Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA"

Transkript

1 Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

2 Internationell konsensus - ILO Arbetshälsa är en folkhälsofråga# Förebyggande och främjande# Miljöpåverkan måste inkluderas i förebyggande och främjande av arbetshälsa Arbetsgivare och arbetstagare ett gemensamt intresse för att företaget/ organisationen skall vara framgångsrik att man skapar så mycket som möjligt av det värde man avser skapa utifrån de resurser man har att tillgå

3 En av världens bästa arbetsmiljöer total arbetskra+ i Sverige ca 4,2 miljoner Självrapporterad ohälsa AKU: Olycksfall Ohälsa pga. andra arbetsrelaterade faktorer /5 av arbetskra7en rapporterar ohälsa pga. arbetet pga. sjukfrånvaro Självrapporterad sjukfrånvaro > 5 veckor pga. arbetet Arbetskra+sundersökningen SCB 2011,

4 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) satsning på forskning inom företagshälsovård Sveriges första professur i företagshälsovård# Två programanslag:# à Utveckling och utvärdering av kostnadseffektiva metoder för att främja arbetsförmåga, hälsa och produktivitet, KI. # à Framtidens företagshälsovård ett forskningsprogram för ständig utvärdering, lärande och förbättring, KTH.# Två nätverksbidrag Magnus Svartengren KI, Margareta Torgén Uppsala univ.

5 Syfte och mål med Programmet för forskning om metoder företagshälsovården Skapa en kreativ och produktiv forskningsmiljö # Prestera högkvalitativ forskning enligt internationella kriterier som gör avtryck i vardagsverkligheten# Utbilda - högkvalitativa attraktiva fortbildningar för FHV# Förbättra villkoren för arbetsgivares och anställdas möjlighet till en bra arbetsplats där trivsel, hälsa och produktivitet går hand i hand. # Möjliggöra en tydlig akademisk/vetenskaplig profil för FHV där evidensbaserad praktik används och där forskning finns som en möjlighet till karriärutveckling# 5

6 IIR arbetar bl a med Prevention av stressrelaterad psykisk ohälsa Insatser på arbetsplatsen Mobbning Riskfaktorer och insatser EBP Evidensbaserad praktik Chefers hälsa Hälsa och arbetsmiljö för chefer Arbetsmiljöekonomi Produktivitet, kostnadseffektivitet, sjukfrånvaro, prestation Fysisk aktivitet i arbetet Evidens och implementering Förebyggande av ryggbesvär Yoga och fysisk aktivitet Manuell terapi Rehabilitering Manual för MMR, Ryggboken - evidensbaserade råd om egenvård, utvärdering av nationella implementeringen av rehab garantin 6

7 Arbete/Hälsa/FHV forskning Rygg/smärta Hillevi Akbar Iben Irene Andreas Charlotte Gunnar Teresia Bio-psykosocial arb. miljö Malin Akbar Reza Irene Bozana Gunnar Hälsoekonomi Malin Ulf Irene Livsstil Lydia Liselotte Ulrik Implementering Lydia Liselotte Irene Akbar Reza Charlotte Bozana Ulrik Teresia Jan, Eva, Kamilla, Christin, Hanna, Lennart

8 Jämförelse mellan 6 länder - återgång i arbete efter 3-4 mån sjukskrivning för ryggbesvär 48% av variansen förklaras av skillnader i insatser på arbetsplatsen samt skillnader i försäkringssystemets regler för sjukersättning Anema et al, J Occup Rehabil 2009

9 Vad finns mest beforskat? Insatser där redan sjukfrånvaro uppstått Ryggbesvär Individinsats Kombinationen insats arbetet + klinisk insats

10 Sex systematiska sammanställningar av den internationella forskningen 18 studier från Sverige som ingår i evidensbasen vilka studerat effekter på sjukfrånvaro från 15 forskargrupper Arnetz, Jensen, Linton, Gundewall, Wahlstedt, Fredriksson, Johansson, Kellett, Berglund, Lindh, Hofman-Bang, Marhold, Perk, Grahn, Goine

11 Insatser på arbetsplatsen är effektiva för att minska sjukfrånvaro Rehabilitering som kombinerar multimodala kliniska insatser med insatser på arbetsplatsen är mest effektivt för att minska sjukfrånvaron, minska sjukpensionering och öka återgång i arbete. Hälsopromotion (livsstilsförändringar) är effektivt för att sänka sjukfrånvaro, ökar arbetsförmågan och förbättra mental hälsa. Arbetsplatsutredning (fysisk och psykosocial arbetsmiljö) är effektivt för att återfå arbetsförmåga. Anpassning av arbetstid är effektivt för att återfå arbetsförmåga. Byte av arbetsuppgifter är effektivt för att återfå arbetsförmåga. Ergonomisk insats - speciellt med ansatsen deltagande ergonomi är effektivt för att öka återgång i arbete.

12 Arbetsmiljöekonomi; AHA- studien, svenska förhållanden I genomsnik en 10% förbäkring över Ld av arbetsförmåga Pay off?d ca 8 mån På 1 satsad arbetslmme får man i genomsnik 3 arbetslmmar Lllbaka ISSA - studien 2011, interna?onell PrevenLon ger 2 gånger pengarna Lllbaka The return on preven,on: Calcula,ng the costs and benefits of investments in occupa,onal safety and health in companies

13 IMPLEMENTERINGEN Mötet mellan vetenskap och praktik

14 Vetenskapliga studier Klinisk vardag Kontrollerade förhållanden Styrd insats Speciellt tränade specialister genomför interventionen Selektion av deltagare/ patienter Kunskapsinhämtning före studiestart Utvärderas i enlighet med en i förväg planerad rutin Föras in i en redan existerande rutin och parallellt med daglig klinisk verksamhet Kompetenser utifrån redan anställda Patienter som söker sig till kliniken alt blir remitterade Resurser för att genomföra förändring tid, ekonomi etc Kompetensutveckling parallellt med daglig klinisk verksamhet Utvärderas oftast inte

15 Implementering går snabbt! # Om planerade och aklva effeklva strategier för förändring används ca 2-3 år utan genomtänkt,aklva och effeklva strategier upp Lll 17 år Lll aldrig...

16

17 Implementering sker alltid i ett sammanhang Lagar och regelverk Organisationens förutsättningar Riktlinjer, mål, förankring, utbildning, ekonomi etc Individen

18 Ex Rehabiliteringsgarantin: EVIDENSLÄGET: Rehabilitering som kombinerar multimodala kliniska insatser med insatser på arbetsplatsen är mest effektivt för att minska sjukfrånvaron, minska sjukpensionering och öka återgång i arbete Landstingens uppdrag; vård och hälsa arbetsåtergång? Företagshälsovårdens uppdrag; arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen samt att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa Hinder i RG i relation till evidens à Individnivå; vårdgivarens motstånd mot målet arbetsåtergång, okunskap om hur att arbeta mot/med arbetsplatsen à Policynivå; överenskommelsen inkluderar inte riktlinjer, ekonomiska incitament etc för arbetsplatsen involvering Företagshälsovårdens roll?

19 Vad behövs för en lyckad implementering? Gemensam och förankrad målbild Klar beskrivning av vad OCH VEM som skall göra (s) manualer, lathund etc Kompetens utbildning, rekrytering etc Strukturerad handlingsplan för införandet Gemensam och förankrad syn på vilka effekter som skall uppnås Resurser för förändring ekonomiska, organisatoriska, individuella

20 Ex Riskanalys vid implementering - RG Bristande förankring om överenskommelsen och vad den konkret innebär (ex tolkning av vad MMR är) Inga klara konkreta riktlinjer över vad som skall göras Bristande kompetens i förhållande till uppdraget (ex arbetsplatsen) Bristande ekonomiska resurser för att förändra Olika målbilder (ex staten minskad sjukfrånvaro, landsting/ kliniker bättre hälsa) Bristande tidplan Behandlande personal ställer inte upp på målen (vill ej förändring)

21 Olika vägar för implementering # Låta det hända forskare publicerar resultat, det är upp Lll användaren ak förändra Hjälpa det at hända forskning resulterar i riktlinjer, verktygslådor etc. Få det at hända implementeringen understöds av team som hjälper Lll ak genomföra införandet Fixsen, Naoom, Blasé, Friedman, and Wallace (2005):

22 Implementeringsforskning: HUR och OM man uppnår avsedda mål Vilka åtgärder har vidtagits för att tillförsäkra mål upp fyllnad? Har förutsättningar funnits/givits att uppfylla målen? Hinder möjligheter.. Utveckla och testa modeller för implementering av evidensbaserad praktik mikro och makro nivåer.

23 Implementeringsgrupp Ta fram skriftligt underlag för vad som behövs rörande: individuell kompetens organisatoriskt Material resurser mm för att i vardaglig praktik inom FHV använda vetenskapligt prövade effektiva metoder Deltagare: Inbjudna praktiker inom FHV 2 av varje profession Deltagande cirkulerar över åren Inbjudan ut denna vecka. Uppstartsmöte den 13 juni 23

24 Evidens Vad är det Ett antal högkvalitativa vetenskapliga studier som visar likartat resultat Systematiska sammanställningar som samlar bevisen Naturvetenskapligt ideal kontroll på allt; samt slumpmässigt urval (RCT)

25 När är det tillräckligt med evidens/bevis för att implementeras. En studie med god kvalitet visar god effekt för en metod kontra inga studier för den metod vi idag använder? 5 matchade kontrollerad studier (second best) stöder en viss metod? En studie av god kvalitet visar på negativa effekter av den metoden vi använder idag? Vilken grad av tillförlitlighet ett uttalande om en metods effekter har..

26 EBP- evidensbaserad praktik en noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den för tillfället bästa evidensen för beslutsfattande om åtgärder.. kompletterad med professionell expertis och den berörda personens situation och önskemål Om evidensbaserad praktik, Socialstyrelsen 2011 Personens situation och kontextuella omständigheter Personens erfarenheter och önskemål Professionell expertis Vetenskaplig evidens

27 Varför evidensbaserad praktik Ger en utveckling mot användning av kvalitetssäkrade kostnadseffektiva metoder anpassade till vardagsverkligheten# # Om implementeringsforskning kopplas till så ger det;# En utveckling mot praktisk användbara metoder# # Evidensbaserad praktik för att förbättra klient/patientsäkerheten # #

28 Nya arbetssätt/metoder bör alltid utvärderas för att utläsa effekterna och konsekvenserna av förändringen patientsäkerheten planera och styra införandet mer strukturerat

29 Det är fel på utvärderingen! Utfallsmåttet är fel! Vi har fått fel patienter! Varför? Vad vill vi? Vad är vårt uppdrag..? Varför blir inte patienterna bättre? Vad behöver vi förändra..? Vad kan vi lära av andra? FÖRÄNDRINGSPROCESS

30 Enkät studie om EBP Syfte öka kunskapen om hur och i vilken omfattning personal inom företagshälsovården i Sverige använder sig av vetenskapligt kvalitetssäkrade metoder (EBP) i sitt arbete med att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa. à Attityder till EBP inom FHV à Organisatoriskt Hindrande och stödjande faktorer à Efterfrågan från kunderna

31 hur påverkar den företagshälsovårdsenhet där du just nu arbetar dina möjligheter att arbeta evidensbaserat Vår FHV-enhet uppmuntrar mig att arbeta evidensbaserat 58% Vår FHV-enhet har regelbundna kontakter med universitet och andra forskningsinstitutioner 35% Det är viktigt för våra kundföretag att FHV arbetar evidensbaserat 70%

32 ditt intresse, behov och möjligheter för att arbeta enligt evidensbaserad praktik Jag är intresserad av att arbeta utifrån bästa möjliga evidens 94% Det behövs utbildning i hur man arbetar evidensbaserat inom mitt yrkesområde i företagshälsovården 79% Metoder och verktyg är viktiga beståndsdelar inom mitt yrkesområde för att arbeta evidensbaserat. 81% Att arbeta utifrån bästa möjliga evidensbas kommer att bli mer och mer betydelsefullt inom företagshälsovården 87%

33 Kurs Kursstart 27 aug 33

34 Organisation av forskning FHV Ledningsgrupp (programgrupp akademin) Projektgrupper (inblandade aktörer i spec studier) Samverkansgrupper arbetstagarrepresentanter, arbetsgivarrepresentanter, FHV representanter Implementeringsgrupp (FHV, akademin, FSF)

35 Program upplägg metod utveckling Train the trainer Metod" Utbildning för FHV" Målgrupp" Studiedesign" Samarbetspartners" Tidig insats ryggbesvär! Röda och Gula flagg! Anställda! RCT! Previa, Feelgood, F&S, Inst medicinsk yoga, Posten AB! AHA-metoden för FHV! Survey feedback! Hela arbetsplatser! Processanalys! Ett antal FHV anmält intresse! Effektivt Ledarskap! OBM! Chefer! RCT! Under utveckling! Genus! Under utveckling! Steg I: FHV personal! Steg 2: chefer! Processanalys! Landstingshälsan Västmanland! EBP! EBP för FHV! FHV personal! Observationsstudie! KI uppdragsutbildning

36 Sammanfattning partsmöten Ledning FHV, arbetsgivare, anställda Tydlighet FHV behöver tydligare förmedla vad de kan erbjuda sina kunder. De behöver bli tydligare med att visa vilka de är och vilken kompetens de besitter. Kunderna i sin tur behöver också bli tydligare med vad de behöver och förväntar sig av sin företagshälsovård, det vill säga beställarkompetensen behöver bli bättre. Förebyggande arbete Förebyggande arbete och tidiga insatser är något både fack och FHV anser vara viktigt och vill prioritera. Då det är svårt att visa på kostnadseffektiviteten av förebyggande arbete är det svårare att få kunden intresserad av detta. Arbetsgivarorganisationerna bekräftar att företagen är beredda att betala för problem som uppkommit men ej för förebyggande insatser. Korta avtal främjar ej heller långsiktigt hälsoarbete. Kostnadseffektivitet Vikten av att kunna påvisa lönsamheten i företagshälsovårdens insatser var något som framhölls vid samtliga möten. För att motivera arbetsgivare att satsa på hälsofrämjande insatser måste de se den ekonomiska nyttan av det de köper. Här behövs mer tillämpbar forskning. 36

37 Cont. Utvärdering Att utvärdera det FHV gör är mycket viktigt för att utveckla evidensen och visa på eventuella effekter för kunden. Både FHV och kunden behöver bli bättre på utvärdering och det bör betraktas som en naturlig del i processen. Multikompetens - Det råder skilda uppfattningar om huruvida FHV innehar multikompetens eller inte. Vissa lyfter det som dess styrka andra påpekar bristen av multikompetens som en svaghet. En tolkning av de divergerande åsikterna är att det ser väldigt olika ut mellan olika kliniker. Resursbank Både arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden lyfte frågan om en gemensam resursbank som dels skulle kunna fungera som hjälp vid upphandling av FHV (vilka evidensbaserade metoder finns och rekommenderas?), dels som ett kompetenscentrum med specifik branschkunskap. Både företagshälsovården och dess kunder skulle kunna gagnas av detta. Ramverk Något som delvis hänger ihop med punkten ovan om tydlighet är avsaknaden av nationella rekommendationer för FHV. Detta diskuterades främst av fackföreningarna, men osäkerheten om FHVs roll togs upp vid samtliga möten. 37

38 Kompetenscentret för företagshälsovård # Syftar till att vara en samlingspunkt för att informera om forskning och utbildning för FHV inom FAS-programmen samt spridning av evidensbaserade metoder# Vetenskapliga publikationer # Populärvetenskapliga skrifter# # Samverkan mellan FAS programmen och FAS nätverken# # # # 4

39 Nätverk KI Nätverk Uppsala Program KTH Magisterutbildning för skyddsingenjörer KTH Professuren i FHV forskning Magisterutbildning för sköterskor, beteendevetare, ergonomer KI Kompetenscenter för FHV Program KI

40 Mål inom första 12 månaderna ü Organisation inom programmet och samarbete inom kompetenscentret har formerats ü Nationell samverkan om FHV forskning har påbörjats ü Blogg som informationskälla; ü Hemsida med vad som är på gång, nya studier, rapporter, nya metoder att tillämpa, utbildningar mm ü Survey till FHV om användande av evidensbaserad kunskap. ü En doktorand/post doc från FHV har rekryterats ü 1-2 projekt har påbörjats och minst två nya projekt tillsammans med FHV har initierats och sökts anslag för.

41 Vision En företagshälsovård som : arbetar på vetenskaplig grund enligt evidensbaserad praklk konkurrerar genom kvalitet i uxörandet och som har: skapat en e+erfrågan hos kunder på evidensbaserade kostnadseffeklva insatser kvalitetskontroll likartad övrig hälso- och sjukvård tydligare roll och uppdrag från staten

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning (IIR) Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder

Läs mer

Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa

Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2014-11-24 Irene Jensen 1 Svenska staten satsning på

Läs mer

Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning.

Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning. Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning. Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Evidensbaserade metoder inom FHV Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?

Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering? Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering? Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-18 Malin Lohela Karlsson 1 Arbetsplatsen

Läs mer

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa. Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa. Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-11-27 Malin Lohela Karlsson 1 VISION IIRs verksamhet bidrar

Läs mer

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Framtidens företagshälsovård ett programstöd för forskning om företagshälsovård KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson Bakgrund KTH bedriver i samarbete med IVL och Karolinska

Läs mer

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning Malin Lohela Karlsson PhD, ekonom Institutet för Miljömedicin Enheten för interventions- och implementeringsforskning Karolinska

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se Riktlinjer för utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen Evidensbaserade metoder för företagshälsan IRENE JENSEN

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa Annica Öhrn & Eva Granfeldt Det hänger ihop. Patientsäkerhet Kvalitetsoch förbättrings -arbete Arbetsmiljö 2 Systematiskt patientsäkerhets- och

Läs mer

Arbetsmiljöprogram

Arbetsmiljöprogram PROGRAM 1 (8) INLEDNING I Regionplanen för perioden -2019 framgår det att regionen ska utvecklas som arbetsplats med ledarskap och medarbetarskap som proaktivt påverkar arbetsmiljön i positiv riktning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA. Irene Jensen Professor i företagshälsa och personskadeprevention

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA. Irene Jensen Professor i företagshälsa och personskadeprevention Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor i företagshälsa och personskadeprevention Syftar till att stödja användandet av evidensbaserad praktik i hälsofrämjande

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete.

Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete. Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete. Vilka är då de viktigaste faktorerna vid utformningen av en ny utlysning inom rehabiliteringsforskning så

Läs mer

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet

Läs mer

Företagshälsovård i offentlig sektor kommuner och landsting. Lisa Schmidt

Företagshälsovård i offentlig sektor kommuner och landsting. Lisa Schmidt Företagshälsovård i offentlig sektor kommuner och landsting Lisa Schmidt Bakgrund År 2009-2011 Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovården, IVL-rapport B 1990 www.ivl.se/publikationer Nyckelfaktorer

Läs mer

Belastningsergonomi inom vård och omsorg Att förebygga arbetsskador och vårdskador

Belastningsergonomi inom vård och omsorg Att förebygga arbetsskador och vårdskador Belastningsergonomi inom vård och omsorg Att förebygga arbetsskador och vårdskador Arbets- och miljömedicin Arbetsmiljöverket Ergonomisektionen Arbets- och miljömedicin Område ergonomi Ergonom sedan 2014

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

AHA- metoden. Irene Jensen professor Avd. för intervention och implementeringsforskning

AHA- metoden. Irene Jensen professor Avd. för intervention och implementeringsforskning AHA- metoden Irene Jensen professor Avd. för intervention och implementeringsforskning AHA-studien Startade 1999 Ca 5 000 anställda på sex företag Kontrollerad studie med referens grupper 3- års uppföljning

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete. 1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga

Läs mer

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger

Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger Livsstilsenheten kompetenscentrum Alkohol/droger Psykoterapiutbildad steg 1 Certifierad Alkohol/drogutredare Nykter alkoholist (18 år) ADDIS-utredningar Stödsamtal individuellt/grupp Utbildning/föreläsningar

Läs mer

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande.

Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Alla som arbetar har rätt till en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande. Den fysiska arbetsmiljön, inklusive att arbetsplatsen är säker och inte orsakar fysiska skador eller besvär, är väldigt

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

ISM Institutet för stressmedicin

ISM Institutet för stressmedicin Nya samarbetsformer för strategisk företagshälsovård? Nyckeln till framgång för förebyggande och hälsofrämjande arbete FHV NySam 2015-01-09 Projektledare: Ewa Wikström, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Läs mer

Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas. Utbildning Hälsa/ohälsa. Berörda chefer/medarbetare testar verktyg, instrument, metoder

Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas. Utbildning Hälsa/ohälsa. Berörda chefer/medarbetare testar verktyg, instrument, metoder Samarbete support ansvariga / Pa-system och rehabiliteringsjournal Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas FK AF LOKALT PROJEKT TIDIG REHAB Utbildning Hälsa/ohälsa Berörda chefer/medarbetare

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Ett prioriterat delmål för den svenska alkoholpolitiken ALKOHOLFRIA ARBETSPLATSER

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 008-10-10 vsnitt 1(5) Lagar och förordningar rbetsmiljöarbetet styrs av bland annat lagar och förordningar. Grunden för allt arbetsmiljöarbete finns i rbetsmiljölagen (ML).

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer

Läs mer

FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse

FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse FHV:s UPPDRAG (?)! Fristående expertresurs inom området arbetsmiljö, organisation och hälsa, med kunskap om hur dessa

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn

Södra Regionvårdsnämnden. Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn Södra Regionvårdsnämnden Karlskrona 2013-05-24 Anja Nyberg, Birgitta Grahn REHSAM (100 Mkr) Forskningsprogram - hitta bästa metoderna för att behålla och få tillbaka arbetskapaciteten Målgrupp - Psykisk

Läs mer

Hur viktigt är hälsa för ditt varumärke & dina medarbetare? Resultatet av en undersökning gjord av Wellnet AB November 2016

Hur viktigt är hälsa för ditt varumärke & dina medarbetare? Resultatet av en undersökning gjord av Wellnet AB November 2016 Hur viktigt är hälsa för ditt varumärke & dina medarbetare? Resultatet av en undersökning gjord av Wellnet AB November 2016 Övergripande frågeställning Hur ser chefer att hälso- och friskvårdsarbete påverkar

Läs mer

Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering?

Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering? Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering? Arbets- och miljömedicinskt vårmöte Uppsala 2014 04 10 Karin Nord, specialist i företagshälsovård 1 FHV:s UPPDRAG

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Allmänna reflektioner

Allmänna reflektioner Allmänna reflektioner Behövd - efterlängtad Bra namn Belyser de viktigaste risk- och friskfaktorerna Möjliggör förhoppningsvis att FH kan bli mer av en strategisk partner och förflytta insatser från efterhjälpande

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering po li cy fö r ar be ts & mi sä lj ö ke, rh hä et ls a Sv er ig e po lic y fö r ar be ts m ilj ö, hä lsa och sä ke rh et Po lic y Car ls be rg Innehåll 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta

Läs mer

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Gemensam bas för chefer och skyddsombud

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Gemensam bas för chefer och skyddsombud Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning Gemensam bas för chefer och skyddsombud Varsågod en kostnadsfri utbildning för bättre arbetsmiljö! Som delaktig i arbetsmiljöarbetet finns stora möjligheter att påverka

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare - Arbetsplatsnära stöd Start 2014

Läs mer

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin,

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

It s all about bra Arbetsmiljö

It s all about bra Arbetsmiljö Jennie Karlsson Arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region Öst jennie.karlsson@av.se It s all about bra Arbetsmiljö 1 Arbetsmiljöarbete Därför att verksamheter består av människor: arbetstagarna som

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer