Un 52 Dnr Beslutsförslag för området transporter: Upphandlingsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta

Transkript

1 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Upphandlingsnämnden Protokollsutdrag: Samtliga nämnder Un 52 Dnr Miljöplan Beslut Upphandlingsnämnden beslutar att remittera Plan för hållbar upphandling till samtliga nämnder för yttrande senast Ärendebeskrivning Förslag prioriterade områden i Miljöplan , fordon, transporter och livsmedel. Upphandlingsförvaltningen har tillsammans med miljöstrategen i kommunen arbetat med Miljöplan Beslutsförslag för området transporter: Upphandlingsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att genomföra föreslagna åtgärder som innebär låg kostnad eller ingen extra kostnad. att anslå medel för genomförandet av åtgärder gällande hybrid- eller gaskrav på fordon. att ge upphandlingsnämnden i uppdrag att ta upp dialog med Sanhals entreprenad snarast för införandet av första gasbilen i entreprenaden renhållning samt anslå medel för den merkostnaden till berörd nämnd med kr årligen under en 6-årsperiod. att krav ska ställas i kommande upphandling att fordonen för skolskjutsar ska drivas med förnyelsebart bränsle, enligt åtgärd i energi- och klimaststrategin. Beslutsförslag för området fordon: Upphandlingsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa krav enligt den nya definitionen på miljöfordon från 2013 på personbilar och lätta lastbilar vid kommande upphandlingar. att personbilar och lätta lastbilar som nyinskaffas under perioden ska drivas med förnyelsebart drivmedel alternativt vara laddhybrider. att ge upphandlingsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att revidera tekniska kontorets bytesplan för Maskiner och redskap och ta fram en utbytesplan för att vi senast 2016 ska ha en maskinpark som är miljömässigt acceptable. Fokus stora miljöbovar. Beslutsförslag för området livsmedel: Upphandlingsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att genomföra föreslagna åtgärder för högre andel prioriterad livsmedel i kommunens kök enligt miljöplan för upphandling samt att för genomförandet av åtgärderna anslå medel enligt följande: kr för 2013, kr för 2014, kr för 2015 samt kr för Justerare

2 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Upphandlingsnämnden åtgärder under Skrivelse från upphandlingsförvaltningen i samarbete med Miljöstrategen ; Plan för hållbar upphandling. Justerare

3 Samtliga nämnder Plan för hållbar upphandling Bakgrund och genomförande Upphandlingsförvaltningen och miljöstrategen har sedan hösten 2012 arbetat med att titta på vilka upphandlingsområden som bör prioriteras att lyftas miljömässigt. Utifrån en förteckning med kommande upphandlingar har flera områden gåtts igenom. Överväganden av var man kan ha som mest positiv miljöpåverkan och effekt av en satsning har gjorts. Resultat Arbetet har resulterat i ett förslag om att miljömässigt lyfta områdena fordon, transporter och livsmedel. Vart och ett av dessa beskrivs nedan. Miljöplan Transporter Med transporter menas där transporten är huvudsaken eller den betydande delen av tjänsten/varan eller där transporten påverkar miljön i stor utsträckning. Värnamo kommun upphandlar transporter inom flera områden som till exempel varudistribution, varutransport, skolskjuts, avfallstransporter och områden där tunga fordon ingår i uppdraget. Vid senaste upphandlingen av respektive ovan nämnda upphandlingsområden användes baskraven i miljöstyrningsrådets miljökrav. I skolskjuts och avfallstransporter användes miljöstyrningsrådets baskrav och i varudistributionen användes baskrav på lätta fordon och avancerade krav på tunga fordon. Miljökrav vid kommande upphandlingar av transporter Miljökraven fokuserar på hur fordon kan miljöanpassas avseende utsläpp till luft av miljöpåverkande ämnen såsom kväveoxider, kolväten och partiklar. Även energieffektivitet, utsläpp av växthusgaser, buller och miljöpåverkan kopplat till service och underhåll finns inkluderade.

4 Den 1 juli 2011 infördes en lag (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster. För att uppfylla lagen måste den upphandlande myndigheten/enheten ställa miljökrav vid upphandling av fordon (lätta och tunga) och vissa kollektivtrafiktjänster. Upphandlaren kan uppfylla lagkravet genom två olika metoder: 1. Ange miljökraven för fordonet som en teknisk specifikation. Upphandlande myndighet/enhet kommer att anta det anbud som har lägst pris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. 2. Ange miljökraven för fordonet som ett tilldelningskriterium, enligt definierad metod för kostnadsberäkning (2011:847). Upphandlande myndighet/enhet kommer att anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga. Upphandlade transporter ska användas i större utsträckning för att säkra användningen av miljöfordon. I båda fallen av upphandlingsmetoder ska följande miljöaspekter beaktas: Energianvändning Koldioxidutsläpp Utsläpp av kväveoxider, partiklar och icke-metankolväten Förnyelsebara drivmedel Med förnyelsebara drivmedel menas drivmedel som framställs ur biologiskt material. Motsatsen är de drivmedel, t.ex. bensin, diesel och naturgas som framställs ur fossilt material. De fossila materialen har också sitt ursprung i organiskt material men det tar miljoner år för olja, kol och naturgas att bildas och av denna anledning räknas de ej som förnyelsebara. Förutom att det är en ändlig resurs så har de också andra miljöaspekter. Framför allt bidrar de till den globala uppvärmningen, men de giftiga gaser som bildas vid förbränningen är också kända för att påverka människans hälsa negativt. De förnyelsebara bränslen som finns på marknaden är: El som framställs av förnyelsebara energikällor som t.ex. vind- eller vattenkraft. En elmotor är betydligt effektivare än en

5 förbränningsmotor. Den energi som går till att driva fordonet framåt är 83%. Detta kan jämföras med 20% i en bensin eller dieselbil där det mesta av energin blir värme- och tomgångsförluster. Biogas som framställs ur slam på avloppsreningsverk men även från matavfall, gödsel och andra rötbara organiska rester. Klimatnyttan med biogas är stor dels på grund av att det ersätter fossila bränslen men även för att det är ett bra sätt att ta hand om avfall. Etanol som huvudsakligen tillverkas av spannmål, majs och sockerrör. I personbilar används E85, vilket är en blandning med 85 procent etanol och 15 procent bensin. Anledningen är att en viss mängd bensin behövs för att smörja motorerna, samt att det blir lättare att starta vid kyla med bensininblandning RME (rapsmetyleter) som görs av rapsolja och andra estrar från vegetabiliska oljor (går även under samlingsnamnet FAME). RME kan användas i dieselmotorer. Källa: Infrastruktur Kapaciteten för det tankställe för biogas som vi har på Bredasten börjar nå sin gräns. Tankstället har bara ett tankhandtag vilket utöver tidvis köbildning gör att det blir känsligt vid tekniska problem då ingen annan tankmöjlighet finns. Ytterligare tankställe alternativt höjd kapacitet på Bredasten är nödvändigt för en satsning på biogasfordon. Ett tankställe för biogas där även tankning av tunga fordon kan göras utan att samtidigt förhindra tankningsmöjligheterna för personbilar bör prioriteras. Först då blir det möjligt att i större omfattning upphandla biogasdrift för skolskjutsar, sopbilar och andra tunga fordon. I ytterområden där avstånd till tankställe för biogas är längre blir etanol och el lämpligare drivmedel. Laddstolpar till elbilar är en viktig del i satsningar på miljöfordon. Många transporter görs utanför kommungränserna där vi är beroende av att andra aktörer gör satsningar på infrastruktur för tankning/laddning. Lastbilar i entreprenaden För att kunna ställa högsta miljökrav på transporter med lastbil innebär de sådan investering att det finns skäl för längre avtalstider. I nedan beräknade kostnadsökningar är ökningen baserad på avtalstid om cirka 7

6 år. Kostnader är kalkylerade utifrån bland annat Gnosjö kommuns renhållningsupphandling där krav på gasdrivna fordon fanns. Den totala avtalsökningen blev cirka 9 %. Detta motsvarar en kostnadsökning på cirka kr per år och lastbil. Kostnadsökningen för en lastbil med hybriddrift (gas 50 % och diesel 50 %) är kr årligen. Upphandlingskraven bör givetvis också följas upp. Ett krav på förnyelsebart drivmedel i avtalet ska också innebära att entreprenören tankar detta drivmedel i sina fordon för att miljönyttan ska uppnås. Skolskjuts Skolskjutsentreprenaden har en busspark med 10 större bussar runt 50 passagerare, 10 bussar < 19 passagerare och 5 stycken minibussar. Kostnaden för skolskjuts i Värnamo kommun uppgick år 2012 till 27mkr. Merkostnaden för biogasdrift skulle bli knappt 9%. Det är långa sträckor som trafikeras i stort sett dagligen. Området är prioriterat i kommunens energi- och klimatstrategi, där en åtgärd innebär att kommunen vid kommande upphandling av skolskjutsar ska ställa som krav att de ska drivas med förnyelsebart drivmedel. Arbete med ny upphandling är påbörjat. Renhållning Nuvarande avtal löper till I energi- och klimatstrategin anges att vid upphandlingen skulle krav ställas på biogasdrift av sopbilarna. Detta finns inte med som ett specifikt krav i avtalet som började gälla Däremot ska sopbilarna enligt avtalet köras på förnyelsebart drivmedel. Det finns dock möjlighet att framföra önskemål om biogasdrift när entreprenören nyinskaffar fordon. Enligt Sandahls entreprenad AB, som utför renhållningsuppdraget, kommer förmodligen ett renhållningsfordon att bytas under året. Framkommer inga andra önskemål från kommunen kommer en dieselbil köpas. Finns intresse för gasdrift så blir detta kopplat till en kostnad för entreprenaden och en dialog får snarast startas (för start under 2013) angående införandet, nyttjande och ekonomi. Det skulle innebära omgående drift av gasbil.

7 Förslag på åtgärder i upphandling till låg eller ingen kostnadsökning. Utöver de ovan angivna åtgärderna inom området transporter föreslås följande mindre krav vid kommande upphandlingar: Krav på motorvärmare, förvärmare(diesel), doppvärmare Automatisk motoravstängning. Motorn stängs av vid förarlöst fordon och förhindrar tomgångskörning som uppvärmningssätt av fordon vintertid. -Spar bränsle och miljö -Tar bort problem med varmkörning av fordon Krav på utbildning i sparsam körning Krav på förnybart bränsle i form av FAME, t.ex. RME Merkostnadstabell Avtalsstart Kravförslag Ungefärlig merkostnad i kr och år för hela entreprenaden Väglinjemarkering Juni 2013 Hybrid: Gas/diesel Endast gas Slamtransporter December Hybrid: gas/diesel Endast gas Slamtömning Juni 2014 Hybrid: gas/diesel Endast gas Skolskjutsar Augusti Hybrid: gas/diesel Endast gas Renhållning April Hybrid: gas/diesel Endast gas September- Hybrid: gas/diesel Endast gas Anm. Samtliga merkostnader angivna av de som har entreprenaden idag och hur merkostnaden skulle kunna se ut med alternativa bränslen. Inspektion av avloppsledningar Ej med i förslaget: Entreprenaderna väglinjemarkering, slamtransport, slamtömning och inspektion av avloppsledningar ingår ej i förslaget ovan. Anledningen är att kommunen har endast en liten del av leverantörens sysselsättningsgrad och det innebär om för hårda krav ställs, kan detta innebära avsaknad av anbud.

8 Beslutsförslag för området transporter: Upphandlingsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att genomföra föreslagna åtgärder som innebär låg kostnad eller ingen extra kostnad. att anslå medel för genomförandet av åtgärder gällande hybrid- eller gaskrav på fordon. att ge upphandlingsnämnden i uppdrag att ta upp dialog med Sandahls entreprenad snarast för införandet av första gasbilen i entreprenaden renhållning samt anslå medel för den merkostnaden till berörd nämnd med kr årligen under en 6-årsperiod. att krav ska ställas i kommande upphandling att fordonen för skolskjutsar ska drivas med förnyelsebart bränsle, enligt åtgärd i energi- och klimatstrategin.

9 Miljöplan fordon I Värnamo kommun drivs idag var femte bil med förnyelsebart drivmedel. Målet som togs av fullmäktige i samband med energi- och klimatstrategin innebär att hälften av bilarna ska drivas med förnyelsebart bränsle år Fossila bränslen står för en tredjedel av koldioxidutsläppen i kommunen och är därför ett givet prioriterat område. Under den kommande treårsperioden kommer följande ungefärligt antal bilar (<3,5ton) att nyinskaffas genom leasing: 2014: 24st 2015: 30st 2016: 16st Utöver dessa kommer ett antal fordon att köpas in till tekniska kontorets verksamheter. Enligt en bytesplan handlar det om 6 bilar 2014, 4 bilar 2015 och 8 bilar Tekniska kontoret väljer att ofta att köpa in bilar istället för att leasa. Snittåldern är betydligt högre för denna fordonspark än för de bilar som leasas under en treårsperiod. Kostnadsökningar För att vi ska nå våra uppsatta mål är det viktigt att vi i största möjliga utsträckning väljer fordon med förnyelsebart drivmedel vid inskaffande av nya fordon. Dessa fordon innebär en högre inköpskostnad, som till viss del kan tjänas in genom minskade driftskostnader, men ej alltid fullt ut. Merkostnaden presenteras genom några exempel nedan: Elbil istället för dieselbil: Kostnadsökningen på den årliga leasingavgiften är ca kr/bil. Bränsleförbrukning försvinner i stort sett helt så detta ger en besparing på ca kr/år (vid 1000mil/år). En uppskattad årlig kostnadsökning blir kr. Kostnadsökningen är starkt beroende av hur mycket man kör eftersom skillnaden på drivmedelskostnaden är så stor. Exempel laddhybridbil istället för dieselbil: Kostnadsökningen på den årliga leasingavgiften är ca kr/bil. Drivmedelskostnaden går ner något med laddhybrid men detta är mer av marginell karaktär. Laddhybrid kan inte räknas som ett fordon som drivs

10 som helt förnyelsebart men är så pass mycket bättre miljömässigt än dieselbilar att de ändå föreslås att ingå i miljöplanen för upphandling. I båda ovanstående exempel är supermiljöbilspremien på kr inräknad. Exempel gasbil istället för dieselbil: Kostnadsökningen på den årliga leasingavgiften är ca kr/bil. Drivmedelskostnaden går ner ca 10-20% med fordonsgas. En uppskattad årlig kostnadsökning blir 9 000kr. (vid 2000mil/år) För gasbilar finns i dagsläget ingen miljöbilspremie. Förslag till upphandlingsplan fordon Förslaget för området fordon <3,5 ton innebär att bygga vidare på satsningen på gasbilar, elbilar, laddhybrider och infrastruktur för dessa fordon. Den genomsnittliga kostnadsökningen är kr per år och fordon. Detta fördelat på kommande nyinskaffningar av fordon ger följande årliga merkostnader för satsningen. Här har även de 18 bilar som tekniska kontoret planerar att köpa in tagits upp som kostnadsökning enligt beräkning för leasingbilar. 2014: kr 2015: kr kr= kr 2016: kr kr kr= kr Nuläget innebär att var femte bil drivs med förnyelsebart bränsle vilket innebär att en del av kostnaderna ovan redan finns i verksamheterna. Om planen följs kommer 66% av fordonen i kommunens fordonsflotta vara av typen förnyelsebart bränsle eller laddhybrid vid utgången av Detta om samma antal fordon behålls i verksamheterna. Förhoppningar finns att samverkansutredningar och driftoptimeringstjänster kan minska behovet av antalet fordon. Egen bil i tjänst Värnamo kommun har ett stort användande av privata bilar i tjänsten. Under 2012 registrerades hela km för bilresor med anställdas egna bilar. Detta är drygt en fjärdedel av den totala körsträckan. Kommunens resepolicy har inget förbud mot att använda egen bil i tjänsten men det står att resor med egen bil endast kan göras i undantagsfall och då efter överenskommelse med närmaste chef.

11 I en revidering av resepolicyn bör rutinerna för användande av egna fordon i tjänsten ses över för att användandet av egen bil i tjänsten ska hållas på ett minimum. Många kommuner anger i sin resepolicy att egna bilar inte får användas i tjänst. Tunga fordon och motorredskap Kommunens maskinpark har i flera fall en relativt hög ålder. Miljönyttan med att förbättra miljöprestandan hos arbetsfordon bedöms vara hög. Detta på grund av att det är stora dieselförbrukare med bristfällig rening som dessutom körs många timmar årligen. En utredning som syftar till att kartlägga och utvärdera kommunens tunga fordon och motorredskap med avseende på brukare, användningsområde och miljöegenskaper bör göras. Utbyte av fordon bör göras så att de åtminstone lever upp till gränsvärden i EURO V. Kommunen får trovärdighetsproblem vid upphandlingar av entreprenader och transporter om de egna verksamheterna använder de miljömässigt dåliga alternativen samtidigt som relativt höga krav skall ställas på leverantörerna. Beslutsförslag för området fordon: Upphandlingsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa krav enligt den nya definitionen på miljöfordon från 2013 på personbilar och lätta lastbilar vid kommande upphandlingar. att personbilar och lätta lastbilar som nyinskaffas under perioden ska drivas med förnyelsebart drivmedel alternativt vara laddhybrider att ge upphandlingsnämnden och tekniska nämnden i uppdrag att revidera Tekniska kontorets bytesplan för Maskiner och redskap och ta fram en utbytesplan för att vi senast 2016 ska ha en maskinpark som är miljömässigt acceptabel. Fokus på stora miljöbovar!

12 Miljöplan livsmedel Brist på vatten, minskad biologisk mångfald, reducering av fiskbestånd och spridning av kemikalier till både natur och människor. Listan kan göras lång över den miljöproblematik som har sin grund i en ohållbar livsmedelsproduktion. Maten har också en stor klimatpåverkan där en fjärdedel av Sveriges klimatpåverkande utsläpp kommer från matkedjan där råvaruproduktionen oftast står för den största delen. Ekologiskt Ekologiska livsmedel har producerats på etiska värdegrunder och ett uthålligt sätt för miljön. De innehåller inga onaturliga tillsatsmedel, varken för arom, färg eller konservering. I det ekologiska lantbruket används inga kemiska bekämpningsmedel och inget handelsgödsel. Bland annat är fosfor i handelsgödsel en ändlig resurs som tillför giftigt kadmium till våra åkrar. De kemiska bekämpningsmedlen innebär stora problem inte minst i fattiga länder där farliga bekämpningsmedel används utan tillräckligt skydd för de människor som arbetar på fälten. Djuren i en ekologisk produktion tas om hand på ett etiskt och naturligt sätt, de får ekologiskt foder till största delen odlat på den egna gården och de får röra sig fritt både ute och inne. Genmodifierade organismer, GMO, är inte tillåtet. Källa: Ekomatcentrum Förslag till miljöplan för livsmedel Ett mer miljöinriktat jordbruk har effekter på flertalet av de nationella miljömålen och på folkhälsomål om sunda och säkra miljöer och produkter. För att även komma närmre kommunens eget övergripande miljömål om att kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet är det viktigt att titta närmre på den mat som serveras. Kommunen föreslås genomföra en satsning som höjer andelen livsmedel med följande kvalitéer: Ekologiska Etiska MSC-certifierade Närproducerade Ökad djurskyddshänsyn Dessa livsmedel betecknas i miljöplanen som prioriterade livsmedel. Satsningar på livsmedel föreslås vara en kombination av att man i upphandlingarna ställer högre krav och att man i köken praktiserar metoder som gör att man kan höja andelen livsmedel ur den prioriterade gruppen.

13 Avtalsstart Satsningar på vissa områden gör större nytta än andra. Hit hör främst kaffe, bananer och fisk. Även mejeriprodukter anses vara viktiga att lyfta fram. I en föreslagen treårsplan görs i dessa produktgrupper enbart inköp av prioriterade livsmedel. Produktgrupperna står tillsammans för 15 % av de totala inköpen. Redan i dag köper vi en viss del ekologiskt, etiskt och MSC-märkt i dessa grupper. Förslag till krav vid ny upphandling Prod.gruppens andel av totala inköpen (%) Merkostnad jämfört med standardprodukter (kr) juni-14 Mjölk Ekologiskt 7, juni-14 Bananer Ekologiskt, rättvisemärkt 1, dec-14 Kaffe (ej automat) Ekologiskt, rättvisemärkt 1, dec-14 Fryst Fisk MSC 3, maj-15 Kaffe (automat) Ekologiskt, rättvisemärkt 1, Vissa avtal ligger en bit fram i tiden. De har dock med de prioriterade livsmedel med i avtalet redan nu vilket skulle göra det möjligt för kommunen att enbart ska köpa dessa. Vid nya upphandlingar finns sedan möjlighet att få bättre priser på prioriterade livsmedel om vi enbart väljer att köpa dessa. Förslaget innebär att kommunen vid ny upphandling ur dessa grupper endast köper prioriterade livsmedel. Givetvis kommer det att vara viktigt att köpa prioriterade livsmedel även när det gäller andra områden som t.ex. rotsaker, men dessa områden styrs inte av upphandlingssatsningen utan blir en fråga för respektive kök. Som komplettering till den rent upphandlingsmässiga satsningen kan och bör andra åtgärder genomföras. Detta för att inte skapa beroende av en ekonomisk satsning. Den ekonomiska satsningen är dock viktig av flera anledningar. Att kunna kommunicera att Värnamo kommun enbart köper ekologiskt kaffe, bananer och mjölk är positivt ur marknadsföringssynpunkt och för att bygga vårt varumärke. Möjlighet att få bättre pris i upphandling ökar. Den ekonomiska satsningen visar också gentemot köken att man prioriterar området och förutsätter att samma insats genom engagemang kommer från kökens håll. Besluten om inköp av prioriterade livsmedel föreslås även gälla andra former av livsmedelsinköp såsom representation, kommunfika m.m. Detta hanteras i en kommande kostpolicy. Utöver upphandlingssatsningen kan följande åtgärder ha stor effekt på hur mycket av prioriterade livsmedel som kan köpas in: Tydligt mål för området är viktigt för att vi ska arbeta åt samma håll.

14 Gemensam kostpolicy som tydligt anger inriktningen. Målsättning och kostpolicy behöver spridas och förankras i alla led. Utbildningsomgångar behöver genomföras kontinuerligt för att ge motivering och inspiration. Satsningar på klimatsmart mat ger möjlighet till större andel prioriterade livsmedel. Satsningar på minskat matsvinn i både kök och från tallrikar. Underlätta för producenter i vårt närområde att lämna anbud. Distributionscentralen har möjliggjort detta, men ytterligare åtgärder kan göras för att få fler att lämna anbud. Det kan vara att göra uppdelningar på geografiska områden och produktområden. Informationsträffar och annan information. För att få en långsiktighet i arbetet är det viktigt med feedback och uppmuntran. Att diplomera köken skulle kunna vara ett sätt. Detta kan vara KRAV-certifiering av våra kök men skulle också kunna vara ett internt system. I dagsläget står de ekologiska produkterna för ca 7% av kommunens totala livsmedelsinköp. Vissa kök har kommit en bra bit längre på väg. Att satsa ekonomiskt för att hjälpa köken att komma vidare är signal om att man prioriterar området. Utöver den ekonomiska satsningen behövs sedan också ett arbete från kökens sida för att nå fram till den målsättning som beslutas. Den upphandlingsmässiga satsningen på inköp ger ca 15% av de totala inköpen. Ett satt mål bör ligga en bra bit högre än så och för att komma dit krävs att alla gemensamt arbetar med föreslagna åtgärder ovan. Målsättningar: År 2014 ska andelen prioriterade livsmedel uppgå till 20% av kommunens totala livsmedelsinköp År 2016 ska andelen prioriterade livsmedel uppgå till 30% av kommunens totala livsmedelsinköp Åtgärder Kostpolicy, en gemensam kostpolicy tas fram. Resultat av samverkansutredning för kostområdet behöver inväntas. Målsättning Prioriterade livsmedel i upphandlingar Utbildningsinsatser, exempelvis utbildningsomgångar enligt SMART-modellen Vid upphandling dela upp på geografiska områden och produktområden Utökad information till mindre producenter i närområdet Feedback genom KRAV-certifiering av kök Övrig kommunikation/marknadsföring Matsvinnsprojekt. Odling eller uppfödning, transport, lagring och tillagning. Miljöpåverkan sker i varje led, och många arbetstimmar har lagts ned innan maten slutligen hamnar på tallriken. Att onödigt matsvinn kostar mycket pengar och ger upphov till avfall är uppenbart. Men det är också ett stort slöseri med naturens

15 resurser. Erfarenhet av matsvinnsprojekt i Tyresö kommun visar dock att minskningen av mat som slängdes där motsvarade ett värde av 77 öre per portion vilket gör att satsningen på matsvinn betalar tillbaka sig mångfalt. En besparing som av köken kan användas till större inköp av prioriterade produkter. Kostnader för åtgärderna Åtgärd Kostpolicy och målsättning Utbildningsinsatser Utökad information till mindre producenter i närområdet samt övrig kommunikation, marknadsföring KRAV-certifiering av kök Matsvinnsprojekt Upphandling Mjölk, bananer Upphandling Kaffe och fryst fisk Årlig satsning Kostnaderna för upphandlingsåtgärderna är beräknade på inköpta volymer och priser Dessa är inte konstanta under hela tidsperioden men har då de kan ändras både uppåt och nedåt tagits upp i tabellen utifrån läget för helåret Beslutsförslag för området livsmedel: Upphandlingsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att att genomföra föreslagna åtgärder för högre andel prioriterade livsmedel i kommunens kök enligt miljöplan för upphandling samt för genomförandet av åtgärderna anslå medel enligt följande: kr för 2013, kr för 2014, kr för 2015 samt kr för åtgärder under 2016.