TEMANUMMER FINANS. Handels Vänner Handelshögskolans i Göteborg Kamratförening. POSTEKON nr 2 Juni 2004I

Transkript

1 TEMANUMMER FINANS Handels Vänner Handelshögskolans i Göteborg Kamratförening POSTEKON nr 2 Juni 2004I

2 min [ c t (ij) x t + (d t y t + e t z t ) + g (ij) i i i i t ( x t (ij) t (ij) i (ij) i + y t i + z t i)] A unique language is helping our clients throughout the world to become more profitable. The optimization language. Carmen Systems solutions for planning crews, fleets and other resources is improving our clients productivity and profitability with bottom line savings of approx 3-10 per cent. Understood, loud and clear, by over 20 major airlines and railway companies in Europe, North America and Asia. HQ: Carmen Systems AB, Göteborg, Sweden, Phone Subsidiaries: Carmen Systems Asia-Pacific Pte, Ltd. Carmen Systems Ltd, Montreal, Canada. Carmen Consulting AB, Stockholm, Sweden. Branch offices: Carmen Systems Denmark, Copenhagen. Carmen Systems Mexico, Leon. Carmen Systems Spain, Madrid.

3 PostEkon nummer 2 den ljuva sommartiden hägrar! Nu när man premiärbadat och känt friskheten och solen värmer, så längtar man efter att gå omkring i badshorts och ta det lugnt, kanske grilla lite Det har varit en ovanligt lång vinter, den första frosten kom ju redan sista veckan i augusti förra året. Men inget ont som inte har något gott med sig, antalet mördarsniglar är betydligt färre i år! Tänk på att det är bra om man kan varva ner lite innan semestern, ta en eller flera dagar ledigt. Eller ta bara lite egen tid så att Ni hinner landa innan semestern. Det är ju onödigt att behöva ägna första delen av semestern till det. Detta nummer är mer inriktat emot Finanssektorn, till hösten kommer förhoppningsvis ett nummer inriktat mer emot IT och ett emot Handelssektorn. Ha en riktigt skön svensk sommar och samla nya intryck för höstens sköna innesittarträffar! Det är ju de sköna och tydliga årstidsförändringarna som gör att man kan längta! Det finns även en uppställning på den nya styrelsen. Vi har tidigare år fått den presenterad i Göteborgs-Posten under rubriken Namn. Men från i år är policyn ändrad, vi var inte tillräckligt allmängiltiga! Som enda tidning kan vi därför presentera detta scoop! Matrikel tryck / annonsering! Hjälp oss gärna genom att annonsera! Ett erbjudande om annonsering i årets matrikel har skickats ut till ca 500 VIPare och företag. Detta görs som tidigare i form av ett paketerbjudande, annonsering i både matrikeln och PostEkon. Responsen har varit sämre än tidigare år. Några stora annonsörer har helt tackat nej, några har gått ner ifrån helsidesannonser till halvsidor. Tråkigt men reellt! Om Du och ditt företag har möjlighet att annonsera så gör det! Matrikeln beräknas bli tryckt i augusti. Möjligen kan detta bli den sista stora, tryckta matrikeln (kanske blir det bara en nätversion och/eller till medlemmarna nästa år). Samarbete På Handels Vänners årsmöte presenterades ett förslag till hur ett närmare samarbete med Civilekonomföreningen Väst skulle kunna se ut. Båda föreningarnas medlemsaktiviteter skulle samlas i Handels Vänner, kanske med nytt namn. En ny styrelse och ett Advisory Board skulle tillsättas. Här skulle ingå både tidigare styrelsemedlemmar och andra kreativa personer som ett bollplank till styrelsen. Varje styrelseledamot skulle ha ett ansvarsområde, t.ex. aktiviteter, PostEkon. En del av föreningen skulle, som idag, finansieras via medlemsintäkter och en del av fonderade stiftelsemedel. Detta förslag har också diskuterats i Civilekonomföreningens styrelse. Vi får återkomma till hösten med vad som hänt då. Hemsidan PostEkon Nästa nummer av PostEkon beräknas utkomma i september Det skall ha en inriktning mot IT-verksamhet. Aktiviteter Vi har redan haft ett antal aktiviteter med luncherna i spetsen vilka arrangeras eller samarrangeras av och med Civilekonomföreningen Väst i Göteborg. Handelshögskolan kom med en inbjudan till Ledarskapsdagen, vilket var mycket uppskattat. Med hopp om en skön och avkopplande sommar! Göran Lundin Ordförande Handels Vänner Ditt kamratliga nätverk! Jobb att söka Under våren har det skickats ut ett antal mejl där det ingått Jobb att Söka. Detta har uppskattats mycket. Ifall denna service skall fortsätta till hösten, är just nu under diskussion. Om den återkommer, utnyttja den gärna då Ditt företag skall anställa personal! Medlemsantal Vi är nu betalande medlemmar. Eftersom vi budgeterat med betalande medlemmar så ser ekonomin bra ut, det skall räcka till bra aktiviteter och en bra tidning. Nummer: 2/2004 Årgång 13 PostEkon ges ut av: Handels Vänner Handels hög skolans i Göteborg Kamrat förening Adress: Kungsportsavenyn 3, Göteborg Telefon: Fax: hv@gbgcity.se Hemsida: Postgiro: Ansvarig utgivare: Göran Lundin Utgivningsbevis: Chefredaktör: Lennart Rolff, tel/fax: , lennart.rolff@joab.se Redaktion: Karin Ahldén, Anna Boström, Maria Joumal, Maria Norrström och Göran Lundin. Layout, repro & tryck: Arktryckarna, Göteborg Upplaga: ex Nästkommande nummer: Nr 3 / 2004 Manusstopp Annonspriser sv/v: 1/1 sida fr kr 1/2 sida fr kr 1/3 sida fr kr 1/4 sida fr kr Annonspriser färg: 1/1 sida fr kr 1/2 sida fr kr 1/3 sida fr kr 1/4 sida fr kr Omslagsbild: Poseidon, statyn vid Götaplatsen med Avenyn i bakgrunden. Fotograf: James Holm Källa: Göteborg & Co

4 Finanssektorn i Göteborg Foto: Kjell Holmner Foto: Bo Kågerud Foto: Kjell Holmner Foto: James Holm Foto: Kjell Holmner Foto: Kjell Holmner Foto: Kjell Holmner Foto: Kjell Holmner

5 Ett nytt city växer fram Västra Hamngatan var vid industrialiseringens början Göteborgs bankcentrum. Här finns traditioner och historia. Göteborgs nya finanscentrum växer fram i dess skugga. I en Gyllene kvadrat runt Hamnkanalen, Östra och Västra Hamngatorna, Avenyn, Nordstan och Lilla Bommen. En mycket stor del av företagen inom finanssektorn är lokaliserade hit. Men finansfunktioner finns även spridda över hela regionen nära kunder och företag. Livskraftig finanssektor En kartläggning av finanssektorn i Göteborgsregionen genomfördes under senvåren 2001 och kunde konstatera att utbudet av finansiella tjänster och produkter är förhållandevis komplett. De tjänster och produkter som inte erbjuds i regionen är avancerade tjänster som har en direkt koppling till olika finansmarknadsplatser. En av de mest drivande faktorerna för finanssektorn är att en stor del av de industrirelaterade finanstjänster, som exempelvis bankernas olika trade finance-tjänster, till största delen utvecklas och produceras i regionen. De senaste åren har dels branschens synlighet ökat genom bland annat ökande krav och förbättrad kompetens. Ordet treasury som en beteckning på Finansavdelningar har blivit vanligare. Detta har också ökat självkänslan bland de som arbetar inom sektorn. Samtidigt har Andra AP-fonden etablerats i Göteborg och ett antal företag har flyttat in sina ekonomioch treasuryfunktioner till Göteborg. Det behövs fler huvudkontor för att förstärka denna trend, men också en ökad aktivitet från de som tillhandahåller dessa tjänster. Det rör sig ju om allt ifrån bankernas till olika IT-företags tjänster. Det finns flera exempel på små företag som verkar globalt i detta segment som har lyckats bra eller mycket bra. Regioncentrum med flera profiler Aktörerna inom sektorn arbetar med vitt skilda geografiska marknadsområden. Generellt är att de större aktörerna, som exempelvis banker och försäkringsbolag, arbetar med Göteborgsregionen och angränsade områden i Västra Sverige som huvudmarknader. Undantag från detta är emellertid bankernas och andra stora företags trade finance-tjänster som tjänar sina kunders globala marknadsområden. Bland de mindre företagen finns det två huvudgrupper. Den första består av företag som ser Göteborgsregionen som sin huvudmarknad. Den andra gruppen utgörs av företag som har sin ledning och produktion i regionen men där huvuddelen av försäljningen sker över hela världen. Vid sidan av de traditionella finansiella företagen har en mängd mindre men snabbt växande företag vuxit fram. Dessa har i regel en tydlig koppling till teknik och system för hantering av finansiell information och flöden. Finansfunktioner med hög finansiell kompetens återfinns även i industriföretagens koncernstaber och huvudkontorsfunktioner. Industriföretagens centrala finansenheter betjänar hela koncernens finansiella behov. Banker, försäkringsbolag och andra finansiella serviceföretag, som revisions- och advokatbyråer, erbjuder alla former av finansiella tjänster. Karaktäristiskt för dessa aktörer är att de har Göteborgsregionen samt angränsade regioner som huvudmarknad för sin produktion. Snabb tillväxt inom mindre specialiserade företag Under de senare åren har sektorn haft en hög genomsnittlig tillväxttakt vad gäller omsättningen. Den huvudsakliga tillväxten återfinns hos de mindre företagen i regionen. Framtidsutsikterna bedöms i allmänhet som goda för hela sektorn och efterfrågan på kompetens och högutbildad personal kommer att öka. Den ökade komplexiteten i de produkter och tjänster som produceras samt att kunderna blir allt kunnigare driver leverantörerna att leverera produkter och tjänster av högre förädlingsgrad. Konkurrensen om den mest kvalificerade personalen sker inte bara inom Sverige utan även med andra finansiella centra som exempelvis London och Frankfurt. Några siffror Finanssektorn är en del av branschen Finansiella och andra företagstjänster. Det finns ingen entydig avgränsning av de finansiella tjänsterna. År 2003 omfattar Finansiella och andra företagstjänster nästan arbetsplatser inom Göteborgsregionen, vilket motsvarar ca 35 % av regionens näringsliv. De mer renodlade finansiella tjänsterna kan uppskattas till att omfatta ca personer. Antalet arbetsplatser inom de renodlade finansiella tjänsterna har mellan åren ökat med 20 % eller arbetsplatser. Det senaste året, , har 350 nya företag tillkommit. Den finansiella sektorn har efter mitten av 90-talet vuxit snabbare än ekonomin i stort. En bedömning av konjunkturläget, som det framstår i december 2003, pekar mot en måttlig/svag ekonomisk tillväxt inom landet och regionen. Lennart Rolff PostEkon nr 2 /

6 Möt Volvo Financial Services nytillträdde Europachef - Björn Ingemanson Volvo Financial Services (VFS) bildades 2001 och är ett av Volvo-gruppens sex affärsområden. VFS utvecklar och samordnar Volvo-gruppens verksamheter inom kundfinansiering, försäkring, internbank och fastighetsförvaltning. VFS bildades av tidigare fristående enheter inom Volvo-gruppen och anledningen till att dessa integrerades var att man ville skapa en stark position som leverantör av transportrelaterade finansiella tjänster, men också för att kunna samla alla kreditrisker på en och samma plats. VFS vd heter Sal Mauro och är stationerad i USA, där VFS huvudkontor ligger. Affärsområdet VFS utgörs av enheterna Customer Finance the Americas, Customer Finance Europe, Customer Finance International, Treasury, Insurance och Real Estate. VFS har under kort tid uppnått mycket goda resultat och har ökat vinstnivån varje kvartal under de senaste elva kvartalen. VFS har också koncernens mest nöjda medarbetare i den nyligen genomförda medarbetarenkäten, något som vd Sal Mauro tyckte skulle firas med att han bjöd anställda världen över på pizza. En blåsig fredagseftermiddag i maj träffar Göran Lundin och jag Björn Ingemanson som är chef för VFS Europe. VFS huserar i fräscha lokaler i Arendal. Björns sekreterare Christina välkomnar oss och vi går till lunchrummet där vi bjuds på kaffe. Att döma av mängden pizzakartonger i lunchrummet drar vi slutsatsen att Sal Mauros internationella pizzadag nog inföll just den dagen vi var där. Vi slår oss ned i ett av konferensrummen och inväntar Björn. Han kommer med andan i halsen och en stor trave papper under armen. Björn är född och uppvuxen i Eskilstuna och kom till Göteborg i samband med att han gjorde lumpen på KA4, där han också utbildade sig till reservofficer. Vi pratar lite om hur det kom sig att han valde att läsa ekonomi och om varför han läste på Handels. Björn berättar att han kommer från en läkarfamilj men att det inte kändes särskilt lockande att fortsätta i faderns fotspår. Valet stod istället mellan att studera juridik eller ekonomi och valet föll på det senare. 6 PostEkon nr 2 / 2004

7 Björn fortsätter: Då det var dags att söka till universitet sökte jag till Göteborg, Uppsala och Lund. Det var flera av mina vänner som rekommenderade mig att läsa i Göteborg och dessutom så trivdes jag ju så bra under tiden på KA4 så valet var egentligen inte så svårt. Året var 1979 då Björn påbörjade sina studier på Handels och som inflyttad Eskilstunabo var han angelägen om att lära känna andra studenter. Björn småler och säger: - Jag kontaktade ganska omgående sexmästeriet på Handels och undrade om det inte fanns något jag kunde hjälpa till med. Jag blev ansvarig för handelspubens alla inköp och vi hade mycket roligt tillsammans. Björn berättar att han valde distributionsekonomi som inriktning och tillägger att det är det fördjupningsområde som idag heter marknadsföring samtidigt som han konstaterar att det var ett tag sedan han tog sin examen. Uppsatsen skrevs tillsammans med en kursare under handledning av Ove Kraft. - Vi skrev för företaget Beiersdorf och jag minns tydligt konflikten mellan de akademiska kraven och företagets krav, säger Björn Vi kommer för en kort stund in på hur man skulle kunna minska gapet mellan näringslivet och universitetsvärlden och Björn säger: Jag tror på att försöka öka integrationen mellan företag och den akademiska världen redan på ett tidigt stadium. Praktikfall som är knutna till verkliga företag och traineeprogram är två faktorer som jag tror bidrar till att man kan öka integrationen och förståelsen. Vi återkommer till uppsatsen och Ove Kraft och Björn flikar in att han träffade sin handledare på Handelshögskolans 80-års jubileum och att Ove kände igen honom, något som verkar glädja honom. Jag frågar om han fortfarande har kontakt med kursaren som han skrev tillsammans med och Björn berättar då att hon senare gifte sig med en av hans kompisar och att de fortfarande träffas. Efter avslutade studier på Handels började Björn att arbeta för Mölnlycke Sjukvårdsprodukter, men blev inte särskilt långvarig där utan fortsatte efter ett och ett halvt år till Industrifinans där han arbetade mellan Nästa arbetsplats blev Volvofinans där han stannade fram till 1996 då ett nytt spännande uppdrag som marknadschef för Volvo Car i Japan lockade. Björn trivdes mycket bra i Japan och vistelsen där har satt sina spår. Jag måste äta sushi minst en gång i veckan, säger Björn och småler. Efter flera år i Japan återvände han hem för att bli vd för Volvofinans då företrädaren skulle gå vidare i karriären. Jag arbetade där fram till hösten 2003 då jag blev erbjuden tjänsten som chef för VFS Europe, säger Björn. Främsta anledningen till att jag bytte jobb är att jag kände mig mogen för nya utmaningar. Jag är ingen förvaltartyp utan tycker om att driva utvecklingsarbete och att bygga upp en verksamhet. Jag upplever att jag har fått allt detta genom mitt nuvarande arbete på VFS. VFS har dessutom den fördelen att jag får vistas i en mångkulturell och internationell miljö, fortsätter Björn. Vi pratar lite om vilka kunskaper från Handels som varit de viktigaste att ha med sig under resans gång och Björn svarar snabbt: Det är ju inte riktigt de teoretiska modellerna som man satt och pluggade som jag har mest användning för. Jag skulle snarare säga att jag, genom mina studier på Handels, har fått en uppsättning användbara verktyg för att kunna angripa och lösa problemställningar. Att han har läst marknadsföring och arbetar med finans ser han inte som något konstigt. Vi sysslar ju med att erbjuda finansieringslösningar till våra kunder i samband med att vi säljer produkter. Jag är ju inte inne i beräkningarna och petar utan ser verksamheten utifrån ett mer övergripande perspektiv. Avslutningsvis diskuterar vi huruvida Björn har någon särskild förebild. Han tänker ett tag och säger sedan att han lyssnar mycket till idrottspsykologen och managementkonsulten Kjell Enhager. Han pratar ofta om att de olika roller man har i livet hänger tätt samman. Min roll som make och pappa hänger ihop med min yrkesroll och för att göra ett bra jobb måste jag känna mig tillfreds och må bra i alla mina roller. Då blir jag också en bättre ledare för mina medarbetare. Anna Boström VEM ÄR BJÖRN INGEMANSON? Våren 2004 Född / Uppväxt: 1958 i Eskilstuna. Familj: Hustru som är narkossjuksköterska på Sahlgrenska och 2 barn, Anna 17 år och Sofia 15 år. Bor: Brottkärr i södra Göteborg. Utbildning: Samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, ett år på Highschool i Kalifornien. Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Göteborg. Reserv officersutbildning. Karriär: Mölnlycke , Regionchef på Industrifinans (sparbankens finansbolag) , Region/Marknadschef Volvofinans , Marketing Director Volvo Car Japan , VD Volvofinans , Europachef Volvo Financial Services. Fritidsintressen: En aktiv fritid, idrott, tränar en hel del, Göteborgsvarv, Vasalopp och Golf, HCP 9,1! Dricker: Vin, gärna ett rött. Äter: Sushi. (ett måste en gång i veckan!) Speciell egenskap: Tycker det är kul att laga mat. Kör: Volvo XC 90. PostEkon nr 2 /

8 Ulrika unikum i norden En eftermiddag tillsammans med Göran Lundin träffar jag Ulrika Petersen som arbetar på Föreningssparbanken i Nordstan. Banken är resultatet av fusionen mellan Sparbanken Sverige och Föreningsbanken I Sverige har banken 825 kontor och 241 bank i butik samt över anställda. Affärsidén är att vara en fullsortimentsbank och erbjuda ett kundanpassat och komplett utbud av finansiella tjänster för privatpersoner, företag, kommuner och landsting. Koncernstrukturen består av 6 olika regionkontor samt Swedbank Markets och den internationella bankrörelsen. Ulrika Petersen arbetar som kundansvarig och projektledare för olika stora och medelstora företag i den västra regionen. Det som jag tycker är roligast med mitt arbete är all den kundkontakt jag har om dagarna. Hon fortsätter att berätta att kundens olika behov alltid står i fokus och att de egenskaper hon tycker har varit viktigast i hennes karriär är kombinationen av hennes sociala kompetens samt analytiska förmåga. Den sociala kompetensen är något hon alltid haft. Faktum är att hon som liten alltid drömde om att arbeta som diplomat och jag är säker på att denna sprudlande kvinna säkert skulle göra en lika spikrak karriär, vilken bransch hon än hade gett sig på. Hon fortsätter att berätta att hennes analytiska förmåga är något hon arbetade fram under sin studietid på Handelshögskolan, där hon gick civilekonomprogrammet med redovisning och finansiering som inriktning. Då hon slutfört sina studier 1985 började hon arbeta som penningmäklare och hamnade sedan på Föreningssparbanken där hon trivs mycket bra med sin arbetssituation. Maria Joumal VEM ÄR ULRIKA PETERSEN? Titel: Kundansvarig Utbildning: Civilekonomprogrammet med redovisning och finansiell inriktning. Äter helst: Italienskt eller asiatiskt Dricker helst: Italienska och franska viner, champagne Familj: Maken och de två sönerna Sebastian och Simon 8 PostEkon nr 2 / 2004

9 PostEkon nr 2 /

10 VCC Treasury Volvo Car Corp Likt en jätte reser sig Volvo Personvagnars huvudkontor ur den omgivande grönskan. I entrén går jag förbi Volvos senaste bilmodeller och tar mig sedan upp till tredje våningen för att träffa Eva Christianson och Lena Olverén som arbetar på Volvo Personvagnars treasuryavdelning. Treasury bildar tillsammans med Accounting en del av Central Finance. För knappt två år sedan beslöt man sig för att insourca Cash & Bank till Treasury. Innan Ford köpte Volvo Personvagnar fanns Cash & Bank hos Volvo Business Services (VBS), vilket är ett bolag som ägs av AB Volvo. Då Volvo Personvagnar inte längre var en del av AB Volvo blev det naturligt att flytta Cash & Bank-verksamheten från VBS till Volvo Personvagnars huvudkontor i Torslanda. I samband med denna omorganisation anställdes fem personer och idag arbetar sju personer på Treasury. Vi har ändrat en hel del av arbetet och arbetsuppgifterna sedan vi anställdes och det känns mycket bra, säger Lena. Det är fascinerande att se hur nya människor ser på en verksamhet med andra perspektiv, fortsätter Lena. Eva arbetar som assistant treasurer och Lena är cash management specialist samt ansvarig för försäkringsfrågor. Treasury arbetar med många intressanta och ibland oförutsägbara uppgifter. Ett exempel på en minst sagt oförutsägbar uppgift som hamnade på vårt bord var då färjan Tricolor sjönk i Engelska kanalen. Ombord på båten fanns knappt Volvobilar och eftersom vi på Treasury har ansvar för försäkringar fick vi huvudansvaret i alla frågor som uppkom, säger Lena På Treasury är Cash management en del i arbetet och innefattar bland annat likviditetsplanering, valutahandel och in- och utlåning på kort sikt. Eftersom Volvo Personvagnar är ett dotterbolag till Ford Motor Company, bedrivs treasuryverksamheten lite annorlunda mot hur man traditionellt arbetar på en treasuryavdelning i ett företag. - Den kanske mest markanta skillnaden är att vi inte själva går ut på marknaden, vilket egentligen inte är så konstigt eftersom Ford blir en mycket större aktör och får bättre översikt om de kan handla för samtliga bolag, säger Eva. Lena berättar att de har mycket kontakt med Fords treasurykontor för Europa. Detta kontor har till uppgift att samordna all cash som finns i de europastationerade bolagen inom Fordkoncernen. Treasuryverksamheten för Fords bolag i Europa är beläget strax utanför London och för ett par veckor sedan besökte två av kollegorna Europakontoret. Ford Global Treasury i Dearborn utanför Detroit i USA har det övergripande ansvaret för all treasuryverksamhet inom Fordkoncernen och det är detta kontor man samarbetar med vid kortsiktig in- och utlåning. Cash managementarbetet innefattar också att sköta cash poolerna inom respektive bank. Vi ser bland annat över räntesatser, limiter och antalet bankkonton inom respektive bank för att kunna maximera hanteringen fortsätter Eva. Nära kopplat till cash management är hedge management. Det är viktigt att vara väl insatt i hedge strategin eftersom likviditetsplanering och prognosarbete påverkas av hur man väljer att skydda sig mot de valutarisker som Volvo Personvagnar utsätts för. I Treasurys arbetsuppgifter ingår även att sköta Volvo Personvagnars kontakter med de banker man använder sig av. Ford har det globala ansvaret för bankavtal men Volvo Personvagnar ansvarar för de avtal som sluts inom Sverige med svenska banker. Just nu håller vi på att omförhandla våra bankavtal. Våra bankkontakter är ett av många tillfällen där jag får möjlighet att möta många människor, något som jag upplever som mycket roligt och stimulerande, säger Eva. Ett annat område som Treasury ansvarar för är försäkringar. Lena, som ansvarar för försäkringsfrågor inom 10 PostEkon nr 2 / 2004

11 Volvo Personvagnar, berättar att hon har mycket kontakt med Ford i USA i försäkringsfrågor. Hon berättar att det finns globala försäkringar som upphandlas av Ford, men att det också finns lokala där Volvo Personvagnar själva sköter upphandlingen. - Min roll som försäkringsansvarig handlar ofta om att ta fram statistik och att informera Ford i USA om vad som händer här på Volvo Personvagnar i olika försäkringsärenden. Ett omfattande projekt under våren har varit att säkerställa att avdelningens alla processer sker i enlighet med de nya amerikanska lagar som stiftades i samband med att Enronskandalen rullades upp. Omfattande intern och extern revision av dessa processer väntar innan det är dags att gå på semester. Helt klart är att Eva och Lena har många bollar i luften och det är därför inte lätt att med några få ord sammanfatta vad Eva och Lena och deras kollegor arbetar med. Jag undrar lite vad det är som driver dem i deras arbete och hur de hinner med alla nya uppgifter. Eva säger efter en stund: - Jag tycker om att driva förändringar, det handlar dels om att ta initiativet till förändringar, men också att kunna anpassa vår verksamhet på Treasury till förändringar. Jag tycker att jag lär mig något varje dag och det upplever jag som oerhört stimulerande. Lena säger att det ligger en stor drivkraft i att det finns så stora möjligheter att sätta sig in i nya uppgifter och ta tag i intressanta frågeställningar bara man själv är nyfiken och på hugget. Lena fortsätter och säger: Jag tycker också att det är stimulerande att jag kan diskutera så bra med mina kollegor. Ofta behöver man ju vända och vrida på ett problem för att man skall komma fram till en bra lösning. Anna Boström VEM ÄR LENA OLVERÉN? Född / Uppväxt: 1975 i Västerås, men uppvuxen i Göteborg Familj: Sambo Bor: Landala, Göteborg Utbildning: Naturvetenskaplig linje, Göteborgs Högre Samskola. Tyska, Göteborgs universitet. Allmänna Ekonomprogrammet, Handelshögskolan. ERASMUS student i Tyskland. Master of Science in Industrial and Financial Economics, Handelshögskolan Karriär: TH Brunius & Co , Volvo Personvagnar Fritidsintressen: Umgås med vänner och träna. Har nyligen börjat spela golf. Dricker: Helst inte kolsyrat. Äter: Saltlakrits. Kör: Volvo V40 Varför valde du att läsa på Handels? Jag läste en kurs i företagsekonomi och hade egentligen inte några planer på att läsa mer ekonomi, men jag tyckte det var jätteintressant och bestämde mig för att fortsätta. Om du inte hade läst på Handels, vad tror du att du hade gjort istället? Jag hade nog läst Industriell Ekonomi på Chalmers, men jag tror att det var för mycket skruvar och muttrar för mig. Jag skulle nog inte ha trivts så bra där. Vad är roligast med ditt arbete? Att det finns stora möjligheter att ta tag i nya uppgifter om man är nyfiken och engagerad. Mitt arbete är flexibelt och jag trivs väldigt bra med mina kollegor. Har du något motto i livet? Jag brukar tänka att det inte är någon idé att stressa upp sig för mycket, det ordnar sig alltid på något sätt. Dessutom brukar inte resultatet bli bättre för att man stressar upp sig. Hur kopplar du av och får ny energi? Jag tycker om att promenera vid havet! VEM ÄR EVA CHRISTIANSON? Född / Uppväxt: 1970 i Surte Familj: Man Bor: Vasastaden, Göteborg Utbildning: Ekonomisk linje, Katrine-lundsgymnasiet i Göteborg. Magisterexamen i nationalekonomi, Handelshögskolan Karriär: SEB innan och under studier på Handels. Handelsbanken, ESAB, Volvo Personvagnar Fritidsintressen: Umgås med vänner. Utförsåkning är ett jättestort intresse. Tycker även om att gå till gymmet och springa i skogen. Frankrike, mat och vin är andra stora intressen. Dricker: Ett glas Syrah. Äter: Glass. Kör: Peugeot 206 GTI. Varför valde du att läsa på Handels? Jag valde ekonomisk linje på gymnasiet och jag visste att jag ville läsa vidare. Eftersom jag tyckte det var kul med ekonomi på gymnasiet kändes det naturligt att söka till Handels. Om du inte hade läst på Handels, vad tror du att du hade gjort istället? Jag arbetade på SEB i två år innan jag började läsa på Handels så jag kanske hade varit kvar i banken. Vad är roligast med ditt arbete? Att vi blir inblandade i så många olika projekt och att det hela tiden kommer nya utmaningar. I mitt arbete får jag möjlighet att driva förändringar och se resultatet av dessa och det tycker jag är mycket stimulerande. Har du någon förebild eller ledstjärna? Min farfar. Hur kopplar du av och får ny energi? Under en fin skiddag i Alperna eller efter en springrunda i skogen PostEkon nr 2 /

12 Ledarskapsdagen 2004 Tro dom inte! Malmstensalen torsdagen den 13 maj Ledarskapsdagen handlade denna gång om förtroendet för svenskt näringsliv och tog avstamp ur förtroendekommissionens rapport som kom i mitten av april. 350 gäster fyllde Malmstensalen och fick höra Dan Sten Olsson berätta om den etikpolicy som används inom Stenasfären. Riksdagens talman Björn von Sydow tog upp förtroendet för politiker och Marianne Nivert talade om förtroendekommissionens arbete. Lars Idermark, Andra AP-fonden, lyfte fram att det behövs fler regler för hur styrelseledamöter tillsätts och att en ledamot måste ha kurage nog att framhålla sin åsikt, även om det är att gå mot strömmen. Forskare från Handelshögskolan och universitetet kom med olika infallsvinklar i en paneldebatt ledd av dagens moderator, Britt-Marie Mattsson. Rolf Wolff Rektor för Handelshögskolan Inledde med en tillbakablick på ledarskapsdagen som startade för 2,5 år sedan. Syftet har varit att öka utbytet mellan forskning och näringsliv. Nyligen har man nyanställt en projektledare för forskning kring näringslivets förtroende. Ämnet är i högsta grad aktuellt och bara i USA skrivs böcker om ledarskap varje år. Även bland studenterna finns ett stort intresse för frågorna, vilket återspeglas av det konvent som man ordnade dagen innan. Björn von Sydow Riksdagens talman Tog upp förtroendefrågor ur samhällets perspektiv. Vi hårdgranskas av media med rätta, säger han. Men menar samtidigt att förtroende för politiker och näringsliv inte följer samma kurva. Han skiljer på optimistisk eller pessimistisk syn på förtroende eller misstroende. Västtyskland fram till återföreningen drev en utveckling från auktoritärt styre, vilket är positivt. Östra Tyskland däremot präglas av misstroende, vilket är negativt. Rolf Wolff Björn von Sydow Marianne 12 PostEkon nr 2 / 2004

13 Svensken är i grunden positiv men har samtidigt en känsla av att inte kunna påverka som spred sig under 90-talet. Arbeta med öppenhet och dialog, är hans rekommendation. Kontakt ökar förtroende. Ta fram en tydlig kommunikationsstrategi. Och han ställer frågan: - Hur når man de som inte vill? Här citerar han Herbert Tingsten: - Med för mycket idyll tappar demokratin stinget. En haj behövs som skrämmer småfisken. Han är mycket noga med att påpeka att han varken vill bedöma eller döma näringslivet. Björn von Sydow avslutar med en återknytning till 70-talet då det var en enorm kritik mot det rådande etablissemanget. Valdeltagandet var som högst Nu ser vi en trend mot färre medlemmar och hög genomsnittsålder i de politiska partierna. Marianne Nivert innehavare av Assar Gabrielssons gästprofessur Har deltagit i Förtroendekommissionen som tillsattes sommaren Behovet ifrågasattes då, men: - Efteråt uppdagades att allt inte var så sockersött i Sverige, säger hon. Och fortsätter: - Vi kan inte vänta på att någon ängel träder fram som är helt ren. Folk har blivit mer intresserade av aktiekurser. Detta har påverkat misstroendet. Samtidigt är det viktigt att konstatera att det för små företag inte märks någon förtroendenedgång. Marianne Nivert räknar upp ett antal händelser som upplevs påtagligt av gemena man: Ersättningsnivåerna, bonussystem, inkorrekt redovisning, informationsövertag, långsam rättsprocess och höjdare som klarar sig. Hon påpekar att detta inte skapats av media eftersom det visat sig att misstroendet inte är större hos de som konsumerar media än hos dem som inte gör det. Det är inte budbärarens fel, säger hon. Marianne Nivert beskriver triangeln: regler sanktioner handling, och konstaterar: - Regler finns men Fortsättning på sid 14 Nivert Britt-Marie Mattsson & Dan Sten Olsson Lars Idermark PostEkon nr 2 /

14 det brister i sanktioner. Uppförandekoden i Förtroendekommissionens förslag är frivillig, men nog så effektiv: Hårdaste prövningen är inte den rättsliga utan marknadens prövning. Det handlar om självbevarelsedrift. De företag som inte följer koden, de får inte investerare. Det är dock viktigt att komma ihåg hur beslut fattas: - Alla beslut är tagna av individer. Men det brister i personlig etik och det brister i kontakten med omvärlden, säger hon. Dan Sten Olsson VD Stena AB Förr var problemet att det skälldes på kapitalister. Nu har man problem med tjänstemän som vill bli kapitalister, säger Stenas koncernchef om börsdirektörernas stora ersättningar. Stena är en av landets största privatägda koncerner. Omsättningen ligger på 30 miljarder, varav 7 för färjorna och 13 inom skrot. Men Dan Sten Olsson är inte nöjd med resultatet och menar att om de varit börsnoterade hade han varit en utskälld VD. Men eftersom jag har råd att behålla företaget, är det inte aktuellt med någon börsnotering, säger han. Dan Sten Olsson har själv författat de grundvärderingar som Stena-sfärens anställda ska följa i arbetet. Grunden är att vara justa mot kunder, anställda och samhället i stort. Helt enkelt, att bete dig mot andra som man vill att de ska bete sig mot dig, som är innebörden av den gyllene regeln. Skriften kom i april med sin fjärde upplaga. Det han lagt till handlar om öppenhet. Man måste betrakta sig som sedd av andra. Då är det lättare att ha en inre kompass. Är man ändå tveksam till hur man ska handla, kan man fråga sig vad som händer om alla beter sig likadant, säger han. Dan Sten Olsson hävdar att han inte känner av misstron mot storföretagen. Stena satsar på långsiktiga relationer och försöker hitta människor med samma värderingar. Om företagen bara pratar om att tjäna pengar blir det problem, folk blir arga när ledningen roffar åt sig. Människor som gör karriär och får den ena förmånen efter den andra, de tappar sina referenser. De tycker att det de gör inte är så farligt, förklarar han. Hos Stena är management ute i organisationen och pratar. Filialchefer måste veta vad som gäller. Risker minimeras genom redovisningsrutiner, rättigheter att fatta beslut och regler. Man har ett decentraliserat beslutsfattande och jobbar med principer istället för regleringar. Dan Sten Olsson konstaterar: - Om inte jag kan vara stolt över mitt företag, då kan inte våra anställda vara det heller. Lars Idermark VD andra AP-fonden Han anser att frågan om vems ärenden personer och företag går borde ställas oftare. Jag har ännu aldrig fått den frågan i etablissemanget. I stället handlar det om att tro på någon och om kontroll av information, säger han. Fonden har deltagit på 60 bolagsstämmor och Lars Idermark är imponerad över hur de flesta förbättrat öppenheten. Enligt Lars Idermark har VD:arna pedagogiskt redogjort för belöningsprogram, direktörslöner och pensionskostnader. Styrelseledamöter har rapporterat i detalj om styrelsens möten och arbete. 90 procent av Förtroendekommissionens förslag är redan genomförda, konstaterar han. AP-fonden reagerar starkt mot överdriven belöning utan risktagande. Ledarskap måste utgå från värderingar. Idermark kastar ut frågan, - Hur vidmakthåller man högt förtroende och hög etik? Och hans svar blir: - Civilkurage, fler oberoende personer i styrelserna, färre uppdrag, tydliga nomineringskommittéer, rakare ägare och bättre utvärdering av styrelsearbetet. Eftersom det finns irritation i folkdjupet är Lars Idermarks avslutande rekommendationen att man måste prata med människor. Lennart Rolff 14 PostEkon nr 2 / 2004

15 Forsman & Bodenfors Live! En mycket efterlängtad kväll för de 30-tal medlemmar i Handels Vänner och Civilekonomföreningen Väst som hunnit anmäla sig till denna trevliga 6:e-maj-kväll i Göteborg där vi alla träffades på huvudkontoret hos det framgångsrika och välkända reklamföretaget, för sedvanliga delar av Kunskap & Kontakt & Kalas! Under temat Hur man överlever och har framgång i reklamvärlden under nästan 20 år, dessutom med Göteborg som bas! presenterade kvällens värdar Olle Victorin ( seniormedarbetare och delägare i F&B, examen HGU) och Maria Zachrisson ( juniormedarbetare och projektledare, också examen HGU) företagets bakgrund och lyckosamma utveckling sedan starten år Speciellt intressant var att höra att F&B redan från starten hade fokus på att bli En av de bästa reklambyråerna i Sverige, ett påstående som man med råge bevisat under de år som företaget funnits - bl.a. på följande sätt: 1990 Första Guldägget - för Frödinge Ostkaka 1994 Bästa reklambyrå Sverige enligt Månadens Affärer 1998 Internationellt genombrott tävling i Cannes 2000 Guldpriset i EuroEffie reklamtävling 2001 Filialkontor öppnas i Stockholm 2002 Utsedd till 12:e bästa byrån i världen Sedan Forsman & Bodenfors grundare och reklamguru Sven-Olof Bodenfors avgick som ansvarig ledare år 2003, drivs företaget idag av en ägargrupp på 23 personer och med ny VD. Företaget har för närvarande 60 anställda, med en total omsättning på ca 200 MSEK för F&B-gruppens samtliga företag dvs. FORSMAN & BODENFORS AB, FACTORY (originalproduktion), FORCE ( action marketing ), HAPPY (designbyrå), KOLLO (butikskoncept) och STORY (PR-insatser). F&B har på senare år också satsat mer på Integrerad Kommunikation via Internetbaserade system och där varit framgångsrika med smarta produktlanseringar, bl.a. för VOLVO. Olle och Maria gjorde också en mycket personlig och intressant genomgång av två viktiga case, där man, förutom VOLVO XC90, presenterade igångsättningsproblemen och lösningarna för att klara av kunden IKEA:s krav. Genom ett skickligt analysarbete och en intressant arbetsprocess - bl.a. i form av F&B:s kända PROPELLER med arbetsfaserna: 1 Plattformsbyggande, 2 Konceptframtagning, 3 Kampanjplanering, har F&B också framgångsrikt vidareutvecklat sitt kunnande och sin kundbas under de senare åren. Kvällens mötesdeltagare fick även tillfälle att bese F&B fantastiska kontor högst upp i NK-huset där Maria introducerade oss till företagets olika avdelningar, samt avslutningsvis även njuta av god mat och dryck samt trevligt mingel i vårkvällens solsken ute på företagets takterrass. OM FIN UTSIKT OCH VIDA HORISONTER GYNNAR ETT KREATIVT TÄNKANDE SÅ HAR FORSMAN & BODENFORS UPPENBARLIGEN GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FORTSATT FRAMGÅNGSRIK REKLAMVERKSAMHET! Handels Vänner vill slutligen tacka Forsman & Bodenfors och främst Olle och Maria för en trevlig och givande kväll samt önska företaget All Lycka Till i fortsättningen! / Och hoppas också att på detta sätt få möjlighet att följa Forsman & Bodenfors utveckling även i framtiden. / Göran Götberg Forts på sid PostEkon nr 2 /

16 Olle Victorin visar trevlig dryck och IKEA-glas. Del av IKEA-kampanj. Starten! Maria och Olle drar igång. Maria och Olle samt intresserade åhörare från HU och CV. Olle Wictorin, F&B, Ingela Drott och Ulla Hilding i "trevligt reklamsamspråk".

17 Kort bensträckningspaus. Maria visar omkring i F&B:s kontor. Maria visar omkring i F&B:s kontor.

18 Ett utvecklande företag inom... Strategi Ledning Organisation Verksamhetssystem R å d g i v n i n g H a n d l e d n i n g P r o j e k t l e d n i n g E x p e r t i s Lasarettsgatan 6, SE Göteborg Tel Fax info@ekan.com PRESSMEDDELANDE! Följande information har tidigare blivit publicerad i Göteborgs-Posten, men i år vill man inte ta in det på grund av ändrad policy. Vi kan därmed som enda tidning publicera detta! Årsmöte 2004 i Handels Vänner - Handelshögskolans i Göteborg Kamratförening avhölls i den vackra Malmstensvåningen på Handelshögskolan i Göteborg måndagen den 26 april På årsmötet valdes följande styrelse samt valberedning. Styrelse Göran Lundin (Volvo Car Treasury) Ordförande Anna Boström (Volvo Car Treasury) Skattmästare Anita Mellgren (BRG, Business Region Göteborg) Sekreterare Lennart Rolff (JOAB) Redaktör PostEkon Göran Götberg (IMS) Aktivitetsansvarig Daniel Andersson (BRG, Business Region Göteborg) Webbmaster Lars Norberg Ledamot Maria Norrström Handelshögskolerepresentant Emelie Larsson Kårrepresentant Suppleanter Anna Holmqvist Karin Ahldén Maria Joumal Bo Ribbenholt Adjungerad Kansli Revisor Mats Holmquist Valberedning Björn O. Albrektsson och Anna Halldenius samt sittande ordförande, med Björn O. Albrektsson som sammankallande. 18 PostEkon nr 2 / 2004

19 Volvo Treasury AB Under 1985 beslöt Volvos styrelse sig för att samla alla bolag som bedrev finansiell verksamhet inom koncernen till ett eget affärsområde - Finans. AB Fortos blev moderbolag i det nybildade affärsområdet. AB Fortos var i sin tur ett helägt dotterbolag till AB Volvo. Det bestämdes att all likviditet som inte var nödvändig för den operativa verksamheten inom de svenska Volvobolagen skulle förvaltas av AB Fortos. Syftet med att AB Fortos skulle förvalta överflödig likviditet var att öka avkastningen på likvida medel genom handel på den svenska penningmarknaden. Ett ytterligare syfte med utvecklingen av affärsområdet Finans var att AB Fortos skulle fungera som intern valutabank för den svenska delen av Volvokoncernen ändrades namnet till Volvo Group Finance Sweden AB och då grundades även ett Volvo Group Finance Europe, med säte i Genève, Schweiz. Detta lades ner 1998 då verksamheten flyttades tillbaka till Göteborg. För att understödja den växande verksamheten globalt bildades 1994 ett dotterbolag i Singapore och 1996 bildades även ett i Greensboro, North Carolina, USA. Några år senare, 1999, bytte samtliga bolag namn till Volvo Treasury, vilket även är det namn som används idag grundades även ett treasurybolag i Curitiba, Brasilien. Volvo Treasurys huvudkontor är beläget i Läppstiftet vid Lilla Bommen i Göteborg. Kontoret i Göteborg har till uppgift att stödja de bolag inom Volvokoncernen som är belägna i Europa. Man ansvarar bland annat för asset management, global funding, foreign exchange, economic research och cash management. Asset Management, Debt Management, Foreign Exchange, Corporate Services och Economic Research är de fem huvudområdena på Volvo Treasury i Göteborg. Vi träffar Pernilla Wilhelmsson som arbetar som dealer på Debt Management. Pernilla fick jobb på Volvo Treasury direkt efter examen via Gadden och trivs utmärkt vid handlarbordet med utsikt över hamnen. Pernilla och hennes kollegor inom Debt Management arbetar med hantering av Volvokoncernens skuldportfölj och detta innebär bl.a. daglig likviditetsplanering med hjälp av cashpooler för de olika bolagen inom Volvokoncernen, upplåning via de finansiella marknaderna på både kort och lång sikt samt riskhantering. - I den dagliga likviditetsplaneringen använder vi oss främst av den korta penningmarknaden via FX swaps och deposits, berättar Pernilla. Förenklat kan man säga att en FX swap är en överenskommelse mellan två parter om att man skall byta valuta på ett visst kassaflöde under en bestämd tid till en given växelkurs. En deposit är då man placerar en viss summa pengar till en given ränta under en bestämd tid. Pernilla berättar att man via cashpoolsystemet arbetar utifrån att utnyttja befintliga resurser och försöker att swapa kassaflöden i överskottsvalutor till underskottsvalutor och på detta sätt maximera hanteringen. På lite längre sikt handlar skuldhanteringen om att se över de två portföljer som Debt Management förvaltar. Den ena portföljen är en strategisk långfristig portfölj för Volvos industriella del och den andra är en kommersiell portfölj som är kopplad till Volvos säljfinansieringsverksamhet. Pernilla berättar att som aktör på de finansiella marknaderna tas det i den förstnämnda portföljen risker inom givna riskmandat för att ytterligare addera värde till koncernen, men inte i kundfinansieringsportföljen där i princip allt måste matchas mot utlåningsrisken. Pernilla gör en paus och berättar sedan lite om hur det går till då de handlar. - Vi handlar efter ett givet riskmandat, vilket betyder att vi måste hålla oss inom vissa ramar. Vi pratar en hel del om olika slags risker och Pernilla säger att de inom Debt Management främst fokuserar på refinansierings- och ränterisk eftersom det är dessa risker som har störst påverkan på de två portföljerna som de förvaltar. Då vi diskuterar de olika slags risker som de olika enheterna inom Volvo Treasury påverkas av berättar VEM ÄR PERNILLA WILHELMSSON? Född / Uppväxt: 1975 i Uddevalla. Familj: Singel Bor: Lunden, Göteborg Utbildning: Samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, Eslöv. Mellan gymnasiet och universitetet var Pernilla i Tyskland, USA, Holland och Spanien. Magisterexamen i företagsekonomi, Handelshögskolan Karriär: Dealer på Volvo Treasury. Fritidsintressen: En aktiv fritid med mycket idrott. Spelar golf och tränar multisport, vilket innefattar kanot, cykel och springning. Sprang nyligen Göteborgsvarvet på Dricker: Rött vin. Äter: Sushi. Kör: VW Polo. PostEkon nr 2 /

20 Pernilla om det goda samarbetet mellan de olika enheterna. - Det är positivt att de olika enheterna samarbetar så bra, men egentligen är det ju inte så konstigt eftersom alla enheter på ett eller annat sätt berör varandra, säger Pernilla. - Vi kan till exempel samarbeta med vår interna Economic Research avdelning och Foreign Exchange då det gäller att analysera de finansiella marknaderna, fortsätter Pernilla. Pernilla tycker mycket om sitt arbete för att det är så brett. - Det finns så stora möjligheter att lära sig så otroligt mycket, säger Pernilla entusiastiskt. Det är så stimulerande för det dyker upp nya projekt hela tiden. Pernilla berättar att det bedrivs en rad olika ad hoc projekt. När man till exempel tittar på hur nya produkter skall finansieras eller hur man skall agera på nya marknader är det viktigt att vi diskuterar och analyserar tillsammans och det gör vi ofta i form av mindre projekt. Anna Boström Foto: Kjell Holmner 20 PostEkon nr 2 / 2004

21 Yrke: Senior Market Research Analyst Pernilla Busch har en del sällsynta rader på meritlistan. Bland annat har hon tillbringat en sommar på en tysk klosterskola för flickor. Var aktiv i det mesta under kårtiden och började på Handels eftersom hennes äldre bror försäkrade henne om att har man läst internationell ekonomi, kan man bli nästan vad som helst. Pernilla hamnade på ett multinationellt fondbolag i Luxemburg. Har man en pappa som är reseledare i Tyskland på somrarna kommer intresset för det tyska språket med modersmjölken - i alla fall snudd på - och kombinationen en närbelägen handelshögskola med en internationell inriktning och en övertygande bror ledde till att valet föll på Handels Göteborg. Kårengagemanget under studietiden inkluderade väldigt mycket i det mesta utom spexet. Det betydde bl.a. medlemskap i Tre Ess och Bolagsstämmorna, medverkan i GADDEN, IE-Kongressen och VM-Akademien, ordförandeskap i Idrottssektionen 1996 och mottagare av kamratstipendiet samma år samt ett antal timmar som wannabe i datasektionens källarlokaler. Direkt efter examen fick hon jobb på Akelius på Cypern, men kände inte att hon utvecklades. En nära väns plötsliga och oförklarliga bortgång ett år senare ledde till att hon sa upp sig samma vecka efter resonemanget om jag ska dö imorgon, vill jag vara på Cypern då? Kort efteråt ringde Fidelity och Pernilla Busch har befunnit sig i Luxemburg sen dess, där hon praktiskt nog hittade en svensk sambo på plats. Hon har inga direkta planer på att återvända hem heller. Det hon saknar är kompisarna och havet! Jobbet En marknadsanalytiker ägnar sig åt att analysera styrkor och fördelar med egna och andra fondbolags fonder, i Pernillas fall med/mot/för alla länder i Europa. Hon jobbar med produktutvecklingsavdelningen och marknadsförings- respektive försäljningschefer för att spana trender; är det asiatiska fonder som är i ropet eller har det gått över? Vad gör konkurrenterna? Vilka fonder ska vi lansera/pusha, vilka fonder är lönsamma och vilka ska vi stänga? Hon jämför också egna och andras försäljningsflöden samt nationell statistik, vilket är en utmaning PostEkon nr 2 /

22 storlek större då alla har egna standardformat och normer. Svenskar, vana vid en platt organisation kan få svårt med de ofta mer hierarkiska och toppstyrda kontinentala styrsätten. Pernilla instämmer med att den engelska delen av företaget är mer hierarkisk än den i övrigt europeiska, men eftersom det arbetar runt 30 nationaliteter på kontoret, blir skillnaderna mindre tydliga. Nationalitetsvarietén innebär också att olika språk talas i varje hörn. Just det att det är så internationellt och så öppet är också det bästa med Luxemburg menar hon. Mer än 30% av de bosatta i Luxemburg är första generationens invandrare (dvs. sådana som Pernilla) och en stor del av arbetskraften pendlar dagligen in från andra sidan gränsen, huvudsakligen från Belgien, Frankrike och Tyskland och utgörs av såväl utflyttade kostnadsmedvetna luxemburgare som utlänningar. Landet är bara 6 x 8 mil stort, så det är inte särskilt långt att pendla... Landet hyser invånare, och andelen som bor i huvudstaden upp till tredubblas dagtid. 38% av landets invånare är utlänningar till största delen portugiser (61.000). Det finns runt svenskar i Luxemburg och såväl innebandyklubb som Friskis & Svettis. Det finns officiellt 167 banker i Luxemburg per den sista april - varav sju svenska. Finanssektorn I ett land där finanssektorn står för 22% av BNP och de totala tillgångarna i Luxemburgfonder uppgår till miljarder euro (per den sista februari 2004) märks en börsnedgång tydligt. Nedgången märktes inte bara på att man drog ned på personal, utan även att tjänster flyttades till t.ex. London och låglöneländer i Asien. Även uppgången syntes tydligt. Folk började köpa fonder direkt när Irakkriget var över och i december/ januari i år fanns det betydligt fler arbetstillfällen än tidigare. Så varför finns det så mycket pengar i Luxemburg? Svaret ligger bl.a. i den så kallade UCITS-lagstiftningen. Fonder med juridisk hemvist i Luxemburg kan lättare registreras för försäljning i andra länder. Landet var det första att integrera EU-direktiven i lagstiftningen (1988) och skattegraden är låg, 0,05% av nettotillgångarna. Vissa fonder, bl.a. de som investerar i enbart penningmarknadsinstrument beskattas med 0,01% av nettotillgångarna. Arbetsmöjligheter När Sverige gick med i EU gällde vissa övergångsregler, bland annat en om en svenskkvot på EU:s institutioner. Reglerna slutade gälla 1999, men svenskarna uppfyllde inte sina platser fram till dess. En anledning skulle kunna vara långa ansökningsprocesser Pernilla varnar för en väntan på upp emot två år från ansökan till tillträde av tjänst inom EU. I Luxemburg finns det huvudsakligen två karriärområden man jobbar antingen med EU eller inom bankväsendet. Större konsultföretag och flera svenska banker har kontor i Luxemburg, så ett tips är att börja jobba i Sverige och sedan be om förflyttning utomlands. Bemanningsföretag är en annan väg att gå - man har ofta bra chans att få tjänster inom Fund Accounting och vidare finns EU-organ som Europeiska domstolen, Europeiska Investeringsbanken, Revisionsrätten och Eurostat här. Minimilönen är EURO i månaden och genomsnittet (brutto) i privata sektorn är EURO. Några länkar: Vanliga jobb i Luxemburg Jobb inom EU epso/index_en.htm Europeiska Investeringsbanken Nationell tidning Turistbyrån Flyg till Luxembourg Billiga flyg (ca 70 min transfer) www. ryanair.com till Frankfurt-Hahn Utgång Svenskpub Karin Ahldén VEM ÄR PERNILLA BUSCH? Våren 2004 Född / Uppväxt: I Örby nära Kinna (ca 6 mil från Göteborg). Familj: Sambon Timo som jobbar på EU:s kärnkraftsinspektion. Utbildning: Civilekonomexamen (Internationella ekonomlinjen) med tysk inriktning från Handels Karriär: Sedan 1999 Senior Market Research Analyst på Fidelity Luxemburg, innan dess ett år på Cypern. Diverse sommarjobb i Berlin, London och Zurich på t.ex. Astra och Skandia Om jag var en pryl skulle jag vara: en schweizerkniv! Jag gillar färgen och är multifunktionell. Dessutom gillar jag Schweiz! Om jag skulle välja nytt yrke: Journalist, gärna på en researchavdelning Knäckebröd eller croissant: Knäckebröd (med Herrgårdsost). Drömsemestern går till: varma länder långt, långt bort! 22 PostEkon nr 2 / 2004