jobba. Det vi har gjort är ett nytt arbetsätt vid etablering.

4 Gävleborgsmodellen - pendling är inte ett problem Markus Nilsson Sandvikens kommun och Dick Helgesson Arbetsförmedlingen. Modellen är kopplad till en yrkesutbildning på 80 veckor och går ut på att en hel vecka på 40 timmar är uppdelad på 25 timmar utbildning och 15 timmar SFI. Det unika med detta menar Markus och Dick är att eleverna inte ska behöva springa mellan olika lektioner, utan det sätts in en Sfi-lärare som samarbetar med yrkesläraren. Just att Sfi-läraren finns på plats ser de som en stor framgångsfaktor. Markus och Dick har tagit fram en modell för att kombinera arbetsmarknadsutbildningar med Sfi, som de kallar för Gävleborgsmodellen. Det är ett samarbete mellan alla 10 kommuner och Älvkarleby i Gävleborgs län, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen. Stor framgångsfaktor med Sfi-lärare på plats Det började 2008 med att rektorer på olika skolor undrade hur de skulle göra med de invandrare som började hos dem. Det startades ett EU-projekt tillammans med Länsstyrelsen med syftet att Sfi skulle integreras med yrkesutbildningar kom Arbetsförmedlingen med som en samarbetspartner och finansiär och idag vill man få kommunerna att själva fortsätta med modellen. Finansiering av Sfi-lärare För att finansiera den lärare som sätts in får kommunen som har utbildningen debitera de andra kommunerna med 500 kr/ veckan för varje elev, vilket blir totalt kr för en elev under ett år. Finns det en klass på 20 elever betyder det att kommunen får in kr för Sfi-läraren på ett år. Alltså en mycket billig utbildning menar Markus och Dick. Socialstyrelsen betalar också den kommun som har utbildningen 500 kr/elev per vecka. Kostnaden för Socialstyrelsen minskar då med 4000 kr per individ när de väljer att göra denna utbildning. Pendling är inget problem Markus berättade att alla Sfi-elever får söka utbildningen men får vara beredda på att resa. Men detta ser han inte som något problem. De hade en gång en kille som åkte 34 mil om dagen och hade inte ens 10 dagars frånvaro under 80 veckor. En utvecklingsfråga värd att komma ihåg är att kommunerna är med och diskuterar behovet av olika yrkesutbildningar, till exempel om de anser att det behövs fler inom vården kan de lägga in ett önskemål om det. Vad har länet sagt om Sfi och samverkan? Anders Friberg, projektledare regional samverkan Sfi. Anders berättade om projektet och förstudien som har gjorts. Syftet med projektet var att i länet utreda förutsättningar och behov för en regional Sfi samverkan, möta upp kommande förändringar inom Sfi och stödja såväl samhällsetablering som etableringsplanens olika insatser. Målet var bland annat hitta en flexibel modell som stödjer etableringen av nyanlända. De frågor som tagits fram till förstudien skickades till rektorer inom vuxenutbildningen inom varje kommun. Frågor som ställdes var bland annat, Beskriv Sfi-verksamheten, Hur ser du på att öka flexibiliteten inom Sfi? och En verksamhet i utveckling förändras, vilka faktorer bedömer ni kommer att påverka utvecklingen?. Efter Anders föredrag om projektet ställdes ett antal frågor: Du har samlat mycket bra information, hur går arbetet vidare? - (Hans Karlsson svarar). Jag kan inte säga hur det blir. Det finns en ansökan som ska lämnas in 19 september. Jag vill inte spekulera i hur det kommer att bli, men det finns en utveckling i det här. Du har träffat väldigt många människor ute i kommunerna och sitter på den största helhetsbilden, kan du berätta lite om vad du har sett? Något som sticker ut? Det jag har märkt är att det finns ett positivt klimat gällande dessa frågor ute i länet och oftast drar diskussionerna ut på tiden. Det är viktigt att vi tar med oss detta positiva klimat vidare.

5

6 Folkbildningens möjligheter för nyanlända Elaine Lindblom Rektor Karlskoga folkhögskola och Monica Öhrn Johansson Sfi-lärare Karlskoga folkhögskola. Elaine började med att säga att Folkhögskolorna kan bidra till bättre integration. I Örebro län finns idag 5 folkhögskolor och det borde vara självklart att räkna med dem när frågan om integrations diskuteras. - Vi har ett vackert uppdrag och det känns meningsfullt att vi finns med även i uppdraget att bidra till en bättre integration. Monica fortsatte att berätta om att det finns en lång tradition i svenska som andraspråk inom folkhögskolan. Till en början hade man kvällskurser och 1984 började de ta emot flyktingar för studier och boende i samarbete med länsarbetsnämnden. På Karlskoga folkhögskola har man bland annat skaparverkstad, dialogkvällar och simgrupper där svenska är det gemensamma språket. Detta för att Sfi-eleverna praktiskt ska få utöva språket och lära sig mer. - Vår idé är att lära sig ett kommunikativt språk som kan användas i samhällslivet, näringslivet och privatlivet. Just nu har vi en vårdinriktning där syftet är att lära sig svenskan inom vården, berättar Elaine. Elaine och Monica avslutade med att prata om vilka utmaningar som finns. En av utmaningarna är att vi ska leva som vi lär, för integration sker inte av sig självt. Vi måste också utnyttja nätverken bättre, till exempel genom praktikplatser. De poängterade också än en gång att de ibland blir bortglömda i diskussionerna kring samverkan och vilka som ska ingå. - Vi behöver också vara med i samtalet om en bättre integration, säger Elaine. Elaine svarar på frågor Varför har ni valt att delta denna dag? Hur ser ni på uppgiften att underlätta för nyanlända på arbetsmarknaden? Vad tror du är den viktigaste åtgärden att prioritera i första hand? - För det första vill vi gärna göra oss kända, berätta att vi finns och att vi har betygsrätt i Sfi. Det är en egen utbildning. Och för att kunna samarbeta bättre med fler aktörer i regionen. Vi ser att det ibland kan bli så att vi blir lite isolerade som i en egen värld. Så vi måste ut och skapa kontakter. - Eftersom vi har en lång tradition med arbete med olika invandrargrupper så är det en självklarhet för oss att arbete med de här frågorna och vi arbetar med integration varje dag på skolan. Men vi ser ju också att det finns nya utmaningar och nya behov och vi tycker att det vi arbetar med handlar mycket om att man ska komma in i samhället, komma in i kultur och föreningslivet, få en plats i samhället, inte bara jobb utan även vardagslivet, samhällslivet. Den biten vill vi trycka på. Det är inte bara arbetsbiten som är viktig utan det finns även andra värden i livet som är viktiga. - Jag tror att jobb är viktigt för självkänslan, men givetvis också språket. Att man hela tiden jobbar med att stärka det svenska språket. Att jobba med nyanlända i grupper om demokrati hade varit spännande då det inte är en självklarhet i de länder de kommer från.

7 Hur säkrar vi arbetslivets kompetensbehov i framtiden? Maria Svensson Hallberg, Regionförbundet Örebro Maria började med att prata om vilken viktig del kunskap och kompetens är i RUS. Hon visade sedan upp en bunt med rapporter som har gjorts och som ska fungera som kunskapsunderlag utifrån regeringsuppdraget. När dessa rapporter har gåtts igenom har det tagits fram en handlingsplan för kompetensförsörjning som just nu är ute på remiss fram till 31 oktober. Utmaningar Hon fortsatte att prata om vilka utmaningar vi står inför och berättade att allt för många med etnisk bakgrund ligger utanför arbetsmarknaden. En modell har därför tagits fram för att underlätta matchningen till jobb. Modellen är uppdelad i 4 fält, gul tillgång till och utbud av arbetskraft, grön arbetskraftens krav och vad de efterfrågor, röd arbetsgivarnas krav och vad de efterfrågor och blå tillgång till och utbud av utbildning. För en bättre matchning måste vi tänka på alla faktorer Tidplanen framöver Maria berättade hur tidplanen framöver ser ut. Just nu ligger handlingsplanen ute på remiss, efter det ska en ansökan till Socialfonden göras som handlar om förstudier och implementering (2014). Efter det ska en handlingsplan för Socialfonden tas fram för hela Östra Mellansverige ( ). Moderator Johanna ställde ett antal frågor: Gällande samverkanstrappan, har du något bra exempel där det har nått högt upp i trappan? - Vuxenutbildningsansvariga inom REKO har nått högt upp i trappan. Finns det någon typ av projekt som du gärna skulle vilja se blev av? - Tegelbruket som har en bra kunskap om målgruppen skulle kanske kunna samverka med kommuner. Vi vill fokusera på unga personer med funktionsnedsättning och etnisk bakgrund.

8 Ett äss i rockärmen... När vi alla trodde att dagen var slut kom Christopher von Stedingk, enhetschef Språk och framtid Örebro kommun, upp på scenen. Han har deltagit i SFI-utredningens referensgrupp och ville dela med sig lite av vad som sagts om utredningen. Han pratade om tilläggsdirektiv där det dök upp frågor som, ska SFI finnas med som en egen skolform eller i komvux? Hur ska man finansiera SFI? Hur kan vi bättre anpassa SFI till individens situation? Frågor till deltagare Vad tycker du om dagen? Varför är du här? Vad har varit mest intressant och vad tar du med dig från dagen? - Vi måste jobba mer med individanpassningen, var och en ska få sin egna väg in i arbetslivet, menade Christopher. Christopher avslutade med att ge sig egna åsikt om SFI i skolan. - Jag anser att SFI ska upphöra som en egen skolform för det är en skolform som inte berättigat och kvalificerar inte till någonting. Det vore bättre om den fanns med i komvuxdelen istället. Mer information om SFI-utredningen kommer 1 oktober. Eva Ströman, ABF - Jag tycker det är intressant att höra om de olika försök som görs och hur det har gått. En viktig del i detta arbete är att se positivt på saker och ting och inte bara se problem, vilket jag har hört från många här idag och vilket också är vår filosofi inom ABF. Jag är här idag för att få mer kunskap och öka förståelsen för vad som händer senare i processen. Vi på ABF har just nu igång ett projekt som handlar om svenska och samhällskunskap för nyanlända. Christopher von Stedingk. Stort tack till alla som deltog till en intressant och givande dag! Presentationer från dagen hittar du på Länsstyrelsen i Örebros webbsida om SFI Ali Mohammed, Arbetsmarknadsenheten Lindesberg - Det har varit en mycket givande dag. Dagen har bidragit med nyttig information som hjälper oss att bli bättre aktörer på arbetsmarknaden. Det jag tar med mig från dagen är att vi aldrig ska släppa deltagare förrän de har fått ett arbete. Alla måste samarbeta från etableringsperioden fram till jobbet. Och följa upp, inte släppa taget förrän de är klara.