Barns säkra tillgänglighet till skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns säkra tillgänglighet till skolan"

Transkript

1 Barns säkra tillgänglighet till skolan MATS GUMMESSON Institutionen för arkitektur CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2007

2 UPPSATS FÖR LICENTIATEXAMEN Barns säkra tillgänglighet till skolan MATS GUMMESSON Institutionen för arkitektur CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2007

3 Barns säkra tillgänglighet till skolan MATS GUMMESSON MATS GUMMESSON, 2007 Publikation Chalmers tekniska högskola Institutionen för arkitektur ISSN , 2007:02 Institutionen för arkitektur Chalmers tekniska högskola SE Göteborg Telefon +46(0) Mats Gummesson Vägverket Röda vägen 1 SE Borlänge Telefon +46(0) E-post: Detta projekt har finansierats av Vägverket. Publiceringen av denna uppsats innebär inte att finansiären har tagit ställning till åsikter, resultat och slutsatser. Chalmers Reproservice Göteborg,

4 Children s safe accessibility to school MATS GUMMESSON Department of Architecture Chalmers University of Technology Abstract Children are an exposed group in traffic as unprotected road-users. The history of traffic education and how children were looked upon in steering documents of traffic planning shows how the view of children and the traffic system from authorities and organizations have changed over time. This report describes contemporary research about children and traffic. There are four different ways for children to travel to school: by foot, by bicycle, by school transport and in their parents cars. Today children are a prioritized customer group of The National Road Administration. The letter of appropriations for The National Road Administration states "The proportion of children who themselves can use the road to school shall increase". We need a method to describe children's possibility to use the transport systems. Today we have no standardized method of measuring accessibility in the transport systems for pedestrians and cyclists. In this report the TVISS-method (Condition of Accessibility in Swedish towns), which deals with children's school roads, is used. This method is developed by Chalmers University of Technology. In the TVISS-method footpaths and bicycle paths are surveyed respecting characteristics of quality, important to children, older and disabled persons, and are digitalized in a GIS-program (Geographic Information System). After that a lot of analyses can be performed, for example examining children's roads to school. This report studies children between 7 and 12 years, and the road qualities that are important for these children's accessibility in seven towns: Helsingborg, Umeå, Luleå, Falun, Trelleborg, Alingsås and Säffle. The analyses show that in the seven towns, one child in five has a safe and accessible school road in average. There is a big difference in this respect between the seven towns. One of the reasons that very few children have a safe and accessible school road is that most school roads are very fragmented. Safe crossroads form the most important quality to make the school safely accessible for children. Only two percent of children's accidents by foot or bicycle occur on roads that TVISS would grade as safe for pedestrians and cyclists, according to an analysis of STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Even if obvious relationships are difficult to find, it seems that the conditions of accessibility in TVISS give a functional measurement of accessibility. Keywords: Accessibility, children, traffic safety, GIS, pedestrian, bicyclist, school road 3

5 4

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Studien Avgränsningar och begrepp Uppsatsens disposition Miljöpsykologi Miljöpsykologin kan beskriva barns interaktion med trafikmiljön Modell för sambanden mellan trafikmiljö, barn och bilister ur ett miljöpsykologiskt perspektiv Syns barn i stads- och trafikplaneringens historiska dokument? Inledning Forskargruppen SCAFT (Stadsbyggnad Chalmers Arbetsgruppen för Forskning om Trafiksäkerhet) Trafiksanering Stadens Trafiknät TRÅD Farthinder i bostadsområden TRÅD-92 remissupplaga Säkrare trafikmiljö i tätort Lugna Gatan! TRAST, Trafik för en attraktiv stad Slutsatser av genomgången i kapitel Forskning om barn och trafik Forskning om barns förutsättningar och förmåga i trafiken Barns problem i trafiken Barns resor Forskning om exponering och skaderisk Forskning om trafikmiljöåtgärder Erfarenheter av trafikundervisning Inledning Trafikundervisning införs Trafikundervisning och skadereduktion Krav på en effektivare trafikundervisning Trafikundervisningen kulminerar Ny syn på trafikundervisningen Barn och trafik på 2000-talet Trafikundervisningens effekter Organiserad skolskjuts Inledning Skolskjutsningens framväxt Skolskjutsningens omfattning Olyckor i samband med skolskjutsning Skolskjutsningens kvalitet Diskussion

7 7 Föräldrars bilskjutsande Inledning Fristående skolor och det fria valet Bilskjutsningens omfattning Föräldrars bedömning av skolvägens kvalitet Diskussion Tillgänglighet med TVISS-metoden Inledning Tillgänglighet Metod Underlag inför analyserna Resultat Känslighetsanalys Tillgänglighetsanalys 7-9 år som cyklister Tillgänglighetsanalys år som gående Tillgänglighetsanalys år som cyklister Varför har barn så dålig tillgänglighet till skolan? Trottoarer är exkluderade för barns säkra gångväg till skolan Felkällor Förbättringar Jämförelse mellan TVISS och STRADA Diskussion och slutsatser Barns rörelsefrihet Lekens betydelse för barns utveckling Trafikundervisning Resultat av tillgänglighetsanalyser Föräldrars skjutsning till och från skolan Barns skolskjutsresor TVISS som metod för tillgänglighetsanalyser Slutord Referenser Bilaga 1: Inventeringsformulär

8 Förord Pärmens två varningsmärken för lekande barn kan sägas symbolisera den förändrade inställningen till barn i trafikmiljön som skett över tiden. Så sent som 1952 springer barnen som avbildas på varningsmärket medan de går lugnt Från att ha varit orosmoment för bilisterna har barnen kommit att betraktas som en trafikantgrupp, vars berättigande krav på trafikmiljön ska beaktas. Om framväxten av detta förändrade synsätt handlar följande licentiatuppsats. I mitt arbete på Vägverkets huvudkontor har jag sedan 1997 haft barnens ställning i vägtransportsystemet som ansvarsområde. Det har inneburit att jag själv har varit aktiv i processen att stärka barnens ställning. I det arbetet har jag framställt statistik, skrivit dokument och på olika sätt medverkat i policyarbetet inom området barn och trafik. När biträdande professor Mats Reneland vid Tema Stad & Trafik, arkitektur, Chalmers tekniska högskola sökte och fick anslag från Vägverket för att finansiera mina studier som industridoktorand var kunskapsområdet givet. Jag vill tacka Mats Reneland, min handledare och examinator, som ständigt har varit ett stöd och med stor kunnighet och tålamod lotsat mig förbi alla grund i tillgänglighetsoceanen. Alla samtal med dig har gett mig insikter och kunskaper som jag har stor nytta av i mitt arbete på Vägverket. Jag hoppas att min forskarutbildning ska innebära en återbetalning av det stöd som Vägverket gett mig som industridoktorand. Tack Johan Svensson, min studiekamrat, som med ditt stora kunnande i dataprogrammet ArcView hjälpt mig vidare när inget har fungerat. Din hjälp har varit avgörande för analysernas genomförande. Tack Anders Hagson för intressanta och givande diskussioner i kursen Stads- och trafikplaneringens doktrinhistoria. Tack Mikael Elmquist och Berny Karlsson för introduktionen i och handhavandet av ArcView. Stort tack till personal på Vägverkets bibliotek i Borlänge för all hjälp med det historiska materialet. Till sist, men inte minst, vill jag tacka min familj, Inger, Jonas, Elin, Mattias och Jon som med tålamod har funnit sig i att jag, särskilt under slutdelen av detta arbete, ständigt suttit vid datorn. Borlänge i mars 2007 Mats Gummesson 7

9 8

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund Fordons- och olycksutveckling Under de nästan femtio åren mellan 1956 och 2005 mer än femdubblades antalet personbilar i trafik i Sverige (figur 1.1). Den ökade bilismen medförde en ökning av antalet dödade och skadade barn. Under åren kulminerade antalet dödade barn i trafiken och i genomsnitt dödades 188 barn per år i trafiken under denna period. Hälften av de dödade barnen var fotgängare och cyklister. Dödade och skadade barn i trafiken sågs som ett stort problem (Sandels 1974). Bland annat därför började bilismen ifrågasättas. Ralph Naders skrift Den livsfarliga bilen publicerades 1967 i Sverige med förord av Olof Palme. Under 1960-talet var det framförallt säkerheten som stod i fokus i debatten. På 1960-talet infördes generella hastighetsgränser och bilbälten började införas i bilarna. Högertrafikomläggningen, som genomfördes 1967, föranledde en omfattande upprustning av trafikmiljön och också en stor diskussion (Hagman 2000) Antal Figur 1.1 Antalet registrerade personbilar i trafik 1956 till Uppgifter från: Den starka ökningen av antalet personbilar motsvaras av en ökning av trafiken, mätt som fordonskilometer per år. Ändå minskade antalet barn 0-17 år som dödades i trafiken kraftigt efter kulmen på 1960-talet. Ungefär en sjättedel av antalet 1956 dödades 2005 (figur 1.2). En del av dessa barn dödades när de var passagerare i personbilar och bussar och en del när de uppträdde som oskyddade trafikanter, dvs. som gående eller cyklister i trafikmiljön. Av jämförelsen mellan figurerna 1.2 och 1.3 framgår att ungefär häften av alla dödade barn var oskyddade trafikanter. 9

11 Antal Figur 1.2 Antalet dödade barn 0 17 år i trafiken under åren 1956 till Källa: Tomas Lekander, Vägverket, Antal Figur 1.3 Antalet dödade barn 0 17 år som gående och cyklister under åren 1956 till Källa: Tomas Lekander, Vägverket, Olycksutvecklingen för barn 0 17 år har alltså varit mycket positiv i Sverige sett över tiden speciellt med hänsyn tagen till personbilsutvecklingen. 10

12 Antal Sweden Iceland Norway Austria France Spain Finland Australia Canada** Japan USA Germany Great Britain Slovenia Hungary** Switzerland Czech Republic Netherlands Denmark Ireland** New Zealand Portugal** Northern Ireland Belgium* Poland South Korea Figur 1.4 Dödade cyklister och gående per i åldersgruppen 0-17 år, genomsnitt per år för åren Källa: IRTAD 2006 ( =5 års underlag, **=4 års underlag). Internationellt har Sverige lägst antal dödade barn som gående eller cyklister per individer i åldersgruppen för de länder som är representerade i IRTAD (International Road Traffic and Accident Database) och har minst fyra års underlag under perioden (figur 1.4). Bland de sju länder med lägst antal dödade 0-17-åringar finns samtliga nordiska länder representerade exklusive Danmark. Att söka förklaringar till skillnader mellan länderna kan göras genom exponeringsstudier, jämförande undersökningar av trafikmiljön och undersökningar om barns rörelsefrihet. Svårigheten med jämförelser mellan länder är just avsaknaden av exponeringsstudier. Det är svårt att hitta samband i antalet bilar per invånare och dödade barn som fotgängare och cyklister. Island som har störst antal bilar per invånare har en låg andel dödade barn som gående och cyklister. Sydkorea har det minsta antalet bilar per invånare, men har den högsta andelen dödade barn som gående och cyklister. En hög biltäthet kan innebära att barn skjutsas mer och därmed exponeras mindre som oskyddade trafikanter. Ytterligare en jämförelse kan göras med antagandet att antalet dödade barn minskar i samtliga länder över tid. Med utgångspunkt i antalet dödade barn per i åldersgruppen och med Sverige som jämförelseland skulle Tyskland motsvara Sverige under slutet av 1990-talet, USA början på 1990-talet, Irland 1980-talet, Polen 1970-talet och Sydkorea slutet av 1950-talet. 11

13 25% 20% 15% Andel 10% 5% 0% Figur 1.5 Andel dödade 0-17 år i förhållande till alla dödade i trafiken. Källa: Tomas Lekander, Vägverket, Minskningen av dödsolyckor som drabbar barn har varit större än för alla dödsolyckor (figur 1.5). Eftersom 0 17-åringarnas andel av befolkningen bara minskat från 28 % år 1956 till 21 % år 2004 är inte detta förklaringen till den stora förändringen av antalet dödsolyckor för just barn. Inte heller tycks det vara så att barnen i förhållande till den övriga befolkningen går och cyklar mindre. Barn i åldrarna 6-17 år reser knappt 15 miljarder kilometer per år. 6 % av barnens resor är som fotgängare, cyklist eller med moped vilket motsvarar 900 miljoner kilometer. Det totala resandet som fotgängare, cyklist eller mopedist i alla åldrar är 4,537 miljarder km. Det innebär att 20 % av det totala resandet i dessa kategorier görs av barn i åldrarna 6-17 år. Åldersgruppen barn 6-17 år var år 2000 drygt 15 % av hela befolkningen. Detta innebär att barn går, cyklar och åker moped i högre utsträckning än andra åldersgrupper. De förflyttningar barn gör när de är ute och leker eller bara cyklar omkring finns inte med i denna undersökning. Det innebär att skillnaden mellan barn och vuxna förmodligen är mycket större. (Ulf Magnusson, Vägverket, uttag ur RES åren ) Det kan finnas andra förklaringar till minskningen av antalet dödade barn i trafiken som till exempel trafikmiljöåtgärder speciellt inriktade på barn. Dessa förhållanden kommer att studeras närmare i föreliggande uppsats. Ytterligare en förklaring kan vara den nu utbyggda förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Genom att barn är i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har de mer tillsyn idag än tidigare. I förskoleverksamheten är barnen i relativt bilfria miljöer och har vuxna i närheten när de är ute och leker. När man jämför vilka barn som dödades som oskyddade trafikanter 1947 respektive 2005 finns stora skillnader. En stor grupp dödade oskyddade trafikanter år 1947 var barn under 7 år. 63 barn under 7 år dödades som gående och cyklister 1947 medan bara ett barn dödades år I många fall var det varubilar som körde in på gårdarna och barnen kröp in under bilarna. 12

14 Även om utvecklingen vad det gäller barnolyckor i trafiken har varit och fortfarande är mycket positiv i Sverige över tiden och i jämförelse med andra länder, har svensk transportpolitik fortfarande mycket höga ambitioner speciellt när det gäller barns trafiksäkerhet Dagens transportpolitik Nollvisionen är ett av målen för Sveriges transportpolitik. Utgångspunkten för nollvisionen är ett etiskt ställningstagande. Ingen får dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Den acceptabla siffran för antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken är noll. I propositionen Fortsatt arbete för en säker vägtrafik (prop. 2003/04:160) föreslås att denna långsiktiga inriktning i trafiksäkerhetsarbetet ska ligga fast. Etappmålet för trafiksäkerhet är att antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor bör ha halverats till år 2007 räknat från 1996 års nivå. I propositionen föreslås fortsatt och intensifierat arbete med att integrera säkerhet i utformningen av vägmiljön, i kvalitetssäkringen av transporter, i arbetsmiljöarbetet och i fordonsutvecklingen. Trafikanterna ska förmås att bättre följa trafikreglerna genom bl.a. utveckling av stödsystem och en effektivisering av övervakningen. Det krävs stora ansträngningar av samtliga aktörer för att nå målet. Propositionen slår fast att etappmålet är viktigt för att motivera och engagera den breda skalan av aktörer (http://www.vv.se/templates/page3 653.aspx). Genom att Sverige 1990 ratificerade FN:s Barnkonvention skapades ett politiskt underlag för att speciellt uppmärksamma barnens behov och rättigheter i samhället. Sverige har förbundit sig att förverkliga Barnkonventionen, som gäller alla människor under 18 år. I dag har 192 länder anslutit sig till Barnkonventionen, endast USA och Somalia står utanför (www.unicef.se, 2006). Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten och innehåller 54 artiklar varav 6 har särskild betydelse för vägtransportsystemet. Dessa är: Artikel 2 Alla barn har samma värde och inget barn får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6 Konventionsstaterna ska till det yttersta säkerställa barnets överlevnad och välfärd. Artikel 12 Barnets åsikter ska tillmätas betydelse utifrån mognad och ålder. Artikel 13 Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet i den form barnet väljer. Artikel 31 Konventionsstaterna ska främja barnets rätt till fritid och lek anpassad till barnets ålder. I det mest aktuella politiska dokumentet för transportsystemet, regeringens proposition 2005/06:160, Moderna transporter, anges att transportsystemet måste anpassas för att bidra till att samhällsutvecklingen blir långsiktigt hållbar såväl ekonomiskt, miljömässigt som socialt (prop. 2005/06:160, s 19). En långsiktigt hållbar transportförsörjning innebär att transportsystemet ska utvecklas för att tillgodose såväl dagens behov som kommande generationers behov (ibid., s 26). Barnkonventionen lyfts fram genom att propositionen anger att barn och ungdomar bör ges särskild uppmärksamhet. Det är viktigt att beslut om transportsystemets utformning och funktion också beaktar åsikter och erfarenheter hos flickor och pojkar. Trafikmiljön ska uppfattas som trygg och säker av såväl barn och ungdomar som vuxna. Barn och ungdomar i skolåldern bör i stor utsträckning kunna förflytta sig på egen hand utan att 13

15 vara beroende av att vuxna följer eller skjutsar dem (ibid., s 22). I det fortsatta arbetet bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att finna mått för tillgänglighet till arbete respektive vardagliga servicefunktioner för kvinnor och män, samt barns och ungas tillgänglighet till skola och fritidsaktiviteter (ibid., s 29). Liksom för tillgänglighetsmålen krävs dock ett omfattande utvecklingsarbete av metoder och modeller. Det är angeläget att dessa arbeten drivs vidare och intensifieras. Regeringen avser att ta erforderliga initiativ för att så sker (ibid., s 30). I regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Vägverket i mål 4 för verksamhetsgren Ett tillgängligt transportsystem anges att andelen barn som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet skall öka. Återrapporteringskravet är andel barn som på egen hand kan nyttja vägtransportsystemet, vilka åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för barn i vägtransportsystemet samt en beskrivning av hur barns erfarenheter tagits till vara i arbetet. (http://webapp.esv.se/statsliggaren/openfile.asp?regleringsbrevid=8319&visningtyp=1 &mediatyp=0&period=2006). 1.2 Problemdiskussion Inledning För barn är en trygg närmiljö både en resurs och en rättighet (SOU 2001:55, s 159). Enligt de transportpolitiska målen bör barns behov avseende tillgänglighet, säker trafik och god miljö vara vägledande för transportsystemets utformning och funktion. Barn har ett behov av att kunna ta sig till sina målpunkter på ett säkert och tryggt sätt och utan att bli utsatta för faror, luftföroreningar, buller och utan långa omvägar. Vägtransportsystemet ska även vara långsiktigt hållbart vilket innebär att den nu levande generationens behovstillfredsställelse ska ske på ett sådant sätt att kommande generationers möjlighet att tillfredställa sina behov inte begränsas (Bruntlandkommissionen, 1987). Barnkonventionen anger att barn ska ha inflytande och det att kunna komma till tals och påverka vägtransportsystemet. Om barns behov av säkra självständiga förflyttningar ska vara vägledande för transportsystemets utformning innebär det att barns behov ska prioriteras. För att kunna göra denna prioritering krävs kunskaper om hur barn förflyttar sig i vägtransportsystemet, vilka förutsättningar som krävs för deras självständiga förflyttningar och vilka deras målpunkter är. Det innebär också att barns behov ska väga tyngre än bilisternas krav på framkomlighet. Synen på barn och barndom har förändrats successivt under de senaste årtiondena. Flera orsaker bidrar till detta, snabb samhällsförändring, erkännandet av barns rättigheter genom Barnkonventionen och utvecklingen av nya teorier om barndom, barns utveckling och socialisation (SOU 2003:127, bilaga 8, s 249). Barndomen är idag allt mer strukturerad och kontrollerad i många delar av Europa. Detta beror på föräldrarnas oro för barnens säkerhet (Francis & Lorenzo 2002, s 159). Barnens livskvalitet bestäms till stor del av hur utemiljön är ordnad med tanke på deras rörelsefrihet, miljö och säkerhet. Den ökade rörlighet som personbilen medfört har påverkat bebyggelsen i de svenska tätorterna. Vid planering av bostadsområden och servi- 14

16 ceområden har man i stor utsträckning räknat med bilen som transportmedel. De flesta barnfamiljer bor i trafikintensiva tätorter. Enbart sedan 1970 har antalet personbilar ökat med 84 procent (Vägverket, Kundgruppsdokument Barn och unga, 2004) I det moderna samhället finns trafiken som ett stort hot mot barnens säkerhet och hälsa. Trots att antalet dödsfall till följd av vägtrafikskador har minskat över tid i Sverige utgör trafikskador fortfarande den främsta dödsorsaken för barn och unga (SOU 2003:127, s 255) Barns förutsättningar och förmåga i trafiken Barns möjlighet att på egen hand ta sig till och från olika målpunkter, och framför allt till skolan har man historiskt sett försökt att lösa genom trafikundervisning. I styrande dokument fram till 1979 var den gängse synen att barns problem i trafiken skulle lösas med regelinlärning, färdighets- och beteendeträning. Därmed skulle barnen kunna anpassas till trafiken. Genom inlärning och träning skulle olyckor med barn som gående och cyklister minska (se vidare kapitel 5). Men yngre barns förmåga i trafiken begränsas av såväl syn- som hörselutveckling. De kan inte sprida sin uppmärksamhet, utan de ägnar sig åt en sak i taget. Medan vuxna trafikanter kan vara sakligt inställda, så leker yngre barn även då de är ute i trafiken. En av barnens största svårigheter i trafiken är att de är fångna i ett självcentrerat tänkande. De utgår från sin egen uppfattning och kan inte förstå att motparten kan ha en annan. De kan inte sätta sig in i bilistens tänkande och ta hänsyn till det. Barn förväntar sig att vuxna ska följa de regler som gäller. Det kan få ödesdigra följder med tanke på att regler i trafiken oftast är relativa och att regelbrott är mycket vanliga (Björklid 2000). Barn utgör heller inte en homogen grupp. En 17-åring har en helt annan möjlighet att ta sig fram på egen hand i vägtransportsystemet jämfört med en 6-åring. Studier har visat att yngre skolbarn ofta förlitar sig på trafiksignaler medan äldre skolbarn gör bedömningar utifrån den totala trafiksituationen. Även om äldre skolbarn kan trafikregler så vet de också att de kan "bryta" mot dem då de inte är funktionella för deras säkerhet (Björklid 2000). Barnen är rädda för trafiken. De är rädda för bilister som inte följer gällande trafikregler. De är rädda för avgaser och buller. Bilisters brist på respekt för gällande regler, hastighetsöverträdelser, rödljuskörningar osv. upplevs som ett stort problem av barn (Björklid 2000). Barn i trafikintegrerade områden upplever trafikmiljön som mer farlig än barn i trafikseparerade områden. De känner större oro och har mer negativ erfarenhet av trafikmiljön (Björklid 1992). Småbarnsföräldrar i nybyggda bostadsområden med integrerad biltrafik oroar sig för barnens säkerhet i närmiljön (Hurtig, Paulsson & Sundberg 1995) Barns resor till och från skolan Barn (7-12 år) kan ta sig till och från skolan på i huvudsak fyra olika sätt: gå, cykla, med skolskjuts samt med bil. När barnen går och cyklar (på egen hand) innebär det att barnen själva styr över sin rörlighet, något som principiellt skiljer sig från att vara beroende av en skolskjuts eller föräldrars bilskjutsande. 15

17 En förutsättning för att barnen på egen hand ska kunna gå eller cykla till skolan är ett rimligt avstånd och att skolvägen är säker och trygg. Det är viktigt att barnen inte behöver gå långa omvägar på grund av trafikerade gator eller järnvägar. Då finns risk att de genar över trafikfarliga platser. En bra skolväg är gen, säker och utan barriärer. Skolvägarna ska också vara attraktiva, bekväma och ha god framkomlighet. Barnen går eller cyklar gärna tillsammans med andra barn. De umgås, leker och pratar med varandra när de är på väg (Vägverket, Kundgruppsdokument Barn och unga, 2004). Bostadsområden är i stor utsträckning planerade för vuxna och det är sällan som barn tillfrågas om sina behov i närmiljön (SOU 2001:55, s 160). 13 % av åringar upplever bostadsområdet som otryggt och 21 % upplever skolvägen som otrygg. Flickor och barn med föräldrar från annat födelseland upplever generellt större otrygghet i bostadsområdet och på skolvägarna (ibid., s 171). Undersökningar visar också att barns rörelsefrihet minskar. År 1985 gick 94 procent av barnen själva till skolan och arton år senare, år 2003, var andelen 67 procent (Spolander 1985 och ARS 2003). En trolig orsak till detta är att föräldrarnas medvetenhet om utemiljöns risker för de yngre barnen har ökat, med biltrafik som det främsta hotet. En femtedel av barnen 6-12 år blir skjutsade med bil till skolan varje dag (ARS 2003). Även internationella studier visar att barn i allt högre utsträckning skjutsas till skolan. När barn åker skolskjuts till skolan ingår en kortare eller längre gång- eller cykelresa. Därför har skolskjutsresan stora likheter med gång- och cykelresan till skolan. Vägen mellan hemmet och hållplatsen är problematisk för många skolskjutsbarn. De barn som bor på landsbygden är i de flesta fall hänvisade till att gå eller cykla i vägtrafiken. Vägarna på landsbygden saknar ofta gång- och cykelbanor något som gör dem farligare än tätortens gator. På landsbygdens vägar går snabb och tung trafik och den tillåtna hastigheten är inte sällan 90 km/h. I verkligheten kan hastigheten vara ännu högre (Vägverket, Kundgruppsdokument Barn och unga, 2004). Det är när barnen stiger på och av bussen och när de väntar som de utsätts för störst olycks- och hälsorisker (Anund m. fl. 2003). I samband med skolskjuts är föräldrar mest oroliga för barnen när de tar sig mellan hemmet och på- avstigningsplats och när de står och väntar på bussen (ARS 2003). Vissa internationella studier visar på en dramatisk förändring i barns rörelsefrihet. En brittisk studie visar att år 1971 fick ca 80 % av 7-9-åriga barn gå ensamma till skolan utan vuxens sällskap; 1990 hade siffran sjunkit till 15 %. Barnen skjutsas i större utsträckning till skolan än tidigare (Hillman 1990). Undersökningar från Italien visar att i flera städer som exempelvis Milano och Sienna skjutsas mer än 70 % av barnen i bil till grundskolan. Svenska föräldrar uppgav bland annat följande skäl till varför barn skjutsas till skolan (ARS 2003): Praktiskt för familjen. Trafiken är för farlig. Det är för långt att gå eller cykla. I en undersökning från England (Cross och Thorntwaite 1997) om barns resvanor anges bland annat följande skäl till varför skjutsandet i bil till skolan ökat kraftigt: Ökat bilinnehav. Föräldrars val av skola. Uppfattning om säkerhet. Ökat tidspress. 16

18 Färre busslinjer. Ökat biltrafik (som leder till ökade risker för de oskyddade trafikanterna) En teoretisk utgångspunkt Det finns två motsatta synsätt avseende barn och trafik. Det ena synsättet vill anpassa barnen till trafiken genom trafikundervisning och det andra vill anpassa trafiken till barnen genom trafikmiljöåtgärder. Mellan dessa motstridiga synsätt går det naturligtvis att positionera sig. Denna studie har en miljöpsykologisk teoretisk utgångspunkt som innebär att människors handlingar påverkas av trafikmiljön samtidigt som människor påverkar trafikmiljön. Ett exempel på detta är att en bred rak gata inbjuder till en viss handling hos bilisten och en annan hos barnet som ska passera denna gata. 1.3 Studien Studiens problem Enligt Barnkonventionen ska samhället utformas så att barns överlevnad och välfärd säkerställs. Men inom trafiksektorn dödas/skadas barn och de känner otrygghet. Det är ett problem att samhället vet för lite om hur trafikmiljön ska vara utformad för att inte barns möjligheter att på egen hand nyttja närmiljön inskränks Studiens syfte Föreliggande studie syftar till att: beskriva känd kunskap om barn, trafikmiljöer samt barn i trafikmiljöer, beskriva känd kunskap om barns resor med skolskjuts till skolan, beskriva känd kunskap om barns resor med förälders bil till skolan, beskriva känd kunskap om barns resor till skolan på egen hand, identifiera trafikmiljöparametrar som är av stor betydelse för barns säkra trafikmiljöer, beräkna barns säkra tillgänglighet till skolan i några städer Studiens frågeställningar För att belysa studiens problem och syfte avses följande forskningsfrågor studeras: Hur har barn beaktats i stads- och trafikplaneringens styrande dokument? Vad karaktäriserar en säker trafikmiljö för barn enligt forskningen? Kan barn lära sig ett trafiksäkert beteende? Hur påverkar föräldrars fria val av skola, fristående skolor och skolskjutsning barns möjlighet att på egen hand ta sig till och från skolan? Hur många barn kan på egen hand gå till skolan på ett trafiksäkert sätt? 17

19 1.4 Avgränsningar och begrepp Avgränsningar Undersökningen i kapitel 8, TVISS utgår från tillgänglighetsberäkningar för barn 7-12 år, det vill säga barn i grundskolans låg- och mellanstadium Informationsinhämtning Informationssökning via Internet har genomförts via Chalmers databaser, Google, Libris, SCB, SIKA, Regeringen, Vägverket samt Nationalencyklopedin. Vägverkets bibliotek har varit behjälpliga med viss informationssökning. Databasen IRTAD har använts för internationell statistik. Sökord som använts i olika kombinationer är child*, traffic, pedestrian education, environment, zero vision och research. Övrig informationsinhämtning har till stor del skett på Vägverkets bibliotek Tillgänglighet Tillgänglighet, som är ett av de sex transportpolitiska delmålen som riksdagen beslutat om år 1998, innebär att transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Vägverket startade ett utvecklingsprojekt för att utveckla tillgänglighetsbegreppet, TVISS (Reneland 2004), bland annat för barn. Begreppet tillgänglighet definierar Reneland på följande sätt: Den viktigaste aspekten på tillgänglighet är den lätthet med vilken utbud och aktiviteter kan nås. Denna lätthet beror givetvis av hur staden är organiserad, var målpunkterna finns och egenskaper hos förbindelserna mellan målpunkterna och startpunkterna. Lättheten kan mätas som den tidsuppoffring, eller kostnaden för den, som fordras för en förflyttning. Lättheten är givetvis beroende av om man går, cyklar, åker kollektivt eller bil (Reneland 2004, s 6) Trafiksäkerhet Riksdagens beslut om Nollvisionen innebär att den långsiktiga ambitionen för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt. Människans fysiska förutsättningar att tåla yttre våld vid trafikolyckor bör vara normgivande vid utformningen av vägtransportsystemet. Regeringen betonar att systemutformarna alltid bör ha det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets hela säkerhetsnivå. Trafikanterna är liksom tidigare skyldiga att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna. Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret - på grund av t.ex. bristande kunskap, acceptans eller förmåga - eller om personskador uppstår eller riskerar att uppstå av andra orsaker, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt (Trafikutskottets betänkande 1997/98:TU04, Nollvisionen och det trafiksäkra samhället). 18

20 Nollvisionen anger: Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret - på grund av t.ex. bristande kunskap, acceptans eller förmåga, vilket direkt kan appliceras på barn, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt. Det innebär att när barn inte kan ta sin del av ansvaret så åvilar detta ansvar systemutformarna, däribland väghållarna, kommuner och Vägverk m.fl. 1.5 Uppsatsens disposition I uppsatsens inledande kapitel beskrivs kortfattat karaktäristiska drag i barnets situation i trafikmiljön. Mot denna bakgrund formuleras studiens problem, syfte och vissa vägledande forskningsfrågor. Studien placeras in i ett miljöpsykologiskt teoretiskt sammanhang i det andra kapitlet. För att skapa förståelse för hur barn behandlas i dagens transportpolitik, redogörs i kapitel 3 för hur framför allt svenska myndigheter från 1960-talet och fram till idag har observerat barn och barns behov i råd och riktlinjer för stads- och trafikplanering. I kapitel 4 sammanfattas det forskningsunderlag som dessa råd och riktlinjer har och jämförelser görs med annan aktuell forskning inom området. Trafikundervisning för barn har under lång tid varit det sätt på vilket myndigheter och organisationer velat minska antalet barn som dödas och skadas i trafiken. Denna inställning har alltmer börjat ifrågasättas utifrån växande kunskaper om barns fysiologiska och psykologiska förutsättningar att klara av den växande biltrafiken och om trafikundervisningens effekter. Kapitel 5 ger en historisk återblick på hur trafikundervisningen tagits upp i olika direktiv och handledningar. Trafikundervisningens effekter diskuteras och detta leder fram till ställningstagandet att skolans arbete med trafikfrågor är viktiga, men behöver moderniseras. Hur påverkar faktorer som det fria valet, friskolor och skolskjutsning barns möjlighet att på egen hand ta sig till och från skolan? Omfattning och framväxt av organiserad skolskjutsning (kapitel 6) och föräldrars bilskjutsande (kapitel 7) redovisas. Barns möjlighet att på ett säkert och tryggt sätt ta sig till och från skolan på egen hand studeras med hjälp av TVISS-metoden för sju svenska tätorter (kapitel 8). Uppsatsen avslutas med en diskussion i kapitel 9. 19

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola. SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Kerstin Robertson, VTI, Sebastian Bamberg, University of Bielefeld, John Parkin, London South Bank University, Aslak Fyhri, TØI Bakgrund

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Tips om hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Introduktion Flera projekt, i en lång rad länder, har genomförts för att se på hur barns skolvägar kan bli säkrare,

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö

Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö Charlotta Johansson, Per Gårder**, Lars Leden*** *Luleå tekniska universitet, ** University of Maine, Orono, Maine, *** Luleå

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun.

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. 1 (14) PM Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. Sundsvall 2009-10-05 WSP Samhällsbyggnad Oskar Haggren Lundblad WSP Samhällsbyggnad Box

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Till fots och med cykel

Till fots och med cykel Till fots och med cykel Innehåll: Innehåll... 1 Till fots och med cykel... 2 På egna banor... 3 Cykling på cykelbana... 4 Gågata och gårdsgata... 5 Att korsa en väg... 6 Till fots... 6 Med cykel... 7 Var

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla Trafikbladet Information om trafiken i Norrköpings kommun Samhällsinformation Nummer 2, 2014 December Hej, du vinterland! Sida 4 Norrköping en stad för alla Sida 5 Tryggare trafik ger tryggare stad Sida

Läs mer

Trafikdiplomerad skola

Trafikdiplomerad skola 2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 213. Innehållsförteckning 1. Vad är nyttan med en kvalitetsbeskrivning?...3 2.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

Publikation 2003:21. Barns resor. med särskild inriktning på bussoch taxiresor till och från skolan

Publikation 2003:21. Barns resor. med särskild inriktning på bussoch taxiresor till och från skolan Publikation 2003:21 Barns resor med särskild inriktning på bussoch taxiresor till och från skolan Titel: Barns resor med särskild inriktning på buss- och taxiresor till och från skolan Författare: Mats

Läs mer

För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening

För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust Skrivelse till Gatukontoret från Håkanstorp-Johanneslust egnahemsförening 1 (13) Håkanstorp_Johanneslust.doc För ett bättre Håkanstorp och Johanneslust 1 Sammanfattning

Läs mer

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 I inventeringsarbetet har tekniska förvaltningen och bildningsförvaltningen bett alla rektorer om hjälp att nå ut till samtliga klasslärare i årskurserna

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

Var rädd om våra barn i trafiken!

Var rädd om våra barn i trafiken! Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina

Läs mer

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014 Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt

Läs mer

Publikation 2003:94. Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre. Projekt. Kom så går vi

Publikation 2003:94. Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre. Projekt. Kom så går vi Publikation 2003:94 Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre Projekt Kom så går vi / Titel: Författare: Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre Projekt Kom så går vi Vägverket Region Skåne

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras. YTTRANDE 2012-06-29 Dnr: 2012/0357-13 Cyklingsutredningen Näringsdepartementet Synpunkter till Cyklingsutredningen Översyn av regler som påverkar förutsättningarna för att cykla, i syfte att öka cykeltrafiken

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER I ORUST KOMMUN från och med 2014-04-01 Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden 1998-03-23, 50. Reviderat av Barn- och utbildningsnämnden 2000-09-18, 125. Reviderat av Barn- och

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsbestämmelser Förskoleklass och grundskola Fastställd av bildningsnämnden 2011-11-08 99 Innehållsförteckning Definitioner...1 Avstånd...2 Form av skolskjuts...3 Restid...3 Tidtabeller...3 Självskjuts...3 Ramscheman...3

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET FALLSTUDIER FUNKTIONSBESKRIVNING FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET I MÅNGA TRAFIKMILJÖER är det svårt att hitta bra åtgärder som ger önskad trafiksäkerhetseffekt. Många åtgärder leder till negativa bieffekter.

Läs mer

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Flygfoto över Eriksskolan. INNEHÅLL Uppdraget...3 Syfte och mål...3 Genomförande...3

Läs mer

Cykeln i den statliga transportpolitiken - och pengar. krister@spolander.se, 070-421 70 36, www.spolander.se

Cykeln i den statliga transportpolitiken - och pengar. krister@spolander.se, 070-421 70 36, www.spolander.se www.spolander.se Cykeln i den statliga transportpolitiken - och pengar krister@spolander.se, 070-421 70 36, www.spolander.se Storbritannien 2 Norge 5 Tyskland 12 Danmark 19 Nederländerna 27 http://www.spolander.se/pdfpolicy/cyke

Läs mer

Barnkonsekvensanalys Väg 57 Gnesta - E4

Barnkonsekvensanalys Väg 57 Gnesta - E4 Väg 57 Gnesta - E4 Södertälje kommun, Stockholms Län Projektnummer: 107262 2014-03-14 Dokumenttitel: Skapat av: Sinna Broberg, Elin Miörner och Charlene Nilsson (praktikant) Dokumentdatum: 2014-03-14 Dokumenttyp:

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO 39001 i Sveriges Åkeriföretag Mårten Johansson marten.johansson@akeri.se +46 70 671 13 85 teknikchef Sveriges åkeriföretag Sveriges Åkeriföretag

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket

Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt. Introduktion om Sverige och Trafikverket Transportudvalget 2013-14 TRU Alm.del Bilag 111 Offentligt Introduktion om Sverige och Trafikverket Sverige Befolkning 9,453,000 (2011) Area 450,000 km² Befolkningstäthet 23 pers/km Allmänna vägar 98,500

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun

Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun Allmänt Lagar och föreskrifter Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning (TSVFS 1988:17) Skollagen (SFS 1985:1100). Förordningen om skolskjutsning (SFS

Läs mer

2005-04-08 TR 70A 2005:1726

2005-04-08 TR 70A 2005:1726 2005-04-08 TR 70A 2005:1726 Säkrare bussresor för barn 1 Vägverket Huvudkontoret 781 87 Borlänge Rödavägen 1 Växel: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Mats Gummesson Trafikant mats.gummesson@vv.se Direkt:

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

TEKNISK RAPPORT SYBAS. Underlag till handbok för systematisk trafikplanering för barn. Charlotta Johansson Lars Leden

TEKNISK RAPPORT SYBAS. Underlag till handbok för systematisk trafikplanering för barn. Charlotta Johansson Lars Leden TEKNISK RAPPORT 2008:11 SYBAS Underlag till handbok för systematisk trafikplanering för barn Charlotta Johansson Lars Leden Luleå tekniska universitet Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-01-08 :. '.. ~.r T,,,, 'j.u..l 13 (20) 10 Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden Dnr 2014/904 INLEDNING Emil Andersson

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer