BIOGASANLÄGGNING I VANSBRO IDÈSKISS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIOGASANLÄGGNING I VANSBRO IDÈSKISS"

Transkript

1 1 BIOGASANLÄGGNING I VANSBRO IDÈSKISS Leif Lindow Adress Telefon Telefax Momsreg nr/f-skatt/vat Postgiro Bankgiro BIOSYSTEM AB +46 (0) (0) SE Snöån Skuthagen 4 S Ludvika, Sweden

2 2 Inledning. I Vansbro kommun pågår en diskussion om möjligheten att uppföra en biogasanläggning för produktion av energirik biogas och näringsrik biogödsel ur befintligt organiskt avfall. Näringslivssamverkan i Vansbro Ek. förening har därför tillsammans med Vansbro kommun, Procordia Food och Rindi Energi AB beslutat att genomföra denna förstudie, där även kommunens övriga näringsliv medverkat vid insamling av uppgifter om tillgängliga mängder organiskt avfall. Tillgängliga avfallsmängder. Avfallsinventeringen har givit följande resultat: AVFALLSTYP Ton/år Bröd och deg 1050 Bioslam 2007,5 Handelsavfall 34,5 Nötgödsel Hushållsavfall, Vansbro 310 Restaurangavfall 33 Slaktavfall rent 100 Foderpotatis 1000 Skalrester från potatis 150 TOTAL AVFALLSMÄNGD 20185,0 Dessutom finns i kommunen 1300 årston kommunalt slam, som kan utnyttjas för biogasproduktion även om det i dagsläget är svårt att återföra näringsämnena i det kommunala slammet till lantbruket utan att ansluta sig till certifieringssystemet REVAQ Återvunnen växtnäring - Certifierat slam. Biogasanläggningen föreslås därför få två parallella linjer, en för kommunalt slam och en för avfall, som efter rötning är godkända för recirkulation av växtnäring till lantbruk. Möjlighet finns naturligtvis även att i framtiden komplettera med energigrödor och avfall från närliggande kommuner, även om denna förstudie har begränsats till befintliga mängder organiskt avfall inom Vansbro kommun. LANTBRUKSLINJE. Mottagning och förbehandling. Organiskt fast avfall tillförs en mixervagn typ SEKO för sönderdelning innan det blandas med vatten till en slurry I en pulper och pumpas till en hydrolystank med volymen 300 m 3, där det blandas med flytande avfall och bioslam från rejektvattenrening och finfördelas med hjälp av en Vogelsang Rotacut till en finkornig slurry med en torrsubstanshalt på 8 %. Slurryn börjar i hydrolystanken brytas ned biologiskt genom termisk hydrolys och syrabildning vid en temperatur på 60 o C med en uppehållstid på c:a 3 dygn. Uppvärmningen sker med hjälp av en värmepump, som utvinner värme ur den utrötade biogödseln.

3 3 Hydrolystanken fungerar även som bufferttank för automatisk beskickning av rötkammaren under helger. Hydrolystanken utförs i emaljerad stålplåt. Tanken är försedd med en effektiv omrörare för att förhindra sedimentering och uppkomst av svämtäcke. Hygienisering. Från hydrolystanken pumpas slurryn över till ett hygieniseringssteg bestående av tre tankar, vardera med en volym på 6 m 3 för hygienisering vid en temperatur på 70 o C med en hålltid på en timme. En tank är under fyllning, en tank hygieniseras och en tank är under tömning. För att erhålla en snabb uppvärmning av slurryn värms den i hygieniseringstankarna genom insprutning av direktånga. Rötning. Med tillgängliga substratmängder måste man tillsätta m 3 spädvatten per år för att förhindra att biogasprocessen hämmas av för höga halter fri ammoniak. Substratblandningen får då följande egenskaper: AVFALLSTYP Ton/år Kg/ad Kg/d TS TS VS% VS l CH 4 / Metanprod. Gasprod. 250 d/år 365 d/år % kg/d % kg/d kg VS m 3 CH 4 /d m 3 gas/d Bröd och deg ,0 2876, , , ,6 1816,3 Bioslam 2007,5 8030,0 5500, , , ,4 96,0 Handelsavfall 34,5 138,0 94,5 10 9,5 95 9, ,8 7,5 Nötgödsel , , , , ,4 603,7 Hushållsavfall, Vansbro ,0 849, , , ,0 164,6 Restaurangavfall ,0 90, , , ,3 15,9 Slaktavfall rent ,0 274, , , ,2 35,7 Foderpotatis ,0 2739, , , ,9 398,3 Skalrester från potatis ,0 411, , , ,8 59,7 TOTAL AVFALLSMÄNGD 20185, , ,4 11,2 6184,3 85,5 5287,9 393,1 2078,5 3197,6 Spädvatten , ,8 TOTAL SUBSTRATMÄNGD 28185, , ,2 8,0 6184,3 6,8 5287,9 393,1 2078,5 3197,6 Varje dag skall 77,2 m 3 slurry tillföras och tas ut ur rötkammaren Biogasproduktionen beräknas uppgå till c:a m 3 per dygn motsvarande en energiproduktion på kwh per dygn, en kontinuerligt producerad effekt på 867 kw och en årlig oljeersättning av 759 m 3 eldningsolja. Rötkammaren har en volym på m 3 och är utförd i emaljerad stålplåt och försedd med en effektiv toppmonterad långsamomrörare. Rötning drivs vid termofil processtemperatur, 55 o C, för att kunna reducera erforderlig tankvolym. Kylning från hygieniseringstemperaturen på 70 o C sker med hjälp av en värmepump.

4 4 Efterrötkammare. Den rötade slurryn pumpas över till en efterröttank, där den kyls till en temperatur på 35 o C med hjälp av värmepumpen. Efterröttanken har en volym på m3 och är utförd i emaljerad stålplåt samt försedd med en effektiv toppmonterad långsamomrörare. I händelse att den ordinarie rötkammaren måste ställas av för service eller inspektion kan efterrötkammaren fungera som reservrötkammare. Eftersom hela rötkammarinnehållet på så sätt kan bibehållas intakt elimineras risken för driftsavbrott eller långa återstartstider. Biogasproduktionen i efterrötkammaren uppskattas till 480 m 3 /d, motsvarande en energiproduktion av 3120 kwh per dygn och en kontinuerligt producerad effekt på 130 kw. Totalt produceras i lantbrukslinjen 3680 m 3 per dygn med en metanhalt på c:a 67 %, motsvarande en energiproduktion på kwh per dygn och en kontinuerligt producerad effekt på 997 kw och en oljeersättning motsvarande 873 m 3 eldningsolja per år. Avvattning. Den kylda biogödseln pumpas till en gödselseparator för uppdelning i 1,4 ton fastfas med torrsubstansen 30 % och 75,8 m 3 rejektvatten med en torrsubstanshalt på 2 %. Fastfasen efterkomposteras på hårdgjord yta medan rejektvattnet leds till ytterligare rening. Rejektvattenrening. Rejektvattnet leds tillsammans med den samlade avloppsvattenmängden från Procordia, c:a 100 m 3 /d, till ett anaerobt filter med en volym på 500 m 3 försett med ytförstorande material för att skapa en mycket hög bakterietäthet. I anaerobfiltret reduceras BOD och COD koncentrationen med 90 resp. 80 % under produktion av 580 m 3 biogas per dygn med en metanhalt på 80%, motsvarande en energiproduktion på 4640 kwh per dygn och en kontinuerligt producerad effekt på 193 kw. Från anaerobfiltret pumpas sedan rejektvattnet vidare till två seriekopplade biobäddar, vardera med en volym av 75 m 3 för reduktion av BOD-koncentrationen till 30 mg/l och nitrifikation av ammoniumkvävet i rejektvattnet till nitratkväve. Vid nedbrytning av det organiska materialet i anaerobfilter och biobäddar produceras 5,5 m 3 bioslam per dygn med en torrsubstans på c:a 3 %, som leds till hydrolystanken. Från biobäddarna leds rejektvattnet till ytterligare ett reningssteg bestående av ultrafiltrering och omvänd osmos, där näringsämnena i rejektvattnet återvinns som ett koncentrat och rejektvattnet renas till ett rent vatten, som kan utnyttjas för tvättning och som spädvatten i biogasanläggningen. I ultrafilteringen produceras 3,8 m 3 flytande fosforkoncentrat per dygn medan den omvända osmosanläggningen produceras 25,9 m 3 flytande kväve/kaliumkoncentrat per dygn. Den producerade biogödseln i biogasanläggningen koncentreras på så sätt i c:a 17 % av rejektvattenvolymen, vilket reducerar kostnaderna för transporter och lagring med 83%.

5 5 SLAMLINJE. Mottagning och förbehandling. Avvattnat kommunalt slam tillförs en blandningstank med volymen 60 m 3 där det blandas med vatten till en finkornig slurry med en torrsubstanshalt på 8 % med hjälp av en omrörare och cirkulationspumpning genom en Vogelsang Rotacut. Blandningstanken fungerar även som en hydrolystank där slammet börjar brytas ned biologiskt genom termisk hydrolys och syrabildning vid en temperatur på 60 o C med en uppehållstid på 5-6 dygn. Uppvärmningen sker med hjälp av en värmepump, som utvinner värme ur det utrötade slammet. Blandningstanken fungerar även som bufferttank för automatisk beskickning av rötkammaren under helger. Hydrolystanken utförs i betong. Tanken är försedd med en dränkbar omrörare för att förhindra sedimentering och uppkomst av svämtäcke. Hygienisering. Från blandningstanken pumpas slurryn över till ett hygieniseringssteg bestående av tre tankar, vardera med en volym på1 m 3 för hygienisering vid en temperatur på 70 o C med en hålltid på en timme. En tank är under fyllning, en tank hygieniseras och en tank är under tömning. För att erhålla en snabb uppvärmning av slurryn värms den i hygieniseringstankarna genom insprutning av direktånga. För närvarande finns inga krav på hygienisering av avloppsslam, men ett sådant generellt krav väntas komma inom en snar framtid. Om man skall lyckas med att få ut slammet på åkermark måste man att ansluta sig till certifieringssystemet REVAQ Återvunnen växtnäring - Certifierat slam, vilket kräver hygienisering. Rötning. Med tillgängliga substratmängder måste man tillsätta m 3 spädvatten per år för att erhålla en lämplig torrsubstanshalt. Substratblandningen får då följande egenskaper: AVFALLSTYP Ton/år Kg/ad Kg/d TS TS VS% VS d/år d/år % kg/d % kg/d l CH 4 / Metanprod. Gasprod. kg VS m 3 CH 4 /d m 3 gas/d Slam från kommunala reningsverk ,0 3561, , , ,8 355,1 TOTAL AVFALLSMÄNGD 1300,0 5000,0 3561,6 20,0 712,3 60,0 427,4 540,0 230,8 355,1 Spädvatten ,0 5342,5 TOTAL SUBSTRATMÄNGD 3250, ,0 8904,1 8,0 712,3 4,8 427,4 540,0 230,8 355,1 Varje dag skall 8,9 m 3 slurry tillföras och tas ut ur rötkammaren Biogasproduktionen beräknas uppgå till 355 m 3 per dygn motsvarande en energiproduktion på 2308 kwh per dygn, en kontinuerligt producerad effekt på 596 kw och en årlig oljeersättning av 84 m 3 eldningsolja.

6 Rötkammaren har en volym på 150 m 3 och är utförd i emaljerad stålplåt och försedd med en effektiv toppmonterad långsamomrörare. 6 Rötning drivs vid termofil processtemperatur, 55 o C, för att kunna reducera erforderlig tankvolym. Kylning från hygieniseringstemperaturen på 70 o C sker med hjälp av en värmepump. Efterrötkammare. Det rötade slammet pumpas över till en efterröttank, där det kyls till en temperatur på 35 o C med hjälp av värmepumpen. Efterröttanken har en volym på 150 m3 och är utförd i emaljerad stålplåt samt försedd med en effektiv toppmonterad långsamomrörare. I händelse att den ordinarie rötkammaren måste ställas av för service eller inspektion kan efterrötkammaren fungera som reservrötkammare. Eftersom hela rötkammarinnehållet på så sätt kan bibehållas intakt elimineras risken för driftsavbrott eller långa återstartstider. Biogasproduktionen i efterrötkammaren uppskattas till 55 m 3 /d, motsvarande en energiproduktion av 358 kwh per dygn och en kontinuerligt producerad effekt på 14,9 kw. Totalt produceras i slamlinjen 410 m 3 per dygn med en metanhalt på c:a 67 %, motsvarande n kontinuerligt producerad effekt på 111 kw och en oljeersättning motsvarande 97 m 3 eldningsolja per år. Det utrötade slammet transporteras till externa rötrestlager för spridning i energiskog eller, efter certifiering, på åkermark. Alternativt avvattnas slammet och utnyttjas för produktion av anläggningsjord. Gasanvändning. Målsättningen med projektet är att tillgängligt organiskt avfall används för att producera fordonsgas för en lokal tankstation. Under tiden man bygger upp en fordonspark avsedd för biogasdrift måste energin avsättas på annat sätt. Detta sker lämpligen genom att renad biogasen utnyttjas för att ersätta gasol vid Procordias anläggning och eventuellt överskott utnyttjas för att ersätta fossila bränslen på andra industrier. Vi föreslår att biogasen renas genom adsorption på fastmaterial. Processen bygger på att olika gaser på ett specifikt sätt kan reagera med eller bindas till ett visst använt adsorptionsmaterial. I vissa av metoderna där adsorptionsmaterialet är utfört med en definierad porstorlek kan dessutom en viss "siktning" av gasmolekylerna efter storlek erhållas. Exempel på de senare metoderna är Pressure Swing Adsorption (PSA) och Thermal Swing Adsorption (TSA). Beteckningarna anger sättet att regenerera adsorptionsmaterialet som alltså kan ske genom trycksänkning eller genom genomblåsning av heta gaser. Adsorptionsmaterialet som användes i PSA- och TSA-metoderna är baserat på kol- eller aluminiumsilikater. Anläggningstypen är uppbyggd av minst två reaktionskärl som omväxlande är i driftsrespektive regenereringsfas. En schematisk bild av en anläggning som nyttjar PSAtekniken visas i figuren nedan Med metoden kan biogas renas till metanhalter på % med ett metanutbyte på % (förutsatt av kvävgashalten i rågasen är högst någon procent då kvävgasen ej avskiljs).

7 7 Produktgas Reaktionsbehållare "Rågas" Tryckstegrings kompressor Kondensor Evakuerings kompressor Avskiljda gaser Flödesschema över en anläggning som utnyttjar Pressure Swing Adsorbtion (PSA) för gasseparation. De centrala delarna i en anläggning med kapaciteten 150 m 3 rågas per timme (adsorbtionskolonner, ventiler, tryckstegringskompressor och vacumpump) kräver en yta på cirka 10 m 2 och en fri höjd på cirka 4 m. Om rågasen innehåller höga halter av svavelväte och/eller organiska föroreningar bör gasen förbehandlas innan den leds till PSA-anläggningen för att minska korrosionsrisken i detta steg. Förbehandlingen kan exempelvis utföras genom absorption av föroreningarna på aktivt kol i en särskild reningskolonn. Tankningsprinciper. Tankning av gas sker i ett helt slutet system och kan ske enligt två principer: snabbtankning och långsamtankning. I snabbtankningssystem komprimeras gasen mot ett högtryckslager som består av ett antal gastankar. Tankarna fylls av kompressorn till ett tryck på mellan 50 och 100 bar över fordonens tanktryck, vilket innebär bar i högtryckslagret om fordon med 200-bars tankar skall fyllas. Tankningen från snabbtankningssystem fungerar ungefär på samma sätt som en vanlig bensin- eller dieseltankning. När fordonet kopplats till anläggningen strömmar gas över tills önskat tanktryck uppnåtts och därefter stängs gastillförseln automatiskt av. En buss tar normalt minuter att tanka och en bil 3-4 minuter. Vid långsamtankning arbetar kompressorn direkt mot fordonets gastankar och höjer på några timmar trycket i tankarna upp till arbetstrycket. Tekniken är väl lämpad för företag med stora fordonsflottor som är igång på dagtid och under natten står uppställda vid en ramp och kan tankas, t.ex. bussbolag och postverk. I ett gassystem för biogas behövs det i princip alltid ett högtryckslager eftersom gasen produceras kontinuerligt medan tankning sker vid olika tidpunkter på dygnet. Vid en tankningsstation för biogas finns därför alltid möjligheter att snabbtanka fordon men anläggningen kan, för att hålla nere volymen på gaslagringstankarna och därmed investeringarna. dimensioneras så att en del av gasen måste långsamtankas under natt.

8 8 Tankningsstation. Normalt sker gastankning vid större tankstationer. Själva tankningen är enkel, ett munstycke ansluts till fordonet och tankningen påbörjas sedan automatiskt. Möjligheter finns även att "hemmatanka" mindre fordon om det finns en gasledning vid fastigheten. Vid hemmatankning utnyttjas en liten kompressor som installeras vid garageinfarten och fordonen fylls under natten. För biogasdrift skulle denna minikompressor kunna vara lämplig vid försöksanläggningar eller för mindre fordonsflottor. För en för biogas utnyttjas samma utrustning som för naturgas. En betydelsefull skillnad är att kompressoranläggningen normalt ska dimensioneras för kontinuerlig drift. En tankningsstation består av högtryckslager för gas, kompressorer, avblåsningstank, elektrisk utrustning för elmotorerna, kontrollsystem samt ventiler, mätare. gas- och elledningar samt en eller flera dispensers (som motsvarar en vanlig macks pumpar). Kompressorstationer för tankning finns att köpa i kompletta fabriksmonterade moduler. Vanligtvis består en modul av en ISO-container där allt utom dispensers placeras. Containern är uppvärmd och ljudisolerad. Modulen monteras på en betongplatta med anslutningar till gasledning och elnät. Anläggningen bör alltid vara försedd med minst två kompressorer som vardera har kapacitet för full produktion. Detta för att uppnå redundans i systemet, dvs en av kompressorerna ska kunna vara avstängd utan att det ska påverka möjligheten att leverera gas. Tillgängligheten är av mycket stor betydelse. Högtryckslagren för gas består oftast av paket med högtrycksflaskor. Lagret dimensioneras vanligtvis för tryck på bar. Detta ställer krav på material och hållfasthet vilket leder till att högtryckslager blir dyra. Lagren är vanligtvis utformade i 3-bankssystem för att utnyttja gaslagervolymen effektivt. 3- bankssystem innebär att fordonets tankar kopplas in till tre gasflaskpaket efter varandra för att uppnå fullt sluttryck. Från det första gasflaskpaketet låter man fordonet tanka tills det är ca 70 bar i fordonstank och i gastankar. Därefter kopplas fordonets tankar till nästa flaskpaket och utjämningen blir till cirka 140 bar. Därefter kopplas sista paketet in och tankarna fylls till 200 bar. 3-bankssystem brukar ha en utnyttjandegrad på ungefär 0,5 vilket innebär att hälften av den lagrade gasen kan föras över till fordonet (lagertryck 250 bar, tankningstryck 200 bar). Storleken på gaslagren bestäms av fordonens tankningsmönster och hur stor del av den producerade biogasen som ska utnyttjas. Tankningsanläggningen inklusive gaslager dimensioneras för en viss garanterad dygnsleverans. Om gaslagret ges en volym som motsvarar två dygns kompressorarbete (40 m 3 vid 100 m 3 gas per timme) kan tankning ske som snabbtankning eller tankning vid ramp och utan restriktioner när tankning får ske. Systemet får en relativt god säkerhetsmarginal för driftstörningar. Om fordonens tankningsmönster är känt kan gaslagervolymen ofta reduceras. Exempelvis om tankning endast sker mellan kl och kan gaslagret istället dimensioneras för cirka 16 timmars lagringskapacitet.

9 9 Systemtekniska skillnader mellan bio- och naturgas. Skillnaderna i gaskvalitet mellan naturgas och biogas är små och utan betydelse för utformningen av en gastankningsanläggning. Biogas liksom naturgas som levereras till gastankningsanläggningen förutsätts ha förbehandlats så att innehållet av partiklar, korrosiva ämnen och vattenånga är så lågt att drivstörningar ej uppstår. En viktig skillnad mellan naturgas och biogas är att biogas levereras kontinuerligt till tankningsanläggningen. Det innebär att det krävs kontinuerligt kompressorarbete och kontinuerlig avsättning för gasen, antingen direkt till fordonen eller till förvaring in högtryckslager. I en tankningsstation för biogas finns "alltid" ett högtryckslager som normalt är större än för motsvarande naturgasstation. Både personbilar och tunga fordon såsom bussar och lastbilar kan utnyttja biogas som drivmedel. Fordonsutformning och gastankar. En generell beskrivning av fordonsutformningen för tunga fordon kan exemplifieras med Scanias bussar (CN 113 CLB) som byggts om för Malmö trafik AB till biogasdrift: Bussarnas motorer är raka sexor, 164 kw vid 1800 rpm, turboladdade med intercooler. Bussarnas tjänstevikt är 11,4 ton och totalvikt är 17 ton med 36 sittplatser och 41 ståplatser. Gastankarna rymmer 265 Nm 3 gas med ett maximalt fyllnadstryck på 207 bar. En gasdriven personbil skiljer sig från en bensindriven i huvudsak genom ett annat bränslesystem och att drivmedelstanken är större. Gastankarna placeras ofta i bagagerummet eller integreras i ramen. Konvertering är relativt enkelt av bensinfordon och möjligheter finns då att behålla bensinsystemet, så att fordonen kan köra på antingen gas eller bensin. Gasförbrukning. En personbil med en årlig körsträcka på 2500 mil förbrukar c:a 6 m 3 fordonsgas per dygn medan en buss förbrukar c:a 250 m3 fordonsgas per dygn och en lastbil c:a 175 m 3 per dygn vid en körsträcka på 40 mil. Den föreslagna biogasanläggningen i Vansbro producerar totalt 4670 m 3 rågas per dygn med en metanhalt på 67 %, vilket efter uppgradering ger 3225 m 3 fordonsgas per dygn med en metanhalt på 97 %. Den producerade mängden fordonsgas är således tillräcklig för att driva c:a 540 personbilar, 13 bussar eller 18 lastbilar.

10 10 Kostnader och lönsamhet. Den ovan förslagna anläggningen redovisas i bifogade bilaga med kalkyler och flödesscheman och har kostnadsberäknats till kronor. Anläggningen kan naturligtvis byggas ut i etapper där man först bygger upp rötningsdelen och i ett senare skede kompletterar med avvattning och rejektvattenrening. En lönsamhetskalkyl vid försäljning av all gas som fordonsgas får då följande utseende: Intäkter Mängd àpris Intäkt Fordonsgas Ersättning av gasol vid Procordia, kg , Behandlingsavgifter avfall, ton Växtnäring, m Intäkter totalt Kostnader Mängd à pris Kostnad Kapitalkostnader , Service & Underhåll , Personal biogas El , Inköp potatisavfall Transport flytgödsel, m Transport näringskoncentrat, m Kostnader totalt Resultat Pay off tid 5,0 I kalkylen har ingen avgift för behandling av avloppsvattnet från Procordia debiterats och energipriset för ersättning av gasol vid Procordia har satts 20 % under gällande listpris. Detta har gjorts ur rättvisesynpunkt eftersom lantbrukarna vraken betalar behandlingsavgift eller transportkostnader för behandling av gödsel i biogasanläggningen.

11 11 Under initialskedet då all biogas måste säljas som ersättning för fossila bränslen får lönsamhetskalkylen följande utseende: Intäkter Mängd àpris Intäkt Oljeersättning, m Ersättning av gasol vid Procordia, kg , Behandlingsavgifter avfall, ton Växtnäring, m Intäkter totalt Kostnader Mängd à pris Kostnad Kapitalkostnader , Service & Underhåll , Personal biogas El , Inköp potatisavfall Transport flytgödsel, m Transport näringskoncentrat, m Kostnader totalt Resultat Pay off tid 6,9 Även under initialskedet ger projektet således en god lönsamhet under förutsättning att man kan ersätta 822 m 3 eldningsolja per år i närområdet med biogas. Förslag till investeringsstöd för biogas. Jordbruksverket föreslår att ett stöd för uppförande biogasanläggningar införs år för enskilda jordbruksföretag och olika typer av sammanslutningar av flera jordbruksföretag samt till mikroföretag på landsbygden under förutsättning att minst 50 % av rötade substrat utgörs av stallgödsel. Stödet uppgår till 30 % av den totala investeringskostnaden, enligt stadsstödsreglerna (max på tre år). Med erhållande av föreslaget stöd kommer lönsamhetskalkylerna att förändras.

12 12 En lönsamhetskalkyl vid försäljning av all gas som fordonsgas får då följande utseende: Intäkter Mängd àpris Intäkt Fordonsgas Ersättning av gasol vid Procordia, kg , Behandlingsavgifter, ton Växtnäring, m Intäkter totalt Kostnader Mängd à pris Kostnad Kapitalkostnader , Service & Underhåll , Personal biogas El , Inköp potatisavfall Transport flytgödsel, m Transport näringskoncentrat, m Kostnader totalt Resultat Pay off tid 4,7 Under initialskedet då all biogas måste säljas som ersättning för fossila bränslen får lönsamhetskalkylen med bidrag följande utseende: Intäkter Mängd àpris Intäkt Oljeersättning, m Ersättning av gasol vid Procordia, kg , Behandlingsavgifter avfall, ton Växtnäring, m Intäkter totalt Kostnader Mängd à pris Kostnad Kapitalkostnader , Service & Underhåll , Personal biogas El , Inköp potatisavfall Transport flytgödsel, m Transport näringskoncentrat, m Kostnader totalt Resultat Pay off tid 6,3

13 13 Lokalisering. Biogasanläggningen föreslås få en placering i nära anslutning till Procordias tillverkning så att den uppgraderade biogasen kan utnyttjas för att ersätta gasol. Vi föreslår därför en placering på fastigheten 1:1 enligt nedanstående fastighetskarta. Placeringen måste dock diskuteras ytterligare med kommunen eftersom den föreslagna fastigheten är belägen inom område som ursprungligen köptes som tomtmark för industriändamål, men som av någon anledning ännu ej är planlagd som industrimark. Den föreslagna lokaliseringen kräver därför en ny detaljplan. Vi vet ej heller i dagsläget om kommunen är villig att avyttra marken och ej heller i så fall till vilket pris. Dessutom ligger den föreslagna lokaliseringen för biogasanläggningen inom ett område med risk för översvämning. Översvämningsområden i och i anslutning till den planerade lokaliseringen framgår av nedanstående kartskiss.

14 14

15 Nedan följer ett utdrag ur ett brev som från Länsstyrelsen på frågan om byggnation i den västra delen av Grönalid 1:1: rent allmänt vill jag säga att man kan som regel alltid bygga om man är medveten om riskerna och beredd att göra de åtgärder som krävs för att få en rimlig risknivå. Det är i första hand kommunen som med öppna ögon fattar beslut om vilka risker man är beredd att ta, eftersom det är kommunen som bär ansvaret när något händer. Länsstyrelsen kan ingripa under vissa omständigheter. Bebyggelsen och anläggningen bör utan vidare klara 100-årsflödet, enligt SMHI, men man bör gärna fundera lite längre än så med tanke på klimatförändringarna. Översvämning max, som du kallar det, innebär optimal otur med nederbörd och andra naturliga omständigheter men inkluderar inte dammbrott och klimatförändringar. Kan åtgärder vidtas för att minska riskerna? Kan man t ex fylla ut området för att få bebyggelsen på högre höjd eller finns det rasrisker eller andra olägenheter som följer av det? Samverkan bör ske med Räddningstjänsten. Prata med räddningschef Bosse Lundgren t ex. I det detaljplanearbete som erfordras för den aktuella tomten skall vi därför samverka med räddningstjänsten beträffande översvämningsrisk och hur anläggningen skall byggas och placeras för minsta möjliga risk. Ägarstruktur. Vi föreslår att den planerade biogasanläggningen ägs gemensamt av kommun och de delar av näringslivet som i första hand berörs av anläggningen, såsom leverantörer och avnämare av avfall och energi till den producerade energin. Speciellt viktigt är att lantbruket är representerade, eftersom de skall sluta kretsloppet genom att återföra växtnäringen till åkermark. Den lämpligaste ägarformen bedöms vara aktiebolagsformen, vilket förenklar vid ägarskiften hos de enskilda intressenterna. Sammanfattning. Idéskissen visar att det går att få lönsamhet för en biogasanläggning i Vansbro kommun, baserad endast på det organiska avfall, som produceras i kommunen. Lönsamheten i projektet kan ytterligare förbättras vid tillförsel av organiskt avfall även från angränsande kommuner. I idéskissen har förutsatts att Vansbros Kommuns nya källsorteringssystem baseras på insamling av organiskt hushållsavfall sker i ventilerade papperspåsar, då i annat fall kostnaderna för förbehandling ökar avsevärt. Vi har även förutsatt att insamling av gödsel kan ske på ett sådant sätt att befintliga lagerbehållare hos djurbesättningarna kan utnyttjas som lagerbehållare för det producerade näringskoncentratet. Bilaga 1.Kalkyler och flödesscheman. 15

BIOGASANLÄGGNING FÖR BEHANDLING AV ORGANISKT AVFALL. UTKAST TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-02-11. Leif Lindow BioSystem AB

BIOGASANLÄGGNING FÖR BEHANDLING AV ORGANISKT AVFALL. UTKAST TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-02-11. Leif Lindow BioSystem AB BIOGASANLÄGGNING FÖR BEHANDLING AV ORGANISKT AVFALL. UTKAST TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-02-11 Leif Lindow BioSystem AB Adress Telefon Telefax Momsreg nr/f-skatt/vat Postgiro Bankgiro BIOSYSTEM

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på Biometan

Arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på Biometan Arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på Biometan Bygglovhandling situationsplan Dimensionera för 100 000 m 3 substrat varav 10 000 expansionsreserv. Tillstånd söks under sept. för max

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Dala Vatten och Avfall AB

Dala Vatten och Avfall AB Handläggare Lindow Leif Beijer Ronja Tel +4610-505 95 92 Mobil +4676-148 71 09 Fax Leif.Lindow@biosystem.se Ronja.Beijer@afconsult.com SLUTRAPPORT REV 1 (69) Datum Uppdragsnr 401184 Dala Vatten och Avfall

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas -lokal produktion Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås Biogas produktion - en naturlig process Biogas produceras i varje syrefria miljöer Där organiska material bryts ner med

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi Bakgrund LRF-studie från 2011 visade goda förutsättningar för lönsam biogasproduktion på grund av

Läs mer

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas. Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009 Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO JOHAN WESTMAN PÖYRY SWEDPOWER GÖTEBORG SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS:

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Förstudie biogas Gävle

Förstudie biogas Gävle Förstudie biogas Gävle Sidan 1 av 18 Förstudie biogas Gävle Gävle kommun Förstudie biogas Gävle Sidan 2 av 18 UTREDNING BIOGAS GÄVLE Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 1. INLEDNING OCH BAKGRUND 4 2.

Läs mer

Komprimerad gas - Logistik och ekonomi 2015-04-15

Komprimerad gas - Logistik och ekonomi 2015-04-15 Komprimerad gas - Logistik och ekonomi 2015-04-15 Jonas I Stenfelt Uppdaterad. 2015-04-12 Kommunfullmäktige i Gävle beslutade 23 februari 2009: Systemlösning - Översikt Biogasanläggning RK Uppgradering

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning

Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN... 4 3. EKONOMI... 7 Total investering... 7 Miljörelaterad investering... 8 Minskad

Läs mer

Dala Biogas AB 2013-06-14 Lövängets gård Ljusterängarna 46 783 93 St Skedvi Till Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Komplettering till ansökan om tillstånd för uppförandet av biogasanläggning vid Pellesberget

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005

Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Bibliografiska uppgifter för Biogasjäsning av växtbiomassa och hushållsavfall Författare Pettersson C.M. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,

Läs mer

biogasanläggningar WR20

biogasanläggningar WR20 Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

VI VILL HA DINA MATRESTER

VI VILL HA DINA MATRESTER VI VILL HA DINA MATRESTER Återvinn din mat Uppsamling Transport Rötning Drivmedel Matrester - en värdefull resurs Det mesta av vårt avfall går att återvinna. Med insamling av matavfall tar Österåker ett

Läs mer

Att distribuera biogas effektivt i en storstadsregion

Att distribuera biogas effektivt i en storstadsregion Att distribuera biogas effektivt i en storstadsregion Mathias Edstedt, chef Gasförsörjning och Strategisk utveckling Stockholm Gas AB 1 Vad är Stockholm Gas AB? Anor sedan 1853 Helägt dotterbolag till

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Underlag för samråd enligt miljöbalken

Underlag för samråd enligt miljöbalken Underlag för samråd enligt miljöbalken Anläggning för produktion av biogas genom förgasning av biobränsle i Malmö samt uttag av kylvatten från Öresund Komplettering av tidigare samråd, tillkommande anläggningsdel

Läs mer

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Naturgasnät i Sverige Befintligt naturgasnät --- Planerad naturgasutbyggnad Page 2 Fordonsgas på E.ON * E.ON Gas säljer och levererar Fordonsgas på 17 publika tankstationer

Läs mer

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken Fordonsgas Klimatresa med miljön i tanken E.ON Fordonsgas består av två produkter Biogas 50 och Biogas 100 Biogas 50 Minst hälften av den fordonsgas du tankar motsvaras av biogas. Biogas 50 tankar du på

Läs mer

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

Biogas som drivmedel Östersund

Biogas som drivmedel Östersund Biogas som drivmedel Östersund Kommunens klimatmål i Agenda 21 och i miljöledningssystem 75% av kommunförvaltningens fordon och motorredskap ska vara anpassade för och drivas med förnyelsebara bränslen..

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas numera More Biogas Kalmar AB Regionförbundet 2011-02-23 Norra Möre Biogas Resultat Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom

Läs mer

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen HUBER RoS 3Q Slamskruvpress för slamavvattning TEST-enhet (kallas Gobi) för fullskaleförsök

Läs mer

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasanläggning i Sävsjö kommun

Biogasanläggning i Sävsjö kommun 1 (15) Underlag till samråd Biogasanläggning i Sävsjö kommun 2 (15) Sammanfattning Sävsjö Biogas AB bildades år 2006 av fem lantbrukare. Tillsammans med Sävsjö Kommun sökte Bolaget bidrag ur KLIMP, som

Läs mer

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Mattias Svensson Svenskt Gastekniskt Center Svenska luftvårdsföreningens seminarium 18 november 2008 Fordonsgasens potential som drivmedel Störst inhemsk

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,

Läs mer

Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas

Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas 2011-02-18 Upprättad av: Cajsa Hellstedt och Daniel Waluszewski Granskad av: Katarina Starberg RAPPORT Förstudie

Läs mer

Befintlig och ny teknik inom biogas

Befintlig och ny teknik inom biogas Befintlig och ny teknik inom biogas anders.dahl@biomil.se 0703-17 25 99 2014-12-04 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning 2014-08-07 Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning i Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver biogasproduktionsanläggningen

Läs mer