KOSTNAD FÖR ELKUNDER AV ATT VINDKRAFTSPROJEKT FÖRLÄGGS TILL SÄMRE LÄGEN. En rapport till Svensk Vindenergi R

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOSTNAD FÖR ELKUNDER AV ATT VINDKRAFTSPROJEKT FÖRLÄGGS TILL SÄMRE LÄGEN. En rapport till Svensk Vindenergi R-2010-22"

Transkript

1 KOSTNAD FÖR ELKUNDER AV ATT VINDKRAFTSPROJEKT FÖRLÄGGS TILL SÄMRE LÄGEN KOSTNAD FÖR ELKUNDER AV ATT VINDKRAFTSPROJEKT FÖRLÄGGS TILL SÄMRE LÄGEN En rapport till Svensk Vindenergi R

2 Pöyry Management Consulting is Europe's leading energy consultancy providing strategic, commercial, regulatory and policy advice to Europe's energy markets. Part of Pöyry Plc, the global engineering and consulting firm, Pöyry Energy Consulting merges the expertise of ILEX Energy Consulting, ECON and Convergence Utility Consultants with the management consulting arms of Electrowatt-Ekono and Verbundplan. Our team of 250 energy specialists, located across 15 European offices in 12 countries, offers unparalleled expertise in the rapidly changing energy sector. Pöyry is a global consulting and engineering firm focusing on the energy, forest industry, infrastructure and environment sectors. Copyright 2010 Pöyry Management Consulting (Sweden) AB All rights reserved No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system or transmitted in any form or by any means electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise without the prior written permission of Pöyry Management Consulting (Sweden) AB.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. PRISBILDNING OCH POTENTIAL Långsiktig prisbildning på certifikatmarknaden Potential och marginalprissättande elproduktion 4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Antaganden Metod och avgränsning 5 4. RESULTAT 6

4 [This page is intentionally blank]

5 SAMMANFATTNING Olika typer av begränsningar för nyetablering av vindkraft kan innebära att vindkraft förläggs till sämre vindlägen än vad som annars skulle ha varit fallet, vilket höjer kostnaderna. Exempel på sådana begränsningar är det kommunala vetot, försvarets stoppgräns samt ett allmänt motstånd mot vindkraft. Svensk Vindenergi har bett Pöyry att bedöma kostnadseffekterna för konsumenterna av att vindkraft förläggs till sämre vindlägen. Det har dock inte ingått i uppdraget att analysera vilken effekt olika typer av begränsningar har vad gäller lokalisering och vilka vindlägen som utnyttjas. Detta PM redovisar kostnadsförändringar för konsumenter, givet antaganden om hur den marginella vindkraftproduktionen påverkas av förändringar av villkoren för vindkraft. Kostnadsförändringarna för de kvotpliktiga konsumenterna har uppskattats genom känslighetsberäkningar. Känslighetsberäkningarna har gjorts genom att se på kostnadsförändringarna som inträffar i certifikatsystemet när vindlägena försämras respektive förbättras för vindkraften. I analysen har Pöyry utgått från ett representativt vindkraftverk som ligger i ett område med en årsmedelvind på 7,5 m/s. Medelvinden är definierad som årsmedelvinden på 103 meter över nollförskjutningsplanet. Detta kostnadsscenario har jämförts med kostnadsscenarion, inom ramen för certifikatsystemet, när det blåser mer eller mindre. Användandet av 7,5 m/s som referens är inte menad att representera det exakta utfallet i framtiden, i ett fall där inga restriktioner läggs på var vindkraften kan placeras. Snarare används det som antagande för en möjlig utveckling då begränsningar för vindkraftsetableringar är måttliga. I Tabell 1 redovisas de uppskattade kostnadsförändringarna i fasta 2009 priser för kvotpliktiga konsumenter när medelvindhastigheten på 103 meter över nollförskjutningsplanet förändras för det marginalprissättande vindkraftverket. När vindhastigheten successivt minskar i intervall på 0,1 m/s från 7,5-7,0 m/s ökar kostnaderna för de kvotpliktiga konsumenterna från 5,1 till 36 miljarder kronor. Motsvarande diskonterade nuvärde ligger i spannet mellan 3, miljarder kronor. Ett känslighetsfall har även gjorts då vindhastigheten ökar till 8,0 m/s. Kostnadsreduktionen har uppskattats till 20 miljarder kronor och motsvarande nuvärde uppskattas till 12 miljarder kronor. 1

6 Tabell 1 Kostnadsförändringar för kvotpliktiga konsumenter av ändrade vindlägen Vindhastighet (m/s) Kostnad, miljarder kronor Nuvärde, miljarder kronor 7,4 5,1 3,0 7,3 11,5 7,2 7,2 19,3 13,8 7,1 23,5 17,3 7,0 36,0 22,9 8,0-20,0-12 Not: Fasta 2009 SEK Nuvärdet är beräknat utifrån en ränta på 5 % Källa: Pöyry Management Consulting analys 2

7 1. INLEDNING Denna rapport är beställd av Svensk Vindenergi och presenterar en känslighetsanalys över hur försämrade vindkraftslägen kan påverka kostnadseffektiviteten inom elcertifikatsystemet. Olika former av hinder för vindkraftsetableringar kan potentiellt innebära att nyetableringar av vindkraft förläggs till sämre vindkraftslägen än annars skulle ha varit fallet. Dessa hinder kan exemplifieras av försvarets stoppgräns, det kommunala vindkraftsvetot samt ett allmänt motstånd mot vindkraft. Detta PM presenterar en kortare beskrivning av elcertifikatsystemet samt en kostnadsuppskattning i form av en känslighetsanalys av att vindkraften förläggs till sämre vindlägen. 2. PRISBILDNING OCH POTENTIAL 2.1 Långsiktig prisbildning på certifikatmarknaden Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för förnybar elproduktion inklusive torv som infördes den 1 maj 2003 i Sverige. Efterfrågan på elcertifikat erhålls genom att ett krav sätts på slutkonsumenterna (via elhandlare) om att köpa certifikat motsvarande en viss andel av sin elanvändning. Denna andel (kvotkurvan) varierar från år till år och är satt för att målet om 25 TWh extra förnybar elproduktion relativt 2002 års nivå ska uppnås år Under perioden sker en successiv ökning av kvotplikten. Inom certifikatsystemet är större delen av elanvändningen inom elintensiv industri undantagen kvotplikt. Producenterna av förnybar elproduktion från vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen, torv i kraftvärmeverk samt vattenkraft är berättigade till elcertifikat 1. Dessa producenter erhåller elcertifikat i proportion till deras elproduktion vilka kan säljas på elcertifikatmarknaden. Genom att systemet är teknikneutralt, d.v.s. all certifikatberättigad produktion får samma ersättning från det rådande certifikatpriset, så uppnås också ett kostnadseffektivt system. Detta beror på att producenterna försöker investera i de billigaste teknologierna först. Genom elcertifikatsystemet ges förnybar elproduktion en chans att konkurrera med icke-förnybar elproduktion. Intäkten för en certifikatberättigad elproducent består utav elpriset samt elcertifikatpriset. För att investeringar i förnybar elproduktion ska komma till stånd måste den totala intäkten för producenten, d v s summan av el- och certifikatpriset, motsvara de fulla kostnaderna för investeringen. Detta innebär att det finns ett starkt samband mellan det långsiktiga elpriset och certifikatpriset. Om exempelvis det förväntade elpriset ökar så bör det förväntade certifikatpriset minska så att den totala intäkten för en certifikatberättigad producent är oförändrad. Det motsatta förhållandet gäller om det förväntade elpriset minskar. I ett scenario då kostnaden för den marginella elproduktionen ökar, exempelvis p.g.a. restriktioner av olika slag, måste certifikatpriset gå upp för att investeringar i 1 Certifikatberättigad vattenkraft utgörs av småskalig vattenkraft som vid utgången av april 2003 hade en installerad effekt om högst 1,5 MW, nya anläggningar, återupptagen drift i nedlagda anläggningar, ökad produktionskapacitet i befintliga anläggningar samt anläggningar som inte längre kan erhålla långsiktig lönsam produktion på grund av myndighetsbeslut eller omfattande ombyggnader. 3

8 certifikatbaserad elproduktion ska vara lönsam. Ett sådant scenario innebär alltså en kostnadsökning för konsumenterna. Kortsiktiga variationer i elpriset bör dock inte påverka certifikatpriset under förutsättning att det inte påverkar de långsiktiga förväntningarna på elmarknaden. Detta beror på att marknadens deltagare förväntar sig att elpriset varierar samt att certifikat kan sparas till senare perioder. Det är sålunda balansen över hela perioden som bestämmer certifikatpriset även om temporära knappheter kan påverka priset. 2.2 Potential och marginalprissättande elproduktion Potentialen för landbaserad vindkraft är relativt stor och geografiskt spridd. Utifrån Energimyndighetens kartläggning av Riksintressen för vindkraft kan man se att den största potentialen finns i norra och mellersta Sverige. Antalet utpekade områden för riksintressen uppgår till 423 stycken och utgör ca 2 % av Sveriges yta. I detta sammanhang är det dock viktigt att påpeka att potentialen är osäker då vindkraftsutbyggnad i dessa områden kan krocka med andra intressen, exempelvis befintliga riksintressen såsom naturvård, kulturminnesvård, rennäring, försvarsmaktens intressen, luftfart etc. Även produktionen som sådan är osäker eftersom detta kräver noggranna vindmätningar på plats. Vidare finns det många platser som är lämpliga för vindkraft som ligger utanför de områden som är utpekade som Riksintressen för vindkraft. Södra delen av Sverige, exempelvis Skåne, har många bra vindlägen samtidigt som faktorer som hög befolkningstäthet innebär begränsningar i hur stor utbyggnaden kan bli. Trots att den exakta ekonomiska potentialen för vind är osäker är det sannolikt att den på lång sikt kommer att vara den marginalprissättande teknologin inom ramen för certifikatsystemet. Detta beror på att det finns en relativt stor potential av goda vindlägen, i kombination med att den potentiella ökningen av övrig förnybar elproduktion är begränsad. Även om det finns en teoretisk potential för ny vattenkraft uppgående till 3-5 TWh är utbyggnaden i hög grad begränsad av en restriktiv hållning vid miljöprövning etc. Den faktiska potentialen är därför relativt liten och bedöms främst ske genom effektivitetshöjningar av befintlig storskalig vattenkraft samt, i viss mån, nyinvesteringar i småskalig vattenkraft. Ny biokraftvärme i fjärrvärmenäten är beroende av tillväxten i värmeunderlaget, hur stor minskningen av den renodlade värmekapaciteten blir samt den relativa konkurrenskraften gentemot ny kraftvärme som inte är berättigad till elcertifikat. Då vi inte bedömer att det sker en substantiell ökning av värmeunderlaget i framtiden i kombination med en expansion av avfallskraftvärme (ej certifikatberättigad) bedöms potentialen för ny biokraftvärme i fjärrvärmenäten vara begränsad. Den biobaserade kraftvärmen inom industrin drivs främst av utvecklingen inom massa- och pappersindustrin. Sedan certifikatsystemet startade har de största massabruken redan ökat sin kraftvärmekapacitet baserat på biobränslen. En viss ökning av elproduktionen bedöms dock ske. 3.1 Antaganden 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Ett flertal faktorer påverkar kostnaden inom certifikatsystemet. Dessa utgörs bl.a av investeringskostnader, avkastningskrav, drift- och underhållskostnader samt fullasttimmar. Generellt kan det sägas att en stor del av kostnaderna för att driva ett vindkraftverk är drivet av investeringskostnaden, d v s det är i hög grad frågan om fasta kostnader. De 4

9 fasta kostnaderna uttryckt som öre/kwh är med andra ord relativt stora i relation till de rörliga kostnaderna. I kostnadsberäkningarna har vi utgått från en omedelbar investeringskostnad för landbaserad vindkraft motsvarande kronor/kw 2. Avkastningskravet är satt till 9.5% realt före skatt. Driftskostnader för vind är en blandning av rent rörliga kostnader samt fasta kostnader. Detta innebär att driftskostnaderna till viss del varierar efter driftstid. Vi har utgått från en driftskostnad på drygt 20 öre/kwh. 3.2 Metod och avgränsning I beräkningen har Pöyry utgått från ett vindkraftverk med installerad kapacitet på 2 MW, en tornhöjd på 90 meter samt 90 meters rotorblad. Därefter har fullasttimmarna för ett sådant vindkraftverk beräknats för olika vindhastigheter. Mer specifikt har vi utgått från hur produktionen förändras när vindhastigheten successivt minskar från en årsmedelvind på 7.5 m/s till 7.0 m/s. Medelvinden är definierad som årsmedelvinden på 103 meters höjd över nollförskjutningsplanet. Små förändringar i vindhastigheten ger stora förändringar i fullasttimmar, vilket påverkar de totala kostnaderna i hög grad. Om exempelvis elproduktionen minskar till följd av sämre vindlägen måste en relativt stor fast investeringskostnad fördelas på en lägre elproduktion. Det motsatta förhållandet gäller vid bättre vindlägen. I känslighetsanalysen har vi även beräknat konsekvenserna om årsmedelvinden ökar till 8,0 m/s. Eftersom detta är en generisk beräkning finns många osäkerheter. Fullasttimmarna är beroende av många andra faktorer än bara vindstyrkan som exempelvis turbulens och hur spridningen av vindstyrkan relativt medelvinden ser ut. Vidare kan teknikutveckling på området potentiellt påverka fullasttimmarna. Resultaten bör därför tolkas försiktigt. De ovanstående antagandena har lagts in i Pöyrys simuleringsmodell för elcertifikatmarknaden 3. Detta är en modell som simulerar de framtida certifikatpriserna. Utifrån de modellerade certifikatpriserna har vi jämfört kostnaderna för konsumenterna under perioden när årsmedelvinden på 103 meters höjd över nollförskjutningsplanet successivt sjunker från 7.5 m/s till 7.0 m/s. Som tidigare har nämnts har ett känslighetsfall beräknats då årsmedelvinden är 8.0 m/s. Kostnaden för konsumenterna har beräknats genom att jämföra certifikatpriserna i fallet då det blåser 7.5 m/s med när det blåser mindre/mer. Detta har multiplicerats med den kvotpliktiga elen samt kvoten och summerats för varje år under perioden Pöyry har även gjort en beräkning där ovanstående kostnader för konsumenterna har diskonterats med 5% för perioden Som tidigare har nämnts har vi jämfört alla känslighetsanalyser med ett fall där årsmedelvinden uppgår till 7,5 m/s över nollförskjutningsplanet för den marginalprissättande vindproduktionen. Detta referensscenario är inte menad att representera det exakta utfallet i framtiden i ett fall där inga restriktioner läggs på var vindkraften kan placeras. Snarare används det som antagande för en möjlig utveckling då begränsningar för vindkraftsetableringar är måttliga. 2 Exklusive räntekostnader under byggnadstiden 3 Tradable green certificate model 5

10 4. RESULTAT I Tabell 2 nedan redovisas resultaten för alla känslighetsanalyserna. Sammantaget innebär sämre vindlägen för den marginalprissättande klassen av vindkraftverk att kostnaderna ökar för konsumenterna. Kostnadsökningen (2009 års prisnivå) uppgår till 5,1 miljarder kronor när vindhastigheten sjunker till 7,4 m/s medan kostnadsökningen uppgår till 36 miljarder SEK om vindhastigheten sjunker till 7,0 m/s. I fallet då vindhastigheten istället ökar till 8,0 m/s minskar kostnaderna med 20 miljarder kronor för de kvotpliktiga konsumenterna. När motsvarande kostnader diskonteras med 5 % ränta sjunker kostnaderna för konsumenterna och ligger i spannet -12 miljarder till +22,9 miljarder. Tabell 2 Kostnadsförändringar för kvotpliktiga konsumenter av ändrade vindlägen Vindhastighet (m/s) Kostnad, miljarder kronor Nuvärde, miljarder kronor 7,4 5,1 3,0 7,3 11,5 7,2 7,2 19,3 13,8 7,1 23,5 17,3 7,0 36,0 22,9 Not: Fasta 2009 SEK 8,0-20,0-12 Vindhastighet refererar till 103 meter över nollförskjutningsplanet Källa: Poyry Management Consulting analysis 6

11 Pöyry is a global consulting and engineering firm dedicated to balanced sustainability. Our in-depth expertise extends to the fields of industry, energy, urban & mobility and water & environment. Pöyry has 7000 experts operating in about 50 countries, locally and globally. Pöyry is Europe's leading management consultancy company specialised in the energy sector. Our services combine management solutions with specific energy business competence that is leveraged with the engineering expertise of Pöyry. We aim to support our clients in the full spectrum of energy sector activities. Pöyry Management Consulting (Sweden) AB Banérgatan 16 Tel: +46 (0) SE Stockholm Fax: +46 (0) Sweden Pöyry Management Consulting Sweden report no 2011-, TJA/-22 october 2010 Project no. <Public>

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL PM till Villaägarna FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL Pöyry Management Consulting is Europe's leading consultancy providing strategic, commercial, regulatory

Läs mer

VILLAÄGARNA ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09

VILLAÄGARNA ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 TOM APRIL VILLAÄGARNA ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 PM till Villaägarna Maj, 2010 ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09 TOM APRIL

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99) Stockholm 2016-11-25 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99) (M2016/02399/Ee) Branschföreningen

Läs mer

Elcertpriset under hård press. Hur ser framtiden ut?

Elcertpriset under hård press. Hur ser framtiden ut? NVE Vindkraftseminarium 2012 Elcertpriset under hård press. Hur ser framtiden ut? Trondheim 4-5 juni 2012 Peter Chudi SKM Svensk Kraftmäkling AB NVE Vindkraftseminarium 4-5 juni 2012 1 Tre budskap om elcertmarknaden

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh

Läs mer

Stockholm 2010-12-15. Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Er referens: N2010/2438/E

Stockholm 2010-12-15. Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Er referens: N2010/2438/E Stockholm 2010-12-15 Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Er referens: N2010/2438/E Yttrande över Energimyndighetens rapporter Åtgärder för att skydda elkunden mot för höga elcertifikatpriser, Gemensamt

Läs mer

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige STEM061 ver.w-3.2, 2007-05-15 1 (5) Analysavdelningen Enheten för operativa styrmedel Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet 2003-2013 avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Läs mer

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund Gröna certifikat för el konsekvenser för fj ärrvärm en Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 I nnehåll Gröna certifikat i allmänhet RECS Svensk fjärrvärmes mål KVV och förnybart Svenska systemet När är certifikat

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Ändringar i kontrakt och förfrågningsunderlag

Ändringar i kontrakt och förfrågningsunderlag Ändringar i kontrakt och förfrågningsunderlag Ändra i kontrakt och förfrågningsunderlag Inga regler som uttryckligen tar sikte på ändringar av kontrakt eller förfrågningsunderlag Möjligheterna att ändra

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S Ett energisystem med större andel vindkraft Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S October 1 Energikommissionen, 6 th 2015, Stockholm Vad är teknikläget för framtidens

Läs mer

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad

Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Karin Hammarlund. karin.hammarlund@ltj.slu.se

Karin Hammarlund. karin.hammarlund@ltj.slu.se Karin Hammarlund karin.hammarlund@ltj.slu.se Vindkraft i människors Landskap Planeringsmålet Det nya planeringsmålet för vindkraft föreslår att öka produktionen av vindkraftsel betydligt från 10 TWh år

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) (december) 153 000 Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Er referens: N2014/734/E Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Svensk Vindenergi välkomnar

Läs mer

Handel med Elcertifikat ett stödsystem för fönybar el

Handel med Elcertifikat ett stödsystem för fönybar el Etableringen av sertifikatmarked i Sverige Handel med Elcertifikat ett stödsystem för fönybar el Seminarium på OED i Oslo den 26 februari 2008 Nils Andersson, Svensk Vindkraft Stödsystem till förnybar

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28 Gemensamt elcertifikatsystem med Norge Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Nedan följer synpunkter våra och förslag Skälen till att Sverige kan få svårt att uppnå målet är flera.

Nedan följer synpunkter våra och förslag Skälen till att Sverige kan få svårt att uppnå målet är flera. Här kommer Svensk Vindkraftförening och SERO:s remissvar på Energimyndighetens skrivelse Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 N2014/734/E Vi delar i stort Energimyndighetens identifiering av vilka

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked Martin Johansson Handläggare Enheten för operativa styrmedel Bakgrund om elcertifikatsystemet Elcertifikat infördes den

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet

Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet Konsekvenser för elkunden av en höjd ambitionsnivå i elcertifikatsystemet Delredovisning 2. Uppdraget att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet mm. ER 2009:35 Böcker och rapporter utgivna av Statens

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Handeln med elcertifikat

Handeln med elcertifikat Handeln med elcertifikat 2011-02-10 Peter Chudi, SKM 1 Energi Norge konferensen 11 mars 2010 PRODUKTER Noterade Spot Terminsprodukter Onoterade Flerårsavtal Fast pris kontrakt för löpande produktion Monetarisering

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens samrådsinformation kring kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens samrådsinformation kring kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Till: Energimyndigheten Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens samrådsinformation kring kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Svensk Vindenergi välkomnar Energimyndighetens översyn

Läs mer

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Elproduktionskostnader nya anläggningar? Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och

Läs mer

Windcap Fond 1 AB. Halvårsrapport

Windcap Fond 1 AB. Halvårsrapport Windcap Fond 1 AB Koncern Halvårsrapport 2010-06-30 Periodens utveckling i sammandrag Intäkterna uppgick till 6 242 kkr Rörelseresultat uppgick till 4765 kkr Avskrivningarna uppgick till -3863 kkr och

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Klimatcertifikat för fordonsbränsle Klimatcertifikat för fordonsbränsle en idéskiss Nils Andersson Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se I samarbete med Energigas Sverige Nilsan Energikonsult AB 17 maj, 2013 Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund

VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund VÅR SYN PÅ ENERGIMYNDIGHETENS RAPPORT HAVSBASERAD VINDKRAFT ( Rapporten ) Bakgrund Sammanlagt har över 70 mdr SEK investerats i landbaserad vindkraft sedan 2008 och ytterligare minst lika mycket måste

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Vindkraftutbyggnadförutsättningar Vindkraftutbyggnadförutsättningar och prognos Svensk Vindenergi 2015-09-29 Tomas Hallberg Agenda Statistik och prognos Förutsättningar Styrmedel Nätinfrastruktur Vikande lönsamhet Goda vindlägen Vind 2015

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

En svensk-norsk elcertifikatsmarknad. ÅRSRAPPORT FöR 2013

En svensk-norsk elcertifikatsmarknad. ÅRSRAPPORT FöR 2013 En svensk-norsk elcertifikatsmarknad ÅRSRAPPORT FöR 2013 2 Innehållsförteckning Förord 3 Nyckeltal för år 2013 4 Så här fungerar elcertifikatsmarknaden 5 Måluppfyllelse 14 Tilldelning av elcertifikat 18

Läs mer

Fortsatt satsning på förnybar elproduktion. Utveckling av elcertifikatsystemet

Fortsatt satsning på förnybar elproduktion. Utveckling av elcertifikatsystemet Fortsatt satsning på förnybar elproduktion Utveckling av elcertifikatsystemet Sammanfattning Svensk Vindenergi ger i denna PM föreningens syn på det nuvarande stödsystemet för vindkraft, dess utmaningar

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2011-06-30 Högre elproduktion, intäkter och resultat i intressebolaget än föregående år. Nedskrivning på innehavet av elcertifikat pga sjunkande elcertifikatpriser. Nyemission

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 Sammanfattning av Energimyndighetens och NVEs rapporter Syftet med denna publikation är att sammanfatta innehållet i de rapporter som NVE och Energimyndigheten

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05-02-2003 C(2003)382fin Ärende: Statligt stöd N 789/2002 Sverige Elcertifikatsystemet Fru Minister, 1. FÖRFARANDE I en skrivelse av den 6 december 2002, registrerad

Läs mer

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se)

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Institutet för Näringslivsforskning Effekten på systempriset av att lägga ner Oskarshamn

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat; SFS 2009:269 Utkom från trycket den 16 april 2009 utfärdad den 2 april 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Läget i länet och tillståndsprocessen

Läget i länet och tillståndsprocessen Läget i länet och tillståndsprocessen Vindkraft på rätt plats, Härnösand 2014-10-19 Maria Stenkvist, Vindenheten Energimyndigheten Agenda Energimyndighetens roll Tillståndsprocessen Läget i länet Vindkraftens

Läs mer

Investera i vindkraft!

Investera i vindkraft! Info: Investera i vindkraft! Vindkraft är en lönsam investering i grön energi. Här kan du läsa om hur det fungerar att investera och vilka möjligheter det ger. Du får kalkylexempel och information om bland

Läs mer

Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet

Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet Handling Datum 1 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2013-10-24 Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet Handling Datum 2 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

Frotorp Vindpark. Endast ett fåtal andelar kvar! Projekt Frotorp

Frotorp Vindpark. Endast ett fåtal andelar kvar! Projekt Frotorp Projekt Frotorp Endast ett fåtal andelar kvar! Frotorp Vindpark Eolus Vind har under 2012 byggt 3 vindkraftverk utanför Vretstorp i Hallsbergs kommun. Parken drivs gemensamt i ett driftbolag. Vindkraftverken

Läs mer

Förutsättningar för vindkraft

Förutsättningar för vindkraft Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se 1. Bakgrund...

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Elcertifikatsystemet - Nya möjligheter för elproducenterna Jenny Hedström Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ÅF värme och kraftkonferensen 11 november 2009 Agenda Ny tilldelningsperiod för

Läs mer

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB www.nilsan.se Elcertifikat Certifikat Certifikat pris MWh El El pris 2 IEAs granskning av Sveriges Energipolitik

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Tidpunkt för godkännande av anläggning

Tidpunkt för godkännande av anläggning Tidpunkt för godkännande av anläggning Roger Östberg Seminarium 9 juni Gardemoen Uppdraget Utreda behovet av att införa en tidpunkt för när anläggningar måste vara driftsatta för att kunna godkännas för

Läs mer

Erfarenheter från elcertifikatmarknaden 2003-2010

Erfarenheter från elcertifikatmarknaden 2003-2010 Erfarenheter från elcertifikatmarknaden 2003-2010 SKM 1 Innehåll 1. Övergripande erfarenheter 2. Hur fungerar marknaden? - Produkter - Prisbildning - Plats - Påverkan 3. Sammanfattning 2010 Tricorona AB

Läs mer

EIE/04/234/SO7.38605,

EIE/04/234/SO7.38605, Sonja Ewerstein Juni 2005 Regional rapportering om införlivande av EU:s RES-e-direktiv utförd av Sonja Ewerstein, Energimyndigheten inom ramen för EU-projektet RES-e regions nr EIE/04/234/SO7.38605, work

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2013-06-30 Omsättningen har ökat i och med försäljningen av aktierna i intressebolagskoncernen TVKF 1 AB som istället ersatts av direkt ägda hel- och delägda vindkraftverk.

Läs mer

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA

A1 1 (2) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA A1 1 (2) Dnr (ifylls av myndigheten) Bilaga 1 Förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat regleras i lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat och i Statens energimyndighets

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Elcertifikatmarknaden. Arntzen de Besche & Norwea. Oslo 4 november 2014

Elcertifikatmarknaden. Arntzen de Besche & Norwea. Oslo 4 november 2014 Elcertifikatmarknaden Arntzen de Besche & Norwea Oslo 4 november 2014 Peter Chudi, SKM Arntzen de Besche & Norwea 1 Tre önskemål inför dagen Hvordan har det svensk-norske elsertifikatmarkedet fungert så

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer