Infraljudsotning på Ryaverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Infraljudsotning på Ryaverket"

Transkript

1 Infraljudsotning på Ryaverket Funktionsutvärdering av ljudsotningen på Ryaverkets avfallspannor Infrasound soot cleaning at Ryaverket Performance evaluation of the infrasound soot cleaning system at the incineration boilers of Ryaverket Farzad Anoshepour Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och ingår som ett obligatoriskt moment i Högskoleingenjörsexamen i Energiingenjörsprogrammet med allmän inriktning, 18 högskolepoäng Nr 17/213

2 Infraljudsotning på Ryaverket Infrasound soot cleaning at Ryaverket Farzad Anoshepour, Examensarbete, 15 hp Ämneskategori: Teknik Högskolan i Borås Institutionen Ingenjörshögskolan 51 9 BORÅS Telefon Examinator: Handledare, namn: Handledare, adress: Robert Kjellstrand Robert Kjellstrand Göran Gustafsson/Borås Energi och Miljö Stefan Hjärtstam/Borås Energi och Miljö 54 68, Borås Uppdragsgivare: Borås Energi och Miljö, Ryaverket i Borås, Stefan Hjärtstam Datum: Nyckelord: Sotning, ljudsotning, energieffektivisering, kraftvärme, ekonomiser

3 Sammanfattning Detta examensarbete presenterar en uppföljning av driftresultat från infraljudsotningsanläggningen på Borås Energi och Miljös två avfallspannor på kraftvärmeverket Ryaverket. Perioden som studeras är begränsad till sommaren 213. Dessutom genomförs en ekonomisk uppföljning av infraljudsotningsaffären. Förbränningen av hushålls- och industriavfall i Ryaverkets två avfallspannor resulterar i mycket aska och askbeläggningar på värmeöverförande delar, vilket medför sämre värmeöverföring mellan matarvatten och rökgaser. För att rengöra värmeöverförande delar används olika sotningsmetoder. igare (fram till hösten 211) användes uteslutande ångsotning och sprängsotning på Ryaverket. Dessa sotningsmetoder har en del nackdelar i form av bl.a. materialslitage och höga kostnader. Hösten 211 installerades fyra infraljudsotare på avfallspannornas ekonomisrar. Målet med installationen var att ge en ångsotningsreducering med 9 % för båda pannorna (PVA1 och PVA2) och att sprängsotning inte längre skulle vara nödvändig. Ångsotningsreduceringen beräknades genom ta antal ångsotningar över ekonomisern/antal ångsotningsdagar, för att därefter beräkna skillnaden då infraljudsotarna var i drift och när de var avstängda. Den här studien indikerar en ångsotningreducering för PVA1 på 4 % och för PVA2 på 54 % under den studerade perioden. Dessutom är det fortfarande nödvändigt med sprängsotningar. Leverantören av infraljudsotningsanläggningen har i en egen utredning studerat en längre tidsperiod (oktober 21-oktober 212). Ångsotningsreduceringen för denna period uppskattades till ca 75 %. I det här examensarbetet analyserades och jämfördes mätdata från referensveckor då infraljudsotarna var i drift med veckor då infraljudsotarna var avställda. Den ekonomiska lönsamheten med investeringen uppskattades med annuitetsmetoden. Investeringen i infraljudsotarna visades sig lönsam då besparingen som infaller varje år är större än annuiteten. PVA1 har ett årligt annuitetsöverskott på SEK/år och PVA2 har ett högre annuitetsöverskott på SEK/år. Avbetalningstiden är på 5,4 år för PVA1 och 3,9 år för PVA2. Vid en ångsotningsreducering på 9 % hade avbetalningstiden varit ca 2,5 år. Orsaker till varför infraljudsotarna inte sotar mer effektivt kan vara kopplade till att avfallsbränslet innehåller bly, zink och alkali vilket ger askan vidhäftande egenskaper. I rökgasstråket sitter ekonomisern efter en cyklon som medför till att större askpartiklar fångas upp av cyklonen medan mindre askpartiklar flyger förbi cyklonen och fäster sig på tubpaketen och ekonomiserväggar. Genom tester av ljudtryck och omverifiering av beräkningsmodeller har det konstaterats att infraljudsotarna fungerar som de ska och att de jobbar med optimal frekvens. Borås Energi och Miljö har därför dragit slutsatsen att ljudsotningsfrekvensen är optimal och därför skulle ytterligare åtgärder förmodligen inte förbättra infraljudsotarnas effektivitet.

4 Abstract This thesis evaluates the operational performance of the infrasound soot system installed at the two waste-fired combined heat and power boilers (PVA1 and PVA2) at Ryaverket of Borås Energi och Miljö AB. The time period selected for the evaluation was the summer of 213. In addition an evaluation of the economic results, behind the investment in the infrasound soot system, is undertaken. Incineration of industrial and domestic waste results in an amount of ash. The ash gives a coat on surfaces on the heat transfer units. The coat results in reduced heat transfer. In the autumn of 211 four infrasound soot cleaners were installed at Ryaverket because of the negative sides of the existing steam soot blowers. The goal for the usage reduction of the soot blowers was 9 %. This study shows that the actual reduction was 4 % for PVA1 and 54 % for PVA2 during the investigated period. The supplier of the infrasound soot system has, in an internal investigation ranging from October 21 to October 212, calculated the actual reduction to 75 %. In this thesis a comparison between two different time frames is carried out with help from a hardware that collects measurement data from the incineration boilers. The comparison is from when the infrasound soot cleaners were shut down and when they were in operation. The economic evaluation is done with a method called annuity where the economic model indicates the annual payment for the investment. The conclusion is that the investment of the infrasound soot cleaners is profitable. PVA1 has an annual profit of SEK and PVA2 has an even better annual profit of SEK. The payoff time for the investment is 5,4 years for PVA1 and 3,9 years for PVA2. If the steam soot reduction would have resulted in 9 %, the payoff time would have been 2,5 years. A possible reason for the difficulty to remove the ash coat is that the waste fuel contains lead, zinc and alkali. These substances might give the ash an adhesive ability. The infrasound soot cleaners are located downstream of the cyclone, where larger ash particles are removed from the flue gas. The remaining ash particles in the flue gas downstream of the cyclone are small, which might increase the adhesive behavior of the ash. Various tests, carried out prior to this investigation, show that the sound frequency is close to optimal and further optimization of the frequency would probably not improve the performance the infrasound soot cleaners.

5 Förord Jag vill börja med att tacka Robert Kjellstrand på Högskolan i Borås samt Borås Energi och Miljö och dess personal för att givit mig chansen att få delta i det här mycket lärorika arbetet. Ett stort tack till mina handledare Stefan Hjärtstam och Göran Gustafsson på Ryaverket som givit mig värdefull handledning. Jag vill även tacka Martin Ellebro och Andreas Fredriksson på Infrafone för att ha varit mycket behjälpliga med bakgrundsinformation till det här examensarbetet.

6 Innehåll 1. Introduktion Bakgrund Borås Energi och Miljö Problemställning Syfte Avgränsningar Metod Driftanalys Ekonomi Teori Olika sotningsmetoder Infraljudsotare För- och nackdelar med infraljudsotning Infraljudsotning på Ryaverket Referensinstallation E.ON Norrköping P Resultat Driftanalys PVA PVA Sammanfattning Ekonomiska resultat PVA PVA Ekonomisk sammanställning för PVA1 och PVA Avbetalningstid Diskussion Slutsats Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 1 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Bilaga 2 PVA1 Med ljudsotare 3juni-1juni PVA2 Med ljudsotare 3juni-1juni PVA1 Med ljudsotare 1juni-17juni PVA2 Med ljudsotare 1juni-17juni PVA1 Med ljudsotare 17juni-24juni PVA2 Med ljudsotare 17juni-24juni PVA1 Med ljudsotare 24juni-1juli PVA2 Med ljudsotare 24juni-1juli PVA1 Med ljudsotare 1juli-8juli PVA2 Med ljudsotare 1juli-8juli PVA1 Med ljudsotare 8juli-15juli PVA2 Med ljudsotare 8juli-15juli PVA1 Med ljudsotare 15juli-22juli PVA2 Med ljudsotare 15juli-22juli PVA1 Med ljudsotare 22juli-29juli PVA2 Med ljudsotare 22juli-29juli PVA1 Med ljudsotare 29juli-5aug PVA2 Med ljudsotare 29juni-5aug PVA1 Med ljudsotare 5aug-12aug PVA2 Med ljudsotare 5aug-12aug

7 Bilaga 21 Bilaga 22 Bilaga 23 Bilaga 24 Bilaga 25 Bilaga 26 Bilaga 27 Bilaga 28 Bilaga 29 Bilaga 3 Bilaga 31 Bilaga 32 Bilaga 33 Bilaga 34 PVA1 Med ljudsotare 12aug-19aug PVA2 Med ljudsotare 12aug-19aug PVA1 Med ljudsotare 19aug-26aug PVA2 Med ljudsotare 19aug-26aug PVA1 Med ljudsotare 26aug-2sep PVA2 Med ljudsotare 26aug-2sep PVA1 Med ljudsotare 2sep-6sep PVA2 Med ljudsotare 2sep-6sep PVA1 Utan ljudsotare 13sep-2sep PVA2 Utan ljudsotare 13sep-2sep PVA1 Utan ljudsotare 2sep-26sep PVA2 Utan ljudsotare 2sep-27sep PVA2 Utan ljudsotare 27sep-4okt PVA2 Utan ljudsotare 4okt-1okt

8 1. Introduktion I introduktionen presenteras bakgrunden, syftet med utvärderingen, avgränsningarna inom arbetet och metoderna för hur diverse delar i rapporten togs fram och studerades. 1.1 Bakgrund Bakgrunden introducerar information om Borås Energi och Miljö i allmänhet. Fakta om Ryaverket och dess processer samt problemställningen redovisas då det är grunden till examensarbetet Borås Energi och Miljö Borås Energi och Miljö AB (BEM) är ett kommunalt företag som erbjuder tjänster inom energi-, VA-, avfalls- och miljöområden. Det ägs av Borås Stad och ingår i Borås Stadshus AB. Personalstyrkan är på 217 stycken och omsättningen uppgår till nästan en miljard kronor per år. BEM och Institutionen Ingenjörshögskolan (Högskolan i Borås) ingår i ett internationellt samarbete som går under namnet Waste Recovery. Målet är att nå ett hållbart samhälle genom handel av expertis och varor. Det här examensarbetet är kopplat till sammarbetet mellan Högskolan i Borås och BEM. Leverantören av den studerande infraljudsotningsanläggningen har inte deltagit i utredningen (examensarbetet), men leverantören har varit mycket behjälplig med bakgrundsinformation om teorin bakom ljudsotning. Ryaverket i centrala Borås är den största producenten av fjärrvärme, el och fjärrkyla inom BEM. Anläggningen byggdes under mitten av 196-talet. På Ryaverket finns fyra större ångpannor, två fliseldade rosterpannor och två avfallseldade bubblande fluidbäddpannor (BFB). I avfallspannorna förbränns både industri- och hushållsavfall, vilka har förbehandlats på avfallsanläggningen Sobacken. Ungefär 75 % av den producerade energin på Ryaverket blir fjärrvärme. Elproduktionen sker i två ångturbiner där elektricitet alstras i generatorerna. Askhantering utförs på både biobränslet och avfallet. Biobränslets aska återförs till naturen. Avfallsaskan kan kategoriseras i fyra askfraktioner: en bottenaska och tre flygaskfraktioner. Från bottenaskan återvinns först metallresterna medan den resterande delen används som täckmaterial på asbestdeponin på Sobacken. Flygaskan innehåller klorerade och bromerade dioxiner, klorfenoler, klorbensener, tungmetaller och andra farliga, långlivade och organiska giftutsläpp som är skadliga för naturen (Andreasson, 2). Flygaskan klassificeras som farligt avfall och transporteras därför till Langöya, Norge där flygaskan tas om hand (Svensk författningssamling, 211). (Borås Energi och Miljö, 213) Problemställning Ryaverkets två avfallspannor är av typen bubblande fluidiserade bäddpannor. I slutet av respektive pannas rökgasstråk sitter en ekonomiser, en slags värmeväxlare, där rökgasvärme används för förvärmning av matarvatten. Figur 1 visar en schematisk bild av en ekonomisers funktion i en typisk ångpanneprocess. 1

9 Rökgaser Luftfläkt Luftförvärmare Matarvattenpump Ekonomiser Överhettare Överhettad ånga Förångare Bränsle Figur 1: Enkel schematisk bild över en ångpanna. Ekonomiserdelen är markerat med rött i figuren. (Alvarez, 26) Det finns en högre andel aska i avfall än i biogas eller olja. Askpartiklarna i rökgaserna från avfallsförbränningen bildar beläggningar på värmeöverförande delar som ekonomiser, överhettare och konvektionsdelen. Dessa beläggningar är korrosiva och försämrar dessutom värmeöverföringen. För att motverka dessa beläggningar så ångsotas värmeöverförande delar med jämna mellanrum. Vid en traditionell ångsotning sprutas det in ånga under högt tryck (1-3 bar) på dem värmeöverförande ytorna (Niklasson & Davidsson, 29). Efter en ångsotning sänks rökgastemperaturen efter ekonomisern. Detta beror på att beläggningen tas bort och man får en bättre värmeöverföring mellan rökgaserna och matarvattnet. Med tiden ökar temperaturen efter ekonomisern eftersom beläggningen ökar och värmeöverföringen försämras. Detta illustreras i ett diagram som visar att rökgastemperaturkurvan blir sågtandad, (se bilaga 1). De sågtandade temperatursänkningarna som sker efter varje ångsotning vill undvikas genom att förebygga beläggningarna. Istället eftertraktas en lägre temperatur efter ekonomisern, för då är det optimal värmeöverföring från rökgaserna till matarvattnet vilket eftersträvas. Som metod för att avlägsna beläggningar användes tidigare ångsotning (flera gånger per dygn) och sprängsotning (tre gånger per år). Nackdelarna med ångsotning och sprängsotning är: Högt slitage på delarna som ångsotas (överhettare, konvektionsdel och ekonomiser). Totalverkningsgraden på pannan sänks eftersom en del av den producerade ångan går till ångsotning istället för produktion av el och fjärrvärme (Ellebro, 213a). 2

10 Kostnad för sprängsotningstjänster från företaget Sprängsotning AB (Sprängsotning, 213a). Sprängsotning bidrar till utmattning och sprickor på väggar i murverk (Niklasson & Davidsson, 29). För att minska de nämnda nackdelarna med ångsotning och sprängsotning samt för att förhindra bildandet av en askbeläggning på dem värmeöverförande delarna, installerades ljudsotare till varje avfallspanna hösten 211. Ljudsotarnas placering i respektive pannas rökgasstråk visas i Figur 2 nedan. De fyra ljudsotarna är av typen infraljud och levererades av Infrafone AB (Infrafone, 213a). En ljudsotare sitter högst upp på ekonomisern och en sitter längst ner på ekonomisern på varje panna. Figur 2: Schematisk bild över en av BFB-pannorna. Ljudsotarnas placering är markerat med rött i figuren. (Niklasson & Davidsson, 29). Ljudsotarnas syfte är i grunden att det inte ska hinna bildas beläggningar på värmeöverförande delar och att antalet ång- och sprängsotningar därmed kan reduceras. Förväntningarna på ljudsotningsinstallationen har inte helt uppnåtts, eftersom pannorna fortfarande behöver ångsotas med täta mellanrum. 1.2 Syfte Det här examensarbetet på 15 högskolepoäng ingår som en obligatorisk del i energiingenjörsprogrammet vid Högskolan i Borås. Syftet med examensarbetet är att göra en undersökning av ljudsotningsanläggningen vid Ryaverket i form av driftuppföljning samt att göra en uppföljning av investeringen. 1.3 Avgränsningar Med avseende på examensarbetets omfattning har ljudtekniska analyser kopplade till ljudsotarnas funktion utelämnats. Även askans kemiska och fysikaliska egenskaper, vilka i sig påverkar beläggningsproblematiken, har uteslutits. I de ekonomiska kalkylerna uteslöts 3

11 kostnaderna som uppstår när ångsotningar reducerar pannans totalverkningsgrad. Andra sotningsmetoder än infraljudsotning har inte studerats ingående. 1.4 Metod Efter inledande informationssökning och tidsplanering kopplade till examensarbetet lades fokus på en driftanalys baserad på mätdata samt en ekonomisk analys baserad på leverantörsavtal och faktiskt driftsutfall Driftanalys En analys av driftdata utfördes i syfte att undersöka och jämföra mätdata från en period då ljudsotarna var aktiva (ca 3 månader) med mätdata från en period då ljudsotarna var avstängda för revision (ca 3veckor). Leverantören av ljudsotningsanläggningen har i en egen utredning över en betydligt längre period (okt 21-okt 211 utan ljudsotning jämfört med okt 211-okt 212 med ljudsotning) uppskattat ångsotningsreduceringen till ca 75 %. Driftanalysen i detta examensarbete genomfördes för att få att få ett komplement till leverantörens utredning. BEM mäter kontinuerligt en mängd driftsrelaterade data. Genom programvaran Cactus (Cactus, 213) samlas mätdata till en central server. För den driftstekniska analysen har följande mätdata analyserats: Temperaturer före och efter ekonomisrarna, sotångflöde, differenstryck över ekonomisern och ljudtryck över respektive ljudsotare. Driftsparametrarna sammanställs veckovis och redovisas i form av diagram där följande kan avläsas: Antal ångsotningar per dygn. Hur temperaturen före och efter ekonomisern ökar under en viss period. Typ av ångsotning. Det finns tre ångsotningsvarianter. 1. Överhettare, konvektionsdel och ekonomiser (typ 1). 2. Överhettare och konvektionsdel (typ 2). 3. Ekonomiser (typ 3). Hur mycket en ångsotning sänker rökgastemperaturen. I samtliga diagram så har temperatur- och ljudtrycksvariablerna högre värden jämfört med sotångflödet- och difftryck över ekonomiser-variablerna. Vid driftanalysen valdes tidsperioder som inte har större påverkande driftstörningar som exempelvis driftstopp osv. Slutligen beräknas antal ångsotningar som förekommer när pannornas ljudsotare är aktiva och när dem är avstängda. Dessa medelångsotningar klargör hur mycket reducering av ångsotningar som infaller när ljudsotarna är på gentemot när ljudsotarna är avstängda. Referensperioderna som granskas är följande. PVA1, med ljudsotare: PVA1, utan ljudsotare: PVA2, med ljudsotare: PVA2, utan ljudsotare: Medelanvändningen av ångsotningarna beräknas genom att räkna antal ångsotningar över ekonomisern och dividera med antal ångsotningsdagar. 4

12 Dagar med driftstopp eller förbränning av olja uteslöts eftersom det påverkar statistiken då vid driftstopp ångsotas ej pannorna och förbränning av olja ger mindre askmängd Ekonomi Den ekonomiska granskningen av affären baseras på ett ekonomiskt underlag som togs fram vid förhandlingarna mellan BEM och leverantören. Detta underlag identifierar potentiella besparingar som infaller vid installation av ljudsotare. Besparingarna omfattar faktorer såsom reducerat ekonomiserslitage, uteslutna sprängsotningar och ökad totalverkningsgrad för pannan. sperioden mellan och är en period då ljudsotarna var i drift. Perioden granskades för att uppskatta ljudsotningens aktuella effektivitet och för att få ett komplement till leverantörens utredning kring ångsotningsreduceringsgraden. Målsättningen för ljudsotningsinstallationen var en ångsotningsreducering med 9% vid köp av två ljudsotare till samma ekonomiser. Det skall noteras att de dagar då det var driftstopp eller förbränning av olja ej räknades med i statistiken och kalkylerna eftersom sådana faktorer påverkar askmängd och ångsotningsfrekvens. Vid beräkning av antal ångsotningar per dag analyserades driftdata med hjälp av programvaran Cactus. Från mätdata kan exakt tidpunkt för ångsotningen och typ av ångsotning avläsas. Vid de ekonomiska beräkningarna och driftanalysen granskades endast ekonomisern. För granskning av ekonomiska resultaten i ljudsotningsinvesteringen användes annuitetsmetoden. Annuitet är en årlig kostnad för investeringen där den årliga avbetalningen är oförändrad genom avbetalningstiden. Enligt annuitetsmetoden är investeringen lönsam om besparingen som infaller varje år är större än annuiteten, det vill säga ett positivt annuitetsöverskott. Annuitet beräknas enligt Ekvation 1. A = G * a Ekvation 1. A = Annuitet [SEK/år] G = Grundinvesteringen [SEK] a = annuitetsfaktorn [-] För att beräkna annuitet så behövs annuitetsfaktorn a som fås genom Ekvation 2. a = Ekvation 2. p = kalkylränta [%] n = Brukstid [år] Enligt det ekonomiska underlaget från förhandlingarna infaller en del besparingar vid investeringen i ljudsotningsanläggningen för kunden. Innan installationen av infraljudsotarna hade en ekonomiser en uppskattad livslängd på 1 år. Vid 1 % ångsotningsreducering uppskattas livslängden på en ekonomiser bli 14 år. Ökningen av livslängden beror på minskat materialslitage från ångsotningen. Den årliga besparingen blir enligt Ekvation 3: Besparing från ångslitagereduceringen = (Ekonomiserkostnad/1år) (Ekonomiserkostnad/14år) Ekvation 3. En ytterligare besparing ligger i att sprängsotningarna utesluts. Sprängsotningen är en betalningstjänst som betalas årligen. Kostnadsbesparingen som följer vid helt utebliven sprängsotning ser ut som Ekvation 4: 5

13 Besparing vid utebliven sprängsotning på ekonomisern = Kostnad för sprängsotningsföretagets tjänst Ekvation 4. Slutligen beräknas annuitetsöverskottet enligt Ekvation 5: Annuitetsöverskott = Besparing från ångslitagereduceringen + Besparing från uteslutna sprängsotningar Annuitet Ekvation 5. Pay-off metoden användes för att se hur lång avbetalningstiden är för investeringen. Den här investeringskalkylen redovisar hur många år det tar för årliga besparingen att uppnå investeringens totala kostnad. Ju kortare avbetalningstid en investering har, desto lönsammare anses investeringen. Med Ekvation 6 kan Avbetalningstiden beräknas som: Avbetalningstiden = Ekvation 6. En betalningsplan upprättades mellan BEM och leverantören för hur investeringen skall avbetalas. Vid avtalet bestämdes att BEM skall betala en summa efter ett utfört delmoment vid installationen utav leverantören. Investeringens storlek är därför ett sammanlagt belopp från tidsperioden då installationen påbörjades hösten 211 fram till hösten 213 då ekonomin granskades. 2. Teori I den här studien undersöks infraljudsotning och därför följer ett förklarande avsnitt där den bakomliggande tekniken presenteras. Grundläggande akustik och dess begrepp introduceras. Även den undersökta ljudsotnings anläggningen på Ryaverket presenteras samt en referensinstallation av ljudsotning (E.ON Norrköping P14). Avsnittet behandlar även olika sotningsprinciper i allmänhet samt ger en mer ingående beskrivning av infraljudsotningsprincipen. Avslutningsvis beskrivs Ryaverkets infraljudsotare och deras metoder samt referensverk. 2.1 Olika sotningsmetoder Ångsotning: Metoden går ut på att ånga sprutas in med 1-3 bars tryck, direkt på värmeöverförande ytor. På detta vis reduceras de oönskade beläggningar genom blästring. Ångsotning kan användas på de flesta sotpåverkade komponenter i rökgastråket såsom överhettaren, konvektionsdelen och ekonomisern (Niklasson & Davidsson, 29). Luftsotning: Istället för ånga blåses luft på rengöringsytan. Luftsotning ger lägre sotningseffektivitet än exempelvis ångsotning men minskar erosionsskador då det inte finns vatten i luften (Niklasson & Davidsson, 29). Vattensotning: Den här metoden går ut på att vatten under högt tryck sprutas direkt mot ytan som behöver rengöras. Fördelen med vattensotning är att det ger effektiv sotning och därför används metoden främst till hårda beläggningar som bildats av förbränningens höga temperaturer. Metoden fungerar både i drift och vid stillestånd. Nackdelen med vattensotning är slitage på ytorna som rengörs. Utöver slitageskadorna som uppstår vid vattensotning finns även risk för materialskador och sprickor i samband med temperaturchocken som bildas när pannan är i drift och vattensotning initieras (Niklasson & Davidsson, 29), (Skaardal, 1984). 6

14 Vattendusch: Fungerar på samma sätt som vattensotning men med lägre tryck. Vattnet underlättar upplösning av beläggningen genom att tränga in i hygroskopiska sotbeläggningar. När vattnet i beläggningen förångas bildas expansionskraft från volymökningen som i sin tur bildar sprickor i beläggningen. Vattendusch passar endast för vissa typer av sotbeläggningar (Niklasson & Davidsson, 29). Kulsotning: I konvektions- och ekonomiserdelen kan kulor eller clips av metall släppas ner över sotbelagda ytorna. Metoden är främst lämplig om beläggningarna som ska avlägsnas är torra och hårda (spröda). Kulsotning ger upphov till slitage och skador på delarna som kulsotas (Niklasson & Davidsson, 29), (Skaardal, 1984). Slagsotning: En slaghammare slår mot rengöringsobjektet och dem resulterande vibrationerna i rengöringsobjektet leder till att askbeläggningarna släpper från sina fästytor. En fördel med metoden är att slagsotningsenheten sitter på utsidan av rökgasstråket. Principen är enkel och billig i drift (Eklund & Rodin, 24). Vibrationerna som uppstår ifrån slagsotning kan orsaka utmattning och sprickor (Niklasson & Davidsson, 29). Sprängsotning: Med sprängsotning knäcks askbeläggningar sönder genom upprepade explosioner. En speciell säck som består utav plast och befuktat papper förs in i pannan/rökgaskanalen genom en lucka. Säcken fylls med knallgas som exploderar vid antändning utifrån pannan. Sprängsotning tas i bruk få gånger per år när man behöver eliminera svåra beläggningar. Mestadels använder man sprängsotningsprincipen som komplement till övriga sotningsprinciper. Fördelen med sprängsotning är att metoden kan utföras under drift (Sprängsotning, 213b). Vibrationerna som uppstår ifrån sprängsotning kan orsaka utmattning och sprickor (Niklasson & Davidsson, 29). Ljudsotning: Kan kategoriseras som hörbart- eller infraljud beroende på ljudfrekvensen. Hörbar ljudsotning namnges ibland som tutsotning. Båda principerna har som metod att med hjälp av tryckluft få ett objekt att vibrera som i sin tur skapar vibrationer i luften. Ljudsotning används ofta som komplement till andra sotningsmetoder, som exempelvis ångsotning, men kan ersätta ångsotning fullständigt med rätt förutsättningar (Eklund & Rodin, 24). Infraljud som har lägre frekvens än hörbart ljud, är bättre i det avseendet att låga frekvenser färdas längre distanser än höga frekvenser. Låga frekvenser ger även mer turbulens i luften som i sin tur ger bättre sotning (Ellebro, 213b). 2.2 Infraljudsotare Vid infraljudsotning används tryckluft för att skapa vibrationer i en så kallad pulsator. Pulsatorns vibrationer sätter i sin tur rökgaserna i rörelse. Svängningarna i rökgasen utövar en fysisk kraft på omkringliggande material, vilket får beläggningar på tubpaket och väggar att lossna. Med andra ord är infraljudsotare en typ av luftvibrerare. Vanligtvis brukar frekvensen på ljudsotaren justeras in så den sammanträffar med pannväggens egenfrekvens, vilket görs i syfte att frambringa stående ljudvågor (Nyberg, 211). Stående ljudvågor är vågor som bildas när ljudvågor reflekterar mot en barriär (yta) och studsar tillbaka i motsatt riktning (Persson, 27). Stående ljudvågor finns i en- och flerdimensioner. Infraljud är ljud som människan kan känna men inte höra. Infraljud färdas längre sträckor än hörbart ljud. Frekvenser mellan ungefär -2 Hz betraktas som infraljud. Frekvensintervallet mellan 2 och 2 Hz anges som hörbart ljud. Över 2 khz är frekvensen återigen ej 7

15 hörbar och benämns ultraljud (Viberg, 199). Figur 3 nedan visar en schematisk bild över ljudspektrum. Ej hörbart Hörbart Ej hörbart 2 Hz 2 Hz Frekvens Figur 3: Schematisk bild över ljudspektrum. Ljudintensitet är ett mått som beskriver ljudeffekt över en viss area och har enheten W/m 2 (Jerkert, 28). Ljudtryck anger tryckvariationen som bildas av ljudvåg och har enheten Pa (Mackenzie, 1969). Örat kan uppfatta ljudtryck redan vid låga tal som,2 Pa. Tal med många decimaler är opraktiskt och därför används en enhetsomvandling för att få ett logaritmiskt mått kallat decibel (db). Förutom att decimaler försvinner fungerar även ljudtrycksnivån som referensfall. Ett exempel kan vara att hörtröskeln sätts till db. Det är därmed skillnad mellan ljudtryck och ljudintensitet som mäts i Pa respektive W/m 2 medan ljudtrycksnivå och ljudintensitetsnivå mäts i db (Sundberg, 1989). Människans uppfattning av ljud behöver inte börja exakt vid frekvensen 2 Hz. Det beror på ljudtrycket vid den frekvensen. Om ljudtrycket är tillräckligt högt kan även ljud med låga frekvenser höras. Infraljud som är icke hörbart kan även sträcka sig till frekvenser som exempelvis 3 Hz och fortfarande vara icke hörbara (Ellebro, 213d). Figur 4 nedanför illusterar hörbarhetsområden vid en frekvens och ljudtryck. Figur 4: Diagram på hörbarhetsområden (Ellebro, 213d). Ljudets våglängd λ är relaterat till ljudets frekvens f och hastighet c enligt Ekvation 7: 8

16 λ = f c Ekvation 7. Ljudets hastighet är visserligen temperaturberoende, men kan ändå sättas som relativt konstant (ca 34 m/s). Då blir våglängden direkt beroende av frekvensen, där en hög frekvens ger en kort våglängd och vice versa. När det svänger hastigt i gaser, vätskor eller fasta material uttrycks det som att det vibrerar. Vibrationer sprider sig på liknande sätt som ringar sprider sig på vattnet när något fallit ner i vattnet (Lundgren, Norbelie & Bergström, 1974). Ljudsotarna sitter på en anslutningsfläns som svetsas fast vid rengöringsytan. Igenom ett hål mellan anslutningsflänsen och rengöringsytan transporteras infraljudsvibrationerna. (Infrafone, 213b). En infraljudsotare är ett kvartsvågsrör där resonansrörets längd bestäms utav våglängden. En vanlig våglängd [λ] på ljudet för en infraljudsotare är 2 m, vilket motsvarar en ungefärlig frekvens på 17 Hz. Eftersom det är ett kvartsvågsrör divideras våglängden med fyra. Därför blir resonansrörets längd 5 m på en infraljudsotare (Ellebro, 213c) enligt Ekvation 8: Resonansrörets längd = Ekvation 8. 4 Våglängden ökar vid ökad längd på resonansrör. På så sätt påverkas även frekvensen av ökad längd av resonansröret. Eftersom frekvensen är direkt påverkad utav våglängden. Detta leder till att frekvensen minskar på infraljudsotaren vid ökad längd på resonansröret. Med hjälp av Figur 5 förklaras tekniken i en infraljudsotare. 1. Pulsatorn: Skapar luftpuffar som skickas vidare till insonatorn. Luftpuffarna bildas med hjälp av tryckluft som kommer från en tryckluftstank. Pulsatorn är uppbyggd av bland annat en cylinder, kolv och en titanfjäder. 2. Insonatorn: Är delen som innehåller pulsatorn och en justerbar platta som kan ändra längd och därmed frekvensen. 3. Fjäderupphängningen: Hjälper till att avlasta infraljudsotaren. Annars skulle all viktbelastning ligga vid anslutningen till pannväggen. 4. Resonansröret: Här bildas de stående ljudvågorna utav luftpuffarna. Resonansrörets längd påverkar ljudets frekvens. 5. Vibrationsdämparen: När ljudet genereras skapar kraften vibrationer på själva ljudsotaren. Vibrationsdämparen minimerar dessa vibrationer. 6. Diffusorn: Har som syfte att ge diffraktion av ljudvibrationerna. 7. Anslutningsstoset: Delen på infraljudsotaren som svetsas fast på pannväggen. I andra änden monteras stoset med diffusorn med en fläns. 9

17 1. Pulsator 2. Insonator 3. Fjäderupphängning 4. Resonansrör 5. Vibrationsdämpare 6. Diffusrör 7. Anslutningsstos Figur 5: Schematisk bild på en infraljudsotare (Infrafone, 213). Det finns en mängd industriella leverantörer av hörbara ljudsotare som exempelvis Nirafon, Quattrosonics och Hilsonic. När det gäller infraljudsotare är antal leverantörer mer begränsat. Det finns dock aktörer som till exempel Infrafone och Kockum För- och nackdelar med infraljudsotning Fördelar: En fördel med infraljudsotning är att det är billigare i längden jämfört med exempelvis ångsotning. Installationen av ljudsotare är kostsam i sig, men minskade underhållskostnaderna medför besparingar (Hjärtstam, 213). Med lågfrekvent infraljudsotning uppnås ett högre ljudtryck (db, L p ) än vid hörbar ljudsotning, vilket medför bättre sotning. Eftersom ljudtrycket är proportionellt med turbulensen i rökgaserna. En låg ljudfrekvens ger med andra ord högre förflyttning av askpartiklar (Ellebro, 213d). Infraljudsotning medför mer diffraktion än hörbar ljudsotning. Diffraktionen innebär att infraljudvågorna är runtstrålande och kommer därmed bättre åt sotbeläggningen än hörbara ljudvågor som har en mer tydlig riktningsverkan (Ellebro, 213d). 1

18 Infraljudvågor absorberas mindre av omgivande material än hörbara ljudvågor, vilket får till följd att infraljudvågor når längre från ljudkällan än hörbara ljudvågor (Ellebro, 213d). I jämförelse med ångsotning ger infraljudsotning ett lägre materialslitage på värmeöverförande delar och en ökning av pannans totalverkningsgrad (Ellebro, 213a). Ljudsotning har inte de nackdelar som kulsotning har såsom ökat slitage, högre underhållsbehov och sämre arbetsmiljö på grund av det höga underhållsbehovet (Ellebro, 213e). Nackdelar: Infraljudsotning är inte lika soteffektiv som ångsotning. Beläggningar som bildas vid förbränning av avfall och små askpartiklar efter en cyklon som fastnar på ytor avlägsnas inte lika bra med infraljudsotning som med ångsotning (Ellebro, 213f). Infraljudsotning har svårt att rengöra om askan har klibbiga, vidhäftande egenskaper och ifall askpartiklarna är relativt små (Ellebro, 213f). 2.3 Infraljudsotning på Ryaverket Anläggningsdata för Ryaverkets avfallspannor Anläggning Kapacitet Panntillverkare Panntyp Bränsle Kraftvärmeverk, 2 avfallspannor 2 x 2 MW Kvaerner Power (nuvarande Metso). BFB Industri- och hushållsavfall Installations år av ljudsotarna 211 Infraljudsgenerator Rengöringsområde Temperatur Frekvens Övre 2 x APX2, nedre 2 x APL1 2 x Ekonomiser 35 C vid cyklonen, 15 C efter ekonomiser De övre ljudsotarna 25 Hz, nedre 28 Hz På Ryaverket finns det totalt fyra infraljudsotare. Initiering av ljudsotningarna är tidsinställd och sotningsvibrationerna sker under fyra sekunder. Varje ljudsotare har en cykeltid på 36 sekunder innan den sätts igång på nytt. Frekvensen under ljudsotningen är konstant. För ljudsotarna gäller följande turordning: Övre panna 1 Nedre panna 1 Övre panna 2 Nedre panna 2. Det är 9 sekunder mellan varje ljudsotning. Ljudsotarnas turordning och tid 11

19 Ljudsotningsaktivitet förklaras illustrativt i Figur 6 nedanför. Om en ljudsotare är tillfälligt avstängd ändras inte intervallet utan den ljudsotaren hoppas bara över. Övre ljudsotare PVA1 Nedre ljudsotare PVA1 Övre ljudsotare PVA2 Nedre ljudsotare PVA [s] Figur 6: Schematisk diagram över ljudsotarnas turordning och tidsföljd. PVA är namnet på Ryaverkets avfallspannor. Ljudsotningen på Ryaverket fungerar som ett komplement till ett befintligt ångsotningssystem. Ångsotningarna sker med 1 bars ångtryck som hämtas från ångpannornas producerade ånga. Styrningen sker manuellt ifrån kontrollrummet. Det finns tre ångsotningsprogram som operatören kan starta (se Metod). 12

20 DCS PLC PVA1 PLC PVA1 PLC PVA2 PLC PVA2 Övre ljudsotare, PVA1 Nedre ljudsotare, PVA1 Övre ljudsotare, PVA2 Nedre ljudsotare, PVA2 VM VM VM VM VA VA VA VA VA VSÄ Tank 6-8 bar VA Arbetsluft (Tryckluft) VAL Figur 7: Schematisk bild på infraljudsotningen på Ryaverket. VA=Avstängningsventil, VM=Magnetventil, VSÄ=Säkerhetsventil, VAL=Avluftningsventil, DSC=Huvudstyrsystem, PLC=Programmerbart styrsystem. Installationen av infraljudsotningen har en god driftsäkerhet. Ventiler och tryckförsörjningen kräver sällan underhåll. Nedanför visas Bild 1-4 som är tagna på Ryaverket. Dessa bilder illustrerar hur infraljudsotarna ser ut. 13

21 Bild 1: Övre infraljudsotarna vid Ryaverket. Pulsatorn syns på bilden. (Anoshepour, F (213). 14

22 Bild 2: Övre infraljudsotarna vid Ryaverket i profil. Pulsatorn, insonatorn samt vibrationsdämparen syns. (Anoshepour, F (213). Bild 3: En av nedre infraljudsotarna vid Ryaverket. Hela infraljudsotaren med samtliga delar synliga såsom pulsatorn, insonatorn, vibrationsdämparen, fjäderupphängningen, resonansröret, diffusorn och stoset visas. (Anoshepour, F (213). 15

23 Bild 4: Tryckluftstanken till infraljudsotningsanläggningen vid Ryaverket. (Anoshepour, F (213). 16

24 Vid en lyckad infraljudsotningsinstallation kan ångsotningsreduceringen bli hela 7-1 % (Fredriksson, 213). Reduceringsgraden beror på flera faktorer som typ av bränsle som förbränns, asktemperaturer och askans vidhäftning till ytor. Förbränning av torv- och biobränslen är enklare att sota eftersom dessa bränslen inte innehåller lika mycket askbildande ämnen och inte är lika heterogena såsom avfallsbränsle. Det finns en mängd lyckade infraljudsotningsinstallationer där ångsotningarna uteslutits helt. Anläggningar som klarar sig med enbart infraljudsotning är bland annat (Infrafone, 213c). - Oulu 5MW th, torv- och biobränsle - Göteborg 56 MW th, industriavfall - Köping 12 MW th, hushåll- och industriavfall - Knivsta 15 MW th, biobränsle Referensinstallation E.ON Norrköping P14 En närmare granskning görs på P14 Norrköping då referensinstallationen är lik Ryaverkets installation. Likheterna mellan P14 Norrköping och Ryaverket är typen av bränsle som förbränns och rengöringsområde. Det finns dock olikheter som att Ryaverket har en cyklon placerad innan ekonomisern, typ av panna, rökgastemperaturer etc. Syftet med installationen och resultaten presenteras tillsammans med ett Figur 8 som visar minskningen av ångsotningarna. Anläggningsdata för E.ON Norrköping P14 Anläggning Kapacitet Panntillverkare Panntyp Bränsle Kraftvärmeverk 75 MW th Kvaerner Power (nuvarande Metso) CFB Industri- och hushållsavfall Installations år av ljudsotarna 26 Infraljudsgenerator Rengöringsområde Temperatur 1 x APX5 1 x Ekonomiser 35 C in, 175 C ut i rökgaserna Frekvens 25 Hz (E.ON, 213) Syfte Innan installationen av infraljudsotarna ångsotades ekonomisern 3 gånger per dag. Anledningarna till installation av infraljudsotning var: - Förlänga drifttiden på pannan. - Reducera ångsotningen. - Minska slitage och underhållskostnader (Infrafone, 213c). Resultat - Reducering av ångsotningen till -4 gånger per vecka. 17

25 - Ett tunt stoftlager på ekonomiserns yta ser till att värmeöverföringen försämrats med cirka 5 C men asklagret hjälper till att skydda mot dem korrosiva gaserna samt ökar ekonomiserns livslängd. - Ökad last, då ångsotning medför minskad pannlast (Infrafone, 213c). Figur 8: Diagram över rökgastemperatur samt ångsotningsintervall vid P14 Norrköping. Installationen av infraljudsotarna genomfördes 26 och är markerad med grönt i diagrammet (Infrafone, 213c). 3. Resultat Det här avsnittet presenterar resultaten från driftanalysen samt den ekonomiska analysen. Diagrammen för driftanalysen visas för två separata veckor, en typisk vecka med ljudsotarna i drift samt en typisk vecka utan ljudsotarna. Diagrammen för övriga studerade veckor presenteras under bilagor. 3.1 Driftanalys Under det här avsnittet redovisas vad som kan avläsas ifrån Figur Inledningsvis beskrivs hur diagrammen skall tolkas. Förklarande avläsningsmetoder De gröna staplarna visar sotångflödet vid ångsotningar över pannans värmeöverförande delar. De rosa och blå kurvorna är temperaturer före och efter ekonomisern. De röda och gula kurvorna är övre och nedre ljudtryck över infraljudsotarna. När den turkosa kurvan med differenstryck över ekonomiser sjunker, sänks även temperaturen i pannan. Att differenstrycket över ekonomisern sänks beror på att pannan inte är i drift. Typ av ångsotning kan observeras genom att kontrollera i diagrammet vilken temperatur som sänks. Vid den stora ångsotningen (typ 1) sänks temperaturen efter konvektionsdelen och ekonomisern i diagrammen. Vid ångsotning över endast ekonomiser (typ 3) sänks temperaturen endast efter ekonomisern. Ångsotning av typ 2 inträffade aldrig under den analyserade perioden. 18

26 3.1.1 PVA1 Aktiv ljudsotning Figur 9 ( ) Efter en ångsotning av typ 1 sänks temperaturen efter konvektionsdelen med cirka 25 C och temperaturen efter ekonomiserdelen sänks med cirka 17 C. Mellan ångsotningarna ökar rökgastemperaturen efter ekonomiserdelen eftersom en askbeläggning bildas på tubpaketen, vilken ser till att det är värmeöverföring mellan rökgaser och matarvatten. Detta får till följd att temperaturkurvan får ett sågtandat utseende. Det är intressant att notera att värmeöverföringen är som störst direkt efter en ångsotning, för att därefter gradvis avta innan det slutligen är dags för en ny ångsotning. Vid granskning av Figur 9 kan följande avläsas. Pannan ångsotades totalt 13 gånger. Utav dessa är 7 stycken så kallade stora ångsotningar (typ 1). De resterande 6 ångsotningarna under veckan är ångsotningar över ekonomiser (typ 3). Ångsotning av typ 1 inträffar automatiskt en gång per dygn oavsett temperatur i rökgaserna. Ångsotning typ 3 startas manuellt ifrån kontrollrummet när rökgaserna efter ekonomisern når temperaturer på ca 185 C. Efter en genomförd ångsotning sjunker rökgastemperaturen i ekonomisern till ca 165 C. En gransking av kurvan med differenstryck över ekonomiser visar att difftrycken sjunker den 3 juni och därmed sänks även temperaturen i pannan. Det är en period som inte är inräknad i reduceringsberäkningen eftersom datan inte är representativ. Ingen ljudsotning Figur 1 ( ) Vid analysering av diagrammet kan en tydlig skillnad observeras gällande antal ångsotningar. Veckan med ljudsotarna avstängda visar fler ångsotningar än när ljudsotarna var aktiva. Under veckan ångsotades pannan totalt 27 gånger. Av dessa 27 ångsotningar var 7 ångsotningar av typ 1. De övriga 2 ångsotningarna under veckan var av typ 3. Skillnaden mellan de två studerande exempelveckorna är 14 ångsotningar, vilket ger en ångsotningsreducering som är ca 52 %. Temperaturökningen i rökgaserna är större under perioden då ljudsotarna var avstängda. Det beror på infraljudsotarna var avstängda och kunde inte hjälpa till med att reducera askbeläggningen. De snabba temperaturökningarna var orsaken till att ångsotningarna inträffade med jämnare intervall. Jämförelse av sotångflöden mellan diagrammen visar att veckan då ljudsotarna var avstängda har något lägre sotångflöde vid ångsotningarna. Anledningen till detta är inte känt eftersom sotångflödet inte är något som styrs manuellt ifrån kontrollrummet. 19

27 Tryck [kpa] Tryck [kpa] PVA1 Med ljudsotare 3juni-1juni Figur 9: Diagrammet visar mätdata från en referensvecka då infraljudsotarna var i drift Kurvor över ångsotningsflöden, temperatur före- och efter ekonomiser, differenstryck över ekonomisern och infraljudsotarnas ljudtryck visas i diagrammet. Sotångflödet och differenstrycket multiplicerades med en faktor för läsbarheten. PVA1 Utan ljudsotare 13sep-2sep Figur 1: Diagram över en referensvecka då infraljudsotarna var avstängda Difftrycket och sotångflödet multiplicerades med en faktor för läsbarheten. 2

28 Beräkning av medelångsotningarna över ekonomisern En beräkning gjordes för att ta reda på hur många ångsotningar det utfördes i snitt över ekonomisern. Perioden när ljudsotarna var aktiva var mellan och Perioden då ljudsotarna var avstängda var mellan och Med ljudsotare: Totala ångsotningar: 185 Antal dagar med ångsotningar: 86 = 2,1 ångsotningar/dag Utan ljudsotare: = 3,5 ångsotningar/dag PVA2 Aktiv ljudsotning Figur 11 ( ) Temperaturkurvorna i Figur 11 visar också sågtandad temperaturföreteelse som PVA1. Temperaturen sänks med cirka 25 C efter en ångsotning i konvektionsdelen. Temperaturen sänks med cirka 2 C efter en ångsotning i ekonomiserdelen. PVA2 ångsotades totalt 13 gånger. Utav dessa 13 ångsotningar var 7 stycken av typ 1. Resterande 6 ångsotningarna under veckan var ångsotningar av typ 3. Diagrammet från PVA1 med ljudsotarna aktiva visar likadana siffror gällande antal ångsotningar. Ingen ljudsotning - Figur 12 ( ) Vid granskning av PVA2 när ljudsotarna var aktiva och när de var avstängda kan en tydlig skillnad observeras. Skillnaden gäller antalet ångsotningar. Diagrammet med när ljudsotarna var avstängda visar fler ångsotningar än när ljudsotarna var aktiva. Diagrammet som illusterar mätdata när ljudsotarna var avstängda visar totalt 23 ångsotningar. Av totala ångsotningarna var 7 ångsotningar av typ 1. De övriga 16 ångsotningarna var av typ 3. Skillnaden mellan de två studerande exempelveckorna är 1 ångsotningar, vilket ger en ångsotningsreducering som är ca 43 %. Den 13 september sjunker differenstrycket över ekonomisern och rökgastemperaturen under ett par timmars tid, vilket indikerar att pannan då var ur drift. Korta pannstopp likt detta har inte exkluderats ur beräkningen av ångsotningsberäkningen. Endast dygnslånga stopp (eller längre) har exkluderats ur beräkningarna. 21

29 Tryck [kpa] PVA2 Med ljudsotare 8juli-15juli Figur 11: Diagram över veckan då infraljudsotarna var i drift Sotångflödet och difftrycket multiplicerades med en faktor för läsbarheten. PVA2 Utan ljudsotare 13sep-2sep Figur 12: Diagram över veckan då infraljudsotarna var avstängda Sotångflödet och differenstrycket multiplicerades med en faktor för läsbarheten. 22

30 Beräkning av medelångsotningarna över ekonomisern Perioden när ljudsotarna var aktiva var mellan och Perioden då ljudsotarna var avstängda var mellan och Med ljudsotare: Totala ångsotningar: 155 Antal dagar med ångsotningar: 89 = 1,7 ångsotningar/dag Utan ljudsotare: = 3,7 ångsotningar/dag Sammanfattning Jämförelse PVA1 med och utan ljudsotning Antal ångsotningar av typ 1 var lika många. Betydligt fler ångsotningar av typ 3 när ljudsotarna var avstängda. Ångsotningsreduceringen över ekonomiserna då infraljudsotningen är i drift beräknades enligt förfarandet i metoddelen till 4 % för PVA1. Jämförelse PVA2 med och utan ljudsotning Även för PVA2 var antal ångsotningar av typ 1 lika många. Ångsotningarna av typ 3 ökade när ljudsotarna var avstängda. Ångsotningsreduceringen över ekonomisern då infraljudsotningen är i drift beräknades enligt förfarandet i metoddelen till 54 % för PVA2. PVA2 får högre reducering av ångsotningar över ekonomiser när ljudsotarna är aktiva, jämfört med PVA1. Anledningen till varför PVA2 har bättre utfall än PVA1 har tidigare granskats utan framgång utav ljudsotningsleverantören och BEM. Ångsotningar/dag med infraljudsotning Ångsotningar/dag utan infraljudsotning Ångsotningsreducering PVA1 2,1 3,5 4 % PVA2 1,7 3,7 54 % Tabell 1: Tabell över sammanlagda ångsotningsreduceringarna för pannorna. 3.2 Ekonomiska resultat En ekonomisk analys av årliga besparingar utfördes baserat på det ekonomiska underlaget från investeringsförhandlingarna. I det ekonomiska underlaget redovisas besparingar som sker genom minskat materialslitage och uteslutna sprängsotningar. Materialslitage Ekonomiserbyte kostar ca 22 SEK. Vid 1 % ångreducering behöver man byta ekonomiser efter 14 år och inte 1 år. En sådan besparing innebär: = 63 SEK/år 23

31 Uteslutna sprängsotningar Man sprängsotar pannorna tre gånger per år. Varje sprängsotning kostar 75 SEK per panna vilket blir 225 SEK/år och panna. Efter en fördelning av sprängsotningskostnaden tillskrivs ekonomisern 25 % av kostnaden (Ellebro, 21). Besparingen som infaller vid uteslutna sprängsotningar: 225 *,25 = 56 SEK/år Faktorer: - Brukstid för ljudsotarna = 2 år - Räntesats = 6 % - Investeringens storlek för enskild panna baserade på resultaten från ångsotningsreduceringarna = SEK - Sammanlagda investeringskostnaden för enskild panna om alla kraven var uppfyllda = 1 55 SEK PVA1 Här är resultaten från riktiga utfallen tillsammans med dess årliga besparingar. Utfallet som blev 4 % ångsotningsreducering ger besparingar från slitage- och sprängsotningsreducering: Slitagereducering: 63 *,4 = 252 SEK/år Eftersom sprängsotningarna inte blev uteslutna, blev besparingen på sprängsotningarna. Målsättning, 9 % Utfall, 4 % Slitage 567 SEK/år 252 SEK/år Sprängsotning 56 SEK/år Totalt 623 SEK/år 252 SEK/år Tabell 2: Besparingar för PVA1 om ångsotningsreduceringen hade varit 9 % gentemot riktiga utfallet som blev 4 %. Annuitet för PVA1: A = = SEK/år Annuitetsöverskottet för PVA1: = SEK/år PVA2 Här är årliga besparingarna som är baserade på PVA2s utfall. Utfallet som blev 54 % ångsotningsreducering ger mer besparingar från slitagereduceringen: Slitagereducering: 63 *,54 = 34 2 SEK/år Eftersom sprängsotningarna inte blev uteslutna, blev besparingen på sprängsotningarna. 24

32 Målsättning, 9 % Utfall, 54 % Slitage 567 SEK/år 34 2 SEK/år Sprängsotning 56 SEK/år Totalt 623 SEK/år 34 2 SEK/år Tabell 3: Årliga besparingar för PVA2 som hade infallit om ångsotningarna hade reducerats med 9 % och besparingarna ifrån riktiga utfallet som blev 54 %. Annuitet för PVA2: A = = SEK/år Annuitetsöverskottet för PVA2 är högre än PVA1: = SEK/år Ekonomisk sammanställning för PVA1 och PVA2 Målsättning, 9 % PVA1 Utfall, 4 % PVA2 Utfall, 54% Investeringens storlek 1 55 SEK SEK SEK Årlig besparing 623 SEK/år 252 SEK/år 34 2 SEK/år Annuitetsöverskott SEK/år SEK/år SEK/år Tabell 4: Tabell med investeringens storlek, årliga besparingar och annuitetsöverskotten över pannorna vid 9 % ångsotningsreducering och pannornas utfall. Även om annuitetsöverskotten inte nådde förväntningarna är investeringen ändå lönsam. För PVA1 blev det SEK i årliga annuitetsöverskottet. För PVA2 blev det större annuitetsöverskott på SEK per år eftersom årliga besparingen är större för PVA2. Att PVA2 har mer besparing beror på att ångsotningsreduceringen är större för PVA2. Eftersom förväntningarna med ångsotningsreduceringen inte riktigt nådde alla delmålen så betalades inte hela investeringskostnaden till leverantören enligt förhandlingarna Avbetalningstid Här redovisas hur lång avbetalningstiden är för respektive infraljudsinstallation. Dessutom redogörs hur lång avbetalningstiden vore om 9 % ångsotningsreducering hade uppnåtts. Om 9 % ångsotningsreducering uppnåtts = 2,5 år PVA1, 4 % ångsotningsreducering = 5,4 år 25

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå.

NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. NCC har byggt upp en stabil grund för den tunga värmepannan och turbinen som kommer att byggas ovanpå. 10 cramo contact #2/2013 Cramo Contact 2013.indd 10 framtidens värmeteknik Sverige är världsledande

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna

Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna Examensarbete i mastersprogrammet Sustainable Energy Systems Chalmers Tekniska Högskola Louise Axelsson Handledare: David Pallarès, Christian

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

4 juni 2007 Sol i fjärrvärme

4 juni 2007 Sol i fjärrvärme En stark miljöprofil!!! 3000 Svavel NOX Fossil CO2 350000 2500 300000 250000 2000 200000 1500 150000 1000 100000 500 50000 0 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning

Ljudalstring. Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft. Förtätning 1 Akustik grunder Vad är ljud? 2 Akustik grunder Ljudalstring Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Luft Förtätning Förtunning Förtätning Förtunning 3 Akustik grunder Spridningsvägar 4 Akustik grunder Helheten

Läs mer

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt

Läs mer

Konventering till bio-olja i industrin

Konventering till bio-olja i industrin Konventering till bio-olja i industrin Enertech AB TURBOFLAME 3 Mars 2015 Anders Gunnarsson Turboflame 1968 grundades företaget i Malmö av Lars Saedén. Försäljning och service av förbränningsprodukter.

Läs mer

By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden.

By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden. Undvik driftstopp och minska By-pass-flitren finns i flera olika modeller och storlekar anpassade till olika fordon/maskiner och användningsområden. Föroreningarna samlas i filterpatronen som byts ut med

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

Kartering av råvattensystem

Kartering av råvattensystem Kartering av råvattensystem Förord Det här examensarbetet(7,5 hp) är det avslutande momentet i Högskoleprogrammet till processoperatör(120hp). Examensarbetet har genomförts vid och i samarbete med Domsjö

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

AEROVIT Int. Pat. Pend.

AEROVIT Int. Pat. Pend. AEROVIT TEKNISKE DATA OCH INSTRUKTIONER FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL AV SOTBLÅSNINGSANLÄGGNING AEROVIT Int. Pat. Pend. AEROVIT A/S Korden 15 ٠DK - 8751 Gedved Tel. +45 86 92 44 22 ٠Fax +45 86 92 29 19 CVR/VAT

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

RB-16 ELEKTRISK BOCKMASKIN MANUAL

RB-16 ELEKTRISK BOCKMASKIN MANUAL RB-16 ELEKTRISK BOCKMASKIN MANUAL LÄS NOGGRANNT DENNA MANUAL INNAN MASKINEN TAS I BRUK. Felaktig användning kan orsaka skada på människa och material. Innehåll Sida Generell instruction 2 Delar och specifikationer...

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik F8 Rumsakustik, ljudabsorption Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Rumsakustik 3 förklaringsmodeller Statistisk rumsakustik

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Beskrivning av problem i pannans olika delar som har en koppling till avlagringar

Beskrivning av problem i pannans olika delar som har en koppling till avlagringar Beskrivning av problem i pannans olika delar som har en koppling till avlagringar Eldstadens väggar. Avlagringar på väggarna växer till. Dels avskärmas nyttig kylyta varvid temperaturen höjs. Då kan miljödata

Läs mer

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com

Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com Våglära och Optik Martin Andersson mading1977@gmail.com A - Våglära (Kapitel 19-21) Innehåll: I - Beskrivning, Egenskaper hos vibrationer och vågor II - Mekaniska vågor ljud I - Beskrivning, egenskaper

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Risk Orsak Åtgärd/Kommentar. Flyktvägar, gångvägar, passager.

Risk Orsak Åtgärd/Kommentar. Flyktvägar, gångvägar, passager. Riskanalys Syfte: Värdera risker och miljö med sprängsotning. Framtagen av: Åke Gustavsson och Mathias Selg. AB Sprängsotning Datum: 2008-10-25 Nr: Aktivitet 1 Transport av rensningsutrustning Gasläckage.

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 MR-CH01 D99272R1-2011-12-20 - DB98-29971A(1) 1(14) Med reservation för ändring Innehåll Tr å d l ö s f j ä r r k o n t r o l l - Kn

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Så gott som ny. Rekonditionering av plattvärmeväxlare

Så gott som ny. Rekonditionering av plattvärmeväxlare Så gott som ny Rekonditionering av plattvärmeväxlare Mer än ompackning Rekonditionering innebär mer än bara ompackning av utslitna plattor. Ta reda på om dina plattor duger för den uppgift som de är avsedda

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013

Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013 Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013 Objekt/anläggningar 2 Pannor [MWt] 30 80 160 Turbiner [MWe] 9 27 55 Panntyp BFB CFB CFB Ångcykel (ref.) 1) 1 FV 2 FV 4 FV Mava (ref.)

Läs mer

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX

Testrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Nr. 01-1602 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Postadress Telefon Bankgiro Org. nr. E-post Box 1026 08-525 099 40 5801-6379 556302-7530 info@fvuab.se 101 38 Stockholm Telefax Internet Besöksadress 08-525 099

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

Det miljövänliga konceptet för huvdiskmaskiner

Det miljövänliga konceptet för huvdiskmaskiner Det miljövänliga konceptet för huvdiskmaskiner BECAUSE WE DO CARE Det nya gröna konceptet för huvdiskmaskiner sparar mer än bara vatten... Wexiödisk introducerar en verklig innovation på marknaden med

Läs mer

Stålfiberarmerad betongplatta

Stålfiberarmerad betongplatta Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Byggteknik Stefan Lilja Erik Rhodiner Stålfiberarmerad betongplatta En jämförelse mellan nätarmerad och fiberarmerad betongplatta vid Konsum i Sunne Steel fiber

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

Skydda din process mot skador och stillestånd. Emotron M20 axeleffektvakt

Skydda din process mot skador och stillestånd. Emotron M20 axeleffektvakt Skydda din process mot skador och stillestånd Emotron M20 axeleffektvakt Din försäkring mot skador och stillestånd Emotron M20 axeleffektvakt hjälper dig att spara tid och pengar. Den skyddar pumpar och

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Det miljövänliga konceptet för huvdiskmaskiner

Det miljövänliga konceptet för huvdiskmaskiner Det miljövänliga konceptet för huvdiskmaskiner BECAUSE WE DO CARE Det nya gröna konceptet för huvdiskmaskiner sparar mer än bara vatten... Wexiödisk introducerar en verklig innovation på marknaden med

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Öppet brev till växthusodlare gällande energi- och produktionseffektivitet Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Det är möjligt att minska förbrukningen av totalenergin i växthus

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud Reflecting everyday life Akustik och ljud Akustik är och har alltid varit en integrerad del av inomhusmiljön i byggnader. Grundläggande om ljud Akustik är en nödvändig

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden SP Andreas Johansson 1 Bakgrund (Fortsatt) fokus på biobränslen och avfallsbränslen Hög flykthalt + ojämn fördelning av luft

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Reducerar deponin med 70-95 %

Reducerar deponin med 70-95 % Reducerar deponin med 70-95 % Torrt Dammfritt Snabbt STÅLBROAR Ekonomiskt & Miljövänligt Några Svenska företag är de första i Världen som lyckats sammanföra två unika och patenterade teknologier och arbetssätt

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

TIAP-metoden för statusbestäming

TIAP-metoden för statusbestäming TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll

Läs mer

n-abler STYRKULA Handbok Underhåll Avfallshantering Förbrukad produkt ska hanteras som elektronikavfall

n-abler STYRKULA Handbok Underhåll Avfallshantering Förbrukad produkt ska hanteras som elektronikavfall Underhåll n-abler STYRKULA n-abler styrkula har inga utbytbara eller reparerbara delar. Om reparation blir nödvändig var vänlig kontakta er leverantör. För ytterligare information eller frågor, kontakta

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst 2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser

Läs mer

MED FRAMÅTANDA OCH VARSAMHET PROCESSVÄRME TT BOILERS

MED FRAMÅTANDA OCH VARSAMHET PROCESSVÄRME TT BOILERS MED FRAMÅTANDA OCH VARSAMHET PROCESSVÄRME TT BOILERS Varför slösa bort din egen värdefulla tid, - om du kan få andra att göra arbetet? Det är inte lätt att hitta den bästa lösningen för en termisk uppgift

Läs mer

n-abler PRO STYRKULA Handledning

n-abler PRO STYRKULA Handledning Underhåll n-abler PRO har inga utbytbara eller reparerbara delar. Om reparation blir nödvändig var vänlig kontakta er leverantör. n-abler PRO STYRKULA För ytterligare information eller frågor, kontakta

Läs mer

Energieffektiviseringar Stora Enso

Energieffektiviseringar Stora Enso Energieffektiviseringar Stora Enso Så här gör vi. Tillväxt Skövde 20160426 Stora Enso i korthet Ledande global leverantör av förnybara lösningar Cirka 26 000 medarbetare i över 35 länder Omsättning 2015:

Läs mer