Handelsutredning Eda kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handelsutredning Eda kommun"

Transkript

1 Handelsutredning Eda kommun En analys av handel och regionalekonomi på den svenska sidan gränsen till Norge Analys & Strategi

2 Analys & Strategi

3 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Handelsutredning Eda kommun En analys av handel och regionalekonomi på den svenska sidan gränsen till Norge. Redaktör: Mattias Frithiof, med Anders Wigren och Fredrik Bergström WSP Analys och Strategi Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Org nr: Analys & Strategi Styrelsens säte: Stockholm

4 Förord Gränshandeln i allmänhet och Charlottenberg Shoppingcenter i synnerhet har under 2000-talets första år förändrat näringslivet och den byggda miljön i Eda kommun och Charlottenberg. Handeln har flyttat från Charlottenbergs centrum och Storgatan till Tallmon och Eda Glasbruk. Butiker har fått stänga och nya har öppnat istället. Systembolagets och Apotekets flytt till köpcentrumet har på ett avgörande sätt ändrat kundtillströmningen. Eda kommun planerar nu för en fortsatt ökning av handeln genom att ta fram en fördjupad översiktsplan för Charlottenberg. Handelsytan förväntas dubbleras inom den kommande 10-årsperioden. Vi vet att den utvecklingen kommer att leda till fler förändringar. Men hur ska vi veta vilka effekter och konsekvenser som följer av det beslutet? Ett sätt är att titta i backspegeln och se på vad som egentligen har hänt under 00-talet. Den kunskapen kan vi sedan försöka använda oss av för att förutse förändringarna under 10-talet. Byggnadsnämnden har låtit WSP Sverige AB ta fram en handelsutredning för att beskriva utvecklingen inom gränshandeln i Eda. Avsikten är att den ska vara ett underlag för beslut, men också att den ska ge oss alla bättre kunskap om vad vi kan vänta oss i framtiden. Dan Säterman Byggnadsnämndens ordförande Analys & Strategi

5 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Rapportens upplägg och struktur Konjunkturutvecklingen MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkning och utveckling Inkomster och inkomstutveckling Nettopendlingen till svenska kommuner HANDELNS UTVECKLING I ETT OMVÄRLDSPERSPEKTIV En exportdriven tillväxt Marknaden i Norge Den norska köpkraften REGIONALEKONOMI OCH ARBETSMARKNAD Sysselsättningsutvecklingen Den riktade pendlingen Arbetslöshet och försörjningskvot KONSEKVENSBESKRIVNINGAR SLUTSATSER BILAGOR OCH REFERENSER Analys & Strategi 5

6 6 Analys & Strategi

7 Sammanfattning Handeln har utvecklats mycket starkt i Eda kommun och Charlottenberg som traditionellt sett har haft industrin som den dominerande näringen. Det huvudsakliga skälet för detta är en mycket snabbt växande gränshandel, som idag utgör en central utvecklingskraft för orten och kommunen. De nyetableringar som lokaliserats till Charlottenberg har sin förklaring i ett kraftigt inflöde av norsk köpkraft. Tack vare gränshandeln har utbudet av handel i Charlottenberg blivit betydligt större och mera diversifierad än den hade varit utan gränshandel. Denna exportledda tillväxt har haft två effekter. För det första har den växande handeln via multiplikatoreffekter påverkat den lokala och regionala ekonomin positivt. För det andra har den exportledda tillväxten skapat konkurrensfördelar för Charlottenberg genom att utbudet har blivit stort och diversifierat. Därigenom har Charlottenberg nått en regional attraktivitet som, rätt förvaltad, kan fortsatt utgöra en stark bas för den lokala ekonomin och som bidrar till en både sektoriell och konjunkturell stabilitet. Mängden handel i en kommun avgörs i huvudsak av befolkningens storlek, demografiska faktorer och den totala förvärvsinkomsten. Hur många personer som dagligen pendlar in och ut ur kommunen är också betydelsefullt. För att få perspektiv på marknadsförutsättningarna i Eda kommun jämförs utvecklingen Eda med utvecklingen i Arvika, Karlstad och Årjängs kommuner, Värmlands län och en referensgrupp bestående av 31 kommuner i Sverige som liknar Eda 1. När det gäller befolkningsunderlaget tillhör Eda kommun de mindre i Sverige och det lokala och regionala befolkningsunderlaget minskar. Arvika, Årjäng och referenskommunerna har en snarlik befolkningsstruktur. Jämfört med riket uppvisar Eda en stor andel äldre och liten andel yngre. Detta beror dels på ett negativt födelsenetto och dels ett negativt flyttnetto. Det är av intresse att dela upp befolkningsutvecklingen i dessa två komponenter då de har olika budskap. Födelsenettot är en spegling av åldersstrukturen och flyttnettot speglar arbetsmarknadsläget och regionens attraktivitet som bostadsort. Dock har både attraktivitet och åldersstruktur förbättrats väsentligt sedan milleniskiftet. En positiv utveckling av arbetsmarknaden brukar långsiktigt leda till en ökad inflyttning och ett positiv födelsenetto. Ytterligare en viktig drivkraft för handelns storlek och utveckling är medelinkomsten och dess utveckling. I Eda kommun var medelinkomsten omkring 1 Vi använder Sveriges Kommuner och Lanstings indelning och vilka kommuner som ingår i gruppen Referenskommuner framgår i bilaga 1. Analys & Strategi

8 5 000 kronor lägre än i referenskommunerna Denna skillnad hade växt till runt kronor Det som statistiken visar är en låg och långsamt växande medelinkomst i Eda kommun även i jämförelse med Arvika, Årjäng, Karlstad, Värmlands län och riket. Denna bild återger sannolikt inte hela sanningen då pendlarna till Norge inte ingår i statistiken. Trots detta omsatte detaljhandeln 1,4 miljarder kronor i Eda kommun Omsättningen totalt i detaljhandeln ökade med 171 procent i Eda kommun mellan 2003 och 2007 jämfört med 25 procent i riket. I Arvika var den totala ökningen långsam (9 %) vilket inte kan förklaras med en svag lokal och regional efterfrågeutveckling. Sammanfattningsvis visar analysen att den snabba tillväxten i handeln Eda kommun till mycket stor del är exportledd och att det är exporten av dagligvaror som dominerar. Sannolikt har en omfördelning av framförallt sällanköpshandel ägt rum från Arvika till Eda. Detta speglar ett funktionellt samspel mellan Eda och Arvika inom handeln som också till del kan förklaras med den relativt väl integrerade arbetsmarknaden. Det finns inget exakt vetenskapligt sätt att bestämma den norska marknadens storlek eller omfattning. För att få en uppfattning om den norska marknadens storlek har istället ett restidsbegrepp om cirka en och två timmar använts för att avgränsa marknaden i ett primärt och ett sekundärt upptagningsområde. Totalt omfattar det norska marknadsområdet med denna beräkning personer. Medan antalet invånare i det svenska upptagningsområdet minskat något har det norska upptagningsområdet ökat med mellan 2000 och Detta gör att en mycket stor del av köpkraften, och tillväxten av köpkraft, idag finns i Norge. Köpkraften uppgick i primärområdet till 4,7 miljarder kronor Av dessa kom 2 miljarder från den svenska sidan och 2,7 miljarder kom från Norge. Sekundärområdet, som i sin helhet finns i Norge, hade en total köpkraft på 58,9 miljarder kronor Totalt bedöms köpkraften i Edas hela marknadsområde öka med cirka 15,4 miljarder kronor de kommande tio åren. Enligt kommunala uppgifter består Charlottenbergs totala handelsyta av cirka kvm, varav cirka hälften utgörs av det nya shoppingcentrumet. Enligt den fördjupade översiktsplan (FÖP) för Charlottenberg finns potential för ytterligare kvadratmeter. För närvarande representerar handeln i Charlottenberg 1,5 procent av köpkraften i det totala marknadsområdet. Med en bibehållen marknadsandel blir tillväxten i omsättning 23 procent mellan 2007 och Med en konstant relation mellan omsättning och handelsyta finns det vid oförändrad marknadsandel 2018 ett utbyggnadsutrymme på omkring kvadratmeter fram till Alla ut- 8 Analys & Strategi

9 byggnad därutöver förutsätter att köpcentrets eller tillkommande köpcentras marknadsandelar ökar. Det finns tillräckligt med köpkraft i primärområdet för att hantera en utbyggnad av handeln med ytterligare m 2. Detta förutsätter dock att handelsplatsen tar hand om nästan hela köpkraftstillväxten i primärområdet mellan 2007 och En utbyggnad med ytterligare m 2 fram till 2018 kommer att leda till omfördelning av köpkraften i primärområdet med 1 miljard kronor samt ytterligare omfördelning av köpkraften inom sekundärområdet med en miljard kronor. En utbyggnad med m 2 kräver således en total omfördelning av köpkraft inom hela marknadsområdet med två miljarder kronor. Vår bedömning av den förväntade utvecklingen i Charlottenberg är att det inte finns tillräckligt med köpkraft i primärområdet för att svara upp mot de nya ytor som kan utvecklas. Utmaningen är således att de satsningar som görs blir så pass attraktiva att de lyckas attrahera kunder/besökare från ett betydligt större upptagningsområde. För att lyckas med detta måste handeln i Charlottenberg utvecklas och förädlas. En mycket viktig del i ett sådant arbete är att diversifiera utbud, lokalisering och att vässa erbjudandet med övriga tjänster som är beroende av samverkan mellan en lång rad aktörer t.ex. fastighetsägare, restauranger, besöksnäringarna och kommunen. En genomarbetad strategi för lokalisering av nya affärsrörelser behövs, liksom en analys av glapp i det befintliga utbudet, vilken typ av handel som har störst komparativa fördelar gentemot den norska marknaden, och hur dessa bäst kombineras och placeras. Men givet den ökning av handeln som kan förutses bör det finnas goda möjligheter för Charlottenberg att utveckla både externhandeln och cityhandeln. Det är dock viktigt att utbuden upplevs som komplementära och med en unik framtoning. Till detta hör områdets fysiska attraktionskraft, och i detta ligger inte minst en upprustning av Storgatans gestaltning. För att i större utsträckning penetrera sitt existerande upptagningsområde är också den relativa attraktivitet som finns längre in i landet viktig. Här spelar både Arvika och Karlstad (Bergvik) en viktig roll, och alla vinner på att utöka och förbättra sitt erbjudande i samförstånd och samverkan. I ett större perspektiv (till exempel ett norskt) utgör Charlottenberg, Arvika och Karlstad ett samlat alternativ för shoppingresor och alla tre torde ha stor nytta av att samarbeta under den premissen. Slutligen är det också viktigt att poängtera betydelsen av samverkan mellan de aktörer som redan finns i Charlottenberg. Inte minst är det viktigt för utvecklingen av cityhandeln utmed Storgatan. En närmare samverkan kring utvecklingen kräver en gemensam syn på nuläge, förutsättningar och möjligheter något vi till viss del hoppats lagt grunden för med denna rapport. Analys & Strategi

10 10 Analys & Strategi

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Traditionellt sett har industrin varit den dominerande näringen i Charlottenberg. Den handel som bedrevs var avsedd för den egna befolkningen. En snabbt växande gränshandel har dock ändrat detta förhållande och handeln har idag blivit en central utvecklingskraft för orten och kommunen. En handelsutredning genomfördes 2005 av HUI. Slutsatserna av utredningen var att bland andra att etableringarna i Charlottenberg helt bygger på ett kraftigt inflöde av norsk köpkraft. Det bedömdes inte vara möjligt med ett ökat svenskt inflöde med den givna konkurrensen i regionen. Det rekommenderades att man skulle avvakta med vidare etableringar. Sedan 2005 har dock ett antal nya etableringar ägt rum. Detta gör att en handelsutredning behöver göras som ger faktaunderlag och förståelse för den handelsutveckling som äger rum i Charlottenberg. Syftet med utredningen är flerfaldigt. Ett av syftena är att underlätta planering och beslut i arbetet med att skapa förutsättningar för centrumhandel, externhandel och gränshandel. Ett annat syfte är utredningen ska ge underlag för beslut och planer gällande infrastruktur, miljö, samt ökad insyn och förståelse för sociala och kulturella aspekter. Ett tredje syfte är att utredningen ska belysa handelsutvecklingens inverkan och konsekvenser för Eda kommun i huvudsak, men till viss del även för angränsande kommuner. Utredningen ska utgöra underlag för inom- och mellankommunala samråd. För att belysa de ovan nämnda frågeställningarna har en bred ansats använts. Detta innebär bland annat att den traditionella handelsanalysen kompletteras med en regionalekonomisk analys för att bättre ge ett relevant faktaunderlag och förståelse för handelsutvecklingen i Charlottenberg och hur denna utveckling påverkar det omgivande samhället. 1.2 Rapportens upplägg och struktur WSP Analys & Strategi har i denna utredning frångått den traditionella handelsanalysen som ofta görs i samband med utvärderingar av nyetableringar och i framtagandet av exempelvis handelspolicies. Även om de flesta moment som också en traditionell handelsanalys ingår även här, har WSP Analys & Strategi breddat upplägget till att också omfatta en analys av den generella och regionalt anknutna utvecklingen i Eda. Anledningarna till att detta bredare anslag är att föredra är flera. Dels har utvecklingen i Eda visat att traditionella handelsmodeller inte fullt ut lyckats fånga den utveckling som de facto har skett. Dels är Eda speciellt då förutsättningarna både omfattar en expansiv gränshandel och då Analys & Strategi

12 analysen gäller en förhållandevis liten kommun som har lyckats skapa en omfattande shoppingturism. Det faktum att handeln har kommit att utvecklas starkt har också lett till att handeln på ett signifikant sätt har påverkat hela regionens utveckling. Den bredare ansatsen innebär för det första att analysen vidgas genom att det geografiska perspektivet omfattar utvecklingen av för handeln relevanta faktorer i tre samspelande marknader, exportmarknaden (Norge och turism), Lokala marknaden (Charlottenberg och Eda kommun) samt den regionala marknaden (Arvika och övriga Värmland). För det andra så vidgas analysen till att omfatta en prognos av hur utvecklingen av handeln och hur den kan påverka Eda kommun. Analysmodellen visas i figuren nedan. Export till Norge Turism Lokal marknad: Befolkningsutveckling Inkomstutveckling Utbildningsstruktur Pendling Efterfrågan på handel Utbud av handel Regional marknad Befolkningsutveckling Inkomstutveckling Utbildningsstruktur Pendling Med stöd av analysmodellen kan samspelet mellan exportmarknaden, lokala marknaden och den regionala marknaden klarläggas och på så vis öka förståelsen för den handelsutveckling som äger rum i Charlottenberg. Det är även möjligt att med modellens hjälp analysera vilka strukturella konsekvenser som handelsutvecklingen har på det omgivande samhället. Detta är av särskild vikt i Charlottenberg där handeln utvecklats till en så pass viktig faktor i den regionala ekonomin. Genom export till Norge (gränshandel) har utbudet av handeln i Charlottenberg blivit betydligt större och mera diversifierad än den hade varit utan gränshandel. Denna exportledda tillväxt har haft två effekter. För det första har den växande handeln via multiplikatoreffekter påverkat den lokala och regionala ekonomin 12 Analys & Strategi

13 positivt. För det andra har den exportledda tillväxten skapat konkurrensfördelar för Charlottenberg genom att utbudet har blivit stort och diversifierat. Därigenom har Charlottenberg nått en regional attraktivitet som under vissa förutsättningar kan (rätt förvaltade) överleva en viss nedgång i exporten till Norge. Den kritiska frågeställningen i analysen blir således om handelsutbudet i Charlottenberg har blivit tillräckligt stort och diversifierat för att kunna överleva en viss nedgång i exporten (gränshandeln). En minskad efterfrågan från Norge innebär att köpkraft måste lockas från den regionala marknaden. Detta skapar en inomregional omfördelning av handeln där Charlottenberg kan bli en mötesplats inte bara för handel utan även för sociala och kulturella aktiviteter. Dessa aktiviteter kan drivas i Charlottenberg på grund av överspillningseffekter från handeln. Exempel på detta finns i det nyetablerade hotell som byggts, samt de exempel på övriga attraktioner som planeras men som ännu inte är realiserade. Men den ökade attraktiviteten för Charlottenberg som mötesplats för handel, sociala aktiviteter och kulturella aktiviteter leder också till potentiellt negativa effekter. Till dessa hör en ökad trafikalstring vilket ställer krav på den fysiska planeringen, ökande mark- och etableringskostnader, samt ett potentiellt högre kostnadsläge i handeln när priser anpassas till den norska kundgruppen. Med analysmodellen som stöd genomförs handelsutredningen i tre delar bestående av en nulägesanalys, en prognos på tio års sikt och en konsekvensbeskrivning. 1.3 Konjunkturutvecklingen Inledningsvis finns det också anledning att kortfattat nämna en strukturerande faktor för handeln i Charlottenberg som förvärrats radikalt bara under detta uppdrags genomförande. Svensk ekonomi har under 2008 gått in i en lågkonjunktur som har förstärkts av en global finanskris. Prognoser från olika prognosinstitut har kontinuerligt justerats ned. Exempelvis trodde Konjunkturinstitutet (KI) i augusti (före finanskrisen) att BNP-tillväxten 2009 skulle bli ca 1,4 procent. I december hade de sänkt prognosen till -0,9. Många andra prognosinstitut är också negativa vad gäller 2009, se tabell 1. De bedömningar som finns för 2010 tyder på att 2009 blir det sämsta året och att konjunkturen därefter börjar vända uppåt. Långkonjunkturen förväntas således bli relativt kortvarig. Det finns flera skäl till detta: - Inflationen avtar snabbare pga. avmattning och fallande olje- och råvarupriser, vilket leder till att räntan kan hållas låg vilket i sin tur leder till ökade investeringar och ökad konsumtion Analys & Strategi

14 - Hushållens ekonomi utvecklas relativt väl. De flesta har arbete och många får sänkta skatter. - Finanspolitiken strävar efter att motverka lågkonjunkturen. Många offentliga projekt sätts igång, t ex infrastruktursatsningar. - En svag krona gynnar exportsektorn. Dessutom räknar exempelvis IMF med att världskonjunkturen också vänder under En god lönsamhet i stora delar av näringslivet i ingången av lågkonjunkturen talar också för att det finns en hel del resurser att använda för att göra satsningar under lågkonjunkturen för att därmed stå starka när konjunkturen väl vänder. Tabell 1. Konjunkturbedömningar för 2009 och KI 2009 KI 2009 KI 2010 HUI 2009 HUI 2010 SWB 2009 Nordea 2009 BNP 1,4-0,9 1,9-1,0 1,0-1,7-1,5 Hushåll 2,2 0,4 2,6-0,5 1,0 0,0-0,6 Offentlig 1,0 1,1 1,8 2,0 1,5 1,5 0,4 konsumtion Arbetslöshet 6,5 7,9 9,0 8,5 9,5 8,4 7,7 Publicerad Aug 08 Dec 08 Dec 08 Dec 08 Dec 08 Jan 09 Jan 09 Även Norge har självklart drabbats av lågkonjunkturen. Svenska Konjunkturinstitutets prognos pekar dock på att lågkonjunkturen inte kommer att bli lika djup som i Sverige och i många andra delar av EU, se diagram 1. Diagram 1. BNP utvecklingen i Sverige, EU och Norge samt prognos för 2009 och Analys & Strategi

15 7,0 6,0 Prognos 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1, ,0-3,0 EU Sverige Norge Källa: Konjunkturinstitutet Tittar man närmare på handelns utveckling under de kommande åren kan man utgå ifrån HUI:s konjunkturprognos, se tabell 2. Tabell 2. Konsumtionens och detaljhandelns utveckling Hushållens konsumtion 1,0-0,5 1,0 Total detaljhandel 2,0 0,0 1,0 Dagligvaror 0,0 0,0 0,0 Sällanköpsvaror 4,0 0,0 1,5 Källa: HUI:s konjunkturprognos, december För Eda med omnejd innebär konjunkturutvecklingen att det kan bli ett tufft 2009, men (givet att prognoserna är korrekta) utvecklingen kan bli ljusare under 2010 och framåt. 2 Marknadsförutsättningar I tillägg till den rådande konjunkturen bestäms mängden handel i en kommun i huvudsak av befolkningens storlek, demografiska faktorer och den totala förvärvsinkomsten. Hur många personer som dagligen pendlar in och ut ur kommunen är också betydelsefullt. I detta avsnitt ska de viktigaste faktorerna bakom Analys & Strategi

16 handelns storlek och utveckling i Eda kommun beskrivas för en tretton år lång period, med en utblick mot 2007 där tillgången till statistik tillåter. För att få perspektiv på marknadsförutsättningarna i Eda kommun jämförs utvecklingen Eda med utvecklingen i Arvika, Karlstad och Årjängs kommuner, Värmlands län och en referensgrupp bestående av 31 kommuner i Sverige som liknar Eda Befolkning och utveckling Antalet invånare i Eda kommun var 1993 drygt personer. I Arvika kommun bodde ungefär tre gånger som många personer. Mediankommunen bland referenskommunerna hade invånare Eda kommun hade således något färre invånare än mediankommunen i referensgruppen. Befolkningsutvecklingen visas i Figur 1 nedan. Mellan 1993 och 2007 minskade antalet invånare i Eda kommun med 699 personer vilket är en minskning med 7,4 procent. I referenskommunerna minskade antalet invånare under samma period med 10 procent. Även om antalet invånare minskade i Eda kommun var minskning alltså mindre än i referensgruppen. Sett i ett regionalt perspektiv minskade antalet invånare i Arvika kommun med 785 personer (2,9 procent) mellan 1993 och I Karlstad ökade istället antalet invånare mellan 1993 och 2007 med personer (7,5 procent). I Värmlands län som helhet minskade antalet invånare med personer, vilket är en minskning med 4 procent. När det gäller befolkningsunderlaget är tillhör Eda kommun de mindre i Sverige och det lokala och regionala befolkningsunderlaget minskar. 2 Vi använder Sveriges Kommuner och Lanstings indelning och vilka kommuner som ingår i gruppen Referenskommuner framgår i bilaga Analys & Strategi

17 Figur 1 Befolkningsutveckling I Eda kommun, Karlstad kommun, Arvika kommun, Värmlands län och Referenskommunerna Index 1993=100. Befolkningsutveckling (index år 1993=100) Index År Eda 1780 Karlstad 1784 Arvika 1765 Årjäng Värmland Referenskommunerna Befolkningsutvecklingen i en region kan delas upp i födelsenetto och flyttnetto. Det är av intresse att dela upp befolkningsutvecklingen i dessa två komponenter då de har olika budskap. Födelsenettot är en spegling av åldersstrukturen och flyttnettot speglar arbetsmarknadsläget och regionens attraktivitet som bostadsort. I Tabell 3 visas utvecklingen av födelsenetto, flyttnetto och befolkningsnetto. I Eda kommun kan i stort sett hela befolkningsminskningen mellan 1993 och 2007 tillskrivas ett negativt födelsenetto (minus 706). För att balansera detta underskott måste flyttnettot var minst plus 706. Men flyttnettot var endas plus sju personer. Delas perioden upp i två delperioder var födelsenettot större mellan 1993 och 2000 (minus 432) jämfört med minus 274 för perioden Flyttnettot var minus 265 personer men vände till plus 272 mellan 2001 och Både attraktivitet och åldersstruktur har således förbättrats väsentligt sedan milleniskiftet. Arvika kommun har haft ungefär samma utveckling som Eda kommun, med en befolkningsminskning drivet av ett negativt födelsenetto. I Karlstad är det ett positivt flyttnetto som utgör den största komponenten i befolkningstillväxten och flyttnettot för den senare delen av perioden är större än den förra. Flyttnettot och födelsenettot påverkar varandra långsiktigt då en ökad in- och utflyttning normalt består av personer i fertil och därmed också mer flyttbenägen ålder. In- och utflyttning påverkas i första hand av arbetsmarknaden i kommunen och dess grannkommuner. En positiv utveckling av arbetsmarknaden brukar långsiktigt leda till en ökad inflyttning och ett positiv födelsenetto. Analys & Strategi

18 Tabell 3 Födelsenetto, flyttnetto och befolkningsutvecklingen i Eda kommun, Arvika kommun, Årjängs kommun och Karlstad kommun Eda Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsnetto Arvika Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsnetto Årjäng Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsnetto Karlstad Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsnetto I tabell 4 visas befolkningens åldersstruktur Eda, Arvika, Årjäng och referenskommunerna har en snarlik befolkningsstruktur. Jämfört med riket är andelen mellan 0 och 44 år liten i Eda, Arvika, Årjäng och referenskommunerna. I Karlstad kommun är andelen högre än i riket i åldersgruppen år vilket till stor del beror på inflyttade studenter. I de två äldsta åldersgrupperna ökar skillnaderna till riket med stigande ålder i både Eda, Arvika och Årjängs kommuner. I åldersgruppen år var skillnaden i andelar tre procentenheter i Eda och två procentenheter i Arvika och Årjäng. I åldersgruppen 65 år och äldre var skillnaderna fyra procentenheter i både Eda och Arvika och tre i Årjäng. En stor andel äldre och liten andel av befolkningen mellan 18 och 44 år ger det negativa födelsenetto som visas ovan. 18 Analys & Strategi

19 Tabell 4 Befolkningens åldersstruktur Eda 19 % 7 % 22 % 29 % 22 % 1780 Karlstad 19 % 11 % 27 % 26 % 18 % 1784 Arvika 19 % 8 % 23 % 28 % 22 % 1765 Årjäng 21 % 7 % 23 % 28 % 21 % Värmland 20 % 8 % 22 % 28 % 22 % Referenskommunerna 20 % 7 % 21 % 29 % 23 % Riket 21 % 9 % 27 % 26 % 18 % 2.2 Inkomster och inkomstutveckling Befolkningens storlek och åldersstruktur, samt utvecklingen av dessa båda faktorer över tiden, är en viktig drivkraft för handelns storlek och utveckling. Hur stor medelinkomsten är och hur den utvecklas utgör en annan viktig komponent. Det ska påpekas att det finns statistiska felkällor vid mätning av arbetspendling, sysselsättning och inkomster som särskilt berör regioner där pendlingen mellan länder är stor. SCB har fått i uppdrag att tillsammans med de övriga statistikmyndigheterna i Norden förbättra statistiken. För att en person ska klassas som förvärvsarbetande dagbefolkning respektive nattbefolkning krävs att personen via personnumret kan spåras till en adress i Sverige och via organisationsnummer kan knytas till ett arbetsställe i Sverige. Personer som pendlar till ett annat land redovisas därför inte i sysselsättnings- och pendlingsstatistiken. Både antalet dagbefolkning och antalet nattbefolkning blir i statistiken lägre än i verkligheten. I Sverige är det normala förhållandet att pendlarna har en högre medelinkomst än de som bor och arbetar i samma kommun. Om samma förhållande gäller gränspendlingen här så underskattas medelinkomsten i gränskommuner som Eda, Årjäng och Arvika. Dessa faktorer förklarar delvis den låga förvärvsgraden och den låga medelinkomsten i Eda kommun och enligt kommunala uppgifter intjänas cirka 20 % av Edabornas totala löneinkomster i Norge. Det finns för närvarande ingen offentlig statistik som redovisar de verkliga förhållandena, vilket är ett stort problem i Eda kommun och i andra gränsregioner. Med denna reservation visas den sammanräknade medelinkomsten 1993, 2000 och 2006 i tabell 5. I Eda kommun var medelinkomsten omkring kronor lägre än i referenskommunerna Denna skillnad hade växt till runt kronor Det som statistiken visar är en låg och långsamt växande medelinkomst i Eda kommun även i jämförelse med Arvika, Årjäng, Karlstad, Värmlands län och riket. Denna bild återger sannolikt inte hela sanningen då pendlarna till Norge inte ingår i statistiken. Den korrekta bilden är sannolikt något högre medelinkomst i både Eda, Årjäng och Arvika. Analys & Strategi

20 Tabell 5 Sammanräknad medelinkomst per år (1000-tal kronor) 1993, 2000 och 2006 samt förändringen mellan 1993 och Förändring Andel av riket 06 Eda % 80.5 % Arvika % 89.1 % Årjäng % 79.7% Karstad % 97.0 % Värmland % 89.5 % Referenskommuner % 87.4 % Riket % I Figur 2 visas att utvecklingen av medelinkomsten i Eda kommun har varit långsammare än i referenskommunerna mellan 1993 och I ett lokalt perspektiv har medelinkomsten i Eda ökat långsammare än i Arvika och i ett regionalt perspektiv har medelinkomsten växt långsammare än i både Karlstad kommun och Värmlands län. Återigen är det viktigt att reservera för den del av inkomsterna som intjänas i Norge och således inte ingår i figuren. Men det är sannolikt så att medelinkomst trots detta ligger, och utvecklas, något under snittet. Figur 2 Utvecklingen av sammanräknad förvärvsinkomst Index 1993 = 100. Sammräknad total förvärvsinkomst Index Eda Arvika Karlstad Årjäng Värmland Referenskommuner Riket Analys & Strategi

21 2.3 Nettopendlingen till svenska kommuner Nettopendlingen mellan kommuner (inpendlare minus utpendlare) påverkar handelns storlek och utveckling över tid då personer som pendlar kan fördela sina dagliga inköp till antingen arbetskommunen, bostadskommunen, kommuner längs vägen mellan bostaden och arbetet eller en kombination av de tre alternativen. Ett pendlingsöverskott ger större förutsättningar för en stor och växande handel än ett pendlingsunderskott. I likhet med statistiken över inkomster är det pendling mellan kommuner i Sverige som redovisas i statistiken. I tabell 6 visas nettopendlingen för kommunerna i Värmland. I Eda var nettopendlingen negativ 2006, men underskottet har minskat sedan I Arvika var nettopendlingen också negativ 2006 men till skillnad från Eda har underskottet ökat sedan Karlstad kommun hade ett stort inpendlingsöverskott 1993 och det har minskat något sedan dess. Karlstad kommun är den i särklass största inpendlingskommunen i Värmlands län vilket kommer till utryck i Nuteks indelning av de svenska kommunerna i arbetsmarknadsregioner. I Karlstads arbetsmarknadsregion ingår kommunerna Kil, Hammarö, Munkfors, Forshaga, Grums, Sunne, Karlstad, Kristinehamn, Filipstad, Arvika och Säffle av de värmländska kommunerna samt Åmål i Västra Götalands län. Att Karlstad kommun har en så dominerande roll som inpendlingskommun i Värmlands län gör att handelns storlek och tillväxt påverkas positivt i Karlstad och negativt i övriga kommuner. Detta beror huvudsakligen på att köpkraften omfördelas mellan kommunerna i samband med arbetsresor. En del av förklaring till handelns utveckling i t.ex. Arvika kan alltså förklaras med arbetspendlingen ut från kommunen. I Arvikas fall har också nettoutflödet av arbetskraft ökat mer på senare år. Störst utbyte härvidlag har Arvika och Eda med varandra. Dock exporterar Eda mer arbetskraft till Arvika än tvärtom. Karlstad, på andra plats, är också en viktig arbetskommun för Arvikaborna. Tabell 6 Nettopendlingen i kommunerna i Värmlands län Kommun Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Analys & Strategi

22 1782 Filipstad Hagfors Arvika Säffle Kapitlet om marknadsförutsättningarna för handeln i Eda kommun låter sig relativt enkelt sammanfattas. Det har inte funnits något utrymme för expansion för handeln i Eda kommun drivet av den lokala och regionala marknaden på den svenska sidan gränsen. I stort sett har hela tillväxten i handeln i Eda kommun drivits av export till Norge, det vill säga gränshandel. I nästa kapitel ska handelns utveckling i Eda kommun beskrivas i ett omvärldsperspektiv. 3 Handelns utveckling i ett omvärldsperspektiv Totalt omsatte detaljhandeln 1,4 miljarder kronor i Eda kommun Dagligvaror svarade för 928 miljoner kronor och sällanköpsvaror för 524 miljoner kronor. Omsättningen totalt i detaljhandeln ökade med 171 procent i Eda kommun mellan 2003 och 2007 jämfört med 25 procent i riket. I Arvika var den totala ökningen långsam (9 %) vilket inte kan förklaras med en svag lokal och regional efterfrågeutveckling. Den enda rimliga förklaringen är att den exportdrivna tillväxten av handeln i Eda har skapat lokala konkurrensfördelar och att en omfördelning av handelsutbudet har ägt rum från Arvika till Eda. 3.1 En exportdriven tillväxt Den exportdrivna tillväxten av handeln i Eda kommun har främst berört dagligvaruhandeln vars omsättning har ökat med 216 procent mellan 2004 och Ökningen av omsättningen för sällanköpshandeln är betydligt mindre, 116 procent under samma period. Tabell 7 Omsättningen (miljoner kronor) för dagligvaror, sällanköpsvaror och totalt för detaljhandeln 2007 samt procentuell ökning mellan 2003 och Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Omsättning Procentuell Omsättning Procentuell Omsättning Procentuell ökning ökning ökning Eda % % % Arvika % % % Årjäng % % % Karlstad % % % Värmland % % % Strömstad % % % Riket % % % 22 Analys & Strategi

23 Handeln med Norge är i hög grad inriktad mot dagligvaror. År 2007 svarade dagligvaruhandeln för 63,9 procent av den totala omsättningen i detaljhandeln i Eda kommun. Motsvarande andel i Årjäng var 47,4 procent. Sällanköpsvaror svarade för resterande 36,1 procenten i Eda och i Årjäng var motsvarande andel 52,6 procent. I Arvika är sällanköpsandelen högre än i Eda 45,2 procent. I Strömstad, som har en stor export av handel till Norge, är dagligvarornas andel av den totala omsättningen 74,5 procent. I riket är dagligvarornas andel 46,2 procent. Detta understryker att handeln med Norge främst berör dagligvaruhandeln och att sällanköpsvaror ännu inte funnit sin marknad. Sällanköpsvaror är därtill ofta associerade med till exempel garantiåtaganden, tull och inte minst hemtransport vilket ställer större krav på att återförsäljare och detaljister löser frågorna kring transport över landsgränsen. Tabell 8 Andelen dagligvaror och sällanköpsvaror 2007 av omsättningen i detaljhandel 2007 Eda Arvika Karlstad Värmland Strömstad Riket Dagligvaror 63.9% 54.8% 38.6% 52.0% 74.5% 46.2% Sällanköpsvaror 36.1% 45.2% 61.4% 48.0% 25.5% 53.8% Totalt 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% För att få en indikation på hur omsättningen i handeln i Arvika kommun har påverkats av den snabba tillväxten av handelsutbudet i Eda kommun har en beräkning gjorts och visas i Tabell 8. Analysen av marknadsförutsättningar visar att Arvika kommun borde ha haft samma andel av rikets handel 2007 som 2003 i en situation där handelstillväxten utvecklats normalt i Eda kommun. År 2003 hade Arvika kommun 0,3 procent av den totala omsättningen i detaljhandeln. Om denna andel hade bibehållits 2007 skulle den totala omsättningen i detaljhandeln ha varit miljoner kronor (kolumnen Hyp 07). Den verkliga omsättningen var miljoner kronor (kolumnen verklig 07). Skillnaden är minus 203 miljoner kronor (kolumnen diff). Med antagandet att detta tapp är en omfördelningseffekt till Eda har 203 miljoner kronor omfördelats från Arvika till Eda under perioden Det är en omfördelning motsvarande 17 procent av detaljhandeln i Arvika kommun En motsvarande beräkning för dagligvaror och sällanköpsvaror separat visar att omfördelningseffekten i sällanköpshandeln var 14 procent och i dagligvaruhandeln 17 procent. I kronor räknat var omfördelningen i handeln med sällanköpsvaror 80 miljoner och med dagligvaror 123 miljoner kronor. Slutsatsen är att även om exporten av detaljhandelsvaror från Eda till Norge i huvudsak berör dagligvaror så är exporten från Eda även relativt starkt inriktad på sällanköpsvaror. Att Eda har en sällanköpshandel på 36,1 procent jämfört Analys & Strategi

24 med 25,5 procent i Strömstad (Tabell 8) tyder till exempel på detta. Detta innebär att handeln med Norge kan ha skapat konkurrensfördelar i framförallt sällanköpshandeln för Eda kommun. Om en sådan utveckling fortsätter kommer en fortsatt omfördelning mellan Arvika och Eda att äga rum samtidigt som sällanköpshandeln i totalt i de två kommunerna blir mera diversifierad. Tabell 9 Beräkning av effekterna på omsättningens förändring i handeln Arvika kommun av expansionen i Eda kommun Arvika andel av rikets omsättning 2003 Hyp 07 Verklig 07 Diff Diff/hyp 07 Dagligvaror 0.3 % % Sällanköpsvaror 0.2 % % Totalt 0.3 % % För att förstå premisserna för utvecklingen av handeln i Eda kommun behövs kunskap om hur stor del av handelns omsättning i Eda kommun som exporteras till Norge. Genom bearbetning av den statistik som redovisas i publikationen Handeln i Sverige och bearbetning av statistiken hos SCB om sammanräknade förvärvsinkomster görs en uppskattning. I Tabell 10 beräknas exportökningen till Norge mellan uppgå till 568 miljoner kronor. Den största delen av exportökningen kom från dagligvaruhandeln som svarade för 80 procent av den totala exportökningen. Beräkningarna baseras på statistik i publikationen Handeln i Sverige 2007, utgiven av HUI. Nedanstående formel har använts. D= A-(B+C) Tabell 10 Beräkning av exportökningen från Eda kommun till Norge samt exporten till Norge 2007 (miljoner kronor) A) Total ökning av omsättningen i Eda B) Ökning av inköp från boende i Eda C) Omfördelning av inköp från Arvika till Eda Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt D) Exportökning t Norge Utgiven av Handelns Utredningsinstitut 24 Analys & Strategi

25 I Tabell 1111 har exporten till Norge och exportandelen till Norge 2007 beräknats. Totalt beräknas exporten i detaljhandeln i Eda kommun uppgick till 707 miljoner kronor år Av denna export är 677 miljoner dagligvaror och utgjorde 96 procent av detaljhandelsexporten. En betydande omfördelning av sällanköpsvaror har ägt rum från Arvika till Eda. Beräkningarna har gjorts med nedanstående formler. H= E-(F+G) I= H/E*100 Tabell 11 Beräkning av exporten till Norge och exportandelen till Norge 2007 Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt E) Total omsättning i Eda kommun F) Inköp från boende i Eda kommun G) Inköp från Boende i Arvika kommun H) Export till Norge I) Exportandel 72.9% 5.7% 48.1% Bakom ovanstående beräkningar ligger uppgifter om försäljningsindex och jämförelseindex Försäljningsindex anger relationen mellan faktisk omsättning och försäljningsunderlaget multiplicerat med 100 i en kommun. Jämförelseindex är lika med försäljningsindex i mediankommunen i olika kommungrupper. För varje kommun redovisas jämförelseindex för att kunna jämföra försäljningsindex med försäljningsindex för liknande (och jämförbara) kommuner. I Tabell 121 visas att försäljningsindex 2007 för Eda kommun var 437 för dagligvaror och 212 för sällanköpsvaror. Det innebär att den faktiska omsättningen i dagligvaruhandeln var 4,37 gånger större än försäljningsunderlaget i kommunen. I sällanköpshandeln var relationen 2,12. Totalt var omsättningen i detaljhandeln 3,16 gånger större än det totala försäljningsunderlaget. Jämförelseindex för kommuner som är jämförbara med Eda var 84 för dagligvaror och 38 för sällanköpsvaror. Det totala jämförelseindex för Eda var 56. Det betyder att handeln 2007 var drygt fem gånger större i Eda än i jämförbara kommuner. I Arvika kommun var försäljningsindex under 100 i såväl dagligvaru- som sällanköpshandeln och försäljningsindex låg klart under jämförelseindex. Det innebär att den faktiska omsättningen i handeln i Arvika understiger försäljningsunderlaget i den egna kommunen och att jämförbara kommuner har en handel som fångar upp en större del av försäljningsunderlaget än i Arvika, även om det finns ett Analys & Strategi

26 betydande utflöde av köpkraft för sällanköpsvaror i jämförelsekommunerna. Detta utflöde är större i Arvika som har ett försäljningsindex för sällanköpsvaror på 67 jämfört med 79 i jämförbara kommuner. Det relativt stora utflödet av köpkraft från Arvika går sannolikt till Eda i stor utsträckning, men även till Karlstad. Å andra sidan finns det en egen potential i Arvika som kan återerövras. I Värmlands län var det tre kommuner av 16 som hade en högre omsättning i handeln än försäljningsunderlaget motiverar. Dessa kommuner är Eda (index 316), Årjäng (309) och Karlstad (153). De övriga 13 kommunerna hade ett lägre försäljningsindex är 100 vilket visar att i dessa kommuner är utflödet av köpkraft stort. I länet som helhet var försäljningsindex för dagligvaror 123 vilka höga försäljningsindex i Eda (437), Årjäng (316) och Karlstad (127) bidrar till. Karlstads höga försäljningsindex är i stort en avspegling av låga försäljningsindex i de övriga kommunerna i länet, dvs. en regional omfördelning. Det är exporten av dagligvaror i Eda och Årjäng som bidrar till länets höga försäljningsindex i dagligvaruhandeln. Tabell 121 Försäljningsindex och jämförelseindex 2007 Försäljningsindex 2007 Jämförelseindex 2007 Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt Eda Arvika Årjäng Karlstad Värmland Strömstad Sammanfattningsvis visar analysen i detta kapitel att den snabba tillväxten i handeln Eda kommun till mycket stor del är exportledd och att det är exporten av dagligvaror som dominerar både ökningen mellan 2003 och 2007 och den totala försäljningen Sannolikt har en omfördelning av framförallt sällanköpshandel ägt rum från Arvika till Eda. Detta speglar ett funktionellt samspel mellan Eda och Arvika inom handeln som också till del kan förklaras med den relativt väl integrerade arbetsmarknaden. Detta berörs närmare i kapitel 4, där det funktionella arbetsmarknadssamspelet mellan de båda kommunerna beskrivs något som är viktigt att beakta i konsekvensanalysen. 3.2 Marknaden i Norge Som nämnts tidigare bestäms handelns förutsättningar av kundunderlagets totala köpkraft (nivå och tillväxt) samt deras konsumtionsbenägenhet. Den totala 26 Analys & Strategi

27 köpkraften bestäms av hur många hushåll som finns inom upptagningsområdet och vilka inkomster de har. Upptagningsområdet bestäms av handelns attraktivitet i relation till andra konkurrerande handelserbjudande. Drivkrafterna är desamma såväl på den svenska som på den norska sidan gränsen, och Eda har visat sig kunna attrahera kunder från ett mycket stort område framför allt i Norge. Det finns andra exempel på regioner som har lyckats med detta. Strömstad och Haparanda är andra exempel på gränshandelsdrivna handelsmetropoler där en stor del av kundunderlaget passerar en nationell gräns. Ullared är ett nationellt exempel där kundunderlaget finns inom landet. Det som karaktäriserar den norska marknaden är alltså en kombination av en relativt hög köpkraft och individernas vilja att resa relativt långa avstånd för att handla. Ett kvalitativt värde som är svårt att redovisa och analysera i statistiska termer är just resan i sig, alltså utflykten, som enligt många bedömare 4, är en viktig drivkraft. Det finns inget exakt vetenskapligt sätt att bestämma den norska marknadens storlek eller omfattning. De köpcentrum som finns i Charlottenberg, Töcksfors och Karlstad genomför kontinuerliga kundundersökningar och har en god uppfattning om varifrån kunderna kommer, men detta är uppgifter som ej gjorts tillgängliga för denna utredning. För att få en uppfattning om den norska marknadens storlek har istället ett restidsbegrepp om cirka en och två timmar använts för att avgränsa marknaden i ett primärt och ett sekundärt upptagningsområde. Denna bedömning är i huvudsak subjektiv, men anses stämma väl överens med gängse beräkningar av handelns marknadsområde 5. 4 En stor del av dem som intervjuats i samband med denna rapport hävdar att en förklaring till den omfattande gränshandeln är just utflykten. 5 Marknadsområdet har definierats och bedömts av Analyse & Strategi A/S i Sköyen, Oslo. Analys & Strategi

28 Primärområde Utmed norska riksvägen 2 passerar man inom en timme kommunerna Eidskog, Kongsvinger och Sør-Odal. Dessa tre kommuner har tillsammans invånare. Dessutom når man långt in i Aurskog-Høland inom loppet av en timme utmed den norska riksvägen 21. Denna kommun har ca invånare. Norrut kommer man in i Grue kommun via riksväg 201, och denna kommun har ytterligare ca invånare. Enkom norskregistrerade bilar utanför Charlottenberg shoppingcenter Tabell 2. Befolkning i kommuner i primärområdet Källa: SSB Kommun Invånare Eidskog Kongsvinger Sør-Odal Aurskog-Høland Grue Rømskog 649 Summa Sekundärområde Om man utökar restiden till cirka två timmar kommer man norrut till Elverum och Hamar. Dessa inkluderar följande kommuner, utöver de som redan definierats som primärkommuner; Nord-Odal, Åsnes, Våler, Elverum, Hamar, Løten och Stange. Västerut kommer man till följande kommuner i fylket Akershus: Nes, Eidsvoll, Hurdal, Nannestad, Ullensaker, Gjerdrum, Sørum, Skedsmo, Nittedal, Lørenskog, Rælingen, Fet, Enebakk, Oppegård, Ski, Oslo, Asker och Bærum. 28 Analys & Strategi

29 Söderut kommer man på två timmar till följande kommuner i fylket Östfold: Marker, Trøgstad, Spydeberg, Hobøl, Askim, Skiptvet och Eidsberg. Man ska dock notera att för bosatta i denna del av Östfold kan E18 mot Årjäng och söderut mot Strömstad utgöra en genare och mer naturlig väg in i Sverige. Å andra sidan befinner sig Osloregionen i tillväxt, framför allt i de norra delarna mot Gardemoen och Romerike. Detta gör att mycket av den tillkommande och inflyttande köpkraften hamnar i lägen där Charlottenberg ligger bäst till för gränshandelsresor. Analys & Strategi

30 Tabell 34. Befolkning kommuner i sekundärområdet Källa: SSB Kommun Invånare Nord-Odal 5091 Åsnes 7581 Våler 3869 Elverum Hamar Løten 7251 Stange Nes Eidsvoll Hurdal 2581 Nannestad Ullensaker Gjerdrum 5464 Sørum Skedsmo Nittedal Lørenskog Rælingen Fet 9963 Enebakk 9893 Oppegård Ski Oslo Bærum Asker Marker 3463 Trøgstad 5039 Spydeberg 5073 Hobøl 4622 Askim Skiptvet 3525 Eidsberg Sum Inom en timmes bilresa från norska gränsen finns således cirka personer i 6 kommuner, och inom två timmars resa finns ytterligare människor 30 Analys & Strategi

31 i 32 kommuner. Totalt, med denna beräkning, finns alltså personer inom Charlottenbergs marknadsområde 6. Tabell 15. Restider och avstånd till de olika kommunerna. Primärkommuner Längs RV 2 Avstånd i km restid i minuter Skarnes (Sør Odal) Disenå (Sør Odal) 64,7 62 Opakermoen (Nes) 70,5 66 Längs RV 21 syd Bjørkelangen (A H) 53,8 52 Rømskog 57,4 54 Norrut på RV201 Kirkenær (Grue) 67,6 64 Sekundärkommuner Norrut Elverum 130,3 121 Hamar 135,4 126 Løten 131,9 123 Västerut Hurdal Maura (Nannestad) 110,6 105 Nittedal 99,9 100 Asker 128,2 120 Söderut Ski 126,5 121 Spydeberg 113,1 109 Tomter (Hobøl) 121,8 117 Ørje (Marker) 94,9 93 Rakkestad 116,8 114 Skiptvet 119,3 116 Askim 101, Den norska köpkraften Den totala stocken och tillväxten av köpkraften har två huvudkomponenter, antalet invånare och den disponibla inkomsten. På regional nivå har det varit svårt att få fram data gällande disponibel inkomst som är jämförbar mellan Sverige 6 För restider och avstånd har använts och beräkningen har utförts från svenska gränsen till kommuncentrum. Analys & Strategi

32 och Norge i huvudsak för att de delar som tillsammans utgör köpkraften definieras annorlunda i de två länderna. Av den anledningen har istället befolkningsdata används eftersom den är jämförbar mellan länderna på regional nivå. Från nationalräkenskaperna i Sverige och Norge har uppgifter om den genomsnittliga disponibla inkomsten samlats in för år Utifrån data hämtade från undersökningen Hushållens Utgifter (HUT) har antagandet gjorts att 25 procent av den disponibla inkomsten används till inköp av varor och tjänster från detaljhandeln. Således har den svenska statistiska normen använts som approximation också för den norska. Tabell 16. Befolkningsutvecklingen i primär- och sekundärkommunerna i Norge. Primärkommuner Rømskog Aurskog Høland Kongsvinger Sør Odal Eidskog Grue Summa Sekundärkommuner Marker Trøgstad Spydeberg Askim Eidsberg Skiptvet Hobøl Ski Oppegård Bærum Asker Sørum Fet Rælingen Enebakk Lørenskog Skedsmo Nittedal Gjerdrum Ullensaker Analys & Strategi

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland

KUSK. Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland KUSK Kunskap, utveckling, statistik och kommunikation i gränsregionen Østfold/Västra Götaland Projektinnehåll Syfte - Kreativt arbete med vision och strategi Mål - Identifiera framgångsfaktorer Målgrupper

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020

Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 Preliminärt EU-program Interreg Sverige-Norge 2014-2020 - ett medel för den regionala utvecklingen Foto Tina Stafrén Programgeografi Nordens Gröna Bälte som består av Jämtlands och Västernorrlands län

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 18 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035 1 Utgiven av Region Värmland, 2016. Datasammanställning: Attityd i Karlstad AB. Text: Linn Johansson, Region Värmland samt Attityd i Karlstad AB. Form: Lars Falkman Foto framsida:

Läs mer

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013 FAKTA I KORTHET Nr. 11 216 GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 213 Norge är Sveriges viktigaste grannland. För Sverige, som är ett av världens mest exportberoende länder, är Norge den största exportmarknaden.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Värmland Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING

VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING FAKTA I KORTHET Nr. 8 2015 VÄRMLANDS FRAMTIDA BEFOLKNING Foto: Øyvind Lund Hur en region utvecklas är beroende av de människor som finns i regionen. Det är människorna som bygger utvecklingen. En mångfald

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Värmland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 1.1. Hammarshus köpcentrum... 5 1.2. Påverkan - dagligvaruhandel... 5 1.2.1.

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel 2013-03-20 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson

Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel Turism Samhällsekonomi Forskning Fristående doperbolag

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Värmlands län Rapport från Företagarna 2010

Värmlands län Rapport från Företagarna 2010 Värmlands län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012 Fler lediga platser jämfört med samma månad 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i februari högre än under samma

Läs mer

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad 1(17) Datum 2014-05-20 NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad De senaste 20 åren har varit omvälvande för Bengtsfors kommun. Vi har sett stora förändringar i näringslivets struktur

Läs mer

Fördjupad konsekvensutredning-

Fördjupad konsekvensutredning- AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Fördjupad konsekvensutredning- Effekter för befintlig handel vid en ökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp ΙΙ Januari 2010 Uppdragsgivare: Burlövs kommun 1 Förord AB

Läs mer

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Framtidens handel Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Syftet med denna rapport

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Förändringar i pendlingen över Öresund

Förändringar i pendlingen över Öresund EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Värmlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Värmlands och Örebro län Maria Pleiborn, Örebro, 2016-05-18 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Pål Jonson - riksdagskandidat, Arvika Johnny Lundgren kommunstyrelsen, Eda Robin Olsson - kommunstyrelsen,

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP.

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP. LOKALEN LEDIG LOKAL Planlösning butik En del Planlösning butik Två delar 1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 UTHYRBAR AREA TYP NÄRLIGGANDE BUTIKER TILLTRÄDE 1 234 / 617 m 2 Handel ÖoB, Sova, Rusta, Mediamarkt m.fl

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR)

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR) AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT 2008-01-23 Rapport Handelns utvecklingsråd (HUR) Hot eller möjlighet? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln Förord Externhandelsetableringar beskylls

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi RAPPORT Befolkningsprognos för Danderyds kommun 2013-2022 2013-04-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 Fått arbete Under mars påbörjade 1 396 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2014-12-02 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2014-12-02 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

RAPPORT REGION VÄRMLAND NORGE SVERIGES VIKTIGASTE GRANNLAND

RAPPORT REGION VÄRMLAND NORGE SVERIGES VIKTIGASTE GRANNLAND 17 RAPPORT REGION VÄRMLAND NORGE SVERIGES VIKTIGASTE GRANNLAND 1 Utgiven av Region Värmland, 2015 Faktasammanställning: Linn Johansson och Bo-Josef Eriksson Text: Linn Johansson och Bo-Josef Eriksson Foto

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg

Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Arbetsmarknad och kompetens i Gävleborg Kvartalsrapport januari-mars 2015 Befolkningen i Gävleborg ökar. Inflytt från utlandet bidrar mest till ökningen. Under fjärde kvartalet 2014 startades 379 företag

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Ulf Tynelius Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101 Sverker Lindblad, Näringsdepartementet - projektledning Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

Fokus Framtid - Etablering för välfärd

Fokus Framtid - Etablering för välfärd Fokus Framtid - Etablering för välfärd Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund Regeringen FN:s deklaration om de

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2010-01-19 Befolkningsprognos 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Befolkningsprognos 2010-2020 1 Sammanfattning Under 2008 minskade befolkningen med drygt 200 personer

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

11 900 med kompetens i välfärden saknas i norra Mellansverige år 2030

11 900 med kompetens i välfärden saknas i norra Mellansverige år 2030 11 900 med kompetens i välfärden saknas i norra Mellansverige år 2030 I norra Mellansverige kommer det år 2030 att saknas runt 11 900 år 2030 med kompetens som efterfrågas inom välfärden. Bara inom vården

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier: Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),

Läs mer