Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012"

Transkript

1 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012

2 Sida: 2 av 31 2

3 Sida: 3 av 31 Dnr: Af 2011/414101, FK Datum: Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas för att underlätta återgång i arbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska inom ramen för sitt samarbete, inom samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation samt hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Myndigheterna ska senast den 28 februari 2012 redovisa en plan för uppdragets genomförande. En delredovisning ska lämnas senast den 15 juni Utfallet vad gäller särskilt högriskskydd för personer med aktivitetsersättning ska särskilt redovisas. En samlad redovisning för 2012 ska lämnas till regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 22 februari Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan Åse Larsson Johanna Thagemark 3

4 Sida: 4 av 31 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Unga med aktivitetsersättning Åtgärder enligt delårsrapporten Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Samarbete med kommunerna om unga med funktionsnedsättning som befinner sig i skolan eller i daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund Särskilt högriskskydd Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans uppdrag för unga med funktionsnedsättning Avslutande kommentarer Bilagor Avsiktsförklaring Uttalande nationella rådet Överenskommelse om förstärkt samarbete Unga med aktivitetsersättning prioriteras i samverkan

5 Sida: 5 av 31 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i regleringsbreven för 2012 fått uppdraget att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning i syfte att underlätta inträde på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har i rapporten valt att använda benämningen unga med funktionsnedsättning för att tydliggöra att behovet av samordning av insatser grundar sig i att det kan finnas en problematik att etablera sig i samhälls- och arbetsliv när man är ung och har en funktionsnedsättning även om en funktionsnedsättning i sig inte innebär att personens arbetsförmåga behöver vara nedsatt. Problematiken och aktörernas ansvar och incitament för att samarbeta är inte förknippat med en viss ersättningsform. Myndigheterna vill särskilt lyfta fram att det vore önskvärt att se över den ekonomiska situationen för unga med funktionsnedsättning. Samhällets stöd bör utformas så att unga med funktionsnedsättning vågar pröva ett inträde på arbetsmarknaden utan att känna rädsla för att inte klara sin försörjning. Rapporten inleds med de åtgärder som vidtagits i det förstärkta samarbetet mellan myndigheterna, genom samordningsförbundens verksamhet samt i samarbete med andra relevanta aktörer. Därefter beskrivs de åtgärder som vidtagits inom respektive myndighet och som ses som en förutsättning för att genomföra uppdraget att förstärka stödet till unga med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har inlett ett utvidgat samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att unga med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet ska få det stöd de behöver för att klara övergången från daglig verksamhet till lönearbete. För att främja att unga med funktionsnedsättning får det stöd de behöver tydliggör Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att gemensam kartläggning tillsammans med andra aktörer som exempelvis kommunen är den metod som generellt används för att kartlägga rehabiliteringsbehovet och planera insatser i rehabiliterande syfte. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan stimulerar till ett fortsatt förstärkt fokus på målgruppen i samverkan genom samordningsförbund. Framtagande av myndighetsinterna styrdokument för prioritering av målgruppen är en av de vidtagna åtgärderna. 5

6 Sida: 6 av 31 Arbetsförmedlingen har under 2012 inventerat och avsatt resurser inom varje marknadsområde, för det särskilda uppdraget för samarbete med skolan och Försäkringskassan om unga med funktionsnedsättning. För att förtydliga uppdraget och förstärka rollen för berörda arbetsförmedlare har utbildning genomförts och handläggarstöd och instruktioner reviderats. Arbetsförmedlingen har under 2012 utökat antalet SIUS-konsulenter från 626 år 2011 till 699 år 2012 och avser att ytterligare förstärka med minst 90 SIUS-konsulenter Försäkringskassan bedriver ett omfattande internt utvecklingsarbete som i många delar kommer att vara klart till hösten Försäkringskassan omarbetar och kompletterar alla befintliga stödjande funktioner för de yrkesroller som arbetar med målgruppen. Handläggningsprocessen revideras och en ny process tas fram för samordning under tid med aktivitetsersättning, likaså förtydligas metodstöd och vägledning. Adekvata utbildningar till handläggare kommer att tas fram. Försäkringskassan tar fram stödjande dokument som riktar sig till de yrkesroller som arbetar med strukturell samverkan. Vidare kommer ett dialogpaket att tas fram som ska ge stöd för att genomföra informationsinsatser till olika aktörer och målgrupper. Försäkringskassan har tagit fram ett lättöverskådligt informationsmaterial om särskilt högriskskydd. Syftet är att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra samarbetspartners ska kunna använda materialet i kontakten med potentiella arbetsgivare och unga med funktionsnedsättning. 6

7 Sida: 7 av Inledning De senaste åren har det hos många aktörer i samhället varit ett ökat fokus på målgruppen unga med funktionsnedsättning. Mer kunskap om gruppen har efterfrågats. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har från år 2011 fått flera olika regeringsuppdrag kring unga med funktionsnedsättning och personer som har aktivitetsersättning. Inspektionen för Socialförsäkringen, den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och temagruppen Unga i arbetslivet med flera har kommit med rapporter i ämnet. Det har inneburit att kunskapen kring målgruppen har ökat. Det finns däremot fortfarande en brist på kunskap om resultat och effekter i förhållande till olika arbetssätt och insatser som används. Alla aktörer står inför svårigheten att isolera effekten från enskilda insatser och bör därför arbeta gemensamt för att identifiera och utveckla evidensbaserade metoder. Kunskapen vi har idag skapar utrymme för förändring och förbättring. Samhällets samlade insatser måste öka - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är angelägna om att ta sitt ansvar för att unga med funktionsnedsättningar ska ges alla möjligheter att närma sig och i högre utsträckning än idag komma in på arbetsmarknaden. Under år 2013 intensifierar myndigheterna arbetet för att långsiktigt och i dialog med de andra aktörerna förstärka stödet till unga med funktionsnedsättning. 7

8 Sida: 8 av Unga med aktivitetsersättning Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år Syftet var att tillvarata unga personers möjligheter till utveckling. Aktivitetsersättningen kan beviljas i två olika former, dels på grund av nedsatt arbetsförmåga och dels på grund av förlängd skolgång. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Inom ramarna för Försäkringskassans regeringsuppdrag om att beskriva situationen för personer med aktivitetsersättning gjordes år 2012 en undersökning av de ekonomiska förutsättningarna för målgruppen. 1 Resultaten visar att den ekonomiska standarden för åringar med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga är lägre än för andra åringar, och att den ekonomiska utvecklingen för denna grupp varit sämre än för andra i samma åldersgrupp under perioden I Sverige lever en större andel ungdomar och unga vuxna i dag under mer knappa ekonomiska omständigheter jämfört med förhållandena för två till tre decennier sedan 2. Unga med aktivitetsersättning är överrepresenterade i gruppen med föräldrar med en utbildning som inte överstiger grundskolenivå. Gruppen är även överrepresenterad bland dem vars föräldrar har en inkomst som understiger genomsnittsinkomsten. Unga med aktivitetsersättning, liksom deras familjer, har i många fall en besvärlig försörjningssituation. I Försäkringskassans regeringsuppdrag om att beskriva situationen för personer med aktivitetsersättning 3 dras slutsatsen att ett hinder för inträde på arbetsmarknaden är en uttalad rädsla för att bli av med aktivitetsersättningen och stödinsatser beviljade av andra aktörer. Detta medför att unga med funktionsnedsättning håller tillbaka och inte visar vad de kan och klarar av. Merparten av dem som lämnat aktivitetsersättning och är under 30 år är helt ekonomiskt beroende av andra. 1 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, Parlamentariska socialförsäkringsutredningen S 2010:04, Underlagsrapport nr 5 Förtidspensionering av unga, Stockholm, Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011,

9 Sida: 9 av Åtgärder enligt delårsrapporten I delårsrapporten 4 presenterades ett antal åtgärder som skulle genomföras inom ramarna för uppdraget. Nedan redovisas de områden inom vilka myndigheterna gemensamt har arbetat för att förstärkta stödet till unga med funktionsnedsättning. 3.1 Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tecknade år 2011 en överenskommelse om förstärkt samarbete 5. Den centrala ambitionen i överenskommelsen är tidiga och aktiva insatser utifrån individens behov. Samarbetet inleddes i februari år 2012 och kommer att fortsätta utvecklas under år Stödet till individen i det förstärkta samarbetet ges utifrån den gemensamma kartläggningens resultat med de vägval och planer om insatser som gjorts där. Därefter har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans med individen ett gemensamt ansvar för planering, uppföljning och avslut av insatser. Samarbetet ska främja individens delaktighet i planering och genomförande av insatser Av de personer som startat i aktiva insatser i det förstärkta samarbetet under 2012 är gruppen sjukskrivna arbetslösa den största gruppen, 54 procent. Därefter kommer anställda sjukskrivna/anställda med sjukersättning med 25 procent. Unga arbetslösa med aktivitetsersättning utgör tio procent (1 125 personer) och lägst andel av inflödet är arbetslösa med aktivitetsstöd, fem procent. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har idag ingen närmare kunskap om vilka insatser de personerna med aktivitetsersättning deltar i eller vad de har lett till för resultat. Ett utvecklingsarbete pågår för att anpassa uppföljningssystemet SUS 6 till det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det innebär för unga med funktionsnedsättning att myndigheterna kommer att kunna följa i vilken omfattning målgruppen deltar i gemensam kartläggning och efterföljande insatser inom samarbetet och vad insatserna leder till för resultat. Under våren 2013 kommer uppgifter för samtliga som deltar i gemensam kartläggning och aktiva insatser att börja registreras i SUS. 4 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, återrapportering enligt regleringsbreven för 2012, Dnr Af 2011/ FK Se bilaga Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 9

10 Sida: 10 av 31 I avvaktan på att uppföljningssystemet sätts i drift har myndigheterna under hösten 2012 via ett frågeformulär med öppna svarsalternativ inhämtat information från personliga handläggare och arbetsförmedlare som arbetar med målgruppen. Syftet var att få en känsla av hur det förstärkta samarbetet fungerar. Frågorna berörde gemensam kartläggning och efterföljande insatser. Resultatet kan inte göra anspråk på att vara representativt. Vissa synpunkter är dock återkommande och belyser till viss del hur personliga handläggare och arbetsförmedlare ser på arbetet med målgruppen i det förstärkta samarbetet. Av svaren framgår att erfarenheten av gemensam kartläggning och efterföljande aktiva insatser för unga med funktionsnedsättning än så länge är begränsad inom ramarna för det förstärkta samarbetet. Unga med funktionsnedsättning förefaller ofta ha gått direkt in i samordningsförbundsfinansierade insatser eller ESF-projekt utan att ha tagit del av gemensam kartläggning i ordinarie samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Stödet till unga med funktionsnedsättning inom ramarna för det förstärkta samarbetet I rapporten för regleringsbrevsuppdraget som berör tidiga och aktiva insatser för sjukskrivna 7 framgår att år 2012 i hög grad varit ett utvecklingsår. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har identifierat ett fortsatt utvecklingsbehov både av metoden gemensam kartläggning och framför allt av samarbetet under tid med aktiva insatser. I utvecklingsarbetet kommer unga med funktionsnedsättning vara en fortsatt viktig målgrupp i samarbetet mellan myndigheterna. Myndigheterna avser att inom respektive organisation tydliggöra att gemensam kartläggning tillsammans med andra aktörer, exempelvis kommunen och hälso- och sjukvården, är den metod som generellt ska användas för att på ett tidigt stadium kartlägga rehabiliteringsbehovet och planera insatser i rehabiliterande syfte. Individens aktuella situation kan då klarläggas ur flera perspektiv och individen kan få en helhetsbild av vilket stöd som kan ges av de olika aktörerna. Detta är viktigt för förståelsen av sammanhanget i stort och vad enskilda insatser ska leda till. Planerade insatser kan efter gemensam kartläggning ges både inom ramarna för det förstärkta samarbetet, hos enskilda aktörer samt genom samordningsförbundsfinansierad verksamhet och projektverksamhet. 7 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. - Rehabiliteringsinsatser i samarbete. Dnr Af 2011/ FK

11 Sida: 11 av Projektverksamhet De insatser som unga med funktionsnedsättning tar del av ges ofta inom ramarna för projektverksamhet. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är i de flesta fall projektägare eller deltagande part. Projekten kan bland annat vara finansierade med medel från Europeiska socialfonden (ESF). Projekten är viktiga för att pröva nya arbetssätt och metoder som ger stöd för målgruppen att etablera sig i arbete eller studier. Temagruppen Unga i arbetslivet har genomfört en undersökning för att ta till vara kunskapen som har kommit fram i utvärderingar av ungdomsprojekten inom ESF 8. Innehållet i projekten spänner över ett brett fält allt från mer traditionella arbetsmarknadspolitiska insatser till det som gränsar till socialtjänstens verksamhetsområde och landstingsverksamheter. Det leder till att projekten rör sig inom flera politikområden och kunskapsfält, med olika traditioner och förutsättningar. Överlag är utvärderarnas bedömning att de insatser och metoder som används fungerar bra utifrån syftet att unga deltagare ska gå vidare till studier eller arbete. För 90 procent av de aktuella projekten är en central del av syftet att utveckla samverkan mellan olika samhällsaktörer. Undersökningen har visat på svårigheter med att skapa generell kunskap om projektens resultat och effekter i förhållande till olika arbetssätt. Utvärderingarna består i huvudsak av kvalitativa fallstudier som endast i begränsad utsträckning rör just resultat och effekter. Det saknas egentliga beskrivningar av arbetsmetoderna och de antaganden som ligger bakom valet av dessa i förhållande till avsedda effekter. I förlängningen innebär detta att man endast kan konstatera att vissa effekter har uppnåtts men man kan sedan inte förklara varför. Det går med andra ord inte att säga något om vad som fungerat för vem och under vilka omständigheter detta skett. Alla aktörer står inför svårigheten att isolera effekten från enskilda insatser och hur detta hänger samman med deltagarnas förutsättningar när de går in i ett projekt och omgivande faktorer som arbetsmarknadsläge. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ser projektverksamheten som ett viktigt komplement till den ordinarie verksamheten men ser också att det finns en problematik i att stödet till unga med funktionsnedsättning i stor omfattning ges inom ramarna för tidsbegränsade projekt. Därför är det viktigt att myndigheterna tillsammans arbetar för ett långsiktigt hållbart stöd till unga med funktionsnedsättning inom ordinarie verksamhet. Det är också viktigt att aktörerna tar initiativ till att utvärdera effektiva metoder i arbetet med målgruppen och att dessa metoder implementeras i den ordinarie verksamheten. 8 Temagruppen Unga i arbetslivet, Vad utvärderingar och utvärderare säger om ungdomsprojekten delfinansierade av europeiska socialfonden, Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:2, januari

12 Sida: 12 av Samarbete med kommunerna om unga med funktionsnedsättning som befinner sig i skolan eller i daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 9 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har som tidigare redovisats i delårsrapporten identifierat ett stort behov av att utveckla samarbetet med kommunerna för att förstärka stödet till unga personer med funktionsnedsättning. I vissa fall begränsar farhågor för att förlora aktivitetsersättningen och andra beviljade stödinsatser benägenheten att lämna daglig verksamhet. En samsyn behöver utvecklas av de tre aktörerna om hur denna problematik bäst hanteras. Socialstyrelsens öppna jämförelser 10 mellan alla landets kommuner visar att åtta procent av kommunerna har överenskommelser på ledningsnivå med Arbetsförmedlingen om LSS-handläggares samverkan i enskilda ärenden. Motsvarande statistik för Försäkringskassan är elva procent. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan anser att ett nära samarbete lokalt med överenskommelser på ledningsnivå mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommuner är en av förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samarbete kring unga med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet enligt LSS. Låg utbildningsnivå och problem med att fullborda gymnasiestudier leder till en påtaglig risk för att senare beviljas aktivitetsersättning. 11 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan anser därför att det är viktigt med ett utvecklat samarbete med skolan för att unga med funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver för att slutföra sin utbildning och för att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Det gäller både gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. 9 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 10 Socialstyrelsen, Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning, inom LSS-området 2012, januari Parlamentariska socialförsäkringsutredningen S 2010:04, Underlagsrapport nr 5 Förtidspensionering av unga, Stockholm,

13 Sida: 13 av Ett utvecklat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SKL I skriften Samordna rehabiliteringen 12 som har tagits fram gemensamt av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och SKL fastslås att det för framgångsrik samverkan behövs kunskap om målgruppens behov och vad andra myndigheter kan erbjuda. Den generella grundläggande kunskapen om målgruppens behov och de olika aktörernas uppdrag och regelverk kan förstärkas på flera nivåer. Det kan exempelvis ske genom gemensam information och utbildningar på liknande sätt som har gjorts genom KUR-projektet 13 och genom ESF-projektet Consensio 14. Under år 2012 har diskussioner på tjänstemannanivå inletts kring formerna för ett utvidgat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och SKL med utgångspunkt från aktörernas befintliga ansvarsområden. Diskussionerna har fokuserat på arbetet gentemot unga med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet. Det är en grupp som ofta har stort behov av individuellt anpassade insatser och många fördelar kan skapas av att handläggare från olika myndigheter bildar ett nätverk kring den enskilde. För att uppnå detta behövs ett utökat nationellt samarbete för att skapa bra förutsättningar för samverkan på lokal nivå. En förutsättning är att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna och landstingen avsätter tillräckligt mycket resurser för att ett tätt samarbete ska kunna ske kring den enskilde. Exempelvis kan det handla om att alla fyra aktörer har särskilt utsedda personer på lokal nivå som arbetar gentemot målgruppen. En långsiktig målsättning i samarbetet är att hitta en grundläggande struktur för samarbete mellan aktörerna. Strukturen kommer att utgå från de exempel som erfarenhetsmässigt har varit framgångsrika och ska ge en vägledning i hur samarbetet utformas på den lokala nivån. Vidare ska en kartläggning göras över vilka strukturella hinder som finns för att närma sig arbetsmarknaden och vilka svårigheter som uppstår för den enskilde vid övergången mellan aktörerna. Arbetet kommer i första hand inrikta sig på personer som befinner sig i daglig verksamhet för att senare utvidgas till att beröra unga med funktionsnedsättning som befinner sig i skolan och andra områden där behov av samarbete finns. I det långsiktiga arbetet är det viktigt att både ha fokus på gruppen som omfattas av LSS och de unga med funktionsnedsättning som omfattas av Socialtjänstlagen (SoL). Det gemensamma utvecklingsarbetet kommer att bedrivas i projektform. 12 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, SKL och Socialstyrelsen. Samordna rehabilteringen stöd till utveckling av arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. April Regeringsuppdrag S 2006/9394/HS

14 Sida: 14 av 31 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har under år 2012 fortsatt arbetet med att förstärka stödet till de yrkesroller som inom myndigheterna på olika sätt arbetar med samverkan på strukturell och individuell nivå. Detta för att ge förutsättningar för att skapa och utveckla effektiva samverkansformer med kommunerna på den lokala nivån kring unga med funktionsnedsättning. Ett utvecklat samarbete på nationell och lokal nivå förväntas leda till att ett ökat antal överenskommelser mellan aktörerna lokalt. Det i sin tur bör leda till att unga med funktionsnedsättning som befinner sig i daglig verksamhet i högre utsträckning än idag kommer att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering och etablera sig på arbetsmarknaden Förstärkt stöd till yrkesrollerna inom myndigheterna som arbetar med samverkan Arbetsförmedlingen har gjort en inventering för att säkerställa att det finns resurser avsatta, inom varje marknadsområde, för det särskilda uppdraget 15 för samarbete med skolan och Försäkringskassan. Samtliga kontaktpersoner har bjudits in till en två-dagars konferens i syfte att förstärka rollen som kontaktperson och få fördjupade kunskaper i sitt uppdrag. Interna handläggar- och metodstöd har reviderats. Försäkringskassan har under år 2012 vid två tillfällen bjudit in handläggarna som arbetar med målgruppen unga med aktivitetsersättning till nätverksträffar. Dialog och diskussioner har förts med handläggarna om hur stödet till unga med funktionsnedsättning fungerar på lokal nivå och hur det kan förstärkas. Nätverksträffarna kommer att genomföras fortlöpande. Försäkringskassan har under år 2012 påbörjat arbetet med att ta fram stöd för att på olika nivåer arbeta med strukturell samverkan kring unga med funktionsnedsättning. Försäkringskassan har identifierat vilken typ av samverkan kring målgruppen som erfarenhetsmässigt fungerar väl i både linjeverksamhet och projekt. Stödet beräknas vara färdigt våren Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för vissa unga med funktionsnedsättning 14

15 Sida: 15 av Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund Regeringen har sedan 2011 uppmärksammat samordningsförbunden som befintlig struktur för samarbete om unga med aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har under 2012 stimulerat till ett förstärkt fokus på målgruppen i samarbete genom samordningsförbund. Framtagande av myndighetsinterna styrdokument 16 för prioritering av målgruppen och kunskapsspridning genom anordnande av konferens till samordningsförbund är några av de vidtagna åtgärderna 17. Vidare betonar myndigheterna tillsammans med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting vikten av att samarbeta kring målgruppen. I ett gemensamt uttalande uppmuntras samordningsförbund att även fortsättningsvis förstärka stödet till unga med aktivitetsersättning. 18 Stimulansåtgärderna har syftat till att: - insatser med riktning mot arbete finns för målgruppen - målgruppen är prioriterad i insatserna - insatserna har ett nära samarbete med lokala arbetsgivare - fler unga med aktivitetsersättning tar del av aktiva insatser Avsikten är att motverka de negativa effekterna som ett tidigt inträde i sjukförsäkringen innebär för individen både socialt och ekonomiskt. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har under november genomfört en enkätstudie riktat till förbundschefer i syfte att mäta resultatet av de senaste årens stimulansarbete för ett ökat fokus på unga med aktivitetsersättning. Utifrån enkätstudien kan det konstateras att målgruppen är prioriterad. I jämförelse med tidigare år avsätter förbunden också en större andel av sin budget för insatser för målgruppen. En ökad budget innebär rimligtvis fler eller utökade insatser för unga med aktivitetsersättning. 16 Se bilaga Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning- Återrapportering enligt regleringsbreven för Dnr: Af 2011/414101, FK Se bilaga Se bilaga

16 Sida: 16 av 31 I uppföljningssystemet SUS registreras uppgifter som ska möjliggöra en uppföljning av den verksamhet som bedrivs i samordningsförbunden. Under 2012 har totalt ca personer deltagit i insatser finansierade av samordningsförbund, varav drygt registrerats med personuppgifter. Av dem med personuppgifter utgörs av personer med aktivitetsersättning. Siffran för 2011 är personer. Omkring tio procent av registreringarna med personuppgifter utgörs av målgruppen unga med aktivitetsersättning (år 2012). Inom ramarna för Försäkringskassans regeringsuppdrag om att beskriva situationen för personer med aktivitetsersättning gjordes år 2012 en genomgång av utvärderingar av insatser finansierade av samordningsförbunden. 22 Genomgående redovisar projekten att de har nått uppställda mål och att de många gånger även överträffat målet. Hur målet satts varierar. Ett vanligt mål är att 40 procent av individerna ska komma ut i arbete eller studier efter avslutad insats. För att bedöma resultaten behöver man dels följa individerna över tid, dels ha en kontrollgrupp. I en del fall redovisas arbete/arbetspraktik sammantaget vilket gör det svårt att tyda resultaten. Urvalskriteriet för att ingå i ett projekt är att individen inledningsvis bedömts ha en möjlighet att kunna komma ut i arbete efter de stödinsatser som erbjuds. Det innebär att urvalet av projektdeltagare inte är representativt för gruppen med aktivitetsersättning vilket gör det svårt att värdera resultaten. De Pay off 23 utvärderingar som gjorts av vissa projekt visar att det är lönsamt att satsa på den här typen av insatser. Lönsamheten bygger på att de som efter projektets slut fått en egen försörjning även på sikt klarar att försörja sig genom arbete. Det är dock brist på uppföljning av den långsiktiga hållbarheten i resultaten. Därutöver saknas studier med randomiserade upplägg. Utvärderingarna pekar även på att det är viktigt med ett långvarigt stöd till individerna för att de ska kunna få och behålla ett arbete. Det framgår även att mer fokus behövs på stödet till arbetsgivare för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna få anställning. 20 Av dessa är unika deltagare. 21 Av dessa är 877 unika deltagare. 22 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, Pay off-metoden eller återbetalningsmetoden är en metod som används för att räkna ut hur snabbt en investering betalar sig själv. Företaget Pay Off används ofta av samordningsförbunden för att utvärdera insatser. 16

17 Sida: 17 av Särskilt högriskskydd Syftet med särskilt högriskskydd är att stimulera och motivera en potentiell arbetsgivare till anställning av en person med risk för stor sjukfrånvaro. För att underlätta inträde på arbetsmarknaden för personer som har haft aktivitetsersättning så finns ett undantag inom särskilt högriskskydd. Undantaget innebär att när en person ansöker om särskilt högriskskydd inom ett år efter att denne haft aktivitetsersättning så görs ingen prognos angående framtida sjukperioder när en person ansöker, detta innebär ett enklare ansökningsförfarande. Undantaget avser beslut om längre sjukperioder, där alltså arbetsgivaren blir ersatt för de sjuklönekostnader som uppstår, personen har dock kvar sina karensdagar. Preliminära resultat genom ett databasuttag för perioden 1 januari- 5 september 2012 visar att 40 personer som någon gång under de senaste tolv månaderna haft aktivitetsersättning beviljats särskilt högriskskydd. 11 personer har beviljats särskilt högriskskydd utan framtida prognos enligt de regler som gäller för personer som haft aktivitetsersättning. Antalet individer har räknats manuellt med visst utrymme för felmarginal Framtagen kommunikationsplan och informationsmaterial Informationen på Försäkringskassans externa hemsida angående särskilt högrisskydd har setts över och förbättrats. Försäkringskassan har tagit fram ett lättöverskådligt faktamaterial om särskilt högriskskydd. Syftet är att Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra samarbetspartners ska kunna använda materialet i kontakten med potentiella arbetsgivare och unga med funktionsnedsättning. Handläggarstödet där särskilt högriskskydd ingår, genomgår en stor revidering. Information om vad som gäller vid aktivitetsersättning har förbättrats. Interna informationssatser om särskilt högriskskydd för personer som har haft aktivitetsersättning har sedan år 2011 genomförts inom Försäkringskassan för handläggare, beslutsfattare och specialister. År 2012 informerades om särskilt högriskskydd på nätverksträffar inom ärendeslaget sjukpenning. 17

18 Sida: 18 av Förslag till hur personer med aktivitetsersättning i högre grad skulle kunna beviljas särskilt högriskskydd Då de flesta som har aktivitetsersättning saknar en inkomst av arbete innan förstagångsbeviljandet är det inte många som har en sjukpenninggrundande inkomst vilket är en förutsättning för att kunna beviljas särskilt högriskskydd. Det innebär att personer som har haft aktivitetsersättning först måste få en anställning för att kunna beviljas särskilt högriskskydd. För att syftet med det särskilda högriskskyddet för personer som haft aktivitetsersättning skulle uppfyllas anser Försäkringskassan att reglerna behöver ändras. Förslaget till ändring är att personer som haft aktivitetsersättning och ansöker om särskilt högriskskydd inom ett år inte bara undantas från kravet på att en prognos ska göras gällande framtida sjukperioder, utan även undantas från kravet på att man måste ha en sjukpenninggrundande inkomst. Personer som haft aktivitetsersättning skulle alltså kunna bli beviljade särskilt högriskskydd utan krav på sjukpenninggrundande inkomst under ett års tid. Denna regeländring skulle innebära att fler skulle kunna beviljas särskilt högriskskydd. 18

19 Sida: 19 av Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans uppdrag för unga med funktionsnedsättning Nedan presenteras åtgärder som genomförs inom respektive myndighets ansvarsområde för att förstärka stödet till unga med funktionsnedsättning. Dessa åtgärder ses som en förutsättning för att stödet till målgruppen ska kunna förstärkas inom ramarna för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och i samarbete med andra relevanta aktörer Resursinventering och förstärkning av SIUS hos Arbetsförmedlingen I övergången från skola till arbetsliv för unga med funktionsnedsättning är SIUS 24 en prioriterad insats framför andra programinsatser. SIUS är ett individuellt utformat stöd som ges till den arbetssökande i processen att finna ett anpassat arbete. Stödet ges även under introduktionen på en arbetsplats samt under minst ett år efter anställning för att säkerställa att personen kan behålla sin anställning. Speciellt utbildade arbetsförmedlare, så kallade SIUS-konsulenter, ansvarar för insatsen. En SIUS-insats kan påbörjas innan eleven har avslutat gymnasieskolan om syftet är att hitta en praktikplats som kan leda till en anställning. Arbetsförmedlingen har tillsammans med andra myndigheter och aktörer genomfört ett antal projekt i syfte att öka övergången från skola till arbete för unga med funktionsnedsättning. Erfarenheter visar på att ett utökat strukturerat samarbete samt tidigt och flexibelt användande av SIUS ökar andelen elever som får ett arbete. Efter att Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga ändrats är det från och med möjligt att kombinera SIUS-insatser med utvecklingsanställning. Ett beslut som underlättar för unga att få ett individuellt stöd till ett arbete. För ungdomar med aktivitetsersättning som är inskrivna i daglig verksamhet kan en SIUS-insats påbörjas, efter att individen deltagit i gemensam kartläggning mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, i syfte att ungdomen ska få en anställning. Arbetsförmedlingen har under 2012 utökat antalet SIUS-konsulenter till 699 från 626 år 2011 och avser att under 2013 ytterliga öka med ett 90-tal SIUSkonsulenter över landet. Arbetsförmedlingen har i sina Interna instruktioner till SIUS möjliggjort en förlängning av uppföljningsstödet från upp till ett år till minst ett år. 24 SIUS-Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd 19

20 Sida: 20 av 31 Förändringen innebär att SIUS kan ge uppföljningsstöd över längre tid än tidigare Försäkringskassan förstärker stödet för en proaktiv handläggning I Försäkringskassans studie av situationen för unga med aktivitetsersättning 25 dras slutsatsen att samordningsuppdraget för unga med funktionsnedsättning är resurskrävande. Av intervjuer med handläggarna framgår att de på grund av tidsbrist många gånger känner sig tvungna att prioritera bort kontinuerliga uppföljningar. Uppföljning av enskilda individer behöver utvecklas och sannolikt genomföras mer frekvent. Likaså påtalar individer med aktivitetsersättning i djupintervjuer att de generellt har väldigt lite kontakt med Försäkringskassan. Slutsatsen blir att Försäkringskassans samordningsinsatser behöver utvecklas för att det ansvar som vilar på myndigheten ska uppfyllas. Försäkringskassan har under 2012 sett över de befintliga stöd som finns för att identifiera rehabiliteringsbehov och samordna insatser för personer med aktivitetsersättning. Försäkringskassan har i samband med översynen identifierat förbättringsåtgärder inom en rad områden och genomför därför ett omfattande utvecklingsarbete som till stora delar kommer att vara klart till hösten Den befintliga handläggningsprocessen revideras och en ny process tas fram för samordning under tid med aktivitetsersättning, likaså förtydligas metodstöd och vägledning. Förändringarna genomförs i syfte att förstärka och tydliggöra samordningsuppdraget, visa på ett tydligare kundperspektiv, ett aktivare förhållningssätt samt säkra en ökad delaktighet för unga med funktionsnedsättning. Stöd för att lättare kunna utföra samordningsuppdraget inom handläggningen kommer att byggas in i Försäkringskassans IT-system. Därutöver kommer adekvata utbildningar till handläggare att tas fram, både fördjupning för personlig handläggare och grundutbildning för nyanställda. Försäkringskassan kommer även att tydliggöra och exemplifiera när unga med funktionsnedsättning bör vara aktuella för gemensam kartläggning och efterföljande insatser. Detta i syfte att aktörernas gemensamma kompetens ska användas för att unga med funktionsnedsättning ska få ta del av tidiga och aktiva insatser. 25 Försäkringskassan, Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011,

21 Sida: 21 av Gemensam hemställan om förrehabilitering vid folkhögskolor Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer tillsammans med Folkbildningsrådet under våren 2013 att lämna in en gemensam hemställan om förrehabilitering vid folkhögskolor till regeringen. I hemställan önskar parterna få i uppdrag av regeringen att öppna upp Folkhögskolesatsningen i förrehabiliterande syfte för unga med funktionsnedsättning och deltagare i etableringsuppdraget men även för övriga som är aktuella inom det förstärkta samarbetet under en längre tid än tre månader. 21

22 Sida: 22 av Avslutande kommentarer År 2013 kommer Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans med de relevanta aktörerna att fortsätta arbeta med frågan om hur stödet till unga med funktionsnedsättning kan förstärkas ur ett samhällsperspektiv. För ett framgångsrikt förändringsarbete krävs rätt förutsättningar. 26 Det är därför viktigt att alla samverkande parter tillsammans definierar förutsättningar och en målsättning för arbetet med målgruppen unga med funktionsnedsättning. Detta för att verksamheten och utvecklingsarbetet ska kunna bedrivas med ett tydligt mandat utifrån definierade mätpunkter och ett krav på redovisning av resultat. Allt för att unga med funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver från de olika samhällsaktörerna. Som tidigare nämnts befinner sig ofta unga med funktionsnedsättning och deras familjer i en ekonomisk utsatt situation. Det finns indikationer på att rädslan att förlora ersättning och andra typer av stöd i övergången mellan olika aktörer gör att unga med funktionsnedsättning och även samverkande aktörer inte vågar driva rehabiliteringsprocessen framåt av rädsla för att individen ska drabbas ekonomiskt. De ekonomiska incitamentsstrukturerna talar idag för att unga personer med funktionsnedsättning kortsiktigt gagnas ekonomisk av att beviljas aktivitetsersättning men i det längre perspektivet finns det en påtaglig risk för inlåsning i sjukförsäkringssystemet och låg ekonomisk standard för resten av livet. Aktivitetsersättningen upplevs som trygg och villkorslös till skillnad från annat ekonomiskt stöd som till exempel ett aktivitetsstöd som betalas ut under tid när en person deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Aktivitetsstöd betalas ut under förutsättning att ett program anvisas och att personen deltar. Det finns en närvaroplikt som innebär minskad ersättning vid frånvaro. När programmet är slut kan personen i fråga övergå till att bli arbetssökande utan en garanterad ersättning. Ekonomiskt bistånd från kommunen ges utifrån särskilda kriterier och innebär ofta vissa krav på aktiviteter. Nedan följer ett exempel på hur försörjningssituationen kan se ut för en ung person med funktionsnedsättning som har aktivitetsersättning i förhållande till en ung person med funktionsnedsättning som ingår i ett arbetsmarknadspolitiskt program på Arbetsförmedlingen: 26 Arbetsmiljöforum i Sverige AB/ Tema Likabehandling. MedVerkan, Fungerande förändringsarbete för lika rättigheter och och möjligheter, december

23 Sida: 23 av 31 En person som går gymnasiet och har aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång och aldrig har arbetat tidigare får ca kr i månaden före skatt. Utöver det tillkommer möjligheten att kunna ansöka om bostadstillägg om man har kostnader för eget boende. Om personen beviljas aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ligger ersättningen även fortsättningsvis på ca kr i månaden före skatt. En ung person med dokumenterad funktionsnedsättning som kommer från särskolegymnasiet eller gymnasieskolan och är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen kan anvisas till programinsats med aktivitetsstöd. Det innebär en månadsinkomst om ca före skatt. Det vore önskvärt om samhällets ekonomiska stöd till unga med funktionsnedsättning låg på samma nivå oavsett ersättningsform och typ av insatser. Tryggheten i att inte riskera att förlora sin ersättning skulle sannolikt leda till att de unga med funktionsnedsättning som har förutsättningar för det i högre utsträckning skulle våga pröva sina möjligheter att komma in i arbetslivet. 23

24 Sida: 24 av Bilagor 5.1 Avsiktsförklaring 24

25 Sida: 25 av 31 25

26 Sida: 26 av Uttalande nationella rådet 26

27 Sida: 27 av Överenskommelse om förstärkt samarbete 27

28 Sida: 28 av 31 28

29 Sida: 29 av Unga med aktivitetsersättning prioriteras i samverkan Webbenkäten sändes till samordningsförbundens förbundschefer (83 mottagare). Den övergripande svarsfrekvensen är 75 procent, vilket betyder 62 svarande förbund. Till detta kommer ett partiellt bortfall som är störst på de frågor där förbunden fått ange uppgifter ur sina budgetar 27. Just dessa resultat bör därför tolkas med viss försiktighet. Undersökningen visar att samordningsförbunden generellt sett anser att de prioriterar målgruppen högt. Inget förbund uppger att det finns andra målgrupper som prioriteras högre och i endast 17 procent av fallen görs ingen prioritering eller målgruppen prioriteras lika högt som andra. Diagram 1. Prioritering av unga med aktivitetsersättning Deltagarantal Förbunden bedömer i genomsnitt att 27 procent av det totala antalet personer som deltar i av förbunden finansierade insatser tillhör målgruppen unga med aktivitetsersättning. Svaren visar på relativt stor spridning mellan förbund som anger endast några få procent till sådana som bedömer att 90 procent av personerna tillhör målgruppen. Förbundscheferna uppger även att de upplever att fler unga med aktivitetsersättning remitterats till insatser under 2012 jämfört med tidigare år. Se diagram Svarsfrekvensen totalt på dessa frågor, antal faktiskt svarande jämfört med antal respondenter, ligger på mellan 54 och 60 procent. För övriga frågor är det partiella bortfallet begränsat till enstaka förbund. 29

30 Sida: 30 av 31 Ekonomiska resurser Förbunden har fått ange hur stor andel av budgeten som gått till målgruppen under Andelen av förbundens resurser som specifikt riktar sig till målgruppen har ökat under perioden, från ca 17 procent 2011 till ca 28 procent för år Andelen av förbundens resurser som finansierar strukturövergripande insatser 28 samt insatser som inte specifikt riktar sig till målgruppen, men där målgruppen kan ingå, har varit i stort sett konstant under perioden. Statens medel till samordningsförbund har ökat från 260 miljoner kronor till 280 miljoner kronor under perioden 2011 till Därtill har förbunden eget kapital från tidigare år. Diagram 2. Andel av förbundens resurser som går till insatser med koppling till målgruppen unga med aktivitetsersättning 28 Strukturövergripande insatser vänder sig till de samverkande myndigheterna eller är insatser som syftar till att öka kunskapen om olika gruppers behov av rehabilitering. 30

31 Sida: 31 av 31 Arbetsgivare Förbunden uppger i en majoritet av fallen, ca 57 procent, att arbetsgivare i mycket eller ganska hög utsträckning varit en samverkanspart i de arbetslivsinriktade insatserna under Diagram 3. Samverkan med arbetsgivare 31

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Sida: 2 av 29 Sida: 3 av 29 Dnr: Af 2011/414101,

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Unga med aktivitetsersättning

Unga med aktivitetsersättning Dnr: Af-2010/436389 Dnr: 037779-2011 Unga med aktivitetsersättning Svar på regleringsbrevsuppdrag 2011-07-01 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska i samverkan med berörda aktörer

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 25 Sida: 3 av 25 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Delredovisning 2014

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2015-06-18 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2015

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) REMISSYTTRANDE 1 (7) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) Sammanfattning Att skapa bättre förutsättningar

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Tio år med aktivitetsersättning

Tio år med aktivitetsersättning Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 1 I samband med införandet av ett helt nytt pensionssystem 2003 byttes rätten

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Rehabiliteringsinsatser i samarbete 2013-08-01 Återrapportering enligt regleringsbreven

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2011 Sida: 2 av 30 Sida: 3

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 2012-03-15 Tidsperiod: januari 2012 Sida: 2 av 12 Sida: 3 av 12 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-03-15 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2014-02-24 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Helår 2013 Sida: 2 av

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program; SFS 2007:1031 Utkom från trycket den 4 december 2007 utfärdad den 15 november 2007. Regeringen

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 2015-02-27 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2014 Redovisning för 2014

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-02-05

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-02-05 1(6) Plats och tid: onsdagen den 5 februari 2014. Försäkringskassan, Fredsgatan 19, Örebro Beslutande: Torgny Larsson Anneli Moilanen Lars Elamsson Liisa Ejdenwik Charlotta Englund Ersättare: Mats Einestam

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-06-17 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2016

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning 2016-06-17 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2016

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden Till GR:s Sociala styrgrupp Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden förslag till kommungemensamt arbete med rehabilitering av nyanlända i Göteborgsregionen Förslag

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Slutrapport 10 augusti 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/259513 Datum: 2013-08-10 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Arbetsförmedlingen; SFS 2007:1030 Utkom från trycket den 4 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver 1 följande. Uppgifter

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015

Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015 STATUSRAPPORT Vårt dnr [Vårt dnr] 2016-03-18 Utgåva [P1.0-1] Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm,

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-11-28 1 (6) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Plats och tid: fredagen den 17 maj 2013 kl 09:00-12:00 City Konferenscenter, Klostergatan 23, Örebro, Sal: Oscaria

Plats och tid: fredagen den 17 maj 2013 kl 09:00-12:00 City Konferenscenter, Klostergatan 23, Örebro, Sal: Oscaria SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(5) Plats och tid: fredagen den 17 maj 2013 kl 09:00-12:00 City Konferenscenter, Klostergatan 23, 703 61 Örebro, Sal: Oscaria Beslutande: Torgny Larsson Anneli Moilanen Anders Hagström

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2014/15: RFR13 Socialförsäkringsutskottet. Finsam en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Sammanfattning av rapport 2014/15: RFR13 Socialförsäkringsutskottet. Finsam en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Sammanfattning av rapport 2014/15: RFR13 Socialförsäkringsutskottet Finsam en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Sammanfattning av rapport 2014/15:RFR13 3 Inledning Socialförsäkringsutskottet

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01)

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01) Landstingsstyrelsens förvaltning Forum för kunskap och gemensam utveckling 1 (6) Handläggare: Britt Arrelöv Landstingsstyrelsen Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Revidering av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd

Revidering av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-11-26 Handläggare Joanna Millares Rosell Telefon: 08-508 25 402 Till Socialnämnden 2016-12-13 Revidering

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-12-05 1 (5) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning

Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning Socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU9 Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2015/16:37 Riksrevisionens

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer