Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland"

Transkript

1 Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland Tre trafikscenarier och deras betydelse för fastighetspriser och tillgänglighet Regionförbundet Sörmland levererar 2013:1 En rapport framtagen av WSP Analys & Strategi på uppdrag av Regionförbundet Sörmland 1

2 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning och bakgrund 5 Tobins Q - definition 5 Variationer i Tobins Q 6 Tobins Q och nybyggnation 7 Tobins Q och tillgänglighet 9 Bostadsmarknadens utveckling i Sörmland 10 Metod 15 Tobins Q 15 Tillgänglighet 16 Modellskattning av Tobins Q 17 Kvalitet och osäkerhetsfaktorer 20 Alternativa trafikscenarier 21 Alternativt busslinjenät 21 Kortare restider till Stockholms central 24 Persontrafikering av TGOJ-banan 25 Resultat 27 Tobins Q i nuläget 27 Tillgänglighet 30 Skattad förändring av Tobins Q 34 Slutsatser 37 Ordlista 38 Referenser :1 Tillgänglighet och Tobins Q i Sörmland Tre trafikscenarier och deras betydelse för fastighetspriser och tillgänglighet Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Layout: Newmarket Town Tryck: Linderoths Tryckeri, januari 2013

3 Det krävs mer än en förbättrad kollektivtrafik för att öka attraktiviteten på en ort. Studien säger dock inte att vi ska sluta förbättra transportsystemen eller sluta satsa på kollektivtrafik. Tvärtom! Förord Det pratas ofta om att det byggs för lite och att det är en hämmande faktor på inflyttningen till Sörmland. Ofta hörs det också att om vi bara hade haft bättre infrastruktur och tillgänglighet till tåg och bussar så skulle fler flytta hit. Den här studien säger att det krävs mer än en förbättrad kollektivtrafik för att öka attraktiviteten på en ort. Studien säger inte att vi ska sluta förbättra transportsystemen eller sluta satsa på kollektivtrafik. Tvärtom resultatet i studien ger tydliga signaler om att det krävs riktigt stora satsningar inom infrastruktur och kollektivtrafik för att det ska bli lönsamt att bygga hus och därmed också ekonomiskt attraktivt att bosätta sig i Sörmland. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett förändrat regionalt kollektivtrafiknät påverkar tillgänglighet och bostadsmarknad i hela Sörmland genom att analysera sambanden mellan tillgänglighet i transportsystemet och Tobins Q. Tobins Q är en investeringsteori där marknadsvärdet för småhus i en kommun ställs i relation till produktionskostnaden i samma område. Utgångspunkten har varit att titta på nuläget i den regionala kollektivtrafiken och jämföra med ett alternativt trafiknät. Studien har också särskilt tittat på hur och om en trafikering med persontrafik på TGOJ-banan ger effekt på tillgängligheten och bostadsmarknaden. Göran Norberg Förbundsdirektör Regionförbundet Sörmland 3

4 Sammanfattning En av de mest använda indikatorerna för att avgöra om det är lönsamt att bygga eller inte är Tobins Q ett värde som definieras som kvoten mellan försäljningspris och nyproduktionspris för småhus. Värden över ett indikerar att man kan få tillbaka investerat kapital vid en nybyggnation. I denna rapport studeras hur tillgängligheten i trafiksystemen påverkar Tobins Q i Södermanlands län. En statistisk modell för att bestämma försäljningspriser (och därmed även Tobins Q) utifrån tillgänglighet i olika områden tas fram. Denna modell används sedan för att simulera effekter av förbättringar i tillgängligheten i olika alternativa kollektivtrafikscenarier. Länet som helhet har en Tobins Q på 1,12 i genomsnitt. Variationerna är dock stora såväl mellan som inom kommunerna. Kommuner som Strängnäs och Trosa har betydligt högre värden, medan bland annat Flen, Vingåker, Oxelösund och Katrineholm har värden under ett. Tre olika alternativa trafikscenarier testas i studien: ett nytt busslinjenät, en tänkt förkortad restid med regionaltåg till Stockholms central samt en persontrafikering av TGOJ-banan. Tillgängligheten för dessa alternativ beräknas och visar vissa förbättringar jämfört med nuläget, dock i relativt begränsad omfattning. Störst tillgänglighetsförbättring har det alternativa busslinjenätet. Modellen visar ett samband mellan tillgänglighet och försäljningspriser på småhus. Detta innebär att tillgänglighetsförbättringarna väntas få viss effekt även på Tobins Q i de alternativa trafikscenarierna. Effekterna är dock på det hela taget måttliga. En sammanfattande slutsats av studien är att i en region av Sörmlands karaktär utan en tydlig centralort med tillhörande periferi är det i hög utsträckning lokaliseringen i sig och därmed områdets attraktivitet som avgör försäljningspriserna, snarare än tillgängligheten i trafiksystemet. För att uppnå stora effekter på lönsamheten i nybyggnation krävs det därför förhållandevis stora förbättringar av tillgängligheten. 4

5 Inledning och bakgrund Under de senaste tio åren har priserna på bostadsmarknaden stigit kraftigt. Framförallt gäller det storstadsregionerna och i synnerhet Stockholmsregionen men även i andra delar av landet har prisutvecklingen varit betydande. En lång period av låga räntor kombinerat med låg produktionstakt av nya bostäder har i stor utsträckning varit drivande bakom denna utveckling. Regionförstoringen innebär samtidigt att delar av landet som tidigare i högre grad utgjorde egna arbets- och bostadsmarknader i allt högre grad knyts till i första hand storstadsregionerna. Återigen är detta särskilt tydligt i Stockholmsregionen. Nya förbättrade kommunikationer ger bättre pendlingsmöjligheter, vilket på sikt påverkar även prisbildningen på bostadsmarknaden. Beslutet att bygga nytt eller köpa sin bostad blir därför allt mer beroende av prisutvecklingen. Den blir i sin tur allt mer beroende av hur regionen knyts samman genom förbättrade kommunikationer. Denna studie visar därför hur man kan mäta lönsamheten i att bygga nytt och hur detta påverkas av förändringar i kommunikationerna. Tobins Q definition En av de mest använda indikatorerna för att avgöra om det är lönsamt att bygga eller inte är Tobins Q. Kvoten är uppkallad efter dess upphovsman James Tobin, nobelpristagare i ekonomi Definitionen av Tobins Q är kvoten mellan marknadsvärdet och återanskaffningsvärdet. Måttet utvecklades ursprungligen inom företagsekonomin och användes inom kapitalmarknadsanalys, men har visat sig vara ett användbart mått även vid analyser av bostadsmarknaden. Definitionen som då används är kvoten mellan försäljningspris och kostnad för nybyggnation av småhus. Givet justeringar för att det är jämförbara objekt, indikerar därmed en kvot över ett att det är lönsamt att bygga, det vill säga det är möjligt att sälja objekten för mer än vad det kostade att bygga dem. På motsvarande sätt indikerar en kvot lägre än ett att lönsamheten för nybyggnation är dålig. Teoretiskt bör därför en Tobins Q på över ett leda till höga investeringar. Dock krävs i praktiken något högre kvot än ett, eftersom byggherrar bör ha en viss marginal på investerat kapital. 5

6 Variationer i Tobins Q Det är stora skillnader i Tobins Q mellan olika delar av landet. Storstadsregionerna har i stor utsträckning värden över ett, i vissa delar av Stockholms- och Göteborgsregionerna över två, medan mer perifera delar av landet har värden långt under ett. Sundbyberg Solna Danderyd Lidingö Vaxholm Sotenäs Stockholm Nacka Båstad Tanum Riket Strömsund Sorsele Pajala Malå Jokkmokk Ånge Ragunda Överkalix Norsjö Åsele Diagram 2.1 Kommunerna med de tio högsta respektive de tio lägsta Tobins Q, år 2006 (källa: Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala Universitet). Teoretiskt borde det därmed vara lönsamt att bygga i storstadsregionerna och mycket olönsamt i de mest perifera regionerna. Trots detta har nybyggnationen under en period varit förhållandevis låg även i storstäderna. Sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q är därmed inte omedelbart tydligt. Detta kan förklaras bland annat av markbrist i attraktiva lägen samt av snabba prisstegringar. Dessutom är sambandet inte nödvändigtvis giltigt på kommun- eller regionnivå. 6

7 Mikroläget, det vill säga det enskilda läget för en nybyggnation inom en kommun, kan därför skilja sig mycket åt från kommunens genomsnitt och det kan därmed vara lönsamt att bygga även i regioner med generellt låga Tobins Q. Vidare finns det även andra incitament än rent ekonomiska till hur nybyggnationen lokaliseras. Tobins Q och nybyggnation Även om bostadsbyggandet under senare år varit lågt finns det ett samband mellan höga Tobins Q-värden och var det faktiskt byggs. Mälardalsrådet har i en rapport (Strömqvist 2004) undersökt variationen mellan Q-värden för Mälardalens kommuner och bostadsbyggandet under perioden Analysen visar att det finns ett systematiskt samband som förklarar drygt 60 procent av variationen i byggandet. Analysen visar att då Tobins Q antar värdet ett kan man förvänta sig att bostadsbyggandet motsvarar två bostäder per år och invånare (se diagram 2.2). Drivs Tobins Q upp till 1,5 ökar bostadsbyggandet till närmare fyra bostäder per år och 1000 invånare. Om Stockholm- Mälarregionen som helhet ska få något mer omfattande bostadsbyggande måste Tobins Q vara avsevärt större än ett. Nyproduktion per invånare och år ,5 1 1,5 2 2,5 Tobins Q Diagram 2.2 Sambandet mellan Tobins Q och nyproduktion av småhus (källa: Strömqvist 2004). 7

8 Om man ser till det totala byggandet i Mälardalen är sambandet mellan höga byggnadsvolymer och höga Tobins Q-värden ännu starkare. Det finns ett relativt tydligt samspel mellan Tobins Q och nyproduktionen (se diagram 2.3). Det finns också ett ganska tydligt brott i samspelet. Efter 1994 motsvarar Tobins Q en avsevärt lägre nyproduktion än under åttiotalet. Detta trendbrott förklaras bland annat av förändrad räntepolitik och minskade räntebidrag, vilket ledde till att kostnaderna för bostadsproduktionen drevs upp till marknadsmässiga nivåer. Tar man hänsyn till detta trendbrott visar det sig att 90 procent av variationerna i Mälardalens småhusbyggande beror av Tobins Q (Strömqvist 2004). Tobins Q Småhus TQ Antal bostäder Byggande 1, , , ,1 1,0 0, , , , Diagram 2.3 Nyproduktion av småhus och Tobins Q för småhusmarknaden i Stockholm-Mälarregionen år (källa: Strömqvist 2004). 8

9 Tobins Q och tillgänglighet Ett flertal studier av sambandet mellan Tobins Q och tillgänglighet i transportsystemet har genomförts. Det samlade resultatet är att det föreligger ett tydligt positivt samband mellan höga Tobins Q- värden och hög transporttillgänglighet. I en studie av WSP (Berglund 2010) på uppdrag av Regionförbundet Örebro har sambandet mellan Tobins Q och tillgängligheten i transportsystemet undersökts för Örebro län. Resultatet visade ett starkt tydligt samband och att tillgängligheten förklarar drygt 60 procent av variationen i försäljningspriserna för småhus i Örebro län. Detta var en avsevärt högre förklaringsgrad än andra motsvarande studier. Forslund (2007) har i en analys beskrivit variationen i Tobins Q för småhus i Västerås under perioden , beräknat på delområden i kommunen. Bland annat undersöktes hur Tobins Q varierade med avståndet till Västerås centralstation. Analysen visade att de högsta kvoterna återfanns i de mest centrala delarna av kommunen och avtog med ökat avstånd från centralstationen. I en annan studie av WSP (Berglund 2006) undersöktes, på uppdrag av Uppsala stad, sambandet mellan Tobins Q och tillgänglighet. Tillgängligheten beräknades både i kollektivtrafiksystemet och vägtransportsystemet och studerades på små delområden om 500 x 500 meter. Resultatet av studien visade att tillgängligheten förklarade omkring 50 procent av variationen i Uppsala stad. Strömqvist (2004) studerade sambandet mellan Tobins Q och tillgängligheten i Mälardalens kommuner. Sambandet visade sig vara mycket starkt där tillgängligheten förklarade 80 procent av variationen i Tobins Q. Dock fångade den använda metoden inte in inomkommunal variation av lägeskvaliteter som olika områden besitter. Sambandet skattades på kommun-genomsnitt av Tobins Q och tillgänglighet och är därmed inte jämförbart med övriga studier inom området. 9

10 Bostadsmarknadens utveckling i Sörmland Efter en historiskt låg nivå på nybyggnationen under slutet av 90-talet har det under den senaste tioårsperioden byggts i genomsnitt omkring 400 småhus per år i Sörmland. Utvecklingen följer i stort sett rikets trend. I jämförelse med övriga län byggs det förhållandevis mycket i Sörmland, sett till invånarantalet. År 2010 byggdes 1,46 småhus per invånare, vilket är den näst högsta nivån i landet. Endast i Uppsala län byggdes fler hus per invånare Diagram 2.4 Antal nybyggda småhus i Sörmland (källa: SCB). 10

11 Antalet försäljningar av småhus per år i Sörmland ligger förhållandevis stabilt kring drygt per år. Detta är även i nivå med historiska försäljningar före det tidiga 90-talets ekonomiska kris, då antalet försäljningar dök kraftigt Diagram 2.5 Antal försålda småhus i Sörmland (källa: SCB). 11

12 Det är en betydande spridning på hur småhuspriserna har utvecklats inom länet. För länet som helhet följer prisutvecklingen i stort sett riket, medan priserna i de mest attraktiva delarna utvecklas snabbare. Allra tydligast är detta i Strängnäs och i hög grad även i Trosa. Samtidigt är det en betydligt mer blygsam utveckling av småhuspriserna i andra delar av länet. De genomsnittliga småhuspriserna i Vingåkers kommun som ligger lägst i länet är mindre än hälften av dem i Strängnäs. Detta återspeglar tydligt prisbildningen utifrån tillgång och efterfrågan givet befolkningsutvecklingen i länets olika delar Strängnäs kommun Riket Södermanlands län Vingåker kommun Diagram 2.6 Köpeskilling (medelvärde tals kronor) för småhus i Sörmland (källa: SCB). 12

13 Produktionskostnaderna för småhus är inte lika hårt styrda av regionala skillnader i tillgång och efterfrågan och skiljer sig därmed inte lika mycket åt som försäljningspriserna. Dock är det märkbart dyrare att bygga småhus i storstadsregionerna. Kostnaden per kvadratmeter i Storstockholm låg år 2010 på kronor, medan de i länsregion II (som Sörmland tillhör) i genomsnitt var på drygt kronor. Detta var även något under rikets genomsnitt. Värt att notera är även att kostnaderna tenderar att variera mer över tid i storstadsregionerna än vad de gör i övriga landet Storstockholm Riket Länsregion II Diagram 2.7 Produktionskostnad (kronor/kvadratmeter netto) för gruppbyggda småhus per region (källa: SCB). 13

14 Ser man sammantaget på försäljningsoch produktionspriserna, framgår att Tobins Q i Sörmland som helhet ligger på 1,02, baserat på den studie som genomfördes för år 2006 av Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Variationerna är dock stora mellan kommunerna. Trosa och Strängnäs, som generellt har mycket attraktiva lägen, har högst kvoter, medan inlandskommuner som Katrineholm, Flen och Vingåker har värden under ett. Trosa Strängnäs Gnesta Eskilstuna Nyköping Oxelösund Katrineholm Flen Vingåker Diagram 2.8 Tobins Q för kommuner i Sörmland år 2006 (källa: Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet). 14

15 Metod Tobins Q Vid beräkningen av Tobins Q och skattningen av den regressionsmodell som tillämpas har data hämtats från två huvudsakliga källor: dels SCB:s statistik över produktionskostnader för småhus, dels uppgifter om fastighetsförsäljningar från värderingsdata. Till detta kommer även en del rena lägesberoende egenskaper. Uppgifterna om produktionskostnader för gruppbyggda småhus hämtas från SCB:s statistik över priser för nyproducerade bostäder. Summerad produktionskostnad per kvadratmeter boyta för länsregion II (där Sörmland ingår) används sedan för beräkningen av nämnaren i Tobins Q. Från uppgifterna om fastighetsförsäljning för åren tas de köp som anses vara marknadsmässiga ut för vidare bearbetning. Principerna för marknadsmässiga köp utgår från SCB:s kriterier för redovisning av statistik över småhusförsäljningar 1. Enligt dessa kriterier anses ett köp vara marknadsmässigt om följande är uppfyllt: Köpeskillingen får vara maximalt 10 miljoner kronor. Typkoden måste vara 220, det vill säga småhus för permanentboende. Köpeskillingskoefficienten (K/T) måste vara mellan 0,8 och 6,0. Försäljningen måste avse fastigheter upplåtna med äganderätt. Antal fastigheter som ingår i köpet måste vara en. Variablerna standardpoäng, värdeår och värdeyta måste finnas med i fastighetsinformationen. Datamaterialet från Värderingsdata innehåller samtliga småhus- och fritidshusförsäljningar mellan november 2009 och november 2011, omfattande totalt transaktioner. Efter urval av marknadsmässiga köp enligt ovan återstod poster, som sedan utgjorde grunden för den vidare analysen. Eftersom Tobins Q avser en jämförelse mellan likvärdiga objekt, det vill säga nybyggnationskostnaden i relation till försäljningspriset för ett nybyggt hus, gjordes även en justering av marknadsvärdet för att kompensera för de försålda objektens olika ålder. Enligt Berger (1998) kan deprecieringen med god genomsnittlig precision skatttas till cirka en procent per år. Varje enskild transaktion justerades med denna faktor, varefter en genomsnittlig Tobins Q beräknades på trafikzonsnivå aspx 15

16 Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet används i många sammanhang och mäts på många sätt. Här görs en avgränsning till att mäta tillgänglighet till arbete i transportsystemet för en genomsnittlig vuxen individ. Metoden att mäta tillgänglighet ryms inom en väl etablerad tradition av mikroekonomisk välfärdsanalys. Tillgänglighetsmåttet bygger på människors sätt att värdera restid, väntetid och reskostnader vilket ger en korrekt bakgrundsbild till val av färdmedel och var någonstans människor väljer att resa. Val av sätt att mäta styrs av projektets syfte, det vill säga i det här fallet att förklara fastighetspriser. Tillgänglighet till arbete eller om man så vill tillgänglighet till inkomstkällan har i ett flertal studier visat sig förklara variationen i fastighetspriser på ett bra sätt. Ett vanligt mått är att beräkna antalet arbetsplatser som nås inom ett visst tidsintervall med kollektivtrafik eller bil. Tillgängligheten beskriver då varje områdes relativa belägenhet i förhållande till trafiksystemet och antalet arbetsplatser i övriga områden. Tillgängligheten till arbetsplatser och arbetskraft är viktiga förklaringsfaktorer till hur befolkning och företag väljer att bosätta och lokalisera sig. Detta sätt att beräkna tillgänglighet till arbetsplatser kan beräknas i trafikmodeller. Det är dock endast ett mått på tillgänglighet och ger en översiktlig bild av hur transportsystem och bebyggelse samspelar. Eftersom utfallet av tillgänglighetsberäkningarna skiljer sig åt beroende på vilken tidsintervall som studeras kan detta beräkningsmått ibland vara grovt. Ett annat mått som tar hänsyn till flera faktorer är så kallad logsumma. Förenklat uttryckt beskriver logsumman möjligheten för en genomsnittlig individ i ett område att nå önskvärda målpunkter, till exempel arbetsplatser, inom en rimlig tid och kostnad. Logsumman kan också beskrivas som ett uttryck för den genomsnittliga nyttan att göra en resa från ett område. Logsumman är entydigt bestämd vilket gör att differensen mellan olika tillgänglighetsberäkningar är entydig. Tillgänglighet som potentiellt antal arbetsplatser som nås inom ett visst tidsintervall är ett något begränsat mått i jämförelse med logsummemåttet som visar på effektiviteten i systemet som helhet. Därför har vi valt att använda logsumma för de vidare skattningarna av regressionsmodellen (se nästa avsnitt). I denna studie studeras trafiknätet dels i nuläget, dels i tre alternativa trafiklösningar. Syftet är att undersöka hur det förändrade kollektivtrafiknätet påverkar tillgänglighet och bostadsmarknad. De alternativa trafiknäten beskrivs mer detaljerat under kapitel 4 i denna rapport. 16

17 Modellskattning av Tobins Q Studien undersöker om det är möjligt att beskriva variationer i försäljningspriset med hjälp av tillgänglighetsmåttet samt vissa andra variabler som stöd. För att få en så bra förklaringsgrad som möjligt i modellen testades ett flertal variabler. Korrelationen mellan försäljningspriset och de tänkbara förklarande variablerna framgår av tabell 3.1 nedan. Areal Mälaren inom 300 meter Hav inom 300 meter Byggår Standardpoäng Total tillgänglighet Tillgänglighet med bil Tillgänglighet med kollektivtrafik Tabell 3.1 Korrelation mellan försäljningspris och övriga variabler. Som framgår av tabellen är det förhållandevis svaga samband mellan försäljningspris och de flesta av variablerna på den totala nivån. Det är endast byggår som uppvisar någon större grad av samvariation. Tillgänglighet som i normalfallet i denna typ av studier är starkt korrelerad med försäljningspriset har ytterst svagt samband. Vid närmare studie av datamaterialet visar sig de rena lägesegenskaperna spela en ovanligt stor roll för bestämningen av fastighetspriset i Sörmland. Den regionala strukturen är något mer svåranalyserad än vad som är fallet i till exempel Örebro och Uppsala. Det finns tydliga befolknings- och kommunikationsstråk längs med Mälaren, genom inlandet och längs med kusten som alla har sina egna förutsättningar utöver vad som kan förväntas utifrån de normala förklaringsfaktorerna för fastighetspriser. Exempelvis har Trosa förhållandevis låg tillgänglighet enligt våra sätt att mäta, men kommunen i synnerhet vid kusten har andra höga kvaliteter som gör området attraktivt och ger betydligt högre fastighetspriser än vad som kunde förväntas utifrån variablerna i tabellen ovan. På motsatt sätt är även Oxelösund beläget vid kusten med liknande tillgänglighetsförutsättningar som Trosa, men anses marknadsmässigt ha betydligt lägre attraktivitet än vad som kunde förväntas. 17

18 Den regressionsmodell som skattats har därför i hög grad fått ta hänsyn till lokaliseringen av försäljningarna för att kunna uppnå en acceptabel förklaringsgrad. Samtidigt är det en balansgång mellan att ha tillgängligheten som en förklarande variabel i tillräckligt hög grad för att det ska vara möjligt att använda modellen för de alternativa trafikscenarierna. En konsekvens av detta är bland annat att det skulle gå att få en ännu högre förklaringsgrad i modellen genom att i ännu högre grad väga in lokaliseringen. Dock skulle detta ske till priset av att tillgänglighetsvariablerna skulle få en mycket liten inverkan på variationen i försäljningspriset. Vi har därför valt en medelväg genom att väga in endast de tydligaste lokaliseringseffekterna det vill säga de kommuner eller delar av kommuner där försäljningspriserna avviker som mest från det förväntade utifrån övriga förklaringsvariabler samtidigt som tillgängligheten har tillmätts en acceptabelt hög påverkan. Regressionsmodellen har skattats med försäljningspriset som beroende på variabel och tillgänglighet, byggår, standardpoäng, närhet till vatten samt lokalisering i vissa kommuner som förklarande variabler. Orsaken till att det är försäljningspriset som skattas och inte Tobins Q direkt, är att produktionskostnaden (det vill säga nämnare i Tobins Q) är konstant i hela regionen och alltså är oberoende av de enskilda objektens lokalisering. Förklaringsgraden (r2) är 0,48, vilket innebär att modellen kan förklara 48 procent av variationen i försäljningspriset. Detta är en förklaringsgrad som ligger ungefär i linje med tidigare studier av denna typ och kan anses som tillfredsställande. Tabell 3.2 på nästa sida visar modellparametrarna med standardfel och t-värde (Student s t). Samtliga skattade modellparametrar är tydligt under 0,1%-nivån (P-värde). 18

19 Koefficient Standardfel t-värde P Mälaren inom 300 meter , ,53 5,98 < 0,001 Hav inom 300 meter , ,82 5,08 < 0,001 Byggår -575,91 17,66-32,62 < 0,001 Standardpoäng 456,64 90,41 5,05 < 0,001 Gamla hus , ,10-5,29 < 0,001 Oxelösund , ,09-4,16 < 0,001 Trosa kustområden , ,35 6,78 < 0,001 Strängnäs centrala delar , ,24 5,55 < 0,001 Mariefred , ,40 7,73 < 0,001 Vingåker , ,84-6,36 < 0,001 Total tillgänglighet , ,19 5,46 < 0,001 Tabell 3.2 Skattning av modellparametrar. Mälaren inom 300 meter är skattad som en dummyvariabel som antar värdet ett om fastigheten ligger inom 300 meter från Mälaren. Hav inom 300 meter är skattad som en dummyvariabel som antar värdet ett om fastigheten ligger inom 300 meter från havet. Byggår är året för småhusets ursprungliga uppförande. Standardpoäng avser fastighetens skick och standard och kan variera mellan 0 och 67. Till grund för standardpoängen ligger en poängberäkning för vart och ett av fem huvudområden avseende småhusets byggnadsmaterial och utrustning. Huvudområdena är exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör. Gamla hus är skattad som en dummyvariabel som antar värdet ett om huset är byggt före år Variabeln används i enlighet med Berger (1998) för att hantera deprecieringen av fastigheter för de allra äldsta husen. Oxelösund, Trosa kustområden, Strängnäs centrala delar, Mariefred och Vingåker är dummyvariabler som antar värdet ett om fastigheten är belägen i någon av dessa kommuner eller kommundelar. Total tillgänglighet är tillgängligheten i trafiksystemet definierat som logsumman (se avsnitt 3.2) för den trafikzon där fastigheten är belägen. 19

20 Kvalitet och osäkerhetsfaktorer Modellen skattar Tobins Q på trafikzonsnivå, så antalet observerade försäljningar i varje trafikzon påverkar hur bra skattningar som kan göras. Osäkerheten blir större i zoner med endast ett fåtal försäljningar och mindre i zoner med ett stort antal försäljningar. Produktionskostnaden antas i denna modell vara konstant för hela regionen. Produktionskostnaden utgörs av summan av markkostnad och byggnation. Tomtpriser och därmed markkostnad kan förväntas variera mellan olika delar av regionen. Tobins Q skulle därmed vara något lägre i mer attraktiva lägen med högre markpriser och något högre i mer perifera delar med lägre markpriser. Detta är något som för närvarande alltså inte vägs in i modellen. Som förklaras i avsnitt 3.3 är fastighetspriserna i hög grad beroende av det geografiska läget, något som endast delvis fångas upp i modellskattningen. Det skulle vara möjligt att ta hänsyn till lokaliseringen i ännu högre grad, men det är inte enbart mellan kommuner som priserna varierar. Även mikroläget har stor betydelse och olika delar av kommuner kan lokalt ha avsevärt högre eller lägre attraktivitet. En sådan variabel är dock svår att använda i en modell som skattas på trafikzonsnivå. 20

21 Alternativa trafikscenarier Den skattade modellen utgör utgångspunkt för att studera effekterna på Tobins Q av olika alternativa trafikscenarier. Genom att beräkna den nya tillgängligheten per trafikzon i de olika scenarierna och överföra modellen på dessa tillgänglighetsskattningar, erhålls nya försäljningsvärden och nya Tobins Q kan därmed beräknas. De tre alternativa trafikscenarier som undersöks i denna studie utgörs av ett alternativt busslinjenät, förkortade restider till Stockholms central från länets huvudorter samt persontrafikering av TGOJ-banan. Nedan följer beskrivningar av respektive scenario, som blir utgångspunkter för de nya tillgänglighetsberäkningarna i nästa steg av analysen. Alternativt busslinjenät En översyn av det framtida kollektivtrafiknätet har det senaste året genomförts i Sörmland. I rapporten Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyner i Sörmland (2011) presenteras en sammanställning av de kommunvisa översynerna som pågått under Rapporten med beskrivningar av länseffekter är en sammanfattande analys med inkluderat förslag till formering på länsnivå och hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om stomlinjenät med buss i Sörmland. I respektive kommunöversyn har ett trafikförslag tagits fram för varje kommun. I förslagen ingår även förslag till vilka linjer som bör klassas som regionala stomlinjer respektive lokala linjer. Detta innebär att vissa linjer föreslås omdefinieras till framförallt lokala linjer. Vissa regionala linjer föreslås också ändra körväg för att stärka linjernas regionala karaktär. Valet av linjer som har pekats ut som regionala har gjorts med utgångspunkt från regionförbundets expressbussutredning. Generellt har också en utgångspunkt varit att regionala linjer ska finnas mellan kommunhuvudorter med arbetspendling eller annat funktionellt samband där tågtrafik saknas. Även om tågtrafik finns kan dock omfattande pendling medföra att regional busstrafik behöver komplettera tågtrafiken. För att kunna köra så rak väg som möjligt men ändå trafikförsörja mellanliggande tätorter behöver på vissa håll nya hållplatser anläggas efter genomfartsvägarna för att undvika omvägar. Att räta ut linjer och undvika avvikelser från den naturliga körvägen är en viktig komponent när det gäller att förkorta körtiderna. Samtidigt är det viktigt att resenären inte får för långt till bussen, varför exempelvis orter som Bettna, Valla och Härad där de 21

22 regionala linjerna föreslås köra genom respektive samhälle, trots att det innebär något längre restid. I takt med att resandet ökar kan ytterligare rätningar av linjenätet bli aktuella. Ett annat tema i trafikförslagen har varit att förenkla linjenätet. Idag trafikeras vissa sträckor av flera parallella linjer och de enskilda linjerna har också ofta olika körväg. Detta har varit särskilt markant i de södra delarna av länet. I området kring Tystberga och Lästringe i Nyköpings kommun finns inte mindre än fem olika linjer (exklusive skolskjutslinjer). För flera linjer har tidtabellerna förenklats genom införandet av så kallad styv tidtabell. Det innebär att bussen avgår på samma minuttal från en hållplats oavsett tid på dagen. Samtidigt är det viktigt att poängtera att i Sörmland fyller busstrafiken en viktig funktion som anslutning till och från tågen, varför styv tidtabell inte alltid lämpar sig att införa utifrån dagens tågtrafik. Generellt innebär trafikförslaget att stråk där det finns ett stort resandeunderlag prioriteras framför mer trafiksvaga områden. Såväl när det gäller det regionala som det lokala linjenätet föreslås omfattande förtätning av trafiken med flera turer per timme. På andra sträckor behålls i stort sett befintligt utbud men där samtliga linjer körs den snabbaste vägen, något som innebär en markant genomsnittlig restidsförkortning. Karta 4.1 Alternativt busslinjenät i södra länsdelen. 22

Köpa eller bygga nytt?

Köpa eller bygga nytt? Rapport 2011:03 Köpa eller bygga nytt? Tobins Q och tillgängligheten i Örebro län Mars 2011 Köpa eller bygga nytt? Tobins Q och tillgängligheten i Örebro län WSP Analys och Strategi Rapport 2011:03 Dnr:

Läs mer

Metoder och verktyg för regional planering

Metoder och verktyg för regional planering Metoder och verktyg för regional planering Några exempel Lars Berglund 2014-10-14 Innehåll 1. Introduktion 2. Modellbaserade planeringsunderlag för regional utveckling Planeringsmodeller/Lokaliseringsmodeller

Läs mer

TGOJ-banan. Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland

TGOJ-banan. Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland TGOJ-banan Vad kostar det att bygga för persontrafik? Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen

betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen betalningsvilja för SMÅHUS Värdering av stadskvaliteter Betalningsvilja för småhus och genomförandet av stadsutveckling i regionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen... 3 1. Tillgänglighet

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Datum 2013-02-14 Dnr Bilaga D 1 Box 325, 611 27 Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: 0155-778 90 E-post: info@region.sormland.se Hemsida: www.region.sormland.se Org nr: 222000-1545

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland för oss Nyköpings bussterminal - en mötespunkt. I Sörmland finns något för alla Sörmland är ett fantastiskt landskap fullt av slott,

Läs mer

Rätt spår! Sammanfattning av Idéstudie för stråket Karlstad Örebro

Rätt spår! Sammanfattning av Idéstudie för stråket Karlstad Örebro Rätt spår! Hur kan förbindelserna förbättras mellan Karlstad och Örebro och vilka effekter skulle detta ge? 1 Bakgrund Idéstudie med förutsättningslös ansats År 2007 kom kommunerna längs E18 Karlstad-Örebro,

Läs mer

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02 Kommunanalys Del 2 Höganäs Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte och bakgrund... 3 Metod... 3 Analys av kommunval...

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Persontrafik på TGOJbanan

Persontrafik på TGOJbanan Persontrafik på TGOJbanan Ett regionalt utvecklingsperspektiv Bengt Andersson och Dag Boman Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Inregia AB, part of WSP Group Förord I samband

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län

Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län INRIKTNING FÖR TRANSPORTSYSTEMET ÅR 2030 Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands samt Örebro län Tillsammans är vi starka Inom Östra Mellansverige samverkar fem län (Stockholm,

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering -betalningsvilja för småhus Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Bostadspriser och tillgänglighet

Bostadspriser och tillgänglighet STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KSN-2014-132 Underlag till arbetet med Översiktsplan för Uppsala kommun 2016 UNDERLAGSRAPPORT: Bostadspriser och tillgänglighet 2 (34) RAPPORTFÖRFATTARE BESTÄLLARE Uppsala kommun,

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande angående förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Dnr KS 2013/95 2013-08-15 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 hans-erik.eriksson@trosa.se Yttrande angående förslag till nationell

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie en bättre tillgänglighet i Stråket mellan Oxelösund/Nyköping och Eskilstuna/Västerås

Åtgärdsvalsstudie en bättre tillgänglighet i Stråket mellan Oxelösund/Nyköping och Eskilstuna/Västerås RAPPORT Åtgärdsvalsstudie en bättre tillgänglighet i Stråket mellan Oxelösund/Nyköping och Eskilstuna/Västerås Sörmlands och Västmanlands län Slutrapport 2013-01-22 Yta för bild Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att UTKAST/MÄLAB AVSIKTSFÖRKLARING AVSEENDE UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE 1 Parter 1.1 XXX Stockholms läns landsting 1.2 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1.3 XXX

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Utveckling av den regionala tågtrafiken

Utveckling av den regionala tågtrafiken Rapport maj 2012 Utveckling av den regionala tågtrafiken Beskrivning av och behov samt möjligt trafikutbud i ett storregionalt stomnät i tidshorisonten efter Citybanans öppnande Denna rapport utgör en

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Bostäder behövs. En rapport om bostadsmarknaden. Södermanland 2014. Rapport 2014:13

Bostäder behövs. En rapport om bostadsmarknaden. Södermanland 2014. Rapport 2014:13 Bostäder behövs En rapport om bostadsmarknaden i Södermanland 2014 Rapport 2014:13 BOSTÄDER BEHÖVS - EN RAPPORT OM BOSTADSMARKNADEN I SÖDERMANLANDS LÄN 2014 Titel: Bostäder behövs - En rapport om bostadsmarknaden

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Eskilstuna kommun. Remissversion 2011-11-11

Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Eskilstuna kommun. Remissversion 2011-11-11 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Eskilstuna kommun Remissversion 2011-11-11 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning

Läs mer

Befolkning med tillgång till fiber

Befolkning med tillgång till fiber Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Fortsätt utveckla Sörmland

Fortsätt utveckla Sörmland 2006-08-10 Fortsätt utveckla Sörmland 2(8) Socialdemokraterna SÖRMLAND Regionalt socialdemokratiskt utvecklingsprogram för Sörmland En bra utveckling i Mälardalsregionen är en viktig grund för vår gemensamma

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011

Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011 Analys av förutsättningar för nyproduktion av egna hem, Tranås, mars 2011 8 mars 2011 1 Innehåll Bakgrund och syfte Process i fyra steg Regional tillväxt Bostadsmarknad Småhus Bostadsrätter Sammanfattande

Läs mer

Bostäder behövs. En rapport om bostadsmarknaden. Södermanland 2014. Rapport 2014:13

Bostäder behövs. En rapport om bostadsmarknaden. Södermanland 2014. Rapport 2014:13 Bostäder behövs En rapport om bostadsmarknaden i Södermanland 2014 Rapport 2014:13 BOSTÄDER BEHÖVS - EN RAPPORT OM BOSTADSMARKNADEN I SÖDERMANLANDS LÄN 2014 Titel: Bostäder behövs - En rapport om bostadsmarknaden

Läs mer

Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015

Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08 Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2 Innehåll Dagens trafik: 3 6 Ny tågtrafik: 7 9 Regionbuss: 10 27

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer