M I L J Ö B O K S L U T

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "M I L J Ö B O K S L U T 2 0 0 8"

Transkript

1 M I L J Ö B O K S L U T F Ö R M U N K F O R S K O M M U N D A T U M

2 Bild på omslaget: Geijersallén M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n

3 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR MILJÖBOKSLUT?... 2 MUNKFORS EKOKOMMUN OCH FAIRTRADE CITY... 3 AVFALL OCH ÅTERVINNING... 4 ENERGI OCH KLIMAT... 6 VATTEN NATURVÅRD KEMIKALIER MILJÖARBETE I FÖRVALTNINGARNA ALLMÄN MILJÖMEDVETENHET NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅLEN, GÅR DET ÅT RÄTT HÅLL?... 18

4 Sida 2 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n VARFÖR MILJÖBOKSLUT? Syftet med miljöbokslutet är att synliggöra miljöförhållanden i kommunen och beskriva miljöarbetet, ge underlag för uppföljning och utvärdering av planer, program, verksamhet och miljöpolicy samt vara underlag till nya lokala miljömål. Det finns en etisk dimension i att redovisa påverkan, tillstånd och åtgärder för miljön. Den ger en beskrivning av vårt förhållande till naturen. Människan är inte skild från naturen utan en del av den och hela vår existens är beroende av naturen. Vi talar allt mer ofta om det hållbara samhället ett samhälle som vi ska uppnå för att inte omöjliggöra för kommande generationer att leva ett gott liv. Arbetet i vår kommun fortgår med långsiktiga strategier som naturvårdsplan, klimatplan och lokala miljömål. Planerna är viktiga för att rätt prioriteringar görs för att uppnå det Hållbara Munkfors som är en del av kommunvisionen. Vi fortsätter vår ambition att lyfta fram etisk handel i vårt arbete som Fairtrade City. Närheten till naturen kommer att vara ett fortsatt starkt argument både för att leva i Munkfors och för att besöka bygden, denna närhet värnar vi genom att satsa på vandringsleder och närnatur. Avfallshanteringen har byggts upp under flera år och är nu väl fungerande med en tillgänglig återvinningscentral och det är med stor besvikelse vi konstaterar att centralt ansvariga för återvinningen istället för att ytterligare förbättra systemen, väljer att minska servicen genom borttagande av återvinningsstationer och fastighetsnära insamling som så förtjänstfullt utförts av IFK. Det är spännande att se att företagen enträget arbetar vidare med miljöfrågorna i certifieringar och diplomeringar och man kan vara stolt över kommunens företag även i detta sammanhang.. Klimatfrågan fortsätter att engagera och även om det i skrivandets stund är full vinter kan vi i vår omvärld se effekterna av ett förändrat klimat. Vår påverkan försöker vi hejda genom satsningar för minskad energiförbrukning och nu senast med antagande av riktlinjer för transporter och resor. Det är nu allas ansvar, både förtroendevalda och medarbetares att fortsätta hushålla med våra gemensamma resurser. Fairtrade City En kommun som engagerar sig för etisk konsumtion Héctor Vallejos Kommunstyrelsens ordförande

5 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Sida 3 M U N KFORS E KOKOMMUN OCH FA IRT RADE CITY Munkfors kommun gick 1993 med i Det Naturliga Stegets ekokommunnätverk (KF ) övergick nätverket till Föreningen Sveriges Ekokommuner. Föreningens syfte är att arbeta för att de fyra systemvillkoren uppfylls i kommunen. Med hjälp av systemvillkoren uppnås en balans som tryggar kommande generationers livsvillkor och en hållbar utveckling. Villkoren uttrycks på följande sätt ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt utarmas och trängas undan effektiv och rättvis resursomsättning Munkfors kommun ska som ekokommun: Vara ett föredöme för kommuninvånarna, det lokala näringslivet och andra kommuner, samt pådrivande i strävan mot ett långsiktigt hållbart samhälle Prioritera miljöarbete som en av de strategiskt viktigaste verksamheterna inom kommunen. Varje del av kommunens arbetsområden skall ta sitt ansvar för miljöfrågorna. Miljöhänsyn ska beaktas i varje beslut-på alla nivåer i organisationen, eftersom miljöarbetet angår alla och bygger på delaktighet. Ta sitt ansvar för att internationella, nationella och regionala miljömål uppfylls. D v s att minst uppfylla kraven i lagar och förordningar på miljöområdet, samt att sträva mot att de miljömål som sätts upp av olika myndigheter skall nås. Ställa lika höga miljökrav på leverantörer, entreprenörer och samarbetspartners som vi ställer på vår egen verksamhet. Årligen öppet redovisa vårt miljöarbete och vår miljöpåverkan. Ständigt utveckla och förbättra sin verksamhet så att den medför minimal påverkan på miljön och utnyttjar energi- och naturresurser på ett effektivt sätt så att förnybara resurser prioriteras. Samhällsplaneringen skall präglas av kretsloppsprincipens villkor. Kontinuerligt sprida och fördjupa kunskaperna om kretsloppsprincipen bland sina anställda, förtroendevalda, kunder och leverantörer. Det kommer att ske genom utbildning, information och miljökrav vid upphandling. Varje nämnd och styrelse ansvarar för att den egna verksamheten drivs efter kommunens miljöpolicy. Munkfors kommuns miljöpolicy antagen av kommunfullmäktige I november 2006 diplomerades Munkfors som Sveriges andra Fairtrade City, en kommun som engagerar sig för etisk konsumtion ett sätt att ta vårt globala ansvar och leva upp till effektiv och rättvis resursfördelning i världen. Återdiplomering gjordes under Systemvillkor 4 -effektiv och rättvis resursomsättning

6 Sida 4 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n AV FA L L OCH ÅTERV INNING Avfallshanteringen har inte genomgått någon större förändring under 2008 förutom att återvinningsstationen i Ransäter lades ner i januari. Därmed finns två återvinningsstationer i kommunen vilka drivs av Svensk tidnings och förpackningsinsamling. Dessutom finns återvinningscentralen där det förutom återvinningsmaterial också kan avlämnas grovavfall. Denna drivs på entreprenad av Munkfors Åkeri AB. Allt hushållsavfall från kommunen och även större delen av grov- och industriavfallet förbränns vid Karlskoga Energi AB efter omlastning i Hagfors. Vid återvinningscentralen delas numera också brännbart grovavfall från obrännbar deponirest. Totala mängden avfall(exklusive återvinningsmaterial) har ökat vilket kan vara en effekt av att det i Ransäter numera saknas återvinningsstation. En ökad mängd avfall som inte återvinns kan därmed bli en följd. Mängden hushållsavfall är relativt stabil över åren med en liten ökning till 221 kg/invånare år Motsvarande siffra i Forshaga var 242 kg och i Hagfors 195(2007), Sunne 216(2007) och Torsby 251 kg/invånare(2007). Endast ca 70 ton avfall går numera på deponi som obrännbart. k g/ i nv Olika avfallslag i kg/invånare över tid uppmättes volymerna av avfallet, det var då mycket stora mängder grovavfall vilket visar sig att de ligger helt utanför dagens kurva. Exempelvis var insamlad total mängd avfall över 800 kg/invånare Hushållsavfall Återvinning Total avfallsmängd Systemvillkor 2 --ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen

7 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Sida 5 Mängden insamlat återvinningsmaterial i form av övriga förpackningar (plast och metall) är i nivå med grannkommunernas. Utvecklingen är inte längre positiv utan insamlingsresultaten är konstant. Under 2008 har en liten mängd glas redovisats, troligen fanns ett lager på återvinningscentralen vid årsskiftet. Insamlingen av allpapper och well från hushåll, företag och verksamheter håller emellertid en jämn och hög nivå. Den hushållsnära pappersinsamlingen Allp app er Övriga Förpackningar Totalt Glas Textil som utförs av IFK:s fotbollssektion är en viktig faktor för det goda insam- lingsresultatet, denna upphörde dock 31 december Övrigt avfall som hanteras separat när det kommer till återvinningscentralen, och på så sätt kan destrueras på ett miljöriktigt sätt eller återvinnas framgår av vidstående tabell. Nivåerna var de samma som tidigare år med undantag för trycimpregnerat material som ökade avsevärt samt farligt avfall som varierar över åren. Mängden insamlat farligt avfall har ökat medan elektronikavfallet minskat det senaste året. Det är mängden vitvaror och kylar/frysar som Minskat medan insamlingen av annan elektronik, glödlampor och liknande ökat. ton Återvinningscentralens mottagnings och mellanlagringsstation för farligt avfall är enbart avsedd för hushållen Avfallsslag Mängd Förändring Farligt avfall inkl. spillolja (hämtas för destruktion) metallskrot (pressas och hämtas för återvinning) Rent träavfall (körs till Hagfors för flisning) Tryckimpregnerat trä (körs till Hagfors för flisning) Vitvaror samt kyl och frys (hämtas för återvinning och destruktion av freon) Total elektronik (inkl. vitvaror och kyl/frys) 11,7 ton ton - 1,5 ton - 31 ton + 34 ton

8 Sida 6 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n E N ERGI OCH KLIMAT KOMMUNFÖRVALTNINGARNAS TOTALA ENERGIFÖRBRUKNING Nedan finns en sammanställning av kommunens energiförbrukning fördelad på olika energislag. Energisammanställningen omfattar enbart kommunens egen verksamhet. Energiåtgång i de lokaler som kommunen tillhandahåller industri och andra verksamheter och boende är därför inte medräknad. Totalt har energiåtgången minskat med ca 30 %, med anledning av både minskning av lokalytan och energiåtgärder. I beräkningen ska tas med att ytan de lokaler som kommunen har verksamhet i minskat med ca 15 % mellan 2000 och 2008 samt att vattenverken lagts ned. All el som kommunen förbrukat under året kommer från vatten- och vindkraft. Elen för vägbelysning har ökat men siffran är också säkrare än tidigare år. Energin till lokaler har minskat mellan året 2007 och 2008 medan Energislag Kvadratmeter lokalyta kwh resp m kwh resp m Minskning El lokaler El övriga anläggningar El vägbelysning Olja EO Fjärrvärme Pellets Bensin Diesel till bilar Diesel till arbetsfordon Privata bilar Totalt energin till transporter ökat. Sammantaget minskade energiförbrukningen med 237 MWh mellan 2007 och Diesel till bilar 1% Bensin 5% Pellets 5% Diesel till arbetsfordon 3% Privata bilar 1% fjärrvärme 34% el 51% Energislag använda inom Munkfors kommuns verksamheter 2008 olja 0% Systemvillkor 2 -ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen

9 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Sida 7 Fjärrvärme Munkfors Värmeverk AB ägs till 60 % av Munkfors kommun. Sedan vintern 1996 är produktionen huvudsakligen biobränslebaserad fjärrvärme. Under år 2008 var drygt 96 % av produktionen flisbaserad värme medan eldningsolja 1 stod för resten av den 46,4 GWh stora produktionen, vilket var den största andelen biobränsle över åren. Under 2007 har en(1) ny villaabonnent anslutits till fjärrvärmen. Större delen av askan från anläggningen används idag för sluttäckning av avfallsupplaget medan flygaskan som är en mindre del återtas av bränsleleverantören. På sikt bör askan nyttiggöras med en återföring till skogsmark. Lokaluppvärmning Under året var 92 % av lokalytan huvudsakligen biobränsleuppvärmda (beräknat på antalet kvadratmeter och undantaget anläggningar som reningsverk och pumpstationer). Under 2008 gjorde kommunen endast av med 700 liter EO1 för uppvärmning! Antalet kwh för uppvärmning och el som åtgår är något lägre än för Gruppb Sunnev. Tallbackskontoret Forsnässkolan Skolor och kontor Energiförbrukningen per kvadratmeter i lokaler varierar beroende på uppvärmningsform, utförande och omfattning av ventilation. De olika lokalernas energiförbrukning framgår av diagram. Trenden med en ökande elförbrukning i skolor och kontor tycks vara bruten och alla har minskat sin elförbrukning. Målsättningen bör vara att på sikt ska ingen lokal göra av med mer Tallåsgården Hagalundsskolan Sjukhuset Kommunkontoret Kommunförrådet Ransätersskolan Munkerudsskolan Skulpturhuset Uppvärmning/varmvatten Diagram: antalet kwh/m2 som åtgick i kommunens verksamhetslokaler under 2008 fördelat på el samt uppvärmning när denna består i annat än el. energi än 110 kwh/m2, som exempelvis Munkerudsskolan som är den nyaste av kommunens byggnader. Eftersom Forsnässkolan står för 35 % av kommunens lokalenergi samtidigt som energiåtgången är relativt hög per kvadratmeter finns en stor energibesparingspotential i en ombyggnad/renovering. El

10 Sida 8 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Övriga lokaler och verksamheter Energiförbrukningen i övriga anläggningar har minskat kraftigt de senaste åren, mycket beroende på förnyelsen av pump- och tryckstegringsstationer samt ombyggnad av reningsverk. Gatubelysning Under 2008 åtgick för gatubelysning som Munkfors kommun ansvarar för ca 859 MWh. Detta är högre än tidigare år. Viss belysning har tillkommit, dels är redovisningen av förbukningen betydligt säkrare än tidigare år. Inga åtgärder har gjorts under året förutom dagligt underhåll. Resor och transporter i tjänsten Energin för transporter utgör ungefär 10 % av kommunens energianvändning. Inom kommunens förvaltningar användes 2008 sammanlagt liter bensin samt (7 983 till personbilar) liter diesel. Utöver detta kördes mil med egna bilar under året. Mängden inköpt bensin minskade jämfört med året innan. Dieselinköpen ökar eftersom ett medvetet val varit (sedan våren 2007) att gå över till drivmedelssnåla dieselbilar i bilpoolerna, dock ökade antalet mil med egen bil. Sammantaget ökade åtgången av energi för resor i arbetet till kwh/ årsarbetare från kwh Beräknat på antal mil med egen bil samt bensin/dieselförbrukningen så reste kommunens anställda en sträcka motsvarande 13 varv runt jorden med bil under året. Drivmedlen till personfordon har minskat med liter, statistik för samtliga fordons resesträcka har inte sammanställts. Redovisning av antalet kilometer resor i kollektiva transportmedel finns inte. Kostnaden för resor utöver dem med egen bil, och kommunala leasingbilar uppgick 2008 till kronor. Riktlinjer för inköp och val av resor antogs i Kommunfullmäktige under året. I denna sammanställning saknas inhyrda bussar, skolskjutsar, entreprenadmaskiner och liknande som kommunen köper in av andra företag men som rätteligen tillhör kommunens miljöbelastning. Miljöpåverkan från detta är möjligt att påverka vid upphandling av dessa tjänster. En sammanställning är i dagsläget emellertid svår att göra. k W h Energiåt gång per årsarbet are Energiåtgång för persontransporter per årsarbetare

11 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Sida 9 KOMMUNFÖRVALTNINGARNAS KLIMATPÅVERKAN Kommunförvaltningarnas energianvändningen resulterar i en klimatpåverkan. Totalt bildas 212 ton fossil(2008) koldioxid, varav drygt tre fjärdedelar kommer från bränslen till fordon och arbetsmaskiner. Resterande är huvudsakligen från fjärrvärmens oljeeldning. Elen som förbrukas är koldioxid-neutral eftersom den är baserad på vatten- och vindkraft. Medräknat är inte heller resor i kollektiva transportmedel samt köpt verksamhet av olika slag. Di esel ti l l ar betsf or don 50 Diesel til l bi lar 21 Ol j a E O1 2 B ensi n 70 Fj är r vär me 44 Fördelning av fossil koldioxid baserat på olika källor totalt 212 ton 2008 ENERGIÅTGÅNG/ K LIMATPÅVERKAN I KOMMUNEN S OM GEOGRAF IS KT OMRÅDE Elåtgången i kommunen som helhet beskriver det besparings/ effektiviseringsarbete som sker bland industrier, verksamhe M W h ter och enskilda fastighetsägare och bostadsbolag. Många fastighetsägare ersätter oljeeldning med värmepumpar av olika slag, El-energi man sänker då den totala energiförbrukningen kraftigt men samtidigt ökar (MWh) elåtgången och importen av el från bl. a. kolkraftverk i exempelvis Danmark. Man måste i dessa sammanhang betona att det viktigaste arbetet inte alltid är konvertering utan besparing och effektivisering. Statistik över elförbrukningen i kommunen som helhet inhämtas från SCB och har sina begränsningar, den senaste statistiken är från Elenergi använd i hela kommunen som georafiskt område över tid. Eftersom klimatfrågan är en av de viktigaste miljöfrågorna är det angeläget att kommunen informerar sig om utvecklingen och verkar för att användningen av fossila bränslen minskar i kommunen. Därför inhämtas uppgifter om de totala oljeleveranserna till kommunen från SCB. Fördelningen sedan 1990 framgår av diagram på nästa sida. Som komplement har en kurva på årsmedeltemperaturen lagts in i diagrammet. I statistiken från SCB finns en fördröjning på ett år, senaste statistik är alltså från år Leveransen av eldningsolja till kommunen har minskat med ca 74 % under tiden efter en viss ökning Leveransen av fordonsbränslen har de senaste året varit relativt konstant medan fördelningen mellan bensin och diesel förändras nu kan man notera en minskande trend.

12 Sida 10 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Leveranserna av de fossila bränslena återspeglas i ett utsläpp av koldioxid. De fossila bränslenas samlade koldioxidutsläpp redovisas av diagram. De nuvarande nationella miljökvalitetsmålen innebär att Sverige ska minska sina koldioxidutsläpp med minst 4 % t o m jämfört med år Sammantaget har koldioxidutsläppen minskat med 26 % mellan åren 1990 och m grader celcius Bensin Diesel EO1 EO 2-5 Årsmedeltemperatur Bensin- och dieselförbrukningen står nu för 89 % av koldioxid-utsläppen från oljeleveranserna till vår kommun. Den stora utmaningen framöver är alltså att minska utsläppen av koldioxid från transporter. Övergång till fordon med alternativa bränslen och bränslesnålare fordon är en åtgärd men ska vara kompletterad med åtgärder för att minska mängden transporter och bränsle. Detta kan ske genom bränslesnålare körning, ökad användning av kollektivtrafik och cykling och minskade transporter och resor genom användning av modern teknik. Eftersom mycket av bensinen köps av bilister som passerar Munkfors är vår rådighet över minskad åtgång begränsad i fortsättningen utan mer beroende av vad som händer med bensin/dieselpris, förnyelse av bilpark, varutransporter e.t.c. i landet som helhet. Oljeleveranser Källa: SCB Årsmedeltemperatur Munkfors Källa SMHI Ton Av statistik från 2007 vet vi att munkforsinvånarna har fler bilar än Värmländska genomsnittskommunen och kör ungefär 100 mil mer än länsinvånaren Total CO2 ton(exkl el) Linjär (Total CO2 ton(exkl el)) Oljeleveranserna omräknade till koldioxid

13 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Sida 11 VATTEN DR ICKSVATTEN Under 2008 köptes kubikmeter dricksvatten av Hagfors vattenverk vilket är en ökning med 10 % jämfört med Vattenanvändningen påverkar både kemikalie- och energianvändning. Att minimera användningen av dricksvatten är därför en prioriterad fråga ur ett helhetsperspektiv. Användningen av dricksvatten fördelad på olika typer av användare framgår av nedanstående cirkeldiagram. Posten övriga omfattar bland annat de förbrukare där ingen mätning av förbrukad mängd sker, avgift tas ut för en schabloniserad förbrukning. Ej debiterat är vattenmängden som skiljer mellan av Hagfors köpt vattenmängd och den som debiterats kunder i Munkfors samt Forshaga kommun (vatten skickas vidare till konsumenter i norra delen av Forshaga kommun). Dvs vatten som försvinner ut ur ledningsnätet antingen genom läckage eller används vid anläggningar utan vattenmätare. Stora insatser har gjorts för att hitta läckage under de senaste åren och under de senaste två åren har det fått märkbar effekt. Under början av 2000-talet tillverkades mer än dubbelt så mycket vatten som såldes till konsument. Nu är läckaget ut ut ledningsnätet ca 33 %. Användningen är 49 m3/invånare (hushåll). AVLOPPSVATTEN Avloppsreningsverken i kommunen har under 2008 behandlat m3 avloppsvatten. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare år men beror huvudsakligen på att verken byggts om och mätningarna nu är säkrare samt att Mjönäs avloppsvatten tas emot från Hagfors kommun. Även bräddningen från verket och nätet är numera mer noggrant registrerat och uppmätt. Genom sanering av föråldrat ledningsnät minskar inläckage av mark- och grundvatten i ledningsnätet, läckaget in i systemet är fortfarande mycket stort nämligen 49 %. Med det renade vattnet släpptes under året ut ca 3,5 ton biologiskt nedbrytbart organiskt material samt 2,3 ton fosfor. Avloppsslam kan vara ett mycket gott jordförbättringsmedel då det innehåller både fosfor och organiskt material. Vid kommunens avloppsreningsverk avvattnades under året 602,5 ton avloppsslam och transporterades till Sunne avloppsreningsverk för rötning. Den mängd fosfor som finns i slammet är ca kg per år. Detta motsvarar den genomsnittliga årliga fosforgivan på ca 100 ha jordbruksmark. Nu tas också slammets energiinehåll tillvara i Sunne. Övriga Ej debiterat 36% 7% Kommunf örvalt nin gar 6% Indust ri 7% Hushåll 44% Dricksvattnets fördelning till slutliga användare 2008

14 Sida 12 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n N ATURV ÅRD Naturen är en viktig faktor i kommunens attraktivitet både för kommuninvånare och besökare. I miljöbalken stadgas också klart att naturen har ett egenvärde och ska skyddas för sin egen skull. Strategiskt naturvårdsarbete har bedrivits bl.a. i form av kalkning under hela 90-talet och fram till nu. Under 2008 finns följande noterat från naturvårdsområdet: Ingen kalkning utfördes i enlighet med länsstyrelsen kalkningsplan Ytterligare biotopvårdande åtgärder genomfördes av Forshagaakademins elever nerströms Ransbergs Herrgård Floran i Munkfors kommun kom ut Kommunfullmäktige informerades om arbetet med naturvårdsplan och guidades i botaniskt intressanta områden av Gunnel Johansson och Erik Eriksson Ytterligare sand tillfördes den nya badstranden på Hästskoholmen Arbetet med att erbjuda en vandringsguide och kvalitetssäkrade vandringsleder fortsatte under året. Gunnel Johansson och Erik Eriksson vid presskonferens om Floran i Munkfors kommun

15 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Sida 13 Totalt är i kommunen 20,6 ha mark skyddad, motsvarande 0,15 % av kommunens yta, vilket inte förändrats under året. SKOG Munkfors kommun äger som organisation 282,6 ha produktiv skogsmark. 2,6 % av denna skogsareal innehåller nyckelbiotoper som har skyddats genom biotopskydd. Av kommunens markinnehav är alltså totalt ca 4 % skyddat genom reservat och biotopskydd. Under året har sammanlagt ca 222 m3fub(fastkubikmeter under bark) avverkats på kommunens skogsinnehav, i enlighet med Grön skogsbruksplan för Munkfors kommuns skog. Det har sålts 271,3 kbm GROT och 4,7 ha mark har markberetts. Dessutom har nya skogsplantor planterats. FÖRSURNING OCH VATTENKVALITET Vattenkvalitén är god i kommunens sjöar. För planerad kalkning av kommunens sjöar finns en kalkningsplan för Värmlands län upprättad av Länsstyrelsen. De sjöar som därmed finns med i planen är Vågsjöarna och Ransjön. För kalkningen erhåller kommunen 85 % av kostnaden i statsbidrag. Sedan 2002 bedrivs kalkningen av Värmlands kalkningsförbund. Uppföljning av försurningen görs i de sjöar som finns med i kalkningsplanen två gånger per år. I Vågsjön som är en regional referenssjö görs provtagningar fyra gånger per år av Statens Lantbruksuniversitet. Kalkningsplanen har omarbetats under så att de småtjärnar som tidigare kalkats har undantagits från statsbidragsstödd kalkning. Systemvillkor 3 - det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt utarmas och trängas undan

16 Sida 14 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n KEMIKALIER KEMIKALIEHANTERING Gräs i vägbeläggningen bekämpas med ättiksyra eller gasol som är relativt miljövänliga bekämpningssätt. I övrigt används inga kemiska bekämpningsmedel inom kommunens grönområdesskötsel. Kommunens freonanvändning har minskat och förändrats under de senaste åren. I kommunens kyl-/frys- och ventilationsanläggningar finns enbart tillåtna köldmedier. Ett aggregat i kommunkontorets ventilationssystem och ett i kylanläggningen i Sjukhemmets kök innehåller fortfarande ett köldmedium som ej får fyllas på efter den 31 december En konvertering behöver därmed göras till ett godkänt köldmedium i dessa aggregat. Övriga aggregat är numera konverterade till godkända köldmedier som vid läkage kan återfyllas. Kommunen köper stora mängder kemikalier för städning, vattenrening och underhåll av maskiner. Flertalet av städkemikalierna som används är miljömärkta/miljöanpassade. Genom nedläggning av vattenverket minskadeanvändningen av klor kraftigt. Klorhantering finns kvar vid kommunens simhall. UPPHANDLING 2002 antog kommunfullmäktige en inköps- och upphandlingspolicy. Av denna framgår att följande upphandlingsregler gäller i kommunen: kommunstyrelsen har det övergripande och samordnande ansvaret för att driva arbetet med miljöanpassning av all upphandling i Munkfors kommun vid varje upphandlingstillfälle skall bestämmas vilka miljökriterier som ska gälla vid upphandling leverantören ska så långt det är möjligt lämna en deklaration över varans respektive tjänstens miljöpåverkan leverantören bör redovisa företagets miljöpolicy och eventuell certifiering. Miljöaspekterna finns numera med som stående punkt på upphandlingsgruppens möten. Under 2006 utnämndes Munkfors kommun till den andra Fairtrade City i Sverige vilket innebär att man ska arbeta för etisk handel. Praktiskt kan det beskrivas som ett aktivt informationsarbete och en ökad konsumtion av produkter märkta med Rättvisemärkt. Upphandlingsreglementet ska uppdateras med regler för de etiska aspekterna. Fortsatt arbete sker inför en förnyad diplomering under Ungefär en tredjedel av kommunens kaffekonsumtion var KRAV och Rättvisemärkt, och detta var framförallt personalkaffe på olika arbetsplatser.

17 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Sida 15 M I L J ÖARBETE I FÖRVALT N IN GARNA Följande åtgärder har förvaltningscheferna m.fl. meddelat att man gjort: Miljö- och byggförvaltningen Miljödiplomeringen har hållits för sjätte året i rad. 13 företag/verksamheter återdiplomerades vilket är ett minskat antal från föregående år. Av de sju företag som inte återdiplomerats har flertalet gjort åtgärder men inte hunnit med den obligatoriska redovisningen. Munkfors miljöpris utdelades till Geijerskolan för bl.a. sina åtgärder för minskad energiförbrukning och biotopskydd. Kommunstyrelsen med tekniska Fortsatt fokus på transportfrågorna, riktlinjer för resor och transporter i tjänsten har beslutats av Kommunfullmäktige, två cyklar varav en elcykel har inköpts till kommunkontoret och nya bilar är miljöfordon. Kommunledningskontorets julklapp var ekologiska produkter från Torfolks gård. Lokalvården och fastighetsskötseln har tillsammans tittat på filmen En obekväm sanning. En miljöalmanacka har återigen tagits fram tillsammans med Sunne, Torsby och Hagfors kommuner. Kultur- och utbildningsnämnden Vi källsorterar på Forsnässkolan, Tallåsgården, Munkerudsskolan, Ransätersskolan och hemma hos vår enda dagbarnvårdare. Lampor byts mot lågenergilampor kontinuerligt. Grön flagg hos förskolan i Ransäter. Ökad andel Rättvisemärkt (Fair Trade) kaffe (överallt utom i köket) Vår förvaltning har köpt julklappar från Torfolk, kravmärkt. Städschema för barnen på Forsnässkolan där de får ta bort klotter och annan nedskräpning. Många av vår personal som deltog i stegtävlingen med Trappa ställde bilen hemma och gick till jobbet. Några fortsätter med det. Inköp av ekologisk mjölk till barnen i förskolan och skolan. Grönsaker från Torfolk i mån av tillgång. Till skolan har handlats ekologiskt för ca kronor eller knappt 10 % av matbudgeten. Övrigt Av inköpta livsmedel (baserat på livsmedelskostnaden) till skola var 10 procent ekologiskt producerat, den positiva trenden från år 2006/7 kvarstår (0,3 % 2006). All drickmjölk i skolorna är sedan hösten 2007 KRAV-märkt.

18 Sida 16 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n A L L MÄN MILJÖMEDVETENHET Att beskriva invånares och verksamhetsutövares miljömedvetenhet är inte enkelt. För att på något sätt kunna beskriva den kan vissa nyckeltal ändå följas upp årligen. Ett mått är andelen hushåll som väljer förlängt sophämtningsintervall/komposterar vilket under 2008 var 12 procent av abonnemangen, vilket innebär en marginell ökning jämfört med tidigare år. Ett annat sätt är att följa upp mängden försålda ekologiska varor. Material har därför inhämtats om de två varugrupperna konsumtionsmjölk och kaffe. Inkommet material visar att knappt 5 % av den försålda mängden mjölk och kaffe är KRAV-märkt. Av kaffet är drygt 3 % dessutom Rättvisemärkt. Företagens miljömedvetenhet kan beskrivas genom hur många företag som har ett miljöledningssystem. Sådana finns av olika slag varav ISO och Emas är de mest kända. Miljöledning kan också bedrivas på ett enklare sätt vilket de miljödiplomerade företagen gör. Idag är fyra företag i Munkfors ISO certifierade (www.certifiering.nu) och 13 företag/verksamheter återdiplomerades i Företagscentrums regi. Några av de företagare som återdiplomerades 2008/9.

19 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n Sida 17 N AT I ONELLA M I L J ÖKVA L I T ETSMÅLEN GÅR DET ÅT R ÄTT HÅLL? Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Allt fler fastighetsägare övergår till att elda med pelletsbrännare, använda fjärrvärme eller komplettera sin panna med ackumulatortank. Bidrag för fortsatta sådana satsningar skulle behövas. Luftmiljön påverkas också positivt lokalt av att man installerar värmepumpar. Levande sjöar och vattendrag Kalkning sker regelbundet av flera sjöar i kommunen. Ett antal naturvårdsprojekt har startats för att öka kunskapen om naturen, öka nyttjandet av vandringsleder etc. Arbetet med en naturvårdsplan pågår. Ingen speciell påverkan på grundvatten sker i kommunens verksamhet. Inga åtgärder har vidtagits mot gamla deponier och liknande. Avfallsupplaget har lagts ner och sluttäckning pågår för att minimera utlakningen av farliga ämnen till grundvatten. Myllrande våtmarker Inget arbete sker för att öka våtmarkernas ekologiska status. Ingen negativ åtgärd har vidtagits heller. Aktuell inventering saknas. Arbetet med en naturvårdsplan pågår. Ingen övergödning Bara naturlig försurning Avloppsreningsverkets slam kommer att kunna återföras i kretsloppet då det nu tas omhand i Sunnes rötningsanläggning. Enskilda avlopp i kommunen är överlag av dålig kvalitet. Kommunens utsläpp av försurande ämnen minskar med minskad oljeeldning. Motverkas dock av generellt ökade transporter. Arbetet med en naturvårdsplan pågår. Levande skogar En grön skogsbruksplan finns. Alla nyckelbiotoper på kommunal mark kommer att tas omhand för bevarande. Biotopskydd finns för de viktigaste.. Arbetet med en naturvårdsplan pågår. Ett rikt odlingslandskap Kommunen påverkar detta mål endast marginellt. Genom inköp av ekologiskt odlade produkter bidrar man till ökad ekologisk odling. Inköpen av ekologiska livsmedel till kommunal verksamhet har minskat, invånarnas inköp har ökat. Arbetet med en naturvårdsplan pågår.

20 Sida 18 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n God bebyggd miljö Kommunen har bidragit till minskade utsläpp från oljepannor genom utbyggnad av fjärrvärme. Inlämningen av farligt avfall för destruktion är god. Cykelleden Klarälvsbanan möjliggör cykelpendling på ett trafiksäkert sätt. Ytterligare kan göra för kulturvärdena, trafik, gång- och cykelbanor m m. Giftfri miljö Samordningen av inköp har förbättrats, inköparna har utbildats. Lokalt odlade ekologiska grönsaker används till viss del i kommunens kostverksamhet och ekologisk mjölk köps in till skolmaten. Ett rikt växt- och djurliv Arbetet med en naturvårdsplan pågår. På sikt kommer denna att ge upphov till förbättringar på området. Information och kunskap ökar genom de naturvårdsprojekt som kommunen bedriver. Skyddande ozonskikt Utbyte har skett av flertalet skadliga freoner i anläggningar som drivs av kommunen och andra verksamheter i kommunen. Begränsad klimatpåverkan Stor andel av kommunens lokalyta värms med biobränslebaserad fjärrvärme. Antalet enskilda som konverterar från oljeeldning ökar. Arbete för att minska drivmedelsanvändningen pågår. Kommunens el kommer från vind och vatten vilket är klimatneutralt.

21 M i l j ö b o k s l u t M u n k f o r s K o m m u n

22 Miljöbokslut 2008 Munkfors Kommun Box Munkfors Tfn:

Miljöbokslut. Munkfors kommun 2009. Teckningar från 4-5:an på Forsnässkolan under Fairtrade Challenge day

Miljöbokslut. Munkfors kommun 2009. Teckningar från 4-5:an på Forsnässkolan under Fairtrade Challenge day Miljöbokslut Munkfors kommun 2009 Teckningar från 4-5:an på Forsnässkolan under Fairtrade Challenge day Innehållsförteckning Bakgrund 2 Viktiga händelser 2009 2 Avfall 4 Energi och klimat 5 Avlopp och

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Till Växjö, Europas grönaste stad

Till Växjö, Europas grönaste stad Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

ALVESTA NÄSTA!

ALVESTA NÄSTA! ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier Miljömål och handlingsplan för Önnestads folkhögskola Önnestads folkhögskolas miljömål syftar till att med människan i centrum bidra till en hållbar utveckling genom effektiv hushållning med resurser och

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008 1(5) Anmäld för rektor Kåre Bremer 2009-03-12 Dnr: 83-0574-09 Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2015

Miljöinformation Skara Energi 2015 Miljöinformation Skara Energi 2015 2 Miljöinformation Skara Energi 2015 Skara Energi har under 2015 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten.

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Avfallsplan år 2017 2022 Säffle och Åmåls kommuner 1 Inledning Kommunens renhållningsordning omfattas av avfallsplan och renhållningsföreskrift. I avfallsplanen anges mål som kommunens renhållningsverksamhet

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Miljöbokslut 2007. Bil och transport

Miljöbokslut 2007. Bil och transport Miljöbokslut 2007 I enlighet med landstingets miljöledningssystem och EMAS-registrering publiceras miljöbokslutet på intranätet samt görs tillgängligt till allmänheten via internet Landstingets övergripande

Läs mer

Miljöredovisning 2015

Miljöredovisning 2015 Miljöredovisning 2015 1 REDOVISNING AV ARBETET MED LEDNINGSSYSTEMET UNDER VERKSAMHETSÅRET 2014 Fastighets ABs (härefter kallad ) miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2014 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer