Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Transkript

1 Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Irene Jensen Professor Enheten för interventions och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

2 Internationell konsensus - ILO Arbetshälsa är en folkhälsofråga# Förebyggande och främjande# Miljöpåverkan måste inkluderas i förebyggande och främjande av arbetshälsa Arbetsgivare och arbetstagare ett gemensamt intresse för att företaget/ organisationen skall vara framgångsrik att man skapar så mycket som möjligt av det värde man avser skapa utifrån de resurser man har att tillgå

3 En av världens bästa arbetsmiljöer total arbetskra+ i Sverige ca 4,2 miljoner Självrapporterad ohälsa AKU: Olycksfall Ohälsa pga. andra arbetsrelaterade faktorer /5 av arbetskra7en rapporterar ohälsa pga. arbetet Produk?onsbor@all pga. sjukfrånvaro Självrapporterad sjukfrånvaro > 5 veckor pga. arbetet Arbetskra+sundersökningen SCB 2011,

4 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) satsning på forskning inom företagshälsovård Sveriges första professur i företagshälsovård# Två programanslag:# à Utveckling och utvärdering av kostnadseffektiva metoder för att främja arbetsförmåga, hälsa och produktivitet, KI. # à Framtidens företagshälsovård ett forskningsprogram för ständig utvärdering, lärande och förbättring, KTH.# Två nätverksbidrag Magnus Svartengren KI, Margareta Torgén Uppsala univ.

5 Syfte och mål med Programmet för forskning om metoder företagshälsovården Skapa en kreativ och produktiv forskningsmiljö # Prestera högkvalitativ forskning enligt internationella kriterier som gör avtryck i vardagsverkligheten# Utbilda - högkvalitativa attraktiva fortbildningar för FHV# Förbättra villkoren för arbetsgivares och anställdas möjlighet till en bra arbetsplats där trivsel, hälsa och produktivitet går hand i hand. # Möjliggöra en tydlig akademisk/vetenskaplig profil för FHV där evidensbaserad praktik används och där forskning finns som en möjlighet till karriärutveckling# 5

6 IIR arbetar bl a med Prevention av stressrelaterad psykisk ohälsa Insatser på arbetsplatsen Mobbning Riskfaktorer och insatser EBP Evidensbaserad praktik Chefers hälsa Hälsa och arbetsmiljö för chefer Arbetsmiljöekonomi Produktivitet, kostnadseffektivitet, sjukfrånvaro, prestation Fysisk aktivitet i arbetet Evidens och implementering Förebyggande av ryggbesvär Yoga och fysisk aktivitet Manuell terapi Rehabilitering Manual för MMR, Ryggboken - evidensbaserade råd om egenvård, utvärdering av nationella implementeringen av rehab garantin 6

7 Arbete/Hälsa/FHV forskning Rygg/smärta Hillevi Akbar Iben Irene Andreas Charlotte Gunnar Teresia Bio-psykosocial arb. miljö Malin Akbar Reza Irene Bozana Gunnar Hälsoekonomi Malin Ulf Irene Livsstil Lydia Liselotte Ulrik Implementering Lydia Liselotte Irene Akbar Reza Charlotte Bozana Ulrik Teresia Jan, Eva, Kamilla, Christin, Hanna, Lennart

8 Jämförelse mellan 6 länder - återgång i arbete efter 3-4 mån sjukskrivning för ryggbesvär 48% av variansen förklaras av skillnader i insatser på arbetsplatsen samt skillnader i försäkringssystemets regler för sjukersättning Anema et al, J Occup Rehabil 2009

9 Vad finns mest beforskat? Insatser där redan sjukfrånvaro uppstått Ryggbesvär Individinsats Kombinationen insats arbetet + klinisk insats

10 Sex systematiska sammanställningar av den internationella forskningen 18 studier från Sverige som ingår i evidensbasen vilka studerat effekter på sjukfrånvaro från 15 forskargrupper Arnetz, Jensen, Linton, Gundewall, Wahlstedt, Fredriksson, Johansson, Kellett, Berglund, Lindh, Hofman-Bang, Marhold, Perk, Grahn, Goine

11 Insatser på arbetsplatsen är effektiva för att minska sjukfrånvaro Rehabilitering som kombinerar multimodala kliniska insatser med insatser på arbetsplatsen är mest effektivt för att minska sjukfrånvaron, minska sjukpensionering och öka återgång i arbete. Hälsopromotion (livsstilsförändringar) är effektivt för att sänka sjukfrånvaro, ökar arbetsförmågan och förbättra mental hälsa. Arbetsplatsutredning (fysisk och psykosocial arbetsmiljö) är effektivt för att återfå arbetsförmåga. Anpassning av arbetstid är effektivt för att återfå arbetsförmåga. Byte av arbetsuppgifter är effektivt för att återfå arbetsförmåga. Ergonomisk insats - speciellt med ansatsen deltagande ergonomi är effektivt för att öka återgång i arbete.

12 Arbetsmiljöekonomi; AHA- studien, svenska förhållanden I genomsnik en 10% förbäkring över Ld av arbetsförmåga Pay off?d ca 8 mån På 1 satsad arbetslmme får man i genomsnik 3 arbetslmmar Lllbaka ISSA - studien 2011, interna?onell PrevenLon ger 2 gånger pengarna Lllbaka The return on preven,on: Calcula,ng the costs and benefits of investments in occupa,onal safety and health in companies

13 IMPLEMENTERINGEN Mötet mellan vetenskap och praktik

14 Vetenskapliga studier Klinisk vardag Kontrollerade förhållanden Styrd insats Speciellt tränade specialister genomför interventionen Selektion av deltagare/ patienter Kunskapsinhämtning före studiestart Utvärderas i enlighet med en i förväg planerad rutin Föras in i en redan existerande rutin och parallellt med daglig klinisk verksamhet Kompetenser utifrån redan anställda Patienter som söker sig till kliniken alt blir remitterade Resurser för att genomföra förändring tid, ekonomi etc Kompetensutveckling parallellt med daglig klinisk verksamhet Utvärderas oftast inte

15 Implementering går snabbt! # Om planerade och aklva effeklva strategier för förändring används ca 2-3 år utan genomtänkt,aklva och effeklva strategier upp Lll 17 år Lll aldrig...

16

17 Implementering sker alltid i ett sammanhang Lagar och regelverk Organisationens förutsättningar Riktlinjer, mål, förankring, utbildning, ekonomi etc Individen

18 Ex Rehabiliteringsgarantin: EVIDENSLÄGET: Rehabilitering som kombinerar multimodala kliniska insatser med insatser på arbetsplatsen är mest effektivt för att minska sjukfrånvaron, minska sjukpensionering och öka återgång i arbete Landstingens uppdrag; vård och hälsa arbetsåtergång? Företagshälsovårdens uppdrag; arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen samt att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa Hinder i RG i relation till evidens à Individnivå; vårdgivarens motstånd mot målet arbetsåtergång, okunskap om hur att arbeta mot/med arbetsplatsen à Policynivå; överenskommelsen inkluderar inte riktlinjer, ekonomiska incitament etc för arbetsplatsen involvering Företagshälsovårdens roll?

19 Vad behövs för en lyckad implementering? Gemensam och förankrad målbild Klar beskrivning av vad OCH VEM som skall göra (s) manualer, lathund etc Kompetens utbildning, rekrytering etc Strukturerad handlingsplan för införandet Gemensam och förankrad syn på vilka effekter som skall uppnås Resurser för förändring ekonomiska, organisatoriska, individuella

20 Ex Riskanalys vid implementering - RG Bristande förankring om överenskommelsen och vad den konkret innebär (ex tolkning av vad MMR är) Inga klara konkreta riktlinjer över vad som skall göras Bristande kompetens i förhållande till uppdraget (ex arbetsplatsen) Bristande ekonomiska resurser för att förändra Olika målbilder (ex staten minskad sjukfrånvaro, landsting/ kliniker bättre hälsa) Bristande tidplan Behandlande personal ställer inte upp på målen (vill ej förändring)

21 Olika vägar för implementering # Låta det hända forskare publicerar resultat, det är upp Lll användaren ak förändra Hjälpa det at hända forskning resulterar i riktlinjer, verktygslådor etc. Få det at hända implementeringen understöds av team som hjälper Lll ak genomföra införandet Fixsen, Naoom, Blasé, Friedman, and Wallace (2005):

22 Implementeringsforskning: HUR och OM man uppnår avsedda mål Vilka åtgärder har vidtagits för att tillförsäkra mål upp fyllnad? Har förutsättningar funnits/givits att uppfylla målen? Hinder möjligheter.. Utveckla och testa modeller för implementering av evidensbaserad praktik mikro och makro nivåer.

23 Implementeringsgrupp Ta fram skriftligt underlag för vad som behövs rörande: individuell kompetens organisatoriskt Material resurser mm för att i vardaglig praktik inom FHV använda vetenskapligt prövade effektiva metoder Deltagare: Inbjudna praktiker inom FHV 2 av varje profession Deltagande cirkulerar över åren Inbjudan ut denna vecka. Uppstartsmöte den 13 juni 23

24 Evidens Vad är det Ett antal högkvalitativa vetenskapliga studier som visar likartat resultat Systematiska sammanställningar som samlar bevisen Naturvetenskapligt ideal kontroll på allt; samt slumpmässigt urval (RCT)

25 När är det tillräckligt med evidens/bevis för att implementeras. En studie med god kvalitet visar god effekt för en metod kontra inga studier för den metod vi idag använder? 5 matchade kontrollerad studier (second best) stöder en viss metod? En studie av god kvalitet visar på negativa effekter av den metoden vi använder idag? Vilken grad av tillförlitlighet ett uttalande om en metods effekter har..

26 EBP- evidensbaserad praktik en noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den för tillfället bästa evidensen för beslutsfattande om åtgärder.. kompletterad med professionell expertis och den berörda personens situation och önskemål Om evidensbaserad praktik, Socialstyrelsen 2011 Personens situation och kontextuella omständigheter Personens erfarenheter och önskemål Professionell expertis Vetenskaplig evidens

27 Varför evidensbaserad praktik Ger en utveckling mot användning av kvalitetssäkrade kostnadseffektiva metoder anpassade till vardagsverkligheten# # Om implementeringsforskning kopplas till så ger det;# En utveckling mot praktisk användbara metoder# # Evidensbaserad praktik för att förbättra klient/patientsäkerheten # #

28 Nya arbetssätt/metoder bör alltid utvärderas för att utläsa effekterna och konsekvenserna av förändringen patientsäkerheten planera och styra införandet mer strukturerat

29 Det är fel på utvärderingen! Utfallsmåttet är fel! Vi har fått fel patienter! Varför? Vad vill vi? Vad är vårt uppdrag..? Varför blir inte patienterna bättre? Vad behöver vi förändra..? Vad kan vi lära av andra? FÖRÄNDRINGSPROCESS

30 Enkät studie om EBP Syfte öka kunskapen om hur och i vilken omfattning personal inom företagshälsovården i Sverige använder sig av vetenskapligt kvalitetssäkrade metoder (EBP) i sitt arbete med att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa. à Attityder till EBP inom FHV à Organisatoriskt Hindrande och stödjande faktorer à Efterfrågan från kunderna

31 hur påverkar den företagshälsovårdsenhet där du just nu arbetar dina möjligheter att arbeta evidensbaserat Vår FHV-enhet uppmuntrar mig att arbeta evidensbaserat 58% Vår FHV-enhet har regelbundna kontakter med universitet och andra forskningsinstitutioner 35% Det är viktigt för våra kundföretag att FHV arbetar evidensbaserat 70%

32 ditt intresse, behov och möjligheter för att arbeta enligt evidensbaserad praktik Jag är intresserad av att arbeta utifrån bästa möjliga evidens 94% Det behövs utbildning i hur man arbetar evidensbaserat inom mitt yrkesområde i företagshälsovården 79% Metoder och verktyg är viktiga beståndsdelar inom mitt yrkesområde för att arbeta evidensbaserat. 81% Att arbeta utifrån bästa möjliga evidensbas kommer att bli mer och mer betydelsefullt inom företagshälsovården 87%

33 Kurs Kursstart 27 aug 33

34 Organisation av forskning FHV Ledningsgrupp (programgrupp akademin) Projektgrupper (inblandade aktörer i spec studier) Samverkansgrupper arbetstagarrepresentanter, arbetsgivarrepresentanter, FHV representanter Implementeringsgrupp (FHV, akademin, FSF)

35 Program upplägg metod utveckling Train the trainer Metod" Utbildning för FHV" Målgrupp" Studiedesign" Samarbetspartners" Tidig insats ryggbesvär! Röda och Gula flagg! Anställda! RCT! Previa, Feelgood, F&S, Inst medicinsk yoga, Posten AB! AHA-metoden för FHV! Survey feedback! Hela arbetsplatser! Processanalys! Ett antal FHV anmält intresse! Effektivt Ledarskap! OBM! Chefer! RCT! Under utveckling! Genus! Under utveckling! Steg I: FHV personal! Steg 2: chefer! Processanalys! Landstingshälsan Västmanland! EBP! EBP för FHV! FHV personal! Observationsstudie! KI uppdragsutbildning

36 Sammanfattning partsmöten Ledning FHV, arbetsgivare, anställda Tydlighet FHV behöver tydligare förmedla vad de kan erbjuda sina kunder. De behöver bli tydligare med att visa vilka de är och vilken kompetens de besitter. Kunderna i sin tur behöver också bli tydligare med vad de behöver och förväntar sig av sin företagshälsovård, det vill säga beställarkompetensen behöver bli bättre. Förebyggande arbete Förebyggande arbete och tidiga insatser är något både fack och FHV anser vara viktigt och vill prioritera. Då det är svårt att visa på kostnadseffektiviteten av förebyggande arbete är det svårare att få kunden intresserad av detta. Arbetsgivarorganisationerna bekräftar att företagen är beredda att betala för problem som uppkommit men ej för förebyggande insatser. Korta avtal främjar ej heller långsiktigt hälsoarbete. Kostnadseffektivitet Vikten av att kunna påvisa lönsamheten i företagshälsovårdens insatser var något som framhölls vid samtliga möten. För att motivera arbetsgivare att satsa på hälsofrämjande insatser måste de se den ekonomiska nyttan av det de köper. Här behövs mer tillämpbar forskning. 36

37 Cont. Utvärdering Att utvärdera det FHV gör är mycket viktigt för att utveckla evidensen och visa på eventuella effekter för kunden. Både FHV och kunden behöver bli bättre på utvärdering och det bör betraktas som en naturlig del i processen. Multikompetens - Det råder skilda uppfattningar om huruvida FHV innehar multikompetens eller inte. Vissa lyfter det som dess styrka andra påpekar bristen av multikompetens som en svaghet. En tolkning av de divergerande åsikterna är att det ser väldigt olika ut mellan olika kliniker. Resursbank Både arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden lyfte frågan om en gemensam resursbank som dels skulle kunna fungera som hjälp vid upphandling av FHV (vilka evidensbaserade metoder finns och rekommenderas?), dels som ett kompetenscentrum med specifik branschkunskap. Både företagshälsovården och dess kunder skulle kunna gagnas av detta. Ramverk Något som delvis hänger ihop med punkten ovan om tydlighet är avsaknaden av nationella rekommendationer för FHV. Detta diskuterades främst av fackföreningarna, men osäkerheten om FHVs roll togs upp vid samtliga möten. 37

38 Kompetenscentret för företagshälsovård # Syftar till att vara en samlingspunkt för att informera om forskning och utbildning för FHV inom FAS-programmen samt spridning av evidensbaserade metoder# Vetenskapliga publikationer # Populärvetenskapliga skrifter# # Samverkan mellan FAS programmen och FAS nätverken# # # # 4

39 Nätverk KI Nätverk Uppsala Program KTH Magisterutbildning för skyddsingenjörer KTH Professuren i FHV forskning Magisterutbildning för sköterskor, beteendevetare, ergonomer KI Kompetenscenter för FHV Program KI

40 Mål inom första 12 månaderna ü Organisation inom programmet och samarbete inom kompetenscentret har formerats ü Nationell samverkan om FHV forskning har påbörjats ü Blogg som informationskälla; ü Hemsida med vad som är på gång, nya studier, rapporter, nya metoder att tillämpa, utbildningar mm ü Survey till FHV om användande av evidensbaserad kunskap. ü En doktorand/post doc från FHV har rekryterats ü 1-2 projekt har påbörjats och minst två nya projekt tillsammans med FHV har initierats och sökts anslag för.

41 Vision En företagshälsovård som : arbetar på vetenskaplig grund enligt evidensbaserad praklk konkurrerar genom kvalitet i uxörandet och som har: skapat en e+erfrågan hos kunder på evidensbaserade kostnadseffeklva insatser kvalitetskontroll likartad övrig hälso- och sjukvård tydligare roll och uppdrag från staten