Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012"

Transkript

1 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012

2 Sida: 2 av 31 2

3 Sida: 3 av 31 Dnr: Af 2011/414101, FK Datum: Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas för att underlätta återgång i arbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska inom ramen för sitt samarbete, inom samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation samt hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Myndigheterna ska senast den 28 februari 2012 redovisa en plan för uppdragets genomförande. En delredovisning ska lämnas senast den 15 juni Utfallet vad gäller särskilt högriskskydd för personer med aktivitetsersättning ska särskilt redovisas. En samlad redovisning för 2012 ska lämnas till regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 22 februari Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan Åse Larsson Johanna Thagemark 3

4 Sida: 4 av 31 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Unga med aktivitetsersättning Åtgärder enligt delårsrapporten Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Samarbete med kommunerna om unga med funktionsnedsättning som befinner sig i skolan eller i daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund Särskilt högriskskydd Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans uppdrag för unga med funktionsnedsättning Avslutande kommentarer Bilagor Avsiktsförklaring Uttalande nationella rådet Överenskommelse om förstärkt samarbete Unga med aktivitetsersättning prioriteras i samverkan

5 Sida: 5 av 31 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i regleringsbreven för 2012 fått uppdraget att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning i syfte att underlätta inträde på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i rapporten valt att använda benämningen unga med funktionsnedsättning för att tydliggöra att behovet av samordning av insatser grundar sig i att det kan finnas en problematik att etablera sig i samhälls- och arbetsliv när man är ung och har en funktionsnedsättning även om en funktionsnedsättning i sig inte innebär att personens arbetsförmåga behöver vara nedsatt. Problematiken och aktörernas ansvar och incitament för att samarbeta är inte förknippat med en viss ersättningsform. Myndigheterna vill särskilt lyfta fram att det vore önskvärt att se över den ekonomiska situationen för unga med funktionsnedsättning. Samhällets stöd bör utformas så att unga med funktionsnedsättning vågar pröva ett inträde på arbetsmarknaden utan att känna rädsla för att inte klara sin försörjning. Rapporten inleds med de åtgärder som vidtagits i det förstärkta samarbetet mellan myndigheterna, genom samordningsförbundens verksamhet samt i samarbete med andra relevanta aktörer. Därefter beskrivs de åtgärder som vidtagits inom respektive myndighet och som ses som en förutsättning för att genomföra uppdraget att förstärka stödet till unga med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har inlett ett utvidgat samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att unga med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet ska få det stöd de behöver för att klara övergången från daglig verksamhet till lönearbete. För att främja att unga med funktionsnedsättning får det stöd de behöver tydliggör Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att gemensam kartläggning tillsammans med andra aktörer som exempelvis kommunen är den metod som generellt används för att kartlägga rehabiliteringsbehovet och planera insatser i rehabiliterande syfte. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan stimulerar till ett fortsatt förstärkt fokus på målgruppen i samverkan genom samordningsförbund. Framtagande av myndighetsinterna styrdokument för prioritering av målgruppen är en av de vidtagna åtgärderna. 5

6 Sida: 6 av 31 Arbetsförmedlingen har under 2012 inventerat och avsatt resurser inom varje marknadsområde, för det särskilda uppdraget för samarbete med skolan och Försäkringskassan om unga med funktionsnedsättning. För att förtydliga uppdraget och förstärka rollen för berörda arbetsförmedlare har utbildning genomförts och handläggarstöd och instruktioner reviderats. Arbetsförmedlingen har under 2012 utökat antalet SIUS-konsulenter från 626 år 2011 till 699 år 2012 och avser att ytterligare förstärka med minst 90 SIUS-konsulenter Försäkringskassan bedriver ett omfattande internt utvecklingsarbete som i många delar kommer att vara klart till hösten Försäkringskassan omarbetar och kompletterar alla befintliga stödjande funktioner för de yrkesroller som arbetar med målgruppen. Handläggningsprocessen revideras och en ny process tas fram för samordning under tid med aktivitetsersättning, likaså förtydligas metodstöd och vägledning. Adekvata utbildningar till handläggare kommer att tas fram. Försäkringskassan tar fram stödjande dokument som riktar sig till de yrkesroller som arbetar med strukturell samverkan. Vidare kommer ett dialogpaket att tas fram som ska ge stöd för att genomföra informationsinsatser till olika aktörer och målgrupper. Försäkringskassan har tagit fram ett lättöverskådligt informationsmaterial om särskilt högriskskydd. Syftet är att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra samarbetspartners ska kunna använda materialet i kontakten med potentiella arbetsgivare och unga med funktionsnedsättning. 6

7 Sida: 7 av Inledning De senaste åren har det hos många aktörer i samhället varit ett ökat fokus på målgruppen unga med funktionsnedsättning. Mer kunskap om gruppen har efterfrågats. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har från år 2011 fått flera olika regeringsuppdrag kring unga med funktionsnedsättning och personer som har aktivitetsersättning. Inspektionen för Socialförsäkringen, den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och temagruppen Unga i arbetslivet med flera har kommit med rapporter i ämnet. Det har inneburit att kunskapen kring målgruppen har ökat. Det finns däremot fortfarande en brist på kunskap om resultat och effekter i förhållande till olika arbetssätt och insatser som används. Alla aktörer står inför svårigheten att isolera effekten från enskilda insatser och bör därför arbeta gemensamt för att identifiera och utveckla evidensbaserade metoder. Kunskapen vi har idag skapar utrymme för förändring och förbättring. Samhällets samlade insatser måste öka - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är angelägna om att ta sitt ansvar för att unga med funktionsnedsättningar ska ges alla möjligheter att närma sig och i högre utsträckning än idag komma in på arbetsmarknaden. Under år 2013 intensifierar myndigheterna arbetet för att långsiktigt och i dialog med de andra aktörerna förstärka stödet till unga med funktionsnedsättning. 7

8 Sida: 8 av Unga med aktivitetsersättning Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år Syftet var att tillvarata unga personers möjligheter till utveckling. Aktivitetsersättningen kan beviljas i två olika former, dels på grund av nedsatt arbetsförmåga och dels på grund av förlängd skolgång. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Inom ramarna för Försäkringskassans regeringsuppdrag om att beskriva situationen för personer med aktivitetsersättning gjordes år 2012 en undersökning av de ekonomiska förutsättningarna för målgruppen. 1 Resultaten visar att den ekonomiska standarden för åringar med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga är lägre än för andra åringar, och att den ekonomiska utvecklingen för denna grupp varit sämre än för andra i samma åldersgrupp under perioden I Sverige lever en större andel ungdomar och unga vuxna i dag under mer knappa ekonomiska omständigheter jämfört med förhållandena för två till tre decennier sedan 2. Unga med aktivitetsersättning är överrepresenterade i gruppen med föräldrar med en utbildning som inte överstiger grundskolenivå. Gruppen är även överrepresenterad bland dem vars föräldrar har en inkomst som understiger genomsnittsinkomsten. Unga med aktivitetsersättning, liksom deras familjer, har i många fall en besvärlig försörjningssituation. I Försäkringskassans regeringsuppdrag om att beskriva situationen för personer med aktivitetsersättning 3 dras slutsatsen att ett hinder för inträde på arbetsmarknaden är en uttalad rädsla för att bli av med aktivitetsersättningen och stödinsatser beviljade av andra aktörer. Detta medför att unga med funktionsnedsättning håller tillbaka och inte visar vad de kan och klarar av. Merparten av dem som lämnat aktivitetsersättning och är under 30 år är helt ekonomiskt beroende av andra. 1 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, Parlamentariska socialförsäkringsutredningen S 2010:04, Underlagsrapport nr 5 Förtidspensionering av unga, Stockholm, Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011,

9 Sida: 9 av Åtgärder enligt delårsrapporten I delårsrapporten 4 presenterades ett antal åtgärder som skulle genomföras inom ramarna för uppdraget. Nedan redovisas de områden inom vilka myndigheterna gemensamt har arbetat för att förstärkta stödet till unga med funktionsnedsättning. 3.1 Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tecknade år 2011 en överenskommelse om förstärkt samarbete 5. Den centrala ambitionen i överenskommelsen är tidiga och aktiva insatser utifrån individens behov. Samarbetet inleddes i februari år 2012 och kommer att fortsätta utvecklas under år Stödet till individen i det förstärkta samarbetet ges utifrån den gemensamma kartläggningens resultat med de vägval och planer om insatser som gjorts där. Därefter har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans med individen ett gemensamt ansvar för planering, uppföljning och avslut av insatser. Samarbetet ska främja individens delaktighet i planering och genomförande av insatser Av de personer som startat i aktiva insatser i det förstärkta samarbetet under 2012 är gruppen sjukskrivna arbetslösa den största gruppen, 54 procent. Därefter kommer anställda sjukskrivna/anställda med sjukersättning med 25 procent. Unga arbetslösa med aktivitetsersättning utgör tio procent (1 125 personer) och lägst andel av inflödet är arbetslösa med aktivitetsstöd, fem procent. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har idag ingen närmare kunskap om vilka insatser de personerna med aktivitetsersättning deltar i eller vad de har lett till för resultat. Ett utvecklingsarbete pågår för att anpassa uppföljningssystemet SUS 6 till det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det innebär för unga med funktionsnedsättning att myndigheterna kommer att kunna följa i vilken omfattning målgruppen deltar i gemensam kartläggning och efterföljande insatser inom samarbetet och vad insatserna leder till för resultat. Under våren 2013 kommer uppgifter för samtliga som deltar i gemensam kartläggning och aktiva insatser att börja registreras i SUS. 4 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, återrapportering enligt regleringsbreven för 2012, Dnr Af 2011/ FK Se bilaga Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 9

10 Sida: 10 av 31 I avvaktan på att uppföljningssystemet sätts i drift har myndigheterna under hösten 2012 via ett frågeformulär med öppna svarsalternativ inhämtat information från personliga handläggare och arbetsförmedlare som arbetar med målgruppen. Syftet var att få en känsla av hur det förstärkta samarbetet fungerar. Frågorna berörde gemensam kartläggning och efterföljande insatser. Resultatet kan inte göra anspråk på att vara representativt. Vissa synpunkter är dock återkommande och belyser till viss del hur personliga handläggare och arbetsförmedlare ser på arbetet med målgruppen i det förstärkta samarbetet. Av svaren framgår att erfarenheten av gemensam kartläggning och efterföljande aktiva insatser för unga med funktionsnedsättning än så länge är begränsad inom ramarna för det förstärkta samarbetet. Unga med funktionsnedsättning förefaller ofta ha gått direkt in i samordningsförbundsfinansierade insatser eller ESF-projekt utan att ha tagit del av gemensam kartläggning i ordinarie samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Stödet till unga med funktionsnedsättning inom ramarna för det förstärkta samarbetet I rapporten för regleringsbrevsuppdraget som berör tidiga och aktiva insatser för sjukskrivna 7 framgår att år 2012 i hög grad varit ett utvecklingsår. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har identifierat ett fortsatt utvecklingsbehov både av metoden gemensam kartläggning och framför allt av samarbetet under tid med aktiva insatser. I utvecklingsarbetet kommer unga med funktionsnedsättning vara en fortsatt viktig målgrupp i samarbetet mellan myndigheterna. Myndigheterna avser att inom respektive organisation tydliggöra att gemensam kartläggning tillsammans med andra aktörer, exempelvis kommunen och hälso- och sjukvården, är den metod som generellt ska användas för att på ett tidigt stadium kartlägga rehabiliteringsbehovet och planera insatser i rehabiliterande syfte. Individens aktuella situation kan då klarläggas ur flera perspektiv och individen kan få en helhetsbild av vilket stöd som kan ges av de olika aktörerna. Detta är viktigt för förståelsen av sammanhanget i stort och vad enskilda insatser ska leda till. Planerade insatser kan efter gemensam kartläggning ges både inom ramarna för det förstärkta samarbetet, hos enskilda aktörer samt genom samordningsförbundsfinansierad verksamhet och projektverksamhet. 7 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. - Rehabiliteringsinsatser i samarbete. Dnr Af 2011/ FK

11 Sida: 11 av Projektverksamhet De insatser som unga med funktionsnedsättning tar del av ges ofta inom ramarna för projektverksamhet. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är i de flesta fall projektägare eller deltagande part. Projekten kan bland annat vara finansierade med medel från Europeiska socialfonden (ESF). Projekten är viktiga för att pröva nya arbetssätt och metoder som ger stöd för målgruppen att etablera sig i arbete eller studier. Temagruppen Unga i arbetslivet har genomfört en undersökning för att ta till vara kunskapen som har kommit fram i utvärderingar av ungdomsprojekten inom ESF 8. Innehållet i projekten spänner över ett brett fält allt från mer traditionella arbetsmarknadspolitiska insatser till det som gränsar till socialtjänstens verksamhetsområde och landstingsverksamheter. Det leder till att projekten rör sig inom flera politikområden och kunskapsfält, med olika traditioner och förutsättningar. Överlag är utvärderarnas bedömning att de insatser och metoder som används fungerar bra utifrån syftet att unga deltagare ska gå vidare till studier eller arbete. För 90 procent av de aktuella projekten är en central del av syftet att utveckla samverkan mellan olika samhällsaktörer. Undersökningen har visat på svårigheter med att skapa generell kunskap om projektens resultat och effekter i förhållande till olika arbetssätt. Utvärderingarna består i huvudsak av kvalitativa fallstudier som endast i begränsad utsträckning rör just resultat och effekter. Det saknas egentliga beskrivningar av arbetsmetoderna och de antaganden som ligger bakom valet av dessa i förhållande till avsedda effekter. I förlängningen innebär detta att man endast kan konstatera att vissa effekter har uppnåtts men man kan sedan inte förklara varför. Det går med andra ord inte att säga något om vad som fungerat för vem och under vilka omständigheter detta skett. Alla aktörer står inför svårigheten att isolera effekten från enskilda insatser och hur detta hänger samman med deltagarnas förutsättningar när de går in i ett projekt och omgivande faktorer som arbetsmarknadsläge. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ser projektverksamheten som ett viktigt komplement till den ordinarie verksamheten men ser också att det finns en problematik i att stödet till unga med funktionsnedsättning i stor omfattning ges inom ramarna för tidsbegränsade projekt. Därför är det viktigt att myndigheterna tillsammans arbetar för ett långsiktigt hållbart stöd till unga med funktionsnedsättning inom ordinarie verksamhet. Det är också viktigt att aktörerna tar initiativ till att utvärdera effektiva metoder i arbetet med målgruppen och att dessa metoder implementeras i den ordinarie verksamheten. 8 Temagruppen Unga i arbetslivet, Vad utvärderingar och utvärderare säger om ungdomsprojekten delfinansierade av europeiska socialfonden, Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:2, januari

12 Sida: 12 av Samarbete med kommunerna om unga med funktionsnedsättning som befinner sig i skolan eller i daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har som tidigare redovisats i delårsrapporten identifierat ett stort behov av att utveckla samarbetet med kommunerna för att förstärka stödet till unga personer med funktionsnedsättning. I vissa fall begränsar farhågor för att förlora aktivitetsersättningen och andra beviljade stödinsatser benägenheten att lämna daglig verksamhet. En samsyn behöver utvecklas av de tre aktörerna om hur denna problematik bäst hanteras. Socialstyrelsens öppna jämförelser 10 mellan alla landets kommuner visar att åtta procent av kommunerna har överenskommelser på ledningsnivå med Arbetsförmedlingen om LSS-handläggares samverkan i enskilda ärenden. Motsvarande statistik för Försäkringskassan är elva procent. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan anser att ett nära samarbete lokalt med överenskommelser på ledningsnivå mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommuner är en av förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samarbete kring unga med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet enligt LSS. Låg utbildningsnivå och problem med att fullborda gymnasiestudier leder till en påtaglig risk för att senare beviljas aktivitetsersättning. 11 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan anser därför att det är viktigt med ett utvecklat samarbete med skolan för att unga med funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver för att slutföra sin utbildning och för att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Det gäller både gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. 9 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 10 Socialstyrelsen, Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning, inom LSS-området 2012, januari Parlamentariska socialförsäkringsutredningen S 2010:04, Underlagsrapport nr 5 Förtidspensionering av unga, Stockholm,

13 Sida: 13 av Ett utvecklat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SKL I skriften Samordna rehabiliteringen 12 som har tagits fram gemensamt av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och SKL fastslås att det för framgångsrik samverkan behövs kunskap om målgruppens behov och vad andra myndigheter kan erbjuda. Den generella grundläggande kunskapen om målgruppens behov och de olika aktörernas uppdrag och regelverk kan förstärkas på flera nivåer. Det kan exempelvis ske genom gemensam information och utbildningar på liknande sätt som har gjorts genom KUR-projektet 13 och genom ESF-projektet Consensio 14. Under år 2012 har diskussioner på tjänstemannanivå inletts kring formerna för ett utvidgat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SKL med utgångspunkt från aktörernas befintliga ansvarsområden. Diskussionerna har fokuserat på arbetet gentemot unga med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet. Det är en grupp som ofta har stort behov av individuellt anpassade insatser och många fördelar kan skapas av att handläggare från olika myndigheter bildar ett nätverk kring den enskilde. För att uppnå detta behövs ett utökat nationellt samarbete för att skapa bra förutsättningar för samverkan på lokal nivå. En förutsättning är att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna och landstingen avsätter tillräckligt mycket resurser för att ett tätt samarbete ska kunna ske kring den enskilde. Exempelvis kan det handla om att alla fyra aktörer har särskilt utsedda personer på lokal nivå som arbetar gentemot målgruppen. En långsiktig målsättning i samarbetet är att hitta en grundläggande struktur för samarbete mellan aktörerna. Strukturen kommer att utgå från de exempel som erfarenhetsmässigt har varit framgångsrika och ska ge en vägledning i hur samarbetet utformas på den lokala nivån. Vidare ska en kartläggning göras över vilka strukturella hinder som finns för att närma sig arbetsmarknaden och vilka svårigheter som uppstår för den enskilde vid övergången mellan aktörerna. Arbetet kommer i första hand inrikta sig på personer som befinner sig i daglig verksamhet för att senare utvidgas till att beröra unga med funktionsnedsättning som befinner sig i skolan och andra områden där behov av samarbete finns. I det långsiktiga arbetet är det viktigt att både ha fokus på gruppen som omfattas av LSS och de unga med funktionsnedsättning som omfattas av Socialtjänstlagen (SoL). Det gemensamma utvecklingsarbetet kommer att bedrivas i projektform. 12 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, SKL och Socialstyrelsen. Samordna rehabilteringen stöd till utveckling av arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. April Regeringsuppdrag S 2006/9394/HS

14 Sida: 14 av 31 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har under år 2012 fortsatt arbetet med att förstärka stödet till de yrkesroller som inom myndigheterna på olika sätt arbetar med samverkan på strukturell och individuell nivå. Detta för att ge förutsättningar för att skapa och utveckla effektiva samverkansformer med kommunerna på den lokala nivån kring unga med funktionsnedsättning. Ett utvecklat samarbete på nationell och lokal nivå förväntas leda till att ett ökat antal överenskommelser mellan aktörerna lokalt. Det i sin tur bör leda till att unga med funktionsnedsättning som befinner sig i daglig verksamhet i högre utsträckning än idag kommer att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering och etablera sig på arbetsmarknaden Förstärkt stöd till yrkesrollerna inom myndigheterna som arbetar med samverkan Arbetsförmedlingen har gjort en inventering för att säkerställa att det finns resurser avsatta, inom varje marknadsområde, för det särskilda uppdraget 15 för samarbete med skolan och Försäkringskassan. Samtliga kontaktpersoner har bjudits in till en två-dagars konferens i syfte att förstärka rollen som kontaktperson och få fördjupade kunskaper i sitt uppdrag. Interna handläggar- och metodstöd har reviderats. Försäkringskassan har under år 2012 vid två tillfällen bjudit in handläggarna som arbetar med målgruppen unga med aktivitetsersättning till nätverksträffar. Dialog och diskussioner har förts med handläggarna om hur stödet till unga med funktionsnedsättning fungerar på lokal nivå och hur det kan förstärkas. Nätverksträffarna kommer att genomföras fortlöpande. Försäkringskassan har under år 2012 påbörjat arbetet med att ta fram stöd för att på olika nivåer arbeta med strukturell samverkan kring unga med funktionsnedsättning. Försäkringskassan har identifierat vilken typ av samverkan kring målgruppen som erfarenhetsmässigt fungerar väl i både linjeverksamhet och projekt. Stödet beräknas vara färdigt våren Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för vissa unga med funktionsnedsättning 14

15 Sida: 15 av Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund Regeringen har sedan 2011 uppmärksammat samordningsförbunden som befintlig struktur för samarbete om unga med aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har under 2012 stimulerat till ett förstärkt fokus på målgruppen i samarbete genom samordningsförbund. Framtagande av myndighetsinterna styrdokument 16 för prioritering av målgruppen och kunskapsspridning genom anordnande av konferens till samordningsförbund är några av de vidtagna åtgärderna 17. Vidare betonar myndigheterna tillsammans med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting vikten av att samarbeta kring målgruppen. I ett gemensamt uttalande uppmuntras samordningsförbund att även fortsättningsvis förstärka stödet till unga med aktivitetsersättning. 18 Stimulansåtgärderna har syftat till att: - insatser med riktning mot arbete finns för målgruppen - målgruppen är prioriterad i insatserna - insatserna har ett nära samarbete med lokala arbetsgivare - fler unga med aktivitetsersättning tar del av aktiva insatser Avsikten är att motverka de negativa effekterna som ett tidigt inträde i sjukförsäkringen innebär för individen både socialt och ekonomiskt. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har under november genomfört en enkätstudie riktat till förbundschefer i syfte att mäta resultatet av de senaste årens stimulansarbete för ett ökat fokus på unga med aktivitetsersättning. Utifrån enkätstudien kan det konstateras att målgruppen är prioriterad. I jämförelse med tidigare år avsätter förbunden också en större andel av sin budget för insatser för målgruppen. En ökad budget innebär rimligtvis fler eller utökade insatser för unga med aktivitetsersättning. 16 Se bilaga Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning- Återrapportering enligt regleringsbreven för Dnr: Af 2011/414101, FK Se bilaga Se bilaga

16 Sida: 16 av 31 I uppföljningssystemet SUS registreras uppgifter som ska möjliggöra en uppföljning av den verksamhet som bedrivs i samordningsförbunden. Under 2012 har totalt ca personer deltagit i insatser finansierade av samordningsförbund, varav drygt registrerats med personuppgifter. Av dem med personuppgifter utgörs av personer med aktivitetsersättning. Siffran för 2011 är personer. Omkring tio procent av registreringarna med personuppgifter utgörs av målgruppen unga med aktivitetsersättning (år 2012). Inom ramarna för Försäkringskassans regeringsuppdrag om att beskriva situationen för personer med aktivitetsersättning gjordes år 2012 en genomgång av utvärderingar av insatser finansierade av samordningsförbunden. 22 Genomgående redovisar projekten att de har nått uppställda mål och att de många gånger även överträffat målet. Hur målet satts varierar. Ett vanligt mål är att 40 procent av individerna ska komma ut i arbete eller studier efter avslutad insats. För att bedöma resultaten behöver man dels följa individerna över tid, dels ha en kontrollgrupp. I en del fall redovisas arbete/arbetspraktik sammantaget vilket gör det svårt att tyda resultaten. Urvalskriteriet för att ingå i ett projekt är att individen inledningsvis bedömts ha en möjlighet att kunna komma ut i arbete efter de stödinsatser som erbjuds. Det innebär att urvalet av projektdeltagare inte är representativt för gruppen med aktivitetsersättning vilket gör det svårt att värdera resultaten. De Pay off 23 utvärderingar som gjorts av vissa projekt visar att det är lönsamt att satsa på den här typen av insatser. Lönsamheten bygger på att de som efter projektets slut fått en egen försörjning även på sikt klarar att försörja sig genom arbete. Det är dock brist på uppföljning av den långsiktiga hållbarheten i resultaten. Därutöver saknas studier med randomiserade upplägg. Utvärderingarna pekar även på att det är viktigt med ett långvarigt stöd till individerna för att de ska kunna få och behålla ett arbete. Det framgår även att mer fokus behövs på stödet till arbetsgivare för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna få anställning. 20 Av dessa är unika deltagare. 21 Av dessa är 877 unika deltagare. 22 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, Pay off-metoden eller återbetalningsmetoden är en metod som används för att räkna ut hur snabbt en investering betalar sig själv. Företaget Pay Off används ofta av samordningsförbunden för att utvärdera insatser. 16

17 Sida: 17 av Särskilt högriskskydd Syftet med särskilt högriskskydd är att stimulera och motivera en potentiell arbetsgivare till anställning av en person med risk för stor sjukfrånvaro. För att underlätta inträde på arbetsmarknaden för personer som har haft aktivitetsersättning så finns ett undantag inom särskilt högriskskydd. Undantaget innebär att när en person ansöker om särskilt högriskskydd inom ett år efter att denne haft aktivitetsersättning så görs ingen prognos angående framtida sjukperioder när en person ansöker, detta innebär ett enklare ansökningsförfarande. Undantaget avser beslut om längre sjukperioder, där alltså arbetsgivaren blir ersatt för de sjuklönekostnader som uppstår, personen har dock kvar sina karensdagar. Preliminära resultat genom ett databasuttag för perioden 1 januari- 5 september 2012 visar att 40 personer som någon gång under de senaste tolv månaderna haft aktivitetsersättning beviljats särskilt högriskskydd. 11 personer har beviljats särskilt högriskskydd utan framtida prognos enligt de regler som gäller för personer som haft aktivitetsersättning. Antalet individer har räknats manuellt med visst utrymme för felmarginal Framtagen kommunikationsplan och informationsmaterial Informationen på Försäkringskassans externa hemsida angående särskilt högrisskydd har setts över och förbättrats. Försäkringskassan har tagit fram ett lättöverskådligt faktamaterial om särskilt högriskskydd. Syftet är att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra samarbetspartners ska kunna använda materialet i kontakten med potentiella arbetsgivare och unga med funktionsnedsättning. Handläggarstödet där särskilt högriskskydd ingår, genomgår en stor revidering. Information om vad som gäller vid aktivitetsersättning har förbättrats. Interna informationssatser om särskilt högriskskydd för personer som har haft aktivitetsersättning har sedan år 2011 genomförts inom Försäkringskassan för handläggare, beslutsfattare och specialister. År 2012 informerades om särskilt högriskskydd på nätverksträffar inom ärendeslaget sjukpenning. 17

18 Sida: 18 av Förslag till hur personer med aktivitetsersättning i högre grad skulle kunna beviljas särskilt högriskskydd Då de flesta som har aktivitetsersättning saknar en inkomst av arbete innan förstagångsbeviljandet är det inte många som har en sjukpenninggrundande inkomst vilket är en förutsättning för att kunna beviljas särskilt högriskskydd. Det innebär att personer som har haft aktivitetsersättning först måste få en anställning för att kunna beviljas särskilt högriskskydd. För att syftet med det särskilda högriskskyddet för personer som haft aktivitetsersättning skulle uppfyllas anser Försäkringskassan att reglerna behöver ändras. Förslaget till ändring är att personer som haft aktivitetsersättning och ansöker om särskilt högriskskydd inom ett år inte bara undantas från kravet på att en prognos ska göras gällande framtida sjukperioder, utan även undantas från kravet på att man måste ha en sjukpenninggrundande inkomst. Personer som haft aktivitetsersättning skulle alltså kunna bli beviljade särskilt högriskskydd utan krav på sjukpenninggrundande inkomst under ett års tid. Denna regeländring skulle innebära att fler skulle kunna beviljas särskilt högriskskydd. 18

19 Sida: 19 av Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans uppdrag för unga med funktionsnedsättning Nedan presenteras åtgärder som genomförs inom respektive myndighets ansvarsområde för att förstärka stödet till unga med funktionsnedsättning. Dessa åtgärder ses som en förutsättning för att stödet till målgruppen ska kunna förstärkas inom ramarna för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och i samarbete med andra relevanta aktörer Resursinventering och förstärkning av SIUS hos Arbetsförmedlingen I övergången från skola till arbetsliv för unga med funktionsnedsättning är SIUS 24 en prioriterad insats framför andra programinsatser. SIUS är ett individuellt utformat stöd som ges till den arbetssökande i processen att finna ett anpassat arbete. Stödet ges även under introduktionen på en arbetsplats samt under minst ett år efter anställning för att säkerställa att personen kan behålla sin anställning. Speciellt utbildade arbetsförmedlare, så kallade SIUS-konsulenter, ansvarar för insatsen. En SIUS-insats kan påbörjas innan eleven har avslutat gymnasieskolan om syftet är att hitta en praktikplats som kan leda till en anställning. Arbetsförmedlingen har tillsammans med andra myndigheter och aktörer genomfört ett antal projekt i syfte att öka övergången från skola till arbete för unga med funktionsnedsättning. Erfarenheter visar på att ett utökat strukturerat samarbete samt tidigt och flexibelt användande av SIUS ökar andelen elever som får ett arbete. Efter att Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ändrats är det från och med möjligt att kombinera SIUS-insatser med utvecklingsanställning. Ett beslut som underlättar för unga att få ett individuellt stöd till ett arbete. För ungdomar med aktivitetsersättning som är inskrivna i daglig verksamhet kan en SIUS-insats påbörjas, efter att individen deltagit i gemensam kartläggning mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, i syfte att ungdomen ska få en anställning. Arbetsförmedlingen har under 2012 utökat antalet SIUS-konsulenter till 699 från 626 år 2011 och avser att under 2013 ytterliga öka med ett 90-tal SIUSkonsulenter över landet. Arbetsförmedlingen har i sina Interna instruktioner till SIUS möjliggjort en förlängning av uppföljningsstödet från upp till ett år till minst ett år. 24 SIUS-Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd 19

20 Sida: 20 av 31 Förändringen innebär att SIUS kan ge uppföljningsstöd över längre tid än tidigare Försäkringskassan förstärker stödet för en proaktiv handläggning I Försäkringskassans studie av situationen för unga med aktivitetsersättning 25 dras slutsatsen att samordningsuppdraget för unga med funktionsnedsättning är resurskrävande. Av intervjuer med handläggarna framgår att de på grund av tidsbrist många gånger känner sig tvungna att prioritera bort kontinuerliga uppföljningar. Uppföljning av enskilda individer behöver utvecklas och sannolikt genomföras mer frekvent. Likaså påtalar individer med aktivitetsersättning i djupintervjuer att de generellt har väldigt lite kontakt med Försäkringskassan. Slutsatsen blir att Försäkringskassans samordningsinsatser behöver utvecklas för att det ansvar som vilar på myndigheten ska uppfyllas. Försäkringskassan har under 2012 sett över de befintliga stöd som finns för att identifiera rehabiliteringsbehov och samordna insatser för personer med aktivitetsersättning. Försäkringskassan har i samband med översynen identifierat förbättringsåtgärder inom en rad områden och genomför därför ett omfattande utvecklingsarbete som till stora delar kommer att vara klart till hösten Den befintliga handläggningsprocessen revideras och en ny process tas fram för samordning under tid med aktivitetsersättning, likaså förtydligas metodstöd och vägledning. Förändringarna genomförs i syfte att förstärka och tydliggöra samordningsuppdraget, visa på ett tydligare kundperspektiv, ett aktivare förhållningssätt samt säkra en ökad delaktighet för unga med funktionsnedsättning. Stöd för att lättare kunna utföra samordningsuppdraget inom handläggningen kommer att byggas in i Försäkringskassans IT-system. Därutöver kommer adekvata utbildningar till handläggare att tas fram, både fördjupning för personlig handläggare och grundutbildning för nyanställda. Försäkringskassan kommer även att tydliggöra och exemplifiera när unga med funktionsnedsättning bör vara aktuella för gemensam kartläggning och efterföljande insatser. Detta i syfte att aktörernas gemensamma kompetens ska användas för att unga med funktionsnedsättning ska få ta del av tidiga och aktiva insatser. 25 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011,

21 Sida: 21 av Gemensam hemställan om förrehabilitering vid folkhögskolor Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer tillsammans med Folkbildningsrådet under våren 2013 att lämna in en gemensam hemställan om förrehabilitering vid folkhögskolor till regeringen. I hemställan önskar parterna få i uppdrag av regeringen att öppna upp Folkhögskolesatsningen i förrehabiliterande syfte för unga med funktionsnedsättning och deltagare i etableringsuppdraget men även för övriga som är aktuella inom det förstärkta samarbetet under en längre tid än tre månader. 21

22 Sida: 22 av Avslutande kommentarer År 2013 kommer Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans med de relevanta aktörerna att fortsätta arbeta med frågan om hur stödet till unga med funktionsnedsättning kan förstärkas ur ett samhällsperspektiv. För ett framgångsrikt förändringsarbete krävs rätt förutsättningar. 26 Det är därför viktigt att alla samverkande parter tillsammans definierar förutsättningar och en målsättning för arbetet med målgruppen unga med funktionsnedsättning. Detta för att verksamheten och utvecklingsarbetet ska kunna bedrivas med ett tydligt mandat utifrån definierade mätpunkter och ett krav på redovisning av resultat. Allt för att unga med funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver från de olika samhällsaktörerna. Som tidigare nämnts befinner sig ofta unga med funktionsnedsättning och deras familjer i en ekonomisk utsatt situation. Det finns indikationer på att rädslan att förlora ersättning och andra typer av stöd i övergången mellan olika aktörer gör att unga med funktionsnedsättning och även samverkande aktörer inte vågar driva rehabiliteringsprocessen framåt av rädsla för att individen ska drabbas ekonomiskt. De ekonomiska incitamentsstrukturerna talar idag för att unga personer med funktionsnedsättning kortsiktigt gagnas ekonomisk av att beviljas aktivitetsersättning men i det längre perspektivet finns det en påtaglig risk för inlåsning i sjukförsäkringssystemet och låg ekonomisk standard för resten av livet. Aktivitetsersättningen upplevs som trygg och villkorslös till skillnad från annat ekonomiskt stöd som till exempel ett aktivitetsstöd som betalas ut under tid när en person deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Aktivitetsstöd betalas ut under förutsättning att ett program anvisas och att personen deltar. Det finns en närvaroplikt som innebär minskad ersättning vid frånvaro. När programmet är slut kan personen i fråga övergå till att bli arbetssökande utan en garanterad ersättning. Ekonomiskt bistånd från kommunen ges utifrån särskilda kriterier och innebär ofta vissa krav på aktiviteter. Nedan följer ett exempel på hur försörjningssituationen kan se ut för en ung person med funktionsnedsättning som har aktivitetsersättning i förhållande till en ung person med funktionsnedsättning som ingår i ett arbetsmarknadspolitiskt program på Arbetsförmedlingen: 26 Arbetsmiljöforum i Sverige AB/ Tema Likabehandling. MedVerkan, Fungerande förändringsarbete för lika rättigheter och och möjligheter, december

23 Sida: 23 av 31 En person som går gymnasiet och har aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång och aldrig har arbetat tidigare får ca kr i månaden före skatt. Utöver det tillkommer möjligheten att kunna ansöka om bostadstillägg om man har kostnader för eget boende. Om personen beviljas aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ligger ersättningen även fortsättningsvis på ca kr i månaden före skatt. En ung person med dokumenterad funktionsnedsättning som kommer från särskolegymnasiet eller gymnasieskolan och är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till programinsats med aktivitetsstöd. Det innebär en månadsinkomst om ca före skatt. Det vore önskvärt om samhällets ekonomiska stöd till unga med funktionsnedsättning låg på samma nivå oavsett ersättningsform och typ av insatser. Tryggheten i att inte riskera att förlora sin ersättning skulle sannolikt leda till att de unga med funktionsnedsättning som har förutsättningar för det i högre utsträckning skulle våga pröva sina möjligheter att komma in i arbetslivet. 23

24 Sida: 24 av Bilagor 5.1 Avsiktsförklaring 24

25 Sida: 25 av 31 25

26 Sida: 26 av Uttalande nationella rådet 26

27 Sida: 27 av Överenskommelse om förstärkt samarbete 27

28 Sida: 28 av 31 28

29 Sida: 29 av Unga med aktivitetsersättning prioriteras i samverkan Webbenkäten sändes till samordningsförbundens förbundschefer (83 mottagare). Den övergripande svarsfrekvensen är 75 procent, vilket betyder 62 svarande förbund. Till detta kommer ett partiellt bortfall som är störst på de frågor där förbunden fått ange uppgifter ur sina budgetar 27. Just dessa resultat bör därför tolkas med viss försiktighet. Undersökningen visar att samordningsförbunden generellt sett anser att de prioriterar målgruppen högt. Inget förbund uppger att det finns andra målgrupper som prioriteras högre och i endast 17 procent av fallen görs ingen prioritering eller målgruppen prioriteras lika högt som andra. Diagram 1. Prioritering av unga med aktivitetsersättning Deltagarantal Förbunden bedömer i genomsnitt att 27 procent av det totala antalet personer som deltar i av förbunden finansierade insatser tillhör målgruppen unga med aktivitetsersättning. Svaren visar på relativt stor spridning mellan förbund som anger endast några få procent till sådana som bedömer att 90 procent av personerna tillhör målgruppen. Förbundscheferna uppger även att de upplever att fler unga med aktivitetsersättning remitterats till insatser under 2012 jämfört med tidigare år. Se diagram Svarsfrekvensen totalt på dessa frågor, antal faktiskt svarande jämfört med antal respondenter, ligger på mellan 54 och 60 procent. För övriga frågor är det partiella bortfallet begränsat till enstaka förbund. 29

30 Sida: 30 av 31 Ekonomiska resurser Förbunden har fått ange hur stor andel av budgeten som gått till målgruppen under Andelen av förbundens resurser som specifikt riktar sig till målgruppen har ökat under perioden, från ca 17 procent 2011 till ca 28 procent för år Andelen av förbundens resurser som finansierar strukturövergripande insatser 28 samt insatser som inte specifikt riktar sig till målgruppen, men där målgruppen kan ingå, har varit i stort sett konstant under perioden. Statens medel till samordningsförbund har ökat från 260 miljoner kronor till 280 miljoner kronor under perioden 2011 till Därtill har förbunden eget kapital från tidigare år. Diagram 2. Andel av förbundens resurser som går till insatser med koppling till målgruppen unga med aktivitetsersättning 28 Strukturövergripande insatser vänder sig till de samverkande myndigheterna eller är insatser som syftar till att öka kunskapen om olika gruppers behov av rehabilitering. 30

31 Sida: 31 av 31 Arbetsgivare Förbunden uppger i en majoritet av fallen, ca 57 procent, att arbetsgivare i mycket eller ganska hög utsträckning varit en samverkanspart i de arbetslivsinriktade insatserna under Diagram 3. Samverkan med arbetsgivare 31

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) REMISSYTTRANDE 1 (7) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) Sammanfattning Att skapa bättre förutsättningar

Läs mer

Tio år med aktivitetsersättning

Tio år med aktivitetsersättning Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 1 I samband med införandet av ett helt nytt pensionssystem 2003 byttes rätten

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2011 Sida: 2 av 30 Sida: 3

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-02-05

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-02-05 1(6) Plats och tid: onsdagen den 5 februari 2014. Försäkringskassan, Fredsgatan 19, Örebro Beslutande: Torgny Larsson Anneli Moilanen Lars Elamsson Liisa Ejdenwik Charlotta Englund Ersättare: Mats Einestam

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2015. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget 2015 SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade insatser som förbundet budgeterar under 2015. Dokumentet

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete

Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete 1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-09-02 Diarienummer AMN-2015-0265 Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: AF 2010/436389 Dnr: 036457-2011 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 1 (29) Innehåll SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Uppföljning av finansiell samordning

Uppföljning av finansiell samordning 1 (31) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av finansiell samordning Redovisning enligt Försäkringskassans regleringsbrev 2012 1 2 (31) Sammanfattning Som en del av arbetet med att öka

Läs mer

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET

En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET En verksamhet i samverkan mellan Försäkringskassan, Örebro kommun, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting REHABSTEGET Plan från och med 2012 och tillsvidare Rehabsteget är en verksamhet i samverkan

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-01 1 (3) HSN 1501-0188 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, p 4 Årsredovisning 2014 för samordningsförbunden Huddinge,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga; SFS 2007:924 Utkom från trycket den 27

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Grundutbildning SUS 2014-03-24. Arrangör: Nationella rådet

Grundutbildning SUS 2014-03-24. Arrangör: Nationella rådet Grundutbildning SUS 2014-03-24 Arrangör: Nationella rådet SUS Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Försäkringskassan är systemägare,

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

SUS-utbildning 2015-04-08. Arrangör: Nationella rådet

SUS-utbildning 2015-04-08. Arrangör: Nationella rådet SUS-utbildning 2015-04-08 Arrangör: Nationella rådet SUS Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Uppföljning på lokal, regional och

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 047164-2010 Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 (20) 1. Återrapportering

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Information kring Kulturarvslyftet

Information kring Kulturarvslyftet Faktablad 1/2012 Datum 2012-08-30 Dnr 101-4716-2011 Version 1.3 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Information kring Kulturarvslyftet deltagande grupper, arbetsuppgifter, ansvarsfördelning

Läs mer