Energieffektivitet eller en effektivare användning av energi i Europa?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektivitet eller en effektivare användning av energi i Europa?"

Transkript

1 Energieffektivitet eller en effektivare användning av energi i Europa? En kritisk granskning av förslaget till Direktiv om energieffektivitet 1 Patrik Söderholm Avdelningen för samhällsvetenskap Luleå tekniska universitet 1 Denna rapport har möjliggjorts tack vare finansiellt stöd från Energimyndigheten och Svensk Fjärrvärme (forskningsprogrammet Fjärrsyn), samt värdefulla kommentarer från Mats Bladh, Anna Krook-Riekkola, Anna Lock, och Malin Lagerquist. De åsikter som framförs samt eventuella felaktigheter skall dock endast tillskrivas författaren.

2 SAMMANFATTNING I denna rapport granskas det nya förslaget till energieffektiviseringsdirektiv inom EU utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, inklusive de konsekvensanalyser som ligger till grund för förslaget. Rapportens syfte är mer specifikt att: (a) med utgångspunkt i Kommissionens konsekvensanalyser samt egna bedömningar analysera den samhällsekonomiska effektiviteten i de styrmedelsförslag som direktivet innehåller; (b) identifiera och analysera möjliga synergier och målkonflikter som följer av direktivets förslag, t.ex. hur eventuella nya styrmedel interagerar med andra (redan existerande) styrmedel på nationell nivå; samt (c) diskutera hur en kvantitativ konsekvensanalys av direktivets förslag kan göras med hjälp av de ekonomiska modeller samt energisystemmodeller som finns tillgängliga i Sverige. Speciell uppmärksamhet ägnas i rapporten åt förslaget att införa ett nationellt kvotpliktssystem (eller vita certifikat); för svensk del är detta en ny form av styrmedel och det är viktigt att belysa fördelar och nackdelar med detta samt att peka på viktiga utmaningar vid implementeringen av ett sådant system. Rapporten granskar även förslagen samt relaterade konsekvensanalyser om: (a) att införa nationella mål för energieffektivisering; (b) att öka den energirelevanta renoveringstakten i offentliga byggnader; (c) ökade krav på energieffektivisering i den offentliga upphandlingen; (d) frekvent information om energiförbrukningen; (e) energibesiktningar av stora företag; samt (f) politiska åtgärder för att förverkliga potentialen vid energiomvandling. Relevansen för den svenska energisektorn och samhällsekonomin kommenteras i vart och ett av dessa fall. Inledningsvis i rapporten diskuteras ett antal grundläggande frågor om vilka samhällsekonomiska skäl som finns för att införa styrmedel för energieffektivisering. Visserligen är förslaget till direktiv i huvudsak ett politiskt dokument, men det är ändå viktigt att föra ett principiellt resonemang om hur förslagen motiveras samt hur detta kopplar till olika samhällsekonomiska motiv. En sådan analys tydliggör bl.a. de viktiga trade-offs och målkonflikter som kan uppstå. I denna analys argumenterar vi för att styrmedel för energieffektivisering dels kan vara ett sätt att effektivisera energianvändningen per se genom att t.ex. adressera olika typer av informationsmisslyckanden på energimarknaden, dels en second-best åtgärd för att uppnå andra politiska mål såsom försörjningstrygghet, klimatmål och reducerad energifattigdom. De styrmedel och politiska åtgärder som Kommissionen föreslår har endast i begränsad mån konsekvensbedömts utifrån hur väl dessa två övergripande syften uppnås. Det är inte alltid Kommissionen ens utvärderar åtgärderna utifrån de motiv som lyfts fram i det egna förslaget. Exempelvis görs ingen bedömning av hur försörjningstryggheten i energitillförseln påverkas eller hur andra miljökvalitetsmål påverkas, och i inget av dessa fall ställs energieffektivisering mot andra politiska åtgärder som kan uppfylla samma syften. I Kommissionens konsekvensanalyser läggs stor vikt vid sysselsättningseffekter, men systematiskt antas här att arbetskraften inte har någon alternativkostnad. Att allokera arbetskraft till en sektor i ekonomin innebär i förlängningen att arbetskraft måste tas från andra sektorer, och det finns ett starkt stöd i den ekonomiska litteraturen att nettoeffekten på sysselsättningen på lång sikt är noll. En viktig komponent i det nya förslaget till energieffektiviseringsdirektiv är att alla medlemsländer ska inrätta ett kvotpliktsystem (system för vita certifikat) för energieffektivitet (artikel 6). Systemet ska säkerställa att antingen alla energidistributörer eller alla företag som säljer energi i detaljistledet 2

3 är ansvariga för att uppnå årliga energibesparingar motsvarande 1,5 procent av sin försäljning (transportsektorn exkluderad). För Sveriges del skulle detta innebära en årlig energieffektivisering motsvarande drygt 3 TWh. I rapporten används en enkel ekonomisk-teoretisk modell för att belysa några viktiga effekter på marknaden för energieffektiviseringsåtgärder (EEÅ) vid införandet av ett system med vita certifikat. Vi använder också denna modell som en utgångspunkt för att analysera den samhällsekonomiska effektiviteten av ett sådant system. Avslutningsvis presenteras och kommenteras resultaten från Kommissionens konsekvensbedömning av ett införande av ett kvotpliktssystem i EU:s medlemsländer. En viktig fördel med vita certifikat är att dessa kan möjliggöra en kostnadseffektiv uppfyllelse av ett på förhand bestämt energieffektiviseringsmål. Anledningen är att de aktörer (återförsäljare) som har relativt dyra energieffektiviseringsåtgärder kan köpa certifikat från de aktörer som valt att genomföra billigare åtgärder. Denna egenskap kan dock ifrågasättas av ett antal skäl. Ett första skäl är att det är mycket svårt för myndigheterna att i praktiken bestämma vilka åtgärder som är genuint additionella. Ett sätt för myndigheterna att hantera additionalitetsproblemet är att endast ge stöd till specifika (utpekade) åtgärder som med relativt stor säkerhet kan bedömas vara additionella. Förslaget till nytt energieffektiviseringsdirektiv pekar i denna riktning utan att det uttalas explicit. Ett problem med denna ansats är dock att garanterat additionella åtgärder typiskt sett är synonymt med relativt dyra åtgärder. Denna slutsats förstärks av att schablonvärden används för att mäta nivån på energibesparingen, dvs. att en given EEÅ förknippas med en på förhand definierad nivå (t.ex. åtgärden x antas alltid ge en besparing på y kwh). Detta kan dock vara svårt att motivera i praktiken eftersom nivån på flertalet energibesparingar är starkt kontextspecifika. En viktig fördel med vita certifikat är dock att systemet är frikopplat från statsbudgeten, vilket kan ge det en större stabilitet över tiden eftersom det blir mindre känsligt för politiska nycker. Ett kvotpliktsystem för energieffektivisering skulle därför också kunna bidra med stabila förutsättningar för framväxten av en större marknad för energitjänster. Det mest grundläggande problemet med att använda ett kvotpliktssystem som ett styrmedel för att åstadkomma en mer effektiv energianvändning är svårigheterna att ex ante fastställa en ekonomiskt effektiv nivå på EEÅ samt energianvändningen. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är den politiska styrningens viktigaste roll att ge hushåll och företag incitament att göra effektiva val, men utfallet på marknaden bör förbli endogent och inte exogent bestämt av myndigheterna. Den mest effektiva styrningen är att så träffsäkert som möjligt internalisera de relevanta marknadsmisslyckandena snarare än att peka ut specifika åtgärder som kvotpliktsberättigade. I rapporten diskuteras bl.a. två olika typer av informationsrelaterade marknadsmisslyckanden: (a) förekomsten av asymmetrisk information; samt (b) beteenderelaterade misslyckanden på grund av t.ex. begränsad rationalitet. Valet mellan att spara och använda energi innehåller komplexa trade-offs, och utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är det tveksamt med en policyansats som utgår från att en energianvändning över en viss nivå inte är önskvärd. Den s.k. E3ME-modellen används för att analysera konsekvenserna av ett kvotpliktssystem. E3ME kombinerar en top-down och en bottom-up beskrivning av interaktionen mellan energisektorn, ekonomin i stort samt effekterna på miljön (t.ex. koldioxidutsläpp), och är i grunden en s.k. makroekonometrisk modell. Detta innebär att många av de beteendeekvationer som ingår i modellen (t.ex. den aggregerade efterfrågan på energi) skattas med hjälp av historiska data och statistiska metoder. Eftersom modellen inte antar att det finns någon alternativkostnad för att leverera de nu billigare 3

4 EEÅ fås en positiv effekt på hushållens inkomst samt BNP. Modellen utgår också från att det finns ledig kapacitet på arbetsmarknaden, vilket innebär att om politiken driver upp tillväxten i en viss sektor kan denna sektor expandera utan att arbetskraften måste tas från andra sektorer i ekonomin. Såsom påpekats ovan är det dock tveksamt om sysselsättning i sig är ett relevant motiv för att stödja introduktionen av EEÅ. Samma effekt på sysselsättningen (på kort- och medellång sikt) kan i denna modell genereras med t.ex. i princip vilken ökning i den offentliga konsumtionen som helst. E3ME-modellen används även för att belysa konsekvenserna av direktivförslaget om att införa nationella energieffektiviseringsmål. Konsekvensanalysen genomförs genom att via en iterativ process hitta de energiprisökningar som genererar givna energibesparingar. Analysen visar att de prisökningar som krävs ligger inom intervallet 2-4 procent, och dessa genererar en reducerad total konsumtion i ekonomin samt även reducerad export och import. Detta uppvägs dock av att investeringarna i ekonomin ökar och totalt sett fås en ökning i BNP (om än måttlig), och på så sätt genereras också en positiv sysselsättningseffekt. Det är inte glasklart vad i modellen som genererar dessa positiva effekter på BNP och sysselsättningen, men det troliga är att då energipriserna stiger blir energieffektiviseringsåtgärder såsom isolering och effektivare uppvärmningssystem mer lönsamma och då investeras det mer i sådana. Eftersom E3ME-modellen utgår från att dessa investeringar inte har någon alternativkostnad, åtminstone i meningen att det finns tillgänglig ledig arbetskraft, får vi dessa positiva effekter. På lång sikt är dock detta ett orealistiskt antagande. I utkastet till direktiv föreslås två politiska åtgärder som rör den offentliga sektorns roll i energieffektiviseringsarbetet: (a) en ökning av antalet energieffektiviserande renoveringsåtgärder för alla offentliga byggnader; samt (b) att offentliga organ utnyttjar den offentliga upphandlingen för att köpa in produkter och byggnader med hög energiprestanda. För att bedöma konsekvenserna av för-slaget om en ökad ambitionsnivå för energirelaterade renoveringar av offentliga byggnader utnyttjar Kommissionen den s.k. BEAM-modellen. Denna analys bygger på att det finns ett väl definierat energieffektiviseringsgap, dvs. en uppsättning redan kostnadseffektiva åtgärder. Frågan uppstår då varför inte dessa realiseras redan i frånvaro av någon politisk styrning. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är inte den relevanta frågan huruvida energieffektiviseringsåtgärder har ett positivt nuvärde eller inte utan om de har en tillräckligt hög avkastning jämfört med andra relevanta offentliga investeringar (i t.ex. skola, vård, infrastruktur etc.). BEAM-modellen ger inga svar på denna fråga och erbjuder därför endast en partiell bild av förslagets kostnader och intäkter. Kravet på att offentliga myndigheter och organ bör köpa in produkter och byggnader med hög energiprestanda har konsekvensbedömts på ett enklare sätt, och bedömningen baseras uteslutande på resultaten i tidigare studier. Precis som i fallet med renoveringar baseras resultaten på antagandet om ett omfattande energieffektiviseringsgap, som inte realiseras spontant utan styrning från politiskt håll. Det finns dock inte heller i detta fall någon analys av varför detta inte sker redan idag, och hur mycket av denna tröghet i investeringsviljan som kan kopplas till höga alternativkostnader för energieffektiviseringsåtgärder. I utkastet till direktiv föreslås också att medlemsstaterna ska se till att slutförbrukare av el, naturgas, fjärrvärme eller fjärrkyla och fjärrvarmvatten förses med individuella mätare som mäter den faktiska energiförbrukningen korrekt samt ger information om den faktiska förbrukningen. De konsekvensanalyser som görs av detta förslag utgår främst från resultaten i tidigare studier, vilka i sin tur bygger på specifika fallstudier av t.ex. an grupp hushåll på ett visst ställe. Dessa indikerar besparingar 4

5 på cirka 5-10 procent. Överlag är det troligt att detta är ett samhällsekonomiskt effektivt förslag, dock med den viktiga brasklappen att detta knappast gäller för alla kategorier av energianvändare. Det finns en tydlig koppling till informations- och beteendemisslyckanden, som visat sig ha empirisk betydelse för att förstå inte minst hushållens underinvesteringar i energieffektiviserande åtgärder. En viktig positiv bieffekt är också att det bör kunna stimulera till framtagandet av fler nya produkter, som kan kommunicera energianvändning på ett mer transparent sätt. För att utnyttja energisparpotentialen inom vissa marknadssegment där energibesiktning i allmänhet inte erbjuds kommersiellt föreslås att medlemsstaterna ska säkerställa att oberoende energibesiktningar finns tillgängliga. Energibesiktningarna ska dessutom vara obligatoriska och genomföras regelbundet av stora företag. Konsekvensanalysen fokuserar på den obligatoriska besiktningen av stora företag, och denna har genomförts med hjälp av E3ME-modellen. Utgångspunkten är en ganska anekdotisk beskrivning av vilka effekter energibesiktningar samt energiledningssystem haft på energibesparingarna i industrisektorn. I analysen antas att detta styrmedel leder till besparingar på 0,4 till 5,0 procent, bl.a. beroende på om energibesiktningar redan använts i landet. Det mest sannolika scenariot är att den som gjort konskevensanalysen antagit att den totala efterfrågan på energi i E3ME (allt annat lika) blir 0,4-5,0 procent lägre som ett resultat av detta styrmedel, dvs. som ett exogent skift i den aggregerade efterfrågekurvan för energi. Samma resultat skulle fås om man antog en exogen teknisk utveckling av motsvarande magnitud. För att stödja en mer effektiv energiproduktion och distribution föreslås en rad åtgärder. Ett exempel på detta är krav på att utrusta ny produktionskapacitet och industrianläggningar med högt värmebehov med kraftvärmepannor samt att säkerställa att de ansluts till kunder via t.ex. fjärrvärmenätet. För att konsekvensbedöma dessa åtgärder har Kommissionen återigen utnyttjat E3MEmodellen men det är oklart hur dessa styrmedel implementerats i praktiken. Investeringar i ny kapacitet sker i modellen i en bottom-up modul av E3ME. Denna bygger på ett antagande om kostnadsminimering, och om man då tvingar modellen att välja på förhand specificerade tekniker borde kostnaderna för att tillgodose energibehoven öka (eftersom valmöjligheterna begränsas). I realiteten visar dock resultaten på motsatsen, och modellen generar positiva effekter på BNP och sysselsättningen. En möjlig förklaring är att de som genomfört analysen infört någon form av subvention till utvalda energianläggningar såsom kraftvärme och på så sätt itererat fram en på förhand bestämd ökning i kapaciteten av dessa. Eftersom denna införs exogent i modellen får den inga återverkningar på ekonomin i övrigt och är således inte heller behäftad med någon alternativkostnad. Sammanfattningsvis visar vår granskning att Kommissionens konsekvensanalyser brister i transparens samt att de systematiskt underskattar alternativkostnaderna av de styrmedel som föreslås. I ett avslutande kapitel diskuteras därför hur en konsekvensbedömning för Sverige av Kommissionens förslag skulle kunna genomföras med hjälp av den svenska energisystemmodellen TIMES-Sweden, och delvis i interaktion med den allmänna jämviktsmodellen EMEC. TIMES-Sweden erbjuder en teknikrik beskrivning av det svenska energisystemet. I modellen kan t.ex. en kvotplikt på slutanvändarsidan införas, något som i sin tur genererar ett skuggpris på energieffektiviseringsåtgärder. Kvotplikten kan definieras i termer av såväl primärenergi som slutlig energianvändning. En fördel med att utnyttja TIMES-Sweden på detta sätt är att analysen kan klargöra hur olika restriktioner för certifikatberättigade teknikval påverkar detta skuggpris samt fördelningen av åtgärder mellan olika delar av energisystemet. Detta erbjuder också en möjlighet att analysera eventuella (partiella) rekyleffekter, samt hur en given årlig energibesparing skulle kunna påverka tillförsel i energisystemet. 5

6 Kapitel 1 INTRODUKTION 1.1 Bakgrund och syfte Frågan om hur en samhällsekonomiskt effektiv politisk styrning på energieffektiviseringsområdet bör vara utformad är komplex. Det beror bland annat på att marknadsmekanismerna (dvs. energipriserna) redan erbjuder betydande incitament att investera i energieffektiviserande åtgärder, och de politiska styrmedel som införs bör därför främst adressera förhållanden där marknadsmekanismen inte erbjuder tillräckligt starka incitament. Samtidigt bedöms energieffektivisering ha många fördelar, och styrmedel för ökad energieffektivisering kan hjälpa till att uppfylla andra viktiga politiska mål såsom klimatmål, andra miljömål, försörjningstrygghet inom energisektorn etc. Oavsett motiv är det dock viktigt att förstå vilka konsekvenser olika styrmedel för energieffektivisering har på samhällsekonomin i stort samt på uppfyllandet av olika politiska mål. I denna rapport granskas det nya förslaget till energieffektiviseringsdirektiv inom EU (Europeiska Kommissionen, 2011a) utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv, inklusive de konsekvensanalyser som ligger till grund för förslaget (se Europeiska Kommissionen, 2011b, 2011c). Granskningen ska utgå från ett samhällsekonomiskt perspektiv på energieffektivisering och kunna utgöra: (a) ett stöd för Energimyndighetens egna analyser av EU:s direktiv; samt (b) ett underlag vid kommande EUförhandlingar. Rapportens syfte är därför att: med utgångspunkt i Kommissionens konsekvensanalyser samt egna bedömningar analysera konsekvenserna samt den samhällsekonomiska effektiviteten i de styrmedelsförslag som direktivet innehåller. identifiera och analysera möjliga synergier och målkonflikter som följer av direktivets förslag, t.ex. hur eventuella nya styrmedel interagerar med andra (redan existerande) styrmedel på nationell nivå. diskutera hur en kvantitativ konsekvensanalys av direktivets förslag kan göras med hjälp av de ekonomiska modeller samt energisystemmodeller som finns tillgängliga i Sverige. Analysen i rapporten är överlag generellt hållen, men vi kommenterar också specifikt styrmedelsförslagen utifrån en svensk kontext. 1.2 Direktivets innehåll i korthet och viktiga avgränsningar i analysen EU:s ledare har åtagit sig att uppnå ett mål om 20 procents primärenergibesparingar till 2020, men den nuvarande bedömningen är att detta inte kommer att kunna uppnås med nuvarande politiska styrmedel. Det nya förslaget till direktiv syftar därför till att fastställa en gemensam ram för att säkerställa att EU:s 20 procentsmål uppnås. Direktivet innehåller bl.a. förslag om att medlemsstaterna: ska ange nationella energieffektiviseringsmål uttryckta som en absolut nivå av primärenergiförbrukningen Obligatoriska mål kan bli aktuella i framtiden. ska säkerställa att 3 procent av den totala golvytan som ägs av offentliga organ renoveras varje år för att uppfylla minst dem minimikrav på energiprestanda som anges i andra direktiv. 6

7 ska inrätta ett enda kvotpliktssystem s.k. vita certifikat för energieffektivitet. Detta ska säkerställa årliga energibesparingar motsvarande 1,5 procent av försäljningen av energi. ska främja tillgången till oberoende energibesiktningar, samt ska se till att större företag omfattas av en oberoende och kostnadseffektiv energibesiktning. ska se till att slutförbrukare av el, naturgas, fjärrvärme eller fjärrkyla och fjärrvarmvatten förses med individuella mätare som mäter den faktiska förbrukningen korrekt samt ger information om både den faktiska förbrukningen och den faktiska tidpunkten. ska stödja en mer effektiv energiproduktion, överföring och distribution genom ett antal olika åtgärder. Bland annat ska medlemsstaterna säkerställa att överskottsvärme från kraftproduktion och industriprocesser i första hand används för att tillgodose värmebehovet i byggnader och företag. Detta ska bl.a. ske genom att stödja introduktionen av kraftvärme. ska se till att de nationella energitillsynsmyndigheterna fäster uppmärksamhet vid energieffektivitet i sina beslut om driften av gas- och elinfrastruktur. De ska inte minst utforma tariffer och nätregleringar som möjliggör att energieffektiva lösningar och tekniker erbjuds till förbrukarna. ska inrätta strukturer för att utföra marknadsövervakning, tillhandahålla listor över energitjänsterbjudanden och standardavtal i syfte att underlätta för potentiella kunder att ta del av energitjänstemarknader. De konskevensanalyser som genomförts för att analysera dessa förslag till åtgärder skiljer sig åt gällande ambitionsnivå och metodval, och i rapporten granskar vi främst de åtgärder som genomgått en omfattande konsekvensbedömning. Speciell uppmärksamhet ägnas i rapporten åt förslaget att införa ett nationellt kvotpliktssystem (eller vita certifikat) (se kapitel 3); för svensk del är detta en ny form av styrmedel och det är viktigt att belysa fördelar och nackdelar med detta samt peka på viktiga utmaningar vid implementeringen av ett sådant system. 2 Rapporten granskar även förslagen samt relaterade konsekvensanalyser om: (a) att införa nationella mål för energieffektivisering; (b) att öka den energirelevanta renoveringstakten i offentliga byggnader; (c) ökade krav på energieffektivisering i den offentliga upphandlingen; (d) frekvent information om energiförbrukningen; (e) energibesiktningar av stora företag; samt (f) åtgärder för att förverkliga potentialen vid energiomvandling (se kapitel 4). Relevansen för den svenska energisektorn och samhällsekonomin kommenteras i vart och ett av dessa fall. För att fastställa ett baselinescenario har Kommissionen använt den s.k. PRIMES-modellen, och för att analysera de ekonomiska, sociala och miljörelaterade effekterna av de olika politiska åtgärderna har olika metoder och modeller använts. I några fall används den s.k. makroekonometriska modellen E3ME medan andra åtgärder konsekvensbedömts med hjälp av rena bottom-up modeller (t.ex. BEAM) och/eller baserat på resultat och erfarenheter från tidigare studier. En viktig del av rapporten handlar om hur dessa modeller bör förstås samt hur resultaten ska tolkas. I ett avslutande kapitel (kapitel 5) diskuteras sedan hur transparenta modellbaserade analyser av direktivets förslag på den svenska ekonomin och dess energisektor skulle kunna genomföras. 2 Konsekvenserna av att införa vita certifikat i Sverige har analyserats av Energimyndigheten i två publicerade rapporter (se Energimyndigheten, 2010, 2012), och den analys som presenteras här bygger vidare på dessa undersökningar men kompletterar också dessa med en fördjupad analys av några viktiga samhällsekonomiska frågor. 7

8 Inledningsvis i rapporten diskuteras också ett antal mer grundläggande frågor om vilka samhällsekonomiska skäl som finns för att införa styrmedel för energieffektivisering (se kapitel 2). Även i detta fall diskuteras relevansen för svenska förhållanden. Visserligen är förslaget till direktiv i huvudsak ett politiskt dokument, men det är ändå viktigt att föra ett principiellt resonemang om hur förslagen motiveras samt hur detta kopplar till olika samhällsekonomiska motiv. En sådan analys tydliggör bl.a. de viktiga trade-offs och målkonflikter som kan uppstå. De motiv som anges för att införa styrmedel för energieffektivisering är också relevanta att diskutera eftersom de påverkar hur styrmedlen bör utformas i praktiken. 1.3 Analytiska utgångspunkter Frågan om hur energipolitiska styrmedel bör utformas är i grunden en normativ fråga, och i den politiska verkligheten kan det ofta vara svårt att avgöra på vilka normativa (etiska) grunder som olika beslut tas. I sin biografi över Olof Palme hänvisar författaren Henrik Berggren till en uppsats av Max Weber om politik som yrke (Berggren, 2010). Weber konstaterar att en riktig politiker aldrig enbart kan vara regelmoralist eller konsekvensmoralist; politiker är tvungna att leva i ett moraliskt ingenmansland, samt välja mellan flera problematiska hållningar. I praktiken finns det med andra ord inga givna normativa utgångspunkter för politikens utformning och genomförande. Detta förklarar också varför Kommissionens förslag till nytt direktiv i stora delar utgör en kompromiss mellan olika synsätt och prioriteringar (se t.ex. kapitel 2). I denna rapport anammar vi ett samhällsekonomiskt perspektiv på frågan om de energipolitiska styrmedlens utformning. Detta innebär att vi utgår från att de styrmedel som införs ska främja samhällsekonomisk effektivitet. Med en samhällsekonomiskt effektiv energipolitik menas inte minst ven politik som: (a) säkerställer att en given efterfrågan på energibärare tillhandahålls på ett så billigt sätt som möjligt; samt (b) att energianvändningen drivs till den punkt där kostnaden för ytterligare en energienhet är lika hög som det samhällsekonomiska värdet av denna enhet. Annorlunda uttryckt, samhällsekonomisk effektivitet innebär att alla ömsesidigt fördelaktiga byten (transaktioner) är genomförda. Ett centralt resultat i den ekonomiska välfärdsteorin är att i en ekonomi där balansen mellan efterfrågan och utbud avgör vilka varor och tjänster som vinstmaximerande företag producerar (samt hur och i vilken omfattning dessa produceras), kommer utfallet, givet att vissa villkor är uppfyllda (t.ex. perfekt konkurrens, fullständig information etc.), att motsvara en resursfördelning som är samhällsekonomiskt effektiv. En central uppgift för en effektiv politik är med andra ord att identifiera situationer som gör att samhällsekonomiskt effektiva åtgärder ej realiseras spontant av marknadens aktörer (eller att samhällsekonomiskt ineffektiva åtgärder genomförs). I en marknadsekonomi avgörs utfallet i ekonomin av de miljontals beslut som enskilda aktörer (hushåll och företag) gör i vardagen, och en central fråga blir därför om dessa aktörer möter de incitament som säkerställer effektiva val. Om så inte är fallet kan det vara resultatet av ett s.k. marknadsmisslyckande, och politikens roll blir att korrigera för detta misslyckande. Poängen med vår analys är inte att politiken bör ersättas av samhällsekonomiska konskevensanalyser utan snarare att den kan kasta nytt ljus på de trade-offs som de politiska beslutsfattarna direkt eller indirekt har accepterat. En styrka med den samhällsekonomiska analysen är att det finns en tydlig normativ teoretisk grund för diskussion om behovet av samt utformningen av politisk styrning. Denna grund t.ex. värdesubjektivism, konsekvensmoral, antropocentrism etc. har dessutom ofta ett starkt stöd hos befolkningen och politikerna. Men såsom Weber betonat vore det naivt att tro att 8

9 den praktiska politiken kan utgå från en och samma normativa grund. Detta innebär dock inte att den samhällsekonomiska analysen är ointressant i de fall där andra normativa utgångspunkter än samhällsekonomisk effektivitet anses bör vara vägledande för politiken. I dessa fall kan den samhällsekonomiska analysen belysa konsekvenserna av olika politiska vägval (t.ex. kostnaderna för samhället), och på sätt belysa olika trade-offs (t.ex. mellan effektivitet och inkomstfördelning) i politiken. Vi utgår dessutom från att politikerna och myndigheterna endast har ofullständig information om de nuvarande och framtida kostnaderna för att reducera energianvändningen. Även om politikerna har en hyfsat rimlig bild av vilka teknologier som kan bli aktuella är det svårt att veta hur kostnaderna för dessa kommer att utvecklas i framtiden relativt andra alternativ. I allmänhet är det rimligt att anta att de enskilda hushållen och företagen vet mer om sina anpassningskostnader än vad myndigheterna gör (dvs. informationen är asymmetriskt fördelad), 3 och detta innebär att en samhällsekonomiskt effektiv energieffektiviseringspolitik i relativt stor utsträckning bör vila på decentraliserade lösningar. Det innebär att enskilda aktörer såsom hushåll och företag via t.ex. information samt skatter ges incitament att göra effektiva val. Trots detta finns en tendens i politiska dokument att bortse från denna osäkerhet (se t.ex. Europeiska Kommissionen, 2011b, s. 15), och i stället utgå från att det är förhållandevis lätt att ex ante identifiera de mest effektiva och billigaste åtgärderna. 1.4 Rapportens disposition I kapitel 2 diskuteras i principiella termer de motiv som ligger till grund för EU:s förslag till energieffektiviseringsdirektiv, samt hur styrmedel för energieffektivisering kan motiveras utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kapitel 3 innehåller en enkel ekonomisk analys av vita certifikat som styrmedel för att uppnå ökad energieffektivisering samt en kritisk granskning Kommissionens förslag till kvotplikt. I kapitel 4 presenteras och granskas ett antal av de övriga förslagen till åtgärder, inklusive de konsekvensbedömningar som gjorts. Rapporten avslutas med kapitel 5 där vi diskuterar hur en konsekvensbedömning av direktivets förslag skulle kunna genomföras för Sverige med hjälp av svenska ekonomiska och energisysteminriktade modeller. 3 Detta förstärks av att begreppet samhällsekonomisk kostnad definieras som värdet av de produktiva resursernas alternativa användning, och detta värde är normalt sett kontextspecifikt (t.ex. individberoende). Även om vi kan göra generiska bedömningar av t.ex. kostnaden för att isolera en byggnad kommer den faktiska kostnaden att skilja åt beroende på t.ex. geografisk lokalisering, och alla kostnader (förlorade nyttor) är inte nödvändigtvis prissatta på någon marknad. 9

10 Kapitel 2 MOTIVERING FÖR DIREKTIVETS GENOMFÖRANDE 2.1 Introduktion I EU-politiken framställs energieffektivisering som en form av generallösning på en rad problem och utan några egentliga negativa effekter. Genom ett ökat fokus på energieffektivisering kan EU bl.a. åstadkomma: (a) ökad sysselsättning; (b) ökad försörjningstrygghet i den europeiska energisektorn; (c) en effektiv reduktion av utsläppen av växthusgaser; och (d) positiva inkomstfördelningseffekter (Europeiska Kommissionen, 2011a). I detta kapitel diskuterar vi giltigheten i några av dessa motiv. Denna diskussion är viktig eftersom analysen av vad som motiverar en politisk styrning på energieffektiviseringsområdet påverkar vilka styrmedel som bör införas samt hur dessa ska utformas. I kapitlet argumenterar vi för att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv kan styrmedel för energieffektivisering motiveras: (a) i syfte att undanröja de snedvridningar i energianvändningen som t.ex. beror på informations- och beteendemisslyckanden; samt (b) som en second-best lösning för att åstadkomma andra politiska mål såsom t.ex. miljömål, energifattigdom och försörjningstrygghet. 4 Att t.ex. betrakta styrmedel för energieffektivisering som ett sätt att minska arbetslösheten är dock en politik som vilar på skakig grund. 2.2 Energieffektivisering för ökad sysselsättning På flera ställen i förslaget till direktiv lyfts ökad sysselsättning fram som ett viktigt motiv för att införa mer ambitiösa styrmedel för energieffektivisering. På vissa ställen talas t.o.m. om att energieffektivisering är ett bra sätt att övervinna den ekonomiska krisen och stärka EU:s konkurrenskraft. Det som är karakteristiskt för denna typ av påståenden är dock att de i huvudsak fokuserar på de nya arbetstillfällen som skapas (i t.ex. energieffektiviseringssektorn), men endast i begränsad omfattning behandlar effekterna på andra produkter och sektorer. En effektivt utformad energi- och klimatpolitik för med sig en strukturomvandling i ekonomin som i huvudsak är positiv; vissa sektorer minskar medan andra expanderar t.ex. då politiken gör att nya produkter och tjänster efterfrågas mer. Detta är dock en långdragen process där de kortsiktiga effekterna ofta domineras av negativa effekter på existerande sektorer samt där etablerandet av nya och eller omstrukturerar sektorer tar mer tid. En analys av energipolitikens effekter på sysselsättningen bör därför adressera såväl de jobb som skapas och de som försvinner på kort respektive lång sikt. Frågan om sysselsättningseffekter är tvådelad; först måste vi klargöra huruvida det faktiskt blir några positiva nettoeffekter på sysselsättningen av en ökad fokusering på energieffektivisering och sedan om så är fallet huruvida styrmedel för energieffektivisering (i jämförelse med andra politiska åtgärder) utgör en effektiv politik för att öka sysselsättningen. Svaret på den första frågan är ur ett nationellt perspektiv nekande. Att satsa resurser på en sektor i ekonomin innebär i förlängningen att 4 Med en second-best lösning menas här t.ex. en politik som inte är samhällsekonomiskt effektiv i sig själv men som trots det bedöms som rimlig att införa givet de politiska restriktioner som finns. Den mest effektiva politiken för att styra bort från koldioxidutsläpp är att sätta ett pris på dessa utsläpp (dvs. first-best ), men denna politik kanske inte går att genomföra fullt ut på grund av konkurrensskäl och risken för kolläckage. I sådana fall kan andra mindre effektiva styrmedel införas i stället (se också Söderholm, 2012). 10

11 resurser måste tas från andra sektorer. Det finns ett starkt stöd i den ekonomiska litteraturen att nettoeffekten på lång sikt är noll. Arbetslöshet och låg sysselsättning beror primärt inte på hur arbetskraften fördelas mellan sektorer utan avgörs snarare av arbetsmarknadens funktionssätt. De politiska åtgärder som bör vidtas för att öka den nationella sysselsättningsgraden är därför främst av makroekonomisk natur (t.ex. via finans- och penningpolitiken), samt åtgärder kopplade till arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. På lång sikt anpassas priser och löner till en nivå där full sysselsättning råder. På kort- och medellång sikt kan sysselsättningen öka om det finns ledig arbetskraft att tillgå, men även här kan en ökad fokusering på energieffektivisering också leda till färre arbetstillfällen i andra sektorer (t.ex. elbilar). Med kort sikt menas här den tid det tar innan ekonomin anpassat exempelvis efterfrågan på olika produktionsfaktorer till de ändrade ekonomiska förhållandena, och för de kapitaltunga sektorerna i ekonomin kan detta vara en relativt lång period (över tio år). I en sådan situation kan det uppfattas som politiskt önskvärt att kombinera energi- och arbetsmarknadspolitiska mål, och det ska absolut inte uteslutas. Risken med en sådan strategi är emellertid att de energipolitiska styrmedlen kan vara ineffektiva som arbetsmarknadspolitiska medel. Vilka specifika politiska åtgärder som är mest effektiva för att hantera nationella och regionala sysselsättningsproblem bör bedömas från fall till fall, och energieffektivisering måste således konkurrera med andra politiska medel som skulle kunna ha minst lika stora effekter på den lokala ekonomiska utvecklingen (Brennan och Palmer, 2012). De energipolitiska styrmedlen utgör eller bör i varje fall utgöra led i en långsiktig styrning av bränsleval, användningsmönster, investeringar etc., och att då utnyttja dessa styrmedel för att lösa sysselsättningsrelaterade strukturomvandlingsproblem eller tillfälliga ekonomiska kriser kan lätt leda till suboptimeringar. 5 Detta är en svaghet i de modellsimuleringar som Kommissionen utnyttjat för att bedöma konsekvenserna av sina föslag, t.ex. E3ME-modellen som används av Kommissionen för att analysera effekterna av nationella system för vita certifikat. Denna modell beskriver i första hand de anpassningar som sker i ekonomin på kort- och medellång sikt, och utgår från att det finns en viss ledig arbetskraft som lätt kan utnyttjas i en expanderande sektor. Modellen specificerar heller inga egentliga flaskhalsar för att anställa dessa arbetare (gällande t.ex. utbildningsnivå etc.), och när resultaten för sysselsättningsökningar redovisas antas (implicit) att dessa är permanenta. I en någorlunda väl fungerande ekonomi kommer politiken dock inte att ha någon positiv nettoeffekt på sysselsättningen på lång sikt. Det är också värt att notera att i en modell som G3ME finns många sätt att ökas sysselsättningen på; exempelvis skulle en ökning i offentlig konsumtion (av i princip vilken typ som helst) kunna generera samma effekter på sysselsättningen som t.ex. ett system för vita certifikat (se vidare avsnitt 3.4). De styrmedel som införs för att på olika sätt främja en ökad energieffektivisering kan med andra ord få effekter på sysselsättningen (på kort- och medellång sikt och inte minst i en lågkonjunktur) men detta är inget starkt skäl för att låta arbetsmarknadspolitiska skäl påverka varken ambitionsnivån eller utformningen av dessa styrmedel. Samtidigt kan det påpekas att om staten tydligt pekar ut energieffektivisering som en växande framtidsbransch och stödjer denna bransch kan detta få långsiktiga implikationer för t.ex. utbildningsväsendet. Fler ingenjörer kanske behöver utbildas. Energieffektiviseringspolitiken som sådan bör dock så långt som möjligt leva på sina egna meriter. 5 De som föreslår att staten bör satsa mer på energieffektivisering i en lågkonjunktur föreslår sällan att ambitionsnivån gällande samma politiska åtgärder ska reduceras då det råder högkonjunktur. 11

12 2.3 Energieffektivisering för ökad försörjningstrygghet i energisektorn Utifrån ett effektivitetsperspektiv kan det vara motiverat att (direkt eller indirekt) addera en riskpremie till importpriserna på osäkra bränslen (se t.ex. Bohi och Toman, 1996). Naturgas från Ryssland må vara billig men det kan finnas ett värde i att undvika att bli för beroende av import från en (hävdas det ibland) politiskt instabil bränsleexportör. Två viktiga frågor måste dock analyseras närmare innan en sådan politik införs. Den första handlar om åtskillnaden mellan självförsörjning och försörjningstrygghet. Även inhemska energikällor kan bidra till en otrygg energiförsörjning, t.ex. vattenkraften p.g.a. variation i tillrinningen i vattenmagasinen, vindkraften p.g.a. variation i vindförhållanden etc. Den andra frågan rör det förhållande att de externaliteter som kan kopplas till självförsörjning och försörjningstrygghet redan är internaliserade. Detta kan ha skett genom lagerhållning, diversifiering av leverantörer, eller t.o.m. genom direkta ägarengagemang i utvinningen av råvarorna. Ytterligare statliga åtgärder är endast motiverade om dessa åtgärder inte är tillräckliga, d.v.s. om nyttan för samhället av en utvidgad säkring överstiger de samhälleliga kostnaderna. I förslaget till energieffektiviseringsdirektiv lyfts energieffektivisering som ett ändamålsenligt medel för att åstadkomma ökad försörjningstrygghet i EU:s energisektor. Det råder lite tvekan om att en reducerad energianvändning kan göra EU mindre beroende av importerad fossil energi, men det är inte säkert att detta är det mest kostnadseffektiva sättet att reducera detta beroende på. Argumentet bör således understödjas av en gedigen analys av vilka risker som existerar, vilka åtgärder som redan införts samt vilka samhällsekonomiska prioriteringar som är mest brännande. Sådana analyser lyser ofta med sin frånvaro. Det finns många andra sätt att öka försörjningstryggheten på, t.ex. en ökad andel inhemska energikällor. På naturgasområdet där leveranserna från Ryssland och Ukraina bedöms som osäkra har också EU-Kommissionen en viktig roll att spela. De stora investeringsprojekt som är nödvändiga för att diversifiera leverantörssidan på gastillförseln till Europa genomförs antagligen effektivast av etablerade gasbolag, men Kommissionen bör bidra med att försöka att minska de politiska risker som är behäftade med sådana investeringar (Söderholm, 2001). Energieffektivisering utgör med andra ord ett indirekt sätt att åstadkomma ökad försörjningstrygghet på, men kan trots det utgöra en viktig second-best åtgärd i detta sammanhang. I kapitel 3 diskuterar vi hur utformningen av styrmedel för ökad energieffektivisering påverkas av att det underliggande syftet med dessa styrmedel är att internalisera de externaliteter som kan kopplas till bristen på försörjningstrygghet. En viktig slutsats är att det utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv finns lite stöd för att införa styrmedel som bygger på kvantitativa gränsvärden såsom en kvotplikt i ett system för vita certifikat (se avsnitt 3.3.2). Detta förhindrar dock inte att andra styrmedel för energieffektivisering kan vara effektiva i stället. För svensk del är det dessutom antagligen mest effektivt att arbeta för ökad försörjningstrygghet på energiområdet på den internationella politiska arenan, t.ex. på EUnivå eller åtminstone på nordisk nivå. Detta beror på att energimarknaderna i hög grad är internationella, och försörjningstryggheten i Sverige påverkas i hög grad av situationen i grannländerna. 2.4 Energieffektivisering som ett medel för reducerade växthusgasutsläpp I förslaget till nytt energieffektiviseringsdirektiv fastslås att energieffektivisering är ett effektivt sätt att minska utsläppen av de växthusgaser som orsakar klimatförändringen, (Europeiska Kommissionen, 2011a, s. 1). Detta är dock en empirisk fråga och det finns som princip ingen anledning för 12

13 politiken att specifikt peka ut energieffektivisering eller för övrigt någon annan åtgärd som mer eller mindre effektiv. För svensk del utvärderar Broberg m.fl. (2010) de klimatpolitiska effekterna av ett mål för energieffektivisering; denna studie konstaterar att ett sådant explicit mål innebär en tydlig ökning av klimatpolitikens kostnader. Om det primära målet för politiken är en reduktion av t.ex. koldioxidutsläppen kommer ett styrmedel som explicit väljer ut energieffektivisering alltid att vara mindre kostnadseffektivt än en politik som sätter ett pris på koldioxid (se t.ex. Fischer och Newell, 2008). Genom att staten väljer ut en specifik åtgärd för koldioxidreduktion begränsar den företagens flexibilitet att själva hitta billigare sätt att reducera utsläppen. 6 Om det finns andra marknadsmisslyckanden kopplade direkt till energianvändningen (t.ex. informationsproblem) kan dock specifika styrmedel för energieffektivisering utgöra ett viktigt komplement till klimatpolitiken, och hjälpa till att sänka kostnaderna för klimatpolitiken (se avsnitt 2.5). I en situation där en betydande del av EU:s utsläpps av koldioxid regleras via det Europeiska utsläppshandelssystemet EU ETS kommer är utrymmet för kompletterande styrmedel, t.ex. styrmedel för energieffektivisering i syfte att ytterligare minska utsläppen, mycket begränsat. Denna problematik är högaktuell eftersom många europeiska länder idag infört (eller planerar att införa) styrmedel som syftar till att (ytterligare) reducera de utsläpp som i huvudsak regleras via EU ETS. Ett exempel är det i England nyligen introducerade s.k. CRC Energy Efficiency Scheme, som är ett handelssystem för affärsverksamheter och offentliga lokaler. Dessa verksamheters främsta effekter på utsläppen av koldioxid består dock i att de använder elektricitet, som redan regleras i EU ETS. Kompletterande styrmedel för t.ex. energieffektivisering kan vara motiverade av politiska skäl om det t.ex. är svårt att etablera en långsiktigt trovärdig utsläppsmarknad och/eller om prissättningen av koldioxid begränsas av konkurrensskäl samt farhågor om kolläckage. Problemet är dock att dessa kompletterande styrmedel har en viktig alternativkostnad då de riskerar att undergräva handelssystemets effektivitet. Om staten inför en subvention till koldioxidreducerande åtgärder (t.ex. till energieffektiviseringsåtgärder), blir den enda effekten på utsläppsrättsmarknaden att priset sjunker eftersom den totala utsläppsnivån helt och hållet bestäms av antalet utfärdade utsläppsrätter. 7 Det kompletterande styrmedel som här syftar till att stärka klimatpolitiken får i själva verket inga nettoeffekter på utsläppen; det för främst med sig ökade kostnader för administration. Ibland hävdas att den prissänkande effekt som dessa kompletterande styrmedel för med sig innebär att det blir politiskt enklare att sänka utsläppstaket (i t.ex. EU ETS) på längre sikt. Detta argument tenderar dock att bortse från att ett lägre pris på koldioxid idag också innebär svagare incitament att utveckla ny billigare teknik, vilket i sin tur kan göra det svårare att införa ett mer ambitiöst utsläppstak i framtiden. I de konsekvensanalyser som följer med förslaget till direktiv framhålls åtgärdernas effekter på koldioxidutsläppen, men överlag kommenteras inte interaktionen med EU ETS. Ett undantag är förslaget 6 Detta har inget att göra med om huruvida det finns ett globalt koldioxidpris eller inte, ej heller om huruvida energieffektiviserande åtgärder behövs för att nå klimatpolitiska mål eller inte. Ett pris på koldioxid kommer att göra alla koldioxidreducerande åtgärder mer lönsamma, inklusive energieffektivisering som ett resultat av ett högre pris på olika energibärare. Hur mycket energieffektivisering som behövs är en empirisk fråga och bestäms av kostnaderna för denna åtgärd jämfört med kostnaderna för andra koldioxidreducerande åtgärder. 7 Om styrmedlen för energieffektivisering på ett träffsäkert sätt hanterar olika informations- och beteendemisslyckanden i energinvändningen kan de dock bidra till att klimatmålen nås till en lägre kostnad än vad som annars hade varit möjligt (se vidare avsnitt 2.5). 13

14 om en kvotplikt (vita certifikat) för energieffektivisering; i detta fall konstateras att systemet leder till lägre pris i EU ETS men det finns ingen information om de utsläppsreduktioner som redovisas ska betraktas som brutto- eller nettoeffekter av kvotpliktssystemet (Europeiska Kommissionen, 2011b, s. 33, 35). För svensk del finns sannolikt endast en mycket svag koppling mellan införandet av ett kvotpliktssystem och reducerade växthusgasutsläpp. Ett sådant kvotpliktssystem skulle antagligen bli starkt anpassad för åtgärder inom byggnadssektorn, som i Sverige endast i ringa omfattning nyttjar fossilbaserade energiformer (Energimyndigheten, 2012) Att åstadkomma en ekonomiskt effektiv energianvändning Eftersom de flesta energiprodukter säljs och köps på ekonomiska marknader har de som använder energi normalt ett intresse av att hushålla med energi. Då exempelvis elpriset stiger, ger detta ett incitament för elanvändarna att investera i energieffektiviserande åtgärder. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv är därför styrmedel riktade mot energieffektivisering främst motiverade om denna marknadsdrivna effektivisering på något sätt är samhällsekonomiskt ineffektiv (och för låg). En viktig uppgift för energipolitiken är att säkerställa att priserna på olika energibärare fullt ut reflekterar de samhällsekonomiska kostnaderna för energiproduktionen t.ex. genom att införa skatter på utsläpp etc. Detta är en aspekt på energieffektiviseringspolitiken som i all väsentlighet lyser med sin frånvaro i förslaget till nytt energieffektiviseringsdirektiv. I stället betonas att ett ökat politiskt fokus på energieffektivisering leder till lägre energipriser för hushållen, och att det därför för med sig en rad önskvärda effekter såsom ökad sysselsättning och reducerad energifattigdom (se också avsnitt 2.6). Sijm (2005) samt Goulder och Parry (2008) argumenterar för att det finns informationsmisslyckanden på energimarknaden som leder till underinvesteringar i energieffektiviserande åtgärder såvida dessa inte hanteras med hjälp av ändamålsenliga styrmedel. I detta avsnitt diskuterar vi två olika typer av informationsrelaterade marknadsmisslyckanden: (a) förekomsten av asymmetrisk information; samt (b) beteenderelaterade misslyckanden på grund av t.ex. begränsad rationalitet. Informationen är asymmetriskt fördelad då en aktör har ett informationsövertag gentemot en annan. Sådana informationsövertag kan ge upphov till marknadsmisslyckanden på åtminstone två olika sätt, före respektive efter genomförandet av en ekonomisk transaktion. Det första sättet är relaterat till det faktum att en köpare av en produkt inte kan bedöma t.ex. dess energiförbrukande egenskaper förrän efter inköpet. Det kan dessutom vara svårt för säljaren att på ett effektivt sätt förmedla denna information. Akerlof (1970) visar att i en sådan situation kommer endast produkter med sämre kvalitet i vårt fall sådana med hög energiförbrukning att bjudas ut på marknaden (ett s.k. negativt urval ). Köparna är visserligen villiga att betala en positiv premie för produkter med låg energianvändning, men eftersom de inte enkelt kan observera vilka produkter som har dessa egenskaper kommer inte dessa preferenser att resultera i realiserade transaktioner på marknaden. 9 8 Situationen är annorlunda i t.ex. Danmark där den totala användningen av förnybar energi endast uppgår till ca procent inom hushåll och industri medan återstoden är fossila bränslen (Energimyndigheten, 2012). Klimateffekten av ett kvotpliktsystem är därmed med stor sannolikhet mer påtaglig i Danmark än i Sverige. Danmark har sedan 2009 ett kvotpliktssystem för energieffektivisering. 9 Denna typ av problem kan även förekomma på t.ex. marknaden för privathus. Ägarna är inte villiga att investera i energieffektiviserande utrustning då dessa investeringar har en lång livslängd (t.ex. isolering) och det kan vara svårt för framtida köpare att observera och bedöma denna egenskap hos bostaden (Sorrell m.fl., 2004). 14

15 Medan ovanstående situation beskriver en typ av ineffektivitet som uppstår innan ett kontrakt mellan två parter tecknats, beskriver det s.k. principal/agent -problemet en situation där förekomsten av asymmetrisk information snedvrider beslut efter det att ett avtal ingåtts. Det existerar t.ex. ofta en rolluppdelning mellan den som ansvarar för energianvändningen och således också för energieffektiviseringsåtgärderna (t.ex. hyresvärden i ett hyreshus, the agent), och den som betalar energiräkningen (t.ex. hyresgästen, the principal). Även om hyresvärden har tillgång till bra information om möjliga energibesparingsåtgärder kommer dessa åtgärder endast att genomföras om denne kan tillgodogöra sig hela värdet av investeringen, och detta kräver att hyresvärden på ett trovärdigt sätt kan övertyga hyresgästerna om åtgärdens ekonomiska värde och på så sätt motivera en hyreshöjning. Principal-agent problem kan också existera inom ett företag (eller t.o.m. i ett hushåll); de ingenjörer som vet mest om vilka åtgärder som på ett billigt sätt skulle kunna reducera energianvändningen kan ha svårt att kommunicera detta till ledningen. De företag som organiserar sin verksamhet på ett sätt som underlättar identifieringen av lönsamma energieffektiviseringsåtgärder kommer att kunna reducera sina energikostnader mer än de företag där betydande informationsproblem kvarstår. Denna typ av situation kan dessutom förstärkas av förekomsten av s.k. delade incitament ( split incentives ). Hyresgästerna kan vara ovilliga att genomföra energieffektiviserande åtgärder om det finns en hög sannolikhet att de vill flytta ut innan de löpande energibesparingarna har betalat tillbaka den initiala investeringen. På samma sätt kan en fastighetsutvecklare (the agent) som uppför ett nytt bostadshus för försäljning antas minimera investeringskostnaden på bekostnad av byggnadens energieffektivitet, eftersom det är svårt att övertyga husköparen (the principal) om att den högre initiala kostnaden lönar sig i längden. Inom ett företag kanske det inte finns tillräckliga belöningssystem, som uppmuntrar de anställda att identifiera energieffektiviserande åtgärder. Diskussionen ovan om informationsmisslyckande bygger på ett underliggande antagande att hushåll och företag är fullt ut rationella i sitt beslutsfattande. Den vetenskapliga litteraturen (inom t.ex. kognitiv psykologi och beteendeekonomi) visar dock på förekomsten av olika former av systematiska snedvridningar i individers beslutsfattande, som med andra ord innebär avvikelser från perfekt rationalitet. Dessa inkluderar bl.a. begränsad rationalitet, som beskriver en situation där t.ex. hushåll visserligen är rationella beslutsfattare, men begränsas av sin kognitiva förmåga att hantera information kring ett investeringsalternativ. Detta innebär t.ex. att företag och hushåll tillämpar olika tumregler i sitt beslutsfattande snarare än att fullt ut bedöma konsekvenserna av alla beslutsalternativ. Heuristiskt beslutsfattande beskriver t.ex. en situation där aktörerna frångår perfekt rationalitet för att minska den kognitiva bördan av beslutsfattande genom att stegvis utesluta vissa alternativ och t.ex. endast välja mellan produkter i en viss prisklass. Att kognitiva begränsningar påverkar beslut kring investeringar i energiteknologier har visats i ett antal empiriska studier (Gillingham m.fl., 2009). Dessa informations- och beteendemisslyckanden omnämns på olika ställen i det underlag till nytt energieffektiviseringsdirektiv som Kommissionen presenterar (se t.ex. Europeiska Kommissionen, 2011a, s. 28), men överlag finns en ganska svag koppling till dessa misslyckanden i de flesta av de förslag till politiska åtgärder som lyfts fram. Resonemanget i detta avsnitt visar att det finns en betydande skillnad på ökad energieffektivisering å den ena sidan och en mer effektiv användning av energi å den andra; i det förstnämnda fallet ligger det närmare till hands att fastställa politiska mål för energibesparingar medan den sistnämnda ansatsen snarare indikerar att energianvändningen inte ska snedvridas men samtidigt bör vara endogent bestämd. 15

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5)

SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se PROMEMORIA 1 (5) Datum 2011-11-25 Till AG Energieffektivisering Svensk

Läs mer

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens YTTRANDE 2 maj 2013 Dnr. 6-18-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet SABO har vid ett remissmöte den 26 augusti muntligen lämnat synpunkter på förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Varför ett nytt direktiv?

Varför ett nytt direktiv? Energieffektiviseringsdirektivet Energibranschens perspektiv Styrmedelsdagen Henrik Wingfors 2013-04-24 Varför ett nytt direktiv? EU:s 20-20-20-mål till år 2020 closing the gap Källa: EU-kommissionen 2

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2013-06-14 Sweco har på uppdrag av Näringsdepartementet kvantifierat hinder som gör att energieffektivisering inte kommer till stånd samt energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Analysen visar

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

Ang. direktiv 2012/27/EU ( energieffektiviseringsdirektivet ) och genomförandet i Sverige av artiklarna 9 och 10 i detsamma

Ang. direktiv 2012/27/EU ( energieffektiviseringsdirektivet ) och genomförandet i Sverige av artiklarna 9 och 10 i detsamma Bilaga Ang. direktiv 2012/27/EU ( energieffektiviseringsdirektivet ) och genomförandet i Sverige av artiklarna 9 och 10 i detsamma Bakgrund Vi har blivit ombedda av SABO att uttala oss om tolkningen av

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet

Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet YTTRANDE 10 sep 2013 Dnr. 6-26-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av promemorian Förslag till genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige Dnr. N2013/2837/E S A M M A N F A T

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 15 maj 2013, Göteborg Glenn Widerström, Energimyndigheten Bakgrund

Läs mer

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel?

Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Hushållens energianvändning - vilken roll har informationsstyrmedel? Thomas Broberg och Andrius Kazukauskas (CERE, Umeå Universitet) 18 februari, 2015 Om projektet Start: oktober, 2013 Avslut: oktober,

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Ett mål flera medel. Styrmedelskombinationer i klimatpolitiken. Patrik Söderholm

Ett mål flera medel. Styrmedelskombinationer i klimatpolitiken. Patrik Söderholm Ett mål flera medel Styrmedelskombinationer i klimatpolitiken Patrik Söderholm rapport 6491 april 2012 Ett mål flera medel? Styrmedelskombinationer i klimatpolitiken Patrik Söderholm Luleå tekniska universitet

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd.

Naturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd. 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2013-05-02 Ärendenr: NV-03015-13 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)

Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 26 januari 2009 Dnr. 6-24-08 Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Sammanfattning

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport: hållbar

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 12. 2012. Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen. Av Jonas Björnerstedt

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 12. 2012. Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen. Av Jonas Björnerstedt FÖRDJUPNINGS-PM Nr 12. 2012 Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Av Jonas Björnerstedt Förord Konjunkturinstitutet har fått regeringens uppdrag att identifiera och analysera konsekvenserna

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer