Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland"

Transkript

1 Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland Tre trafikscenarier och deras betydelse för fastighetspriser och tillgänglighet Regionförbundet Sörmland levererar 2013:1 En rapport framtagen av WSP Analys & Strategi på uppdrag av Regionförbundet Sörmland 1

2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning och bakgrund 5 Tobins Q - definition 5 Variationer i Tobins Q 6 Tobins Q och nybyggnation 7 Tobins Q och tillgänglighet 9 Bostadsmarknadens utveckling i Sörmland 10 Metod 15 Tobins Q 15 Tillgänglighet 16 Modellskattning av Tobins Q 17 Kvalitet och osäkerhetsfaktorer 20 Alternativa trafikscenarier 21 Alternativt busslinjenät 21 Kortare restider till Stockholms central 24 Persontrafikering av TGOJ-banan 25 Resultat 27 Tobins Q i nuläget 27 Tillgänglighet 30 Skattad förändring av Tobins Q 34 Slutsatser 37 Ordlista 38 Referenser :1 Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland Tre trafikscenarier och deras betydelse för fastighetspriser och tillgänglighet Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Layout: Newmarket Town Tryck: Linderoths Tryckeri, januari 2013

3 Det krävs mer än en förbättrad kollektivtrafik för att öka attraktiviteten på en ort. Studien säger dock inte att vi ska sluta förbättra transportsystemen eller sluta satsa på kollektivtrafik. Tvärtom! Förord Det pratas ofta om att det byggs för lite och att det är en hämmande faktor på inflyttningen till Sörmland. Ofta hörs det också att om vi bara hade haft bättre infrastruktur och tillgänglighet till tåg och bussar så skulle fler flytta hit. Den här studien säger att det krävs mer än en förbättrad kollektivtrafik för att öka attraktiviteten på en ort. Studien säger inte att vi ska sluta förbättra transportsystemen eller sluta satsa på kollektivtrafik. Tvärtom resultatet i studien ger tydliga signaler om att det krävs riktigt stora satsningar inom infrastruktur och kollektivtrafik för att det ska bli lönsamt att bygga hus och därmed också ekonomiskt attraktivt att bosätta sig i Sörmland. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett förändrat regionalt kollektivtrafiknät påverkar tillgänglighet och bostadsmarknad i hela Sörmland genom att analysera sambanden mellan tillgänglighet i transportsystemet och Tobins Q. Tobins Q är en investeringsteori där marknadsvärdet för småhus i en kommun ställs i relation till produktionskostnaden i samma område. Utgångspunkten har varit att titta på nuläget i den regionala kollektivtrafiken och jämföra med ett alternativt trafiknät. Studien har också särskilt tittat på hur och om en trafikering med persontrafik på TGOJ-banan ger effekt på tillgängligheten och bostadsmarknaden. Göran Norberg Förbundsdirektör Regionförbundet Sörmland 3

4 Sammanfattning En av de mest använda indikatorerna för att avgöra om det är lönsamt att bygga eller inte är Tobins Q ett värde som definieras som kvoten mellan försäljningspris och nyproduktionspris för småhus. Värden över ett indikerar att man kan få tillbaka investerat kapital vid en nybyggnation. I denna rapport studeras hur tillgängligheten i trafiksystemen påverkar Tobins Q i Södermanlands län. En statistisk modell för att bestämma försäljningspriser (och därmed även Tobins Q) utifrån tillgänglighet i olika områden tas fram. Denna modell används sedan för att simulera effekter av förbättringar i tillgängligheten i olika alternativa kollektivtrafikscenarier. Länet som helhet har en Tobins Q på 1,12 i genomsnitt. Variationerna är dock stora såväl mellan som inom kommunerna. Kommuner som Strängnäs och Trosa har betydligt högre värden, medan bland annat Flen, Vingåker, Oxelösund och Katrineholm har värden under ett. Tre olika alternativa trafikscenarier testas i studien: ett nytt busslinjenät, en tänkt förkortad restid med regionaltåg till Stockholms central samt en persontrafikering av TGOJ-banan. Tillgängligheten för dessa alternativ beräknas och visar vissa förbättringar jämfört med nuläget, dock i relativt begränsad omfattning. Störst tillgänglighetsförbättring har det alternativa busslinjenätet. Modellen visar ett samband mellan tillgänglighet och försäljningspriser på småhus. Detta innebär att tillgänglighetsförbättringarna väntas få viss effekt även på Tobins Q i de alternativa trafikscenarierna. Effekterna är dock på det hela taget måttliga. En sammanfattande slutsats av studien är att i en region av Sörmlands karaktär utan en tydlig centralort med tillhörande periferi är det i hög utsträckning lokaliseringen i sig och därmed områdets attraktivitet som avgör försäljningspriserna, snarare än tillgängligheten i trafiksystemet. För att uppnå stora effekter på lönsamheten i nybyggnation krävs det därför förhållandevis stora förbättringar av tillgängligheten. 4

5 Inledning och bakgrund Under de senaste tio åren har priserna på bostadsmarknaden stigit kraftigt. Framförallt gäller det storstadsregionerna och i synnerhet Stockholmsregionen men även i andra delar av landet har prisutvecklingen varit betydande. En lång period av låga räntor kombinerat med låg produktionstakt av nya bostäder har i stor utsträckning varit drivande bakom denna utveckling. Regionförstoringen innebär samtidigt att delar av landet som tidigare i högre grad utgjorde egna arbets- och bostadsmarknader i allt högre grad knyts till i första hand storstadsregionerna. Återigen är detta särskilt tydligt i Stockholmsregionen. Nya förbättrade kommunikationer ger bättre pendlingsmöjligheter, vilket på sikt påverkar även prisbildningen på bostadsmarknaden. Beslutet att bygga nytt eller köpa sin bostad blir därför allt mer beroende av prisutvecklingen. Den blir i sin tur allt mer beroende av hur regionen knyts samman genom förbättrade kommunikationer. Denna studie visar därför hur man kan mäta lönsamheten i att bygga nytt och hur detta påverkas av förändringar i kommunikationerna. Tobins Q definition En av de mest använda indikatorerna för att avgöra om det är lönsamt att bygga eller inte är Tobins Q. Kvoten är uppkallad efter dess upphovsman James Tobin, nobelpristagare i ekonomi Definitionen av Tobins Q är kvoten mellan marknadsvärdet och återanskaffningsvärdet. Måttet utvecklades ursprungligen inom företagsekonomin och användes inom kapitalmarknadsanalys, men har visat sig vara ett användbart mått även vid analyser av bostadsmarknaden. Definitionen som då används är kvoten mellan försäljningspris och kostnad för nybyggnation av småhus. Givet justeringar för att det är jämförbara objekt, indikerar därmed en kvot över ett att det är lönsamt att bygga, det vill säga det är möjligt att sälja objekten för mer än vad det kostade att bygga dem. På motsvarande sätt indikerar en kvot lägre än ett att lönsamheten för nybyggnation är dålig. Teoretiskt bör därför en Tobins Q på över ett leda till höga investeringar. Dock krävs i praktiken något högre kvot än ett, eftersom byggherrar bör ha en viss marginal på investerat kapital. 5

6 Variationer i Tobins Q Det är stora skillnader i Tobins Q mellan olika delar av landet. Storstadsregionerna har i stor utsträckning värden över ett, i vissa delar av Stockholms- och Göteborgsregionerna över två, medan mer perifera delar av landet har värden långt under ett. Sundbyberg Solna Danderyd Lidingö Vaxholm Sotenäs Stockholm Nacka Båstad Tanum Riket Strömsund Sorsele Pajala Malå Jokkmokk Ånge Ragunda Överkalix Norsjö Åsele Diagram 2.1 Kommunerna med de tio högsta respektive de tio lägsta Tobins Q, år 2006 (källa: Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala Universitet). Teoretiskt borde det därmed vara lönsamt att bygga i storstadsregionerna och mycket olönsamt i de mest perifera regionerna. Trots detta har nybyggnationen under en period varit förhållandevis låg även i storstäderna. Sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q är därmed inte omedelbart tydligt. Detta kan förklaras bland annat av markbrist i attraktiva lägen samt av snabba prisstegringar. Dessutom är sambandet inte nödvändigtvis giltigt på kommun- eller regionnivå. 6

7 Mikroläget, det vill säga det enskilda läget för en nybyggnation inom en kommun, kan därför skilja sig mycket åt från kommunens genomsnitt och det kan därmed vara lönsamt att bygga även i regioner med generellt låga Tobins Q. Vidare finns det även andra incitament än rent ekonomiska till hur nybyggnationen lokaliseras. Tobins Q och nybyggnation Även om bostadsbyggandet under senare år varit lågt finns det ett samband mellan höga Tobins Q-värden och var det faktiskt byggs. Mälardalsrådet har i en rapport (Strömqvist 2004) undersökt variationen mellan Q-värden för Mälardalens kommuner och bostadsbyggandet under perioden Analysen visar att det finns ett systematiskt samband som förklarar drygt 60 procent av variationen i byggandet. Analysen visar att då Tobins Q antar värdet ett kan man förvänta sig att bostadsbyggandet motsvarar två bostäder per år och invånare (se diagram 2.2). Drivs Tobins Q upp till 1,5 ökar bostadsbyggandet till närmare fyra bostäder per år och 1000 invånare. Om Stockholm- Mälarregionen som helhet ska få något mer omfattande bostadsbyggande måste Tobins Q vara avsevärt större än ett. Nyproduktion per invånare och år ,5 1 1,5 2 2,5 Tobins Q Diagram 2.2 Sambandet mellan Tobins Q och nyproduktion av småhus (källa: Strömqvist 2004). 7

8 Om man ser till det totala byggandet i Mälardalen är sambandet mellan höga byggnadsvolymer och höga Tobins Q-värden ännu starkare. Det finns ett relativt tydligt samspel mellan Tobins Q och nyproduktionen (se diagram 2.3). Det finns också ett ganska tydligt brott i samspelet. Efter 1994 motsvarar Tobins Q en avsevärt lägre nyproduktion än under åttiotalet. Detta trendbrott förklaras bland annat av förändrad räntepolitik och minskade räntebidrag, vilket ledde till att kostnaderna för bostadsproduktionen drevs upp till marknadsmässiga nivåer. Tar man hänsyn till detta trendbrott visar det sig att 90 procent av variationerna i Mälardalens småhusbyggande beror av Tobins Q (Strömqvist 2004). Tobins Q Småhus TQ Antal bostäder Byggande 1, , , ,1 1,0 0, , , , Diagram 2.3 Nyproduktion av småhus och Tobins Q för småhusmarknaden i Stockholm-Mälarregionen år (källa: Strömqvist 2004). 8

9 Tobins Q och tillgänglighet Ett flertal studier av sambandet mellan Tobins Q och tillgänglighet i transportsystemet har genomförts. Det samlade resultatet är att det föreligger ett tydligt positivt samband mellan höga Tobins Q- värden och hög transporttillgänglighet. I en studie av WSP (Berglund 2010) på uppdrag av Regionförbundet Örebro har sambandet mellan Tobins Q och tillgängligheten i transportsystemet undersökts för Örebro län. Resultatet visade ett starkt tydligt samband och att tillgängligheten förklarar drygt 60 procent av variationen i försäljningspriserna för småhus i Örebro län. Detta var en avsevärt högre förklaringsgrad än andra motsvarande studier. Forslund (2007) har i en analys beskrivit variationen i Tobins Q för småhus i Västerås under perioden , beräknat på delområden i kommunen. Bland annat undersöktes hur Tobins Q varierade med avståndet till Västerås centralstation. Analysen visade att de högsta kvoterna återfanns i de mest centrala delarna av kommunen och avtog med ökat avstånd från centralstationen. I en annan studie av WSP (Berglund 2006) undersöktes, på uppdrag av Uppsala stad, sambandet mellan Tobins Q och tillgänglighet. Tillgängligheten beräknades både i kollektivtrafiksystemet och vägtransportsystemet och studerades på små delområden om 500 x 500 meter. Resultatet av studien visade att tillgängligheten förklarade omkring 50 procent av variationen i Uppsala stad. Strömqvist (2004) studerade sambandet mellan Tobins Q och tillgängligheten i Mälardalens kommuner. Sambandet visade sig vara mycket starkt där tillgängligheten förklarade 80 procent av variationen i Tobins Q. Dock fångade den använda metoden inte in inomkommunal variation av lägeskvaliteter som olika områden besitter. Sambandet skattades på kommun-genomsnitt av Tobins Q och tillgänglighet och är därmed inte jämförbart med övriga studier inom området. 9

10 Bostadsmarknadens utveckling i Sörmland Efter en historiskt låg nivå på nybyggnationen under slutet av 90-talet har det under den senaste tioårsperioden byggts i genomsnitt omkring 400 småhus per år i Sörmland. Utvecklingen följer i stort sett rikets trend. I jämförelse med övriga län byggs det förhållandevis mycket i Sörmland, sett till invånarantalet. År 2010 byggdes 1,46 småhus per invånare, vilket är den näst högsta nivån i landet. Endast i Uppsala län byggdes fler hus per invånare Diagram 2.4 Antal nybyggda småhus i Sörmland (källa: SCB). 10

11 Antalet försäljningar av småhus per år i Sörmland ligger förhållandevis stabilt kring drygt per år. Detta är även i nivå med historiska försäljningar före det tidiga 90-talets ekonomiska kris, då antalet försäljningar dök kraftigt Diagram 2.5 Antal försålda småhus i Sörmland (källa: SCB). 11

12 Det är en betydande spridning på hur småhuspriserna har utvecklats inom länet. För länet som helhet följer prisutvecklingen i stort sett riket, medan priserna i de mest attraktiva delarna utvecklas snabbare. Allra tydligast är detta i Strängnäs och i hög grad även i Trosa. Samtidigt är det en betydligt mer blygsam utveckling av småhuspriserna i andra delar av länet. De genomsnittliga småhuspriserna i Vingåkers kommun som ligger lägst i länet är mindre än hälften av dem i Strängnäs. Detta återspeglar tydligt prisbildningen utifrån tillgång och efterfrågan givet befolkningsutvecklingen i länets olika delar Strängnäs kommun Riket Södermanlands län Vingåker kommun Diagram 2.6 Köpeskilling (medelvärde tals kronor) för småhus i Sörmland (källa: SCB). 12

13 Produktionskostnaderna för småhus är inte lika hårt styrda av regionala skillnader i tillgång och efterfrågan och skiljer sig därmed inte lika mycket åt som försäljningspriserna. Dock är det märkbart dyrare att bygga småhus i storstadsregionerna. Kostnaden per kvadratmeter i Storstockholm låg år 2010 på kronor, medan de i länsregion II (som Sörmland tillhör) i genomsnitt var på drygt kronor. Detta var även något under rikets genomsnitt. Värt att notera är även att kostnaderna tenderar att variera mer över tid i storstadsregionerna än vad de gör i övriga landet Storstockholm Riket Länsregion II Diagram 2.7 Produktionskostnad (kronor/kvadratmeter netto) för gruppbyggda småhus per region (källa: SCB). 13

14 Ser man sammantaget på försäljningsoch produktionspriserna, framgår att Tobins Q i Sörmland som helhet ligger på 1,02, baserat på den studie som genomfördes för år 2006 av Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Variationerna är dock stora mellan kommunerna. Trosa och Strängnäs, som generellt har mycket attraktiva lägen, har högst kvoter, medan inlandskommuner som Katrineholm, Flen och Vingåker har värden under ett. Trosa Strängnäs Gnesta Eskilstuna Nyköping Oxelösund Katrineholm Flen Vingåker Diagram 2.8 Tobins Q för kommuner i Sörmland år 2006 (källa: Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet). 14

15 Metod Tobins Q Vid beräkningen av Tobins Q och skattningen av den regressionsmodell som tillämpas har data hämtats från två huvudsakliga källor: dels SCB:s statistik över produktionskostnader för småhus, dels uppgifter om fastighetsförsäljningar från värderingsdata. Till detta kommer även en del rena lägesberoende egenskaper. Uppgifterna om produktionskostnader för gruppbyggda småhus hämtas från SCB:s statistik över priser för nyproducerade bostäder. Summerad produktionskostnad per kvadratmeter boyta för länsregion II (där Sörmland ingår) används sedan för beräkningen av nämnaren i Tobins Q. Från uppgifterna om fastighetsförsäljning för åren tas de köp som anses vara marknadsmässiga ut för vidare bearbetning. Principerna för marknadsmässiga köp utgår från SCB:s kriterier för redovisning av statistik över småhusförsäljningar 1. Enligt dessa kriterier anses ett köp vara marknadsmässigt om följande är uppfyllt: Köpeskillingen får vara maximalt 10 miljoner kronor. Typkoden måste vara 220, det vill säga småhus för permanentboende. Köpeskillingskoefficienten (K/T) måste vara mellan 0,8 och 6,0. Försäljningen måste avse fastigheter upplåtna med äganderätt. Antal fastigheter som ingår i köpet måste vara en. Variablerna standardpoäng, värdeår och värdeyta måste finnas med i fastighetsinformationen. Datamaterialet från Värderingsdata innehåller samtliga småhus- och fritidshusförsäljningar mellan november 2009 och november 2011, omfattande totalt transaktioner. Efter urval av marknadsmässiga köp enligt ovan återstod poster, som sedan utgjorde grunden för den vidare analysen. Eftersom Tobins Q avser en jämförelse mellan likvärdiga objekt, det vill säga nybyggnationskostnaden i relation till försäljningspriset för ett nybyggt hus, gjordes även en justering av marknadsvärdet för att kompensera för de försålda objektens olika ålder. Enligt Berger (1998) kan deprecieringen med god genomsnittlig precision skatttas till cirka en procent per år. Varje enskild transaktion justerades med denna faktor, varefter en genomsnittlig Tobins Q beräknades på trafikzonsnivå aspx 15

16 Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet används i många sammanhang och mäts på många sätt. Här görs en avgränsning till att mäta tillgänglighet till arbete i transportsystemet för en genomsnittlig vuxen individ. Metoden att mäta tillgänglighet ryms inom en väl etablerad tradition av mikroekonomisk välfärdsanalys. Tillgänglighetsmåttet bygger på människors sätt att värdera restid, väntetid och reskostnader vilket ger en korrekt bakgrundsbild till val av färdmedel och var någonstans människor väljer att resa. Val av sätt att mäta styrs av projektets syfte, det vill säga i det här fallet att förklara fastighetspriser. Tillgänglighet till arbete eller om man så vill tillgänglighet till inkomstkällan har i ett flertal studier visat sig förklara variationen i fastighetspriser på ett bra sätt. Ett vanligt mått är att beräkna antalet arbetsplatser som nås inom ett visst tidsintervall med kollektivtrafik eller bil. Tillgängligheten beskriver då varje områdes relativa belägenhet i förhållande till trafiksystemet och antalet arbetsplatser i övriga områden. Tillgängligheten till arbetsplatser och arbetskraft är viktiga förklaringsfaktorer till hur befolkning och företag väljer att bosätta och lokalisera sig. Detta sätt att beräkna tillgänglighet till arbetsplatser kan beräknas i trafikmodeller. Det är dock endast ett mått på tillgänglighet och ger en översiktlig bild av hur transportsystem och bebyggelse samspelar. Eftersom utfallet av tillgänglighetsberäkningarna skiljer sig åt beroende på vilken tidsintervall som studeras kan detta beräkningsmått ibland vara grovt. Ett annat mått som tar hänsyn till flera faktorer är så kallad logsumma. Förenklat uttryckt beskriver logsumman möjligheten för en genomsnittlig individ i ett område att nå önskvärda målpunkter, till exempel arbetsplatser, inom en rimlig tid och kostnad. Logsumman kan också beskrivas som ett uttryck för den genomsnittliga nyttan att göra en resa från ett område. Logsumman är entydigt bestämd vilket gör att differensen mellan olika tillgänglighetsberäkningar är entydig. Tillgänglighet som potentiellt antal arbetsplatser som nås inom ett visst tidsintervall är ett något begränsat mått i jämförelse med logsummemåttet som visar på effektiviteten i systemet som helhet. Därför har vi valt att använda logsumma för de vidare skattningarna av regressionsmodellen (se nästa avsnitt). I denna studie studeras trafiknätet dels i nuläget, dels i tre alternativa trafiklösningar. Syftet är att undersöka hur det förändrade kollektivtrafiknätet påverkar tillgänglighet och bostadsmarknad. De alternativa trafiknäten beskrivs mer detaljerat under kapitel 4 i denna rapport. 16

17 Modellskattning av Tobins Q Studien undersöker om det är möjligt att beskriva variationer i försäljningspriset med hjälp av tillgänglighetsmåttet samt vissa andra variabler som stöd. För att få en så bra förklaringsgrad som möjligt i modellen testades ett flertal variabler. Korrelationen mellan försäljningspriset och de tänkbara förklarande variablerna framgår av tabell 3.1 nedan. Areal Mälaren inom 300 meter Hav inom 300 meter Byggår Standardpoäng Total tillgänglighet Tillgänglighet med bil Tillgänglighet med kollektivtrafik Tabell 3.1 Korrelation mellan försäljningspris och övriga variabler. Som framgår av tabellen är det förhållandevis svaga samband mellan försäljningspris och de flesta av variablerna på den totala nivån. Det är endast byggår som uppvisar någon större grad av samvariation. Tillgänglighet som i normalfallet i denna typ av studier är starkt korrelerad med försäljningspriset har ytterst svagt samband. Vid närmare studie av datamaterialet visar sig de rena lägesegenskaperna spela en ovanligt stor roll för bestämningen av fastighetspriset i Sörmland. Den regionala strukturen är något mer svåranalyserad än vad som är fallet i till exempel Örebro och Uppsala. Det finns tydliga befolknings- och kommunikationsstråk längs med Mälaren, genom inlandet och längs med kusten som alla har sina egna förutsättningar utöver vad som kan förväntas utifrån de normala förklaringsfaktorerna för fastighetspriser. Exempelvis har Trosa förhållandevis låg tillgänglighet enligt våra sätt att mäta, men kommunen i synnerhet vid kusten har andra höga kvaliteter som gör området attraktivt och ger betydligt högre fastighetspriser än vad som kunde förväntas utifrån variablerna i tabellen ovan. På motsatt sätt är även Oxelösund beläget vid kusten med liknande tillgänglighetsförutsättningar som Trosa, men anses marknadsmässigt ha betydligt lägre attraktivitet än vad som kunde förväntas. 17

18 Den regressionsmodell som skattats har därför i hög grad fått ta hänsyn till lokaliseringen av försäljningarna för att kunna uppnå en acceptabel förklaringsgrad. Samtidigt är det en balansgång mellan att ha tillgängligheten som en förklarande variabel i tillräckligt hög grad för att det ska vara möjligt att använda modellen för de alternativa trafikscenarierna. En konsekvens av detta är bland annat att det skulle gå att få en ännu högre förklaringsgrad i modellen genom att i ännu högre grad väga in lokaliseringen. Dock skulle detta ske till priset av att tillgänglighetsvariablerna skulle få en mycket liten inverkan på variationen i försäljningspriset. Vi har därför valt en medelväg genom att väga in endast de tydligaste lokaliseringseffekterna det vill säga de kommuner eller delar av kommuner där försäljningspriserna avviker som mest från det förväntade utifrån övriga förklaringsvariabler samtidigt som tillgängligheten har tillmätts en acceptabelt hög påverkan. Regressionsmodellen har skattats med försäljningspriset som beroende på variabel och tillgänglighet, byggår, standardpoäng, närhet till vatten samt lokalisering i vissa kommuner som förklarande variabler. Orsaken till att det är försäljningspriset som skattas och inte Tobins Q direkt, är att produktionskostnaden (det vill säga nämnare i Tobins Q) är konstant i hela regionen och alltså är oberoende av de enskilda objektens lokalisering. Förklaringsgraden (r2) är 0,48, vilket innebär att modellen kan förklara 48 procent av variationen i försäljningspriset. Detta är en förklaringsgrad som ligger ungefär i linje med tidigare studier av denna typ och kan anses som tillfredsställande. Tabell 3.2 på nästa sida visar modellparametrarna med standardfel och t-värde (Student s t). Samtliga skattade modellparametrar är tydligt under 0,1%-nivån (P-värde). 18

19 Koefficient Standardfel t-värde P Mälaren inom 300 meter , ,53 5,98 < 0,001 Hav inom 300 meter , ,82 5,08 < 0,001 Byggår -575,91 17,66-32,62 < 0,001 Standardpoäng 456,64 90,41 5,05 < 0,001 Gamla hus , ,10-5,29 < 0,001 Oxelösund , ,09-4,16 < 0,001 Trosa kustområden , ,35 6,78 < 0,001 Strängnäs centrala delar , ,24 5,55 < 0,001 Mariefred , ,40 7,73 < 0,001 Vingåker , ,84-6,36 < 0,001 Total tillgänglighet , ,19 5,46 < 0,001 Tabell 3.2 Skattning av modellparametrar. Mälaren inom 300 meter är skattad som en dummyvariabel som antar värdet ett om fastigheten ligger inom 300 meter från Mälaren. Hav inom 300 meter är skattad som en dummyvariabel som antar värdet ett om fastigheten ligger inom 300 meter från havet. Byggår är året för småhusets ursprungliga uppförande. Standardpoäng avser fastighetens skick och standard och kan variera mellan 0 och 67. Till grund för standardpoängen ligger en poängberäkning för vart och ett av fem huvudområden avseende småhusets byggnadsmaterial och utrustning. Huvudområdena är exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör. Gamla hus är skattad som en dummyvariabel som antar värdet ett om huset är byggt före år Variabeln används i enlighet med Berger (1998) för att hantera deprecieringen av fastigheter för de allra äldsta husen. Oxelösund, Trosa kustområden, Strängnäs centrala delar, Mariefred och Vingåker är dummyvariabler som antar värdet ett om fastigheten är belägen i någon av dessa kommuner eller kommundelar. Total tillgänglighet är tillgängligheten i trafiksystemet definierat som logsumman (se avsnitt 3.2) för den trafikzon där fastigheten är belägen. 19

20 Kvalitet och osäkerhetsfaktorer Modellen skattar Tobins Q på trafikzonsnivå, så antalet observerade försäljningar i varje trafikzon påverkar hur bra skattningar som kan göras. Osäkerheten blir större i zoner med endast ett fåtal försäljningar och mindre i zoner med ett stort antal försäljningar. Produktionskostnaden antas i denna modell vara konstant för hela regionen. Produktionskostnaden utgörs av summan av markkostnad och byggnation. Tomtpriser och därmed markkostnad kan förväntas variera mellan olika delar av regionen. Tobins Q skulle därmed vara något lägre i mer attraktiva lägen med högre markpriser och något högre i mer perifera delar med lägre markpriser. Detta är något som för närvarande alltså inte vägs in i modellen. Som förklaras i avsnitt 3.3 är fastighetspriserna i hög grad beroende av det geografiska läget, något som endast delvis fångas upp i modellskattningen. Det skulle vara möjligt att ta hänsyn till lokaliseringen i ännu högre grad, men det är inte enbart mellan kommuner som priserna varierar. Även mikroläget har stor betydelse och olika delar av kommuner kan lokalt ha avsevärt högre eller lägre attraktivitet. En sådan variabel är dock svår att använda i en modell som skattas på trafikzonsnivå. 20

21 Alternativa trafikscenarier Den skattade modellen utgör utgångspunkt för att studera effekterna på Tobins Q av olika alternativa trafikscenarier. Genom att beräkna den nya tillgängligheten per trafikzon i de olika scenarierna och överföra modellen på dessa tillgänglighetsskattningar, erhålls nya försäljningsvärden och nya Tobins Q kan därmed beräknas. De tre alternativa trafikscenarier som undersöks i denna studie utgörs av ett alternativt busslinjenät, förkortade restider till Stockholms central från länets huvudorter samt persontrafikering av TGOJ-banan. Nedan följer beskrivningar av respektive scenario, som blir utgångspunkter för de nya tillgänglighetsberäkningarna i nästa steg av analysen. Alternativt busslinjenät En översyn av det framtida kollektivtrafiknätet har det senaste året genomförts i Sörmland. I rapporten Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyner i Sörmland (2011) presenteras en sammanställning av de kommunvisa översynerna som pågått under Rapporten med beskrivningar av länseffekter är en sammanfattande analys med inkluderat förslag till formering på länsnivå och hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om stomlinjenät med buss i Sörmland. I respektive kommunöversyn har ett trafikförslag tagits fram för varje kommun. I förslagen ingår även förslag till vilka linjer som bör klassas som regionala stomlinjer respektive lokala linjer. Detta innebär att vissa linjer föreslås omdefinieras till framförallt lokala linjer. Vissa regionala linjer föreslås också ändra körväg för att stärka linjernas regionala karaktär. Valet av linjer som har pekats ut som regionala har gjorts med utgångspunkt från regionförbundets expressbussutredning. Generellt har också en utgångspunkt varit att regionala linjer ska finnas mellan kommunhuvudorter med arbetspendling eller annat funktionellt samband där tågtrafik saknas. Även om tågtrafik finns kan dock omfattande pendling medföra att regional busstrafik behöver komplettera tågtrafiken. För att kunna köra så rak väg som möjligt men ändå trafikförsörja mellanliggande tätorter behöver på vissa håll nya hållplatser anläggas efter genomfartsvägarna för att undvika omvägar. Att räta ut linjer och undvika avvikelser från den naturliga körvägen är en viktig komponent när det gäller att förkorta körtiderna. Samtidigt är det viktigt att resenären inte får för långt till bussen, varför exempelvis orter som Bettna, Valla och Härad där de 21

22 regionala linjerna föreslås köra genom respektive samhälle, trots att det innebär något längre restid. I takt med att resandet ökar kan ytterligare rätningar av linjenätet bli aktuella. Ett annat tema i trafikförslagen har varit att förenkla linjenätet. Idag trafikeras vissa sträckor av flera parallella linjer och de enskilda linjerna har också ofta olika körväg. Detta har varit särskilt markant i de södra delarna av länet. I området kring Tystberga och Lästringe i Nyköpings kommun finns inte mindre än fem olika linjer (exklusive skolskjutslinjer). För flera linjer har tidtabellerna förenklats genom införandet av så kallad styv tidtabell. Det innebär att bussen avgår på samma minuttal från en hållplats oavsett tid på dagen. Samtidigt är det viktigt att poängtera att i Sörmland fyller busstrafiken en viktig funktion som anslutning till och från tågen, varför styv tidtabell inte alltid lämpar sig att införa utifrån dagens tågtrafik. Generellt innebär trafikförslaget att stråk där det finns ett stort resandeunderlag prioriteras framför mer trafiksvaga områden. Såväl när det gäller det regionala som det lokala linjenätet föreslås omfattande förtätning av trafiken med flera turer per timme. På andra sträckor behålls i stort sett befintligt utbud men där samtliga linjer körs den snabbaste vägen, något som innebär en markant genomsnittlig restidsförkortning. Karta 4.1 Alternativt busslinjenät i södra länsdelen. 22

Köpa eller bygga nytt?

Köpa eller bygga nytt? Rapport 2011:03 Köpa eller bygga nytt? Tobins Q och tillgängligheten i Örebro län Mars 2011 Köpa eller bygga nytt? Tobins Q och tillgängligheten i Örebro län WSP Analys och Strategi Rapport 2011:03 Dnr:

Läs mer

Persontrafik på TGOJbanan

Persontrafik på TGOJbanan Persontrafik på TGOJbanan Trafikanalyser 2030 Kerstin Pettersson och Siv Schéele Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Region Sörmland Inregia AB, part of WSP Group Förord I samband med järnvägsutredning

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen

Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Bostadsmarknaden idag och utmaningar inför morgondagen i Stockholm- Mälarregionen och Sörmland Peter Eklund och Patrik Tornberg, Länsstyrelsen Befolkningsutveckling 2003 (län) Flyttnetto 2003 Storleken

Läs mer

Metoder och verktyg för regional planering

Metoder och verktyg för regional planering Metoder och verktyg för regional planering Några exempel Lars Berglund 2014-10-14 Innehåll 1. Introduktion 2. Modellbaserade planeringsunderlag för regional utveckling Planeringsmodeller/Lokaliseringsmodeller

Läs mer

TGOJ-banan. Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland

TGOJ-banan. Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland TGOJ-banan Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM Timrå resecentrum 2013-10-15 Titel: PM Timrå resecentrum Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105

Läs mer

Bilaga B Trafikutbud etapp 1

Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Kollektivtrafiken i Örebro län

Kollektivtrafiken i Örebro län Kollektivtrafiken i Örebro län är ett centralt verktyg i arbetet med att skapa goda möjligheter till vardagasresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Möte med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd 13 november 2013 En Bättre Sits gemensamma syn och reflektioner på förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Upplägg presentation

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2012

Befolkningsutvecklingen 2012 1 (6) Kommunstyrelsens kontor Kanslifunktionen Lisa Sollenborn Befolkningsutvecklingen 2012 Liten minskning under 2012 31 december 2012 hade Oxelösund 11 236 invånare, en minskning med 14 personer sedan

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 Det har gått nästan två månader sedan Sverigeförhandlingen lämnade sitt besked om att höghastighetsbanans

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012 Stockholm Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag Hearing 21 mars 2012 Tillväxten är vår styrka Stockholms län har 22 % av landets befolkning

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket

Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket Sidan 1 (7) Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket Kalmar länstrafik har gjort en sammanställning inklusive analys av restider med kollektivtrafik (buss och/eller tåg) och bil

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland

Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland 1/6 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Underlag inför diskussion om ställningstagande avseende Region Östergötlands engagemang i utveckling av nya tågstationer i Östergötland Bakgrund och syfte Utökat

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

2016-04-28 PRESSMEDDELANDE

2016-04-28 PRESSMEDDELANDE 2016-04-28 PRESSMEDDELANDE Klart med nytt trafikavtal, mer trafik och nya pendlarbiljetter för regionaltågtrafiken i Mälardalen De 6 länen Uppsala, Stockholm, Västmanland, Östergötland, Örebro och Sörmland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING

OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING MÄLAB Regional tågtrafik 2017 Samråd inför upphandling (SIU) OBSERVERA ATT DETTA INTE ÄR EN UPPHANDLING Om SIU-processen Detta Samråd inför Upphandling (SIU)

Läs mer

Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket. Johan Kreicbergs Februari 2010

Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket. Johan Kreicbergs Februari 2010 Företagsamhetsmätning Våren 2010 Riket Johan Kreicbergs Februari 2010 Företagsamhetsmätning våren 2010 1 Företagsamhetsmätning våren 2010 Sammanfattning Under andra halvåret 2009 ökade antalet företagsamma

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012 Färre lediga platser Under september anmäldes närmare 950 lediga platser till Arbetsförmedlingen i

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Demografisk rapport 215:6 Modellutveckling 215: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning Befolkningsprognos 215 224/5 2(38) 3(38) Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen Inledning

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Sörmland - Nära Stockholm

Sörmland - Nära Stockholm Sörmland - Nära Stockholm SÖRMLAND - NÄRA STOCKHOLM Bostäder Det har länge funnits goda förutsättningar att bosätta sig i Sörmland. Det vackra landskapet har inbjudit till ett boende i högsta klass oavsett

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län

Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Bilaga 1: Prioriterade stråk Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik Västmanlands län Remissversion mars Stråkbeskrivning I denna del redovisas de 13 prioriterade stråk som finns för kollektiva resor

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Sörmland - Nära Stockholm

Sörmland - Nära Stockholm Sörmland - Nära Stockholm En känsla av Sörmland: - Länet som har allt och som kommer att få mer. Det ska vi ta vara på! Landshövding Liselott Hagberg SÖRMLAND - NÄRA STOCKHOLM Bostäder Det har länge funnits

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Södermanlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45

Demografisk rapport 2014:10. Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys. Befolkningsprognos /45 Demografisk rapport 214:1 Prognosmetoder och modeller Regressionsanalys Befolkningsprognos 214-223/45 PCA/MIH Michael Franzén Version 4. 1(32) Rapport 214-1-8 Regressionsmodellen för inrikes inflyttning

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun TRAFIKANALYSER Uppsala 2030 TEKNISK RAPPORT Trafikanalyser Uppsala ÖP 2030 WSP Analys & Strategi Peter Almström och Lars Pettersson 2009-10-26

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO)

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) 2014:20 STATSKONTORET Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar Sammanfattning Förslag till förändringar i IFO-modellen Syftet med det kommunala utjämningssystemet

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson 0589-87005 rebecka.andersson@arboga.se Datum 2008-09-25 1 (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional

Läs mer