Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT. Per Eriksson Hanna Söderqvist. Chaos Paintball. En Investerings och Finansieringsbedömning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT. Per Eriksson Hanna Söderqvist. Chaos Paintball. En Investerings och Finansieringsbedömning"

Transkript

1 Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Per Eriksson Hanna Söderqvist Chaos Paintball En Investerings och Finansieringsbedömning Chaos Paintball -An Investment and Finance evaluation Företagsekonomi C-uppsats Termin: HT 2008 Handledare: Tommy Bood Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Sammanfattning I uppsatsen "Chaos Paintball, en investerings- och finansieringsbedömning" har en undersökning gällande en nyinvestering och finansieringen avseende nya aktiviteter och en byggnad genomförts. Undersökningen har utförts genom att tre olika byggnadsalternativ har tagits i beaktande och beräkningar på byggnadsalternativen har gjorts. Företagets planerade aktiviteter har undersökts genom att, med hjälp av kalkyler, genomföra beräkningar. Detta har lett fram till en rekommendation om vilka aktiviteter som företaget bör genomföra och satsa på. Undersökningarna har gjorts genom att intervjua företagets ägare, en byggfirma, en bank samt beräkningar av olika investeringskalkyler. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är ekonomiskt lönsamt för företaget att starta upp nya aktiviteter och att investera i en byggnad. Vi har dragit slutsatsen att företaget bör genomföra alternativet där en varmdel byggs till i en befintlig byggnad. Vi gör även bedömningen att företaget har goda förutsättningar att lyckas med de tidigare verksamheterna samt att starta upp de nya aktiviteterna Stuntman för en dag och Hyper Hockey.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Företaget Problembakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Intervju med företagets ägare Beräkningar Val av kalkylmetoder Intervju med byggfirma Intervju med bank Analys Slutsats Reliabilitet & Validitet Teori Investeringskalkylering Självkostnadskalkyl Omkostnadsfördelning Pay-off & Pay-back Kalkylmässig ränta Nuvärdeskalkyl Scenarioanalys Känslighetsanalys Break-even analys Avskrivningar Eget kapital Lånat kapital Ränta Finansieringsalternativ Bank ALMI Företagspartner AB Kreditgarantiföreningen Empiri Självkostnadskalkyl med omkostnadsfördelning Grundinvestering Byggnad Aktiviteter Pay-back tid aktiviteterna Kalkylmässig ränta Nuvärdeskalkyl...19

4 4.6 Scenarioanalys Känslighetsanalys & Break-evenanalys Finansieringsalternativ Säkerhet Ränta Avskrivningar Analys Självkostnadskalkyl Grundinvestering Pay-back analys Nuvärde Scenarioanalys Känslighetsanalys & Break-even analys Ränta Säkerhet för lån Slutsats och Rekommendation Aktiviteter Val av byggnad Problem med undersökningen Källförteckning Bilagor...32

5 1. Inledning När uppsatsämne skulle väljas ville vi undersöka hur ett företag väljer mellan olika investeringsalternativ. Vi ville även undersöka vilka finansieringsalternativ ett företag väljer mellan vid en investering. För att få undersöka problematiken i verkligheten började vi leta efter ett företag som kunde ligga till grund för vår undersökning. Valet föll på företaget Chaos Paintball eftersom de planerar att genomföra en investering i en byggnad, vilket ger oss ett konkret problem att arbeta med. 1.1 Företaget Chaos Paintball är ett handelsbolag som bildades Verksamheten består av uthyrning av paintball och mångkampstjänster för privatpersoner och företag. Företaget har utvecklats stabilt under årens lopp och är i dagsläget det tredje största paintballföretaget i Sverige. Verksamheten finns på sex orter i Värmland och Närke, nämligen Karlstad, Örebro, Filipstad, Kristinehamn, Charlottenberg och Hällefors. Företagets största inkomstkällor kommer ifrån de två största städerna; Karlstad och Örebro. Chaos har bland annat ett samarbete med nöjesfabriken i Karlstad, där Chaos erbjuder vissa inomhusaktiviteter. Företaget har två delägare och 18 st. deltidsanställda vars arbetstid motsvarar 4,5 heltidstjänster. Antalet kundgrupper var st. och företaget hade en omsättning på ca 2,2 miljoner kr. 1.2 Problembakgrund Företaget erbjuder i dagsläget mångkamp och paintball. Vad gäller mångkampen har Chaos ca 20 olika aktiviteter, Fyra av dessa är stjärnaktiviteter; sumobrottning, känguruboxning, jättehandskeboxning och gladiatorkampen. Sedan har de även enklare aktiviteter som t ex yxkastning, pilbågeskytte och blindemannen. Av aktiviteterna kan tre eller fem grenar väljas ut till en kamp. Paintball går ut på att deltagarna ska skjuta på varandra med färgkulor avlossade från ett gevär. Oftast delas deltagarna in i lag, sedan strider de båda lagen mot varandra. Färgkulorna går sönder när de träffar en person, vilket leder till att det syns färgstänk på personens klädsel. Företaget har en iordningställd bana i närheten av Karlstad där aktiviteten utförs. 1

6 De planerar att bredda sin verksamhet genom att erbjuda Stuntman för en dag, Hyper Hockey och Sumofotboll. Stuntman för en dag innebär att deltagaren får prova på att vara stuntman. Den kommer att bestå av flera delaktiviteter, bland annat att falla från hög höjd, springa genom minfält, bli skjuten, att brinna, actionaffisch och bli slagen med en flaska i huvudet. Oftast är det bara en eller ett par personer som kommer att genomföra aktiviteten medan resten tittar på. I några delaktiviteter kommer däremot hela gruppen att delta. En annan ny aktivitet kallas Hyper Hockey. Aktiviteten liknar ett bordshockeyspel men utövas på en stor plan. Aktiviteten förväntas passa Karlstadborna bra då hockeyn är stor i Karlstad. Aktiviteten kommer även att bli en mångkampsgren i den ny sjukampsaktiviteten på sikt. I sumofotboll ska åtta deltagarna spela fotboll med en stor boll iklädda sumodräkter. Aktiviteten kommer även den att vara ett alternativ i den nya sjukampen och eventuellt även i den redan befintliga femkampen. För att kunna genomföra planerna behöver företaget investera i en byggnad för inomhusaktiviteter. En sådan byggnad kan inte uppföras där man har nuvarande aktiviteter vilket innebär att även dessa måste omlokaliseras. En av anledningarna till att företaget vill göra detta är för att växa på marknaden och på så sätt kunna behålla sin personal även under vintern. Företagets verksamhet har tidigare varit tydligt säsongsbetonad under vår- och sommarhalvåret. På våren måste ny personal utbildas vilket kostar mycket pengar och är tidskrävande. Kunderna kan även uppleva sämre kvalitet på servicen under personalens upplärningsperiod. Företaget vill även skapa bättre förutsättningar för kunderna under den andra halvan av året genom inomhusaktiviteter. Företagets främsta konkurrent på mångkampssidan är Projekta. Ett flertal paintballföretag finns i Örebroområdet medan i Karlstadområdet finns endast ett fåtal konkurrenter, bland annat Seffle Paintball. Aktiviteten stuntman för en dag bedrivs bara av ett fåtal företag i Sverige, därför blir de konkurrenter till varandra trots avståndet mellan dem. En benchmarkinganalys planerades att genomföras då företagets ägare inte anser att en marknadsundersökning skulle ge ett trovärdigt resultat. Tidigare undersökningar har inte fallit ut som förväntat och ägarna har gått över till att välja sina investeringar utifrån sin känsla inför investeringen. 2

7 Benchmarking innebär att ett företag jämför och utvärderar sin verksamhet i förhållande till andra aktörer på marknaden (Bendell et al. 1994). En jämförelse försökte genomföras med de största konkurrenterna inom paintball och mångkamp i Sverige, men de var inte intresserade av att delta i vår undersökning. 1.3 Problemformulering Företaget ser stora möjligheter på marknaden och vill därför utveckla sin verksamhet. De vill bredda sin verksamhet med nya aktiviteter för att skapa en tryggare framtid för företaget och dess anställda. Företaget vill därför investera i en byggnad för att kunna erbjuda de nya aktiviteterna. Problem uppstod då det saknades bra beslutsunderlag i företaget och på marknaden vilket ledde till att det blev svårt för företaget att genomföra en trovärdig investeringskalkyl. Vår uppgift blev då att genomföra en kalkyl på de siffror och underlag som fanns att tillgå och visa hur investeringen påverkas om de siffror som användes visade sig vara felaktiga. Frågeställningarna som kommer att beröras i uppsatsen är följande: Är det lönsamt för företaget att utvidga sin verksamhet med nya aktiviteter och därmed investera i en ny byggnad? Ska företaget bygga en helt ny byggnad, köpa en befintlig byggnad och göra förändringar i den eller göra en tillbyggnad på en befintlig anläggning för sin verksamhet? Hur bör investeringen finansieras utifrån de alternativ företaget har? 1.4 Syfte Vårt syfte är att ta reda på om det är ekonomiskt lönsamt för företaget Chaos paintball att bredda sin verksamhet genom att starta upp nya aktiviteter och därmed investera i en byggnad för aktiviteterna? 1.5 Avgränsning Uppsatsens undersökning berör frågan om det är lönsamt att investera i en byggnad för företaget Chaos paintball. Resultatet gäller bara för byggnaden, 3

8 som är en tänkt investering till den befintliga verksamheten i Karlstad. Eftersom byggnaden ska placeras i Karlstad genomförs beräkningarna endast på den delen av företaget. Övriga delar berörs inte. De finansieringsalternativ som undersökts är de som företagets ägare ansett vara attraktiva alternativ. Övriga finansieringsalternativ kommer inte att beröras i uppsatsen. 4

9 2. Metod I denna del presenteras de olika metoder som har används för att genomföra undersökningarna och hur arbetet har gått tillväga. Arbetet har genomförts med hjälp av investeringskalkyler och intervjuer. 2.1 Intervju med företagets ägare Arbetet har lagts upp på flertalet intervjuer med företagets ägare. Under de inledande intervjuerna behandlades företaget och företagets planer för investeringen. Kontakt har hållits med företagets ägare under arbetets gång för att få svar på frågor och komma vidare i arbetet. Kontakten har varit en nödvändighet då företaget varit mitt uppe i processen angående denna investering. Arbetet är genomfört med en kvalitativ metod, då djupa intervjuer är genomförda med en person. En kvalitativ metod används för att nå djupet i en undersökning istället för bredden (Jacobsen 2002). Arbetet inleddes med att teori undersöktes för att sedan undersöka empirin genom intervjuer. Information från intervjuerna behandlades sedan teoretiskt och ny teori skapade nya frågeställningar som behandlades empiriskt med en ny intervju. Det gör att arbetet genomfördes med en abduktiv ansats (Gren & Hallin 2003). Informationen som härrör sig ifrån företagets ägare är primärdata eftersom den kommer direkt från företaget (Jacobsen 2002). 2.2 Beräkningar För att genomföra beräkningarna användes företagets resultat- och balansräkning som grund. När informationen består av siffror som kan behandlas med datorer och inga personliga bindningar skapas, föreligger en kvantitativ ansats (Jacobsen 2002). Det finns även en kvalitativ ansats då all information inte gick att utläsa ur rapporterna, utan företagets ägare fick förmedla informationen, vilket innebär att djupare information från en person förmedlas (Jacobsen 2002). Det föreligger en abduktiv ansats eftersom siffrorna från resultat- och balansräkningen låg till grund för valet av kalkylmetod. De siffror som saknades letades upp av företagets ägare för att sedan föras in i kalkylerna (Gren & Hallin 2003). Det är såväl primär- som sekundär information eftersom den är hämtad från företagets ägare och resultat- och balansräkningen (Jacobsen 2002). 5

10 2.3 Val av kalkylmetoder Beräkningarna genomfördes med en självkostnadskalkyl. Kalkylen passar väl att använda när endast ett fåtal tjänster produceras i företaget, den fördelar alla kostnader på aktiviteterna och visar tydligt varje aktivitets intäkter och kostnader (Ohlsson 2003). Alla kostnader gick inte att härröra till aktiviteterna och de fördelades därför med omkostnadsfördelning. Grundinvesteringen granskades och låg som underlag för en pay-back kalkyl. Den genomfördes för att få en första inblick i om investeringarna är möjliga att genomföra. Kalkylen är en enkel kalkyl som ger en första inblick men inte tillräcklig information för att ta beslut utifrån (Ohlsson 2003). Nuvärdeskalkylen valdes ut för att se om investeringen är lönsam även när en nuvärdesberäkning sker, nuvärdeskalkylen visar om det är mest lönsamt att behålla pengarna och få ränta på dem eller om investeringen ger mer pengar än räntan. Investeringen är lönsam om PV är positivt (Ohlsson 2003). Scenarioanalys, känslighetsanalys och break-even analys genomfördes för att se hur känslig investeringen är för förändringar i förutsättningarna (Ohlsson 2003). 2.4 Intervju med byggfirma För att undersöka hur mycket investeringskostnaden skulle kunna uppgå till kontaktades byggfirman Flexogem. De kommer eventuellt att anlitas för att genomföra bygget. Eftersom inga antaganden gjordes beträffande de olika byggnadsalternativen genomfördes arbetet med en induktiv ansats. Det innebär att empirin undersöks först och teorin undersöktes sedan för att se vad varje byggnad skulle kosta och om det var genomförbart för företaget (Jacobsen 2002). Siffrorna användes sedan som underlag för beräkningarna. Undersökningen är en blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats. Intervjun med byggfirman är djup och individuell och därmed kvalitativ (Jacobsen 2002). Det handlar enbart om primärdata eftersom informationen mottogs direkt från respondenten (Jacobsen 2002). 2.5 Intervju med bank En intervju genomfördes med en bankman på Handelsbanken för att se vilka finansieringsalternativ som är genomförbara för investeringen. Eftersom intervjuerna genomfördes med en person och behandlade frågeställningen på djupet genomfördes den med en kvalitativ metod (Jacobsen 2002). Arbetet utfördes med en deduktiv ansats eftersom teorin skrevs innan intervjun, och intervjufrågorna baserades på den teori som behandlats (Jacobsen 2002). 6

11 Informationen som framkom är sekundärdata då det är bankens standardkriterier som återgetts (Jacobsen 2002). 2.6 Analys I analysen för investeringsdelen, behandlades empirin utifrån de teoretiska förutsättningarna som presenterats. Investeringsalternativen analyserades utifrån nuvärdesmetoden enligt den teoretiska utgångspunkten att investeringen är lönsam när PV är positivt. Pay-back metoden analyserades med utgångspunkt från teorin att investeringen är lönsam om återbetalningen sker inom återbetalningstiden. Självkostnadskalkylen analyserades utifrån att varje produkts resultat ska vara positivt för att en investering ska vara lönsam. I finansieringsdelen analyserades säkerhet för lån och ränta utifrån bankens synsätt mot den teori som behandlats i teoriavsnittet. 2.7 Slutsats Slutsatserna har dragit utifrån den information som framkommit i analysen. Författarna har även vägt in egna reflektioner på resultatet. I avsnittet presenteras även rekommendationerna till företaget. 2.8 Reliabilitet & Validitet Information hämtades genom intervjuer med en person till varje delmoment i arbetet, vilket leder till att informationen inte ifrågasätts av annan part och är därmed inte helt tillförlitlig (Jacobsen 2002). Informationen som framkommit gäller bara den investeringen som undersökts i arbetet. Den information som används i beräkningarna kommer ifrån företagets resultat och balansräkning. Rapporterna har inte kunnat förmedla informationen korrekt då den inte är tillräkligt utarbetad och inte heller alltid är korrekt konterad. Alla siffror gick inte att utläsa, utan företagets ägare fick förmedla dem. Det innebär att informationen inte kan bevisas vara helt giltig (Jacobsen 2002). Både reliabiliteten och validiteten i arbetet sviktar. 7

12 3 Teori I denna del presenteras den teori som ligger till grund för att kunna genomföra intervjuerna och beräkningarna som ska leda fram till en investerings och finansieringsbedömning. 3.1 Investeringskalkylering När företag ska ta beslut om kommande investeringar råder det ofta osäkerhet. Det kan vara svårt att förutse de framtida betalningsströmmarna, när investeringen bör göras och under hur lång tid investeringen kommer att kunna användas. Investeringskalkylering kan användas till att underlätta och förbättra investeringsbesluten. Det finns flera faktorer som har betydelse för hur viktig kalkylen är, bland annat hur stor investeringen är, hur ofta företaget gör liknande investeringar och hur stor säkerhet det finns i kalkylförutsättningarna. Vid investeringar av mellanstorlek passar kalkyler i allmänhet bra att genomföra och är ett viktigt beslutsunderlag. Dock bör det påpekas att kalkylen är en del av flera beslutsunderlag, och hur viktig den aktuella kalkylen är beror på hur komplicerad beslutssituationen är. Den som använder en kalkyl behöver sätta in den i sitt sammanhang för att kunna göra en bedömning av dess relevans (Olsson 2005). 3.2 Självkostnadskalkyl Självkostnadskalkylen utgår ifrån tjänstens fasta och rörliga kostnader och använder sig av fullständig fördelning av alla kostnader, det vill säga att alla kostnader kan hänvisas till en specifik produkt. Denna modell ger ett mycket bra beslutunderlag då den är komplett med alla kostnader till varje produkt. Dock kan det bli svårt att fördela kostnaderna på ett korrekt sätt och antaganden måste ibland göras, till exempel med en omkostnadsfördelning, som ökar risken för felaktigheter. En självkostnadskalkyl lämpar sig bäst för företag med ett fåtal produkter (Ohlsson 2003). 3.3 Omkostnadsfördelning För att få reda på vad en produkt kostar att tillverka måste hela kostnadsbilden vägas in. Uppdelningen mellan kostnadsställena mellan de traditionella 8

13 kostnadskalkylerna är ofta densamma. Beroende på vilken typ av produkt företaget erbjuder varierar svårigheten att hitta de direkta kostnaderna. För att beräkna den faktiska kostnaden för produkten måste även företagets övriga kostnader, de indirekta kostnaderna, fördelas på produkterna på ett rättvisande sätt. För att fördela kostnaderna på ett så bra sätt som möjligt ska företaget välja den viktigaste resursen produkten förbrukar inom företaget som fördelningsnyckel. En av de vanligaste teknikerna är att använda resultaträkningen för att lokalisera produkternas kostnader. Detta är vanligast i mindre företag då det är praktiskt och inte fullt så resurskrävande (Ohlsson 2003). 3.4 Pay-off & Pay-back Pay-off metoden används för att se hur stort inbetalningsöverskott investeringen måste göra varje år för att klara återbetalningen. Formeln är G/N=O där G är grundinvesteringen, N är nuvärdefaktorn och O är det årliga inbetalningsöverskottet (Ohlsson 2003). Pay-back metoden som även kallas för återbetalningsmetoden kan användas i investeringssammanhang för att beräkna hur lång tid det kommer att ta för att de årliga inbetalningsöverskotten på en framtida investering skall ha betalat tillbaka utgiften för investeringen. Formeln för att beräkna återbetalningstiden är Å=G/O, där Å står för återbetalningstiden, G betyder grundinvesteringen och O är de årliga inbetalningsöverskotten. Anledningen till att denna metod kan användas i investeringssammanhang är att den är en grovsållningsmetod för att investeraren ska få en uppfattning om huruvida ett tilltänkt investeringsprojekt är lönsamt eller inte. Metoden lämpar sig bra om det finns flera olika projekt som ska övervägas (Löfsten 2002). För att en investering ska vara lönsam ska återbetalningstiden vara kortare än en på förhand längsta tillåten återbetalningstid. När olika investeringsprojekt övervägs är projektet med kortast återbetalningstid lönsammast (Löfsten 2002). 3.5 Kalkylmässig ränta Kapitalkostnaden beräknas med hjälp av den kalkylmässiga räntan, vilken består av två delar. Första delen är den ränta som kreditgivaren tar vid ett lån. Den andra delen är det avkastningskrav som ägarna har på tillgången. När tillgångarna finansieras med enbart eget kapital ska den enligt teorin ändå 9

14 beräknas med en ränta. Den totala kalkylräntan beräknas på företagets arbetande kapital (Ohlsson 2003). 3.6 Nuvärdeskalkyl En investeringskalkyl som kan användas i syfte att studera en investerings lönsamhet är nuvärdesmetoden. Metoden innebär att alla betalningsströmmar, som kommer att uppstå till följd av investeringen, diskonteras till ett nuvärde. För att kunna göra detta krävs att man använder sig av en kalkylränta. Nuvärdet visar vad alla framtida betalningsströmmar är värda idag (Ohlsson 2003). Ett annat namn som även kan användas för nettonuvärde är kapitalvärde. Metoden kan även benämnas för kapitalvärdesmetoden. Principen för metoden är rätt enkel; en tänkt investering är lönsam om nuvärdet (kapitalvärdet) är positivt, är nuvärdet istället negativt är investeringen inte lönsam och den bör inte genomföras (Yard 2001). Nuvärdesmetoden är lämplig att använda sig av för att jämföra olika investeringsalternativ. De olika delar som beaktas i metoden är grundinvestering, kassaflöde och restvärde (Ohlsson 2003). 3.7 Scenarioanalys En scenarioanalys bygger på att en jämförelse mellan olika scenarier genomförs för att se hur en investering kan komma att utvecklas. Den används för att ändra flera olika parametrar i en och samma modell. Ett exempel kan vara vad som skulle ske om både antalet kunder sjunker, priset sjunker och att kostnaderna ökar. Metoden används av till exempel prognosmakare när de ska förutspå framtiden gällande t ex intäkter och kostnader. Dock gör de det ibland under en viss förutsättning, scenario, snarare än att enbart säga något optimistiskt eller negativt (Brealey et al. 2006). 3.8 Känslighetsanalys Hans Löfsten skriver i sin bok att Känslighetsanalysen syftar huvudsakligen till att bestämma det kritiska värdet för en eller flera osäkra variabler och blir resultatet av marginella förändringar av en eller flera parametrar i taget (Löfsten 2002 s.123). Känslighetsanalysens syfte är att bedöma osäkerhetens och riskens inverkan på kalkylresultatet (Löfsten 2002). 10

15 När en beräkning behöver utföras för att visa hur tillförlitligt ett kalkylresultat är, kan en känslighetsanalys användas. Analysen innebär att en förutsättning i taget ändras till dess att ett värde erhålls som gör att kalkylresultatet ändras. De vanligaste delarna som studeras närmare är inbetalningsöverskott, ekonomisk livslängd och kalkylränta. Ibland krävs endast små förändringar i en förutsättning för att erhålla ett negativt nuvärde, medan det ibland kan ske en större förändring innan ett negativt nuvärde erhålls (Andersson 1997). 3.9 Break-even analys Break-even, kritisk punkt eller nollpunkt innebär när en investering börjar ge vinst. Metoden används för såväl produkter, investeringar som ett företags hela verksamhet. Modellen studerar förhållandet mellan fasta kostnader, rörliga kostnader och avkastning (Stevensson 2007). Lite mer i detalj förklarat innebär break-even punkten den volym som måste säljas för att de totala intäkterna ska motsvara de totala kostnaderna. D v s där verksamheten går jämnt upp. Om volymen är mindre än break-even punkten uppkommer en förlust och när volymen är större än break-even punkten blir det istället en vinst. Ju större avvikelsen är åt ena eller andra hållet, desto större blir vinsten eller förlusten (Stevensson 2007) Avskrivningar När ett företag gör en avskrivning på en materiell anläggningstillgång, t ex en byggnad eller inventarier, ska avskrivningen spegla företagets planerade nytta av tillgången. Oftast tillåts att göra linjär avskrivning, dvs. lika stor avskrivning varje år, av praktiska skäl, även om det tros att den faktiska värdeminskningen är degressiv, det vill säga störst under de första åren för att sedan minska (Johansson et al. 2004) Eget kapital Eget kapital innebär att ägaren till företaget själv, vid starten av företaget betalar in en summa pengar till företaget. Om företaget går med vinst och den inte delas ut till ägarna ökar det egna kapitalet. För bolagsformen handelsbolag gäller att om inte företagarens eget kapital räcker kan ägaren skaffa kompanjoner för att få in mer eget kapital i bolaget (Hansson 1998). 11

16 Det egna kapitalet i ett företag, i motsats till det lånade, har vissa betydelsefulla egenskaper för företagets existens, stabilitet och överlevnad, till exempel behöver det inte amorteras eller betalas tillbaka till finansiärerna (i normalfallet) och att det möjliggör upplåning på grund av att det är det egna kapitalet som ska stå för förluster. Hade det inte funnits denna möjlighet skulle det bli betydligt svårare att låna pengar och även kostnaden för detta ändamål skulle kunna bli alltför hög (Hansson 1998) Lånat kapital Skillnaden mot det egna kapitalet är att lån i olika former ska betalas tillbaka. De aspekter en beslutsfattare behöver fundera över när ett lånebeslut ska tas är bland annat hur stor kapitalkostnaden, det vill säga räntekostnaden, blir för lånet. Problem som kan uppstå i och med detta är att det kan vara svårt att beräkna denna kostnad eftersom den kan variera över tiden. Andra aspekter är risken för lånet och även vilken flexibilitet som är önskvärd. När ett beslut om att ta ett lån har tagits är det kapitalmarknaden som ska se till att företaget kan låna pengar. Detta sker genom i första hand banker, som förmedlar pengar från insättare till låntagaren. Bankerna är oerhört viktiga för mindre och medelstora företags möjligheter att kunna låna pengar till bland annat investeringar (Andrèn et al. 2003) Ränta En övervägande del av bankernas inlåning sker till rörlig ränta. Stiger marknadsräntorna från t ex 2 till 4 %, dubbleras bankernas kostnader för sin inlåning. När banken istället ska låna ut pengar till låntagarna måste banken anpassa sina utlåningsräntor till dessa. Höjs inlåningsräntorna måste följaktligen utlåningsräntorna också höjas. Detta kallas för rörlig ränta. Lån till rörlig ränta kan föra med sig en betydande risk för företaget eller privatpersonen vad gäller räntekostnaden, vid sidan av de andra risker som finns i samband med investeringar, marknader och konkurrens (Andrén et al. 2003). Ett annat alternativ för att låna pengar hos t ex en bank är att låna till fast ränta. Fördelen med fasta räntevillkor är att det räntemässiga risktagandet begränsas. Den som lånar pengar vet exakt hur stor kapitalkostnaden eller räntekostnaden blir under hela bindningstiden. När ett lån med fast ränta tas, kan det ha en högre ränta, och därmed kostnad, än för lånet med rörlig ränta. Vilket lån som är fördelaktigast vet man först efter bindningstidens slut. Visar det sig att den 12

17 rörliga räntan har sjunkit har den fasta räntan inneburit en större nackdel än de procent som utgick från början. Har dock den rörliga räntan stigit tom över den fasta räntenivån har det varit en fördel att ha lån till fast ränta (Andrèn et al. 2003) Finansieringsalternativ Nedan presenteras de olika finansieringsalternativ som företaget överväger att använda Bank Det som en bank är intresserad av när de ska låna ut pengar är investeringar som ger inkomster för banken i form av ränteinkomster. Till skillnad mot t ex riskkapitalister som kan acceptera en högre risk för sin investering, vill banken ha en låg risk när de lånar ut pengar till företag. När banken ska göra en bedömning om de kan bevilja ett lån måste de beakta ett antal faktorer för att se om låntagaren har möjlighet att betala tillbaka lånet. En sak att titta närmare på är företagets försäljningsresultat, om det är ett företag som redan har en verksamhet. Företaget ska även visa upp sin affärsplan. I affärsplanen ska till exempel framgå vilka kunder som är påtänkta för verksamheten, och om kunder redan finns, bör deras lojalitet styrkas. Även avtal med leverantörer bör tas med. En annan sak är företagets ekonomiska ställning. Det är nödvändigt för banken för att avgöra om företaget kan betala av ett lån. Företagets betalningshistorik med punktliga och korrekta betalningar är viktig, och det bidrar till att ett redan etablerat företag har lättare att få ett lån än ett nytt företag (Alm 2004). Banken ser även över entreprenören som person. Skulle det visa sig att entreprenören som privatperson har betalningsanmärkningar påverkar det möjligheten för företaget att få lån. Banken tar hjälp av kreditupplysning för att göra en bedömning av både privatpersonen och företaget (Alm 2004). Banken kan begära säkerhet av låntagaren för att öka chansen att få tillbaka sina utlånande pengar om kunden får problem med att betala tillbaka lånet. Om banken anser att säkerhet inte behövs kan de avstå från säkerhet. När det gäller att låna ut pengar till företag som inte har funnits så länge kräver dock de flesta bankerna att företaget lämnar någon form av säkerhet. De vanligaste säkerheterna är realsäkerheter och namnsäkerheter. Realsäkerhet innebär att låntagaren ställer något fysiskt med värde till förfogande för banken som i sin 13

18 tur kan sälja denna sak om banken inte får sin utlåning återbetald. Detta kan t ex vara pantbrev i en fastighet eller företagsinteckning (Garmer & Kyllenius 2004). Namnsäkerheter innebär ett borgensåtagande. Kan inte företaget betala en skuld, t ex ett banklån, går någon annan person in som en garant för låntagaren (Garmer & Kyllenius 2004) ALMI Företagspartner AB En annan alternativ finansieringsform för företag är ALMI. Almi förmedlar kontakt för lån, men har även egna fonder för utlåning för ett företags finansiering. Skillnaden mot en vanlig bank är att Almi har lägre säkerhet, men det kompenserar de genom att ha högre ränta. Ett företag kan t ex få hjälp hos Almi med företagsetablering, export, marknadsföring och kontakter. Det främsta syftet är att främja utvecklingsbara projekt och företag som har lönsamhetspotential, och inte de som har kommit i kris (Andrèn et al. 2003) Kreditgarantiföreningen Kreditgarantiföreningen består av ett nätverk av regionala eller branschspecifika ekonomiska föreningar i Sverige. Föreningen jobbar mot små och medelstora företag och erbjuder dem en borgen antingen vid nystart eller vid utvidgning av sin verksamhet, när annan formell säkerhet saknas. En stor fördel är att företagets ägare slipper att riskera sin egen privatekonomi när de ska göra en investering. Om kreditgarantiföreningen beviljar en ansökan från ett företag tecknas avtal med kreditgarantiföreningen och banken som företagaren har valt, och pengarna betalas ut från den banken. Takbeloppet är kr. Avgift för borgen tas sedan ut med några procent (Kreditgarantiföreningen 2008). 14

19 4 Empiri I empirin presenteras de beräkningar och undersökningar som legat till grund för besluten. Till att börja med kommer aktiviteternas intäkter och kostnader att presenteras innan de används för beräkningar för byggnaden. Några analyser för att bedöma investeringens känslighet för förändringar presenteras sedan innan kapitlet avslutas med undersökningen angående finansiering av investeringen. De beräkningar som genomförts gäller en investering till anläggningen i Karlstad. Därför har endast resultaträkningen och statistik i från denna del av företaget används. Övriga delar av företaget berörs inte av undersökningen. Antalet grupper uppgick 2007 till 400 st. i Karlstad. Företaget uppskattar att antalet grupper kommer att öka med ca 60 % till följd av utvecklandet av nya aktiviteter och en byggnad till anläggningen. Beräkningarna utfördes därför med 650 grupper som underlag. 4.1 Självkostnadskalkyl med omkostnadsfördelning I självkostnadskalkylen har aktiviteternas direkta kostnader beräknats och de indirekta kostnaderna har fördelats ut på aktiviteterna med omkostnadsfördelning. Självkostnadskalkylens beräkningar bygger på innevarande års resultaträkning med en 10 % ökning på intäkter och kostnader för att få ett resultat för hela året. Som fördelningsnyckel för de indirekta kostnaderna valdes antalet grupper/aktivitet. Företagets resultaträkning är förhållandevis outvecklad, den visar inte alltid de enskilda aktiviteternas kostnader på ett tydligt sätt. Många kostnader presenteras som indirekta kostnader, vilket gjort att de i självkostnadskalkylen fördelas på aktiviteterna med omkostnadsfördelning. Intäkter, direkta kostnader och personalkostnader har beräknats på siffror som företagets ägare presenterat, medan för omkostnaderna har resultaträkningens siffror legat till grund för beräkningen. I självkostnadskalkylen har en ökning på personalomkostnaderna gjorts till ca 8 %, samma summa som den uppgick till tidigare. De nya aktiviteterna Hyper Hockey och Sumofotboll belastades med 15

20 en lika stor direkt kostnad för förbrukningsmaterial som mångkampen förbrukar. Företagets vinstkrav lades in som en kostnad efter bruttoresultatet. Intäkterna har beräknats genom att antalet kunder/grupp multiplicerats med antalet grupper och priset/person. För stuntman beräknades intäkterna genom att multiplicera priset/grupp med antalet grupper. Intäkter Mångkamp Paintball Stuntman Hyper Hockey Sumofotboll Totalt Antal personer Antal grupper Pris/person (grupp) Direkta intäkter Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Direkt lön(personal kostnad) Personalomkostnader Direkt objektskostnad Direkta objektsomkostnader Hyra Övriga kostnader Självkostnad Bruttoresultat Vinst Nettoresultat Grundinvestering Nedan presenteras de grundinvesteringar som krävs i byggnad och aktiviteter för att företaget ska kunna utveckla sin verksamhet Byggnad Att utvidga verksamheten med inomhusaktiviteter innebär att hela verksamheten omlokaliseras. Företaget har arbetat fram tre olika byggnadsalternativ att investera i. 16

21 Det första alternativet är att hyra in sig i en befintlig anläggning. Anläggningen innehåller omklädningsrum, kontor, kiosk etc. Det som behöver byggas är en hall för att utföra aktiviteterna i. Det andra alternativet är att införskaffa en lada som finns till salu och bygga en varmdel i denna byggnad. Det tredje alternativet är att bygga en helt ny byggnad. Alt. Kr/m 2 Byggyta Byggkostnad Grundinvestering 1 Hall till befintlig anläggning kr 800 m kr kr 2 Varmdel i befintlig lada kr 200 m 2 Inköp lada kr kr kr 3 Nybygge kr m kr kr För att investeringen ska vara lönsam måste en återbetalning göras årligen tills dess att eget kapital och lånet från banken är återbetalt. Nedan presenteras de återbetalningar som måste göras årligen för de olika byggnadsalternativen. Räntan som används är 16 %, se punkt 4.4, och den planerade återbetalningstiden är satt till 10 år, se punkt En jämförelse gjordes för att visa hur återbetalningstiden påverkar kostnaden. PV=Nettoresultat x Nuvärdesfaktor (r/t) Nuvärdesfaktor (16%/10 år)= Nuvärdesfaktor Pris 5 år 10 år 20 år Aktiviteter I och med omlokalisering och nysatsning kommer det att krävas investeringar i både befintliga och nya aktiviteter. 17

22 För närvarande har företaget två aktiviteter i Karlstad; paintball och mångkamp. De planerar tre nya aktiviteter i den nya byggnaden. Dessa är Stuntman för en dag, Hyper Hockey och Sumofotboll. De investeringar som måste behöver genomföras är en ny bana till Paintballen. Stuntman för en dag behöver pyroteknik, skyddsutrustning samt övrig utrustning för att kunna utföra aktiviteterna. Hyper Hockeyn behöver en is, klubbor och mål och Sumofotbollen behöver en bana, sumodräkter, boll, och mål. Investeringskostnaderna presenteras nedan Aktivitet Mångkamp Paintball Stuntman Hyper Hockey Sumo Fotboll Investering 0 kr Ca kr Ca kr Ca kr Ca kr Nyinvesteringskostnaden i utrustning för aktiviteterna kommer att uppgå till kr totalt. Nuvärde 16 % i 5 år = kr/3.2742= kr Det innebär en årlig återbetalning på kr/år i 5 år. 4.3 Pay-back tid aktiviteterna För att visa hur fort aktiviteterna kan återbetala sin investering genomförs en pay-back analys på aktiviteterna. Grundinvesteringskostnaden är hämtad från offerter från företagets leverantörer och inbetalningsöverskotten är hämtade från punkt 4.1. Aktivitet Grundinvestering Inbet.översk. Pay-back tid Mångkamp 0 kr kr - Paintball kr kr 0,41 år Stuntman kr kr 0,14 år Hyper Hockey kr kr 0,53 år Sumo Fotboll kr kr 2,18 år 18

23 Alla aktiviteterna är enligt Löfsten (2002) lönsamma. Tre av aktiviteterna är återbetalda inom det första året. Endast en av dem, Sumofotbollen, behöver mer tid för att återbetala investeringen. Efter att aktiviteterna återbetalats till fullo finns = kr kvar till att återbetala på byggnaden första året. Formeln för beräkningen som används är: PV sjk = kr * = kr Investeringen kan kosta upp till kr för att klara en återbetalning första året, vilket innebär att aktiviteterna är helt återbetalade. Om det i stället väljs att återbetala aktiviteterna under 5 år finns kr (se punkt 4.1) kr (se punkt 4.2.2)= kr kvar till att återbetala på byggnaden. PV= kr * = kr När företaget väljer att återbetala aktiviteterna under 5 år kan investeringskostnaden uppgå till kr. I det här fallet är alla alternativen möjliga att genomföra. 4.4 Kalkylmässig ränta Den kalkylmässiga räntan ska beräknas på ägarnas avkastningskrav och långivarens utlåningsränta. I vårt fall uppgår avkastningskravet till 10 % 1 och inlåningsräntan till 6 % 2 = 16 %. 4.5 Nuvärdeskalkyl Nuvärdesberäkningen genomfördes enligt nedan. PV sjk= kr (se punkt 4.1) * = kr 1 Carl Danielsson, ägare Chaos Paintball intervju Pär Höijer, Handelsbanken, intervju

24 Beräkningarna visar att alla byggnadsalternativen är möjliga att genomföra då investeringen kan kosta upp till kr kr för återbetalning av aktiviteterna = kr. 4.6 Scenarioanalys För att få bättre underlag för vad som kommer ske om kalkylerna inte stämmer genomförs en scenarioanalys på självkostnadskalkylen Två olika scenarier har valts där det i det första har antagits att det i sämre tider blir färre deltagare i aktiviteterna samt att kostnaderna stiger. I det andra scenariot har det antagits att de tre nya aktiviteterna inte alls fungerar som beräknat. Inga kunder besöker dem. Scenario 1 Vad kommer ske om antalet kunder sjunker med ca 30 %, 200 grupper, jämt fördelat på de olika aktiviteterna, priset på paintballbollarna ökar med 10 %, och personalens löner ökar med 8 %? Sjk= kr (bilaga 8.3.1) PV= kr *4.8332= kr Efter att investeringen av aktiviteterna räknats bort med kr finns kr kvar till byggnadens investering. Scenario 2 Vad skulle ske om de tre nya aktiviteterna blir en flopp och inga kunder utför aktiviteterna? Mångkamp och Paintball kommer att besökas av de kunder som beräknats tidigare. Sjk= kr (bilaga 8.3.2) PV= kr *4,8332= kr När investeringen för aktiviteterna räknats bort med kr finns endast kr kvar till investeringen. 20

25 4.7 Känslighetsanalys & Break-evenanalys För att se hur investeringens lönsamhet påverkas när vissa kostnader ökar eller när intäkterna minskar genomförs en känslighetsanalys. Känslighetsanalys innebär att en parameter ändras åt gången. Samtidigt genomförs en Breakevenanalys. Break-evenanalysen visar hur stora förändringar som kan ske för ett antal parametrar innan investeringen blir olönsam. Nedan presenteras tre olika analyser. Analys 1 Hur många grupper måste minst genomföra aktiviteterna för att ett positivt resultat ska göras för en byggnadsinvestering på kr, jämfört med de 650 grupper som uppskattats tidigare? PV=0 Sjk = kr (se punkt 4.2.1) kr (se punkt 4.2.2) = kr Break-even= 415 grupper (bilaga 8.3.3) 415/650=0,64 = 64 % För att företaget ska göra ett positivtresultat måste 64 % av det förväntade antalet grupper genomföra aktiviteterna. Analys 2 Hur mycket kan kostnaderna öka/år utan att företaget gör ett negativt resultat vid en investering på kr? PV=0 Sjk= kr kr= kr Break-even= kr (bilaga 8.3.4) kr (se punkt 4.1) = kr Procentuell ökning av kostnaderna= kr/ kr=1.83= 83% När de övriga kostnaderna från den här beräkningen jämförs med samma kostnad från punkt 4.1 visas att kostnaderna kan öka med kr innan investeringen på kr blir olönsam. När självkostnaden från den här beräkningen divideras med samma kostnad från punkt 4.1 visas en procentuell förändring. 21

26 Analys 3 Vad händer när kostnaderna ökar med 15 %? Hur stor investering är möjlig att genomföra? Sjk= kr (bilaga 8.3.5) PV= kr * = kr Om kostnaderna ökar med 15 % kan en investering på upp till kr kr (se punkt 4.2.2) = kr genomföras. 4.8 Finansieringsalternativ Företagets ägare ser tre möjliga alternativ för finansiering av investeringen. De ser helst att ett banklån kan täcka större delen av finansieringen, men att företaget själva betalar ca 10 %. Det andra alternativet är att ALMI och kreditgarantiföreningen går in som garanter för lånet från banken. Det tredje alternativet är att ägarna personligen belånar sina privata tillgångar. 4.9 Säkerhet Företaget befinner sig i en bransch där marknaden är relativt osäker och är därför svår för banken att bedöma. Banken behöver en stor säkerhet för att kunna bevilja ett lån. Banken ser helst en realsäkerhet i en byggnad eller annan tillgång som säkerhet. Finns inte den möjligheten kan en företagsintäckning genomföras, men det är en osäker metod och genomförs endast i finansiellt stabila företag. Namnsäkerhet ses inte av banken som lika bra säkerhet som en realsäkerhet. När det gäller företagslån är namnsäkerhet ovanligt och godkänns bara när borgenären har oerhört stabil ekonomi. Placeringen av byggnaden påverkar dess värde och möjligheten för byggnaden att ställas som säkerhet för lån. Vid ett bra läge finns en större möjlighet till värdeökning på byggnaden. Banken ser det som en fördel om kunderna har lätt att ta sig till platsen där aktiviteterna utförs, risken för sviktande kundunderlag minskar vid bra placering. 22

27 4.10 Ränta För företagets investering behövs ett bottenlån med räntan 6 %. Det finns en möjlighet för företaget att få en fast ränta för lånet, men det vanligaste vid liknande investeringar är att rörlig ränta används. Under den senaste tiden har räntan sjunkit och förväntas fortsätta sjunka den närmaste tiden Avskrivningar Alternativ 1 kommer att skrivas av på 10 år då hyreskontraktet förväntas löpa på den perioden. Även alternativ 2 kommer att skrivas av på 10 år. Aktiviteterna kommer att skrivas av på 5 år. 23

28 5 Analys I den här delen analyseras resultatet av den information som framkommit i empirin. Analysen genomförs genom att informationen jämförs med den teori som presenterats i teoriavsnittet. Först kommer aktiviteterna att analyseras innan byggnadens analys tar vid. 5.1 Självkostnadskalkyl I självkostnadskalkylen har antalet grupper som beräknats uppgått till 650 st. Det är en ökning med 250 grupper från det antal som besökte företaget i Karlstad under Ökningen av grupper gör att intäkterna ökar avsevärt och ger ett nettoresultat på kr. De olika aktiviteterna gör alla ett positivt nettoresultat och är därför enligt Ohlsson (2003) lönsamma och investeringen bör genomföras. 5.2 Grundinvestering Grundinvesteringen visar de tre olika byggnadsalternativens samt aktiviteternas investeringskostnad och återbetalningskostnad/år. Kalkylen visar att om företaget väljer att återbetala byggnaden helt under första året är alternativ 1 och 2 möjliga att genomföra medan alternativ 3 är en för stor investering för företaget att kunna återbetala. Om företaget istället väljer att återbetala aktiviteterna under 5 år finns möjlighet till en investering på upp till kr. Om företaget skulle välja en återbetalningstid på 5 år är alla byggnadsalternativen lönsamma att genomföra enligt Löfsten (2002). 5.3 Pay-back analys Pay-back kalkylen visar hur lång tid det skulle ta för aktiviteternas årliga inbetalningsöverskott att återbetala investeringen. Kalkylerna visar att alla aktiviteterna klarar att återbetala sig inom 5 år och är därför lönsamma enligt Löfsten (2002). Tre av investeringarna återbetalar sig inom det första året medan, Sumofotbollen, behöver över två år på sig. Orsaken till att Sumofotbollen tar längre tid beror på att det är den största investeringen och att det är en ny aktivitet som är svår att beräkna antalet kunder på. 24

29 5.4 Nuvärde Nuvärdesberäkningen visar att en investering på upp till kr är möjlig att genomföra innan investeringen blir olönsam. Det innebär att alla byggnadsalternativen är lönsamma att genomföra enligt Yard (2001). En investering på kr är en mer lönsam investering än en investering på kr. Det innebär att alternativ 1 är den mest lönsamma investeringen och alternativ 3 den minst lönsamma (Yard 2001). 5.5 Scenarioanalys Två scenarioanalyser genomfördes i empiriavsnittet. Scenario 1 innebär att antalet grupper sjunker och att personal- och materialkostnaderna ökar. I scenario 2 har inte de nya aktiviteterna dragit de kunder som förväntats. I beräkningen har inga kunder utövat aktiviteterna. Mångkamp och Paintball har besökts av de kunder som förväntats i punkt 4.1. Om scenario 1 skulle inträffa är endast en investering på kr lönsam. Det innebär att endast byggnadsalternativ 1 på kr är möjlig att genomföra. I scenario 2 skulle en investering på som mest kr vara lönsam att genomföra. Det innebär att endast alternativ 1 på kr skulle vara möjlig att genomföra. 5.6 Känslighetsanalys & Break-even analys Känslighetsanalys och Break-evenanalys genomfördes för att visa hur känslig investeringen är för förändringar. I kalkyl 1 undersöktes hur många grupper som måste genomföra aktiviteterna för att en investering på kr ska vara lönsam. Beräkningen visar att minst 415 grupper måste genomföra aktiviteterna varje år, vilket är en ökning med 15 grupper från 2007 års statistik Om antalet grupper skulle underskrida gränsen är investeringen inte längre lönsam. Kalkyl 2 visar hur mycket kostnaderna kan öka/år innan en investering på kr blir olönsam. Beräkningen visar att kostnaderna kan öka med 83 % innan investeringen blir olönsam. 25

30 Kalkyl 3 visar hur stor investering som är möjlig att genomföra om alla kostnader skulle öka med 15 %. Den här beräkningen visar att en investering på upp till kr är en lönsam investering. 5.7 Ränta Enligt banken är det sannolikt att en rörlig ränta används för investeringen vilket därför ligger till grund för beräkningarna. Enligt teorin finns inga rekommendationer för vilken typ av ränta som bör användas. Valet görs utifrån företagets ekonomiska förutsättningar och en individuell bedömning görs utifrån varje enskilt fall. 5.8 Säkerhet för lån Banken vill i första hand att låntagaren i det här fallet ska lämna en realsäkerhet i byggnad eller annan tillgång. Företagsinteckning används endast i stabila företag som har funnits en längre tid och namnsäkerhet används endast vid en mycket säker borgenär. Bankens svar stämmer väl överens med teorin om vilka säkerheter som är tänkbara vid finansiering. Teorin säger att realsäkerheter och namnsäkerheter är de vanligast förekommande säkerheterna vid lån. Banken förespråkade dock utan att tveka realsäkerhet, och i andra hand företagsinteckning. Namnsäkerhet är ingen säkerhet banken använder sig av ofta. Banken använder i undantagsfall nämnsäkerhet som säkerhet. 26

31 6 Slutsats och Rekommendation I den här delen presenteras vilka slutsatser vi har kommit fram till i vårt arbete. 6.1 Aktiviteter I beräkningarna har antalet kunder ökat med ca 60 % från 2007 års statistik. Det är en rejäl ökning och frågan är om en så stor ökning kommer att ske. Vi är något tveksamma till detta och väljer våra rekommendationer efter att investeringarna ska vara lönsamma även om en inte fullt så stor ökning skulle ske. Mångkamp och Paintball är aktiviteter som funnits på Chaos Paintball under en lång tid. Det är troligen nödvändigt att genomföra investeringarna och utveckla verksamheten för att kunderna ska återkomma till företaget även om inte investeringen i aktiviteterna visar sig vara mycket lönsamma. Mångkampen behöver ingen ny investering för att kunna utföras i den nya byggnaden, medan Paintballen behöver en ny paintballbana för ca kr. Båda aktiviteterna gör ett tillräckligt stort nettoresultat för att en investering ska vara lönsam. De tre nya aktiviteterna är alla tänkta att bredda och utveckla verksamheten. Aktiviteten Stuntman för en dag är en aktivitet som förväntas dra mycket kunder till företaget och därmed skapa intäkter. Aktiviteten är jämfört med de andra aktiviteterna dyr att genomföra, men tack vare de förväntade intäkterna kommer aktiviteten att vara lönsam. Hyper Hockeyn och Sumofotbollen är de två aktiviteter som är svårast att avgöra om de har möjlighet att göra ett tillräckligt stort resultat för att en investering ska vara motiverad. Det är svårt att veta hur många kunder som kommer att utföra aktiviteterna då det är nya aktiviteter som företaget inte erbjudit tidigare. Det är även svårt att avgöra vilken av aktiviteterna som kommer att locka flest kunder. I våra beräkningar har vi räknat med samma antal kunder och att aktiviteterna har samma pris. Båda aktiviteterna är dessutom kandidater för att ingå i mångkampen. Båda aktiviteterna visar ett positivt nettoresultat och är lönsamma investeringar. Vi rekommenderar företaget att investeringarna i Paintball och Stuntman för en dag genomförs. Även investeringen för aktiviteten Hyper Hockeyn bör genomföras, eftersom en ny Stjärnkamp kan locka kunder. Investeringen av 27

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1

Fe2, investeringskalkylering, tentamen 1 sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 180 minuter går fort. fe2 kalkylering Omdöme E 1. Mimmi, 17 år, har erhållit ett arv, 100 000 $, från en bortglömd kusin i USA. Med arvet finns

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1 TENTAMEN I TEIE53 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: SP71 Antal uppgifter: 10 st Antal sidor: 11 st Max poäng: 50 poäng varav 27 p för 3a, 34 p för 4a och 43 p för 5a

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun

Plan för hantering av kommunal borgen för. Götene kommun Plan för hantering av kommunal borgen för Götene kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2011-10-24, KF 224 Diarienummer: 07/KS232 1) Utgångspunkt och syfte Ingåendet av borgen är ingen

Läs mer

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift.

Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Förklara följande begrepp: inbetalning, intäkt, inkomst, utbetalning, kostnad och utgift. Uppgift/Fråga: 2 (6 poäng) Här följer några blandade påståenden. I. En av nackdelarna

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5) Tekniska krav och anvisningar Energi Anvisning för LCC-kalkyl Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

IEK 415 Industriell ekonomi

IEK 415 Industriell ekonomi IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Ansökan om borgensförbindelse gällande SDE Hockeyförening

Ansökan om borgensförbindelse gällande SDE Hockeyförening 1(5) Ansökan om borgensförbindelse gällande SDE Hockeyförening Ärendet SDE Hockeyförening bildades i maj 2010 genom sammanslagning av de tre hockeysektionerna i Danderyds kommun, Stocksunds IF, Danderyds

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Karin Persson Gustaf Posse Marina Rosner Investeringsbedömning -En studie om investeringsbedömningen i ett antal svenska tillverkande företag- Företagsekonomi

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Delårsrapport för Xavitech AB (publ)

Delårsrapport för Xavitech AB (publ) T.+46(0) 611 55 61 00 F.+46(0) 611 78 25 10 E.info@xavitech.com W.xavitech.com Delårsrapport för Xavitech AB (publ) Januari juni Omsättningen minskade med 51 % till 2 156 tkr (4 409 tkr) Orderingången

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder

Fastighetsekonomi för offentlig sektor. Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Fastighetsekonomi för offentlig sektor Fördjupad fastighetsförvaltning Kalkyler, begrepp, metoder Bakgrund Pluggade 2005-2008 Kalkylator Projektledare EPC Byggprojektledare UK Byggprojektledare, Projekteringsledare

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Ansvarig lärare: Johan Holtström, tfn 013-28 16 14 Besöker salen: Efter cirka två timmar

Ansvarig lärare: Johan Holtström, tfn 013-28 16 14 Besöker salen: Efter cirka två timmar LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Johan Holtström DEN 12 JUNI KL.14-18 SAL: SP71 Antal uppgifter: 6 Antal sidor:

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar

Ansvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Thomas Rosenfall DEN 28 AUGUSTI KL.14-18 SAL: Antal uppgifter: 7 Antal sidor:

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-02-20 KS-2014/141 185 1 (2) HANDLÄGGARE Fredrik Berg 08-535 301 39 fredrik.berg@huddinge.se Kommunstyrelsen Utökad borgensram, SRV

Läs mer

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar

OBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Tentamen i IEF150, Grundkurs i projektoch industriell ekonomi samt IEF100, Grundkurs industriell ekonomi Datum: 2006-10-28 Tid: 09.00-13.00 (4

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2011 - juni 2012 Nettoresultat av valutahandel: 95 tkr. Resultat före extraordinär kostnad: -718 tkr Extraordinär kostnad har belastat resultatet före

Läs mer

Rapport avseende Investeringar. December 2004

Rapport avseende Investeringar. December 2004 Rapport avseende Investeringar. December 2004 Innehåll Inledning...1 Risker i redovisning av investeringar...2 Granskningsansats...3 Utfört arbete...4 Iakttagelser...5 Slutsats...7 Inledning Enligt den

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2:

KBrf - EN IDÉSKRIFT KBrf Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5.1-5.2: KBrf - EN IDÉSKRIFT Med några förslag till kvalitetsförbättrande åtgärder inom redovisning i bostadsrättsföreningar. I syfte att få en bättre överskådlighet (ökad konsumentorientering) och en mer rättvisande

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund Version 02 10 25. RÄNTA 1. FLACK RÄNTA Med flack ränta ska vi här mena att räntan är densamma oavsett bindningstid

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för. Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060. får härmed avge. Årsredovisning Styrelsen och verkställande direktören för Brf Kullaberg 1 Org nr 716420-0060 får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2014 31 december 2014 Innehåll: Förvaltningsberättelse Resultaträkning

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

Delårsrapport kvartal 3 2009

Delårsrapport kvartal 3 2009 H1 COMMUNICATION AB (publ) Delårsrapport kvartal 3 2009 1 H1 Communication delårsrapport tredje kvartalet 2009 Omsättningen ökade 68,8% Netto omsättningen uppgick till 12,2 MSEK vilket var en ökning med

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta har varit 0,25 procentenhet under hela första halvåret. Det är historiskt en mycket låg nivå. Efter

Läs mer

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER

G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER 1 G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER UPPGIFT 8.0 (Gör själv uppgift) Betrakta två investeringsalternativ Anja och Emil enligt nedan. Förklara varför man måste använda sig av annuitetsmetoden vid

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Kommunstyrelsen Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Fakta om ränteswappar En ränteswap är ett räntederivat som i sitt praktiska utförande innebär ett avtal om byte av ränta. För en låntagare

Läs mer

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni Fråga 1 Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

Investeringsanalysering

Investeringsanalysering Emma Granö Investeringsanalysering Beslutsunderlag åt caseföretag X Företagsekonomi 2014 VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningsprogrammet för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emma Granö Lärdomsprovets titel

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Hundstallet i Sverige AB

Hundstallet i Sverige AB Årsredovisning för Hundstallet i Sverige AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hundstallet i Sverige AB, får härmed avge årsredovisning för 2014 Allmänt om verksamheten

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Grundläggande företagsekonomi 7,5p Grundläggande företagsekonomi 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-08-15 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer