Jordbiten. Tema Generationsskifte. Nr 1 /2015. Aktuell information från landsbygdsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbiten. Tema Generationsskifte. Nr 1 /2015. Aktuell information från landsbygdsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län"

Transkript

1 Jordbiten Aktuell information från landsbygdsavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 1 /2015 Tema Generationsskifte

2 Ledaren Vem ska ta över gården? Eller ska man säga; vem ska utveckla familjeföretaget vidare? De mjuka delarna i en överlåtelse är inte alltid så lätta att lösa. Vilket av barnen är intresserat? Hur ska övriga syskon kompenseras? Med dagens markpriser blir det en inlåsningseffekt som innebär att den som ska ta över företaget måste låna stora belopp om man måste köpa ut sina syskon. I Västra Götalands län är 70 procent av alla lantbrukare över 50 år och det är en siffra som ökat de senaste åren. I andra branscher är företagsägaren och den som driver företagen inte alltid samma person. En tillsatt VD eller platschef för ett mindre företag kan mycket väl köpa in sig i företaget efter hand. Ju större jordbruksfastighet desto viktigare att man börjar i tid och har en plan för hur företaget ska utvecklas, så man får en bra och Det viktigaste i en smärtfri generationsväxling. Tänk överlåtelseprocess är att våga innovativt och företagsmässigt och ta tidigt hand om de mjuka delarna, sök kanske extern hjälp. Bilda driftsbolag? Tillsätt en styrelse? Det finns många vägar att gå. Kanske en anställd kan få möjligheten att köpa in sig i ett driftsbolag eller arrendera? Det viktigaste i en överlåtelseprocess är att våga den äldre generationen måste våga släppa taget, de yngre behöver våga satsa och tänka nytt! Att driva ett företag, inte minst ett jordbruk, kräver hårt arbete. Man går igenom många tuffa perioder och gör en del uppoffringar. Men det finns också tider då globala priser stiger och det är i perioder med högre priser viktigt att hämta hem vinster och satsa på nyinvesteringar. Att vara företagare inom de gröna näringarna är att bidra till ett hållbart samhälle, ett samhälle som är i behov av tillgång på bra livsmedel och den efterfrågan kommer att öka i framtiden. Återkommande mjölkkriser, speciellt den som vi har nu, är mycket allvarliga. Det är inte företagarnas fel att politiker påverkat den globala marknaden så det blivit ett ökat överskott och låga priser. Både individer och samhälle önskar en fortsatt stark mjölknäring i Sverige, jag är därför optimist och tror att det vänder snart. Håll ut! Ett starkt svensk lantbruk behövs för Sverige och en levande landsbygd. Vi behöver komma igång med generationsväxlingen nu! Peter Svensson landsbygdsdirektör Jordbitens redaktion Kajsa Lycke Nina Goos Gunnel Holmberg Informationsskrift från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivare Länsstyrelsen i Västra Götalands län savdelningen Postadress Box 224, Skara Ansvarig utgivare Peter Svensson Tryck JMS Mediasystem, Vellinge, 2015 Papper 100 g MWC gloss FSC -märkt Utgivningsplan 2015 Nr 1 26 februari Nr 2 30 april Nr 3 17 september Nr 4 3 december Manusstopp 5 veckor före utgivning Vill du prenumerera på Jordbiten eller meddela adressändring? Skicka e-post till jordbiten.vastragotaland@lansstyrelsen.se eller ring någon i redaktionen, så ordnar vi det. Omslagsfoto: Helena Nilsson Foton till artiklarna är tagna av författarna om inget annat anges Jordbiten 1/2015

3 Generationsskifte Växla i tid och tid för växling Generationsväxling inom lantbruket är mycket intressant och mångfacetterad. Visst finns det en styrka i traditioner och kulturen att ta över släktgårdar, men samtidigt kan det bli en svaghet när omvärldens förändring går allt snabbare. Medelåldern bland länets lantbruksföretagare och strukturutvecklingen talar ett tydligt språk. Om vi fortsätter i invanda hjulspår för att växla över företag kommer vi kanske inte i mål. Framtidens livsmedelsproduktion i länet är angelägen, men hur får vi det så bra som möjligt? Aktuellt ämne Vad finns det för möjligheter att överlåta och starta utöver de traditionella sätten att äga en egen gård eller att starta med gårdsarrende? Frågan var aktuell på årets Tillväxtdag med innovativa överlåtelser av företag som rubrik och nya stöd för yngre lantbrukare i det kommande landsbygdsprogrammet. På Tillväxtdagen kunde vi höra flera exempel på nya vägar att gå in som företagare, allt från att som anställd bli delägare till att svara på en kontaktannons. Spana utåt Visst kollar vi vad grannen gör. Även när man ska ta över är det bra att spana på andra. Hur gör man i andra branscher, andra delar av landet och i andra länder? Det finns flera bra exempel på hur man kan hitta nya vägar och flera är redan här. Dela med sig En växande trend från andra sidan jorden är share farming. Precis som det låter går det ut på att dela på resurser som kapital och arbete på olika sätt i ett samarbete mellan lantbrukare. Det kan vara att som anställd få en del av lönen som nyfödda kalvar eller kvigor under några år, för att så småningom äga en besättning att starta upp med. Konceptet ger möjlighet att starta i mindre skala för att prova och senare kunna växla upp. En annan form av jordbruk som nu ökar i Sverige är andelsjordbruk. Detta blir, förutom att odla, också ett sätt att sprida risker och kunna gå in med en mindre kapitalinsats som nystartare. Blicka inåt När man har valt väg är det dags att komma överens och skriva avtal om hur man vill ha det. De flesta tar hjälp med juridiken och samtalen med alla berörda. Rådgivare i branschen uttrycker att avtalen och skatten brukar lösa sig, medan man lättare kör fast i samtalen inom familjen. Att komma överens med syskon är bland det viktigaste. Det är ju dessa man lever bredvid längst tid i livet. Framtidens lantbruk Nya företagare ställer andra krav på företagandet än tidigare. Vilka förutsättningar är rimliga för att den yngre generationen ska vilja ta över? Kanske är fler ägare som kan ta del av arbete och ansvar en del av lösningen. Under resan kan frågorna stundtals vara fler än svaren. Det gäller att finna möjligheterna och en egen väg till framtidens lantbruk. Agneta Olsson Foto: Erika Kvarnlöf 3

4 Generationsskifte Förberett för gen eget behov och avsalu. Sommartid cirka 160 hästar, på vintern 110. Företaget omsätter sju miljoner, förutom ägarna så ger företaget arbete åt sammantaget sex till sju årsarbeten (hel- och deltidare). Aktievärdering underlättar Bolaget är uppdelat i tre företag: Gerstorps Egendom AB, Stenholmen Utbildning AB samt Stenholmen Förvaltning AB. Det är en av få gårdar som är aktiebolagsägda, det krävdes vändor med både Jordbruksverket, kammarrätten och länsrätten. John och Lisen samt Marcus och hans fru Emma äger 25 procent var av aktierna. Poängen med aktiebolagsform är att alla aktier har sitt värde, vilket kommer att underlätta vid ett senare arvsskifte. Gerstorp säteri från ovan. Den gula stallbyggnaden är byggd i sydtysk stil av en tidigare ägare. Den gula färgen ska likna sandsten. Gården ligger strategiskt alldeles vid E4 utanför Linköping. Foto: Stenholmen AB Under Tillväxtdagen i Väst var Stenholmen Islandshästcenter inbjudna att tala på temat generationsskifte. Företaget är ett av de största i islandshästnäringen, en inriktning med en specifik hästras som gått från att vara noll på 70 talet till tio procent av svensk hästvärld. Stenholmen AB startades 1983 av John och Lisen Ljungqvist. Från start var det ett blandat jordbruk med fåravel, häst- samt konsultverksamhet på en mindre gård. John, med en bakgrund i personaladministration, arbetade som inhyrd chef och tog obekväma beslut i företag. Samtidigt stod sonen Marcus inför sitt yrkesval efter skolan. Efter en prövotid hemifrån på Island valde han att satsa på hästyrket fullt ut och blev hälftenägare Snart blev gården för liten och man arrenderade Östad säteri i Alingsås innan det för tio år sedan var dags för egen gård, Gerstorp säteri utanför Linköping. Ett företag på många ben Driften består av ridskola för över 200 ridande, inackordering av ett 40-tal stallgäster, kurs- och lägerverksamhet, hästförsäljning, turridning, butik, tävlingar, uppfödning av egna och andras unghästar i lösdrift, EU-seminstation, gårdshotell, skolverksamhet (Realgymnasiet) och vallodling på cirka 50 av gårdens 110 hektar åker (totalt 210 hektar) för Undvik arvstvist Oavsett hur mycket man älskar varandra kan det uppstå arvstvist och vi vill hellre att man bråkar om såssnipan än värdet på företaget, säger John. Det finns två barn till i familjen som inte är delägare och de har naturligtvis också sin arvsrätt. Vi använder oss av bolagets revisor för värderingen av aktierna, och i aktieägaravtalet står det angivet hur de ska värderas. Vi har alltid varit noga med att ha en klok revisor som både kan bokföring och är engagerad i företagets utveckling, säger John. Vägen till delaktighet Familjeföretag är speciella till sin karaktär, hur man än gör så är man förälder likt förbannat, säger John. Det påverkar de anställda eftersom det finns ett osynligt kitt mellan familjemedlemmarna. Vi pratar allt mer om detta eftersom antalet anställda blivit fler. Vi måste släppa in, oberoende om de tillhör familjen eller inte. Då är aktiebolagsformen underlättande eftersom delägarskap kan bli aktuellt i samband med rekrytering. Äldre generationen Hur tänker ni som avgående generation? På lunchen säger Lisen och jag; vad ska vi släppa idag? skrattar John. Jag menar inte sysslor för det är redan skillnad på vad vi fysiskt gör idag och för 20 år sedan. Det handlar om att inte ha fingrarna i allt, att det finns olika vägar till samma mål. Marknaden når man helt annorlunda i och med det stora teknikskiftet med internet. Ska man överleva måste man följa med och kunna se runt hörn, se kompetensen hos många och hos dem som är olika en själv. 4 Jordbiten 1/2015

5 Generationsskifte erationsskifte på Stenholmen Johns råd Vi 40-talister lever i tron att vi alltid ska finnas, men vi måste planera för att det tar slut en gång. Det är ju roligt om barnen vill driva ens livsverk vidare, men man måste släppa till. Ge dem syre att prova nya saker och tillåta fel. Om man inte kan juridiken själv, hitta en vettig rådgivare och gör det i god tid. Yngre generationen Marcus och hans fru Emma är båda engagerade i hästar sedan barnsben. De har två barn, nio och elva år gamla. Jag har lärt mig massor av min far, han kan mer än de flesta om företagsutveckling, säger Marcus. Med åren har jag skaffat mig egen erfarenhet och även gått utbildningar i ekonomi och ledarskap. Med många anställda blir det otroligt många mellanmänskliga kontakter som måste fungera. Inte personbundet Vårt företag är inte så personbundet, vi har medvetet byggt vårt varumärke på gårdsnamnet och haft ett mer industriellt tänk. Det är den samlade kompetensen som är viktig. Våra barn är små och inte så hästintresserade än och vi tvingar dem inte. Det vore roligt om de blev intresserade men om inte får man hitta andra krafter, kanske ett delägarskap. Tillför ditt eget så du inte blir förvaltare är ett av Marcus Ljungqvist bästa tips. Foto: Emma Möller Ljungqvist Marcus råd Vilka är dina råd för att kunna ta över när två generationer arbetar sida vid sida? Tillför ditt eget till företaget så du inte bara blir förvaltare. Det behöver inte innebära att byta inriktning, det kan vara teknikutveckling, marknadsanalys eller personalarbete. Dra nytta av att det finns en äldre generation som kan sköta driften så att du själv kan komma iväg och fortbilda dig. Med tiden kan man inte ta för givet att föräldrarna kan vara till ren fysisk hjälp i en akut situation. Ha en backup för det. Åse Ericson Frilansjournalist Om du inte kan juridiken själv, hitta en vettig rådgivare i god tid, tipsar John Lundqvist, den äldre generationen på Stenholmen. Foto: Marcus Ljungqvist 5

6 Generationsskifte Nyttogården ett hållbart grönt företag Vi vet alla att det är svårt att leva på grönsaksodling, särskilt diversifierad och småskalig odling. Hur gör man då om det är odling man vill jobba med? Ska man ge upp företagandet och jobba i en blomsteraffär? Man kan också göra som Niklas Markie i Resele, Ångermanland. Man frågar om de kunder man har kan betala en del av en månadslön. Man samlar ihop tillräckligt många kunder, kallar dem för medproducenter och gör dem delaktiga och engagerade. Som medproducent på Nyttogården kan detta vara en del av innehållet i din grönsakskasse. Foto: Niklas Markie Lön I augusti de senaste åren har potentiella medproducenter kunnat besöka Nyttogården. För att få sin del av skörden har de anslutit sig och betalar sedan 500 kronor varje månad i lön till Niklas fram till juli året efter. Niklas sköter odlingarna och levererar en grönsakskasse varannan vecka tills skörden är slut. Under vårvintern finns groddar, skott och mjölksyrade grönsaker. Lönsamhet Till att börja med ville Niklas hitta en företagsmodell där han kan leva på sitt yrke som trädgårdsmästare. Att vilja odla för självhushållning gick inte så bra att kombinera med att sälja via butik eller grossist. Volymerna blir inte tillräckliga och arbetet är för tungt utan maskiner provade han sitt eget koncept på tio medproducenter och alla ville fortsätta har Nyttogården haft 30 medproducenter och alla vill fortsätta. Målet för nästa år är 60 medproducenter, men nu räknar Niklas med att anställa hjälp för att hinna med. Eftersom han har räknat baklänges på hur mycket pengar han måste ha in för arbete och fasta kostnader så går ekonomin ihop, det täcker en grundlön. Det är också en tydlig överenskommelse: Niklas jobbar den tiden han får betalt för över året. Odlingen Grönsakerna är i första hand gamla kultursorter. Dels är dessa ofta härdigare och mer odlingssäkra, även om de har lägre avkastning, och dels är de mer smakrika och upplevs som mer värda av medproducenterna. Inte minst är det ett stort eget intresse. Nu odlar Niklas knappt ett hektar grönsaker. Dessutom har han tre enkla växthus varav ett värms upp för frösådder och tidiga växter. Diversifiering Som komplement till grönsaksodlingen finns förädlade produkter som saft och sylt. Dessutom finns ett antal grisar och höns. Dessa ger både gödsel till odlingarna och mervärden för medproducenterna. Eftersom grisarna kostar en del utöver den tid Niklas lägger på dem betalar de som vill ha griskött ett tillägg, ett självkostnadspris för att täcka den faktiska produktionskostnaden. Framtid För att få ett hållbart företag vill Niklas utveckla sitt koncept vidare. Det måste finnas möjlighet att anställa fler personer för att få en bra arbetssituation. Ett mål för omfattningen är att med 100 medproducenter och en månadsavgift på kronor kunna anställa en eller två personer för att utveckla odlingen och andra delar, till exempel brödbakning, konservering och aktiviteter. Lina Wejdmark 6 Jordbiten 1/2015

7 Generationsskifte Medalj i generationsskifte Generationsskifte jag får bilden av som tog vid. De gamle fick plats i en stafett. En löpare har gjort sitt, laget, som mer eller mindre önskad en ny tar över. Hur vinner man en coach. Numera säljs gården oftast stafett? Alla måste prestera en kan utanför släkten. inte springa i fatt. Överlämningarna tappar du pinnen då är det kört. Lämna över Vinner laget delas framgången. Gården och gården förresten åker och skog är hårdvaluta, husen en Långt innan skidstafetter på TV var belastning. För att inte tala om föstafett snabbaste sättet att skicka retaget: gamla traktorer, omodern meddelande. Ryttare red olika inredning och små tippgropar. Rost sträckor med bud i sin hand. Bud och röta och tidens tand. Jordartkavle är ett äldre ord för stafett. Det skiftningar, namn på åkrar och var är inte blott en pinne, utan viktig gubben sköt sin första räv, det är så information som ska vidare. År oviktigt att det inte ens förs vidare 1964 beslöt den Olympiska rörelsen över en kaffehalv. Det som inte ryms att den som tar över budkavlen får i Excel, det finns inte. starta en bit innan växlingen för att få upp fart. Det blev en succé. Ta vid Den som tagit över pinnen, hur mår Växling hen? Stolt över fina skiften, men Det tunnas ut mellan boplatser och kostar det så smakar det. Traktorn är service på bondvischan. Gård läggs tre gånger större än förr, det är roligt vid gård. Stordrift är ett sätt att få en stund mellan amorteringarna. ihop en årsinkomst, men inte ett GPS-styrning är bra, när elfte timgivet sätt att skapa en levande lands man är slagen, mörkret kompakt och bygd. Om vi alla väljer att parera ögonen svider. Med Facebook i lumen inte agera, då går vi den framtid ren, följs de andras harvande mellan tillmötes vi förtjänar. I en stafett får hägg och syren. Barn och livskamrat den guld, där alla i laget tar ansvar. önskas god natt via Skype. Att förstå varandra i generationsväxlingen är vägen till medalj. Men Lagsport spelar vi i samma lag? Förr skedde Nej, på ett sätt spelar vi inte i samma stafetten inom släkten. När de äldre lag. Den som sprungit första sträckkroknade, fanns där yngre släktingar an tappar orken, när ingen sluter upp och springer med de sista tio åren. Och den som väntar på att börja springa, blir kall och långsam eller spurtar i utsiktslösa tjurrusningar. Så vad ska vi göra? Låta tiden ha sin gång? Betrakta grannens unge som arealgalen? Anklaga gubben i byn för att putsa trädor och ta bidrag? Tja, det är ju upp till var och en. Ska vi utveckla jordbruket och odla vår kultur, lär av idrotten. En stafett vinns till lika delar av jaget och laget. Svante Kaijser Svante Kaijser har tillsammans med sin fru Anna tagit över en gård, lagt om driften och är nu inne på början av sin stafettsträcka. De har gjort den första växlingen. Gården heter Halltorp och ligger utanför Trollhättan. Här har de ekologisk växtodling, getter och gårdsmejeri. Foto: Erika Kvarnlöf 7

8 Generationsskifte Nya recept för lyckade generatio Tillit. Ordet återkommer ständigt un Och i högsta grad framkomlig. Det Det går också utmärkt att träffas der årets Tillväxtdag i Vara. Och tillit krävs bara att vi tänker lite annor på nätet, som Christer Lindstrand kräver tid. Att kunna gå sakta fram, lunda. Att vi är innovativa när det och Per Olsson vid Vä handelsträdutan att tappa kompassriktningen gäller övertagande. gård. Eller med små medel starta ett och målet. Med tillit och tid går det andelsjordbruk, som Anders Berlin att få till ett väl fungerande genera När tiden är mogen på Ramsjö Gårdsprodukter. tionsskifte. Det får vi mängder av För det finns intresserade som står exempel på under dagen. utan gård. Unga, hungriga, men med Tillit, tid och passion tunna plånböcker. Exempelvis An Det som förenar de olika varianterna Det är ett förväntansfullt sorl i Vara ders Widinghoff på Agroprenad. på ett generationsskifte kan samkonserthus, denna kalla och snörika Jag är född av fel föräldrar, manfattas i tre ord: tillit, tid och tisdag i februari. Hela 230 personer skrattar han. passion. Tilliten är central. Att suchar samlats för att lyssna till dagens Ja, det är givetvis inget som helst cessivt ta sig in i en verksamhet, med funderingar och erfarenheter kring fel på Anders föräldrar. Men de är ömsesidig respekt. Förtroende kräver generationsväxlingar. Ett delikat inte lantbrukare. Följaktligen finns i sin tur tid. Tid att lära känna varproblem, som många vet. Kanske ingen gård för Anders att ta över. andra, tid att våga släppa taget och framför allt känslomässigt, för över Därför tog han för några år sedan tid att kunna ta över med den kunlåtaren. Det som mödosamt byggts anställning på Nygårdens Ekolant skap som krävs för att gården ska gå upp ska plötsligt tas om hand av nå bruk i Hjo. En anställning som blev runt och ge avkastning. gon annan. Det är inte lätt. ett femårsarrende, som förhopp Passionen behöver knappast förningsvis resulterar i ett övertagande. klaras. Det krävs att vi brinner för Innovativa övertaganden Vad det lider. När tiden är mogen. att kunna utföra ett gott arbete. Ordet generationsskifte låter antyda att det är givet att barnen ska ta över På nätet och i verkligheten Att gå på magkänslan föräldrarnas gård. En gård som kan Det går också utmärkt att jobba sig Att årets Tillväxtdag engagerar ha gått i arv i långa tider. Men att till delägarskap. Det kan Alexander står fullkomligt klart i surret under vara uppväxt på en gård innebär inte Tervasmäki och Björn Lönnemo, pauserna. längre att livet är ödesbestämt. Idag på Blåbärsgården i Hjo, vittna om. Gör om nästa år. Det här behötänker sig många unga en helt annan Mötet mellan en äldre man som ver fler höra, lät det på flera håll. framtid. plötsligt blivit med gård och en ung Det är ett gott betyg, och säger Detta faktum tvingar i allt högre nyutexaminerad trädgårdsstudent mycket om vikten av dagens ämne. grad en äldre generation lantbru med idéer kan bli synnerligen frukt Under tiden får vi göra som Carl kare att tänka nytt. Det kan vara en samt. Eller bärrikt, som kanske är ett Lindell, som gick från anställd till smärtsam process. Men nödvändig. bättre uttryck på Blåbärsgården. ägare och VD på Axima i Grästorp. 8 Jordbiten 1/2015

9 Generationsskifte nsskiften Jag brukar gå på magkänslan. Det avlastar huvudet, säger han. Ja, varför inte. Det huvudet säger brukar kunna sammanfattas väl i magen. Det kan vara ett gott råd vid ett generationsskifte. Plus tid och tillit. Anders Widinghoff berättar om arrende som start på företagande. Lina Larsson har gått från anställd till delägare i Cool Gris. Carl Lindell har gjort resan från anställd till ägare och VD på Axima. Jan Mogol Informationsenheten Andelsjordbruk är ett sätt att starta med begränsad budget. Det kan Anders Berlin på Ramsjö Gårdsprodukter berätta mer om. Några röster om Tillväxtdagen Alexander Tervasmäki har kunskap och idéer, Björn Lönnemo en gård och möjligheter. Tillsammans tar de sig an Blåbärsgården i Hjo Elsa Karlsson, Götene Intressant och lärorikt. Jag är uppvuxen på en gård och precis klar med utbildningen till jordbruksmekaniker. Det kan absolut bli aktuellt att ta över mammas gård en dag, men först måste jag veta vad jag vill göra med gården. Det är mycket att fundera över. Gunnar Öhlund, Ulricehamn Jodå, det här var en riktigt bra dag. Vi fick en hel del saker att fundera över. Jag har en son och en dotter, och vi går i såna här tankar nu. Det gäller att det blir bra och att de trivs. Elise Axelsson, Skara Det var roligt att lyssna på alla unga, drivna entreprenörer. Sånt inspirerar och motiverar mig. Nu studerar jag till agrotekniker i Skara och vet att jag vill jobba med utveckling och människor. Det är klart att det finns funderingar på att ta över går den som jag är uppväxt på, i Sala, men det är för tidigt än. Jag vet inte riktigt just nu. 9

10 Generationsskifte Lägg hela pusslet vid ett generationsskifte Att byta ägare till gården kan vara svårt nog. Dessutom måste det bli bra. För alla parter. Det här är sannerligen inget enkelt livspussel. Det handlar om att göra en klok och realistisk livskalkyl, säger Helena Börjesson, CONNECT Väst, och att börja förbereda sig i god tid, kompletterar Anders Sigurd, LRF Konsult. Låt oss börja i känslorna. De stora, starka, rationella och irrationella sinnesstämningar som styr oss människor vare sig vi vill eller inte. För att överlåta och överta ett företag, en gård med anor, väcker oerhört mycket känslor. Det finns dessvärre en rad exempel på släkter som gått itu under ett skifte. Tre centrala frågor Ett generationsskifte är givetvis en mycket komplex process. Ändå går det att koka ner problematiken i tre centrala frågor. För det första måste överlåtaren känna sig trygg med det kommande livet. Det gäller inte minst ekonomin. För det andra måste övertagaren vara lämplig och väl förberedd. För det tredje måste övriga parter, ofta barn eller syskon, känna sig involverade och rättvist behandlade. Det sista är en svag länk. Där kan mycket hända, konstaterar Anders Sigurd, vis av erfarenhet. Kan ta många år Generationsskiften är numera invecklade processer som kräver Anders Sigurd och Helena Börjesson poängterade att ägarbyte måste få ta tid och att det är viktigt att överlåtare, övertagare, syskon och barn alla måste vara med i diskussionerna. mycket tid. Ett fullständigt skifte kan numera ta närmare fem år. För bara ett kvarts sekel sedan skulle allt vara klart på en vecka. Det är rimligt att det får ta tid, säger Anders Sigurd. Det rör sig om en känslig process. Särskilt för överlåtaren. Idag brukar vi säga att det är bra att börja förbereda sig, fundera, när du är 55 år. Då kanske du är klar när du är 65. Ge och ta gott om tid Den som ska ta över gården måste också få tid på sig. Gott om tid. Här handlar det först och främst om att bestämma sig för vilket ekonomiskt krav det finns på företaget. Det handlar också om driv och passion, inriktning och risktagande. Vi brukar numera tala mycket om utvecklingstrappan. Att det är klokt att börja småskaligt och bygga på, snarare än att satsa stort direkt, säger Helena Börjesson. Det går inte heller att trycka tillräckligt på vikten av att sätta sig in i ekonomi, redovisning och administration. Det är också sätt att styra företaget. Gör alltid en värdering Helena Börjesson och Anders Sigurd poängterar också det kloka och förutseende i att låta en utomstående göra en värdering av gården. Ta ut en värderingsman, uppmanar Anders Sigurd. Visst, det är en svår och känslig fråga, men det är en billig peng för att slippa hamna i framtida trätor. Jan Mogol Informationsenheten 10 Jordbiten 1/2015

11 Generationsskifte Att vilja men våndas Vi har under våra studier och yrkesliv träffat på blivande företagare som visar en mycket stark vilja att ta över släktgården. Samtidigt glimtar det till tankar och känslor som visar på vånda inför ett stort vägval. Här förmedlar vi en fri sammanfattning av unga företagares funderingar på vägen till ett generationsskifte. Gården har alltid funnits där. Jordbruket är och har alltid varit en del av livet. Intresset för djuren, odlingen och marken är stort. Detta är vad jag vill göra. Samtidigt är det ett val för hela livet. Det går inte bara att säga upp sig och göra något annat. Man måste vara säker. Hur blir man det? Arvet Mina föräldrar och förfäder har arbetat hårt. De lämnar över ett stort ansvar. Självklart vill jag förvalta det, men orkar jag? Hur mycket lån och investeringar behövs? Men vad säger de om jag tvekar? Jag vill inte vara otacksam, med det är svårt att prata om det. Jag ser ju hur de slitit för att kunna lämna över. En annan känslig fråga är driften. Vill jag ha kvar samma inriktning? Finns det lönsamhet där, eller vill jag göra något annat? Vägval Det är mycket som följer med automatiskt. Var man ska bo är redan klart, min respektive får bara hänga med. Det är lätt att bli avundsjuk på dem som har friare val av bostad och yrke. På samma gång är de som inte har något att ta över avundsjuka på mig. Ibland känns det som att allt redan är bestämt. Samtidigt så vet jag ju att det är jag som väljer. Till slut Även om ta över är det jag vill göra och jag har bestämt det själv så kommer tankarna och känslorna. Det är ett stort ansvar att axla, att förvalta släktgården och tidigare generationers arbete. Men det är ju detta jag vill. Jag har bara lite vånda på vägen. Känslor Allt detta är känslor. Det är viktigt att våga prata om dem. Du är inte ensam om dina känslor. De är inte heller nya för din generation, kanske kände dina föräldrar likadant. Att ta över en gård är en förmån som är ganska få förunnad. Det kan även innebära mycket vånda på vägen och bli en stor press. Även om det är vad man alltid velat göra. Arbetsbördan Pappa har alltid jobbat, kört ensilage långa dagar när sommaren är som bäst. Suttit på sprutan sent om kvällarna. Vill jag att min vardag ska se likadan ut? Vissa perioder är arbetsbördan tung, men å andra sidan kommer jag att kunna styra över mig själv. Vad händer den dagen barnen kommer? Jag vill vara en del av mina barns uppväxt. Kommer det att finnas möjlighet att vara ledig med familjen, föräldraledig och dela på tiden med sjuka barn? Samhället ser inte likadant ut idag som det gjorde förr, och det förändras allt snabbare. Agneta Olsson Kajsa Lycke Foto: Erika Kvarnlöf 11

12 Generationsskifte Strukturella trender skapar trösklar Lantbrukets strukturomvandling mot allt större enheter för att få lönsamhet skapar trösklar för dem som vill starta eller ta över. Utöver att lönsamheten i sig är en utmaning så blir steget allt större för att starta eller ta över ett företag. Generationsskiften, inom eller utanför familjen, behöver planeras i god tid och det finns behov av att hitta olika modeller för detta. Lantbrukarkåren blir allt äldre, cirka en tredjedel är över 65 år. Större företag En allt större andel av arealen brukas av lantbruk med mer än 100 hektar. Totalt brukar denna grupp hälften av länets areal. Antalet mjölkkor och mjölkföretag minskar. Företagen blir dessutom större, idag finns hälften av korna på gårdar med minst 100 kor. Antal företag med slaktsvin minskar generellt men de större besättningarna ökar även här. Statistik Dessa trender i länet är inte på nå got vis okända, men vi diskuterar deras långsiktiga konsekvenser och lösningar allt för sällan. Det finns naturligtvis en hel del detaljer i statistiken som behöver analyseras noggrannare för att få en bättre verklighetsbild. Vi behöver exempel vis ta fram statistiken renodlat för heltidslantbruket. Framtidstro Att andelen unga lantbrukare minskar i absoluta och i relativa tal beror på en mängd faktorer men framtidstron är naturligtvis viktig. Det pratas ofta om att lantbruket har framtiden för sig med ökad efterfrågan på bio massa till en mängd områden men hur tar man sig till framtiden som ung lantbrukare? Eller som lantbru kare generellt? Mjölk I mjölksektorn är medelåldern lägre än i lantbruket i stort. Den nuvarande ekonomiska situationen i sektorn är allvarlig i sig och underlättar naturligtvis inte för dem som vill ta över eller bygga upp en ny verksamhet. Större gårdar Att brukningsenheterna blir allt större är ingen ny trend och den lär inte avta. Det finns många storleksfördelar i detta som är positiva, men när en allt större andel av arealen odlas av större företag blir stegen att växa svårare att ta. Att skapa storleksfördelar genom samarbete på olika sätt är en av många vägar att gå. Fredrik Fredrikson 100% Åldersfördelning av länets lantbrukare 90% 65 år och äldre 80% 70% 60% år 50% 40% 30% 20% år 10% upp till 34 år 0% Jordbiten 1/2015

13 Generationsskifte Ung företagare sök startstöd Sedan många år finns det ett startstöd för att premiera unga nystartade jordbruks och trädgårdsföretagare. Trots stödet har företagarnas medelålder stigit. I det nya stödprogrammet är det fler stöd som gynnar yngre företagare, vilket kan ge unga bättre möjlighet att komma igång som företagare. Arbetet med att ta fram villkor och regelverk för startstödet pågår, så det som följer är hur förslaget ser ut i skrivande stund. Stödbeloppet kronor är en premie i två delar. Första delen betalas ut när stödet beviljas och slutdelen något år senare om verksamheten fortgår enligt företagets affärsplan. Det är du som är under 40 år och startar jordbruks- eller trädgårdsverksamhet för första gången som kan få stöd. Du skall ha gymnasiekompetens samt tio veckors utbildning inom jordbruk respektive yrkesbevis för grönytearbete och trädgårdsanläggning. Verksamhetskravet är minst 860 timmar per år och du som söker skall ha ansvar och kontroll över företaget, vilket innebär att du skall äga mer än halva företaget. Prioritering Det finns ett krav från EU att Sverige måste göra bättre urval vem som får stöd. De föreslagna urvalskriterierna innebär att du som har mycket praktik och utbildning och som visar på behov av startstöd kommer att prioriteras. Du måste också visa att företaget blir konkurrenskraftigt och kan ge dig en framtida inkomst. En nyhet är att alla ansökningar skall skickas in digitalt via Mina sidor på Jordbruksverkets webbplats. Du har sex månader på dig att lämna in ansökan från det att du startat. Startstödet går troligen att söka tidigast i september. Observera att det fram till den första april går att söka startstöd inom förra programperioden. Länkar till mer information finns på se/vastragotaland, Lantbruk &, Aktuellt. Stefan Gustafsson Helen Brunestål Martinsson är ung nystartad biodlingsföretagare. Foto: Veronica Falk-Sörensson Stöd till unga jordbrukare Stödet är ett nytt direktstöd och syftet är att en yngre generation ska ha möjlighet att starta upp eller ta över jordbruksverksamhet. Stödet kan sökas av dig som är 40 år eller yngre första året som du söker har startat en jordbruksverksamhet för första gången 2010 eller senare. Du kan som mest få stödet varje år i fem år. har stödrätter och får gårdsstöd. Villkor Du får euro för varje hektar jordbruksmark som du får gårdsstöd för, dock högst 90 hektar. Du söker i SAM Internet. Sista dag att söka är den 12 maj. I ansökan ska du uppge när du startade jordbruksverksamheten. Uppgiften kommer bland annat att jämföras med tidpunkter för dina tidigare utbetalningar av stöd. Aktiebolag Du kan även få stödet om du driver jordbruksverksamhet i till exempel ett aktiebolag. Då måste minst en person som är 40 år eller yngre äga en del av företaget och vara firmatecknare. Länkar till mer information finns på www. lansstyrelsen.se/vastragotaland, Lantbruk &, Aktuellt. Jovita Misiukiene 13

14 EU stöd Nya stöd och nya villkor 2015 börjar den nya jordbrukspolitiken att gälla. Det betyder nya stöd och nya villkor. Några stöd som funnits tidigare försvinner. Några miljöersättningar införs först Tyvärr är inte alla regler beslutade och det kommer att dröja ytterligare, vilket skapar mycket osäkerhet när du skall göra din SAM-ansökan. I detta nummer av Jordbiten beskriver vi de stöd som införs 2015 och den information vi har just nu. Utbetalningar Jordbruksverkets planering för utbetalningar av de stöd du söker i SAM 2015 blir förändrade mot tidigare år och sker tyvärr i flera fall senare. Orsaken är att regelverken är försenade och det krävs mycket arbete med de nya datasystemen. I dagsläget ser det ut som det mesta av gårdsstödet, förgröningsstödet, stödet till unga jordbrukare och nötkreatursstödet betalas ut i december. För de nya miljöersättningarna planeras en delutbetalning i december och en slututbetalning i början av För kompensationsbidraget blir utbetalningen i början av För pågående åtagande i de gamla miljöersättningarna kommer utbetalning att ske som vanligt under hösten Du kan få mer information på Jordbruksverkets webbplats. Thorleif Svensson Foto: Länsstyrelsen Minskad blockareal Vid årsskiftet började Jordbruksverket använda ett nytt koordinatsystem för att mäta jordbruksmarken i Sverige, SWEREF 99. Ett koordinatsystem ritar upp den runda jorden på den platta kartan. SWEREF 99 mäter marken på ett annat sätt än vad det gamla systemet gjorde. Den uppmätta arealen på jordbruksmarken i Sverige blir därför mindre. Det betyder att vissa lantbrukare får en mindre blockareal i våra system och därför bara kan söka stöd för en mindre areal än tidigare. För de flesta block som påverkas handlar det om en minskning på 0,01 hektar. Inga återkrav Den här minskningen av arealen på blocken och i dina eventuella åtaganden, innebär inte att du behöver betala tillbaka pengar som du fått tidigare. Om du har ett åtagande för miljöersättning där arealen minskar på grund av bytet till SWEREF 99, så får du ett nytt åtagandebeslut hem i brevlådan senast i februari. Gör som vanligt i SAM Internet Om något av dina block har minskat på grund av bytet till SWEREF 99 så minskar dina block och skiften automatiskt i kartan i SAM Internet. Det du behöver göra är att som vanligt skriva in arealen för varje skifte i menyn Ange gröda och stöd. Liisi Johansson 14 Jordbiten 1/2015

15 EU stöd Inför årets SAM ansökan Sista ansökningsdag för SAM är den 12 maj. Du kan ändra i ansökan till och med den 15 juni. Får du besked om att ditt företag ska kontrolleras kan du inte ändra i ansökan även om det är före den 15 juni. Du behöver inte längre skicka in underskriftssidan. Det gäller även om du skickar in ansökan med hjälp av lösenord. Söker du nötkreatursstödet måste du ange produktionsplatsnummer i ansökan senast den 12 maj. Övertagande Om du tagit över ett företag och ska söka för första gången är det bästa alternativet att SAM-ansökan görs på ditt kundnummer. Du kan begära att tidigare brukares ansökan från 2014 flyttas över till dig i SAM Internet innan du börjar fylla i ansökan. Kom ihåg att se till att stödrätterna förs över till dig senast den 12 maj. Ta också reda på om det finns gällande åtagande för miljöersättningar. Eventuell övertagsblankett ska vara inne senast den 15 juni. Mark och stödrätter Den mark du har med i din SAMansökan måste du ha rätt att använda den 15 juni. Utöver det ansvarar du för att tvärvillkoren följs under hela året och att marken är jordbruksmark hela året. Nytt för i år är att stödrätter som inte används 2015 dras in till nationella reserven. Indragningen grundar sig på arealen i ansökan den 12 maj. Du kan sälja de stödrätter du inte använder. Se till att sälja och föra över dem senast den 12 maj i e-tjänsten för överföring av stödrätter. Miljöåtagande Enligt förslag till föreskrift om miljöersättningar kan du inte gå in i åtagande för nya miljöersättningar om du har ett pågående åtagande i motsvarande ersättning som gäller 2015 eller längre. Undantag är om du utökar åtagande för betesmarker och slåtterängar respektive ekologisk produktion med ny areal. Du kan få mer information på Jordbruksverkets webbplats. Ann-Sofie Josefsson Foto: Länsstyrelsen Boka en datorplats Den 16 mars öppnar SAM Internet så du kan påbörja din ansökan. Om du behöver boka en datorplats hos oss på Länsstyrelsen kommer den möjligheten att finnas även i år. Du förväntas göra din ansökan på egen hand. Om du inte kan det, se till att ta med någon som hjälper dig. Ring och boka en tid, tjänsten är öppen från och med den 13 april. Har du övriga frågor eller vill boka tid når du oss som vanligt på länsstyrelsernas gemensamma telefonnummer , klockan 9-12 och Öppettiderna kommer att utökas ju närmare sista ansökningsdag vi kommer. Sophia Olander 15

16 EU stöd Nya miljöersättningar Betesmarker och slåtterängar Miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar har funnits tidigare men 2015 delas den upp i tre miljöersättningar: betesmarker och slåtterängar restaurering av betesmarker och slåtterängar fäbodar Betesmarker och slåtterängar Du kan få ersättning för betesmarker och slåtterängar om du sköter: betesmarker slåtterängar mosaikbetesmarker gräsfattiga marker skogsbete alvarbete på Öland och Gotland Det finns förslag om att det som tidigare ska vara möjligt att söka stöd för särskild skötsel av betesmarker och slåtterängar. Vidare föreslås att det som förra stödperioden ( ) var två marklasser, betesmarker med allmänna värden och slåtterängar med allmänna värden, blir en markklass som omfattar både betesmarker och slåtterängar med allmänna värden. Tanken med detta är att du själv kan välja att ändra skötselmetod under åtagandeperioden. Du anmäler det i SAM-ansökan. När det gäller specialklasserna (mosaikbetesmark, gräsfattiga marker, skogsbete och alvarbete) är den stora förändringen att mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker inte längre ingår i utvald miljö. Hur mycket pengar du kan få och vilka regler du måste följa för de olika ersättningarna är ännu inte beslutat. Restaurering av betesmarker Tidigare ingick restaurering i miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar men 2015 blir det en egen ersättning. Hur mycket pengar du kan få och vilka regler du måste följa är ännu inte beslutat. särskilda värden. I korthet innebär förslaget att den tidigare trädräkningen tas bort och att ett större inslag av buskage och naturliga impediment tillåts. Precis som tidigare är ett av grundkraven att det ska finnas en markvegetation som är duglig som foder. Ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion Det har tidigare funnits en miljöersättning för certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion. Från och med 2015 kommer det att krävas att all ekologisk produktion är certifierad. Resultatet av detta blir att det från och med i år kommer att finnas två stöd: Ersättning för ekologisk produktion för de lantbrukare som redan idag har sin produktion certifierad. Ersättning för omställning till ekologisk produktion. Stödet är ett tvåårigt åtagande som ska motsvara den karensperiod som certifieringsorganen har innan produktionen blir godkänd. Du kan få ersättning för omställning till ekologisk produktion för både växtodling och djurhållning. För att ingå ett åtagande för omställning till ekologisk djurhållning, måste du ha ett pågående åtagande för ekologisk växtodling. Nytt för 2015 är också att du inte längre kan söka ett åtagande enbart för ekologiska djur. Om du är certifierad, kryssar du antingen för växtodling eller både växtodling och djurhållning. Detta görs under övriga uppgifter i SAM Internet. Flerårig vallodling Det har funnits en liknande miljöersättning för vall odling tidigare men 2015 ändras ersättningen. Komplement till ersättningarna För vissa ersättningar kan du också som tidigare söka så kallade komplement, vilket innebär att du kan få lite mer ersättning. Som komplement räknas lieslåtter, efterbete, särskild höhantering, lövtäkt, bränning och svårtillgängliga platser. Ny betesmarks- och slåtterängsdefinition Det viktigaste syftet med en ny definition är att den ska stämma överens med det nya EU-regelverket och att samma definition ska gälla både för betesmarker och slåtterängar. Det ska inte heller vara några skillnader mellan marker med allmänna eller Foto: Länsstyrelsen 16 Jordbiten 1/2015

17 EU stöd En ändring är att du inte längre kan få mer ersättning för att du har djur. En annan ändring är att du bara kan få ersättningen i områden där man inte kan få kompensationsbidrag. Hur mycket pengar du kan få är ännu inte beslutat. Skötsel av våtmarker Du kan få miljöersättning när du sköter en våtmark eller damm som är anlagd eller restaurerad. Det har tidigare funnits en liknande miljöersättning men 2015 ändras ersättningen. Det är ännu inte beslutat hur mycket pengar du kan få. Syftet med miljöersättningen är att förbättra våtmarker som är anlagda eller restaurerade. Våtmarker bidrar till att öka den biologiska mångfalden samt minska växtnäringsläckaget. Ersättning för att anlägga eller restaurera våtmar ker kan du troligen söka som miljöinvestering från sommaren Kompensationsbidrag Du som lantbrukare kan även under 2015 söka kompensationsbidrag. Syftet med kompensationsbidraget är att ge ersättning till områden där det är svårare att driva ett jordbruk samt att stödet ska rikta sig till aktiva lantbrukare med djurhållning. Utformningen av kompensationsbidraget är inte beslutad ännu. Du kan få mer information på Jordbruksverkets webbplats. Björn Siggelkow Max Hultin Yvonne Hajum Foto: Hillevi Upmanis Nötkreatursstödet Nötkreatursstödet är ett nytt stöd från och med Stödet ska stödja och påverka intresset för mjölk och köttproduktion. Nedan finns den information om stödet som vi känner till just nu. Du som har nötkreatur som är över ett år kan söka nötkreatursstödet. Ersättning ges för de dagar som nötkreatur över ett år befinner sig på produktionsplatsen under beräkningsperioden. Nötkreatursstödet söker du i SAM Internet genom att ange de produktionsplatsnummer där dina nötkreatur kommer att befinna sig. Du behöver inte ange hur många djur du har, utan djurantalet hämtas från centrala nötkreatursregistret (CDB). För att få stödet ska dina djur vara märkta, journalförda samt registrerade i CDB. Om uppgifterna som du rapporterar till CDB är rapporterade för sent, felaktiga eller om djuret inte är korrekt märkt eller journalfört i en godkänd stalljournal så får du avdrag på stödet. Du måste även följa tvärvillkoren för att få fullt stöd. Du kan få mer information på Jordbruksverkets webbplats. Ingela Selgin Malin Rantanen 17

18 EU stöd Gårds och förgröningsstöd 2015 införs en ny jordbrukspolitik som ska gälla fram till Här kan du läsa lite om vad den kommer att innebära för gårdsstödet framöver och införandet av det nya förgröningsstödet. Under 2015 skärps kraven på hur du ska sköta din mark, likaså blir det svårare för den som sysslar med viss annan verksamhet än jordbruk att få gårdsstöd. Om du bara söker gårdsstöd på din mark ska du minst göra så här: För betesmarker och slåtterängar gäller att du ska beta, putsa eller slå av vegetationen. Om du putsar ska marken vara minst lika välputsad som om djur har betat där. För åkermark gäller att du ska odla, beta, putsa eller slå av grödan samt hålla dräneringar i gott skick så att marken inte försumpas. Vad händer med stödrätterna? Sverige har beslutat att behålla de nuvarande stödrätterna men det blir en del förändringar från och med Värdet på dina stödrätter sänks med nästan 50 procent. Pengarna förs istället över till förgröningsstödet, stöd till unga jordbrukare och nötkreatursstödet. Du får bara behålla så många stödrätter som du redovisar mark för i din SAM-ansökan och som du får gårdsstöd för. Det finns inte längre några regioner för stödrätter och gårdsstöd. Förgröningsstödet När du söker gårdsstöd söker du också förgröningsstöd och det kommer att motsvara cirka 30 procent av det du fick i gårdsstöd För att få förgröningsstöd behöver du uppfylla vissa villkor. Om du har mer än tio hektar åkermark kan du behöva odla minst två eller tre grödor. Om du har mer än 15 hektar åkermark kan du behöva ha minst fem procent som så kallade ekologiska fokusarealer. Undantag I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att följa villkoren. Det kan till exempel vara om du har mark med certifierad ekologisk produktion eller om du enbart söker gårdsstöd för betesmark. Permanent gräsmark Det finns ett villkor som Sverige måste uppfylla och det är att vi måste behålla andelen betesmark och åkermark som använts för vallodling eller träda i minst fem år i rad. Så länge andelen permanent gräsmark består kommer du som lantbrukare inte att påverkas alls. Ekologiska fokusarealer Kravet på att minst fem procent av din åkermark ska vara ekologiska fokusarealer gäller dig som har mer än 15 hektar åkermark i slättbygderna och vissa andra områden i Götaland. Ekologisk fokusareal kan till exempel vara träda, salix, obrukade fältkanter eller kvävefixerande grödor. Detaljreglerna för förgröningsstödet är många och vad som gäller för just dig beror på många olika faktorer. Du kan få mer information på Jordbruksverkets webbplats. Anna Olsson 18 Foto: Kajsa Lycke Jordbiten 1/2015

19 EU stöd Återkrav för tidigare år Vi har ett stort antal återkrav från tidigare år som vi inte har klarat av tidigare. Orsaken är att vi har prioriterat arbetet med att besluta så mycket som möjligt av årens ansökningar om utbetalning. Det har också funnits en del oklarheter hur återkraven ska hanteras i de fall de beror på den tidigare blockinventeringen. För närvarande arbetar vi koncenterat med att minska ärendena av återkrav. Vi har lika stora krav på oss från EU-kommissionen att göra återkrav för felaktiga utbetalningar som att betala ut stöden i rätt tid. Detta innebär för en del av er att det kan komma återkrav som har sitt ursprung flera år tillbaka i tiden. Thorleif Svensson Skräp kan döda kor Vallodling på skiften intill trafikerade En teknisk lösning för att devägar innebär stor risk för inbland tektera aluminiumburkar innan de ning av aluminium och annat skräp i hamnar i grovfoderkedjan har paralgrovfoderkedjan. Det visar intervjuer lellt med denna studie utvecklats med 16 lantbrukare i Västsverige. av två studenter vid Högskolan i Halmstad. Den kan komma att tes- Nedskräpning av åkermark antas av tas av SLU i Skara under sommaren djurägare vara den främsta anled ningen till att nötkreatur nödslaktas Vill du veta mer? Kontakta Frida på grund av sjukdomen vasst. Un- Dahlström, eller der 2014 genomförde SLU i Skara frida.dahlstrom@slu.se telefonintervjuer med mjölk- och nötköttsproducenter för att kart- Länkar till mer information lägga problemets storlek. Nötkrea finns på turstiftelsen Skaraborg finansierade se/vastragotaland, Lantbruk &, Aktuellt. studien. De intervjuade lantbrukarna hade problem med nedskräpning utmed trafikerade vägar, särskilt i början och slutet av turistsäsongen. Det skräp som oftast hittades på djurens Frida Dahlström foderbord var söndertrasade alumi- SLU Skara niumburkar. Totalt nödslaktades 51 nötkreatur på grund av vasst och den Trasiga burkar som någon slängt i didjurkategori som drabbades hårdast ket är det vanligaste skräpet på kornas var mjölkkor. foderbord 19

20 Positivt med farmarenergi En intervjuundersökning bland negativa erfarenheter. Något som lantbrukare som driver farmarenergi ses som mycket positivt är att man anläggningar i Sverige visar att de fått en ökad kunskap om byggnaallra flesta är nöjda med detta. Un tion, teknik och ekonomi. Den har dersökningen har också lyft fram också skapat en bra gemenskap melnågra punkter att tänka på. lan delägarna och bidragit till ett bredare kontaktnät. De allra flesta Med dagens låga el- och oljepris anser att avkastningen blivit som de är det svårt att hitta ett område där förväntade sig från början. svenskt lantbruk kan tjäna pengar på att producera bioenergi. Biogas, Kontaktlista vindkraft och etanol är exempel där Av de som angett negativa erfarenman kämpar med lönsamheten. Ett heter är det främst frustation över område som funnits under många den långa tid det tar från projekår är farmarenergi som är ett affärs tering fram till färdig anläggning, koncept där en eller flera lantbrukare oftast beroende på kommunernas tillsammans levererar färdig värme och bankernas långsamma hantering till en kund. Kunderna kan vara en av ärendet. kommun, en församling eller en Intervjuerna har också legat till grupp privata villaägare. grund för en lista över aktiva farmarenergianläggningar som kan kontak Positiva erfarenheter tas av andra. Energigården och LRF Konsult har genomfört en telefonundersökning Goda råd där samtliga 63 kända farmarenergi De intervjuade har gett råd till andra företag i Sverige har intervjuats om som är intresserade: sina erfarenheter. Anläggningarna i studien har Undersök behovet för att få ett varit igång allt från något år upp till så säkert underlag som möjligt. nästan 25 år. Många av de tillfrågade Kartlägg vilken uppvärmning anser att farmarenergianläggningen potentiella kunder har idag. har gett betydligt mer positiva än Se till att det finns skrivna avtal både med kund och med delägarna. Är man osäker på hur man ska skriva ett avtal, ta hjälp utifrån för det är mycket viktigt att dessa blir rätt. Åk runt och titta på liknande anläggningar som den ni själva tänker bygga för att få inspiration. För att arbetet med anläggningen ska fungera bra underlättar det om man är intresserad av energi och förstår sig på teknik. Var inte fler delägare än nödvändigt. För många passiva delägare kan ställa till problem. Är du intresserad av att läsa mera? Rapporten finns att ladda ner på: John Andersson Programansvarig Energigården Agroväst 20 Jordbiten 1/2015

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Skötsel av våtmarker och dammar 2017 2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Anvisning till blanketterna

Anvisning till blanketterna Anvisning till blanketterna ÖVERTAGANDE av hela SAM-ansökan 2018 ÖVERTAGANDE av åtaganden och utbetalning av miljöersättningar 2018 Följ anvisningen så att du fyller i blanketten rätt. Kom ihåg att lämna

Läs mer

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017

ÖVERTAGANDE av SAM-ansökan och åtagande 2017 Observera att ansökan om utbetalning sker i SAM-ansökan 07! Gäller övertagandet ett helt jordbruksföretag överlåtaren har lämnat in SAM-ansökan ska blanketten komma in till länsstyrelsen i övertagarens

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för. 2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning

Läs mer

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Stödrätter för gårdsstöd 2016 1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha

Läs mer

Jordbrukarstöd

Jordbrukarstöd Jordbrukarstöd 2016 Läs mer på www.jordbruksverket.se/stöd 1 Innehåll De här stöden kan du söka i år...3 Tips som gör det enklare för dig...4 Nyheter...5 Tänk på det här...14 Adresser till länsstyrelserna...16

Läs mer

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha 1 stödrätt.

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha 1 stödrätt. 2017-07-18 Stödrätter 2017 En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. Stödrätterna gäller för all

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Du söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande.

Du söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande. Fäbodar 2018 Du kan få miljöersättning för att sköta fäbodbete. Syftet är att bevara ett fäbodbruk som förstärker och bevarar landskapets karaktär och dess biologiska mångfald. Åtagande för fäbodar Om

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. 1(5) Stödrätter 2015 Här finns den information som gällde för stödrätter 2015. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar

Läs mer

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med 2013 Ja Ja Ja Foto: Shutterstock Foto: Urban Wigert Foto: Smålandsbilder.se Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! Du ska skicka

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Kompensationsstöd 2015

Kompensationsstöd 2015 Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen.

Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen. 1(7) Nötkreatursstöd 2016 Här finns den information som gällde för nötkreatursstödet 2016. Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen. Stödet ska ge företag inom

Läs mer

Miljöersättning för vallodling

Miljöersättning för vallodling Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(25) Texten är från 2010-08-10 JS6013 Version 3 Miljöersättning för vallodling

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

SAM E-postadress

SAM E-postadress Du ska skicka eller lämna blanketten till SAM 2011 Person-/organisationsnummer Telefonnummer Mobiltelefonnummer Faxnummer Gör din ansökan i SAM Internet i stället - enkelt och snabbt! www.jordbruksverket.se/saminternet

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? jordbrukspolitik Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? Per Bodin, Jordbruksverket jordbrukspolitik: Historik jordbrukspolitik: De två pelarna

Läs mer

Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen. Här kan du läsa om de villkor som gäller för stödet.

Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen. Här kan du läsa om de villkor som gäller för stödet. 2017-07-18 Nötkreatursstöd 2017 Nötkreatursstödet ska stödja och påverka intresset för mjölk- och köttproduktionen. Stödet ska ge företag inom näringen möjlighet att behålla en lönsam produktion och dämpa

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2018 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2017 Eurokurs 9,6490 krisavdrag 1,39% Direktstöden 2017 utb. halva Dec beslutsbrev till våren Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet.

Läs mer

Har du aldrig sökt stöd förut?

Har du aldrig sökt stöd förut? Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-03-25 Artikelnummer JS1002 Har du aldrig sökt stöd

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(17) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor

Du behöver odla minst 2 eller 3 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor. Ja, du kan behöva odla minst 2 grödor 1(13) Förgröningsstöd 2016 Här finns den information som gällde för förgröningsstödet 2016. Du som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Förgröningsstödet är ett stöd för jordbruksmetoder som är

Läs mer

Anvisning till blanketten

Anvisning till blanketten Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning

Läs mer

Nyheter och översikt 2014

Nyheter och översikt 2014 Nyheter och översikt 2014 Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren... 4 Här kan du få hjälp... 4 Är det första gången du söker stöd?... 5 Vill du ha koll på vad som är på gång?...

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare 2017

Stöd till unga jordbrukare 2017 2017-07-18 Stöd till unga jordbrukare 2017 Det finns ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag för första gången. Syftet med stödet är att göra det lite lättare

Läs mer

Nationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. Du kan få nationellt stöd om du

Nationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. Du kan få nationellt stöd om du Nationellt stöd 2018 Har du ett lantbruk i stödområde 1-5 så kan du söka nationellt stöd. Stödet ska kompensera dig för långa avstånd och för att klimatet påverkar din produktion. Villkor för nationellt

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare 2016

Stöd till unga jordbrukare 2016 1(8) Stöd till unga jordbrukare 2016 Här finns den information som gällde för stödet till unga jordbrukare 2016. Det finns ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(14) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer

Du behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer 2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett

Läs mer

Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.

Via länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr. 2017-07-18 Tvärvillkor 2017 Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full utbetalning av dina jordbrukarstöd. Genom att följa tvärvillkoren

Läs mer

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne EU-stöd 2016 Ingemar Henningsson 070-6628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2015 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd det mesta under December (kurs 9,41) Gamla Miljöstöd delbetalning början

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

Tänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll.

Tänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll. 2017-07-18 Skyddszoner 2017 Du kan både få ersättning för att anlägga skyddszoner längs vattendrag och för anpassade skyddszoner. Syftet med ersättningen är att minska ytavrinning, erosion och läckage

Läs mer

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet Ska du använda växtskyddsmedel? Var med och ansök om pengar för vattenvård Utbetalning av jordbrukarstöd Felaktiga utbetalningar efter fältkontroll Mindre

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Kompensationsbidrag. Texten är från JS8001 Version 2

Kompensationsbidrag. Texten är från JS8001 Version 2 Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(23) Texten är från 2010-03-12 JS8001 Version 2 Kompensationsbidrag 2(23)

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? LARS-ERIK LUNDKVIST, LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund INNEHÅLL Investeringar Betesmark Vall EKO Skyddszon, fånggröda, vårplöjning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(13) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer

Ersättning för ekologisk produktion 2017

Ersättning för ekologisk produktion 2017 2017-07-18 Ersättning för ekologisk produktion 2017 Du som har certifierad ekologisk växtodling eller djurhållning kan få ersättning för ekologisk produktion. Ersättningen finns för att öka den ekologiska

Läs mer

Startstöd till unga jordbruksföretagare en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Startstöd till unga jordbruksföretagare en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Startstöd till unga jordbruksföretagare en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 2 april 2018 Uppföljningen är gjord av

Läs mer

Kompensationsstöd 2017

Kompensationsstöd 2017 2017-07-18 Kompensationsstöd 2017 Kompensationsstödet är till för att kompensera jordbruket i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Stödet ska främja fortsatt användning av jordbruksmark,

Läs mer

2 Startstöd till unga företagare

2 Startstöd till unga företagare 2 Startstöd till unga företagare En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 2 april 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia Riedmüller 9 KAPITEL

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2013 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet...5 Du kan få fram en meny genom att högerklicka på kartan...5 Det är möjligt att skicka in en ansökan tre

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara en blankett för att anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris, därefter sköter Stödrättsbörsen resten. Vi letar

Läs mer

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Sida 1 av 5 Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Den här checklistan är till för dig som har gått in i ett nytt åtagande för betesmarker och slåtterängar 2017 eller har ett åtagande

Läs mer

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Innehåll Vad är tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?...........5 Kan jag få tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?........5 Hur får jag tillstånd

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor. Vem ska använda blanketten?

Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten ANSÖKAN ersättning för utökad klövhälsovård för mjölkkor Innan du fyller i din blankett ska du ta reda på vilka villkor som gäller för ersättningen som du tänker söka. Läs mer

Läs mer

Texten är från JS9001 Version 3

Texten är från JS9001 Version 3 Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(48) Texten är från 2010-06-23 JS9001 Version 3 Gårdsstödet 2010 2(48) Nyheter

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Nyheter och översikt 2013

Nyheter och översikt 2013 Nyheter och översikt 2013 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren...4 Här kan du få hjälp...4 Ställ frågor till oss på webben...5 Är det första gången du

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och miljöinvesteringar Linda Qvarnemark, Miljöersättningsenheten

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Kompensationsstöd 2018

Kompensationsstöd 2018 Kompensationsstöd 2018 Kompensationsstödet är till för att kompensera jordbruket i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Stödet ska främja fortsatt användning av jordbruksmark, bidra till

Läs mer

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning

Läs mer

Guide till. SAM Internet

Guide till. SAM Internet Guide till SAM Internet 2014 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Ny startsida i SAM Internet...5 Inget lösenord till SAM Internet i SAM-utskicket...5 I år kan du logga

Läs mer

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020

ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 SJV FPMB 12:29 2015-08 ANSÖKAN MILJÖINVESTERING - fast ersättning 2014-2020 Använd den här blanketten när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2020.

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Miljöersättning för minskat kväveläckage

Miljöersättning för minskat kväveläckage Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(25) Texten är från 2010-08-10 JS6008 Version 3 Miljöersättning för minskat

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Betesmarker och slåtterängar 2018

Betesmarker och slåtterängar 2018 Betesmarker och slåtterängar 2018 Du kan få ersättning om du sköter och bevarar betesmarker, slåtterängar, skogsbete, mosaikbetsmarker eller gräsfattiga marker. Det gäller också om du har alvarbete på

Läs mer

Guide till SAM Internet 2012

Guide till SAM Internet 2012 Guide till SAM Internet 2012 SAM Internet ditt stöd på webben! Innehåll Nyheter i SAM Internet 5 Du kan se ändrade block direkt i kartan 5 Om du auto-ritar ett skifte ritas det enligt de nya blockgränserna

Läs mer

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.

När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. 1(26) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå

Läs mer