Rätten att göra sina barn arvlösa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätten att göra sina barn arvlösa"

Transkript

1 Rätten att göra sina barn arvlösa Om laglottens berättigande i det moderna svenska samhället Anna Hoffman 1

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion Inledning Syfte och avgränsningar Metod och material Metod Material Arvsrättens filosofiska grund Angående arvsrätten och den privata äganderätten Fri- och rättighetstankar i Sverige Diskurser inom argumentationen om arvsrätten Arvsrättens historia Medeltiden talet talet talet och framåt Familjelagssakkunnigas förslag Motioner om laglotten Den arvsrättsliga regleringen Arvsrätten i Sverige Testamentsrätten och dess ställning Den legala arvsrätten Laglotten Förverkande av rätt att ta arv De nordiska ländernas reglering av laglotten Grundläggande bestämmelser om laglotten i Norge och Finland Bestämmelser som begränsar effekten av laglotten Nordisk rättsjämförelse

3 5. Laglottens syften och argument för och emot den Inledande kommentarer Rättvisa mellan bröstarvingarna Det ekonomiska skyddet för barnen och dess effekter Sambors arvsrätt Relationen mellan föräldrar och barn Laglottens effekter i särskilda fall Det allmänna rättsmedvetandet Analys Testationsfrihet och politiska ideologier Den svenska diskursen om laglotten Vem behöver egentligen skyddas? Slutsats...50 Käll- och litteraturförteckning

4 1. Introduktion 1.1 Inledning Det laglottssystem som ännu idag gäller infördes Under 1850-talet var Sverige ett utpräglat jordbrukssamhälle och befolkningen var beroende av att få jordbruksmark i arv för sitt uppehälle. Reglerna om laglotten, som tillförsäkrar att hälften av kvarlåtenskapen blir kvar inom familjen var på den tiden ytterst betydelsefulla, eftersom frånvaron av dem skulle ha medfört betydande konsekvenser för möjligheten till försörjning. 150 år är en lång tid och samhället har förändrats. Numera är i princip ingen beroende av arv från sina föräldrar. Laglotten, som skydd för bröstarvingarna, har levt vidare trots att den samhällskontext den författades i, har förändrats. Frågan är vilka argument det finns för att behålla laglotten i dagens samhälle. Alla rättsliga regleringar bygger på en avvägning mellan statlig intervention och individens handlingsfrihet. Lagstiftning som innebär inskränkningar i människors frihet måste kunna motiveras med sociala eller ekonomiska argument. I många fall ter sig den rättsliga regleringen av samhällsfrågor nödvändig för att uppnå de socialpolitiska mål som staten satt upp. I vissa fall ter sig dock lagstiftning vara en kvarleva från en svunnen tid, som vid en närmare analys inte längre har det berättigande det en gång hade. Frågan är vilken plats den arvsrättsliga regleringen av bröstarvingarnas laglott har i denna diskussion. Det finns ett starkt rättsmedvetande hos allmänheten till försvar för laglotten och den har även ett skyddsvärde för särskilda grupper. 2 Frågan är om det väger så tungt att de inskränkningar laglotten medför i form av begränsningar i människans möjlighet att själv få bestämma över sin egendom efter döden är motiverade? 1 Kungl. förordning 21/ angående vad i testamente givas må, så ock om gåva av fast egendom. 2 Se exempelvis Prop. 1986/87:1 Om äktenskapsbalk s

5 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med denna uppsats är att analysera de syften och argument som finns för och emot laglottsinstitutet för att göra en bedömning av om laglotten bör ändras, tas bort eller finnas kvar. För att uppfylla mitt syfte ska jag besvara följande frågeställningar: Hur regleras laglotten? Vilka syften har laglotten? Vilka argument kan anföras för och emot laglotten? Vilken ideologisk/filosofisk grund finns bakom den svenska regleringen av laglotten? Bör laglotten avskaffas eller ändras? Hur ser regleringen av laglotten ut i de övriga nordiska länderna? Finns det några bestämmelser i dessa länders lagstiftning som skulle kunna införas i den svenska regleringen? Det primära syftet med denna uppsats är inte att fastställa gällande rätt, utan att undersöka de bakomliggande mekanismerna bakom laglotten. Huvuddelen av uppsatsen kommer följaktligen att bestå av en redogörelse för vilka syften laglotten har, samt argument för och emot laglotten. För att få en grundläggande förståelse för laglottens uppbyggnad kommer en redogörelse för gällande rätt beträffande det arvsrättsliga systemet i huvuddrag att presenteras. Av naturliga skäl kommer de regler som kringgärdar laglotten att lyftas fram. Reglerna om förverkande av arv kommer att ges större utrymme än den övriga arvsrättsliga lagstiftningen på grund av dess betydelse för diskussionen om laglotten. För att förstå i vilken samhällsmässig kontext laglotten infördes och hur de arvsrättsliga reglerna utvecklats kommer även en historisk tillbakablick att finnas med. 5

6 För att få förståelse för laglottens ideologiska grund har jag valt att redogöra för och analysera den svenska rättstraditionens förhållande till frihets- och rättighetstankar. Vad gäller den filosofiska grunden kommer jag främst att fokusera på att undersöka det liberala frihetsperspektivet i förhållande till laglotten. Jag har i så stor utsträckning som möjligt undvikit att behandla kritik av olika slag som riktas mot den legala arvsrätten i sig. I vissa sammanhang har det dock varit förenat med svårigheter att helt lämna sådana synpunkter utanför diskussionen. Jag har begränsat mig såtillvida att jag tänker göra komparativa jämförelser endast med de övriga nordiska länderna. Det är de nordiska länderna som står Sverige närmast vad gäller rättsmedvetande och samhälle i stort. En jämförelse med dessa länder ger således den bästa jämförandegrunden med Sverige. Inom de nordiska länderna har jag valt att endast titta på Norge och Finland, då de viktigaste specialregleringarna av laglotten i Norden omfattas av dessa länders lagstiftning. Då det gäller beskrivningen av gällande rätt i dessa länder har jag fokuserat på de delar som jag anser vara relevanta i sammanhanget. Jag gör således inte anspråk på att ge en heltäckande redogörelse av dessa länders arvsrättsliga regler i mitt arbete. 1.3 Metod och material Metod I denna uppsats används tre olika metoder för att uppnå syftet. Till beskrivningen av den historiska bakgrunden, den gällande rätten samt redogörelsen för laglottens syften och de argument som framförts om den, har den rättsdogmatiska metoden används. Till delen där de nordiska rättssystemen jämförs har en komparativ metod tillämpats. Slutligen har en kvalitativ metod används för att bland annat redogöra för vilken ställning den politiska filosofin får för förståelsen av laglotten. Den rättsdogmatiska metoden innebär att rättskällorna, d.v.s. lagtext, förarbeten, rättsfall och doktrin i enlighet med rättskälleläran har använts för att uppnå uppsatsens syfte. Rättskälleläran 6

7 innebär att det finns en hierarkisk ordning för juridiskt källmaterial, där lagtext ges störst tyngd och doktrin lägst. Systematisering och tolkning av rätten är den rättsdogmatiska metodens främsta användningsområde och den karaktäriseras även av det syfte som den används till att undersöka, vilket traditionellt sett är att fastställa gällande rätt. 3 Det finns skäl att hävda att den rättsdogmatiska metoden kan användas till ett bredare syfte än att fastställa gällande rätt. Nils Jareborg, professor i straffrätt, menar i en artikel i Svensk Juristtidning att det inte borde finnas något hinder för att gå utanför det traditionella angreppssättet. Själva vetenskapens inneboende syfte är, menar Jareborg, att finna nya svar och bättre lösningar. 4 Att använda den rättsvetenskapliga metoden för att föra en diskussion om laglottens syften ligger således inom metodens gränser. Främst har jag använt mig av förarbeten och doktrin för att få förståelse för laglottens syften och betydelse i olika hänseenden. Jag har även använt mig av en komparativ juridisk metod där jag undersökt gällande rätt ifråga om laglotten och närliggande rättsområden i de övriga nordiska länderna, för att se hur länder med relativt lika förutsättningar som Sverige har hanterat frågan. Främst består den komparativa delen av uppsatsen av en genomgång av gällande rätt i de nordiska länderna. Beskrivningen är främst begränsad till laglotten och de specialregler som finns i de nordiska länderna och till förverkandereglerna, särskilt i Finland, där de yttrar sig lite annorlunda. Komparationen avslutas med ett avsnitt där jag jämför de nordiska ländernas regleringar av laglotten och även undersöker vilka likheter och skillnader som finns mellan svenska regleringen och de övriga ländernas regleringar. Genom jämförelsen kan jag få ytterligare perspektiv på hur ett alternativ till dagens svenska regler om laglotten kan se ut. Jag kommer däremot inte uttömmande undersöka hur frågan om laglotten behandlats och diskuteras i respektive länders förarbeten, utan komparationen hänförs främst till regelnivå. Till min uppsats kommer jag att även foga en redogörelse för kopplingen mellan äganderätt och arvsrätt, samt göra en analys av denna och även undersöka hur och på vilket sätt diskurser kring arvsrätten påverkar dagens rättliga reglering av laglotten. Till denna del kommer jag använda 3 Sandgren, C. Är rättsdogmatiken dogmatisk? i Tidskrift för Rettsvitenskap nr. 4-5, 2005, s Jareborg, N. Rättsdogmatik som vetenskap i SvJT 2004 s. 1 s. 4. 7

8 filosofisk litteratur, samt en forskningsartikel som behandlar ämnet från ett sociologiskt perspektiv. Anledningen till att jag finner denna del värdefull i min uppsats är att få en djupare förståelse för de syften och argument som finns om laglotten, och hur de behandlats i lagstiftningsprocesser och i doktrin. De bakomliggande ideologiska värderingarna kan i viss mån förklara varför reglerna ser ut som de gör idag Material Laglotten har diskuterats i åtskilliga utredningar under 1900-talet, men oftast enbart på en relativt ytlig nivå. Några jurister och även en filosof har angripit frågan, men det är främst endast en person som noggrant undersökt laglottsinstitutet grundligt ur ett syftes- och argumentperspektiv. Det är Peter Lødrup, professor vid Oslo universitet. Vidare har ett antal examensarbeten vid juristutbildningar behandlat ämnet, exempelvis Laglottens vara eller inte vara av Gunborg Kristensson och Laglotten en historisk bildtarm eller en naturlig del av arvslagstiftningen av Annika Jonsell. 5 Till skillnad från den första har jag för avsikt att göra en mer ingående analys och till skillnad från den andra försöker jag se argument både för ett bibehållande och för ett avskaffande av laglotten. 5 Kristiansson, G. Laglottens vara eller inte vara. Examensarbete för juris kandidatprogrammet, Juridiska fakulteten, Lunds universitet, 2005 och Jonsell, A. Laglotten en historisk blindtarm eller en naturlig del av arvslagstiftningen. Examensarbete för juris kandidatprogrammet, Juridiska fakulteten, Lunds universitet,

9 2. Arvsrättens filosofiska grund 2.1 Angående arvsrätten och den privata äganderätten Den juridiskt definierade äganderätten utmärks av två olika faktorer: en rätt att fritt förfoga över den egendom som innehas med äganderätt, samt ett besittningsskydd. 6 På grund av att äganderätten har karaktären av samlingsbegrepp, är dess definition inte evig, utan föränderlig. Den exakta innebörden får således uttolkas motsatsvis ur gällande lagar och andra regler. 7 Äganderätten är grundlagsskyddad i Regeringsformen. Där stadgas att varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. 8 De begränsande reglerna består bland annat av allemansrätten, plan och bygglagens regler om exempelvis bygglov, miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet osv. Även skadeståndsrättens och brottsbalkens regler om att nödhandlingar inte medför något skadeståndsansvar eller straffansvar om de inte är oförsvarliga, innebär en inskränkning i äganderätten. De betyder exempelvis att någon kan använda eller förstöra någon annans egendom om det krävs för att rädda en annan persons liv eller egendom. 9 6 Hedenius, I. Analysen av äganderättsbegreppet i Filosofi och rättsvetenskap Lund, Doxabiblioteket, 1975 s Skogh, G. & Lane, J. Äganderätten i Sverige en lärobok i rättsekonomi Stockholm SNS förlag, 1993, s Regeringsformen 2:18. 9 Holmqvist, L. & Leijonhufvud, M. m.fl. Brottsbalken en kommentar, del II (13-24 kap.), Norstedts Juridik, 2002, s. 24:

10 Det finns ett nära samband mellan arvsrätt och privat äganderätt. Exempelvis Anders Agell, professor i civilrätt, menar att testamentsfriheten kan ses som en förlängning av den privata äganderätten. 10 Ett studium av filosofiska ägandefrågor blir således ett nödvändigt komplement för förståelse av argument för och emot ökad testationsfrihet. Äganderätten och dess gränser och moraliska position är någonting som diskuterats och analyserats av åtskilliga filosofer och rättsvetenskapsmän under lång tid tillbaka. Tankar om ägandet intensifierades emellertid under 1600-talet när individualismen slog igenom och egendomsrätten individualiserades. 11 Ägandet av egendom gick från att vara närmast kollektivt ägt av släkten, till att bli mer och mer individualiserat. 12 De debatter som funnits kring den legala arvsrätten och testationsrätten behandlar inte direkt frågan om laglotten, men eftersom laglotten inte ger något utrymme för full testationsfrihet är diskussionen om hur olika filosofer sett på frågan om arvsrätt kontra testationsrätt viktig, eftersom den bygger på delvis samma argument som diskussionen om laglotten. Den motsättning som finns mellan testationsfriheten och den legala arvsrätten vilar i viss mån på synen på äganderätt till egendom. Enligt den germanska rätten sågs egendom närmast som släktegendom, d.v.s. ingen privat äganderätt i dagens mening fanns. 13 Den tyske filosofen Friedrich Hegel, som verkade under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, anses ansluten till naturrättsfilosofin och konservatismen och är påverkad av detta synsätt. 14 Han menade att det var det allmänna som satte gränserna för ägandet och att den enskilda människan inte kunde ha äganderätt, utan utövande endast en form av begränsat förvaltarskap genom att ha besittning till egendom. 15 Angående arvsrätten ansåg Hegel följaktligen att basen för arvet inte låg hos viljan hos arvlåtaren, utan hos familjen. Hans åsikter uttryckte en djup skepticism mot utvecklingen av individualismen Agell, A. Testamentsrätt Uppsala, Iustus förlag, 1996, s Nordin I. Privat egendom om ägande och moral Stockholm, Timbro, 1988, s Sjöberg, M. Kvinnors jord, manlig rätt Hedemora, Gidlunds förlag, 2001, s Beckert, J. The longue durée of inheritance law. i European Journal of Sociology, 2007, vol. 48, s Nordin, 1998, s A.a. s Beckert, 2007, s

11 Den nyliberala positionen hos bland annat Friedman och Nozick kan uttryckas som att arvsrätten ger en radikal inskränkning av friheten hos egendomens ägare, och närmast förvandlar äganderätt till nyttjanderätt. 17 Äganderätt i nyliberalismens mening är den starkaste av alla rättigheter, själva grundvalen i ideologin. 18 Robert Östling, doktor i nationalekonomi, diskuterar i artikeln Arvsrätten ifrågasatt hur förhållandet mellan laglotten och den liberala åsiktsbildningen ser ut. Han menar att laglotten bryter mot två liberala principer. Den ena är att laglotten inskränker människors dispositionsfrihet över sin egen egendom och den andra är att den medför att ekonomiska tillgångar hamnar på samma ställe. 19 Hur en person ställer sig till testationsfrihet respektive legal arvsrätt beror således på hur synen på äganderätt till egendom ser ut. Hegel, som inte såg egendomen som någonting en enskild person hade rätt till, ansåg att den legala arvsrätten var den mest naturliga successionsformen. Han förespråkade således ingen eller en mycket begränsad testationsfrihet. Nozick menar att det privata ägandet är någonting viktigt och betonar därför testationsfriheten som någonting nödvändigt för samhället. Denna distinktion blir betydelsefull för att förstå laglottens placering inom successionsformerna. Slutsatsen man kan dra av detta är att den ideologiska ståndpunkt man har påverkar den syn man har på hur egendomen ska fördelas efter döden. 2.2 Fri- och rättighetstankar i Sverige Att det i Sverige inte varit fokus på friheter och rättigheter kan härledas både från den politiska utvecklingen i allmänhet, men också från den skandinaviska rättsrealismens position i den svenska rättskulturen. 20 Svensk rättsutveckling har påverkats av värdenihilismen, som grundades av Hägersten i början av 1900-talet. Denna rättsfilosofi gör ett antagande om att normativa argument, förklaringsmodeller etc. varken har något sanningsvärde eller någon mening A.a. s Halldenius, L. Liberalism, Stockholm, Stockholm Bilda, 2003 s Östling, R. Arvsrätten ifrågasatt på från Skogh & Lane, 1993, s Nordin, 1988, s

12 Ingemar Nordin, docent i filosofi, menar att denna undergrävt ett rättighetstänkande i den svenska sena rättshistorien. Kollektivism har varit en utmärkande faktor för rättsutvecklingen i Sverige under de senaste 150 åren. 22 Det har skett en förändring i synen på rätten och juridiken i Sverige under senare år. Det liberala fri- och rättighetstänkandet får allt större utrymme inom allt fler rättsområden. Enligt Skogh och Lane beror detta på dels en ökad internationalisering av rätten och influenser från den anglosaxiska rättstraditionen, men framför allt från medlemskapet i EU och EG-rättens införlivande i den svenska rätten. 23 Nordin, som benämns som liberal filosof, menar att arv är en gåva och inte en rättighet för arvtagaren. Ur egendomsrättslig synvinkel är det omöjligt att härleda någon allmän rättighet för barn att ärva sina föräldrar. 24 Han menar också att arvsrätt är en pseudorättighet, d.v.s. varken en naturlig rättighet eller en rättighet som kan härledas från en sådan Diskurser inom argumentationen om arvsrätten Jens Beckert, professor i sociologi vid Max Planck institutet i Köln, skriver i en forskningsartikel om sin forskning om hur diskussionerna såg ut i Frankrike, USA och Tyskland under 1700-talet beträffande grunden för de arvsrättsliga lagarna. 26 Han finner i sin forskning att argumentationen i de länder han undersökt inte nämnvärt förändrats under den långa tid som förflutit sedan talet. Beckert menar att politiska aktörer ser arvsrätten genom specifika givna ramar, diskurser. Argument som ligger utanför dessa starka och tydligt definierade diskurser blir inte synliggjorda och anses ha brist på legitimitet. Dessa diskurser gör frågorna om arvsrätten mindre 22 A.a. s. 70, Skogh & Lane, 1993, s Nordin, 1988, s A.a. s Beckert, 2007, s

13 komplicerade än vad de faktiskt är och ger legitimitet åt de argument som finns inom diskursens gränser. Diskurserna har funnits under lång tid och den historiska grunden förstärker dem. 27 Genom att synliggöra och analysera diskurserna kan de som studerar arvsrätt få en förståelse för varför reglerna ser ut som de gör i ett specifikt land. Att arvsrätten i Sverige inte förändrats nämnvärt exempelvis beträffande förhållandet mellan testationsfrihet och legal arvsrätt gällande bröstarvingar och andra arvingar under de senaste 150 åren kan enligt min mening delvis förklaras av de tydliga diskurser som finns. I kapitel 6.2 finns en mer ingående analys kring diskursernas betydelse för dagens arvsrättsliga reglering. 3. Arvsrättens historia 3.1 Medeltiden Den tidigaste arvsrätten i Sverige grundades på släktgemenskapen. Det viktigaste skyddsintresset för de arvsrättsliga lagarna var att behålla egendom, särskilt den fasta egendomen, inom ätten. Arvlåtarens vilja hade ingen betydelse för hur egendomen skulle fördelas efter döden, då man närmast kan säga att ägandet under denna tid inte var personligt, utan en form av kollektivt ägande för ätten. 28 Arvsrätten gällde till en början endast män, men kvinnor kunde dock ärva föremål av specifikt kvinnligt bruksvärde. 29 Släktskap på den manliga sidan hade företräde 27 A.a. s Inger, G. Svensk rättshistoria Malmö, Liber ekonomi, 1997, s Se även Beckert, 2007, s. 95 om den germanska rätten. 29 SOU 1925:43 Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken II. Förslag till lag om arv m.m. s

14 framför släktskap på den kvinnliga. 30 Under den tidigaste medeltiden fanns en vidsträckt släktarvsrätt till sjunde led, vilket indikerar hur viktigt blodsbandet var för ägandet. 31 Den senare delen av medeltidens rättsliga regleringar karaktäriserades av landskapslagarna. Dessa var avfattade utifrån ett bondesamhälle som mall, där jordbruk var den viktigaste försörjningsformen. Ett arv av jordbruksmarken var nödvändig för överlevnaden, både socialt och ekonomiskt för kommande generationer. 32 Inom landrätten reglerades testationsrätten på så vis att det skildes på testamentariska förordanden till fromma ändamål och övriga gåvor. 33 För övriga gåvor var dessa tvungna att godkännas av den arvinge som skulle ha ärvt. Beträffande testamenten till fromma ändamål reglerades de olika beroende på landskapslag. I exempelvis Södermannalagen fick en tiondel ges bort till fromma ändamål. I Uppsalalagen fanns ett mer generöst stadgande som innebar att arvlåtaren fick bortge all egendom till fromma ändamål. För arvejorden krävdes dock arvingarnas tillstånd. 34 Gradualprincipen tillämpades i de allra äldsta regleringarna, vilken fick till effekt att den som stod först i arvsordningen ärvde allt. Denna ordning fanns för att undvika att jorden splittrades upp i alltför många delar och att det då inte skulle kunna gå att livnära sig på den. 35 Inom städerna var inte lantbruk den vanligaste försörjningsgrunden, utan där livnärde sig befolkningen på andra sätt. Landskapslagarna, som reglerade livet på landsbygden, passade således mindre bra inom stadsområdena, p.g.a. jordens mindre viktiga betydelse där. Särskilda regleringar tillkom för dessa områden, mer anpassade efter de stadsboendes särskilda förutsättningar. 36 Under medeltiden fanns två parallella rättsordningar i Sverige. Den kyrkliga (kanoniska) och den världsliga. 37 Det var genom den kanoniska rätten och kyrkans inflytande som möjligheten att testamentera uppkom i Sverige, under 1200-talet. 38 Även inflytandet av den romerska rätten i 30 A.st. 31 A.a. s Singer 2000, s SOU 1925:43 s A.a. s Singer, A. Föräldraskap i rättslig belysning Uppsala, Iustus förlag, 2000 s SOU 1925:43 s. 56 och Hafström, G. Den svenska familjerättens historia Lund, 1978 s Inger, 1997 s SOU 1925:43, s. 56 och Singer 2000 s

15 städerna påverkade synen på vilka grunder egendom skulle ärvas. I den romerska rätten betonades att arvlåtarens vilja skulle vara det avgörande kravet på hur egendomen efter döden skulle fördelas. 39 Påverkan av den romerska rätten i städerna, men även kyrkans inflytande fick till följd att det fanns större möjligheter i städerna än på landsbygden att testamentera. Enligt statsrätten kunde arvlåtaren testamentera 1/6 av kvarlåtenskapen om det fanns bröstarvingar, 1/3 om det endast fanns andra arvingar som bodde i Sverige och hela kvarlåtenskapen om arvingarna var bosatta i något annat land talet Under 1686 infördes testamentsstadgan. Där kodifierades gällande rätt angående testamentshandlingar. Testationsfriheten var förbehållen männen, men i vissa fall kunde även kvinnor få möjlighet att skriva testamente. För skriftiga testamenten krävdes inga vittnen, men två eller tre trovärdiga vittnen krävdes vid muntliga dito. 41 Reformationen innebar en betydande maktförlust för kyrkan i Sverige. Genom denna försvann också de starka påtryckningarna för ökad testationsfrihet. I 1734-års lagar förbjöds testamenten gällande arvejorden, d.v.s. den del som arvlåtaren själv ärvt, på landsbygden. 42 Gällande annan egendom och arvlingejord 43 rådde i princip testationsfrihet, med undantag då det fanns omyndiga barn som behövde ekonomiskt underhåll för sin överlevnad infördes det än idag gällande laglottssystemet, d.v.s. att det råder full testationsfrihet förutom då det finns bröstarvingar, vilka har rätt till hälften av sin arvslott. 45 Redan under 1920-talet, i samband med den stora arvsrättsliga reformen, fanns de som ansåg att laglotten på ett otillbörligt sätt inskränkte testationsfriheten. Riksdagsledamöterna Leo och 39 SOU 1925:43, s A.a. s Inger, 1997, s SOU 1925:43 s Arvlingejord var fast egendom, vilken arvlåtaren köpt eller på annat sätt tillskansat sig, förutom genom arv. 44 SOU 1925:43 s Kungl. förordning 21/

16 Schlyter angav i en reservation till ett utskottsbetänkande sin åsikt i frågan. De menade att laglottsinstitutet i vissa fall kunde få orimliga konsekvenser, särskilt då en stor förmögenhet skulle kunna ärvas av en person som var sinnesslö eller sinnessjuk. Leo och Schlyter menade att föräldrarnas ansvar gentemot barnen inte gick längre än att barnen i förhållande till sin förmåga och föräldrarnas ekonomiska ställning tillförsäkras utbildning. Speciella regler borde finnas för egendom som var av karaktären släktegendom, men för övrig egendom behövdes inte något skydd. De menade slutligen att de inte kunde ange ett alternativt förslag till det antagna förslaget om laglottens bevarande, men ansåg att en ingående utredning i frågan var lämplig. 46 En av de viktigaste ändringarna som kom till följd av den arvsrättsliga reformen på 1920-talet var att släktarvsrätten starkt begränsades. Att utkristallisera exakt var gränsen skulle dras för den legala arvsrätten var en debatterad fråga. Från 1928 har gränsen dragits vid kusiner. Dessa har inte arvsrätt mellan varandra. I betänkandet till den angivna lagreformen anges att kusiner inte har den samhörighet som skulle konstituera arvsrätt talet Under de senaste århundradena har fokus alltmer hamnat på arvlåtarens egen vilja och det sociala bandet har betonats istället för blodsbandet, bland annat genom att införa arvsrätt för adopterade barn Införande av makes arvsrätt, även då det fanns gemensamma bröstarvingar var också ett steg i den riktningen. Lagstiftaren har dock fortfarande inte tillerkänt sambor arvsrätt efter varandra, men diskussionen om detta är ytterst levande idag. 49 Barnperspektiv, såsom vi uppfattar det idag: nämligen fokus på barnet och dess relationer till person i dess omgivning har sent blivit synliggjort i den svenska arvsrätten. Tidigare bestod 46 Första lagutskottets utlåtande nr i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag om lag om arv, dels och i ämnet väckta motioner, s A.a. s Brattström, M & Singer, A. Rätt arv fördelning av kvarlåtenskap Uppsala Iustus förlag, 2007, s Saldeen, Å. Arvsrätt Uppsala, Iustus förlag, 2006, s Se även SOU 1981:85 s

17 synen på barnets position och plats i samhället av föräldrarnas inbördes rättliga relationer. 50 Ett exempel på det är att barn utanför äktenskapet länge inte tillerkändes arvsrätt efter sina föräldrar. Processen gick i flera steg för att deras rätt skulle stärkas inom detta område fick dessa barn arvsrätt efter modern och först 1969 full arvsrätt efter fadern och dennes familj talet och framåt Diskussionen om laglottens existens har varit levande och blossat upp då och då under de senaste decennierna i förarbeten och motioner. Motioner om laglottens avskaffande har lagts fram kontinuerligt, men de har avslagits oftast på en gång utan närmare motivering. Under ett tillfälle under 1980-talet undersöktes emellertid laglottsinstitutet i samband med familjelagssakkunnigas förlag Familjelagssakkunnigas förslag I ett lagstiftningsärende under 1980-talet diskuterades laglottens fortsatta existens. En utredning tillsattes under slutet av 1970-talet och fick till uppgift att bland annat undersöka hur den efterlevande makens arvsrätt skulle kunna stärkas. Utredningen föreslog ett borttagande av laglotten som ett sätt att kunna förbättra efterlevande makes rätt. 53 I samband med familjelagssakkunnigas förslag framlades flera argument för att laglottsinstitutet var förlegat. Reglerna om laglotten ansågs vara otidsenliga, då de flesta människor till följd av förändrad samhällsstruktur och ökad medellivslängd, inte längre var beroende av arv från sina föräldrar för sitt uppehälle. Ett annat skäl för ändring som anfördes var att testamentet till förmån för utomstående var ovanliga och att testamenten, när de förekom, oftast var till förmån för den efterlevande maken. Laglottens betydelse i praktiken var således inte särskilt stor, menade 50 Schiratzki, J. Barnperspektiv på successionsrätten särskilt om arv efter barn i ombildande familjer i SvJT 2004 s. 779 s Singer, 2000, s SOU 1981:85 Äktenskapsbalk. Förslag till lag av familjelagssakkunniga. 53 A.a. s

18 kommittén, när det gällde att skydda mot testamentariska förordnanden utanför familjen. I utredningen anfördes vidare att begränsningen att laglotten endast gällde bröstarvingar, kunde skapa en viss diskriminering gentemot andra arvsklasser och efterlevande make. Trots att de klassiska syftena till laglotten betonades, föreslog utredningen att laglotten skulle avskaffas. 54 Tre ledamöter reserverades sig dock mot majoritetens beslut och anförde tre skäl till varför laglotten fortsättningsvis borde finnas kvar. Det första skälet var att skydda särkullbarnen, det andra att det skulle kunna bli lockande att lura äldre människor då det är de som i störst utsträckning skrev testamenten. Det tredje skälet som anfördes var att alla nordiska länder har en laglottsreglering. 55 I proposition 1986/87:1 antogs en mer försiktig position. Skyddet för rättvisa mellan bröstarvingarna framhölls som viktigt och borde fortsättningsvis finnas kvar. Harmoniseringsbehovet gentemot de övriga nordiska länderna anfördes också som ett skäl mot att laglotten skulle avskaffas. Det som särskilt betonades i propositionen var särkullbarnens utsatta ställning. Departementschefen menade att ett avskaffande av laglotten skulle kunna drabba särkullbarn. Slutligen uttryckte propositionen att tiden inte var mogen för att avskaffa laglotten, förslaget var för tidigt väckt. 56 Lagutskottet menade att laglotten, trots att invändningar kan framföras mot den, inte hade spelat ut sin roll. 57 I ärvdabalkens slutbetänkande i SOU 1998:110, som egentligen inte behandlar frågan om laglotten, återknyts till lagstiftningsärendet på 1980-talet. Det uttrycks en önskan eller snarare en trolig framtidsutveckling att laglottsinstitutet kommer att genomgå en grundlig undersökning, på grund av den rådande rättsutvecklingen i Norden och påverkan från EG-rätten Motioner om laglotten SOU 1981:85 s A.a. s Prop. 1986/87:1 s /87:LU 18 Om äktenskapsbalk m.m.s SOU 1998:110 Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödförklaring s

19 Sedan 1993 har 15 motioner lagts som behandlat laglotten. Motionerna behandlar laglotten utifrån tre olika perspektiv: kritik utifrån sambors brist på legal arvsrätt, kritik utifrån särkullbarnens rätt att få ut det legala arvet direkt och en grundläggande kritik utifrån laglottssystemet som sådant. I tre av motionerna har ett avskaffande av laglotten föreslagits. I en av dem beskrivs olika särskilda fall där laglotten får oskäliga resultat. 59 De övriga två motioner som föreslagit ett avskaffande av laglotten lades fram 2000 och I dessa har argumenterats för att laglotten inte har någon plats i det samhälle vi lever i idag. Medellivslängden har ökat och de flesta som ärver har egna barn som redan flyttat hemifrån. De är inte i en situation där de behöver ett arv från sina föräldrar för att klara sin överlevnad. 60 I dessa motioner betonas, till skillnad från den ovan beskrivna, inte undantagsfallen, utan de vanligaste fallen. En problematik som uppmärksammats i flera motioner under de senaste 15 åren är särkullbarnens arvsrätt, med särskilt beaktande av laglotten. 61 Då särkullbarnen får ut sitt arv direkt inkräktar det på den efterlevande makens arvsrätt. Detta kan enligt motionärerna innebära ingripande praktiska problem för den efterlevande maken. I de flesta fall består den stora ekonomiska delen av kvarlåtenskapen av en fastighet eller bostadsrätt och den efterlevande maken tvingas då att sälja den egendomen för att kunna lösa ut särkullbarnet. Detta innebär ett onödigt problem menar motionärerna, som kräver ändring. 62 Den tredje aspekten på laglotten som uppmärksammats i motionerna, är den påverkan laglotten har på den efterlevande sambon efter den förste sambons död. Arvsrättens utformning i sig bär skulden för sambornas utsatta situation, men laglotten medför att sambor inte ens vid ett upprättat testamente kan får mer än 50 % av kvarlåtenskapen från den avlidna sambon. 63 Denna ordning kritiseras och ändring föreslås i de aktuella motionerna Motion 1996/97: L 417 Avskaffande av laglott samt utökad arvsrätt. Motionens innehåll beskrivs mer ingående i kapitel Motion 2000/01: L409 Laglott, samt Motion 2001/02: L214 Arv. 61 Se bl.a. Motion 2005/06: L276 Äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, samt Motion 2008/09:C389 Särkullbarns arvsrätt. 62 Se bl.a. Motion 2005/06: L276 Äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, samt Motion 2008/09:C389 Särkullbarns arvsrätt. 63 Under förutsättning att det finns barn och att de begär jämkning av testamentet. 64 Se bl.a. Motion 2005/06: L287 Ändringar i sambolagen, samt 2006/07: C218 Sambos arvsrätt. 19

20 4. Den arvsrättsliga regleringen 4.1 Arvsrätten i Sverige 20

21 De arvsrättsliga reglerna i Sverige idag grundar sig på två olika principer. Den ena är principen att människor själva ska avgöra vem som ska få kvarlåtenskapen efter deras död. Den andra består av att personer som står nära arvlåtaren i släktskapshänseende, såväl som socialt hänseende också ska få en del av arvet Testamentsrätten och dess ställning Som visats i föregående kapitel har den legala arvsrätten länge i svensk rätt ansetts vara den naturliga successionsformen. I lagmotiven till 1927 års arvslag uttalades att den legala arvsrätten historiskt och folkpsykologiskt i vårt land framstår såsom den naturliga och primära successionsformen och testamentssuccessionen såsom ett undantag. 66 Länge användes den legala arvsrättens företräde framför testationsfriheten även som en tolkningsprincip vid tolkning av testamente. 67 I Sverige är inte testamenten särskilt vanliga, utan den allra största delen av befolkningen väljer att låta de arvsrättsliga reglerna styra hur kvarlåtenskapen ska fördelas. 68 Tidigare i Sverige var en vanlig orsak till att skriva testamente att skydda den efterlevande makens ekonomiska situation. Sedan arvsrätt till förmån för efterlevande make infördes 1987, har denna anledning att skriva testamente minskat. 69 Testamentsrätten är det inslag i den svenska arvsrätten där arvlåtarens vilja sätts främst. På grund av att testamentet aktualiseras först efter arvlåtarens död, finns det en risk för att testatorns vilja skulle manipuleras. För att minimera dessa risker finns diverse formkrav för att dokumentet ska anses giltigt. Rätten att skriva testamente infaller vid 18 års ålder. 70 Det finns emellertid undantag då man i två fall kan ha rätt att skriva testamente. Dessa fall är i det första fallet då en person är eller har varit gift och den andra är att en person 65 Se t.ex. Brattström & Singer, 2007, s SOU 1925:43 s Saldeen, 2006, s A.a.s. 22, även Agell, 1996, s Saldeen, 2006, s :1 men. 1 ÄB. 21

22 har rätt att från 16 årsdagen testamentera egendom som han eller hon själv får råda över. 71 Denna senare egendom är exempelvis pengar som har tjänats ihop på arbete. 72 De formella kraven för att ett testamente ska vara giltigt är ett krav på skriftlighet, samt att det ska finnas två vittnen. Dessa ska tillsammans med testatorn underteckna testamentet. Det finns inget krav på att vittnena ska veta vad testamentet innehåller, endast att det är ett testamente de skriver på. 73 Det finns emellertid två undantag till denna huvudregel, s.k. nödfallstestamenten. Dessa kan godtas då arvlåtaren exempelvis på grund av sjukdom varit förhindrad att iaktta de ordinarie formkraven. I dessa fall är det tillräckligt med antingen ett muntligt testamente inför två vittnen, eller ett egenhändigt skrivet testamente, med arvlåtarens signatur Den legala arvsrätten I första kapitlet Ärvdabalken, ÄB uppställs grundförutsättningarna för arvsrätten. En första förutsättning för arvsrätten är att personen som ska ärva lever när arvlåtaren dör. 75 Undantaget är ett foster om det sedan föds levande. 76 Om arvlåtaren och arvingen avlidit vid samma tillfälle, t.ex. vid en olycka, kan det vara svårt att utröna vilken av dem som har avlidit först och hur arvet efter arvlåtaren ska fördelas. En presumtionsregel för detta finns intaget i ärvdabalken, vilken innebär att arvlåtaren ska anses ha överlevt arvingen om inte annat kan styrkas. 77 Historiskt har olika principer tillämpats för att avgöra hur nära en person står i släktskap till arvlåtaren och dessa principer har sedan utgjort grunden för släktarvsrätten. Arvsrätten i Sverige i dag bygger på parentelprincipen. En parentel utgörs av en person och hans barn och barnbarn 71 9:1 men. 2 ÄB. 72 9:3 Föräldrabalken, FB. Det kan finnas negativa aspekter i det att omyndiga saknar möjlighet att skriva testamente. Johanna Schiratzki menar i en artikel i svensk juristtidning att det i många fall kan vara olämpligt att underåriga inte har en allmän möjlighet att skriva testamente. Se Schiratzki, 2004, s :1 ÄB :3 ÄB. 75 1:1 ÄB. 76 1:1 ÄB. 77 1:2 ÄB. 22

23 osv. Två parenteler erkänns arvsmöjligheter enligt ärvdabalken. 78 De som har den primära arvsrätten enligt svensk rätt är bröstarvingarna, som utgör den första parentelen. 79 Barnen ärver vardera lika stor del av kvarlåtenskapen. 80 Om det inte finns några avkommor till arvlåtaren är det dennes föräldrar och dessas avkommor som har arvsrätten. 81 Dessa personer utgör den andra parentelen. Om också dessa saknas så tillerkänns far- och morföräldrarna och deras barn arvsrätt. Dessa utgör den tredje parentelen. 82 Istadarätten, som är en annan viktig grundprincip i svensk arvsrätt, innebär att barnen tar den avlidne förälderns plats i arvsordningen. 83 Kusiner eller släktingar på mer avlägset håll har inte arvsrätt efter varandra. 84 Finns inga arvsberättigade tillfaller den dödes kvarlåtenskap den allmänna arvsfonden. 85 Diskussioner om var den arvsrättsliga gränsen ska dras, hålls levande än i dag bland annat genom frekvent framläggande av motioner i frågan. 86 Sedan 1921 har det i svensk rätt funnits regler för arv för efterlevande make. 87 Dessa regler gällde emellertid endast om den avlidne maken saknade bröstarvingar infördes någonting revolutionerande för svensk arvsrätt: den efterlevande maken tilläts ärva även före bröstarvingar. Arvsrätt till förmån för efterlevande make kan sägas vara ett avsteg från principen att blodsbandet ska vara det vägledande då det gäller arv. Praktiska och sociala hänsyn har i dessa fall fått företräde i enlighet med den då rådande rättsuppfattningen. 89 Detta kan ses som ett tecken på att aktuella, sociala överväganden har fått allt större tyngd i det svenska arvssystem vi har idag. 78 Saldeen, 2006, s. 42, :1 st. 1 ÄB. 80 2:1 st. 2 ÄB. 81 2:2 ÄB. 82 2:3 ÄB. 83 Hafström, 1978, s :4 ÄB. 85 5:1 ÄB. 86 Saldeen, 2006, s Innan fanns institutet morgongåva som gav efterlevande maka, om denna var kvinna, ett visst ekonomiskt skydd. Hafström, 1978, s Brattström & Singer, 2007, s Singer, 2000, s

24 Den efterlevande makens arvsrätt får till följd att arvet för släktingarna skjuts upp till efter den andra makens död. 90 Den efterlevande maken ärver inte med full äganderätt utan med fri förfoganderätt, vilket innebär vissa begränsningar i hur kvarlåtenskapen får förfaras med för den efterlevande maken. Begränsningen i ägandet gäller främst ett förbud mot att skriva testamente motsvarande den andel av kvarlåtenskapen som tillhörde den avlidne maken. 91 Förbudet gäller enligt NJA 1995 s. 303 inte viss specifik egendom, utan endast värdet, en andel. Efterlevande makes arvsrätt har den begränsningen att den inte gäller om det finns bröstarvingar till den först avlidne maken som inte är den efterlevande makens, d.v.s. särkullbarn. Dessa äger rätt att få sitt arv direkt. 92 En skyddsregel för den efterlevande maken finns i dessa sammanhang i den s.k. basbeloppsregeln. Denna innebär att efterlevande make alltid har rätt att få ut motsvarande fyra prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, sammantaget sina egna tillgångar, vid den bodelning som äger rum efter den första makens frånfälle Laglotten Grunden för laglotten är den ekonomiska och sociala samhörighet som finns mellan arvlåtare och arvingar. Ju närmare biologiskt en person befinner sig arvlåtaren, desto starkare är bandet dem emellan. På grund av detta är endast bröstarvingar berättigade till en laglott. 94 Reglerna om laglottsinstitutet återfinns i 7:e kapitlet ÄB. Laglotten innebär en begränsning i arvlåtarens testationsfrihet genom att den sätter en miniminivå för vad de arvsberättigade släktingarna, om dessa är bröstarvingar, kan begära. Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott. 95 Oavsett vilken egendom det är frågan om och vilket värde denna betingar så har således en bröstarvinge alltid rätt att få ut 50 % av det den skulle ha fått om det inte fanns något testamente. Det finns dock ingen rätt att utfå en viss del av 90 3:2 ÄB. 91 3:2 st 1 sista men. ÄB. 92 3:1 st. 1 ÄB. 93 3:1 st. 2 ÄB. Prisbasbeloppet uppgår år 2009 till kr. 94 SOU 1981:85 s :1 ÄB. 24

25 kvarlåtenskapen, d.v.s. viss egendom, utan laglottsinstitutet ger endast en rätt till ett värde av boet. 96 Gällande försäkringar är huvudregeln att där en förmånstagare är insatt undantas försäkringen från kvarlåtenskapen. Det kan dock jämkas om det sammantaget skulle ge ett resultat som är oskäligt mot en maka eller bröstarvinge. 97 Verkan av ett testamente som överskrider den disponibla kvoten är inte ogiltighet, utan det gäller i sin helhet tills bröstarvingen begär jämkning av testamentet. Detta innebär också att det inte finns någon skyldighet att ta emot laglotten. Bröstarvingen kan genom att förhålla sig passiv välja att avstå sin lagstadgade rätt. 98 Jämkning ska begäras antingen till testamentstagaren eller till rätten, d.v.s. tingsrätten inom sex månader från delgivningen av testamentet. 99 Beträffande tidpunkten för laglottens utbetalande, verkställs den direkt om testamentet är skrivet till förmån för någon annan än den efterlevande maken. Är emellertid fallet att den efterlevande maken är förmånstagare i testamentet gäller att den efterlevande maken ärver egendomen med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken kan förfara med egendomen på samma sätt som om den vore ärvd med äganderätt med undantaget att han eller hon inte kan testamentariskt förordna över egendomen. Rätten för bröstarvingen att utfå laglotten verkställs då inte förrän vid efterarvet, efter den efterlevande makens död. 100 Det förstärkta laglottsskyddet har tillkommit för att inte göra laglotten verkningslös. Utan regeln kunde arvlåtaren före sin död ge bort sin all sin egendom och på så sätt göra sina bröstarvingar arvlösa. Denna regel förhindrar detta genom att göra det möjligt att kräva att gåvan ska återgå, antingen till värde eller till konkret egendom. 101 Det behöver inte utgöra en gåva formellt sett, utan det räcker att den innehåller en huvuddel som är benefik, t.ex. försäljning av en fastighet till uppenbart underpris. 102 Detta gäller under förutsättning att gåvan till syftet är att likställa med 96 Saldeen, 2006, s. 111 och Lødrup, P. Nordisk arverett Nordiska ministerrådet, Nord 2003:3, Köpenhamn, 2002, s :7 Försäkringsavtalslagen (2005:104). 98 Saldeen, 206, s :1 st. 3 ÄB :3 st. 2 ÄB :4 ÄB. 102 Se exempelvis NJA 1939 s

26 testamente. 103 Två olika situationer avses med detta. Den första är att arvlåtaren på dödsbädden eller nära inpå döden ger gåvor. Med den andra situationen avses ett sådant förhållande att arvlåtaren ger bort egendom under sådana förhållanden att han kan beräkna att få behålla nyttan av egendomen eller avkastningen. 104 Det måste inte finnas ett syfte med gåvan att förminska bröstarvingens laglott, utan det räcker att effekten blir detta. 105 Undantaget är om det finns särskilda skäl. 106 Det utökade laglottsskyddet ska skiljas från reglerna om förskott på arv. Förskottsreglerna tar fasta på överlåtelser som har gjorts till förmån för arvtagare och innebär att värdet av en gåva som givits under livstiden tas upp som en tillgång i boet. 107 Från laglotten ska bröstarvingarna avräkna det som denne har mottagit som förskott på arv. 108 Om en arvlåtare skrivit testamente och en bröstarvinge begär jämkning av testamentet och begär att få sin laglott, kan ett förskott av arv till en annan bröstarvinge göra det omöjligt för den första bröstarvingen att få ut laglotten. Detta på grund av att den som fått förskott på arv inte är skyldig att återbära till boet det som överstiger dennes laglott. 109 Regeln om det förstärkta laglottsskyddet kan anses vara mer ingripande, då den avser gåvor som är att likställa med testamente, till vilken person eller organisation som helst. Angående värderingsreglerna gäller vid förskott på arv värdet då gåvan fullbordades. Vid det utökade laglottsskyddet gäller värdet vid tidpunkten för dödsfallet Förverkande av rätt att ta arv 103 7:4 st. 1 ÄB. 104 Walin, G. Kommentar till ärvdabalken del 1 (1-17 kap.) Arv och testamente Stockholm, Norstedts blå bibliotek, 2000, s Se HD:s resonemang i NJA 1973 s :4 ÄB. Här lämnar lagstiftaren en öppning för att göra ett undantag från reglerna om det finns särskilda omständligheter. I praxis har särskilda skäl ansetts finnas då en son utnyttjat sin mor ekonomiskt till nackdel för dottern. En gåva till dottern, som i och för sig, var att jämföra med testamente, ansågs inte behöva återgå till dödsboet, se NJA 1954 s För en sammanfattning av rättsfallen om särskilda skäl se Walin, 2000, s :1 ÄB :2 ÄB :4 ÄB. 110 Brattström & Singer, 2007, s

27 Det finns begränsningar i arvsrätten. Dessa kommer bland annat till uttryck i reglerna om preskription som regleras i 16 kapitlet ÄB. Förverkande av arvsrätt, vilket regleras i 15 kapitlet i ärvdabalken innebär också en begränsning i möjligheten att få ärva. Syftet med att ha regler om förverkande av arvsrätten är att det anses vara stötande för det allmänna rättsmedvetandet om arvingen skulle få ekonomisk vinning direkt genom en våldshandling. 111 Arvsrätten förverkas huvudsakligen då den som i annat fall skulle blivit arvtagare med uppsåt dödar arvlåtaren. Arvsrätten förverkas vidare om arvingen orsakat arvlåtarens död med en uppsåtlig gärning som innefattat våld eller försättande i vanmaktstillstånd. 112 Principen om att ett uppsåtligt dödande förverkar arvsrätten har funnits i svensk rätt sedan medeltiden. 113 I samband med justitiedepartementets utredning 114 undersöktes huruvida reglerna om förverkande om arv skulle kunna utvecklas. I utredningen nämns att reglerna i 15 kapitlet stämmer väl överens med det allmänna rättsmedvetandet och att det inte fanns anledning till ändring i regeln förutom i det avsnitt den behandlade psykiskt störda lagöverträdare. 115 En diskussion om huruvida arvsrätten skulle kunna förverkas i andra hänseenden än då en människa bragts om livet uteblev således. Enligt min mening är det underligt att man inte funderade på att utveckla resonemanget. Troligtvis sågs/ses döden som den viktigaste konsekvensen av brottet som föranledde förverkandet, och inte den psykiska stressfaktorn inför våldet i sig. Döden är ju det som utlöser arvsrätten, men den behöver inte per se vara det enda kriteriet för förverkande. I och med lagändringen 1993 har det förvisso skett en viss utveckling av förverkandereglerna, då även andra brottsliga handlingar som föranlett döden än uppsåtligt dödande kan leda till förverkande, men fortfarande ses det faktum att arvlåtaren avlidit till följd av den brottsliga gärningen som den enda faktorn. I Betänkande 1991/92:LU11 Förverkande av rätt att ta arv m.m. uttalades också att Den framtida utvecklingen får visa i vad mån ytterligare ändringar är 111 Lødrup, 2002, s :1 ÄB. 113 Inger, 1997, s Ds 1990:75 Förverkande av rätt att ta arv m.m. 115 Ds 1990:75 s

28 påkallade. 116 Detta uttalande kan tolkas såsom att lagstiftaren i framtiden kan vara öppen för att ytterligare utveckla reglerna. 4.2 De nordiska ländernas reglering av laglotten Grundläggande bestämmelser om laglotten i Norge och Finland I alla nordiska länder finns ett laglottssystem. Inte i något av länderna råder full testationsfrihet. Det finns likheter mellan ländernas utformning av systemet, men även olika lösningar på hur problematiken kring legal arvsrätt och testationsfrihet har lösts. Laglottens existens har diskuterats i de nordiska länderna i bl.a. Finland där det 1972 tillsattes en kommitté för att utreda om laglotten skulle kunna avregleras. Kommittén rekommenderade att inte avreglera. 117 I Finland består laglotten av halva kvarlåtenskapen. I Norge består laglotten av två tredjedelar av kvarlåtenskapen, endast en tredjedel är disponibel. I Norge finns dessutom en beloppsmässig inskränkning som inte finns i de övriga nordiska länderna. Den innebär att laglotten till barn kan uppgå till högst norska kronor per barn, och till övriga bröstarvingar, som exempelvis barnbarn till norska kronor. 118 Denna regel infördes redan 1918, som ett sätt för en välbärgad arvlåtare, Christian Michelsen, att kunna testamentera en del av sin egendom till välgörande ändamål. Bestämmelsen kallas p.g.a. detta för lex Michelsen LU 1991/92: 11 Förverkande av rätt att ta arv m.m. 117 Kommittébetänkande 1975:84 s Lødrup, 2002, s Lødrup, P. Bör reglerna om laglott (tvangsarv) och formkrav vid dödsrättshandlingar bevaras? i förhandlingarna vid det 34:e nordiska juristmötet i Stockholm augusti 1996, del II, utgivna av den svenska styrelsen, s Vid införandet var de beloppsmässiga gränserna lägre och de ses över med jämna mellanrum för att de ska överensstämma med inflationen. 28

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 maj 2005 Ö 1799-03 KLAGANDE 1. BB 2. BN Ombud för 1 och 2: advokaten LEJ MOTPART Allmänna arvsfonden genom Kammarkollegiet, Box 2218,

Läs mer

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Rätt arv Fördelning av kvarlätenskap MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Förkortningar 7 Vissa förkortningar i texten 7 Förkortningar

Läs mer

Laglottens vara eller icke-vara i den svenska arvsrätten. - en komparation med norsk och dansk rätt -

Laglottens vara eller icke-vara i den svenska arvsrätten. - en komparation med norsk och dansk rätt - Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Juristprogrammet 270 hp Examensarbete, 30 hp HT 2013 Laglottens vara eller icke-vara i den svenska arvsrätten - en komparation

Läs mer

EXAMENSARBETE. Laglotten. Är den en onödig eller viktig företeelse inom vårt rättssystem? Hannah Hansson. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Laglotten. Är den en onödig eller viktig företeelse inom vårt rättssystem? Hannah Hansson. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Laglotten Är den en onödig eller viktig företeelse inom vårt rättssystem? Hannah Hansson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Förhållandet mellan förskott på arv och laglott - en belysning av rättsläget och dess tillämpningsproblem Rebecka Ahlvik Doverhem

Förhållandet mellan förskott på arv och laglott - en belysning av rättsläget och dess tillämpningsproblem Rebecka Ahlvik Doverhem JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Förhållandet mellan förskott på arv och laglott - en belysning av rättsläget och dess tillämpningsproblem Rebecka Ahlvik Doverhem Examensarbete i Successionsrätt,

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

Mitt testamente till de äldre

Mitt testamente till de äldre Mitt testamente till de äldre Blomsterfondens testamentshjälp BLOMSTER FONDEN Blomsterfonden är min familj. Genom en gåva kan jag hjälpa andra människor att komma in i samma trygga gemenskap. Willem Schaper

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Examensarbete på avancerad nivå i rättsvetenskap, 30 hp.

Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Examensarbete på avancerad nivå i rättsvetenskap, 30 hp. Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Examensarbete på avancerad nivå i rättsvetenskap, 30 hp. Laglotten - Ett skydd för bröstarvingen eller oförenlig med arvlåtarens

Läs mer

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo 2 ATT BEVAKA RÄTT I DÖDSBO Uppgiften att bevaka rätt i dödsbo kan uppkomma om en person som har en god man eller förvaltare har del i ett dödsbo och det i den

Läs mer

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo 2 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS TILLSYN Överförmyndarnämnden har enligt lag till uppgift att utöva tillsyn över bland annat förmyndares och gode mäns verksamhet. När

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

Det förstärkta laglottsskyddet Hur verksam är regeln?

Det förstärkta laglottsskyddet Hur verksam är regeln? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johanna Arvidsson Det förstärkta laglottsskyddet Hur verksam är regeln? Examensarbete 20 poäng Handledare: Universitetslektor Eva Ryrstedt Ämnesområde: Familjerätt

Läs mer

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten Varför forskar man om diabetes? Typ 1 -diabetes (juvenil diabetes) är vanligare i Finland än i något annat land i världen. Varje år får omkring 600 barn i

Läs mer

Laglottsskyddet i behov av förändring

Laglottsskyddet i behov av förändring JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Laglottsskyddet i behov av förändring - en äganderättslig analys Examinator: Theddo Rother-Schirren 0 Innehållsförteckning 1.0Introduktion s. 4 1.1 Inledning

Läs mer

EXAMENSARBETE. Särkullbarns omedelbara arvsrätt. Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson

EXAMENSARBETE. Särkullbarns omedelbara arvsrätt. Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson EXAMENSARBETE Särkullbarns omedelbara arvsrätt Rättvist mot efterlevande make och gemensamma bröstarvingar? Linéa Nilsson Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Arvsrätt - en rättvis fördelning eller ett förlegat tankesätt

Arvsrätt - en rättvis fördelning eller ett förlegat tankesätt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Karin Malmström Arvsrätt - en rättvis fördelning eller ett förlegat tankesätt Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Familjerätt VT

Läs mer

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente TESTAMENTSHANDBOK Testamente Vi på Kyrkans Utlandshjälp är glada att du överväger att göra en testamentsdonation till vårt arbete. Också just nu svälter hundratals miljoner människor och var sjätte människa

Läs mer

Makars och bröstarvingars arvsrätt med särkullbarn i fokus En komparation med norsk rätt

Makars och bröstarvingars arvsrätt med särkullbarn i fokus En komparation med norsk rätt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ann-Sofi Ohlsson Makars och bröstarvingars arvsrätt med särkullbarn i fokus En komparation med norsk rätt Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Familjerätt

Läs mer

Laglottens vara eller inte vara?

Laglottens vara eller inte vara? Sofia Gustavsson Malin Myrén Laglottens vara eller inte vara? Reserved share, to be or not to be? Rättsvetenskap C-uppsats Termin: VT -14 Handledare: Britta Forsberg Karlstad Business School Karlstad University

Läs mer

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden Förord Kära IOGT-NTO-vän Det här är en handledning om att skriva testamente. Vår förhoppning är att du finner information som du har nytta

Läs mer

Att ge vidare. Information om att skriva testamente

Att ge vidare. Information om att skriva testamente Att ge vidare Information om att skriva testamente FOTO: BÖRJE ALMQVIST Den sista viljan Rubriken är dubbeltydlig. Att tvingas utstå krig, flykt och svält är det sista många människor vill vara med om.

Läs mer

Får mor göra vad hon vill med fars arv?

Får mor göra vad hon vill med fars arv? Arvsrätt - svara på tidningsfrågor. Fråga 1. I min frus och mitt ömsesidiga testamente stadgas att den efterlevande skall ärva den först bortgångna med äganderätt. Innebär detta att den efterlevande har

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2984 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) Åtgärder på familjerättens område Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 april 2005 Ö 3463-04 KLAGANDE YC Ombud: advokaten GR MOTPARTER 1. WS 2. KLS 3. KCS Ombud för samtliga: jur. kand. PH SAKEN Återförvisning

Läs mer

Ditt arv kan rädda liv i generationer.

Ditt arv kan rädda liv i generationer. Länge leve livet. Ditt arv kan rädda liv i generationer. Foto: Anna Kern, Johnér En vacker givartradition. Varje år tar vi emot gåvor från människor som skrivit in Röda Korset i sina testamenten. Det är

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

Den fria förfoganderätten

Den fria förfoganderätten JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Den fria förfoganderätten - En studie av tillämpningsproblematiken Amalia Malmberg Examensarbete i Familjerätt, 30 hp Examinator: Johan Schüldt Stockholm,

Läs mer

Den svenska arvsrätten i behov av förändring? - en komparativ studie av sambors och kusiners arvsrätt

Den svenska arvsrätten i behov av förändring? - en komparativ studie av sambors och kusiners arvsrätt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Pernilla Hedetoft Den svenska arvsrätten i behov av förändring? - en komparativ studie av sambors och kusiners arvsrätt Examensarbete 20 poäng Docent Eva Ryrstedt

Läs mer

Försäkringar som en ny form av testamente

Försäkringar som en ny form av testamente JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Försäkringar som en ny form av testamente - 7:4 ÄB i förhållande till 14:7 FAL Emelie Kardell Examensarbete i Familjerätt, 30 hp. Examinator: Kent Källström

Läs mer

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente.

Testamentesguiden. En guide för dig om hur man kan skriva testamente. Testamentesguiden En guide för dig om hur man kan skriva testamente. Vid upprättande av ett testamente kommer det ofta upp frågor, både mer allmänna, men också om hur man förordnar CancerRehabFonden som

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

Efterlevande makes arvsrätt

Efterlevande makes arvsrätt Efterlevande makes arvsrätt En lagstiftning i behov av förändring? Kandidatuppsats inom affärsjuridik Författare: Handledare: Joakim Svanström Anneli Linhard Framläggningsdatum Jönköping Maj 2012 Bachelor

Läs mer

Testamentstolkning. Joel Samuelsson

Testamentstolkning. Joel Samuelsson Testamentstolkning Joel Samuelsson civilrätt familjerätt förmögen- hetsrätt Familjerätt är inte förmögenhetsrätt, men... familjerätt förmögenhetsrätt civilrätt = familjerätt +förmögenhetsrätt dvs.: också

Läs mer

Det förstärkta laglottsskyddet Tillämpning av ÄB 7:4

Det förstärkta laglottsskyddet Tillämpning av ÄB 7:4 ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete C-UPPSATS HT 2009 Det förstärkta laglottsskyddet Tillämpning av ÄB 7:4 - Samt en belysning av laglottsreglerna i de nordiska länderna

Läs mer

Svågerskapsarv. En analys av Ärvdabalken 3:8

Svågerskapsarv. En analys av Ärvdabalken 3:8 Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Juristprogrammet Examensarbete för juristprogrammet, 15 hp. Vårterminen 2012 Svågerskapsarv En analys av Ärvdabalken 3:8 Handledare:

Läs mer

Det förstärkta laglottsskyddet Ärvdabalken 7:4

Det förstärkta laglottsskyddet Ärvdabalken 7:4 Institutionen för beteende-, social och rättsvetenskap Det förstärkta laglottsskyddet Ärvdabalken 7:4 Författare: Linda Björklind Rättsvetenskapliga programmet med internationell inriktning Magisteruppsats

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

The purpose of this thesis is to examine whether the inheritance protection of a child from a previous marriage or relationship is sufficient or not.

The purpose of this thesis is to examine whether the inheritance protection of a child from a previous marriage or relationship is sufficient or not. The high frequency of divorce in modern times results in blended families. In the newly formed families, it is easy to neglect a child from a previous marriage or relationship. The purpose of this thesis

Läs mer

Laglottsskyddet i moderna familjekonstellationer

Laglottsskyddet i moderna familjekonstellationer JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Ina Gärdlund Laglottsskyddet i moderna familjekonstellationer Förskott på arv och det förstärkta laglottsskyddet JURM02 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet

Läs mer

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP

ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDERS AGELL ÄKTENSKAP SAMBOENDE PARTNERSKAP ANDRA UPPLAGAN IUSTUS FÖRLAG Innehäll Innehäll 7 Förkortningar 11 1 Juridisk och social bakgrund för den fortsatta framställningen 13 1.1 Bokens ämnesomräde

Läs mer

Efterlevande makes arvsrätt - en komparativ studie om efterlevande makes skydd inom arvsrätten

Efterlevande makes arvsrätt - en komparativ studie om efterlevande makes skydd inom arvsrätten JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Nilsson Efterlevande makes arvsrätt - en komparativ studie om efterlevande makes skydd inom arvsrätten Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare Eva Ryrstedt

Läs mer

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström

Familjerätt Ekonomiska frågor. Docent Margareta Brattström Familjerätt Ekonomiska frågor Docent Margareta Brattström Disposition Verkningar av äktenskap respektive samboende Företrädare för den som saknar egen rättshandlingsförmåga Sambo eller gift? Spelar det

Läs mer

RP 117/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 117/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 3 och 5 ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att bestämmelserna

Läs mer

Det förstärkta laglottsskyddet i ÄB 7:4 - en konsekvensanalys Sandra Johansson

Det förstärkta laglottsskyddet i ÄB 7:4 - en konsekvensanalys Sandra Johansson JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Det förstärkta laglottsskyddet i ÄB 7:4 - en konsekvensanalys Sandra Johansson Examensarbete i Civilrätt (Familjerätt), 30 hp Examinator: Johan Schüldt Stockholm,

Läs mer

7 Arvingar och testamentstagare

7 Arvingar och testamentstagare 51 7 Arvingar och testamentstagare 7.1 Allmänt När någon har avlidit ska tillgångarna fördelas mellan dem som har rätt till arv efter den döde p.g.a. lag eller testamente. En arvinge är den som enligt

Läs mer

ARV OCH TESTAMENTE. Om avsaknad av en adekvat fördelningsform och en successionsrätt i förändring

ARV OCH TESTAMENTE. Om avsaknad av en adekvat fördelningsform och en successionsrätt i förändring Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsvetenskap, avancerad nivå, Enskilt arbete 30 hp Ämnesområde: Familjerätt; successionsrätt Handledare: Karin Kulin-Olsson VT 2011

Läs mer

ARVSRÄTT. Daniel Nordström

ARVSRÄTT. Daniel Nordström ARVSRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Ärvdabalken Arvsordningen Bodelning vid avliden make/maka Bodelning vid samboförhållande Testamente Bouppteckning Arvsskifte Länkar

Läs mer

Varför ska man skriva ett testamente?

Varför ska man skriva ett testamente? Varför ska man skriva ett testamente? 1 Innehållsförteckning Förord..................................................5 Varför bör jag skriva ett testamente?..........................6 Vem kan jag testamentera

Läs mer

Livförsäkringar och efterarv

Livförsäkringar och efterarv Livförsäkringar och efterarv Life insurances and legal heirs inheritance Anna Gunnarsson Helena Festin Handelshögskolan Rättsvetenskap Examensarbete Rättsvetenskap C Handledare Stefan Olsson Examinator

Läs mer

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Sofia Denzler Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Åsa Dahlgren Ett barns dröm är dyrbar Ett barns dröm är vacker En längtan till något nytt, något mer Ett barns

Läs mer

Rätt förälder? Om juridiken och DNA-tekniken

Rätt förälder? Om juridiken och DNA-tekniken Anna Singer Rätt förälder? Om juridiken och DNA-tekniken Att alla barn skall ha två rättsliga föräldrar har länge varit en tydlig målsättning för svensk lagstiftning. Att det skall vara rätt föräldrar,

Läs mer

Laglottsskyddet. Ett nödvändigt skydd eller ett föråldrat system?

Laglottsskyddet. Ett nödvändigt skydd eller ett föråldrat system? Laglottsskyddet Ett nödvändigt skydd eller ett föråldrat system? Kandidatuppsats i affärsjuridik Författare: Leslie Vargas Balladares 921223, Malin Henningsson 920125 Handledare: Lars-Göran Sund Framläggningsdatum

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Roland Sjölin. Arvsrätten i tiden. Examensarbete 30 högskolepoäng. Eva Ryrstedt.

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Roland Sjölin. Arvsrätten i tiden. Examensarbete 30 högskolepoäng. Eva Ryrstedt. JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Roland Sjölin Arvsrätten i tiden Examensarbete 30 högskolepoäng Eva Ryrstedt Familjerätt Vt 2008 Innehåll SUMMARY 1 SAMMANFATTNING 2 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR 4

Läs mer

Bröstarvingars rätt till arv

Bröstarvingars rätt till arv JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Elsa Larsdotter Bröstarvingars rätt till arv - en utredning om laglottens berättigande i dagens samhälle LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet

Läs mer

FÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF

FÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF FÖRORD Ibland får vi frågor om hur man upprättar ett testamente. Frågorna gäller både testamenten rent allmänt och hur man utformar en lydelse med Världsnaturfonden WWF som förmånstagare. Det är oftast

Läs mer

Arvsrättsliga frågor. Civilutskottets betänkande 2007/08:CU12. Sammanfattning

Arvsrättsliga frågor. Civilutskottets betänkande 2007/08:CU12. Sammanfattning Civilutskottets betänkande 2007/08:CU12 Arvsrättsliga frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2007 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena

Läs mer

Efterarv vid makes förmånstagarförvärv

Efterarv vid makes förmånstagarförvärv Juridiska institutionen Höstterminen 2014 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt 30 högskolepoäng Efterarv vid makes förmånstagarförvärv En utredning av rättsläget i spåren efter NJA 1975 s. 302,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Sambolag; utfärdad den 12 juni 2003. SFS 2003:376 Utkom från trycket den 23 juni 2003 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses

Läs mer

7 Arvingar och testamentstagare

7 Arvingar och testamentstagare Arvingar och testamentstagare Avsnitt 7 61 7 Arvingar och testamentstagare Legal arvinge Testamentstagare Prop. 1988/89:88, Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 7.1 Allmänt När någon har avlidit ska tillgångarna

Läs mer

Arvlåtares och bröstarvinges rättsliga ställning

Arvlåtares och bröstarvinges rättsliga ställning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Joanna Graumann Walnestedt Arvlåtares och bröstarvinges rättsliga ställning En studie av laglotten utifrån normativa grundmönster Examensarbete 30 ECTS Docent

Läs mer

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente i Låt naturen gå i arv - skriv testamente Innehåll Förord 1 Varför är det viktigt att skriva sitt testamente 2 Så här skriver du ditt testamente 4 Dödsbon och arvskifte 5 Du kan bidra till en ren miljö

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2005 T 173-03 KLAGANDE LN Ombud: advokaten RG MOTPART MN Ombud: advokaten LH SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Arvsrättsliga frågor. Civilutskottets betänkande 2008/09:CU15. Sammanfattning

Arvsrättsliga frågor. Civilutskottets betänkande 2008/09:CU15. Sammanfattning Civilutskottets betänkande 2008/09:CU15 Arvsrättsliga frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2008 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena

Läs mer

Information från överförmyndaren

Information från överförmyndaren FLENS KOMMUN Information från överförmyndaren om bouppteckning, arvsskifte och bodelning 2014-12-09 Innehåll Information om bouppteckning, arvsskifte och bodelning... 2 Bouppteckning... 2 Dödsbo... 2 Bodelning

Läs mer

Rätten till efterarv i makes förmånstagarförvärv

Rätten till efterarv i makes förmånstagarförvärv J U R I D I C U M Rätten till efterarv i makes förmånstagarförvärv Emma Öjstrand HT 2016 JU101A Examensarbete inom juristprogrammet, 30 högskolepoäng Examinator: Kerstin Nordlöf Handledare: Göran Lind

Läs mer

Testamente - tolkning och förändringsbehov

Testamente - tolkning och förändringsbehov JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Emilia Thorvinger Testamente - tolkning och förändringsbehov Examensarbete 20 poäng Handledare: Jur.dr. Eva Ryrstedt Familjerätt Termin 9 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Äktenskapsrätt. Arvsfrågor. Arvs- och gåvoskatt. Skillnader i Svensk och Fransk arvsrätt. Vilka val kan man göra. EU förordningen

Äktenskapsrätt. Arvsfrågor. Arvs- och gåvoskatt. Skillnader i Svensk och Fransk arvsrätt. Vilka val kan man göra. EU förordningen 22 april 2016 Arvsfrågor EU förordningen Skillnader i Svensk och Fransk arvsrätt Vilka val kan man göra Äktenskapsrätt Vilket lands lag gäller Olika avtalsmöjligheter Arvs- och gåvoskatt Dubbelbeskattningsavtal

Läs mer

VARFÖR SKRIVA ETT TESTAMENTE?

VARFÖR SKRIVA ETT TESTAMENTE? VARFÖR SKRIVA ETT TESTAMENTE? Keren Kajemet Sverige (KKL) besvarar frågor om när och hur du bör skriva testamente samt hur du gör för att testamentera till Keren Kajemet Sverige. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad

Läs mer

Gift, sambo eller särbo?

Gift, sambo eller särbo? Familjens juridik Gift, sambo eller särbo? Gift ett helt paket av regler; giftorätt, underhållsskyldighet, ofta arvsrätt. Sambo giftorätt i gemensam bostad och bohag som köpts för gemensamt bruk, ingen

Läs mer

Susanne Eliasson, privatekonomisk analytiker, SEB

Susanne Eliasson, privatekonomisk analytiker, SEB Familjejuridik 1 Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattande nätverk som startats av myndig heter, orga nisationer och finansiella företag för att samarbeta om folkbildning i ekonomiska och finansiella frågor.

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen?

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 maj 2009 T 2061-08 KLAGANDE 1. L.E. 2. A.L. 3. E.L. 4. T.L. 5. A.M. 6. C.S-S. 7. A.W. 8. M.W. 9. P.W. Dok.Id 36374 HÖGSTA DOMSTOLEN

Läs mer

Vem äger bostadsrätten?

Vem äger bostadsrätten? Vem äger bostadsrätten? Makar och sammanboende Om du och din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten motsvarar den kvotdel av köpeskillingen

Läs mer

EXAMENSARBETE. Arv eller gåva. Generationsskifte skapar förändringsperspektiv. Maria Forssman 2016. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Arv eller gåva. Generationsskifte skapar förändringsperspektiv. Maria Forssman 2016. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Arv eller gåva Generationsskifte skapar förändringsperspektiv Maria Forssman 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och

Läs mer

Det förstärkta laglottsskyddet Vid generationsskifte

Det förstärkta laglottsskyddet Vid generationsskifte Det förstärkta laglottsskyddet Vid generationsskifte Kandidatuppsats inom affärsjuridik (familjerätt) Författare: Handledare: Sandra Fuszpaniak Anneli Linhard Framläggningsdatum 2010-05-20 Jönköping maj

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN. En introduktion ANDRA UPPLAGAN. Norstedts Juridik AB

Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN. En introduktion ANDRA UPPLAGAN. Norstedts Juridik AB Anita Wickstrom Unto Komujarvi FAMILJERATTEN En introduktion ANDRA UPPLAGAN Norstedts Juridik AB Innehall Forord 5 Forkortningar 11 Del I Aktenskap, partnerskap och samboende 13 1. Inledning 13 2. Aktenskap

Läs mer

Arvsrättsliga frågor. Lagutskottets betänkande 2004/05:LU9. Sammanfattning

Arvsrättsliga frågor. Lagutskottets betänkande 2004/05:LU9. Sammanfattning Lagutskottets betänkande 2004/05:LU9 Arvsrättsliga frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2004 om olika arvsrättsliga frågor. Motionsyrkandena

Läs mer

Skuldtäckning vid bodelning

Skuldtäckning vid bodelning Juridiska institutionen Höstterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt Skuldtäckning vid bodelning En analys av 11 kap 2 äktenskapsbalken Författare: Lamija Cuprija Handledare: Professor

Läs mer

8 Bouppteckningsförrättningen

8 Bouppteckningsförrättningen Bouppteckningsförrättningen Avsnitt 8 83 Prop. 1958:B 23, Rskr 1949:325 8.1 Inledning 8 Bouppteckningsförrättningen Förrättningsuppgifter Av bouppteckningen ska framgå följande uppgifter angående själva

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente

Låt naturen gå i arv. - skriv testamente i Låt naturen gå i arv - skriv testamente Innehåll Förord 1 Varför är det viktigt att skriva sitt testamente 2 Så här skriver du ditt testamente 4 Dödsbon och arvskifte 5 Du kan bidra till en ren miljö

Läs mer

praktikan Detta kapitel är indelat i fem delar: testamente, arv och bouppteckning, gåva, ytterligare information om testamenten samt Vita arkivet.

praktikan Detta kapitel är indelat i fem delar: testamente, arv och bouppteckning, gåva, ytterligare information om testamenten samt Vita arkivet. Detta kapitel är indelat i fem delar: testamente, arv och bouppteckning, gåva, ytterligare information om testamenten samt Vita arkivet. TESTAMENTE För den som vill komma ihåg församlingen eller den gemensamma

Läs mer

Överförmyndarnämnden informerar om. Gåvor

Överförmyndarnämnden informerar om. Gåvor Information från Överförmyndarnämnden informerar om Gåvor BARN FÖRÄLDRAR/FÖRMYNDARE Gåvor till barn I de allra flesta fall kan ett omyndigt barn ta emot en gåva utan större formkrav. Till exempel kan en

Läs mer

Familjejuridik TRYGGARE EKONOMI PÅ ÄLDRE DAR

Familjejuridik TRYGGARE EKONOMI PÅ ÄLDRE DAR Familjejuridik TRYGGARE EKONOMI PÅ ÄLDRE DAR 1 Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattande nätverk som startats av myndig heter, orga nisationer och finansiella företag för att samarbeta om folkbildning i

Läs mer

Sambors efterlevandeskydd

Sambors efterlevandeskydd Sambors efterlevandeskydd Hur kan skyddet stärkas? Masteruppsats i affärsjuridik (familjerätt) Författare: Handledare: Linn Jeppsson Anneli Linhard Framläggningsdatum: 14 maj 2012 Jönköping Maj 2012 Masteruppsats

Läs mer

Tankar om testamenten

Tankar om testamenten Tankar om testamenten den goda eftersmaken Det mesta vi människor gör och upplever i livet får en eftersmak. Perioden vi bodde eller arbetade på en speciell plats. Pratstunden med grannen. Många minnen

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:105

Regeringens proposition 2014/15:105 Regeringens proposition 2014/15:105 Arv i internationella situationer Prop. 2014/15:105 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 april 2015 Stefan Löfven Morgan Johansson

Läs mer

12 Beräkning av arvsskattepliktiga

12 Beräkning av arvsskattepliktiga Beräkning av arvsskattepliktiga lotter Avsnitt 12 157 12 Beräkning av arvsskattepliktiga lotter Prop. 1986/87:1, Prop. 1958:B 23 12.1 Behållningen i boet När tillgångarna har värderats och skulderna har

Läs mer

Harmonieringen mellan det förstärkta laglottsskyddet och livförsäkringar med förmånstagarförordnande

Harmonieringen mellan det förstärkta laglottsskyddet och livförsäkringar med förmånstagarförordnande JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Harmonieringen mellan det förstärkta laglottsskyddet och livförsäkringar med förmånstagarförordnande ÄB 7:4 st. 1 i förhållande till FAL 14:7 st. 2 Robert

Läs mer

Guide för delägare i dödsbon

Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Guide för delägare i dödsbon Då en närstående avlider måste de anhöriga utöver sorgen bära ansvar för många praktiska ärenden i anslutning till dödsfallet. Andelsbankerna har

Läs mer