UTVÄRDERINGSRAPPORT FÖR ÅREN OMRÅDESPROGRAM FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERINGSRAPPORT FÖR ÅREN 2010-2012 OMRÅDESPROGRAM FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ"

Transkript

1 UTVÄRDERINGSRAPPORT FÖR ÅREN OMRÅDESPROGRAM FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART MALMÖ DEMOKRATIKONSULT & SAMARBETSPARTNER NORR MÄLARSTRAND STOCKHOLM 1

2 1. Inledning Uppdragets art och omfattning Områdesprogrammens mål och syfte Områdesprogrammens organisationsstruktur Begrepp och definitioner 9 2. Arbetsprocess Metod och datainsamling Strategier och avgränsning Disposition av utvärderingsrapporten Analys av intervjuer och dokument Resursanvändning Organisation/tjänsteorganisation Följeforskning Lärande Samverkansformer Metoder och processer Rutiner för styrning Ledning och uppföljning Innovationsområden Kommunikation Måluppfyllelse Medias bild av Områdesprogrammen Andra områdesprogram Samhällsekonomisk analys Målet med Områdesprogrammen Resurser Befolkning i områdena år Kostnader för samhället vid utanförskap - hur stora är de och vem står för kostnaden? Samhällets kostnader Kommunens kostnader Övriga aktörers kostnader Kostnader kopplade till misslyckande i skolan Kostnader kopplade till försämrade levnadsförhållanden Kostnader kopplade till minskad trygghet Kostnader kopplade till minskad sysselsättning och färre etableringar Produktionsbortfall Arbetsmarknadsinsatser Vad krävs för lönsamhet - en kontrafaktisk kalkyl Slutsatser och rekommendationer Behov av definitioner Arbetsprocesser Målformuleringar Kommunikation Samverkan 44 2

3 7.6 Ett annat sätt att arbeta med kommunal verksamhet In och utflyttning Underskott av näringslivsaktörer Huvudspåren Användning av ambassadörer Jämställdhetskonsekvensanalys 47 Källhänvisningar 48 3

4 1. Inledning Malmö har under senare år blivit internationellt uppmärksammat bl.a. för sitt framgångsrika hållbarhetsarbete inom miljöområdet. Budgeten har under många år varit i balans och Malmö har växt rekordsnabbt och har nu över invånare. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö konstaterar emellertid att Malmö inte hänger ihop socialt och att det är en ojämlikhet som ökar och att detta syns tydligt när det gäller hälsa, utbildning och inkomst. Det är exempelvis nästan sju års skillnad i medellivslängd mellan två stadsdelar i Malmö. Kommissionen lyfter fram tre huvudmotiv att arbeta med för att minska den sociala skillnaden i hälsa, etik, samhällsekonomi och hållbarhet. 1 Arbetsmarknadsutfallet för utrikes födda bosatta i Sverige skiljer sig markant från inrikes födda. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är ca 64 procent jämfört med ca 82 procent för inrikes födda. 2 Samtidigt är arbetslösheten betydligt högre bland utrikes födda. Skillnaderna mellan olika grupper av utrikes födda är emellertid dock stora, där till exempel personer födda utanför Europa, flyktingar och deras anhöriga i högre grad är arbetslösa än andra. I rapporten från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi skriver författarna att integrationspolitiken inte är så misslyckad som hävdas. 3 EU vill ha en social marknadsekonomi genom socialt företagande och att ekonomins aktörer ska ta större socialt och ekologiskt ansvar. Kommissionens betänkanden handlar om de traditionella företagens sociala ansvar och om sociala företag, d.v.s. företag vars primära mål är sociala. 4 Kommissionen listar 12 konkreta åtgärder för att förbättra framväxten och utvecklingen av socialt företagande i Europa. Bl.a. rekommenderas förändringar av upphandlingsregler och statsstödsregler men också initiativ för att öka kännedom om och öka förtroendet för socialt företagande. 5 Kommunstyrelsen i Malmö fattade den 3 mars 2010 beslut om att utveckla den sociala hållbarheten i staden med målsättningen att alla Malmöbor ska inkluderas och integreras i samhället och få del av välfärden. 6 Beslutet fattades mot bakgrund av att hälsan och välfärden är ojämlikt fördelad mellan olika grupper av befolkningen och mellan olika områden i staden. De områden som har särskild prioritet för detta arbete var från början Herrgården (Rosengård), Holma-Kroksbäck (Hyllie), Lindängen (Fosie), och Seved (Södra Innerstaden). Den 7 september 2011 beslutade Kommunstyrelsen i Malmö att integrera Kirseberg som ett femte områdesprogram genom Områdesprogram Segevång (Kirseberg). Genom att prioritera arbete i fem avgränsade områden, ges möjlighet att utgå från områdenas behov och dynamik. Med start i konkreta utmaningar i dessa områden arbetar Malmö stad för att dra in många olika aktörer, medborgare, näringsliv, föreningar, Malmö högskola/utbildningsinstitutioner och statliga myndigheter i en medskapande process för att generera och realisera lösningar för den hållbara staden med betoning på sociala problem. Fokus ligger på ett prövande och experimenterande arbetssätt, där olika modeller testas och de 1 DN, Debatt, Malmökommissionen, måndagen den 20 februari 2012 Så ska den ojämlika sociala utvecklingen i Malmö brytas. 2 SCB AKU 2010 i åldersgruppen Sysselsättning för invandrare: en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration ESO-rapport 2011:5 4 Läs mer och se hela yttrandet samt deras pressmeddelande på EESK:s pressavdelnings hemsida: 5 Läs kommissionens meddelande här: 6 Stadskontoret, Tjänsteutlåtande, Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. KS-KOM

5 som fungerar gradvis skalas upp. På detta sätt är det tänkt att omvandla dessa fem problemområden till innovationsområden. Programmens ambition är att göra innovationsarbetet i dessa områden så intressant att en lång rad parter i samhället med kompetens och resurser vill ansluta sig till förändringsprocessen. På så sätt vill man att Malmö ska bli en stad där miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet ömsesidigt stärker varandra och bli en förebild för städer runt om i världen som brottas med likartad problematik. 7 Den 8 september 2010 fattade Kommunstyrelsen i Malmö beslut om Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Programmet var en femårig investering för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler arbete i de områden i Malmö där välfärden var som lägst. Områdesprogrammens mål har skapats till att förvandla Malmö - ur alla aspekter - till en hållbar stad där ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet går hand i hand. 8 Malmö stad är indelad i 22 förvaltningar varav 10 är stadsdelsförvaltningar med ansvar för barnomsorg, grundskola, fritid, vård och omsorg. Malmö stad har ca anställda. Stadskontoret är Kommunstyrelsens förvaltning och fungerar som stöd till Kommunstyrelsen i rollen som styrande och samordnande i kommunen. Stadskontorets viktigaste uppgift är att arbeta för Malmö stads utveckling i enlighet med de kommunövergripande målen beskrivna i Malmö stads budget. Alla fem Områdesprogrammen har en områdeskoordinator. Olika arbetsgrupper arbetar för att uppfylla Områdesprogrammens mål. Genom att prioritera insatserna inom målområdena kan arbetet fokuseras på områdets specifika utmaningar och potential. Tanken är att genom riktade insatser kunna förändra uppfattningen om områdena från problemområden till innovationsområden. Dialog och involvering är centrala begrepp inom Områdesprogrammen och istället för att göra saker för och åt invånare ska arbetet ske tillsammans med invånarna. De som arbetat med den föreliggande rapporten är Helena Brandt, Mikael Lindh, Anders Johnsson, Erland Westberg och Erika Lundgren Brandt. 1.1 Uppdragets art och omfattning Stadskontoret har gett Demokratikonsult uppdraget att genomlysa och utvärdera Områdesprogrammens två första verksamhetsår. Utvärderingen skall undersöka både förbättringsområden och framgångsfaktorer för det pågående arbetet. Utvärderingen har till uppgift att identifiera brister/förbättringsområden samt visa på framgångsfaktorer/rekommendationer för arbetet med Områdesprogrammen framöver. Utvärderingen skall beakta måluppfyllelse, ekonomi och resursanvändning, organisation, rutiner för styrning, ledning och uppföljning samt kommunikation. Utvärderingen skall ligga till grund för beslut i KS om Områdesprogrammens fortsatta inriktning år Stadskontoret, Tjänsteutlåtande, Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. KS-KOM Stadskontoret, Tjänsteutlåtande, Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. KS-KOM Stadskontoret, Utvärdering av Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö,

6 Demokratikonsults utvärderingsförslag ligger till grund för utvärderingen. 10 Demokratikonsult har således analyserat resultatmål, processmål, ekonomi och resursanvändning, organisationsstruktur, följeforskning, lärande, samverkansformer, metoder och processer, rutiner för uppföljning och styrning, ledning och uppföljning samt kommunikation. Demokratikonsult har analyserat kommande organisationsförändringar, gjort en mindre omvärldsbevakning samt gjort en samhällsekonomisk analys utifrån frågeställningen Vilka konsekvenser får utebliven områdessatsning för Malmö stad? 11 När det gäller organisation, rutiner för styrning och ledning har Demokratikonsult undersökt huruvida den organisation som finns för Områdesprogrammen fyller sin funktion. Ett exempel på detta är uppdragsuppdelningen mellan exempelvis KS och stadsdelsnämnder med områdesprogram och facknämnder. Uppdragsuppdelning mellan tjänstemän på stadskontoret och tjänstemän i förvaltningarna är ett annat exempel. Även styrgruppens, beredningsorganets och koordinatorsgruppens funktion har undersökts utifrån måluppfyllelsen. Utvärderingsuppdraget innefattar inte alla gjorda insatser eller producerade dokument för de två gjorda verksamhetsåren utan uppdragets ansats är snarare att stämma av gjorda insatser med intervjupersoner och jämföra med dokumentationen hur arbetet utvecklat sig i relation till det ursprungliga uppdrag, som gavs år 2010, och hur det förhåller sig till de mål som upprättats i den ursprungliga tjänsteskrivelsen. Rapporten konkluderar i slutsatser och rekommendationer för det fortsatta arbetet. 1.2 Områdesprogrammens mål och syfte Malmö stad satsar på att göra Malmö till en trygg och bra stad att leva, bo och arbeta i. Tillsammans med Malmöborna, företag, fastighetsägare, högskolan och andra ska vi hitta nya lösningar som gör staden ännu bättre. 12 Områdesprogrammens gemensamma målbild är följande: - Insatserna i områdena resulterar i förbättrade levnadsförhållanden, ökad trygghet, fler arbetstillfällen och bidrar till en ur alla aspekter hållbar stad. - Skolorna attraherar elever från hela Malmö. - Områdena är attraktiva och trygga. - Människor med olika förutsättningar och bakgrund väljer att bosätta sig och vistas här. - Den fysiska utvecklingen är en bärande kraft som stödjer den sociala utvecklingen i sådan grad att den blir en förebild för sociala förändringar. - Näringslivs- och innovationsklimatet är sådant att entreprenörer väljer att etablera sig i områdena. - Kultur- och fritidsaktiviteter lockar människor från hela Malmö och Skåne. Målen nås genom: att utgå från behov, utmaningar och möjligheter i de fem områdena. att områdena blir Malmös nya innovationsområden. 10 Demokratikonsult, Förslag på utvärdering för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, Payoff-metoden (http://www.payoff.se)

7 att sätta Malmöborna i centrum Vi går från åt och för till med och tillsammans. att stimulera öppen och jämlik samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor. att stimulera ett prövande och experimenterande arbetssätt. att testa och skala upp metoder och idéer som kan spridas lokalt, nationellt och internationellt. 1.3 Områdesprogrammens organisationsstruktur I dag är Malmö stad indelat i tio stadsdelar: - Centrum - Fosie - Husie - Hyllie - Kirseberg - Limhamn/Bunkeflo - Oxie - Rosengård - Södra innerstaden - Västra innerstaden Stadens tio stadsdelar styrs av varsin politiska nämnd, stadsdelsfullmäktige. Den politiska sammansättningen i nämnderna kommer av sammansättningen i kommunfullmäktige. Varje stadsdelsfullmäktige har elva ordinarie ledamöter. I varje stadsdel finns ett medborgarkontor. 13 Varje stadsdel är ansvarig för: - förskola och grundskola - äldreomsorg - omsorg om funktionshindrade - individ- och familjeomsorg - lokal fritidsverksamhet - stadsdelsbibliotek - lokal kultur I fem av nuvarande tio stadsdelar finns det idag Områdesprogram: - Område Herrgården i Rosengård - Område Holma-Kroksbäck i Hyllie - Område Lindängen i Fosie - Område Segevång i Kirseberg - Område Seved (Södra Sofielund) i Södra innerstaden Kommunfullmäktige i Malmö stad beslutade den 22 november 2012 i enlighet med Kommunstyrelsens förslag den 7 november 2012 att de nuvarande tio stadsdelarna i Malmö stad läggs samman till fem nya och större stadsområden med egna nämnder och förvaltningar, som träder i kraft den 1 juli I stadskontorets remissförslag Förändrad stadsdelsindelning Remissförslag

8 går att läsa om hur Malmö stads nya stadsområden ska se ut, från och med 1 juli Nedan följer en sammanfattning av detta. Stadskontorets förslag utgår helt från befintliga gränsdragningar, det vill säga att stadsdelarna sammanförs i sina nuvarande former. Förslaget innebär att följande stadsdelar sammanförs till nya större stadsdelar med egna stadsdelsfullmäktige och stadsdelsförvaltningar: - Kirseberg och Centrum blir stadsområde Norr - Södra Innerstaden och Västra Innerstaden blir stadsområde Innerstaden - Limhamn/Bunkeflo och Hyllie blir stadsområde Väster - Fosie och Oxie blir stadsområde Söder - Rosengård och Husie blir stadsområde Öster. 16 Förslaget till ny stadsdelsindelning syftar till att skapa mera robusta organisationer med goda möjligheter till fortsatt utveckling av verksamheter och serviceutbud. Vidare syftar det till att ge goda förutsättningar för stadsdelarnas politiska styrning genom sina fullmäktige och genom medborgar- och brukarkontakter för den politiska dialogen i frågor som rör stadsdelarnas befolkningsansvar, bl.a. genom medborgarkontoren och andra mötesplatser i stadsdelen. Förändringen sker i första hand för att tillförsäkra goda förhållanden och fortsatta utvecklingsmöjligheter för de kvarvarande verksamheterna med individ och familjeomsorg, vård och omsorg samt fritid och kultur med bl.a. stadsdelsbiblioteken. 17 Det är dessutom ett absolut krav att den befintliga stadsdelsorganisationen kan fortsätta att fungera på ett effektivt sätt med god ordning och hög kvalitet samtidigt som förändringarna förbereds och de nya förvaltnings- och beslutsorganisationerna för skolverksamheten och de sammanslagna stadsdelarna inrättas för att sedan kunna fungera med full kraft i alla delar redan från start den 1 juli Efter en sammanslagning är det angeläget att sätta ett särskilt utvecklingsfokus på de kvarvarande verksamheterna Vård och omsorg, Individ och familjeomsorg samt stadsdelarnas kultur- och fritidsverksamhet med bl.a. stadsdelsbiblioteken och medborgarkontoren. Det är dessutom nödvändigt att fortsätta utvecklingen av en brukar- och medborgardialog av hög kvalitet som underlag för den politiska beslutsprocessen. Här kan stadsdelarnas kultur- och fritidsverksamheter vara betydelsefulla resurser som sociala mötesplatser, exempelvis på stadsdelsbiblioteken och naturligtvis på medborgarkontoren. Avslutningsvis betonas att de processer för styrning och ledning, som efterhand utvecklas i de nya stadsdelsfullmäktige, ska ha sin utgångspunkt i stärkt demokrati, samverkan och likabehandling Tjänsteutlåtande, Remiss om förändrad stadsindelning, , sid Förändrad stadsdelsindelning, Remissförslag, , sid Förändrad stadsdelsindelning, Remissförslag, , sid Tjänsteutlåtande, Remiss om förändrad stadsindelning, , sid. 3. 8

9 1.4 Begrepp och definitioner Demokratikonsult strävar efter att erbjuda rapporter med hög kvalitet. En viktig faktor är att alla som arbetar med eller tar del av våra rapporter använder och tolkar termer på ett entydigt sätt. Nedan finns förklaringar och definitioner av de termer och begrepp som används i utvärderingsrapporten. Distinktionen mellan demokrati och förvaltning blir klarare om man utgår från att styrningen utgår från två led. Det ena ledet utgår från att folket och de förtroendevalda således styr förvaltningen. Medan det andra ledet utgår från att förvaltningen skall genomföra sina direktiv och därmed ingripa i samhället. Huvudregeln i demokratin innebär att medborgarna och deras valda företrädare fattar de grundläggande politiska besluten. Demokratin förutsätter med andra ord, att förvaltningen respekterar och följer de folkvaldas beslut. Detta utesluter förvisso inte enskilda fall där beslut kan ges en mindre bra utformning eller oväntade eller oönskade konsekvenser. Av detta skäl bör förvaltningen inte enbart eller alltid blint verkställa beslut. 20 Ovanstående blir således en del av det så kallade implementeringsproblemet. Förvaltningsforskare klassificerar styrningsmetoderna på ett antal olika sätt. Förvaltningen är den som tillämpar (implementerar/verkställer) beslut och att relationen mellan beslutsfattarna och de som verkställer beslut beskrivs som styrning och kontroll och där styrningen kan ske i olika former. Det finns exempelvis direkt styrning, indirekt styrning, formell styrning, informell styrning, regelstyrning, målstyrning, resultatstyrning, ekonomisk styrning och återstyrning. Här nedan återges några exempel: - Direkt styrning innebär att beslutsfattarna talar om för den som skall implementera beslutet hur denne skall gå tillväga. - Vid indirekt styrning betraktar den som skall verkställa beslutet förutsättningarna för själva implementeringen, exempelvis hur verkställandet skall gå till, rekrytering av personal, indelning av resurser, etc. - Återstyrning innebär uppföljning av beslut och om det visar sig att ett beslut inte implementerats på ett tillfredställande sätt kan beslutsfattarna ändra styrningen, d.v.s. återta styrningen. - Formell styrning är en stel konventionell styrning som är motsatsen till den informella styrningen. etc. Det finns tre olika strategier för implementering; 1. Traditionella där utgångspunkten är att beslutsfattarna styr och att tillämparna förväntas följa upp styrningen. 2. I närbyråkratiteorin (Street-Level bureaucrats) handlar det i stora drag om att byråkrater som arbetar med människor förutsätts ta individuell hänsyn till exempelvis patienter, elever och klienter. Detta innebär att närbyråkraterna förväntas behandla olika där hänsyn tas till individernas förutsättningar och behov. 3. Nätverksteorin går ut på att aktörerna deltar i implementeringsprocessen, antingen på grund av sin position i en formell organisation eller motiverade av sina respektive intres- 20 Sannerstedt, Anders. (2008) Implementering hur politiska beslut genomförs i praktiken. Ur Politik som organisation - förvaltningens grundproblem. Red. Bo Rothstein. SNS Förlag. Tredje upplagan. Mölnlycke, Sverige. 9

10 sen. Aktörerna kan vara statliga, kommunala eller privata och vara politiker, tjänstemän eller organisationsföreträdare. 21 Ett exempel på två olika strategier för implementering är beslut ur top-down (uppifrån och ner) och bottom-up (nerifrån och upp) perspektivet. I uppifrån och ner perspektivet är utgångspunkten beslutsfattarnas avsikter, det vill säga ett auktoritativt politiskt beslut, som är fastställt i organisationstoppen. Beslutet bidrar till en så kallad styrningskedja. Medan nerifrån och upp perspektivet har sin utgångspunkt i att tillämpa handlandet, det vill säga i den situation där den offentliga tjänsten överlämnas till användaren. Skillnaden mellan dessa båda strategier är deras olika syn på lagar som styrinstrument. I uppifrån och ner perspektivet är det själva lagen som bildar utgångspunkten för analysen medan det är en empirisk fråga huruvida lagen har möjlighet till någon styrande inverkan i nerifrån och upp perspektivet. Om lagen inte har den inverkan kan lagen helt uteslutas ur analysen. 22 När stora projekt med många aktörer involverade, som exempelvis när det gäller Områdesprogrammen och det är många beslut som skall genomföras, finns det stor risk för att något blir fel. Implementeringsproblem innebär just att de politiska besluten inte genomförs såsom beslutsfattarna avser. Beslutsfattarnas beslut följs med andra ord inte av den som skulle tillämpa besluten. Detta kan i sin tur bero på att tillämparen inte förstår beslutet, att tillämparen inte kan genomföra beslutet eller helt enkelt inte vill genomföra beslutet. 23 Demokratikonsults definition av en effekt är samma som Ekonomistyrningsverkets (ESV), det vill säga en förändring som har inträffat som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat. I ett konkret fall kan insatsen bestå i att Områdesprogrammen ökar antalet aktiviteter/insatser. Om antalet anmälningar till aktiviteterna ökar, och deltagare som en följd av detta får exempelvis förbättrade levnadsförhållanden, utgör ökningen ett förändrat tillstånd. Därmed inte sagt att ett förändrat tillstånd är detsamma som att en effekt uppstått. För att kunna tala om effekt av en insats måste det finnas ett orsak-verkan-samband mellan insatsen/aktiviteten och det förändrade tillståndet. I det här fallet måste det kunna påvisas att det är aktiviteten/insatsen som har lett till de förbättrade levnadsförhållandena. Rapporten använder flera återkommande indelningar av befolkningen i Malmö stad för att mera i detalj kunna beskriva utvecklingen. Inrikes- och utrikes födda är en uppdelning som bygger på födelseland. Utrikes födda har således någon gång i sitt liv invandrat till Sverige. Utländsk bakgrund är ett sammanfattningsbegrepp och innebär att en person antingen är utrikes född eller har minst en förälder som är utrikes född. Därutöver används ålder och kön som indelningsgrunder. Utsatta bostadsområden är ett begrepp som förekommer i rapporten i olika sammanhang. Enligt storstadskommitténs definition syftar begreppet på de stadsdelar eller områden som har en mycket hög andel låginkomsttagare. 21 Sannerstedt, Anders. (2008) Implementering hur politiska beslut genomförs i praktiken. Ur Politik som organisation - förvaltningens grundproblem. Red. Bo Rothstein. SNS Förlag. Tredje upplagan. Mölnlycke, Sverige. 22 Sannerstedt, Anders. (2008) Implementering hur politiska beslut genomförs i praktiken. Ur Politik som organisation - förvaltningens grundproblem. Red. Bo Rothstein. SNS Förlag. Tredje upplagan. Mölnlycke, Sverige. 23 Sannerstedt, Anders. (2008) Implementering hur politiska beslut genomförs i praktiken. Ur Politik som organisation - förvaltningens grundproblem. Red. Bo Rothstein. SNS Förlag. Tredje upplagan. Mölnlycke, Sverige. 10

11 Demokratikonsults definition av sociala innovationer och social hållbarhet är den definition som används i Välfärds- och tillväxtrapport Områdsprogram för ett socialt hållbart Malmö. Sociala innovationer kan sägas vara nya idéer för att nå sociala mål. Innovationer handlar inte enkom om kommersiella produkter eller tjänster utan är även en metod att tackla samhälleliga utmaningar. Kännetecknande för en social innovation är oftast nerifrån- och upp perspektivet d.v.s. att brukarna involveras i både idégenerering och implementering, att brukarna börjar i mindre skala för att hitta rätt modell som sedan kan tillämpas inom andra områden. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där formella och informella strukturer och processer bidrar till att grundläggande mänskliga behov uppfylls och allas kapacitet tas tillvara. Demokratikonsults definition av social hållbarhet är att långsiktigt bygga ett stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Sociala innovationer enligt Malmö stad innebär nya strategier, koncept, idéer och organisationer som möter olika sociala behov och som skapar mervärde för välfärd och hälsa till individer, grupper eller en gemenskap. En metod eller arbetsprocess, som syftar till att lösa samhällsproblem på nytt sätt, kan kallas en social innovation. 24 Vår omvärld är komplex och det är svårt att planera undersökningar av verkligheten som ger tydliga resultat. Resultatet blir ofta svårtolkat. Därför kan mindre undersökningar göras(dessa kallas ofta försök eller experiment) där de faktorer som har betydelse kontrolleras. Tillvägagångssättet kan kallas ett experimentellt arbetssätt. Demokratikonsults definition av långtidsarbetslösa är densamma som AMS använder sig av, det vill säga personer under 25 år som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen någon gång under året under en sammanhängande period av minst 100 dagar och personer över 25 år, som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen någon gång under året under en sammanhängande period av minst 6 månader. Från och med år 2000 använder socialtjänstlagen begreppet ekonomiskt bistånd istället för socialbidrag. Demokratikonsult använder därför detta begrepp. En långvarig biståndsmottagare är en individ som mottagit ekonomiskt bistånd i minst tio månader under året. Integration definierar Demokratikonsult som en process, som leder till att människor från olika grupper etniska, klass eller könsmässiga lever och verkar i kontakt med varandra i olika delar av samhällslivet, utan att någon mot sin vilja behöver ge upp sin gruppidentitet. Invandrare definierar Demokratikonsult som personer som inte är födda i Sverige, som flyttat till och bosatt sig i Sverige, utan hänsyn till personens medborgarskap och invandringsskäl. Mångfald definierar Demokratikonsult som olikheter mellan individer och grupper med avseende på värderingar, attityder, kulturell bakgrund, kön, trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, färdigheter, kunskaper och livserfarenheter

12 Segregation är motsatsen till integration. Demokratikonsult definierar segregation som ett i särhållande av individer och grupper genom att medvetet eller omedvetet prioritera vissa grupper före andra till arbete, bostäder, etc. 2. Arbetsprocess Utvärderingsuppdraget påbörjades under v 48, 2012 och beräknas vara klart och inrapporterat v 5, Utvärderingens genomförande innebär insamlande av och sammanställande av allt det material som är nödvändigt för att kunna bedöma om målet med verksamheten eller insatsen har uppnåtts. Med andra ord handlar det om att med relevanta metoder samla in data som belyser frågeställningen. Med relevanta metoder menas att de metoder som används har varit anpassade till de frågeställningar som Demokratikonsult formulerat inledningsvis. Demokratikonsult inledde utvärderingsarbetet med telefonintervjuer med tjänstemän och politiker för att på detta sätt få en djupare förståelse för Områdesprogrammen. Ansatsen i den här utvärderingen kan närmast beskrivas som formativ. Demokratikonsults strävan har varit att försöka förstå Områdesprogrammens intentioner och drivkrafter och foga samman dessa ambitioner med Områdesprogrammens villkor. Förutom att beskriva, analysera och kartlägga, har blicken riktats mot det som tas för givet och hålls för självklart. Inledningsvis lästes samtliga dokument, beskrivningar och handlingar kopplade till Områdesprogrammen. Demokratikonsult har i ett pågående Områdesprogram identifierat faktorer som påverkar den effekt eller grad av måluppfyllelse programmet har uppnått. Vikten i utvärderingen ligger i att identifiera både styrkor och svagheter i arbetet. Om det är något som inte fungerar kan det då bero på exempelvis organiseringen av arbetet, bristande kommunikation eller otillräckliga resurser eller liknande. Fokus bör ligga på långsiktiga effekter, mål och syfte så att rätt insatser sätts in i rätt tid. Om inte vad behöver i så fall förändras? Datainsamlingen till denna rapport har varit varierande och haft som syfte att ge svar på utvärderingens frågeställningar om exempelvis Områdesprogrammens insatser och aktiviteter leder till avsedda effekter. En grundläggande del av utvärderingen är att undersöka de mål som satts upp för en åtgärd (målanalys). Tydliga och rimliga mål ökar förutsättningarna för att exempelvis en insats eller aktivitet ska kunna genomföras på ett bra sätt och få önskvärda effekter. Om detta inte är fallet, ökar risken för att genomförandet blir inkonsekvent. Likaså inskränks möjligheten att utvärdera huruvida målen uppnåtts, till exempel genom att studera åtgärdernas effekter. I målanalysen studeras om målen är klara och entydiga, om de sinsemellan är förenliga och om de kan bedömas som möjliga att uppnå. Målanalysen gör Demokratikonsult utifrån den dokumentation som finnas tillgänglig samt genom intervjuer. Utvärderingen ska identifiera brister/förbättringsområden samt visa på framgångsfaktorer/rekommendationer för arbetet framöver. Utvärderingen skall inriktas på såväl kvantitativa som kvalitativa resultat. Fokus kommer emellertid att ligga på kvalitativa aspekter. När det gäller kvantitativa resultat sker det utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Demokratikonsult har dock inte för avsikt att i detalj gå in i varje insats och räkna på ekonomiskt utfall. Utvärderingen bör, enligt uppdragsgivarnas önskemål, snarare vara övergripande där arbetssätt och organisation analyseras 12

13 utifrån dess ursprungliga syfte. Eftersom det efterfrågas en resultatutvärdering av de två år som har gjorts analyseras utvecklingen i Områdesprogrammen främst genom intervjuer och mindre genom att utgå från dokument gjorda av olika intressenter. Demokratikonsult har således gjort direkta nedslag vid respondenterna och deras uppfattning av arbetsinsatserna jämfört med situationen före Områdesprogrammens start. 2.1 Metod och datainsamling Rätt val av metod är ett sätt att skapa ökad förståelse för projektet och valet av metod - kvantitativt, kvalitativt eller en kombination - utgår från problemformuleringen. Det teoretiska ramverket består av områdesbeskrivningar och andra områdesdokument såsom mötesanteckningar, protokoll, budget, annat arbetsmaterial, korrespondens, rapporter och avstämningar. Metodvalet styrs av helheten och kan med fördel omfatta en kombination av olika metoder inom området. Genom att kombinera kvantitativa undersökningsmetoder (exempelvis enkäter, registerdata, statistiska analyser) med kvalitativa metoder (exempelvis intervjuer, fokusgrupper, analysseminarier och jämförelsestudier) får man ett mer heltäckande underlag. Uppdraget omfattar en utvärdering av de aktiviteter som från början planerades och de aktiviteter som har genomförts, samt vad aktiviteterna har lett till. Rätt val av metod är ett sätt att få ökad förståelse för projektet, och valet av metoden kvalitativ, kvantitativ eller en kombination utgår från problemformuleringen. En kvantitativ metod omfattar mätningar eller numeriska studier som exempelvis enkätundersökningar. Motsatsen finns i den kvalitativa metoden som genom intervjuer och observationer ger nyanserade data och därmed kan gå på djupet. Sammanlagt har Demokratikonsult intervjuat 35 av totalt 48 personer. Svarsfrekvensen från intervjuundersökningen är således 73 %. Sjutton (17) respondenter är kvinnor och arton (18) respondenter är män. Alla respondenter som deltagit i intervjuerna har garanterats anonymitet. Några respondenter har tackat nej. I vissa fall har respondenter som svarat ja på intervjuförfrågan efter viss betänketid ändrat sig och tackat nej. Det har också varit svårt att nå vissa respondenter. De citat som återges i denna rapport är hämtade från intervjuutskrifterna. Demokratikonsult kan inte garantera att de är exakt ordagranna, men är säkra på att andemeningen är korrekt. Demokratikonsult har i utvärderingen kombinerat intervjuanalysen med en skriftlig dokumentanalys. Med tanke på projektets art, omfattning samt den korta utvärderingstid som Demokratikonsult har haft till sitt förfogande (v 48, 2012 v 5, 2013) har alla intervjuer genomförts via telefon för att på detta sätt spara tid. Demokratikonsult har intervjuat politiker och tjänstemän i såväl stadsdelarna som centralt i förvaltningar. En lista med hela urvalet av tilltänkta respondenter finns som bilaga till denna rapport. Dokument som har varit av särskild vikt i utvärderingen: - Tjänsteskrivelser med aktuella protokoll. - Verksamhetsplaner för Områdesprogrammen. - DR1, DR2 samt Årsanalys för involverade förvaltningar (observera att alla svarar på vissa standardiserade frågor genom Stratsys). - Lägesrapporter (Underlaget för KTH:s följeforskning finns beskrivet i dokument Lägesrapport 2012). - Välfärds- och tillväxtrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. 13

14 Resultatet av utvärderingen är beroende av hur relevant och aktuellt materialet är. Dokument och annan information där uppgifter saknas har Demokratikonsult försökt anskaffa från sekundära källor. Personliga kontakter med Områdesprogrammens organisation har framförallt skett genom telefonintervjuer, genom Kristina Ohlsson på Stadskontoret samt genom mail. Demokratikonsult har bedömt granskad dokumentation på en skala där fem är bäst - enligt kriterierna: - Aktualitetsgrad (datering) - Hur styrande dokumentet är - Om dokumentet går att koppla till annan dokumentation/aktivitet - Hur väl dokumentet är kommunicerat Demokratikonsult bedömer Områdesprogrammens dokumentation vara 4-5. Följande områden har undersökts: - Måluppfyllelse - Resursanvändning - Organisation/tjänstemannaorganisation - Följeforskning - Lärande - Samverkansformer - Metoder och processer - Rutiner för styrning - Rutiner för ledning - Innovationsområden - Kommunikation - Statistik för Områdesprogrammen - Ekonomi och resursanvändning Områden som alla behandlas under respektive avsnitt. 2.2 Strategier och Avgränsning I Områdesprogrammen finns det fem program som bedriver olikartade verksamheter och förutsättningarna för verksamheterna och stadsdelsnämnderna skiljer sig åt. Att förena arbetskulturer och samordna dessa i en fungerande verksamhet är en utmaning som kräver grundläggande förplanering. Demokratikonsult har haft en mycket begränsad tid till utvärderingen v 48, 2012 v 5, 2013 och därav bör rapporten läsas som Demokratikonsults allmänna intryck av undersökningsmaterialet. Uppdraget avser genomförande av en utvärdering av Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö för perioden Utvärderingen har beaktat följande områden: Måluppfyllelse (resultatmål och processmål). Resursanvändning (stadens samtliga förvaltningar i samråd med de fem berörda stadsdelarna och Stadskontoret säkerställer att tillräckliga resurser avsätts för att göra Områdesprogrammen framgångsrika). Organisation/tjänstemannaorganisation. Följeforskning. Lärande. Samverkansformer. 14

15 Metoder och processer (som fångar upp och involverar många olika aktörer prövas och utvärderas). Rutiner för ledning och uppföljning. Innovationsområden (nya idéer, metoder och konstellationer testas för att nå sociala mål). Kommunikation, kommunikationsinsatserna ges en prioriterad ställning inom Områdesprogrammen och samordnas mellan stadsdelarna, Stadskontoret och övriga förvaltningar). 2.3 Disposition av utvärderingsrapporten Denna rapport är uppdelad i tjugotvå avsnitt. Områdesprogrammen har kortfattat presenterats i inledningen. I avsnitt två beskriver Demokratikonsult arbetsprocessen och metoder samt strategier och avgränsningar som använts. I avsnitt tre analyseras intervjuunderlaget och i avsnitt fyra analyseras Områdesprogrammens dokument. Avsnitt fem t o m arton behandlar Medias bild av Områdesprogrammen, Andra områdesprogram, Måluppfyllelse, Organisation/tjänstemannaorganisation, Följeforskning, Lärande, Samverkansformer, Metoder och processer, Rutiner för styrning, Rutiner för ledning, Innovationsområden, Kommunikation samt Statistik för Områdesprogrammen. Avsnitt nitton behandlar Ekonomi och resursanvändning och avsnitt tjugo Samhällsekonomisk analys. Avsnitt tjugoett behandlar Citat som stödjer Demokratikonsults analys. Det avslutande avsnittet behandlar Slutsatser och rekommendation. 3. Analys av intervjuer och dokument 3.1 Resursanvändning Den personal som arbetar operativt med verksamheten för Områdesprogrammen anser att resurstilldelningen är beroende på dels vilka insatser som planeras och dels vilka befintliga tillgångar och resurser som varje område har att utgå ifrån i sitt programarbete. Metoder och arbetsprocesser för att uppnå social hållbarhet är beroende på varje områdes unika förutsättningar och hur åtgärderna tas emot av dess invånare. En metod eller ett arbetssätt som fungerar i ett område behöver inte fungera i ett annat. Då dessutom arbetssättet i programverksamheten ska vara innovativt experimenterande är det svårt för de fem Områdesprogrammen att beräkna exakt vilka medel som behövs innan de har genomförts och utvärderats. Det blir därför svårare att i förväg göra en precis budgetering då vetskapen om vilka insatser som ger önskad effekt och bör skalas upp först kommer i efterhand. Över tid, när vetskapen i områdena ökar om vilka insatser som ger önskade effekter, antas underlagen till kommande budgeteringar att bli mer precisa. Samordningen av resurseröverföringar från fackförvaltningarna varierar från område till område. Samordningen är inte systematiserad och inte heller jämnt fördelad mellan de fem Områdesprogrammen. Överlag är dock de flesta respondenterna nöjda med den pågående samordningen av resurser som etablerats med nuvarande redan engagerade fackförvaltningar men påpekar att de saknar behövlig samordning med andra. En del fackförvaltningar uppfattas av respondenter i områdena som mer lätta att samordna sig med medan andra är svårare att knyta till sig. En förvaltning som anses vara svår att samordna sina resurser med i det ena Områdesprogrammet kan i ett annat Områdesprogram uppfattas som lätt att samordna sina resurser med. Det finns således 15

16 ingen systematik i respondenternas uppfattning om vilka som är lätta och svåra att få resurser ifrån. Orsaken till detta torde enligt respondenter gå att finna i skrivningarna till Områdesprogramverksamheten. Hur tvingade är de till att samarbeta? Partnerskapsavtal har i vissa fall upprättats mellan områdena och fackförvaltningar. Respondenterna indikerar att personliga initiativ och personliga relationer mer påverkar samordningen av resurser från fackförvaltningarna än de ursprungliga skrivningarna som skulle säkerställa medelstilldelningen till Områdesprogramverksamheten. Flera respondenter anser att om ekonomin är ansträngd och arbetstrycket högt i fackförvaltningarnas linjearbete är det för lätt att prioritera ned Områdesprogramverksamheternas behov. Kommunorganisationens budgetstyrning anses enligt respondenter bidra till otydligheten om hur bindande fackförvaltningarnas ekonomiska åtaganden är och sägs vara dåligt anpassade för att säkerställa resurser till Områdesprogramverksamheten. Några respondenter efterlyser en tydligare uttalad över- eller underordning i budgetstyrningen mellan fackförvaltningarna och programområdena. De anser att Områdesprogrammen inte är tillräckligt högt prioriterade i budgetskrivningen och att det är för mycket stuprörstänk i fackförvaltningarna som gör det svårt för dem att agera gemensamt och stödja programområdesverksamheterna på ett bra sätt. I övrigt anser respondenterna att samverkan om medelstilldelningen från Stadsdelsförvaltningarna fungerar väl. Anslagens användning Områdesprogrammen är en femårig verksamhet där medskapandet från såväl interna som externa aktörer är viktigt. Det är då nödvändigt att bygga upp en infrastruktur för att kunna administrera medskapande krafter. Hur erhållna medel har använts för att bygga upp en mottagande struktur skiljer sig lite åt från område till område. Ett område, Segevång, anslöt sig i efterhand och har möjlighet att komma i fatt genom att kopiera de andra områdenas grundstrukturer. Generellt har anslagen använts till att anställa personal, främst områdeskoordinatorer och kommunikatörer, samt för att bygga upp en programadministration med tillhörande lokaler. Aktiviteter syftande till att skapa social hållbarhet har också utförts. Programverksamheten har nu pågått i två år varför Områdesprogrammens verksamhet alltmer förväntas övergå från organisationsuppbyggnad till mer ensidig programverksamhet. Enligt dokumentation används avrundat till heltal, 55 % av anslagen till personalkostnader, 31 % till insatser/aktiviteter, 8 % till kommunikationskostnader och 6 % till lokalkostnader. Fördelningen mellan posterna varierar stort mellan de olika programområdena utifrån storlek och behov. Betydande extra investeringar tillförs från förvaltningarna: Kultur 4000 tkr Gatukontoret 2000 tkr Stadsbyggnadskontoret 3000 tkr (exkl. sociala avgifter) Miljöförvaltningen 5400 tkr (personalkostnader 2012) Miljöförvaltningen 6300 tkr (projektstöd och övriga insatser) 16

17 Några andra förvaltningar redovisar insatser för ca :-. Sammanlagt beräknas förvaltningarna i Malmö stad totalt satsa ca tkr i extra insatser i Områdesprogrammen. 25 Resultat från avsatta medel Säkerställda effekter från de avsatta områdesprogrammedlen är svåra att mäta efter endast två års programverksamhet. Däremot kan Områdesprogrammen uppvisa påvisbara resultat i form av uppbyggnaden av en mottagande organisation som är bättre lämpad att ta tillvara medskapandet från de boende i områdena och bättre stimulera delaktigheten från samverkande intressenter i det socialt hållbara och innovativa arbete som ska utföras. Konkret innebär det att Områdesprogrammen byggt områdesanpassade organisationer med förmåga att möta medborgare i deras boendemiljöer, göra dem delaktiga genom att ta till vara på deras initiativ och samordna såväl interna som externa resurser i syfte att skapa verksamhet syftande till effekten social hållbarhet. En fungerande infrastruktur har således byggts upp för att stödja arbetssättet. Nya kontaktytor i form av medborgarkontor har uppförts och befintliga kontaktytor till medborgarna som bibliotek m.fl. har utnyttjats bättre genom att socialt stärkande verksamheter också erbjudits i respektive Områdesprogram på de tider som invånarna önskar. De flesta respondenter anser att det är svårt att mäta mjuka värden som samverkan, engagemang hos boende, intressenter och medaktörer då det delvis saknas mätbara mål. Det är betydligt lättare att påvisa resultat som exempelvis fysisk upprustning som är synlig för ögat. 3.2 Organisation/tjänsteorganisation Framgång ger framgång som skapar intresse är en bra sammanfattning från en respondent på hur Områdesprogrammens verksamhet bedrivs. Framgången torde inte ligga i de resultat som hitintills har skapats utan snarare i det tvärsektoriella arbetssätt som har utvecklats på plats i områdena. Involvering av invånarna och obyråkratiskt samarbete/samverkan skapar nätverksliknande samverkansformer som öppnar upp områdena för utomstående aktörer enligt svar från en respondent. Ryktet om det involverande arbetssättet, snarare än de resultat som uppnås, gör fler intressenter villiga att vilja bidra med sina kompetenser och resurser. De goda exempel som skapas tack vare områdesverksamheterna förstärker bilden av kommunen som en attraktiv och smidig samarbetspartner som på ett obyråkratiskt och flexibelt sätt arbetar i nära samverkan med utomstående aktörer för medborgarnas bästa. Utomstående aktörers involvering i verksamheterna Intresse är lätt att väcka hos utomstående aktörer. Däremot är det svårt att veta vad de kan bidra med och vilka motiv de har för att samverka. En gemensam målbild för samverkan efterlyses av respondenter som kan fungera som sammanhållande kitt och som kan få alla aktörer att dra åt samma håll. 25 Komplettering till Lägesrapport 2012 i Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö,

18 Respondenter påpekar att samverkan med utomstående aktörer bör vara av långsiktig art för att uppnå önskade effekter och skapa bestående socialt hållbara förändringar. En hämmande faktor i arbetet med att involvera individer och organisationer i programarbetet och göra dem till effektiva samverkanspartners är att det saknas gemensamma definitioner på dels vad som är en innovation samt vad begreppet social hållbarhet innehåller. Respondenternas tolkningar på vad som är innovativt skiljer sig åt. Tolkningsutrymmet är stort och mycket tillåtande vilket enligt Demokratikonsults åsikter kan medföra att de flesta aktiviteter som utförs i Områdesprogrammen upplevs som innovativa. Hur Områdesprogrammen arbetar utifrån områdenas behov och dynamik Kraften och dynamiken i områdesarbetet utgår från individernas drivkraft, vilja och motivation att förändra sina livssituationer till det bättre. Områdesprogrammens förhållningssätt är enligt respondenterna inte att arbeta för invånarna utan att arbeta tillsammans med dem för att förändra den verklighet de lever i. Medarbetare i Områdesprogrammen anser sig kunna leverera synliga resultat och skapa tillit och förtroende hos invånare som känner att de får möjligheter att påverka sina livssituationer. Utan invånarnas medskapande medverkan blir det svårt att upprätthålla dynamiken i utvecklingsarbetet mot social hållbarhet. Områdena och deras befolkningars behov är olikartade. Faktorer som ålder, familjesammansättning, graden av förvärvsarbete, kultur, etnicitet, stadsplanering med mera varierar. Det är därför svårt att skapa ett gemensamt standardiserat förhållningssätt eller metod för arbetet i Områdesprogramområdena. De flesta respondenter anser därför att det inte finns någon standardmetod för hur Områdesprogrammens verksamheter ska bedrivas. Istället är verksamheterna på gott och ont starkt behovsstyrda. Demokratikonsult kan konstatera att viss målglidning har skett under implementeringen av Områdesprogrammen. Efter den första strategidagen i september 2011 producerades ett så kallat målkort. Målkorten anger dels en gemensam målbild för Områdesprogrammen och dels en bärande idé för densamma samt slutligen en strategi för hur dessa ska nås. Målkortet kan ses som en konkretisering och utökning av de av KS fastställda målen. Se vidare diskussion längre fram, sidan 27 i denna rapport. 3.3 Följeforskning Områdesprogramarbetet utförs enligt två generella huvudspår utifrån en övergripande planläggning. Dessa två huvudspår, framtidens lärande och framtidens arbete, är tänkta att genomsyra de fem Områdesprogrammens aktiviteter. Utbildning och arbete är de två mest avgörande faktorerna till att skapa förutsättningar för invånare i de olika sammansatta Områdesprogrammen till att förändra sina individuella livssituationer i riktning mot att bli socialt hållbara. Respondenterna anser att det finns för få tydliga direktiv från centralt övergripande kommunal nivå om hur Områdesprogrammen ska bedriva sin verksamhet. Tanken är att programverksamheterna ska utgå från ett fysiskt skelett som stöttar de sociala musklerna. 18

19 Områdesprogrammen har därför tillsatt områdeskoordinatorer som har nära kontakter med invånarna, lyssnar till deras behov och som sammanför och organiserar de ekonomiska och personella resurser som anses behövas för att nå önskade resultat. Utskott eller samordningsgrupper i Områdesprogrammen avgör vilka resurser som ska tillföras. Till sin hjälp har koordinatorerna kommunikatörer som med inriktade insatser informerar/kommunicerar och håller nära kontakter med invånare och intressenter. Förutom denna personal avsätts annan personal till områdespersonal från Stadsdelsförvaltningarna enligt följande: Lindängen 7,10 årsarbetare Holma-Kroksbäck 6,25 årsarbetare Seved 7,75 årsarbetare Herrgården 6,20 årsarbetare Segevång 5,95 årsarbetare Effekter på social hållbarhet som Områdesprogrammen förväntas ge Demokratikonsult tolkar intervjusvaren som att de effekter som Områdesprogrammen förväntas skapa är beroende på hur begreppet social hållbarhet definieras. Tolkningsutrymmet är stort och de flesta respondenterna har svårt att definiera begreppet. Osäkerhet finns om vilka aktiviteter och åtgärder det är som skapar/leder till social hållbarhet. De flesta respondenter är dock överens om att Områdesprogrammens verksamhet ska resultera i bra boende, fullgod trygghet, lika möjligheter till skolgång och välfärdstjänster för invånarna. En del respondenter har större tilltro till den fysiska upprustningen medan andra respondenter lägger mindre vikt vid den. Vetskapen är dock spridd hos dem att en med kommunala skattemedel upprustad boendemiljö inte per automatik skapar social hållbarhet. Även om det är en stor framgång om den fysiska miljön blir bättre i respektive område anses den behöva kompletteras med verksamheter/åtgärder som eliminerar de bakomliggande orsakerna till ojämlikheter i tillgång till välfärd. Jämlika villkor I samtal med respondenter framgår det att de i stor utsträckning svarar utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Några få respondenter anser att det inte räcker att skapa enbart jämlika villkor, för exempelvis utbildning och sjukvård etc. Det behövs ytterligare åtgärder för att nå långsiktig social hållbarhet. Det framkommer att en del respondenter har svårt att hålla isär de två grundläggande parbegreppen som används frekvent i protokoll och rapporter. Å ena sidan, det fysiska skelettet och de sociala musklerna och å andra sidan de två huvudspåren framtidens lärande och framtidens arbete. Intervjusvaren pekar på att det råder viss förvirring om hur begreppen hänger ihop. Förutom de här begreppen används ytterligare ett antal begrepp med otydligt innehåll som exempelvis innovativa metoder, sociala innovationer, innovationsforum mm. Följeforskning Respondenterna är eniga om att följeforskningen brister. Av olika skäl kopplades aldrig följeforskning på från början av programverksamheten. Löpande återföring av gjord programverksamhet har därför inte kunnat utföras. Detta har lett till att osäkerhet har uppstått på olika ställen i kommunorganisationen om vad Områdesprogrammen egentligen är. Det florerar olika tolkningar. 19

20 Många respondenter som arbetar på områdesnivå upplever att det finns ett glapp till högre nivåer som är svåra att överbrygga. En respondent hävdar att det finns 22 olika fackförvaltningar och 22 olika tolkningar på vad Områdesprogrammen är. En gemensam tolkning från centralt håll efterlyses av en del respondenter som gjorda verksamheter kan relateras till. Den följeforskning som nu kopplas på är enligt respondenterna mer att betrakta som en ren utvärdering. Brister finns i rapporteringen uppåt som på mottagande ledningsnivå upplevs som spretig och ostrukturerad trots att information först har passerat genom samordnings- och beredningsgrupper innan den levereras uppåt. 3.4 Lärande Enligt respondenter producerar Områdesprogrammen mängder av lärdomar och erfarenheter från breda samverkansprocesser som andra aktörer kan lära av. Goda exempel skapas med regelbundenhet. Områdesvis anses lärandet vara gott mellan deltagande medarbetare. Enligt några respondenter är det dock osäkert om Områdesprogrammen verkligen har ett gemensamt och strukturerat lärande från sina verksamheter, som förmedlas uppåt till central nivå och till andra aktörer. Ett gemensamt avrapporteringssystem som kan förmedla lärdomar/kunskaper till central kommunnivå, fackförvaltningar eller till utomstående intressenter efterlyses därför av respondenterna. Rapporteringen uppåt anses ske mer sporadiskt och dokumentationen av denna anses också behöva bli bättre. Så här uttrycker en respondent sig: Än har vi inget avrapporteringssystem. För att få det måste signalerna komma uppifrån. Områdeskoordinatorerna/kommunikatörerna träffas regelbundet och förmedlar sina kunskaper till varandra. Kunskaper och lärdomar från gjorda erfarenheter sprids också mellan områdena genom kommunikationsfokuseringar där alla kommunikatörer kraftsamlar sina resurser i en samfälld insats på ett område. Kommuniceringen av lärdomar/erfarenheter till central nivå anses dock ske ostrukturerat och oregelbundet. Det har också förekommit externt utbyte av erfarenheter med Järvalyftet i Stockholm och med Köpenhamn. Gjorda erfarenheter presenteras på kommunens hemsida där allmänheten kan ta del av vad som gjorts. Enligt dokumentation finns det fyra olika plattformar där lärande kan ske mellan deltagare. Det är koordinatorsgrupper som träffas varannan vecka, kommunikationschefsgruppen som träffas en gång i månaden, samordningsgruppen som träffas var sjätte vecka och beredningsorganet till samordningsgruppen som träffas en vecka före samordningsgruppens möte. Dessutom har det genomförts två strategidagar Stadskontoret, Lägesrapport 2012 för områdesprogrammen, KS-KOM

Förändrad stadsdelsindelning

Förändrad stadsdelsindelning Malmö stad Stadskontoret Förändrad stadsdelsindelning Remissförslag remissförslaget om förändrad stadsdelsindelning.doc Malmö den 26 juni 2012 Matts Hansson Anders Spjuth 2 Remissversion I denna PM redovisas

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014 SIGNERAD 2014-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-04-24 Handläggare Ingela Kressander Utredningssekreterare Ingela.Kressander@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Att utvärdera kvalitet

Att utvärdera kvalitet Att utvärdera kvalitet Att utvärdera mervärden objektivt, transparent och förutsebart tillsammans med sakkunniga: Så genomförde serviceförvaltningen, Stockholms stad, upphandlingen av vård och omsorgsboenden

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Maria Antonsson-Anderberg Enhetschef 040-675 32 22 Maria.Antonsson-Anderberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-17 Dnr 1301426 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Återrapportering:

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

FÖRSTUDIE. Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet

FÖRSTUDIE. Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet FÖRSTUDIE Hemtjänsten kvalitet - kontinuitet Projektledare: Olof Hammar Beslutad av revisorskollegiet 2012-10-17 RAPPhemtjänst2_kvalitet-kontinuitet Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

AdvisoryBoard Trygg i livet 2020. Erbjudande Partnerskap. Advisoryboard.se 2014-02- 06

AdvisoryBoard Trygg i livet 2020. Erbjudande Partnerskap. Advisoryboard.se 2014-02- 06 AdvisoryBoard Trygg i livet 2020 Erbjudande Partnerskap Uppdrag Under innovations- och utvecklingsarbeten med organisationer i vårt nätverk har vi förstått att det finns ett stort behov av att arbeta med

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Vårt uppdrag. Program för ett integrerat samhälle. Fastställt av Kommunfullmäktige 2002. Reviderad 2011. Dokumentet gäller till och med 2014

Vårt uppdrag. Program för ett integrerat samhälle. Fastställt av Kommunfullmäktige 2002. Reviderad 2011. Dokumentet gäller till och med 2014 Integration Vårt uppdrag Program för ett integrerat samhälle Fastställt av Kommunfullmäktige 2002 Reviderad 2011 Dokumentet gäller till och med 2014 är motor i integrationsarbetet samt lyfter upp programmets

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer