Miljöutredning för Högskolan Väst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöutredning för Högskolan Väst"

Transkript

1 Miljöutredning för Högskolan Väst Sofia Bohlin Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskaper Göteborgs universitet nuari 2013

2 Sammanfattning Statliga myndigheter har ett krav på sig att införa miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet, enligt Förordning om miljöledning i statliga myndigheter. Att genomföra en miljöutredning är obligatoriskt då ett miljöledningssystem ska införas. Miljöutredningen genomfördes vid Högskolan Väst, med syfte att identifiera de delar av verksamheten som har störst inverkan på miljön, dvs. de betydande miljöaspekterna. Förslag till miljöpolicy och miljömål skulle också ges samt en uppskattning av vad som återstår innan en certifiering enligt ett miljöledningssystem kan uppnås. De betydande miljöaspekterna bedömdes vara utbildning av studenter, internutbildning, forskning, samverkan med omgivande samhälle, avfall och kemikalieanvändning. De fyra första är de viktigaste, dvs. de indirekta miljöaspekterna. Högskolan Väst har stor möjlighet att inverka positivit på miljön och en hållbar utveckling genom att påverka dessa miljöaspekter, främst genom ett ökat inslag av hållbar utveckling i utbildningarna. Summary Government authorities have an obligation to implement environmental management systems that integrate environmental considerations in its operations, according to the Regulation on environmental management in government agencies. It is required to conduct an environmental review when an environmental management system will be introduced. The environmental review was conducted at University West, with the aim of identifying the activities that have the greatest impact on the environment, i.e. the significant environmental aspects. Drafts for environmental policy and environmental objectives should also be provided as well as an estimation of what remains before a certification of an environmental management system can be achieved. The significant environmental aspects were estimated to be education of students, internal staff training, research, interaction with the community, waste and chemical use. The first four are the most important, i.e. the indirect environmental aspects. University West has a great opportunity to have a positive impact on the environment and a sustainable development through these aspects, mainly through an increased element of sustainable development in its educations. 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary...1 Förord Inledning Miljöledningssystem Miljöutredning Syfte Avgränsningar Metodik Resultat Beskrivning av verksamheten Befintligt miljöledningsarbete Lagkrav Brandskydd och tidigare tillbud Direkta miljöaspekter Indirekta miljöaspekter Värdering av miljöaspekterna Diskussion Slutsatser...30 Referenser...31 Bilaga 1. Laglista Högskolan Väst...36 Bilaga 2. Kemikalier, materiallabbet på PTC...54 Bilaga 3. Kurser med inslag av hållbar utveckling...55 Bilaga 4. Förslag till miljöpolicy och miljömål

4 Förord g skulle vilja rikta ett stort tack till personalen vid Högskolan Väst, som på olika sätt har bidragit med information till denna uppsats och för det trevliga bemötande jag har fått. Ett särskilt tack till chefen för Lokal- och försörjningsavdelningen, Thomaz Birgersson, med personal. g vill också tacka min handledare vid Göteborgs universitet Göran Dave och min handledare på Högskolan Väst, Moa Haga, samt Linda Gustavsson på Miljöbron som förmedlade examensarbetet. 3

5 1 Inledning Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i samhället under de senare decennierna, och många företag och myndigheter har startat sitt arbete med dessa frågor. Hållbar utveckling har för många organisationer blivit ett ledord och även lagstiftningen refererar till detta begrepp. Hållbar utveckling är ett begrepp som kan betyda olika saker för olika personer. En av de mest kända definitionerna arbetades fram av den kommission som leddes av Gro Harlem Brundtland år Enligt denna kommission är hållbar utveckling en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Regeringen, 2012 a.). Sverige har 16 miljökvalitetsmål, som har antagits av riksdagen. Dessa anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till (Regeringen, 2012 b). Lagstiftning kring miljöfrågor finns främst i Miljöbalken, men även andra lagar och förordningar reglerar detta. 1.1 Miljöledningssystem Miljöledningssystem är verktyg för att administrera och organisera miljöarbetet. ISO är en internationell standard för miljöledningssystem och används av organisationer över hela världen. Ett annat miljöledningssystem är EMAS, som är EUs miljölednings- och miljörevisionsordning. ISO och EMAS har mycket gemensamt (Brorson, Almgren, 2009). Det finns också miljödiplomering som främst riktar sig till små verksamheter (Svensk miljöbas, 2012). I Naturvårdsverkets Miljöledningsguide för statliga myndigheter (se figur 1) beskrivs en modell med de delar som bör ingå i ett väl fungerande miljöledningssystem: 1. Organisation och ansvar 2. Miljöutredning 3. Miljöpolicy 4. Miljömål och handlingsplan 5. Rutiner 6. Kommunikation 7. Utbildning 8. Uppföljning 9. Miljörevision 10. Ständig förbättring Figur 1. Delar som bör ingå i ett väl fungerande miljöledningssystem (Naturvårdsverket, 2008). Statliga myndigheter har ett särskilt krav på sig att...ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och 4

6 indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. Detta krävs enligt Förordning om miljöledning i statliga myndigheter (2009:907) 3, som trädde i kraft den 1 januari 2010 (Notisum, 2012 b) Enligt Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5 ska högskolorna...i sin verksamhet främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (Notisum, 2012 c). 1.2 Miljöutredning En miljöutredning måste genomföras då ett miljöledningssystem ska införas. Statliga myndigheter som inför miljöledningssystem för första gången har som krav att bl.a. redovisa en miljöutredning till det departement i Regeringskansliet som myndigheten tillhör samt till Naturvårdsverket, enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter (Notisum, 2012 d). 1.3 Syfte Syftet med miljöutredningen var att göra en nulägesbeskrivning av Högskolan Västs (HV) arbete med miljöfrågor och identifiera de betydande miljöaspekterna som sedan ska ligga till grund för det fortsatta miljöarbetet på Högskolan Väst. Förslag till miljöpolicy och miljömål skulle också utformas samt en uppskattning av vad som återstår innan en certifiering enligt ett miljöledningssystem kan uppnås. 1.4 Avgränsningar I Högskolan Västs lokaler finns fyra hyresgäster och dessa ingår inte i miljöutredningen; Centralcaféet, Restaurang Västan, Gregarts studentbokhandel samt stiftelsen Drivhuset. Studentkåren, som är belägen i hus A, ingår inte heller. Studentkåren har ett separat elavtal via Trollhättans Tomt AB. Rönnängs Industritjänst AB utför städning av lokalerna och ingår inte i miljöutredningen. Det gör däremot den mängd städkemikalier som används för detta ändamål. Den verksamhet som bedrivs av Högskolan Väst på Produktionstekniskt Centrum (PTC) ingår i form av uppskattningar eftersom lokalerna delas med andra företag. Den el och värme som förbrukas i de lokaler som hyresgästerna använder ingår dock eftersom det inte finns separata elmätare för dessa lokaler, förutom elförbrukningen vid köksytorna hos restaurang och café. Utemiljön och dess skötsel beaktas inte i denna rapport. 2 Metodik Arbetet startade med insamling av information till nulägesanalysen som sedan fick ligga till grund för identifieringen av miljöaspekterna, dvs. de delar av verksamheten som kan påverka miljön. Detta gjordes genom direkt kontakt med personal från olika avdelningar inom högskolan och externa leverantörer och genom granskning av gällande rutiner och annan dokumentation inom högskolan. För att identifiera de betydande miljöaspekterna användes en variant av den värderingsmodell som föreslås i dokumentet Miljöledningsguide för statliga myndigheter, utgiven av Naturvårdsverket (2008). Enligt denna poängsätter man varje miljöaspekts miljömässiga kriterier samt dess kvantiteter på en skala från 1 till 3. Summan av dessa är miljöaspektens miljöpåverkan. Miljöaspekterna och dess poäng jämförs sedan med varandra, se tabell 1. 5

7 Tabell 1. Värderingssystem för direkta miljöaspekter (Naturvårdsverket 2012 a). Kriterium 3 poäng 2 poäng 1 poäng Miljömässiga kriterier Aktiviteten innebär stor positiv eller negativ miljöpåverkan Aktiviteten innebär begränsad positiv eller negativ miljöpåverkan Aktiviteten innebär liten eller ingen positiv eller negativ miljöpåverkan Kvantitet Stor Medelstor Liten Inspiration till ett separat värderingssystem för indirekta miljöaspekter har hämtats från en miljöutredning som genomfördes år 2010 för Uppsala universitet, se tabell 2 (Uppsala universitet, 2012). I den här miljöutredningen används dock en omvänd skala för kvantitet när det gäller de indirekta miljöaspekterna. Tabell 2. Värderingssystem för indirekta miljöaspekter (Uppsala universitet, 2012). Kriterium 3 poäng 2 poäng 1 poäng Miljöpåverkan/möjlighet Högskolan Väst har Högskolan Väst har Högskolan Väst har att påverka stor möjlighet att påverka medelstor möjlighet att påverka liten möjlighet att påverka Kvantitet Liten Medelstor Stor En laglista sammanställdes också för att identifiera de lagar som gäller för verksamheten (Bilaga 1), och för att fastställa om de efterlevs i dagsläget. För att göra detta har en tidigare version av en laglista, som sammanställts av en student vid Göteborgs universitet, använts (Jonsson 2011 a). Personal på nyckelposter har tillfrågats angående laguppfyllnaden och i vissa fall har en egen bedömning fått göras. 6

8 3 Resultat Den information som framkom i nulägesanalysen redovisas inledningsvis genom en beskrivning av verksamheten (3.1) och en redogörelse av det befintliga miljöledningsarbetet (3.2) på Högskolan Väst. Därefter följer beskrivning och kvantifiering av de direkta (3.3) och indirekta miljöaspekterna (3.4), som i sista delen av detta kapitel också värderas (3.5). 3.1 Beskrivning av verksamheten Högskolan Väst startade år 1990 och var då lokaliserad på tre orter; Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. Namnet var Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Idag är hela verksamheten belägen i Trollhättan, där cirka studerar och drygt 600 personer är anställda (Högskolan Väst, 2012 a). Det finns fyra institutioner på högskolan: Ekonomi och IT; Individ och samhälle; Omvårdnad, hälsa och kultur samt Ingenjörsvetenskap, se figur 2. Figur 2. Högskolan Västs organisation (Högskolan Väst, 2012 b). FAP: forum för arbetsintegrerat lärande och pedagogisk utveckling. FAP arbetar med fyra verksamhetsområden; arbetsintegrerat lärande, Entré AIL, Pedagogisk utveckling samt arbetsmarknad (Högskolan Väst, 2012 c). En viktig del i högskolans profil är satsningen på arbetsintegrerat lärande (AIL). Det innebär att studenterna varvar utbildning med erfarenheter från arbetslivet. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och Cooperative Education (Co-op) är exempel på detta (Högskolan Väst, 2012 d). Produktionstekniskt Centrum är beläget på Innovatum och där bedrivs forskning och utveckling inom produktionsteknik. PTC fungerar som en AIL-plattform då det är en mötesplats för akademi och arbetsliv (Högskolan Väst, 2012 e). De områden som forskning bedrivs inom är teknik, sämhällsvetenskap, vård- och hälsovetenskap och humaniora. Forskning bedrivs även inom det tvärvetenskapliga området arbetsintegrerat lärande. (Högskolan Väst, 2012 f). 7

9 3.1.1 Lokaler Samtliga lokaler på Campus (se figur 3) hyrs av Trollhättans Tomt AB och den totala lokalytan är m 2. I denna siffra ingår även den yta som disponeras på Produktionstekniskt Centrum (PTC). Figur 3. Översikt över Campusområdet (Högskolan Väst, 2012 g). Städning av samtliga lokaler på Campus utförs av Rönnängs Industritjänst AB, som inte ingår i miljöutredningen, eftersom det är ett externt företag. Den mängd städkemikalier som används vid städning av lokalerna ingår dock, eftersom städningen är en omfattande del i den dagliga verksamheten. Rönnängs Industritjänst AB städar även åt högskolans hyresgäster och detta ingår i hyran. Undantag är restaurang och caféköken som hyresgästen städar själv (Thomaz Birgerson, muntligt) Produktionstekniskt Centrum Högskolan bedriver en del av sin verksamhet på Innovatum, Produktionstekniskt Centrum, som är beläget i Trollhättan på Innovatum i Byggnad 73, ca två kilometer från högskolan. Eftersom högskolan endast är en av flera parter som bedriver verksamhet på PTC, ingår inte PTC i sin helhet i denna utredning. Den del av verksamheten, samt motsvarande miljöaspekter som kan kopplas till högskolans verksamhet, ingår dock i form av uppskattningar. Lokalerna hyrs av Innovatum och Högskolan Väst betalar en viss mängd av den el- och värmeenergi som förbrukas på PTC. Avfallshantering samt städning ingår i hyran (Thomaz Birgerson, muntligt) Hyresgäster Det finns fyra hyresgäster på Högskolan Väst; Centralcaféet, Restaurang Västan, Gregarts studentbokhandel samt stiftelsen Drivhuset. Centralcaféet och Restaurang Västan har samma ägare och hyr sina lokaler av HV. Köksytorna har separata elmätare och de betalar för den el som används av dem. Värme ingår i hyran. Städning av matsalsytorna ingår i hyresavtalet men de städar köksytorna själva (Thomaz Birgerson, muntligt). De har egen avfallshantering, men en del av avfallet som uppkommer i samband med att gästerna äter slängs i de källsorteringsstationer som tillhör HV. 8

10 Gregarts studentbokhandel är belägen i hus D och hyr lokalen av HV. Den el- och värmeenergi som används ingår i hyresavtalet, liksom städningen och avfallshanteringen. (Thomaz Birgerson, muntligt). Studentbokhandelns verksamhet ingår inte i miljöutredningen. Stiftelsen Drivhuset, som arbetar för att stimulera entreprenörskap och företagande bland studenter, lånar lokaler av högskolan i hus B. Drivhuset samarbetar med Högskolan Väst och anordnar t.ex. gemensamma informationstillfällen och temadagar i Entré AIL. Även här ingår el- och värmeenergi, vattenanvändning, avfallshantering och städning (Thomaz Birgerson, muntligt). Drivhuset och dess verksamhet ingår inte i miljöutredningen. 3.2 Befintligt miljöledningsarbete Högskolan Väst har påbörjat ett miljöarbete, som syftar till att verka för en hållbar utveckling i samhället. Detta ska uppnås genom att bland annat integrera kunskap och kompetens om hållbar utveckling i forskning och utbildning samt genom kompetensutveckling för de anställda på högskolan. Ett arbete pågår också med att minska högskolans miljöpåverkan genom till exempel en effektiv resursanvändning, val av el, källsortering av avfall och så vidare (Högskolan Väst, 2012 h). Sedan år 2011 finns en koordinator för kvalitet, lika villkor och hållbar utveckling anställd på Högskolan Väst. Högskolan Väst har en framtidsvision som benämns Vision I denna finns inte hållbar utveckling med, vilket det däremot kommer att göra i den kommande versionen som är under arbete (Stefan Christiernin, muntligt). Det finns vissa dokument för styrning och redovisning av miljöfrågor och hållbar utveckling. Det viktigaste exemplet är Riktlinjer för hållbar utveckling. I dokumentet redovisas hur Högskolan Väst ska uppfylla kravet i Högskolelagen angående hållbar utveckling (Högskolan Väst, 2009 a). Vissa av dessa punkter redovisas även som miljöpolicy, respektive miljömål i redovisningen av miljöledningsarbetet till miljödepartementet. I dokumentet finns även kortfattad information om handlingsplan och åtgärder inom de tre områdena utbildning, forskning och resursanvändning. Måluppfyllelse redovisas också (Högskolan Väst, 2012 i). I de årliga verksamhetsplanerna finns uppdrag angivna som gäller hållbar utveckling; Högskolan skall under perioden särskilt i utbildningarna förtydliga och utveckla inslagen av hållbar utveckling (socialt, ekonomiskt och miljömässigt) (Högskolan Väst, 2012 j). Det finns dock inget dokument med rektorsbeslut som redovisar miljöpolicy och miljömål på Högskolan Väst, där dessa benämns som just miljöpolicy och miljömål. Andra styrande dokument som gäller miljöfrågor är Riktlinjer för inköp" där det står att man ska i första hand välja varor och tjänster som främjar hållbar utveckling (Högskolan Väst, 2012 k) samt Riktlinjer för tjänsteresor som bl.a. säger att resenären skall beakta miljöaspekter vid val av färdmedel och logi (Högskolan Väst, 2012 l). När det gäller redovisning av miljöarbetet finns exempel på detta i årsredovisningen för år 2011, där en rad punkter finns med som beskriver vad som görs på högskolan angående hållbar utveckling (Högskolan Väst, 2012 m). Resultatet från arbetet med hållbar utveckling dokumenteras även i de årliga verksamhetsberättelserna. I verksamhetsberättelsen för år 2011 fanns kommentar om en inventering av hur hållbar utveckling belyses genom problematiserande inslag i existerande utbildningar. Ingen inventering hade dock genomförts (Högskolan Väst, 2012 n). Resultatet från 9

11 arbetet med hållbar utveckling rapporteras även som tidigare nämnts i den obligatoriska redovisningen av miljöledningsarbetet till miljödeparetmentet (Högskolan Väst, 2012 i). År 2001 genomfördes en miljöutredning, gällande år 2000, av dåvarande miljökoordinator (Dartsch, 2001). I rapporten ingår dock inte värdering av miljöaspekterna och laglista. När den genomfördes var verksamheten lokaliserad på tre orter; Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg. På grund av detta är miljöutredningen för år 2000 inte jämförbar med denna. En miljörevision utfördes vid Högskolan Väst år Denna miljörevision ses även, av Högskolan Väst, som en uppdatering av den miljöutredning som genomfördes under år 2000 (Mentzer, 2008). Internt samråd och uppföljning sker i Kvalitetsrådet angående HV:s övergripande och strategiska arbete med hållbar utveckling (Högskolan Väst, 2012 i). Dokument som rör miljöledningsfrågor är inte samlade på ett och samma ställe och det är svårt att få en överblick över vilka dokument som finns. 3.3 Lagkrav Högskolan Väst bedriver en omfattande verksamhet och har flertalet lagar som är tillämpliga inom miljöområdet. Det gäller främst Miljöbalken, men även Högskolelagen, Förordning om miljöledning i statliga myndigheter, Avfallsförordning m.fl. Laglista återfinns i bilaga 1. Lagefterlevnaden på Högskolan Väst bedöms vara god. Det finns dock vissa brister. Högskolan Väst och dess verksamhet på PTC är inte klassificerad som en miljöfarlig verksamhet, enligt tidigare bedömning. En ny bedömning av detta kommer att genomföras under våren 2013, eftersom verksamheten på PTC delvis har ändrats sedan bedömningen gjordes (Kent Andersson, muntligt). Högskolan Väst har ännu inte ett miljöledningssystem. Enligt Förordningen om miljöledning i statliga myndigheter, är Högskolan Väst en av de myndigheter som har skyldighet att ha ett sådant. En myndighet som inför ett miljöledningssystem för första gången, skulle senast år 2010 ha en projektplan för inrättandet samt redovisa bl.a. en miljöutredning, miljöpolicy, miljömål och handlingsplan till Regeringskansliet och Naturvårdsverket (Notisum, 2012 d). Dessa krav har inte uppfyllts av Högskolan Väst. Anteckningar förs inte om den mängd farligt avfall som uppkommer samt var det transporteras, vilket krävs enligt Avfallsförordningen 55. En rutin för detta ska tas fram under år 2013 (Thomaz Birgerson, muntligt). Det finns också brister när det gäller transportdokument för farligt avfall, som ska innehålla uppgifter om avfallsslag, avfallsmängd samt vem som är lämnare och vem som är mottagare, enligt Avfallsförordningen 60. Det är osäkert om vissa andra lagkrav uppfylls i dagsläget. Orsaken till denna osäkerhet är i de flesta fall brist på information. 3.4 Brandskydd och tidigare tillbud Tillsyn utförs regelbundet via räddningstjänsten (Högskolan Väst, 2011). Det sker även kontroll av brandskyddet internt på Högskolan Väst en gång i kvartalet, som även dokumenteras (Sven-Eric Löfgren-Järnerot, muntligt). Brandinformation till studenter och anställda finns på högskolans 10

12 webbsida (Högskolan Väst, 2012 o). Det finns också ett tydligt informationsblad om vad man ska göra när larmet går, som kan hämtas i receptionen. En brandskyddspolicy för högskolan finns dokumenterad hos Lokal- och försörjningsavdelningen (Sven-Eric Löfgren-Järnerot, muntligt). Högskolan Väst har riktlinjer för kris- och informationsberedskap som beskriver krisorganisationen (Högskolan Väst, 2009 b). Brandvarnare, släckningsutrustning och utrymningsplaner finns uppsatta runtom på Campus. Byggnaderna är försedda med utrymningslarm och sprinklersystem. Personalen vid Högskolan Väst genomgår brandskyddsutbildningar, som köps av Räddningstjänsten, ca var tredje år. Nya studenter får brandskyddinformation vid kursstart (Thomaz Birgerson, muntligt). Tillbud rapporteras i datasystemet Nilex. Det gäller tillbud som rapporteras av både anställda och studenter. Det finns endast mindre incidenter rapporterade som rör yttre miljö (Sven-Eric Löfgren- Järnerot, muntligt). Vissa tillbudsrapporter finns även i högskolans diarium. Uppgifter om eventuella rutiner eller riktlinjer, för hur studenter och anställda ska gå tillväga för att rapportera tillbud samt om uppföljning av tillbuden sker, saknades när denna rapport skrevs. 3.5 Direkta miljöaspekter De direkta miljöaspekterna som identifierades är avfall, energiförbrukning, förbrukningsvaror, kemikalieanvändning, transporter, upphandling och inköp samt vattenförbrukning Avfall Högskolan Väst har mycket bra sorteringsmöjligheter. Det finns 80 sorteringsstationer utplacerade på Campus som är tillgängliga för personal och studenter. I dessa sker sortering i följande fraktioner; papper, plast, metall, kompost och brännbart (Högskolan Väst, 2012 p). På PTC finns inte dessa sorteringskärl. Avfallet sorteras i 15 fraktioner i soprummet på Campus, se tabell 3. Det är städbolaget Rönnängs Industritjänst AB som hanterar avfallet på Högskolan Västs Campus. 11

13 Tabell 3. Avfall uppdelat i fraktioner, år 2011 (Morgan Larsson, muntligt). Avfallsfraktion Kärl i Mängd per år Hantering soprum Batterier 1 x 10 L Ca 10 L Transporteras vid behov av HV till TRAAB återvinningscentral. Samtransport sker med annat avfall. Brännbart 7 x 660 L Uppgift saknas Hämtas två gånger i veckan av Renhållningen på kommunen. Sorteras i röda påsar och går till en förbränningsanläggning. Elektronik 4 x 1,5 m 3 Ca 6 m 3 Förvaras i burar. Hämtas vid behov av Stena Recycling samt Dell. Töms 1-2 ggr per år. Glas, färgat och ofärgat 2 x 240 L Ca 800 L Hämtas vid behov, mellan 2 och 3 ggr per år av Renhållningen på kommunen. Grovsopor 1 x 10 m 3 Ca 70 m 3 Slängs i en container som är inhyrd av Lastbilscentralen som vid behov hämtar och transporterar avfallet till Heljestorp avfallsanläggning. Töms ca 7 ggr per år. Kemikalier, farligt avfall Varierar Ca 1 L Mycket små mängder uppkommer och förvaras i ett brandklassatt skåp. Hämtas en gång om året av TRAAB återvinningscentral. Komposterbart 1 x 660 L Uppgift saknas Hämtas två gånger i veckan av Renhållningen på kommunen. Sorteras i gröna påsar. Går till en biogasanläggning. Glödlampor 1 x 10 L Ca 10 L Transporteras vid behov av HV till TRAAB återvinningscentral. Samtransport sker med annat avfall. Lysrör 1 x 100 L Ca 100 st Transporteras vid behov av HV till TRAAB återvinningscentral. Samtransport sker med annat avfall. Trasiga lysrör får ej transporteras av HV. Lågenergilampor 3 x 10 L Ca 30 L Transporteras vid behov av HV till TRAAB återvinningscentral. Samtransport sker med annat avfall. Trasiga lampor får ej transporteras av HV. Metallförpackningar 1 x 10 L Ca 180 L Transporteras vid behov av HV till en lokal återvinningsstation. Mjuk- och hårdplast Papper och wellpapp Tonerkassetter Övrig metall 1 x 240 L 1 x 200 L 1 x 370 L 3 x 660 L 3 x 370 L 6 x 240 L Se kommentar Se kommentar Ca 9000 L Hämtas en gång i månaden av Renhållningen på kommunen. Mjukplast och hårdplast behöver inte separeras. Ca L Hämtas en gång i veckan av Renhållningen på kommunen. Wellpappen är opressad och upptar därför stort utrymme. Ett värde i kg hade gett ett mer korrekt mått. Uppgift saknas Tonerkassetter från små skrivare skickas till ett återvinningsföretag, medan kopiatorernas tonerkassetter slängs i röd påse enligt Ricohs Mycket små mängder instruktion. Slängs i container för grovsopor och samtransporteras därför med annat avfall. Transporteras vid behov av HV till TRAAB återvinningscentral. 12

14 Renhållningen på kommunen hämtar avfall som sedan körs till TRAAB, i Vänersborg. Hämtningen av avfallet ingår i hyresavtalet (Thomaz Birgerson, muntligt). När det gäller komposterbart och brännbart avfall saknas uppgift om mängder. Mängden farligt avfall är framtaget genom uppskattningar och inventering i soprummet. Omhändertagande av farligt avfall (trasiga lågenergilampor etc.) sker av TRAAB och det hämtas på Högskolan Väst av Lastbilscentralen i Tvåstad AB (Thomaz Birgerson, muntligt). Anteckningar förs inte om den mängd farligt avfall som uppkommer samt var det transporteras, vilket krävs enligt Avfallsförordningen 55. En rutin för detta ska tas fram under år 2013 (Thomaz Birgerson, muntligt). När det gäller transportdokument för farligt avfall, som ska innehålla uppgifter och avfallsslag, avfallsmängd samt vem som är lämnare och vem som är mottagare, är det oklart hur det ser ut. Det framgår dock att kravet ej uppfylls till fullo. I nuläget finns ingen gällande rutin för hur avfallet ska hanteras. En student från Göteborgs universitet genomförde en identifiering av avfallshanteringen på Högskolan Väst under år 2011 och gav förslag på hur avfallshanteringen kan förbättras. Exempel på åtgärder var att upprätta en avfallsrutin och att märka upp alla fraktioner i källsorteringsrummet (Jonsson, 2011 b). Ett förslag till avfallsrutin för Högskolan Väst har arbetats fram men är inte antagen. På högskolans websida finns information om hur avfall ska sorteras, där en hänvisning också finns till sorteringsguiden.se. Uppgift saknas om mängden avfall som kan relateras till Högskolan Västs verksamhet på PTC Energiförbrukning Under år 2011 förbrukades sammanlagt ca 5 MWh energi i form av värme och el vid Högskolan Väst, se tabell 4. Tabell 4. Total energiförbrukning år 2011 samt energiförbrukning per lokalyta respektive årsarbetskraft (Högskolan Väst, 2012 i). Energislag Energiförbrukning Andel förnybar Energiförbrukning Energiförbrukning År 2011 (kwh) energi (kwh/m 2 ) A (kwh/årsarbetskraft) B Fjärrvärme, Campus HV Fjärrvärme, PTC Summa värme % El, Campus HV El, PTC C Summa el % Totalt i fastigheter A: Högskolans Västs lokaler var år m 2. B: Med årsarbetskraft menas antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande; 519 personer. C: I redovisningen till Miljödepartementet år 2011 angavs kwh som förbrukning. Enligt uppgift från lokalansvarig på PTC är dock denna siffra mer korrekt. Samtliga lokaler på HV värms upp med fjärrvärme, som levereras av Trollhättan Energi. Värmen ingår i hyresavtalet med Trollhättans Tomt AB (Thomaz Birgerson, muntligt). Mängden värmeenergi som förbrukades under år 2011 var 1, 9 MWh, inklusive Högskolan Västs ytor på PTC. Mängden 13

15 värmeenergi som förbrukades på PTC uppskattades till 20 % av den totala värmeanvändningen för byggnad 73 på Innovatum, vilket är kwh. Under de perioder när värmen är igång på Campus sänks temperaturen ca två grader efter klockan 19 på vardagar samt på helger och lov i samtliga lokaler. När det är tentamen på lördagar sänks temperaturen i alla utrymmen förutom dessa (Thomaz Birgerson, muntligt). Förbrukningen av verksamhetsel uppgick år 2011 till ca 3,1 MWh. I denna siffra ingår den mängd el som går åt till att kyla lokalerna samt den el som används till ventilationssystem och de 10 eldrivna radiatorer som finns på Campus (Thomaz Birgerson, muntligt). Den el som förbrukades av PTC, när det gäller högskolans del, ingår också. Eftersom det inte finns separata elmätare för den del som används av HV på PTC, uppskattades elenergin till 25 % av den totala elförbrukningen; kwh (Kent Andersson, muntligt). Elavtalet upphandlas via Göteborgs universitet och det är företaget Nordic Green Energy, fd. Kraft&Kultur som är elleverantör. Den el som levereras av företaget är märkt med Bra Miljöval och kommer till 99 procent från vattenkraft och 1 procent från vindkraft (Nordic Green Energy, 2012). Det är Trollhättan Energi som äger nätet. Ventilationssystemet stängs av efter klockan 19 på vardagar samt under helger och lov och kan startas upp manuellt när det behövs. Det är även Nordic Green Energy som är elleverantör på PTC (Thomaz Birgerson, muntligt). År 2009 energideklarerades byggnaderna på Campus till Boverket. Campus är uppdelat på tre byggnader; Gärdhemsvägen 4 och 6 samt Gustava Melins Gata 2, se tabell 5. Dessa byggnader är sammankopplade med varandra, Gärdhemsvägen 4 och 6 dock endast via en gångtunnel. Tabell 5. Energideklarartion till Boverket, HV Campus år Boverkets definierar energiprestanda enligt följande; energiprestanda mäts i kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det är den mängd energi i en byggnad som går åt till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsenergi (Boverket, 2012). Adress Energianvändning per år (kwh/m 2 ) Andel elenergi (kwh/m 2 ) Energianvändning i liknande hus (kwh/m 2 ) Energianvändning i nya hus (kwh/m 2 ) Gärdhemsvägen Gärdhemsvägen Gustava Melins Gata Av tabell 6 framgår att den del av Campus som använder minst energi per kvadratmeter är den del som är nyast, Gustava Melins Gata 2, med byggår 2007 till Gärdhemsvägen 4, som består av både en äldre byggnad från år 1956 och en relativt nybyggd del från år 1999 är den del som drar mest energi. År 2011 genomfördes ett examensarbete (Brahm et al., 2011) som gick ut på att utföra en energimätning på Campus. I arbetet undersöktes hur energiförbrukningen ser ut och exempel gavs på vissa åtgärder som kan vidtas för att minska energianvändningen. En nedsläckning av vissa byggnader visades t.ex. kunna ge en årlig energibesparing på kwh. Vissa av dessa åtgärder har vidtagits och andra är planerade att genomföras. Lämpliga åtgärder undersöks för att större delar av Campus ska vara nedsläckt nattetid och i framtiden kommer högskolan att byta till närvarostyrd 14

16 belysning på toaletterna. Möjlighet att byta ut lampor till LED undersöks också (Thomaz Birgerson, muntligt). HV är en av 67 aktörer som har skrivit under Klimatstrategin för Västra Götaland. Målsättningen är att bidra till ett resurseffektivt samhälle och bryta beroendet av fossil energi till år Processen kallas Smart Energi. Klimatstrategin undertecknades år 2009 och man åtog sig då att arbeta i klimatstrategins riktning och samtidigt rapportera en gång per år vad som görs (Miljönämnden, Västra Götalandsregionen, 2012) Förbrukningsvaror De förbrukningsvaror som redovisas är IT-utrustning, pappersförbrukning, bibliotek samt övrig förbrukning IT-utrustning Det är IT-avdelningen som ansvarar för inköp av IT-utrustning. Vid inköp av ny utrustning används statliga ramavtal för upphandling där miljökrav finns med (Högskolan Väst, 2012 i). I tabell 6 redovisas mängden IT-utrustning som finns på Högskolan Väst, år Varje dator och bildskärm används i fyra till fem år innan de byts ut. Cirka 200 nya datorer köps in varje år. Samtliga datorer som är avsedda för studenter stängs av nattetid. All utrustning, förutom ett antal äldre projektorer, har strömsparfunktioner. Tabell 6. IT-utrustning, HV år Utrustning Antal (st) Kommentar Datorer 1500 Ungefärligt antal. Ca 1000 av dessa används för tillfället. Skrivare/kopiatorer 65 Ungefärligt antal. Mobiltelefoner 160 Ungefärligt antal. Fasta telefoner 550 Ungefärligt antal. Projektorer 80 Ungefärligt antal. Servrar 8 HV tillämpar s.k. Follow me print, vilket innebär att man måste dra sitt kort i en kortläsare vid skrivaren och bekräfta varje utskrift. Detta medför mindre risk för att fel dokument skrivs ut eller att man råkar skriva ut på fel skrivare. Denna åtgärd uppskattas minska utskriftsmängderna med ca 20 procent (Mats Lejon, muntligt). IT-lösningar används vid Högskolan Väst för att minska antalet resor genom användning av videokonferenser samt webbaserat stöd för "virtuella möten" (Högskolan Väst, 2012 i) Pappersförbrukning Lokal- och försörjningsavdelningen (LoF) ansvarar för inköp av kontorspapper. Under år 2011 köptes det in drygt 2,8 miljoner ark kontorspapper (Erkmar, 2012). Den största kvantiteten (97 procent) som köptes in är vanligt kopieringspapper. Det är miljömärkt med EU-blomman och innehåller inte klor samt har märkningen PEFC, som är en certifiering för ett uthålligt skogsbruk. För övriga papper varierar miljömärkningen. 15

17 En sammanställning av antalet utskrifter och kopieringar under år 2011 visar att drygt 5,8 miljoner sidor skrevs ut. (Andersson, 2012). Eftersom kopiatorer och skrivare är inställda på att skriva ut dubbelsidigt som standard uppskattas drygt hälften av dessa utskrifter motsvara ett pappersark, dvs. ca 3 miljoner ark. Högskolan Väst har ett antal trycksaker, varav utbildningskatalogen är den med störst upplaga. Utbildningskatalogen omfattar årligen ca 120 sidor. Upplagan har minskat från exemplar 2010/2011 till exemplar 2012/2013. Tidsskriften Västpunkt trycktes år 2011 upp i exemplar. Ett antal andra trycksaker trycks också upp, bl.a. Årsmagasin samt broschyrer i mindre upplaga och omfång. HV har använt sig av olika tryckerier. För stora beställningar används ramavtal via Göteborgs universitet. I dessa ramavtal finns miljökrav med (Häggström, 2012). Utbildningskatalogen, av upplaga 2012/2013, beställdes år 2011 från tryckeriet Elanders AB, som är certifierat enligt ISO och FSC samt har en licens för Svanenmärkning. Det papper som används i katalogerna är producerat av Arctic Paper som bl.a. är certifierade enligt både ISO och EMAS. Utbildningskatalogen är Svanengodkänd, men för att detta ska framgå på trycksaken krävs det att kunden anger detta i sin beställning, vilket inte är gjort i detta fall. När det gäller FSC-märkning respektive klimatneutral trycksak tillkommer en kostnad om kunden önskar detta, vilket inte beställdes av Högskolan Väst (Lövgren, 2012) Bibliotek År 2011 köptes böcker (tryckta) in och det fanns 251 prenumerationer på papperstidskrifter. Biblioteket satsar även på elektroniska böcker och tidsskrifter och år 2011 hade biblioteket tillgång till elektroniska böcker och elektroniska tidsskrifter. Det finns totalt cirka tryckta böcker på biblioteket (Ragnhildsdotter, 2012) Övrig förbrukning Under år 2011 köptes kontorsmaterial, inklusive papper och andra pappersprodukter, in för ca kr. Böcker, exklusive biblioteket, köptes in för kr år 2011 (Bohlin, 2012). Hygienartiklar, såsom toalettpapper och tvål, köps in av HV med ramavtal via GU. Totalt kg toalett- och hushållspapper köptes in under år Dessa är miljömärkta med Svanen. 305 liter tvål köptes in på HV under år 2011, miljömärkt med Svanen (Carlsson Stenum, 2012). Allt kaffe som köps in på HV är kravmärkt respektive kravmärkt och fairtademärkt Kemikalieanvändning Kemikalier används vid utbildning, forskning på PTC, städning samt köldmedia i frys, kyl och luftkonditionering Utbildningsverksamhet Majoriteten av de kemikalier som finns på Campus är de som används vid kemiundervisningen på tekniskt basår. Samtliga kemikalier som används vid kemiundervisning finns angivna på en kemikalielista, tillsammans med kemikaliens namn, kvantitet och märkning. Kemikalierna förvaras i låsbara skåp och gasol förvaras i ett brandsäkert skåp. Inköp av kemikalier sker via ramavtal med Göteborgs Universitet, och under år 2011 köptes ca 2 kg kemikalier in. Gasol köps in via vaktmästeriet. Avfallshanteringen vad gäller kemikalier sker av Ragnsells. De rutiner som finns för hur kemikalierna ska hanteras osv. är Checklista för skyddsrond i laboratorielokaler (Jeanette 16

18 Johansson, muntligt) och dokumentet Säkerhetsinstruktioner för kemlab (Sven-Eric Löfgren- Järnerot, muntligt). Säkerhetsdatablad finns för samtliga kemikalier där detta krävs (Johansson, 2012 a). Tabell 7. Kemikaliemängder, kemiundervisning år 2011 (Johansson, 2012 b). Kemikalietyp Mängd (kg) Mängd (L) Brandfarliga fasta ämnen 0,3 Brandfarliga vätskor 11 Gaser 19 5 Metaller 8,8 Odlingssubstrat 2 0,6 Syror och baser 16 9,5 Tungmetaller 17,1 Övriga oorganiska kemikalier 36 Övriga organiska kemikalier 7 2,7 Totalt På sjuksköterskeutbildningen hanteras en viss mängd kemikalier och det är främst olika typer av desinfektionsmedel, som t.ex. handsprit. Dessa förvaras inte i låsta eller brandsäkra skåp och man saknar säkerhetsdatablad för kemikalierna (Svantesson, 2012 a). Tabell 8. Kemikaliemängder, sjuksköterskeutbildning år 2011 (Svantesson, 2012 b). Kemikalietyp Mängd (L) NaCl-lösning 24 Ytdesinfektion Handdesinfektion 12 Klorhexidinsprit lösning 5 mg/ml 5 Injektion Furix 0,4 Totalt 56,4 På Kreativt centrum, som är en avdelning på HV, finns en mindre mängd kemikalier. Det är främst olika typer av oljor, fixativ, bets, färg och T-sprit. Samtliga kemikalier finns i ett skåp som är låst och uppmärkt med Brandfarliga ämnen. Säkerhetsdatablad för dessa kemikalier saknas dock (Britt- Marie Sjöholm, muntligt) Produktionstekniskt Centrum På PTC finns kemikalier i ett materiallabb samt i ett utrymme som är avsett för termisk sprutning. Information om mängd för de kemikalier som finns i materiallabbet saknas, men uppskattas till ca 1 L av vardera kemikalie, vilket ger ca 20 till 30 liter totalt. De kemikalier som finns är framförallt syror och etsningsmedel och återfinns i bilaga 2. Kemikalierna förvaras i ett låst, brandsäkert skåp. För tillfället förvaras det avfall som uppkommer på materiallabbet i ett icke brandsäkert skåp. Detta kommer dock att ändras, då avfallet ska transporteras till GKN Aerospace i Trollhättan för vidare hantering (Anders Nilsson, muntligt). 17

19 Det finns pulver av olika slag som är avsedda att användas för termisk sprutning och dessa förvaras i ett låst rum. Uppgifter om mängd saknas, men det uppskattas till att vara några hundra kilo (Björklund, 2012). De gaser som uppkommer vid termisk sprutning filtreras innan det släpps ut. För övrig verksamhet understiger halterna de gränsvärden som finns för krav på filteranvändning (Anders Nilsson, muntligt). Rutiner för kemikaliehantering har nyligen framarbetats och säkerhetsdatablad finns för samtliga kemikalier (Stefan Björklund, Anders Nilsson, muntligt). Högskolan Väst och dess verksamhet på PTC är som tidigare angetts inte klassificerad som en miljöfarlig verksamhet. Men verksamheten på PTC har delvis ändrats när det gäller t.ex. termisk sprutning, varför en ny bedömning av detta kommer att genomföras under våren 2013 (Kent Andersson, muntligt) Städning Rönnängs Industritjänst AB sköter all lokalvård på Campus. Vid upphandling av städbolag ställer man krav på att företaget ska ha infört miljöledningssystemet ISO samt ha en miljöpolicy (Thomaz Birgerson, muntligt). Städbolagets leverantör av kemikalier är Gipeco AB och är också miljöcertifierade. Alla städkemikalier som används på HV är miljögodkända produkter, enligt Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier (Gipeco AB, 2012). Rengöring av golv sker med hjälp av moppar. Efter användning tvättas mopparna i tvättmaskin tillsammans med tvättmedel som samtidigt preparerar moppen. Städning av toaletter sker på liknande sätt då man använder en trasa för varje toalett som sedan tvättas i maskin. Stora golvytor rengörs med maskin (Thomaz Birgerson, muntligt). Eftersom Rönnängs Industritjänst AB endast har haft uppdraget på HV sedan den senare delen av år 2011 har uppgifter tagits fram för förbrukningen under det första halvåret av Detta fördubblas sedan för att få en uppskattning om en hel årsförbrukning. Tabell 9. Mängd städkemikalier som används på HV Campus av märket Gipeco, år 2011 (Alexandersson, 2012). Kemikalie Förbrukning per år Miljömärkning [L] Rapid flytande 260 Miljömärkt med Svanen Allrent Impregnering 140 Miljömärkt med Svanen Trend Impregnering 140 Miljömärkt med Svanen Baseon Grundpolish 120 Ej miljömärkt Vinny Glasklart 90 Ej miljömärkt Hågeren 70 Ej miljömärkt Dusty Impregnering damm 60 Ej miljömärkt Trapper 60 Ej miljömärkt Trend golvvax 60 Miljömärkt med Svanen Extra Kalkbort 20 Ej miljömärkt Totalt 1020 Cirka 1000 L städkemikalier används årligen vid städning av lokaler på Campus, samtliga av märket Gipeco. Som framgår i tabellen ovan är knappt hälften av kemikalierna miljömärkta med Svanen. Tre 18

20 av de fyra kemikalier som används mest är miljömärkta. Den kemikalie som har störst förbrukningsmängd är tvättmedlet Gipeco Rapid flytande som är miljömärkt men innehåller bl.a. fosfater och tensider. Vid PTC är det ISS Facility Services AB som sköter städningen, vilket ingår i hyran av lokalerna (Camilla Martinsson, muntligt). Företaget är certifierat enligt ISO (ISS Facility Services AB, 2012). Uppgift om kemikalieförbrukning för år 2011 saknas Köldmedium I HVs fastigheter finns sammanlagt 384 kg köldmedia, i frys, kyl och luftkonditionering, som sköts av fastighetsägaren Trollhättans Tomt AB, se tabell 9. Tabell 10. Mängd köldmedia som finns i lokaler på HV Campus, år 2011 (Fitzgerald, 2012) Köldmedia Kemisk formel Mängd (kg) Kategori ODP GWP 100 R507 Blandning 22 HFC R407C Blandning 37 HFC R404A Blandning 5 HFC R134A CF 3 CH 2 F 320 HFC Totalt 384 Det finns fyra olika sorters köldmedia och samtliga finns i kategorin HFC (väte-fluor-kol-föreningar) som till skillnad från CFC (klor-fluor-kol-föreningar) inte innehåller klor. Ingen av dessa betecknas därmed som ett köldmedium med negativ effekt på ozonskiktet, vilket ODP-värdet anger. GWPvärdet anger hur stark växthuseffekt köldmediet har i förhållande till koldioxid. Här visar sig köldmedlen som används på Högskolan Väst ha mellan 1300 och 3800 gånger större påverkan på växthuseffekten än koldioxid (Naturvårdsverket, 2012 b). Det köldmedium som förekommer i störst utsträckning, 83 %, är det köldmedel med minst klimatpåverkan av de fyra som används, R134A Transporter De transporter som redovisas i denna rapport är tjänsteresor, resor till och från arbetet samt de fordon som finns tillgängliga på Högskolan Väst för personal Tjänsteresor Rutin för tjänsteresor finns i dokumentet Riktlinjer för tjänsteresor, som började gälla år Enligt riktlinjerna ska resenären bl.a. beakta miljöaspekter vid val av färdmedel och logi. Dessa finns även på Högskolan Västs webbsida (Högskolan Väst, 2012 l). Nedan redovisas de transportsätt som användes för tjänsteresor år 2011 samt vilka sträckor som färdades med respektive färdmedel, se tabell 11. I vissa fall har denna uppgift saknats och då redovisas enbart kostnaden respektive mängden förbrukat drivmedel för resan, se tabell 12 och 13. I tabell 13 redovisas de utsläpp av koldioxid som tjänsteresorna år 2011 gav upphov till. 19

21 Tabell 11. Transportsätt år 2011, körd sträcka (Källström, 2012). Transportsätt år 2011 Sträcka (km) Kommentar Personbil Bensin Taxiresor 1584 Buss Diesel Tåg Övrig spårtrafik 360 Tunnelbana och spårvagn Flygresor under 50 mil Flygresor över 50 mil Summa Tabell 12. Kostnad för resor, där uppgift om sträcka saknas (Källström, 2012). Transportstätt år 2011 Kostnad (kr) Personbil Taxiresor Tabell 13. Drivmedel, där uppgift om sträcka saknas (Källström, 2012). Drivmedel Kvantitet (L) Diesel oktan 3022 Biogas 425 En del av taxiresorna är alltså redovisade som en kostnad, vilket endast ger en grov uppskattning av motsvarande koldioxidutsläpp, eftersom uppgifter då saknas om biltyp, drivmedel och körd sträcka. Även en del av resorna med personbil är redovisade som en kostnad och man utgår då från Statoils och Eons priser för olika drivmedel (Naturvårdsverket, 2012 c). Uppgifter om körd sträcka, kostnad och mängd drivmedel ligger samtliga till grund för beräkning av utsläpp av koldioxid, se tabell 14. Tabell 14. Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor, HV år 2011 (Högskolan Väst, 2012 i). Transportsätt år 2011 Kg CO 2 Totalt Kg CO 2 /årsarbetskraft A Flygresor under 50 mil Bilresor, inkl. taxi Tågresor, inkl. övr. 1,14 6,00 0,002 0,012 spårtrafik Bussresor ,01 1,79 Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil A: Med årsarbetskraft menas hur många heltidsanställda HVs personal motsvarar; 519 personer. 20

22 År 2011 skedde en markant minskning av tjänsteresor jämfört med år Detta berodde dels på att år 2010 var internationaliseringens år då organisationen uppmuntrades att resa i tjänsten samt att besparingar genomfördes under år 2011 (Högskolan Väst, 2012 i). Samtliga utsläpp av koldioxid från transporter har minskat sedan år 2010, förutom från resorna med buss som har ökat. Bilresor och flygresor över 50 mil utgör de största bidragen till utsläpp av koldioxid. För att minska antalet resor i tjänsten används videokonferenser samt webbaserat stöd för "virtuella möten". Denna möjlighet finns för både studenter och anställd personal (Högskolan Väst, 2012 i) Resor till och från arbetet En undersökning av resor till och från arbetet, rymdes inte inom tidsramen för detta examensarbete. Istället används uppgifter från en resvaneundersökning bland anställda och studerande vid Högskolan Väst som är gjord år I rapporten framgår det att det vanligaste färdmedlet för de anställda att ta sig till högskolan är att köra ensam i bil, nästan 40 %, medan drygt 25 % åker kollektivt. Det vanligaste färdmedlet för studenterna är att åka kollektivt, ca 35 % och drygt 20 % kör ensam i bil. Koldioxidutsläppen från den totala arbetspendlingen uppskattades till ca ton per år. I genomsnitt bidrar en students pendling till högskolan med cirka 1,4 ton koldioxid per år, för en anställd är motsvarande siffra 1,6 ton (Karlsson, Edlund, 2009) Fordon HV har fem personbilar; 1 bensindriven, 2 bensin/etanol, 1 diesel samt 1 bensin/biogas. Det finns riktlinjer i tankinstruktionen för att man i första hand ska välja att tanka med etanol respektive biogas HV har en cykelpool med 5 cyklar som kan utnyttjas av de anställda. Detta sker t.ex. vid transport till PTC från Campus (Thomaz Birgerson, muntligt) Upphandling och inköp Upphandling och inköp är en miljöaspekt som till viss del ingår i samtliga miljöaspekter. Men för att tydliggöra bilden av vilka rutiner som finns har den en egen punkt i denna rapport. Högskolan Väst samarbetar med Göteborgs universitet vid flertalet upphandlingar, som t.ex. post och gods, el, AV-utrustning och tryckeri, där man använder sig av ramavtal via Göteborgs universitet och Kammarkollegiet. Andelen av de totala anskaffningarna på Högskolan Väst där man ställer miljökrav uppskattas till mellan 85 och 90 %, vilket motsvarar ca 52 miljoner kronor. Ett e-handelssystem håller på att införas på högskolan och kommer att göra det lättare att följa upp detta i framtiden (Högskolan Väst, 2012 i). I Högskolan Västs "Riktlinjer för inköp" står det att man ska I första hand välja varor och tjänster som främjar hållbar utveckling (Högskolan Väst, 2012 k) Vattenförbrukning Vattenanvändningen ingår i hyran och år 2011 förbrukades m 3 vatten på Campus, vid fastigheterna som betecknas Öjebro 2 och Önan 1 (Nyström, 2012), vilket motsvarar 14,5 m 3 per årsarbetskraft. För den del som används av Högskolan Väst på PTC saknas uppgift om vattenförbrukning. Vattenförbrukningen är dock låg i förhållande till förbrukningen på Campus (Kent Andersson, muntligt). 21

23 3.6 Indirekta miljöaspekter De indirekta miljöaspekterna är ofta de miljöaspekter där statliga myndigheter kan förväntas ha störst möjlighet till påverkan på miljön. De indirekta miljöaspekterna som identifierades är utbildning av studenter, internutbildning av personal, forskning samt samverkan med omgivande samhälle Utbildning av studenter Enligt Högskolelagen ska högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (Notisum, 2012 a). Högskolan Väst har satt upp riktlinjer för hållbar utveckling som gäller utbildning. Högskolan Väst skall i den utbildning som bedrivs på högskolan, sträva efter att integrera kunskap och kompetens om hållbar utveckling (Högskolan Väst, 2009 a). Utgångspunkten för detta examensarbete var från början att undersöka i vilken utsträckning hållbar utveckling finns integrerat i undervisningen av studenter på Högskolan Väst. Den uppgiften visade sig dock vara för omfattande för att rymmas inom tidsramen för denna uppsats, då det i dagsläget inte finns ett enkelt sätt att identifiera kurser som har inslag av hållbar utveckling. Ett arbete har påbörjats på de olika institutionerna med att redovisa hur målen i Högskoleförordningen uppfylls i de olika programkurserna. Detta arbete har kommit olika långt inom de olika institutionerna och när det är slutfört kommer det att tydliggöras hur långt integreringen av hållbar utveckling i utbildningarna har kommit. Fokus ligger istället på att redovisa de mest tydliga exemplen på kurser där hållbarhetsperspektivet finns, men även att se inom vilka utbildningsområden man har mest inslag av detta. En grupp med ca 20 anställda, de flesta lärare, har på frivillig basis startats på Högskolan Väst med syfte att arbeta för att öka integreringen av hållbar utveckling i högskolans verksamhet, framför allt i utbildningarna (Leif Berndtsson, muntligt). Det finns ett antal kurser som har en koppling till hållbar utveckling. De två utbildningsområden som har störst inslag av hållbar utveckling är ingenjörsprogrammen och lärarprogrammen. En lista med de exempel på kurser som har identifierats i denna rapport finns i bilaga 1. Det kan dock finnas kurser som inte har identifierats, vilket innebär att listan inte ska ses som en komplett förteckning Institutionen för ingenjörsvetenskap Ingenjörsutbildningarna har en del kurser där miljöfrågor eller hållbar utveckling ingår som ett moment, i olika utsträckning. På Lantmäteriingenjörsprogrammet ingår detta i t.ex. byggteknik och bygg- och miljörätt. I Elektroingenjörsprogrammet finns inslag i t.ex. elenergiteknik. Tydliga exempel finns i maskiningenjörsprogrammet, Produktutveckling med design 180 hp, där kurser finns inom bl.a. produktutveckling och material- och tillverkningsteknik. Internationell miljöteknik är en valfri kurs. Samtliga av dessa kurser omfattar 7,5 hp. Ett utbildningsprogram Produktion för hållbar utveckling, 180 hp erbjöds hösten 2012, men blev inställt p.g.a. för få sökande Institutionen för individ och samhälle Det finns ett utbildningsprogram på Högskolan Väst som heter Samhälle, hav och sjöar, 180 hp. Detta program ges inte längre, men studenter som tidigare påbörjat denna utbildning läser nu den sista delen av sin utbildning på skolan. Ett antal kurser som berör hållbar utveckling har ingått i detta 22

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 KONKURRENSVERKET BESLUT 2013-02-21 Dnr 70/2013 t Swedish Competition Authority Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 Dnr 17/2014 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet 2013-02-19 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Ma l, ma luppfyllelse 2011-2013 och resultat fo r fo rsta halva ret 2014

Ma l, ma luppfyllelse 2011-2013 och resultat fo r fo rsta halva ret 2014 Ma l, ma luppfyllelse 2011-2013 och resultat fo r fo rsta halva ret 2014 1. Energi Mål för perioden 2011-2013 Högskolan i Borås ska i samarbete med fastighetsägare minska energianvändningen räknat per

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008 1(5) Anmäld för rektor Kåre Bremer 2009-03-12 Dnr: 83-0574-09 Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE MILJÖLEDNINGSSYSTEM M1 1171091 0110 Sida 1 av 8 dnr 1171091 RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE Syfte Syftet är att säkerställa att Högskolan i Borås miljöarbete följs upp och

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010 Sida 1 av 11 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Uppföljningen av KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2010 består av två delar; 1) Uppföljning av KIs handlingsplan 2010 2) Uppföljning

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2009-2010 IT-fakulteten har i sin handlingsplan utgått ifrån universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling och Chalmers

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet 2012-02-14 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och förordning (SFS 2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor,

Läs mer

Miljöledningssystem/- arbete

Miljöledningssystem/- arbete UFV 2012/916 Miljöledningssystem/- arbete Rapport från internrevisionen Till konsistoriet 2012-10-03 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och riskbedömning 3 2 Granskningens omfattning och inriktning 3 3 Iakttagelser

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014 Rektor har beslutat att hela universitet ska miljöcertifieras innan utgången av 2016. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem Grundkravet:

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN 212 Skärmbild från utbildning i resfria möten 212-11-27 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 212 och sammanfattar

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Högskolan Väst Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Chefsutbildning 13 april 2016 MARIANNE DALBRO MILJÖCONTROLLER, MILJÖREVISIONSLEDARE MARIANNE.DALBRO@GU.SE TEL: 031 786 1740 Ur dokumentet Roller, ansvar och befogenheter

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten 1 Miljömål för 2009-2010 Naturvetenskapliga fakulteten Forskning och utbildning Universitetsgemensamt miljömål 2007-2010: Universitetet skall öka mängden forskning inom hållbar Universitetet skall integrera

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Bilaga 5-05-13 Dnr 995-14 1 (5) Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lotta Dalheim Englund/ASC Lokal handlingsplan för hållbar utveckling vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning.

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. MILJÖHANDBOK Dokumentnamn Upprättat av Staffan Stenhag Fastställt av Sida (av) 1 (5) Fastställt datum Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. Grundutbildning

Läs mer

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET PLAN, AKTIVITETER, LAGSTIFTNING, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION Chefsutbildning 18 maj 2016 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE 031 786 9870 Ur dokumentet

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017.

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017. HB Akademin för Bibliotek, information, pedagogik och IT Fastställd av akademichef 2015-06-10 Dnr 286-15 1 (8) Lokal handlingsplan för hållbar utveckling på Akademi A3, 2015-16 Högskolan i Borås arbetar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 Mätning budgetår 14-15 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras.

Läs mer

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING dnr 55513 Sida 1 av 8 Institutioner och enheter ansvar för att i en treårig handlingsplan ta fram institutions/enhetsspecifika mål för perioden 2014201 samt att ta fram delmål och aktiviteter för resp.

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2007

Läkemedelsverkets miljöarbete 2007 Läkemedelsverkets miljöarbete 2007 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten 2011-2015 Om vi tilltror den konstnärliga verksamheten möjligheten att öka kunskapen om och förtydliga tillvaron så förstår vi

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet 2013-02-04 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är

Läs mer

abcdmiljörådet Mall för nulägesanalys Uppdaterad: 061115/J.L

abcdmiljörådet Mall för nulägesanalys Uppdaterad: 061115/J.L abcdmiljörådet Mall för nulägesanalys Uppdaterad: 061115/J.L Nulägesanalys - kartläggning av verksamhetens miljöpåverkan En nulägesanalys utreder sambanden mellan din arbetsplats och dess påverkan på miljön

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET EGNA AKTIVITETER, LAGAR, UPPFÖLJNING OCH MILJÖREVISION INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Chefsutbildning 14 oktober 2015 ULLIKA LUNDGREN MILJÖCONTROLLER ULLIKA@GU.SE TEL: 031 786 9870 Ur dokumentet Roller, ansvar

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2015 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Gunnar Rogenfelt Telefon: 031-7246470 Översikt Härryda

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Klimatrapport 2013. Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2013. Radisson Blu Sky City Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2013 Radisson Blu Sky City Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Blu SkyCity Hotel, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 4 KONKURRENSVERKET i Swedish Competition Authority BESLUT 2014-02-09 Dnr 31/2015 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering

Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering 1(8) 2015-01-28 Stöd- och hjälptexter i webbformuläret för miljöledningsrapportering STARTSIDA Välkommen till Naturvårdsverkets rapporteringssystem för miljöledningsarbetet i statliga myndigheter år 2014!

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Miljöledningsplan 2015

Miljöledningsplan 2015 Miljöledningsplan 2015 Stressforskningsinstitutet Miljöpolicy för Stockholms universitet Stockholms universitet, lokaliserat i världens enda nationalstadspark, är Sveriges största universitet. På universitetet

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012 Antal

Läs mer

Miljöledningssystem vid Göteborgs universitet

Miljöledningssystem vid Göteborgs universitet Miljöledningssystem vid Göteborgs universitet Ullika Lundgren Miljösamordnare Miljöenheten, Naturvetenskapliga fakulteten, Tjärnö marinbiologiska laboratorium www.gu.se/miljo/ QuickTime och en TIFF (LZW)-dekomprimerare

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (5) Företagsuppgifter Best Western Arlanda Hotellby Kontaktperson är Sara Zivkov Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Göteborgs universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är certifierad

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Tillväxtverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Radisson Arlandia Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport täcker

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

Klimatrapport 2013. Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2013. Hotell Kristina AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2013 Hotell Kristina AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Hotell Kristina AB Kontaktperson är Pernilla Olsen Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer