BIOGASANLÄGGNING I VANSBRO IDÈSKISS

Transkript

1 1 BIOGASANLÄGGNING I VANSBRO IDÈSKISS Leif Lindow Adress Telefon Telefax Momsreg nr/f-skatt/vat Postgiro Bankgiro BIOSYSTEM AB +46 (0) (0) SE Snöån Skuthagen 4 S Ludvika, Sweden info@biosystem.se

2 2 Inledning. I Vansbro kommun pågår en diskussion om möjligheten att uppföra en biogasanläggning för produktion av energirik biogas och näringsrik biogödsel ur befintligt organiskt avfall. Näringslivssamverkan i Vansbro Ek. förening har därför tillsammans med Vansbro kommun, Procordia Food och Rindi Energi AB beslutat att genomföra denna förstudie, där även kommunens övriga näringsliv medverkat vid insamling av uppgifter om tillgängliga mängder organiskt avfall. Tillgängliga avfallsmängder. Avfallsinventeringen har givit följande resultat: AVFALLSTYP Ton/år Bröd och deg 1050 Bioslam 2007,5 Handelsavfall 34,5 Nötgödsel Hushållsavfall, Vansbro 310 Restaurangavfall 33 Slaktavfall rent 100 Foderpotatis 1000 Skalrester från potatis 150 TOTAL AVFALLSMÄNGD 20185,0 Dessutom finns i kommunen 1300 årston kommunalt slam, som kan utnyttjas för biogasproduktion även om det i dagsläget är svårt att återföra näringsämnena i det kommunala slammet till lantbruket utan att ansluta sig till certifieringssystemet REVAQ Återvunnen växtnäring - Certifierat slam. Biogasanläggningen föreslås därför få två parallella linjer, en för kommunalt slam och en för avfall, som efter rötning är godkända för recirkulation av växtnäring till lantbruk. Möjlighet finns naturligtvis även att i framtiden komplettera med energigrödor och avfall från närliggande kommuner, även om denna förstudie har begränsats till befintliga mängder organiskt avfall inom Vansbro kommun. LANTBRUKSLINJE. Mottagning och förbehandling. Organiskt fast avfall tillförs en mixervagn typ SEKO för sönderdelning innan det blandas med vatten till en slurry I en pulper och pumpas till en hydrolystank med volymen 300 m 3, där det blandas med flytande avfall och bioslam från rejektvattenrening och finfördelas med hjälp av en Vogelsang Rotacut till en finkornig slurry med en torrsubstanshalt på 8 %. Slurryn börjar i hydrolystanken brytas ned biologiskt genom termisk hydrolys och syrabildning vid en temperatur på 60 o C med en uppehållstid på c:a 3 dygn. Uppvärmningen sker med hjälp av en värmepump, som utvinner värme ur den utrötade biogödseln.

3 3 Hydrolystanken fungerar även som bufferttank för automatisk beskickning av rötkammaren under helger. Hydrolystanken utförs i emaljerad stålplåt. Tanken är försedd med en effektiv omrörare för att förhindra sedimentering och uppkomst av svämtäcke. Hygienisering. Från hydrolystanken pumpas slurryn över till ett hygieniseringssteg bestående av tre tankar, vardera med en volym på 6 m 3 för hygienisering vid en temperatur på 70 o C med en hålltid på en timme. En tank är under fyllning, en tank hygieniseras och en tank är under tömning. För att erhålla en snabb uppvärmning av slurryn värms den i hygieniseringstankarna genom insprutning av direktånga. Rötning. Med tillgängliga substratmängder måste man tillsätta m 3 spädvatten per år för att förhindra att biogasprocessen hämmas av för höga halter fri ammoniak. Substratblandningen får då följande egenskaper: AVFALLSTYP Ton/år Kg/ad Kg/d TS TS VS% VS l CH 4 / Metanprod. Gasprod. 250 d/år 365 d/år % kg/d % kg/d kg VS m 3 CH 4 /d m 3 gas/d Bröd och deg ,0 2876, , , ,6 1816,3 Bioslam 2007,5 8030,0 5500, , , ,4 96,0 Handelsavfall 34,5 138,0 94,5 10 9,5 95 9, ,8 7,5 Nötgödsel , , , , ,4 603,7 Hushållsavfall, Vansbro ,0 849, , , ,0 164,6 Restaurangavfall ,0 90, , , ,3 15,9 Slaktavfall rent ,0 274, , , ,2 35,7 Foderpotatis ,0 2739, , , ,9 398,3 Skalrester från potatis ,0 411, , , ,8 59,7 TOTAL AVFALLSMÄNGD 20185, , ,4 11,2 6184,3 85,5 5287,9 393,1 2078,5 3197,6 Spädvatten , ,8 TOTAL SUBSTRATMÄNGD 28185, , ,2 8,0 6184,3 6,8 5287,9 393,1 2078,5 3197,6 Varje dag skall 77,2 m 3 slurry tillföras och tas ut ur rötkammaren Biogasproduktionen beräknas uppgå till c:a m 3 per dygn motsvarande en energiproduktion på kwh per dygn, en kontinuerligt producerad effekt på 867 kw och en årlig oljeersättning av 759 m 3 eldningsolja. Rötkammaren har en volym på m 3 och är utförd i emaljerad stålplåt och försedd med en effektiv toppmonterad långsamomrörare. Rötning drivs vid termofil processtemperatur, 55 o C, för att kunna reducera erforderlig tankvolym. Kylning från hygieniseringstemperaturen på 70 o C sker med hjälp av en värmepump.

4 4 Efterrötkammare. Den rötade slurryn pumpas över till en efterröttank, där den kyls till en temperatur på 35 o C med hjälp av värmepumpen. Efterröttanken har en volym på m3 och är utförd i emaljerad stålplåt samt försedd med en effektiv toppmonterad långsamomrörare. I händelse att den ordinarie rötkammaren måste ställas av för service eller inspektion kan efterrötkammaren fungera som reservrötkammare. Eftersom hela rötkammarinnehållet på så sätt kan bibehållas intakt elimineras risken för driftsavbrott eller långa återstartstider. Biogasproduktionen i efterrötkammaren uppskattas till 480 m 3 /d, motsvarande en energiproduktion av 3120 kwh per dygn och en kontinuerligt producerad effekt på 130 kw. Totalt produceras i lantbrukslinjen 3680 m 3 per dygn med en metanhalt på c:a 67 %, motsvarande en energiproduktion på kwh per dygn och en kontinuerligt producerad effekt på 997 kw och en oljeersättning motsvarande 873 m 3 eldningsolja per år. Avvattning. Den kylda biogödseln pumpas till en gödselseparator för uppdelning i 1,4 ton fastfas med torrsubstansen 30 % och 75,8 m 3 rejektvatten med en torrsubstanshalt på 2 %. Fastfasen efterkomposteras på hårdgjord yta medan rejektvattnet leds till ytterligare rening. Rejektvattenrening. Rejektvattnet leds tillsammans med den samlade avloppsvattenmängden från Procordia, c:a 100 m 3 /d, till ett anaerobt filter med en volym på 500 m 3 försett med ytförstorande material för att skapa en mycket hög bakterietäthet. I anaerobfiltret reduceras BOD och COD koncentrationen med 90 resp. 80 % under produktion av 580 m 3 biogas per dygn med en metanhalt på 80%, motsvarande en energiproduktion på 4640 kwh per dygn och en kontinuerligt producerad effekt på 193 kw. Från anaerobfiltret pumpas sedan rejektvattnet vidare till två seriekopplade biobäddar, vardera med en volym av 75 m 3 för reduktion av BOD-koncentrationen till 30 mg/l och nitrifikation av ammoniumkvävet i rejektvattnet till nitratkväve. Vid nedbrytning av det organiska materialet i anaerobfilter och biobäddar produceras 5,5 m 3 bioslam per dygn med en torrsubstans på c:a 3 %, som leds till hydrolystanken. Från biobäddarna leds rejektvattnet till ytterligare ett reningssteg bestående av ultrafiltrering och omvänd osmos, där näringsämnena i rejektvattnet återvinns som ett koncentrat och rejektvattnet renas till ett rent vatten, som kan utnyttjas för tvättning och som spädvatten i biogasanläggningen. I ultrafilteringen produceras 3,8 m 3 flytande fosforkoncentrat per dygn medan den omvända osmosanläggningen produceras 25,9 m 3 flytande kväve/kaliumkoncentrat per dygn. Den producerade biogödseln i biogasanläggningen koncentreras på så sätt i c:a 17 % av rejektvattenvolymen, vilket reducerar kostnaderna för transporter och lagring med 83%.

5 5 SLAMLINJE. Mottagning och förbehandling. Avvattnat kommunalt slam tillförs en blandningstank med volymen 60 m 3 där det blandas med vatten till en finkornig slurry med en torrsubstanshalt på 8 % med hjälp av en omrörare och cirkulationspumpning genom en Vogelsang Rotacut. Blandningstanken fungerar även som en hydrolystank där slammet börjar brytas ned biologiskt genom termisk hydrolys och syrabildning vid en temperatur på 60 o C med en uppehållstid på 5-6 dygn. Uppvärmningen sker med hjälp av en värmepump, som utvinner värme ur det utrötade slammet. Blandningstanken fungerar även som bufferttank för automatisk beskickning av rötkammaren under helger. Hydrolystanken utförs i betong. Tanken är försedd med en dränkbar omrörare för att förhindra sedimentering och uppkomst av svämtäcke. Hygienisering. Från blandningstanken pumpas slurryn över till ett hygieniseringssteg bestående av tre tankar, vardera med en volym på1 m 3 för hygienisering vid en temperatur på 70 o C med en hålltid på en timme. En tank är under fyllning, en tank hygieniseras och en tank är under tömning. För att erhålla en snabb uppvärmning av slurryn värms den i hygieniseringstankarna genom insprutning av direktånga. För närvarande finns inga krav på hygienisering av avloppsslam, men ett sådant generellt krav väntas komma inom en snar framtid. Om man skall lyckas med att få ut slammet på åkermark måste man att ansluta sig till certifieringssystemet REVAQ Återvunnen växtnäring - Certifierat slam, vilket kräver hygienisering. Rötning. Med tillgängliga substratmängder måste man tillsätta m 3 spädvatten per år för att erhålla en lämplig torrsubstanshalt. Substratblandningen får då följande egenskaper: AVFALLSTYP Ton/år Kg/ad Kg/d TS TS VS% VS d/år d/år % kg/d % kg/d l CH 4 / Metanprod. Gasprod. kg VS m 3 CH 4 /d m 3 gas/d Slam från kommunala reningsverk ,0 3561, , , ,8 355,1 TOTAL AVFALLSMÄNGD 1300,0 5000,0 3561,6 20,0 712,3 60,0 427,4 540,0 230,8 355,1 Spädvatten ,0 5342,5 TOTAL SUBSTRATMÄNGD 3250, ,0 8904,1 8,0 712,3 4,8 427,4 540,0 230,8 355,1 Varje dag skall 8,9 m 3 slurry tillföras och tas ut ur rötkammaren Biogasproduktionen beräknas uppgå till 355 m 3 per dygn motsvarande en energiproduktion på 2308 kwh per dygn, en kontinuerligt producerad effekt på 596 kw och en årlig oljeersättning av 84 m 3 eldningsolja.

6 Rötkammaren har en volym på 150 m 3 och är utförd i emaljerad stålplåt och försedd med en effektiv toppmonterad långsamomrörare. 6 Rötning drivs vid termofil processtemperatur, 55 o C, för att kunna reducera erforderlig tankvolym. Kylning från hygieniseringstemperaturen på 70 o C sker med hjälp av en värmepump. Efterrötkammare. Det rötade slammet pumpas över till en efterröttank, där det kyls till en temperatur på 35 o C med hjälp av värmepumpen. Efterröttanken har en volym på 150 m3 och är utförd i emaljerad stålplåt samt försedd med en effektiv toppmonterad långsamomrörare. I händelse att den ordinarie rötkammaren måste ställas av för service eller inspektion kan efterrötkammaren fungera som reservrötkammare. Eftersom hela rötkammarinnehållet på så sätt kan bibehållas intakt elimineras risken för driftsavbrott eller långa återstartstider. Biogasproduktionen i efterrötkammaren uppskattas till 55 m 3 /d, motsvarande en energiproduktion av 358 kwh per dygn och en kontinuerligt producerad effekt på 14,9 kw. Totalt produceras i slamlinjen 410 m 3 per dygn med en metanhalt på c:a 67 %, motsvarande n kontinuerligt producerad effekt på 111 kw och en oljeersättning motsvarande 97 m 3 eldningsolja per år. Det utrötade slammet transporteras till externa rötrestlager för spridning i energiskog eller, efter certifiering, på åkermark. Alternativt avvattnas slammet och utnyttjas för produktion av anläggningsjord. Gasanvändning. Målsättningen med projektet är att tillgängligt organiskt avfall används för att producera fordonsgas för en lokal tankstation. Under tiden man bygger upp en fordonspark avsedd för biogasdrift måste energin avsättas på annat sätt. Detta sker lämpligen genom att renad biogasen utnyttjas för att ersätta gasol vid Procordias anläggning och eventuellt överskott utnyttjas för att ersätta fossila bränslen på andra industrier. Vi föreslår att biogasen renas genom adsorption på fastmaterial. Processen bygger på att olika gaser på ett specifikt sätt kan reagera med eller bindas till ett visst använt adsorptionsmaterial. I vissa av metoderna där adsorptionsmaterialet är utfört med en definierad porstorlek kan dessutom en viss "siktning" av gasmolekylerna efter storlek erhållas. Exempel på de senare metoderna är Pressure Swing Adsorption (PSA) och Thermal Swing Adsorption (TSA). Beteckningarna anger sättet att regenerera adsorptionsmaterialet som alltså kan ske genom trycksänkning eller genom genomblåsning av heta gaser. Adsorptionsmaterialet som användes i PSA- och TSA-metoderna är baserat på kol- eller aluminiumsilikater. Anläggningstypen är uppbyggd av minst två reaktionskärl som omväxlande är i driftsrespektive regenereringsfas. En schematisk bild av en anläggning som nyttjar PSAtekniken visas i figuren nedan Med metoden kan biogas renas till metanhalter på % med ett metanutbyte på % (förutsatt av kvävgashalten i rågasen är högst någon procent då kvävgasen ej avskiljs).

7 7 Produktgas Reaktionsbehållare "Rågas" Tryckstegrings kompressor Kondensor Evakuerings kompressor Avskiljda gaser Flödesschema över en anläggning som utnyttjar Pressure Swing Adsorbtion (PSA) för gasseparation. De centrala delarna i en anläggning med kapaciteten 150 m 3 rågas per timme (adsorbtionskolonner, ventiler, tryckstegringskompressor och vacumpump) kräver en yta på cirka 10 m 2 och en fri höjd på cirka 4 m. Om rågasen innehåller höga halter av svavelväte och/eller organiska föroreningar bör gasen förbehandlas innan den leds till PSA-anläggningen för att minska korrosionsrisken i detta steg. Förbehandlingen kan exempelvis utföras genom absorption av föroreningarna på aktivt kol i en särskild reningskolonn. Tankningsprinciper. Tankning av gas sker i ett helt slutet system och kan ske enligt två principer: snabbtankning och långsamtankning. I snabbtankningssystem komprimeras gasen mot ett högtryckslager som består av ett antal gastankar. Tankarna fylls av kompressorn till ett tryck på mellan 50 och 100 bar över fordonens tanktryck, vilket innebär bar i högtryckslagret om fordon med 200-bars tankar skall fyllas. Tankningen från snabbtankningssystem fungerar ungefär på samma sätt som en vanlig bensin- eller dieseltankning. När fordonet kopplats till anläggningen strömmar gas över tills önskat tanktryck uppnåtts och därefter stängs gastillförseln automatiskt av. En buss tar normalt minuter att tanka och en bil 3-4 minuter. Vid långsamtankning arbetar kompressorn direkt mot fordonets gastankar och höjer på några timmar trycket i tankarna upp till arbetstrycket. Tekniken är väl lämpad för företag med stora fordonsflottor som är igång på dagtid och under natten står uppställda vid en ramp och kan tankas, t.ex. bussbolag och postverk. I ett gassystem för biogas behövs det i princip alltid ett högtryckslager eftersom gasen produceras kontinuerligt medan tankning sker vid olika tidpunkter på dygnet. Vid en tankningsstation för biogas finns därför alltid möjligheter att snabbtanka fordon men anläggningen kan, för att hålla nere volymen på gaslagringstankarna och därmed investeringarna. dimensioneras så att en del av gasen måste långsamtankas under natt.

8 8 Tankningsstation. Normalt sker gastankning vid större tankstationer. Själva tankningen är enkel, ett munstycke ansluts till fordonet och tankningen påbörjas sedan automatiskt. Möjligheter finns även att "hemmatanka" mindre fordon om det finns en gasledning vid fastigheten. Vid hemmatankning utnyttjas en liten kompressor som installeras vid garageinfarten och fordonen fylls under natten. För biogasdrift skulle denna minikompressor kunna vara lämplig vid försöksanläggningar eller för mindre fordonsflottor. För en för biogas utnyttjas samma utrustning som för naturgas. En betydelsefull skillnad är att kompressoranläggningen normalt ska dimensioneras för kontinuerlig drift. En tankningsstation består av högtryckslager för gas, kompressorer, avblåsningstank, elektrisk utrustning för elmotorerna, kontrollsystem samt ventiler, mätare. gas- och elledningar samt en eller flera dispensers (som motsvarar en vanlig macks pumpar). Kompressorstationer för tankning finns att köpa i kompletta fabriksmonterade moduler. Vanligtvis består en modul av en ISO-container där allt utom dispensers placeras. Containern är uppvärmd och ljudisolerad. Modulen monteras på en betongplatta med anslutningar till gasledning och elnät. Anläggningen bör alltid vara försedd med minst två kompressorer som vardera har kapacitet för full produktion. Detta för att uppnå redundans i systemet, dvs en av kompressorerna ska kunna vara avstängd utan att det ska påverka möjligheten att leverera gas. Tillgängligheten är av mycket stor betydelse. Högtryckslagren för gas består oftast av paket med högtrycksflaskor. Lagret dimensioneras vanligtvis för tryck på bar. Detta ställer krav på material och hållfasthet vilket leder till att högtryckslager blir dyra. Lagren är vanligtvis utformade i 3-bankssystem för att utnyttja gaslagervolymen effektivt. 3- bankssystem innebär att fordonets tankar kopplas in till tre gasflaskpaket efter varandra för att uppnå fullt sluttryck. Från det första gasflaskpaketet låter man fordonet tanka tills det är ca 70 bar i fordonstank och i gastankar. Därefter kopplas fordonets tankar till nästa flaskpaket och utjämningen blir till cirka 140 bar. Därefter kopplas sista paketet in och tankarna fylls till 200 bar. 3-bankssystem brukar ha en utnyttjandegrad på ungefär 0,5 vilket innebär att hälften av den lagrade gasen kan föras över till fordonet (lagertryck 250 bar, tankningstryck 200 bar). Storleken på gaslagren bestäms av fordonens tankningsmönster och hur stor del av den producerade biogasen som ska utnyttjas. Tankningsanläggningen inklusive gaslager dimensioneras för en viss garanterad dygnsleverans. Om gaslagret ges en volym som motsvarar två dygns kompressorarbete (40 m 3 vid 100 m 3 gas per timme) kan tankning ske som snabbtankning eller tankning vid ramp och utan restriktioner när tankning får ske. Systemet får en relativt god säkerhetsmarginal för driftstörningar. Om fordonens tankningsmönster är känt kan gaslagervolymen ofta reduceras. Exempelvis om tankning endast sker mellan kl och kan gaslagret istället dimensioneras för cirka 16 timmars lagringskapacitet.

9 9 Systemtekniska skillnader mellan bio- och naturgas. Skillnaderna i gaskvalitet mellan naturgas och biogas är små och utan betydelse för utformningen av en gastankningsanläggning. Biogas liksom naturgas som levereras till gastankningsanläggningen förutsätts ha förbehandlats så att innehållet av partiklar, korrosiva ämnen och vattenånga är så lågt att drivstörningar ej uppstår. En viktig skillnad mellan naturgas och biogas är att biogas levereras kontinuerligt till tankningsanläggningen. Det innebär att det krävs kontinuerligt kompressorarbete och kontinuerlig avsättning för gasen, antingen direkt till fordonen eller till förvaring in högtryckslager. I en tankningsstation för biogas finns "alltid" ett högtryckslager som normalt är större än för motsvarande naturgasstation. Både personbilar och tunga fordon såsom bussar och lastbilar kan utnyttja biogas som drivmedel. Fordonsutformning och gastankar. En generell beskrivning av fordonsutformningen för tunga fordon kan exemplifieras med Scanias bussar (CN 113 CLB) som byggts om för Malmö trafik AB till biogasdrift: Bussarnas motorer är raka sexor, 164 kw vid 1800 rpm, turboladdade med intercooler. Bussarnas tjänstevikt är 11,4 ton och totalvikt är 17 ton med 36 sittplatser och 41 ståplatser. Gastankarna rymmer 265 Nm 3 gas med ett maximalt fyllnadstryck på 207 bar. En gasdriven personbil skiljer sig från en bensindriven i huvudsak genom ett annat bränslesystem och att drivmedelstanken är större. Gastankarna placeras ofta i bagagerummet eller integreras i ramen. Konvertering är relativt enkelt av bensinfordon och möjligheter finns då att behålla bensinsystemet, så att fordonen kan köra på antingen gas eller bensin. Gasförbrukning. En personbil med en årlig körsträcka på 2500 mil förbrukar c:a 6 m 3 fordonsgas per dygn medan en buss förbrukar c:a 250 m3 fordonsgas per dygn och en lastbil c:a 175 m 3 per dygn vid en körsträcka på 40 mil. Den föreslagna biogasanläggningen i Vansbro producerar totalt 4670 m 3 rågas per dygn med en metanhalt på 67 %, vilket efter uppgradering ger 3225 m 3 fordonsgas per dygn med en metanhalt på 97 %. Den producerade mängden fordonsgas är således tillräcklig för att driva c:a 540 personbilar, 13 bussar eller 18 lastbilar.

10 10 Kostnader och lönsamhet. Den ovan förslagna anläggningen redovisas i bifogade bilaga med kalkyler och flödesscheman och har kostnadsberäknats till kronor. Anläggningen kan naturligtvis byggas ut i etapper där man först bygger upp rötningsdelen och i ett senare skede kompletterar med avvattning och rejektvattenrening. En lönsamhetskalkyl vid försäljning av all gas som fordonsgas får då följande utseende: Intäkter Mängd àpris Intäkt Fordonsgas Ersättning av gasol vid Procordia, kg , Behandlingsavgifter avfall, ton Växtnäring, m Intäkter totalt Kostnader Mängd à pris Kostnad Kapitalkostnader , Service & Underhåll , Personal biogas El , Inköp potatisavfall Transport flytgödsel, m Transport näringskoncentrat, m Kostnader totalt Resultat Pay off tid 5,0 I kalkylen har ingen avgift för behandling av avloppsvattnet från Procordia debiterats och energipriset för ersättning av gasol vid Procordia har satts 20 % under gällande listpris. Detta har gjorts ur rättvisesynpunkt eftersom lantbrukarna vraken betalar behandlingsavgift eller transportkostnader för behandling av gödsel i biogasanläggningen.

11 11 Under initialskedet då all biogas måste säljas som ersättning för fossila bränslen får lönsamhetskalkylen följande utseende: Intäkter Mängd àpris Intäkt Oljeersättning, m Ersättning av gasol vid Procordia, kg , Behandlingsavgifter avfall, ton Växtnäring, m Intäkter totalt Kostnader Mängd à pris Kostnad Kapitalkostnader , Service & Underhåll , Personal biogas El , Inköp potatisavfall Transport flytgödsel, m Transport näringskoncentrat, m Kostnader totalt Resultat Pay off tid 6,9 Även under initialskedet ger projektet således en god lönsamhet under förutsättning att man kan ersätta 822 m 3 eldningsolja per år i närområdet med biogas. Förslag till investeringsstöd för biogas. Jordbruksverket föreslår att ett stöd för uppförande biogasanläggningar införs år för enskilda jordbruksföretag och olika typer av sammanslutningar av flera jordbruksföretag samt till mikroföretag på landsbygden under förutsättning att minst 50 % av rötade substrat utgörs av stallgödsel. Stödet uppgår till 30 % av den totala investeringskostnaden, enligt stadsstödsreglerna (max på tre år). Med erhållande av föreslaget stöd kommer lönsamhetskalkylerna att förändras.

12 12 En lönsamhetskalkyl vid försäljning av all gas som fordonsgas får då följande utseende: Intäkter Mängd àpris Intäkt Fordonsgas Ersättning av gasol vid Procordia, kg , Behandlingsavgifter, ton Växtnäring, m Intäkter totalt Kostnader Mängd à pris Kostnad Kapitalkostnader , Service & Underhåll , Personal biogas El , Inköp potatisavfall Transport flytgödsel, m Transport näringskoncentrat, m Kostnader totalt Resultat Pay off tid 4,7 Under initialskedet då all biogas måste säljas som ersättning för fossila bränslen får lönsamhetskalkylen med bidrag följande utseende: Intäkter Mängd àpris Intäkt Oljeersättning, m Ersättning av gasol vid Procordia, kg , Behandlingsavgifter avfall, ton Växtnäring, m Intäkter totalt Kostnader Mängd à pris Kostnad Kapitalkostnader , Service & Underhåll , Personal biogas El , Inköp potatisavfall Transport flytgödsel, m Transport näringskoncentrat, m Kostnader totalt Resultat Pay off tid 6,3

13 13 Lokalisering. Biogasanläggningen föreslås få en placering i nära anslutning till Procordias tillverkning så att den uppgraderade biogasen kan utnyttjas för att ersätta gasol. Vi föreslår därför en placering på fastigheten 1:1 enligt nedanstående fastighetskarta. Placeringen måste dock diskuteras ytterligare med kommunen eftersom den föreslagna fastigheten är belägen inom område som ursprungligen köptes som tomtmark för industriändamål, men som av någon anledning ännu ej är planlagd som industrimark. Den föreslagna lokaliseringen kräver därför en ny detaljplan. Vi vet ej heller i dagsläget om kommunen är villig att avyttra marken och ej heller i så fall till vilket pris. Dessutom ligger den föreslagna lokaliseringen för biogasanläggningen inom ett område med risk för översvämning. Översvämningsområden i och i anslutning till den planerade lokaliseringen framgår av nedanstående kartskiss.

14 14

15 Nedan följer ett utdrag ur ett brev som från Länsstyrelsen på frågan om byggnation i den västra delen av Grönalid 1:1: rent allmänt vill jag säga att man kan som regel alltid bygga om man är medveten om riskerna och beredd att göra de åtgärder som krävs för att få en rimlig risknivå. Det är i första hand kommunen som med öppna ögon fattar beslut om vilka risker man är beredd att ta, eftersom det är kommunen som bär ansvaret när något händer. Länsstyrelsen kan ingripa under vissa omständigheter. Bebyggelsen och anläggningen bör utan vidare klara 100-årsflödet, enligt SMHI, men man bör gärna fundera lite längre än så med tanke på klimatförändringarna. Översvämning max, som du kallar det, innebär optimal otur med nederbörd och andra naturliga omständigheter men inkluderar inte dammbrott och klimatförändringar. Kan åtgärder vidtas för att minska riskerna? Kan man t ex fylla ut området för att få bebyggelsen på högre höjd eller finns det rasrisker eller andra olägenheter som följer av det? Samverkan bör ske med Räddningstjänsten. Prata med räddningschef Bosse Lundgren t ex. I det detaljplanearbete som erfordras för den aktuella tomten skall vi därför samverka med räddningstjänsten beträffande översvämningsrisk och hur anläggningen skall byggas och placeras för minsta möjliga risk. Ägarstruktur. Vi föreslår att den planerade biogasanläggningen ägs gemensamt av kommun och de delar av näringslivet som i första hand berörs av anläggningen, såsom leverantörer och avnämare av avfall och energi till den producerade energin. Speciellt viktigt är att lantbruket är representerade, eftersom de skall sluta kretsloppet genom att återföra växtnäringen till åkermark. Den lämpligaste ägarformen bedöms vara aktiebolagsformen, vilket förenklar vid ägarskiften hos de enskilda intressenterna. Sammanfattning. Idéskissen visar att det går att få lönsamhet för en biogasanläggning i Vansbro kommun, baserad endast på det organiska avfall, som produceras i kommunen. Lönsamheten i projektet kan ytterligare förbättras vid tillförsel av organiskt avfall även från angränsande kommuner. I idéskissen har förutsatts att Vansbros Kommuns nya källsorteringssystem baseras på insamling av organiskt hushållsavfall sker i ventilerade papperspåsar, då i annat fall kostnaderna för förbehandling ökar avsevärt. Vi har även förutsatt att insamling av gödsel kan ske på ett sådant sätt att befintliga lagerbehållare hos djurbesättningarna kan utnyttjas som lagerbehållare för det producerade näringskoncentratet. Bilaga 1.Kalkyler och flödesscheman. 15