Handelsutredning Eda kommun

Transkript

1 Handelsutredning Eda kommun En analys av handel och regionalekonomi på den svenska sidan gränsen till Norge Analys & Strategi

2 Analys & Strategi

3 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Handelsutredning Eda kommun En analys av handel och regionalekonomi på den svenska sidan gränsen till Norge. Redaktör: Mattias Frithiof, med Anders Wigren och Fredrik Bergström WSP Analys och Strategi Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Analys & Strategi Styrelsens säte: Stockholm

4 Förord Gränshandeln i allmänhet och Charlottenberg Shoppingcenter i synnerhet har under 2000-talets första år förändrat näringslivet och den byggda miljön i Eda kommun och Charlottenberg. Handeln har flyttat från Charlottenbergs centrum och Storgatan till Tallmon och Eda Glasbruk. Butiker har fått stänga och nya har öppnat istället. Systembolagets och Apotekets flytt till köpcentrumet har på ett avgörande sätt ändrat kundtillströmningen. Eda kommun planerar nu för en fortsatt ökning av handeln genom att ta fram en fördjupad översiktsplan för Charlottenberg. Handelsytan förväntas dubbleras inom den kommande 10-årsperioden. Vi vet att den utvecklingen kommer att leda till fler förändringar. Men hur ska vi veta vilka effekter och konsekvenser som följer av det beslutet? Ett sätt är att titta i backspegeln och se på vad som egentligen har hänt under 00-talet. Den kunskapen kan vi sedan försöka använda oss av för att förutse förändringarna under 10-talet. Byggnadsnämnden har låtit WSP Sverige AB ta fram en handelsutredning för att beskriva utvecklingen inom gränshandeln i Eda. Avsikten är att den ska vara ett underlag för beslut, men också att den ska ge oss alla bättre kunskap om vad vi kan vänta oss i framtiden. Dan Säterman Byggnadsnämndens ordförande Analys & Strategi

5 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Rapportens upplägg och struktur Konjunkturutvecklingen MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkning och utveckling Inkomster och inkomstutveckling Nettopendlingen till svenska kommuner HANDELNS UTVECKLING I ETT OMVÄRLDSPERSPEKTIV En exportdriven tillväxt Marknaden i Norge Den norska köpkraften REGIONALEKONOMI OCH ARBETSMARKNAD Sysselsättningsutvecklingen Den riktade pendlingen Arbetslöshet och försörjningskvot KONSEKVENSBESKRIVNINGAR SLUTSATSER BILAGOR OCH REFERENSER Analys & Strategi 5

6 6 Analys & Strategi

7 Sammanfattning Handeln har utvecklats mycket starkt i Eda kommun och Charlottenberg som traditionellt sett har haft industrin som den dominerande näringen. Det huvudsakliga skälet för detta är en mycket snabbt växande gränshandel, som idag utgör en central utvecklingskraft för orten och kommunen. De nyetableringar som lokaliserats till Charlottenberg har sin förklaring i ett kraftigt inflöde av norsk köpkraft. Tack vare gränshandeln har utbudet av handel i Charlottenberg blivit betydligt större och mera diversifierad än den hade varit utan gränshandel. Denna exportledda tillväxt har haft två effekter. För det första har den växande handeln via multiplikatoreffekter påverkat den lokala och regionala ekonomin positivt. För det andra har den exportledda tillväxten skapat konkurrensfördelar för Charlottenberg genom att utbudet har blivit stort och diversifierat. Därigenom har Charlottenberg nått en regional attraktivitet som, rätt förvaltad, kan fortsatt utgöra en stark bas för den lokala ekonomin och som bidrar till en både sektoriell och konjunkturell stabilitet. Mängden handel i en kommun avgörs i huvudsak av befolkningens storlek, demografiska faktorer och den totala förvärvsinkomsten. Hur många personer som dagligen pendlar in och ut ur kommunen är också betydelsefullt. För att få perspektiv på marknadsförutsättningarna i Eda kommun jämförs utvecklingen Eda med utvecklingen i Arvika, Karlstad och Årjängs kommuner, Värmlands län och en referensgrupp bestående av 31 kommuner i Sverige som liknar Eda 1. När det gäller befolkningsunderlaget tillhör Eda kommun de mindre i Sverige och det lokala och regionala befolkningsunderlaget minskar. Arvika, Årjäng och referenskommunerna har en snarlik befolkningsstruktur. Jämfört med riket uppvisar Eda en stor andel äldre och liten andel yngre. Detta beror dels på ett negativt födelsenetto och dels ett negativt flyttnetto. Det är av intresse att dela upp befolkningsutvecklingen i dessa två komponenter då de har olika budskap. Födelsenettot är en spegling av åldersstrukturen och flyttnettot speglar arbetsmarknadsläget och regionens attraktivitet som bostadsort. Dock har både attraktivitet och åldersstruktur förbättrats väsentligt sedan milleniskiftet. En positiv utveckling av arbetsmarknaden brukar långsiktigt leda till en ökad inflyttning och ett positiv födelsenetto. Ytterligare en viktig drivkraft för handelns storlek och utveckling är medelinkomsten och dess utveckling. I Eda kommun var medelinkomsten omkring 1 Vi använder Sveriges Kommuner och Lanstings indelning och vilka kommuner som ingår i gruppen Referenskommuner framgår i bilaga 1. Analys & Strategi

8 5 000 kronor lägre än i referenskommunerna Denna skillnad hade växt till runt kronor Det som statistiken visar är en låg och långsamt växande medelinkomst i Eda kommun även i jämförelse med Arvika, Årjäng, Karlstad, Värmlands län och riket. Denna bild återger sannolikt inte hela sanningen då pendlarna till Norge inte ingår i statistiken. Trots detta omsatte detaljhandeln 1,4 miljarder kronor i Eda kommun Omsättningen totalt i detaljhandeln ökade med 171 procent i Eda kommun mellan 2003 och 2007 jämfört med 25 procent i riket. I Arvika var den totala ökningen långsam (9 %) vilket inte kan förklaras med en svag lokal och regional efterfrågeutveckling. Sammanfattningsvis visar analysen att den snabba tillväxten i handeln Eda kommun till mycket stor del är exportledd och att det är exporten av dagligvaror som dominerar. Sannolikt har en omfördelning av framförallt sällanköpshandel ägt rum från Arvika till Eda. Detta speglar ett funktionellt samspel mellan Eda och Arvika inom handeln som också till del kan förklaras med den relativt väl integrerade arbetsmarknaden. Det finns inget exakt vetenskapligt sätt att bestämma den norska marknadens storlek eller omfattning. För att få en uppfattning om den norska marknadens storlek har istället ett restidsbegrepp om cirka en och två timmar använts för att avgränsa marknaden i ett primärt och ett sekundärt upptagningsområde. Totalt omfattar det norska marknadsområdet med denna beräkning personer. Medan antalet invånare i det svenska upptagningsområdet minskat något har det norska upptagningsområdet ökat med mellan 2000 och Detta gör att en mycket stor del av köpkraften, och tillväxten av köpkraft, idag finns i Norge. Köpkraften uppgick i primärområdet till 4,7 miljarder kronor Av dessa kom 2 miljarder från den svenska sidan och 2,7 miljarder kom från Norge. Sekundärområdet, som i sin helhet finns i Norge, hade en total köpkraft på 58,9 miljarder kronor Totalt bedöms köpkraften i Edas hela marknadsområde öka med cirka 15,4 miljarder kronor de kommande tio åren. Enligt kommunala uppgifter består Charlottenbergs totala handelsyta av cirka kvm, varav cirka hälften utgörs av det nya shoppingcentrumet. Enligt den fördjupade översiktsplan (FÖP) för Charlottenberg finns potential för ytterligare kvadratmeter. För närvarande representerar handeln i Charlottenberg 1,5 procent av köpkraften i det totala marknadsområdet. Med en bibehållen marknadsandel blir tillväxten i omsättning 23 procent mellan 2007 och Med en konstant relation mellan omsättning och handelsyta finns det vid oförändrad marknadsandel 2018 ett utbyggnadsutrymme på omkring kvadratmeter fram till Alla ut- 8 Analys & Strategi

9 byggnad därutöver förutsätter att köpcentrets eller tillkommande köpcentras marknadsandelar ökar. Det finns tillräckligt med köpkraft i primärområdet för att hantera en utbyggnad av handeln med ytterligare m 2. Detta förutsätter dock att handelsplatsen tar hand om nästan hela köpkraftstillväxten i primärområdet mellan 2007 och En utbyggnad med ytterligare m 2 fram till 2018 kommer att leda till omfördelning av köpkraften i primärområdet med 1 miljard kronor samt ytterligare omfördelning av köpkraften inom sekundärområdet med en miljard kronor. En utbyggnad med m 2 kräver således en total omfördelning av köpkraft inom hela marknadsområdet med två miljarder kronor. Vår bedömning av den förväntade utvecklingen i Charlottenberg är att det inte finns tillräckligt med köpkraft i primärområdet för att svara upp mot de nya ytor som kan utvecklas. Utmaningen är således att de satsningar som görs blir så pass attraktiva att de lyckas attrahera kunder/besökare från ett betydligt större upptagningsområde. För att lyckas med detta måste handeln i Charlottenberg utvecklas och förädlas. En mycket viktig del i ett sådant arbete är att diversifiera utbud, lokalisering och att vässa erbjudandet med övriga tjänster som är beroende av samverkan mellan en lång rad aktörer t.ex. fastighetsägare, restauranger, besöksnäringarna och kommunen. En genomarbetad strategi för lokalisering av nya affärsrörelser behövs, liksom en analys av glapp i det befintliga utbudet, vilken typ av handel som har störst komparativa fördelar gentemot den norska marknaden, och hur dessa bäst kombineras och placeras. Men givet den ökning av handeln som kan förutses bör det finnas goda möjligheter för Charlottenberg att utveckla både externhandeln och cityhandeln. Det är dock viktigt att utbuden upplevs som komplementära och med en unik framtoning. Till detta hör områdets fysiska attraktionskraft, och i detta ligger inte minst en upprustning av Storgatans gestaltning. För att i större utsträckning penetrera sitt existerande upptagningsområde är också den relativa attraktivitet som finns längre in i landet viktig. Här spelar både Arvika och Karlstad (Bergvik) en viktig roll, och alla vinner på att utöka och förbättra sitt erbjudande i samförstånd och samverkan. I ett större perspektiv (till exempel ett norskt) utgör Charlottenberg, Arvika och Karlstad ett samlat alternativ för shoppingresor och alla tre torde ha stor nytta av att samarbeta under den premissen. Slutligen är det också viktigt att poängtera betydelsen av samverkan mellan de aktörer som redan finns i Charlottenberg. Inte minst är det viktigt för utvecklingen av cityhandeln utmed Storgatan. En närmare samverkan kring utvecklingen kräver en gemensam syn på nuläge, förutsättningar och möjligheter något vi till viss del hoppats lagt grunden för med denna rapport. Analys & Strategi

10 10 Analys & Strategi

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Traditionellt sett har industrin varit den dominerande näringen i Charlottenberg. Den handel som bedrevs var avsedd för den egna befolkningen. En snabbt växande gränshandel har dock ändrat detta förhållande och handeln har idag blivit en central utvecklingskraft för orten och kommunen. En handelsutredning genomfördes 2005 av HUI. Slutsatserna av utredningen var att bland andra att etableringarna i Charlottenberg helt bygger på ett kraftigt inflöde av norsk köpkraft. Det bedömdes inte vara möjligt med ett ökat svenskt inflöde med den givna konkurrensen i regionen. Det rekommenderades att man skulle avvakta med vidare etableringar. Sedan 2005 har dock ett antal nya etableringar ägt rum. Detta gör att en handelsutredning behöver göras som ger faktaunderlag och förståelse för den handelsutveckling som äger rum i Charlottenberg. Syftet med utredningen är flerfaldigt. Ett av syftena är att underlätta planering och beslut i arbetet med att skapa förutsättningar för centrumhandel, externhandel och gränshandel. Ett annat syfte är utredningen ska ge underlag för beslut och planer gällande infrastruktur, miljö, samt ökad insyn och förståelse för sociala och kulturella aspekter. Ett tredje syfte är att utredningen ska belysa handelsutvecklingens inverkan och konsekvenser för Eda kommun i huvudsak, men till viss del även för angränsande kommuner. Utredningen ska utgöra underlag för inom- och mellankommunala samråd. För att belysa de ovan nämnda frågeställningarna har en bred ansats använts. Detta innebär bland annat att den traditionella handelsanalysen kompletteras med en regionalekonomisk analys för att bättre ge ett relevant faktaunderlag och förståelse för handelsutvecklingen i Charlottenberg och hur denna utveckling påverkar det omgivande samhället. 1.2 Rapportens upplägg och struktur WSP Analys & Strategi har i denna utredning frångått den traditionella handelsanalysen som ofta görs i samband med utvärderingar av nyetableringar och i framtagandet av exempelvis handelspolicies. Även om de flesta moment som också en traditionell handelsanalys ingår även här, har WSP Analys & Strategi breddat upplägget till att också omfatta en analys av den generella och regionalt anknutna utvecklingen i Eda. Anledningarna till att detta bredare anslag är att föredra är flera. Dels har utvecklingen i Eda visat att traditionella handelsmodeller inte fullt ut lyckats fånga den utveckling som de facto har skett. Dels är Eda speciellt då förutsättningarna både omfattar en expansiv gränshandel och då Analys & Strategi

12 analysen gäller en förhållandevis liten kommun som har lyckats skapa en omfattande shoppingturism. Det faktum att handeln har kommit att utvecklas starkt har också lett till att handeln på ett signifikant sätt har påverkat hela regionens utveckling. Den bredare ansatsen innebär för det första att analysen vidgas genom att det geografiska perspektivet omfattar utvecklingen av för handeln relevanta faktorer i tre samspelande marknader, exportmarknaden (Norge och turism), Lokala marknaden (Charlottenberg och Eda kommun) samt den regionala marknaden (Arvika och övriga Värmland). För det andra så vidgas analysen till att omfatta en prognos av hur utvecklingen av handeln och hur den kan påverka Eda kommun. Analysmodellen visas i figuren nedan. Export till Norge Turism Lokal marknad: Befolkningsutveckling Inkomstutveckling Utbildningsstruktur Pendling Efterfrågan på handel Utbud av handel Regional marknad Befolkningsutveckling Inkomstutveckling Utbildningsstruktur Pendling Med stöd av analysmodellen kan samspelet mellan exportmarknaden, lokala marknaden och den regionala marknaden klarläggas och på så vis öka förståelsen för den handelsutveckling som äger rum i Charlottenberg. Det är även möjligt att med modellens hjälp analysera vilka strukturella konsekvenser som handelsutvecklingen har på det omgivande samhället. Detta är av särskild vikt i Charlottenberg där handeln utvecklats till en så pass viktig faktor i den regionala ekonomin. Genom export till Norge (gränshandel) har utbudet av handeln i Charlottenberg blivit betydligt större och mera diversifierad än den hade varit utan gränshandel. Denna exportledda tillväxt har haft två effekter. För det första har den växande handeln via multiplikatoreffekter påverkat den lokala och regionala ekonomin 12 Analys & Strategi

13 positivt. För det andra har den exportledda tillväxten skapat konkurrensfördelar för Charlottenberg genom att utbudet har blivit stort och diversifierat. Därigenom har Charlottenberg nått en regional attraktivitet som under vissa förutsättningar kan (rätt förvaltade) överleva en viss nedgång i exporten till Norge. Den kritiska frågeställningen i analysen blir således om handelsutbudet i Charlottenberg har blivit tillräckligt stort och diversifierat för att kunna överleva en viss nedgång i exporten (gränshandeln). En minskad efterfrågan från Norge innebär att köpkraft måste lockas från den regionala marknaden. Detta skapar en inomregional omfördelning av handeln där Charlottenberg kan bli en mötesplats inte bara för handel utan även för sociala och kulturella aktiviteter. Dessa aktiviteter kan drivas i Charlottenberg på grund av överspillningseffekter från handeln. Exempel på detta finns i det nyetablerade hotell som byggts, samt de exempel på övriga attraktioner som planeras men som ännu inte är realiserade. Men den ökade attraktiviteten för Charlottenberg som mötesplats för handel, sociala aktiviteter och kulturella aktiviteter leder också till potentiellt negativa effekter. Till dessa hör en ökad trafikalstring vilket ställer krav på den fysiska planeringen, ökande mark- och etableringskostnader, samt ett potentiellt högre kostnadsläge i handeln när priser anpassas till den norska kundgruppen. Med analysmodellen som stöd genomförs handelsutredningen i tre delar bestående av en nulägesanalys, en prognos på tio års sikt och en konsekvensbeskrivning. 1.3 Konjunkturutvecklingen Inledningsvis finns det också anledning att kortfattat nämna en strukturerande faktor för handeln i Charlottenberg som förvärrats radikalt bara under detta uppdrags genomförande. Svensk ekonomi har under 2008 gått in i en lågkonjunktur som har förstärkts av en global finanskris. Prognoser från olika prognosinstitut har kontinuerligt justerats ned. Exempelvis trodde Konjunkturinstitutet (KI) i augusti (före finanskrisen) att BNP-tillväxten 2009 skulle bli ca 1,4 procent. I december hade de sänkt prognosen till -0,9. Många andra prognosinstitut är också negativa vad gäller 2009, se tabell 1. De bedömningar som finns för 2010 tyder på att 2009 blir det sämsta året och att konjunkturen därefter börjar vända uppåt. Långkonjunkturen förväntas således bli relativt kortvarig. Det finns flera skäl till detta: - Inflationen avtar snabbare pga. avmattning och fallande olje- och råvarupriser, vilket leder till att räntan kan hållas låg vilket i sin tur leder till ökade investeringar och ökad konsumtion Analys & Strategi

14 - Hushållens ekonomi utvecklas relativt väl. De flesta har arbete och många får sänkta skatter. - Finanspolitiken strävar efter att motverka lågkonjunkturen. Många offentliga projekt sätts igång, t ex infrastruktursatsningar. - En svag krona gynnar exportsektorn. Dessutom räknar exempelvis IMF med att världskonjunkturen också vänder under En god lönsamhet i stora delar av näringslivet i ingången av lågkonjunkturen talar också för att det finns en hel del resurser att använda för att göra satsningar under lågkonjunkturen för att därmed stå starka när konjunkturen väl vänder. Tabell 1. Konjunkturbedömningar för 2009 och KI 2009 KI 2009 KI 2010 HUI 2009 HUI 2010 SWB 2009 Nordea 2009 BNP 1,4-0,9 1,9-1,0 1,0-1,7-1,5 Hushåll 2,2 0,4 2,6-0,5 1,0 0,0-0,6 Offentlig 1,0 1,1 1,8 2,0 1,5 1,5 0,4 konsumtion Arbetslöshet 6,5 7,9 9,0 8,5 9,5 8,4 7,7 Publicerad Aug 08 Dec 08 Dec 08 Dec 08 Dec 08 Jan 09 Jan 09 Även Norge har självklart drabbats av lågkonjunkturen. Svenska Konjunkturinstitutets prognos pekar dock på att lågkonjunkturen inte kommer att bli lika djup som i Sverige och i många andra delar av EU, se diagram 1. Diagram 1. BNP utvecklingen i Sverige, EU och Norge samt prognos för 2009 och Analys & Strategi

15 7,0 6,0 Prognos 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1, ,0-3,0 EU Sverige Norge Källa: Konjunkturinstitutet Tittar man närmare på handelns utveckling under de kommande åren kan man utgå ifrån HUI:s konjunkturprognos, se tabell 2. Tabell 2. Konsumtionens och detaljhandelns utveckling Hushållens konsumtion 1,0-0,5 1,0 Total detaljhandel 2,0 0,0 1,0 Dagligvaror 0,0 0,0 0,0 Sällanköpsvaror 4,0 0,0 1,5 Källa: HUI:s konjunkturprognos, december För Eda med omnejd innebär konjunkturutvecklingen att det kan bli ett tufft 2009, men (givet att prognoserna är korrekta) utvecklingen kan bli ljusare under 2010 och framåt. 2 Marknadsförutsättningar I tillägg till den rådande konjunkturen bestäms mängden handel i en kommun i huvudsak av befolkningens storlek, demografiska faktorer och den totala förvärvsinkomsten. Hur många personer som dagligen pendlar in och ut ur kommunen är också betydelsefullt. I detta avsnitt ska de viktigaste faktorerna bakom Analys & Strategi

16 handelns storlek och utveckling i Eda kommun beskrivas för en tretton år lång period, med en utblick mot 2007 där tillgången till statistik tillåter. För att få perspektiv på marknadsförutsättningarna i Eda kommun jämförs utvecklingen Eda med utvecklingen i Arvika, Karlstad och Årjängs kommuner, Värmlands län och en referensgrupp bestående av 31 kommuner i Sverige som liknar Eda Befolkning och utveckling Antalet invånare i Eda kommun var 1993 drygt personer. I Arvika kommun bodde ungefär tre gånger som många personer. Mediankommunen bland referenskommunerna hade invånare Eda kommun hade således något färre invånare än mediankommunen i referensgruppen. Befolkningsutvecklingen visas i Figur 1 nedan. Mellan 1993 och 2007 minskade antalet invånare i Eda kommun med 699 personer vilket är en minskning med 7,4 procent. I referenskommunerna minskade antalet invånare under samma period med 10 procent. Även om antalet invånare minskade i Eda kommun var minskning alltså mindre än i referensgruppen. Sett i ett regionalt perspektiv minskade antalet invånare i Arvika kommun med 785 personer (2,9 procent) mellan 1993 och I Karlstad ökade istället antalet invånare mellan 1993 och 2007 med personer (7,5 procent). I Värmlands län som helhet minskade antalet invånare med personer, vilket är en minskning med 4 procent. När det gäller befolkningsunderlaget är tillhör Eda kommun de mindre i Sverige och det lokala och regionala befolkningsunderlaget minskar. 2 Vi använder Sveriges Kommuner och Lanstings indelning och vilka kommuner som ingår i gruppen Referenskommuner framgår i bilaga Analys & Strategi

17 Figur 1 Befolkningsutveckling I Eda kommun, Karlstad kommun, Arvika kommun, Värmlands län och Referenskommunerna Index 1993=100. Befolkningsutveckling (index år 1993=100) Index År Eda 1780 Karlstad 1784 Arvika 1765 Årjäng Värmland Referenskommunerna Befolkningsutvecklingen i en region kan delas upp i födelsenetto och flyttnetto. Det är av intresse att dela upp befolkningsutvecklingen i dessa två komponenter då de har olika budskap. Födelsenettot är en spegling av åldersstrukturen och flyttnettot speglar arbetsmarknadsläget och regionens attraktivitet som bostadsort. I Tabell 3 visas utvecklingen av födelsenetto, flyttnetto och befolkningsnetto. I Eda kommun kan i stort sett hela befolkningsminskningen mellan 1993 och 2007 tillskrivas ett negativt födelsenetto (minus 706). För att balansera detta underskott måste flyttnettot var minst plus 706. Men flyttnettot var endas plus sju personer. Delas perioden upp i två delperioder var födelsenettot större mellan 1993 och 2000 (minus 432) jämfört med minus 274 för perioden Flyttnettot var minus 265 personer men vände till plus 272 mellan 2001 och Både attraktivitet och åldersstruktur har således förbättrats väsentligt sedan milleniskiftet. Arvika kommun har haft ungefär samma utveckling som Eda kommun, med en befolkningsminskning drivet av ett negativt födelsenetto. I Karlstad är det ett positivt flyttnetto som utgör den största komponenten i befolkningstillväxten och flyttnettot för den senare delen av perioden är större än den förra. Flyttnettot och födelsenettot påverkar varandra långsiktigt då en ökad in- och utflyttning normalt består av personer i fertil och därmed också mer flyttbenägen ålder. In- och utflyttning påverkas i första hand av arbetsmarknaden i kommunen och dess grannkommuner. En positiv utveckling av arbetsmarknaden brukar långsiktigt leda till en ökad inflyttning och ett positiv födelsenetto. Analys & Strategi

18 Tabell 3 Födelsenetto, flyttnetto och befolkningsutvecklingen i Eda kommun, Arvika kommun, Årjängs kommun och Karlstad kommun Eda Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsnetto Arvika Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsnetto Årjäng Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsnetto Karlstad Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsnetto I tabell 4 visas befolkningens åldersstruktur Eda, Arvika, Årjäng och referenskommunerna har en snarlik befolkningsstruktur. Jämfört med riket är andelen mellan 0 och 44 år liten i Eda, Arvika, Årjäng och referenskommunerna. I Karlstad kommun är andelen högre än i riket i åldersgruppen år vilket till stor del beror på inflyttade studenter. I de två äldsta åldersgrupperna ökar skillnaderna till riket med stigande ålder i både Eda, Arvika och Årjängs kommuner. I åldersgruppen år var skillnaden i andelar tre procentenheter i Eda och två procentenheter i Arvika och Årjäng. I åldersgruppen 65 år och äldre var skillnaderna fyra procentenheter i både Eda och Arvika och tre i Årjäng. En stor andel äldre och liten andel av befolkningen mellan 18 och 44 år ger det negativa födelsenetto som visas ovan. 18 Analys & Strategi

19 Tabell 4 Befolkningens åldersstruktur Eda 19 % 7 % 22 % 29 % 22 % 1780 Karlstad 19 % 11 % 27 % 26 % 18 % 1784 Arvika 19 % 8 % 23 % 28 % 22 % 1765 Årjäng 21 % 7 % 23 % 28 % 21 % Värmland 20 % 8 % 22 % 28 % 22 % Referenskommunerna 20 % 7 % 21 % 29 % 23 % Riket 21 % 9 % 27 % 26 % 18 % 2.2 Inkomster och inkomstutveckling Befolkningens storlek och åldersstruktur, samt utvecklingen av dessa båda faktorer över tiden, är en viktig drivkraft för handelns storlek och utveckling. Hur stor medelinkomsten är och hur den utvecklas utgör en annan viktig komponent. Det ska påpekas att det finns statistiska felkällor vid mätning av arbetspendling, sysselsättning och inkomster som särskilt berör regioner där pendlingen mellan länder är stor. SCB har fått i uppdrag att tillsammans med de övriga statistikmyndigheterna i Norden förbättra statistiken. För att en person ska klassas som förvärvsarbetande dagbefolkning respektive nattbefolkning krävs att personen via personnumret kan spåras till en adress i Sverige och via organisationsnummer kan knytas till ett arbetsställe i Sverige. Personer som pendlar till ett annat land redovisas därför inte i sysselsättnings- och pendlingsstatistiken. Både antalet dagbefolkning och antalet nattbefolkning blir i statistiken lägre än i verkligheten. I Sverige är det normala förhållandet att pendlarna har en högre medelinkomst än de som bor och arbetar i samma kommun. Om samma förhållande gäller gränspendlingen här så underskattas medelinkomsten i gränskommuner som Eda, Årjäng och Arvika. Dessa faktorer förklarar delvis den låga förvärvsgraden och den låga medelinkomsten i Eda kommun och enligt kommunala uppgifter intjänas cirka 20 % av Edabornas totala löneinkomster i Norge. Det finns för närvarande ingen offentlig statistik som redovisar de verkliga förhållandena, vilket är ett stort problem i Eda kommun och i andra gränsregioner. Med denna reservation visas den sammanräknade medelinkomsten 1993, 2000 och 2006 i tabell 5. I Eda kommun var medelinkomsten omkring kronor lägre än i referenskommunerna Denna skillnad hade växt till runt kronor Det som statistiken visar är en låg och långsamt växande medelinkomst i Eda kommun även i jämförelse med Arvika, Årjäng, Karlstad, Värmlands län och riket. Denna bild återger sannolikt inte hela sanningen då pendlarna till Norge inte ingår i statistiken. Den korrekta bilden är sannolikt något högre medelinkomst i både Eda, Årjäng och Arvika. Analys & Strategi

20 Tabell 5 Sammanräknad medelinkomst per år (1000-tal kronor) 1993, 2000 och 2006 samt förändringen mellan 1993 och Förändring Andel av riket 06 Eda % 80.5 % Arvika % 89.1 % Årjäng % 79.7% Karstad % 97.0 % Värmland % 89.5 % Referenskommuner % 87.4 % Riket % I Figur 2 visas att utvecklingen av medelinkomsten i Eda kommun har varit långsammare än i referenskommunerna mellan 1993 och I ett lokalt perspektiv har medelinkomsten i Eda ökat långsammare än i Arvika och i ett regionalt perspektiv har medelinkomsten växt långsammare än i både Karlstad kommun och Värmlands län. Återigen är det viktigt att reservera för den del av inkomsterna som intjänas i Norge och således inte ingår i figuren. Men det är sannolikt så att medelinkomst trots detta ligger, och utvecklas, något under snittet. Figur 2 Utvecklingen av sammanräknad förvärvsinkomst Index 1993 = 100. Sammräknad total förvärvsinkomst Index Eda Arvika Karlstad Årjäng Värmland Referenskommuner Riket Analys & Strategi

21 2.3 Nettopendlingen till svenska kommuner Nettopendlingen mellan kommuner (inpendlare minus utpendlare) påverkar handelns storlek och utveckling över tid då personer som pendlar kan fördela sina dagliga inköp till antingen arbetskommunen, bostadskommunen, kommuner längs vägen mellan bostaden och arbetet eller en kombination av de tre alternativen. Ett pendlingsöverskott ger större förutsättningar för en stor och växande handel än ett pendlingsunderskott. I likhet med statistiken över inkomster är det pendling mellan kommuner i Sverige som redovisas i statistiken. I tabell 6 visas nettopendlingen för kommunerna i Värmland. I Eda var nettopendlingen negativ 2006, men underskottet har minskat sedan I Arvika var nettopendlingen också negativ 2006 men till skillnad från Eda har underskottet ökat sedan Karlstad kommun hade ett stort inpendlingsöverskott 1993 och det har minskat något sedan dess. Karlstad kommun är den i särklass största inpendlingskommunen i Värmlands län vilket kommer till utryck i Nuteks indelning av de svenska kommunerna i arbetsmarknadsregioner. I Karlstads arbetsmarknadsregion ingår kommunerna Kil, Hammarö, Munkfors, Forshaga, Grums, Sunne, Karlstad, Kristinehamn, Filipstad, Arvika och Säffle av de värmländska kommunerna samt Åmål i Västra Götalands län. Att Karlstad kommun har en så dominerande roll som inpendlingskommun i Värmlands län gör att handelns storlek och tillväxt påverkas positivt i Karlstad och negativt i övriga kommuner. Detta beror huvudsakligen på att köpkraften omfördelas mellan kommunerna i samband med arbetsresor. En del av förklaring till handelns utveckling i t.ex. Arvika kan alltså förklaras med arbetspendlingen ut från kommunen. I Arvikas fall har också nettoutflödet av arbetskraft ökat mer på senare år. Störst utbyte härvidlag har Arvika och Eda med varandra. Dock exporterar Eda mer arbetskraft till Arvika än tvärtom. Karlstad, på andra plats, är också en viktig arbetskommun för Arvikaborna. Tabell 6 Nettopendlingen i kommunerna i Värmlands län Kommun Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Analys & Strategi

22 1782 Filipstad Hagfors Arvika Säffle Kapitlet om marknadsförutsättningarna för handeln i Eda kommun låter sig relativt enkelt sammanfattas. Det har inte funnits något utrymme för expansion för handeln i Eda kommun drivet av den lokala och regionala marknaden på den svenska sidan gränsen. I stort sett har hela tillväxten i handeln i Eda kommun drivits av export till Norge, det vill säga gränshandel. I nästa kapitel ska handelns utveckling i Eda kommun beskrivas i ett omvärldsperspektiv. 3 Handelns utveckling i ett omvärldsperspektiv Totalt omsatte detaljhandeln 1,4 miljarder kronor i Eda kommun Dagligvaror svarade för 928 miljoner kronor och sällanköpsvaror för 524 miljoner kronor. Omsättningen totalt i detaljhandeln ökade med 171 procent i Eda kommun mellan 2003 och 2007 jämfört med 25 procent i riket. I Arvika var den totala ökningen långsam (9 %) vilket inte kan förklaras med en svag lokal och regional efterfrågeutveckling. Den enda rimliga förklaringen är att den exportdrivna tillväxten av handeln i Eda har skapat lokala konkurrensfördelar och att en omfördelning av handelsutbudet har ägt rum från Arvika till Eda. 3.1 En exportdriven tillväxt Den exportdrivna tillväxten av handeln i Eda kommun har främst berört dagligvaruhandeln vars omsättning har ökat med 216 procent mellan 2004 och Ökningen av omsättningen för sällanköpshandeln är betydligt mindre, 116 procent under samma period. Tabell 7 Omsättningen (miljoner kronor) för dagligvaror, sällanköpsvaror och totalt för detaljhandeln 2007 samt procentuell ökning mellan 2003 och Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Omsättning Procentuell Omsättning Procentuell Omsättning Procentuell ökning ökning ökning Eda % % % Arvika % % % Årjäng % % % Karlstad % % % Värmland % % % Strömstad % % % Riket % % % 22 Analys & Strategi

23 Handeln med Norge är i hög grad inriktad mot dagligvaror. År 2007 svarade dagligvaruhandeln för 63,9 procent av den totala omsättningen i detaljhandeln i Eda kommun. Motsvarande andel i Årjäng var 47,4 procent. Sällanköpsvaror svarade för resterande 36,1 procenten i Eda och i Årjäng var motsvarande andel 52,6 procent. I Arvika är sällanköpsandelen högre än i Eda 45,2 procent. I Strömstad, som har en stor export av handel till Norge, är dagligvarornas andel av den totala omsättningen 74,5 procent. I riket är dagligvarornas andel 46,2 procent. Detta understryker att handeln med Norge främst berör dagligvaruhandeln och att sällanköpsvaror ännu inte funnit sin marknad. Sällanköpsvaror är därtill ofta associerade med till exempel garantiåtaganden, tull och inte minst hemtransport vilket ställer större krav på att återförsäljare och detaljister löser frågorna kring transport över landsgränsen. Tabell 8 Andelen dagligvaror och sällanköpsvaror 2007 av omsättningen i detaljhandel 2007 Eda Arvika Karlstad Värmland Strömstad Riket Dagligvaror 63.9% 54.8% 38.6% 52.0% 74.5% 46.2% Sällanköpsvaror 36.1% 45.2% 61.4% 48.0% 25.5% 53.8% Totalt 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% För att få en indikation på hur omsättningen i handeln i Arvika kommun har påverkats av den snabba tillväxten av handelsutbudet i Eda kommun har en beräkning gjorts och visas i Tabell 8. Analysen av marknadsförutsättningar visar att Arvika kommun borde ha haft samma andel av rikets handel 2007 som 2003 i en situation där handelstillväxten utvecklats normalt i Eda kommun. År 2003 hade Arvika kommun 0,3 procent av den totala omsättningen i detaljhandeln. Om denna andel hade bibehållits 2007 skulle den totala omsättningen i detaljhandeln ha varit miljoner kronor (kolumnen Hyp 07). Den verkliga omsättningen var miljoner kronor (kolumnen verklig 07). Skillnaden är minus 203 miljoner kronor (kolumnen diff). Med antagandet att detta tapp är en omfördelningseffekt till Eda har 203 miljoner kronor omfördelats från Arvika till Eda under perioden Det är en omfördelning motsvarande 17 procent av detaljhandeln i Arvika kommun En motsvarande beräkning för dagligvaror och sällanköpsvaror separat visar att omfördelningseffekten i sällanköpshandeln var 14 procent och i dagligvaruhandeln 17 procent. I kronor räknat var omfördelningen i handeln med sällanköpsvaror 80 miljoner och med dagligvaror 123 miljoner kronor. Slutsatsen är att även om exporten av detaljhandelsvaror från Eda till Norge i huvudsak berör dagligvaror så är exporten från Eda även relativt starkt inriktad på sällanköpsvaror. Att Eda har en sällanköpshandel på 36,1 procent jämfört Analys & Strategi

24 med 25,5 procent i Strömstad (Tabell 8) tyder till exempel på detta. Detta innebär att handeln med Norge kan ha skapat konkurrensfördelar i framförallt sällanköpshandeln för Eda kommun. Om en sådan utveckling fortsätter kommer en fortsatt omfördelning mellan Arvika och Eda att äga rum samtidigt som sällanköpshandeln i totalt i de två kommunerna blir mera diversifierad. Tabell 9 Beräkning av effekterna på omsättningens förändring i handeln Arvika kommun av expansionen i Eda kommun Arvika andel av rikets omsättning 2003 Hyp 07 Verklig 07 Diff Diff/hyp 07 Dagligvaror 0.3 % % Sällanköpsvaror 0.2 % % Totalt 0.3 % % För att förstå premisserna för utvecklingen av handeln i Eda kommun behövs kunskap om hur stor del av handelns omsättning i Eda kommun som exporteras till Norge. Genom bearbetning av den statistik som redovisas i publikationen Handeln i Sverige och bearbetning av statistiken hos SCB om sammanräknade förvärvsinkomster görs en uppskattning. I Tabell 10 beräknas exportökningen till Norge mellan uppgå till 568 miljoner kronor. Den största delen av exportökningen kom från dagligvaruhandeln som svarade för 80 procent av den totala exportökningen. Beräkningarna baseras på statistik i publikationen Handeln i Sverige 2007, utgiven av HUI. Nedanstående formel har använts. D= A-(B+C) Tabell 10 Beräkning av exportökningen från Eda kommun till Norge samt exporten till Norge 2007 (miljoner kronor) A) Total ökning av omsättningen i Eda B) Ökning av inköp från boende i Eda C) Omfördelning av inköp från Arvika till Eda Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt D) Exportökning t Norge Utgiven av Handelns Utredningsinstitut 24 Analys & Strategi

25 I Tabell 1111 har exporten till Norge och exportandelen till Norge 2007 beräknats. Totalt beräknas exporten i detaljhandeln i Eda kommun uppgick till 707 miljoner kronor år Av denna export är 677 miljoner dagligvaror och utgjorde 96 procent av detaljhandelsexporten. En betydande omfördelning av sällanköpsvaror har ägt rum från Arvika till Eda. Beräkningarna har gjorts med nedanstående formler. H= E-(F+G) I= H/E*100 Tabell 11 Beräkning av exporten till Norge och exportandelen till Norge 2007 Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt E) Total omsättning i Eda kommun F) Inköp från boende i Eda kommun G) Inköp från Boende i Arvika kommun H) Export till Norge I) Exportandel 72.9% 5.7% 48.1% Bakom ovanstående beräkningar ligger uppgifter om försäljningsindex och jämförelseindex Försäljningsindex anger relationen mellan faktisk omsättning och försäljningsunderlaget multiplicerat med 100 i en kommun. Jämförelseindex är lika med försäljningsindex i mediankommunen i olika kommungrupper. För varje kommun redovisas jämförelseindex för att kunna jämföra försäljningsindex med försäljningsindex för liknande (och jämförbara) kommuner. I Tabell 121 visas att försäljningsindex 2007 för Eda kommun var 437 för dagligvaror och 212 för sällanköpsvaror. Det innebär att den faktiska omsättningen i dagligvaruhandeln var 4,37 gånger större än försäljningsunderlaget i kommunen. I sällanköpshandeln var relationen 2,12. Totalt var omsättningen i detaljhandeln 3,16 gånger större än det totala försäljningsunderlaget. Jämförelseindex för kommuner som är jämförbara med Eda var 84 för dagligvaror och 38 för sällanköpsvaror. Det totala jämförelseindex för Eda var 56. Det betyder att handeln 2007 var drygt fem gånger större i Eda än i jämförbara kommuner. I Arvika kommun var försäljningsindex under 100 i såväl dagligvaru- som sällanköpshandeln och försäljningsindex låg klart under jämförelseindex. Det innebär att den faktiska omsättningen i handeln i Arvika understiger försäljningsunderlaget i den egna kommunen och att jämförbara kommuner har en handel som fångar upp en större del av försäljningsunderlaget än i Arvika, även om det finns ett Analys & Strategi

26 betydande utflöde av köpkraft för sällanköpsvaror i jämförelsekommunerna. Detta utflöde är större i Arvika som har ett försäljningsindex för sällanköpsvaror på 67 jämfört med 79 i jämförbara kommuner. Det relativt stora utflödet av köpkraft från Arvika går sannolikt till Eda i stor utsträckning, men även till Karlstad. Å andra sidan finns det en egen potential i Arvika som kan återerövras. I Värmlands län var det tre kommuner av 16 som hade en högre omsättning i handeln än försäljningsunderlaget motiverar. Dessa kommuner är Eda (index 316), Årjäng (309) och Karlstad (153). De övriga 13 kommunerna hade ett lägre försäljningsindex är 100 vilket visar att i dessa kommuner är utflödet av köpkraft stort. I länet som helhet var försäljningsindex för dagligvaror 123 vilka höga försäljningsindex i Eda (437), Årjäng (316) och Karlstad (127) bidrar till. Karlstads höga försäljningsindex är i stort en avspegling av låga försäljningsindex i de övriga kommunerna i länet, dvs. en regional omfördelning. Det är exporten av dagligvaror i Eda och Årjäng som bidrar till länets höga försäljningsindex i dagligvaruhandeln. Tabell 121 Försäljningsindex och jämförelseindex 2007 Försäljningsindex 2007 Jämförelseindex 2007 Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt Eda Arvika Årjäng Karlstad Värmland Strömstad Sammanfattningsvis visar analysen i detta kapitel att den snabba tillväxten i handeln Eda kommun till mycket stor del är exportledd och att det är exporten av dagligvaror som dominerar både ökningen mellan 2003 och 2007 och den totala försäljningen Sannolikt har en omfördelning av framförallt sällanköpshandel ägt rum från Arvika till Eda. Detta speglar ett funktionellt samspel mellan Eda och Arvika inom handeln som också till del kan förklaras med den relativt väl integrerade arbetsmarknaden. Detta berörs närmare i kapitel 4, där det funktionella arbetsmarknadssamspelet mellan de båda kommunerna beskrivs något som är viktigt att beakta i konsekvensanalysen. 3.2 Marknaden i Norge Som nämnts tidigare bestäms handelns förutsättningar av kundunderlagets totala köpkraft (nivå och tillväxt) samt deras konsumtionsbenägenhet. Den totala 26 Analys & Strategi

27 köpkraften bestäms av hur många hushåll som finns inom upptagningsområdet och vilka inkomster de har. Upptagningsområdet bestäms av handelns attraktivitet i relation till andra konkurrerande handelserbjudande. Drivkrafterna är desamma såväl på den svenska som på den norska sidan gränsen, och Eda har visat sig kunna attrahera kunder från ett mycket stort område framför allt i Norge. Det finns andra exempel på regioner som har lyckats med detta. Strömstad och Haparanda är andra exempel på gränshandelsdrivna handelsmetropoler där en stor del av kundunderlaget passerar en nationell gräns. Ullared är ett nationellt exempel där kundunderlaget finns inom landet. Det som karaktäriserar den norska marknaden är alltså en kombination av en relativt hög köpkraft och individernas vilja att resa relativt långa avstånd för att handla. Ett kvalitativt värde som är svårt att redovisa och analysera i statistiska termer är just resan i sig, alltså utflykten, som enligt många bedömare 4, är en viktig drivkraft. Det finns inget exakt vetenskapligt sätt att bestämma den norska marknadens storlek eller omfattning. De köpcentrum som finns i Charlottenberg, Töcksfors och Karlstad genomför kontinuerliga kundundersökningar och har en god uppfattning om varifrån kunderna kommer, men detta är uppgifter som ej gjorts tillgängliga för denna utredning. För att få en uppfattning om den norska marknadens storlek har istället ett restidsbegrepp om cirka en och två timmar använts för att avgränsa marknaden i ett primärt och ett sekundärt upptagningsområde. Denna bedömning är i huvudsak subjektiv, men anses stämma väl överens med gängse beräkningar av handelns marknadsområde 5. 4 En stor del av dem som intervjuats i samband med denna rapport hävdar att en förklaring till den omfattande gränshandeln är just utflykten. 5 Marknadsområdet har definierats och bedömts av Analyse & Strategi A/S i Sköyen, Oslo. Analys & Strategi

28 Primärområde Utmed norska riksvägen 2 passerar man inom en timme kommunerna Eidskog, Kongsvinger och Sør-Odal. Dessa tre kommuner har tillsammans invånare. Dessutom når man långt in i Aurskog-Høland inom loppet av en timme utmed den norska riksvägen 21. Denna kommun har ca invånare. Norrut kommer man in i Grue kommun via riksväg 201, och denna kommun har ytterligare ca invånare. Enkom norskregistrerade bilar utanför Charlottenberg shoppingcenter Tabell 2. Befolkning i kommuner i primärområdet Källa: SSB Kommun Invånare Eidskog Kongsvinger Sør-Odal Aurskog-Høland Grue Rømskog 649 Summa Sekundärområde Om man utökar restiden till cirka två timmar kommer man norrut till Elverum och Hamar. Dessa inkluderar följande kommuner, utöver de som redan definierats som primärkommuner; Nord-Odal, Åsnes, Våler, Elverum, Hamar, Løten och Stange. Västerut kommer man till följande kommuner i fylket Akershus: Nes, Eidsvoll, Hurdal, Nannestad, Ullensaker, Gjerdrum, Sørum, Skedsmo, Nittedal, Lørenskog, Rælingen, Fet, Enebakk, Oppegård, Ski, Oslo, Asker och Bærum. 28 Analys & Strategi

29 Söderut kommer man på två timmar till följande kommuner i fylket Östfold: Marker, Trøgstad, Spydeberg, Hobøl, Askim, Skiptvet och Eidsberg. Man ska dock notera att för bosatta i denna del av Östfold kan E18 mot Årjäng och söderut mot Strömstad utgöra en genare och mer naturlig väg in i Sverige. Å andra sidan befinner sig Osloregionen i tillväxt, framför allt i de norra delarna mot Gardemoen och Romerike. Detta gör att mycket av den tillkommande och inflyttande köpkraften hamnar i lägen där Charlottenberg ligger bäst till för gränshandelsresor. Analys & Strategi

30 Tabell 34. Befolkning kommuner i sekundärområdet Källa: SSB Kommun Invånare Nord-Odal 5091 Åsnes 7581 Våler 3869 Elverum Hamar Løten 7251 Stange Nes Eidsvoll Hurdal 2581 Nannestad Ullensaker Gjerdrum 5464 Sørum Skedsmo Nittedal Lørenskog Rælingen Fet 9963 Enebakk 9893 Oppegård Ski Oslo Bærum Asker Marker 3463 Trøgstad 5039 Spydeberg 5073 Hobøl 4622 Askim Skiptvet 3525 Eidsberg Sum Inom en timmes bilresa från norska gränsen finns således cirka personer i 6 kommuner, och inom två timmars resa finns ytterligare människor 30 Analys & Strategi

31 i 32 kommuner. Totalt, med denna beräkning, finns alltså personer inom Charlottenbergs marknadsområde 6. Tabell 15. Restider och avstånd till de olika kommunerna. Primärkommuner Längs RV 2 Avstånd i km restid i minuter Skarnes (Sør Odal) Disenå (Sør Odal) 64,7 62 Opakermoen (Nes) 70,5 66 Längs RV 21 syd Bjørkelangen (A H) 53,8 52 Rømskog 57,4 54 Norrut på RV201 Kirkenær (Grue) 67,6 64 Sekundärkommuner Norrut Elverum 130,3 121 Hamar 135,4 126 Løten 131,9 123 Västerut Hurdal Maura (Nannestad) 110,6 105 Nittedal 99,9 100 Asker 128,2 120 Söderut Ski 126,5 121 Spydeberg 113,1 109 Tomter (Hobøl) 121,8 117 Ørje (Marker) 94,9 93 Rakkestad 116,8 114 Skiptvet 119,3 116 Askim 101, Den norska köpkraften Den totala stocken och tillväxten av köpkraften har två huvudkomponenter, antalet invånare och den disponibla inkomsten. På regional nivå har det varit svårt att få fram data gällande disponibel inkomst som är jämförbar mellan Sverige 6 För restider och avstånd har använts och beräkningen har utförts från svenska gränsen till kommuncentrum. Analys & Strategi

32 och Norge i huvudsak för att de delar som tillsammans utgör köpkraften definieras annorlunda i de två länderna. Av den anledningen har istället befolkningsdata används eftersom den är jämförbar mellan länderna på regional nivå. Från nationalräkenskaperna i Sverige och Norge har uppgifter om den genomsnittliga disponibla inkomsten samlats in för år Utifrån data hämtade från undersökningen Hushållens Utgifter (HUT) har antagandet gjorts att 25 procent av den disponibla inkomsten används till inköp av varor och tjänster från detaljhandeln. Således har den svenska statistiska normen använts som approximation också för den norska. Tabell 16. Befolkningsutvecklingen i primär- och sekundärkommunerna i Norge. Primärkommuner Rømskog Aurskog Høland Kongsvinger Sør Odal Eidskog Grue Summa Sekundärkommuner Marker Trøgstad Spydeberg Askim Eidsberg Skiptvet Hobøl Ski Oppegård Bærum Asker Sørum Fet Rælingen Enebakk Lørenskog Skedsmo Nittedal Gjerdrum Ullensaker Analys & Strategi