Slutrapport 2008 Dnr / PROCENT EKOLOGISKT FODER TILL FJÄDERFÄ

Transkript

1 Slutrapport 2008 Dnr / PROCENT EKOLOGISKT FODER TILL FJÄDERFÄ PROTEINRÅVAROR OCH DJURVÄLFÄRD Diskussioner kring oljedådra som proteinkälla HEDESUNDA

2 Bakgrund Från och med 2008 sänks enligt regelverken den tillåtna andelen konventionella fodermedel i fjäderfäfoder från 15 % till högst 10 %. Det har skett en stegvis anpassning och år 2012 ska fodret innehålla 100 % ekologiska foderråvaror. De konventionella fodermedel som man får använda finns angivna på en lista för tillåtna fodermedel i förordningen. EUs förordning för ekologisk produktion omfattar enbart produkter från lantbruket. Det gör att produkter från havet, som fiskmjöl, i nuläget inte omfattas av lagstiftningen för ekologisk produktion och därmed inte kan betraktas som en ekologisk produkt. Det största problemet är att proteinförsörja de enkelmagade djuren med 100 % ekologiskt foder. Dels är det i ekologisk produktion brist på lämpliga proteinkällor dels har enkelmagade djur mycket specifika krav på fodrets aminosyrasammansättning. I konventionell produktion tillsätts syntetiska aminosyror för balansera djurens näringsbehov. De vegetabiliska proteinfodermedel som idag används i den konventionella andelen av fodret är biprodukter från livsmedelsindustrin. Motsvarande produkt finns inte att få från ekologisk produktion. Animaliska fodermedel har en bra aminosyrasammansättning. Kött och benmjöl är idag förbjudet att använda. Fiskmjöl används i ekologisk produktion idag men kan vara diskutabelt med tanke på resurshushållning. Exempel på proteinfodermedel som kan komma att provas är hampafrö, solros, lin, raps, ärter, lupin, kvarnbiprodukter, drank, drav, maltgroddar mm Andra aktuella frågor är om det över huvud taget kommer att finnas GMO-fri majs, soja och potatisprotein på världsmarknaden? Och kan vi bland animaliska fodermedel använda mjölkbiprodukter och köttmjöl i framtiden? Periodens verksamheter Projektet startade upp planenligt i början av Vi började med att planera för möten inom Deltagardriven forskning. En inbjudan med beskrivning av arbetssättet deltagardriven forskning gick ut till samtliga ekologiska fjäderfähållare. I planeringsskedet har vi haft kontakt med Karin Eksvärd, CUL s expert på deltagardriven forskning. Karin har haft ett introducerande möte med planeringsgruppen forskare och rådgivare. Projektets styrgrupp: Koordination Facilitator Konsult Roland Ivarsson Maria Karlsson Anna-Lena Karlsson, rådgivare Berit Löfgren Karin Eksvärd Resultat Resultatet blev att vi har tio lantbrukare, fyra forskare, en rådgivare med i gruppen. Facilitator är Berit Löfgren, Länsstyrelsen i Gävle, se bilaga 1 nedan. Vi har genomfört de tre möten i hela gruppen. Vid varje träff har vi dessutom gjort gemensamt studiebesök, den 14/3 besökte vi forskarna på SLU och fick en introduktion kring pågående forskning. Den 29/7 besökte vi Roland och Yvonne Ivarsson, de har 9600 ekologiska höns, ekologisk växtodling och egen foderberedning. Avslutningsvis gjorde gruppen ett studiebesök den 26/11 hos Maria Karlsson på Tjörn, Maria har 3000 höns i småskalig produktion, egen försäljning och bageri. Maria jobbar med alternerande fållor, olika betesblandningar och mycket grovfoder. Deltagardriven forsknings möten

3 Det första mötet ägnade vi åt att försöka bena ut problemställningen och vilka trådar vi ska gå vidare med. Några viktiga frågor är: Möjliga proteinfoderråvaror Tillsats av renframställt metionin Djurmaterialet Regelverk kring gårdsproducerat foder och EU-förordningens egentliga mening med minst 50 % gårdsproducerat foder Dagens fullfoder och sammansättning Grovfodrets fodervärde och nyttan för ökad djurvälfärd På mötena ägnade vi mycket tid åt att diskutera grovfoder i hönans foderstat. Vi bildade två arbetsgrupper, en tittar på tekniska lösningar för grovfoderhantering och en tittar på analyser för hemmaproducerat foder, se bilaga 2. Varje deltagare redovisade utfodringsstrategier. Magnus och Maria experimenterar med grovfoderutfodring. Projektet bekostar analyser på hemmablandat foder samt grovfoder med olika grödor. Den 22 maj gjorde vi ett studiebesök i Danmark där vi studerade grovfoderutfodring till värphöns hos lantbrukaren Jan Volmar, vi träffade danska rådgivare för gemensam diskussion. I december gjorde vi ytterligare en resa till Danmark denna gången för att diskutera långsamväxande slaktkycklinghybrider. Vi besökte kycklinguppfödning, kläckeri samt slakteri. Studiebesöken har givit oss mycket att diskutera och fundera vidare över. Vi har träffat företrädare för musselforskningen från Vetenskapsakademien, Lovén Centret, Odd Lindahl som föreläste för gruppen om musselodlingar och potential i framtiden. Projektledaren har deltagit i ett arbetsmöte kring fortsatt utveckling musselmjöl som proteinfoder. Under året har också kontakter tagits med KRAV, Lantmännen, LRF mfl som är intresserade av utvecklingen av musselodling och användningen av musslor som foder till ekologiska värphöns. Vi är delaktiga i en ansökan om projektmedel som sökts av Kristinebergs Marina forskningsstation där föreningen och producenter blir delaktiga i fältförsök med musselutfodring. har genomfört ett möte tillsammans med Lantmännen där många producenter deltog. Vi har dessutom fört dialog med flera foderföretag och haft separata diskussioner med Svenska Foder, Lantmännen och Spannfood Agro. Johan Cejie på KRAV har medverkat i regeldiskussioner. Vi har kontaktat kläckerier och unghönsuppfödare kring frågor om djurmaterial. Gruppen har samlat in och analyserat olika hemmaproducerade foder, 7 vallfoderblandningar och 2 kraftfoderblandningar samt diskuterat foderstater, se bilaga 2 och 3. Gruppen har genom Klas Elwinger, SLU gjort en gemensam skrivelse till IFOAM, EU, SJV, KRAV och Ekologiska Lantbrukarna angående användningen av syntetiskt metionin i fjäderfäfoder. Vi kommer att följa upp skrivelsen. Vi kommer att beskriva arbetet i artiklar i branschtidningen samt Nyhetsblad som går ut till ekologiska fjäderfäproducenter. Robin Kalmendal, SLU har skrivit ett examensarbete med titeln Framtida inhemska proteinfodermedel i den ekologiska fjäderfäproduktionen arbetet har uppmärksammats i en artikel i tidningen Fjäderfä.

4 Utvärdering Utvärdering genomförd i gruppen den 26 november Nöjd, % Halvnöjd % Missnöjd % Dokumentation Framtidsdiskussioner Möjlighet att påverka Konkreta resultat Lärande Möten Spridning av resultat Feedback

5 Bilaga 1. Deltagare Medverkande Deltagardriven forskning 2008 Lantbrukare: Åke Göthberg Kopparfly ÖRSJÖ , Söderåsens Ekoägg Roland Ivarsson Bångstorp KÅGERÖD , Maria Karlsson Mällby Lantgård Mällby HJÄLTEBY , VÄSTERÅS Birgitta Alwén Bosarps Gård BLENTARP , Magnus Bengtsson Körslätts Gård Körslättsvägen Kvidinge , Sven Åkerblom Emil Åkerblom Hårderup VOLLSJÖ , akerblom_family@yahoo.se Holger Linnebjörke Linnebjörke LENHOVDA holger@linnebjorke.se Anna-Lena Karlsson Sanda gård Österhaninge , sandahonseri@spray.se Pathrik Ahlsén Lilla Greby, Askeby LINGHEM , pathrik.ahlsen@e.lrf.se Henrik Larsén Springsta Säteri Facilitator diskussionsledare Berit Löfgren Enheten för Lantbruk och Länsveterinär Länsstyrelsen GÄVLE berit.lofgren@x.lst.se Rådgivare ekologisk fjäderfäproduktion HEDESUNDA , asa@odelros.se Expert och forskare: Paul Ciszuk Kasby Gård KNIVSTA

6 Forskare SLU: Helena Wall Sveriges lantbruksuniversitet Inst. för husdjurens utfodring och vård Kungsängens forskningscentrum Uppsala Klas Elwinger Sveriges lantbruksuniversitet Inst. för husdjurens utfodring och vård Kungsängens forskningscentrum Uppsala Robin Kalmendal Sveriges lantbruksuniversitet Inst. för husdjurens utfodring och vård Kungsängens forskningscentrum Uppsala

7 Bilaga 2. Analyser Näringsinnehåll i grovfoder i några praktiska KRAV-höns besättningar Under 2008 har inom projektet 100 % ekologiskt fjäderfäfoder några foderprover (främst grovfoder) analyserats i besättningar som deltar i projektet, samt från några specifika växtprover tagna vid Kasby utanför Uppsala (Paul Ciszuk). Intresse har också uttalats för spenat där uppgifterna hämtats från Livsmedelsverkets databank. Inom gruppen har vid olika träffar förts livliga diskussioner beträffande för- och nackdelar med olika slags grovfoder (skall finnas daglig tillgång till enl. KRAV-reglerna) och deras bidrag till näringsintaget. Grovfoder som i första hand används i praktiken är olika slags ensilage. Resultaten av s.k. råanalys framgår av tabell 1. Mällbyproverna bestod av Mällby 1 Ensilagevall med rödklöver. Prov 1 = förstaskörd Mällby 2 Ensilagevall med rödklöver. Prov 2 = andraskörd Vall med vitklöver, engelskt rajgräs, cikoria, pimpernell,kummin Prov 3 = färskt Mällby 3 klipp Den torkade mängden av prov 3 räckte inte till analys av växttråd. Ivarssonproverna är prover på hemmablandning (fullfoder förutom kalcium som utfodras extra) Tabell 1. Råanalys I % av ts Från Typ Datum Ts, % Aska Rp Växttråd Stärkelse Kasby Mangold xxx Kasby Maskros xxx Kasby Cikoria xxx Körslätt Ensilage xxx Mällby 1 Ensilagevall xxx Mällby 2 Ensilagevall xxx Mällby 3 Vall xxx xxx Ivarsson Foderprov Ivarsson Foderprov xxx xxx SLV Spenat Innehållet av de viktigaste aminosyrorna finns i tabell 2, dels i det färska provet, samt omräknat till innehåll i torkad vara (% av ts). Torrsubstansen i ensilageproverna varierar mellan 54 och 26 %. I tabell 3 är uträknat ungefär hur mycket av rekommenderat näringsbehov som täcks vid en konsumtion av 10 g (per dag) av respektive foderslag, utan hänsyn till ev. skillnader i smältbarhet. Grovfoderslagen ger en behovsteckning av metionin, som är mest kritisk, från 1 till ca 2 %. I tabell 4, slutligen, finns en jämförelse av proteinkvaliteten i proverna med fisk-, soja- och veteprotein. Tabell 2. Aminosyraanalys g/kg färskvara I g / kg torrsubstans Från Ts, % Cys Lys Met Tre Cys Lys Met Tre Kasby Mangold Kasby Maskros

8 Kasby Cikoria Körslätt Ensilage Mällby 1 Ensilagevall Mällby 2 Ensilagevall Mällby 3 Vall Ivarsson Foderprov Ivarsson Foderprov SLV Spenat Tabell 3. Ungefärlig behovsteckning vid konsumtion av 10 g grovfoder per dag Protein Cystin Lysin Metionin Treonin Behov/dag g mg mg mg mg Procent av behov vid 10 g intag Kasby Mangold Kasby Maskros Kasby Cikoria Körslätt Ensilage Mällby 1 Ensilagevall Mällby 2 Ensilagevall Mällby 3 Vall Ivarsson Foderprov Ivarsson Foderprov SLV Spenat Tabell 4. Jämförelse mellan proteinkvalitet i grovfoder, fisk, soja och vete Procent i protein Cystin Lysin Metionin Treonin Kasby Mangold Kasby Maskros Kasby Cikoria Körslätt Ensilage Mällby 1 Ensilagevall Mällby 2 Ensilagevall Mällby 3 Vall Ivarsson Foderprov Fiskprotein Sojaprotein Veteprotein

9 Bilaga 3. Förslag på foderstater. Foder Exp 1 R Exp 2 P WHEAT 56,5 63 OATS g/l FISH MEAL 2-8 % fat 3,15. CALCIUM CARBONATE 3,15. Koncentrat Roland/Paul 14,2 12 Properties of ration: Parameter Level Price 3,53 3,72 Weight 1 1 Organic 0,86 0,88 Dry matter 0,88 0,88 ME 11,47 11,8 PR 151,17 148,87 LYS 6,92 7,01 MET 2,83 2,97 Met+CYS 5,83 5,86 THR 5,21 5,08 a LYS 6,02 6,06 a MET 2,53 2,66 a MET+CYS 5,05 5,08 a THR 4,48 4,35 Fat 28,88 29,09 Linolic acid 10,89 10,36 Starch 447,52 465,54 Sugar 50,95 51,68 Crude fibre 37,24 35,04 Ca 23,89 14,68 P tot 4,51 5,86 a P 2,52 3,78 K 4,71 4,39 Na 0,92 1,79 CL 1,5 2,81 Xantophyll 2,83 0

10 Bilaga 4 Försöksplan Deltagande forskning 100 % ekologiskt foder Fodergruppen/Paul Ciszuk Plan för vägledande försök: Krossade hela musslor som hönsfoder. Hypotes: Högvärpande höns kan klara både sitt behov av aminosyror och behov av kalcium genom fritt val av torkade krossade hela blåmusslor. Frågeställningar: - hur krossar och torkar man musslor så att de blir bra tillgängliga för hönsen, - hur mycket väljer hönsen att äta. - kommer de att lämna proteinfria skalrester, - behöver man begränsa konsumtionen, - kan konsumtionen begränsas genom inblandning av foderkalk eller vetekli. Metoder: Som försöksdjur används en flock korsningshöns(vid Kasby gård), som är väl anpassade till fritt val från en meny bestående av hel spannmål, grönt, snäckskal och fiskmjöl med foderkalk. Frysta musslor krossas i balja med trästamp, hälls över i nätsäck och körs i torktumlare. Om denna torkningsmetod inte fungerar torkar vi på plåt i torkskåp. Den torkade musselkrossen erbjuds i ett första försök jämsides med den fiskmjölsblandning hönsen är vana vid och vi väger respektive foderautomat varannan dag under två veckor. Sedan tar vi bort både fiskmjölet och snäckskalen och följer under en period på fyra veckor hur mycket musslor de äter. Om det blir renätna skal kvar väger vi ifrån dem. Äggproduktionen registreras dagligen. Spannmålsförbrukningen mäts kvartalsvis. Diskussion. Detta är ett pilotförsök och genomförandet måste vara flexibelt så att vi anpassar oss fortlöpande vartefter vi får erfarenheter. Man kan möjligen befara att de krossade skalen blir alltför vassa i kanterna. I så fall kan man pröva att tumla med sand eller att finfördela ytterligare genom att köra den torkade varan genom hammarkvarn. Då blir det ytterligare försöksperioder med hönsen. Erfarenheterna får diskuteras fortlöpande i vår grupp så vi ser hur långt vi skall gå.