Barns säkra tillgänglighet till skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns säkra tillgänglighet till skolan"

Transkript

1 Barns säkra tillgänglighet till skolan MATS GUMMESSON Institutionen för arkitektur CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2007

2 UPPSATS FÖR LICENTIATEXAMEN Barns säkra tillgänglighet till skolan MATS GUMMESSON Institutionen för arkitektur CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2007

3 Barns säkra tillgänglighet till skolan MATS GUMMESSON MATS GUMMESSON, 2007 Publikation Chalmers tekniska högskola Institutionen för arkitektur ISSN , 2007:02 Institutionen för arkitektur Chalmers tekniska högskola SE Göteborg Telefon +46(0) Mats Gummesson Vägverket Röda vägen 1 SE Borlänge Telefon +46(0) E-post: Detta projekt har finansierats av Vägverket. Publiceringen av denna uppsats innebär inte att finansiären har tagit ställning till åsikter, resultat och slutsatser. Chalmers Reproservice Göteborg,

4 Children s safe accessibility to school MATS GUMMESSON Department of Architecture Chalmers University of Technology Abstract Children are an exposed group in traffic as unprotected road-users. The history of traffic education and how children were looked upon in steering documents of traffic planning shows how the view of children and the traffic system from authorities and organizations have changed over time. This report describes contemporary research about children and traffic. There are four different ways for children to travel to school: by foot, by bicycle, by school transport and in their parents cars. Today children are a prioritized customer group of The National Road Administration. The letter of appropriations for The National Road Administration states "The proportion of children who themselves can use the road to school shall increase". We need a method to describe children's possibility to use the transport systems. Today we have no standardized method of measuring accessibility in the transport systems for pedestrians and cyclists. In this report the TVISS-method (Condition of Accessibility in Swedish towns), which deals with children's school roads, is used. This method is developed by Chalmers University of Technology. In the TVISS-method footpaths and bicycle paths are surveyed respecting characteristics of quality, important to children, older and disabled persons, and are digitalized in a GIS-program (Geographic Information System). After that a lot of analyses can be performed, for example examining children's roads to school. This report studies children between 7 and 12 years, and the road qualities that are important for these children's accessibility in seven towns: Helsingborg, Umeå, Luleå, Falun, Trelleborg, Alingsås and Säffle. The analyses show that in the seven towns, one child in five has a safe and accessible school road in average. There is a big difference in this respect between the seven towns. One of the reasons that very few children have a safe and accessible school road is that most school roads are very fragmented. Safe crossroads form the most important quality to make the school safely accessible for children. Only two percent of children's accidents by foot or bicycle occur on roads that TVISS would grade as safe for pedestrians and cyclists, according to an analysis of STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Even if obvious relationships are difficult to find, it seems that the conditions of accessibility in TVISS give a functional measurement of accessibility. Keywords: Accessibility, children, traffic safety, GIS, pedestrian, bicyclist, school road 3

5 4

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Studien Avgränsningar och begrepp Uppsatsens disposition Miljöpsykologi Miljöpsykologin kan beskriva barns interaktion med trafikmiljön Modell för sambanden mellan trafikmiljö, barn och bilister ur ett miljöpsykologiskt perspektiv Syns barn i stads- och trafikplaneringens historiska dokument? Inledning Forskargruppen SCAFT (Stadsbyggnad Chalmers Arbetsgruppen för Forskning om Trafiksäkerhet) Trafiksanering Stadens Trafiknät TRÅD Farthinder i bostadsområden TRÅD-92 remissupplaga Säkrare trafikmiljö i tätort Lugna Gatan! TRAST, Trafik för en attraktiv stad Slutsatser av genomgången i kapitel Forskning om barn och trafik Forskning om barns förutsättningar och förmåga i trafiken Barns problem i trafiken Barns resor Forskning om exponering och skaderisk Forskning om trafikmiljöåtgärder Erfarenheter av trafikundervisning Inledning Trafikundervisning införs Trafikundervisning och skadereduktion Krav på en effektivare trafikundervisning Trafikundervisningen kulminerar Ny syn på trafikundervisningen Barn och trafik på 2000-talet Trafikundervisningens effekter Organiserad skolskjuts Inledning Skolskjutsningens framväxt Skolskjutsningens omfattning Olyckor i samband med skolskjutsning Skolskjutsningens kvalitet Diskussion

7 7 Föräldrars bilskjutsande Inledning Fristående skolor och det fria valet Bilskjutsningens omfattning Föräldrars bedömning av skolvägens kvalitet Diskussion Tillgänglighet med TVISS-metoden Inledning Tillgänglighet Metod Underlag inför analyserna Resultat Känslighetsanalys Tillgänglighetsanalys 7-9 år som cyklister Tillgänglighetsanalys år som gående Tillgänglighetsanalys år som cyklister Varför har barn så dålig tillgänglighet till skolan? Trottoarer är exkluderade för barns säkra gångväg till skolan Felkällor Förbättringar Jämförelse mellan TVISS och STRADA Diskussion och slutsatser Barns rörelsefrihet Lekens betydelse för barns utveckling Trafikundervisning Resultat av tillgänglighetsanalyser Föräldrars skjutsning till och från skolan Barns skolskjutsresor TVISS som metod för tillgänglighetsanalyser Slutord Referenser Bilaga 1: Inventeringsformulär

8 Förord Pärmens två varningsmärken för lekande barn kan sägas symbolisera den förändrade inställningen till barn i trafikmiljön som skett över tiden. Så sent som 1952 springer barnen som avbildas på varningsmärket medan de går lugnt Från att ha varit orosmoment för bilisterna har barnen kommit att betraktas som en trafikantgrupp, vars berättigande krav på trafikmiljön ska beaktas. Om framväxten av detta förändrade synsätt handlar följande licentiatuppsats. I mitt arbete på Vägverkets huvudkontor har jag sedan 1997 haft barnens ställning i vägtransportsystemet som ansvarsområde. Det har inneburit att jag själv har varit aktiv i processen att stärka barnens ställning. I det arbetet har jag framställt statistik, skrivit dokument och på olika sätt medverkat i policyarbetet inom området barn och trafik. När biträdande professor Mats Reneland vid Tema Stad & Trafik, arkitektur, Chalmers tekniska högskola sökte och fick anslag från Vägverket för att finansiera mina studier som industridoktorand var kunskapsområdet givet. Jag vill tacka Mats Reneland, min handledare och examinator, som ständigt har varit ett stöd och med stor kunnighet och tålamod lotsat mig förbi alla grund i tillgänglighetsoceanen. Alla samtal med dig har gett mig insikter och kunskaper som jag har stor nytta av i mitt arbete på Vägverket. Jag hoppas att min forskarutbildning ska innebära en återbetalning av det stöd som Vägverket gett mig som industridoktorand. Tack Johan Svensson, min studiekamrat, som med ditt stora kunnande i dataprogrammet ArcView hjälpt mig vidare när inget har fungerat. Din hjälp har varit avgörande för analysernas genomförande. Tack Anders Hagson för intressanta och givande diskussioner i kursen Stads- och trafikplaneringens doktrinhistoria. Tack Mikael Elmquist och Berny Karlsson för introduktionen i och handhavandet av ArcView. Stort tack till personal på Vägverkets bibliotek i Borlänge för all hjälp med det historiska materialet. Till sist, men inte minst, vill jag tacka min familj, Inger, Jonas, Elin, Mattias och Jon som med tålamod har funnit sig i att jag, särskilt under slutdelen av detta arbete, ständigt suttit vid datorn. Borlänge i mars 2007 Mats Gummesson 7

9 8

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund Fordons- och olycksutveckling Under de nästan femtio åren mellan 1956 och 2005 mer än femdubblades antalet personbilar i trafik i Sverige (figur 1.1). Den ökade bilismen medförde en ökning av antalet dödade och skadade barn. Under åren kulminerade antalet dödade barn i trafiken och i genomsnitt dödades 188 barn per år i trafiken under denna period. Hälften av de dödade barnen var fotgängare och cyklister. Dödade och skadade barn i trafiken sågs som ett stort problem (Sandels 1974). Bland annat därför började bilismen ifrågasättas. Ralph Naders skrift Den livsfarliga bilen publicerades 1967 i Sverige med förord av Olof Palme. Under 1960-talet var det framförallt säkerheten som stod i fokus i debatten. På 1960-talet infördes generella hastighetsgränser och bilbälten började införas i bilarna. Högertrafikomläggningen, som genomfördes 1967, föranledde en omfattande upprustning av trafikmiljön och också en stor diskussion (Hagman 2000) Antal Figur 1.1 Antalet registrerade personbilar i trafik 1956 till Uppgifter från: Den starka ökningen av antalet personbilar motsvaras av en ökning av trafiken, mätt som fordonskilometer per år. Ändå minskade antalet barn 0-17 år som dödades i trafiken kraftigt efter kulmen på 1960-talet. Ungefär en sjättedel av antalet 1956 dödades 2005 (figur 1.2). En del av dessa barn dödades när de var passagerare i personbilar och bussar och en del när de uppträdde som oskyddade trafikanter, dvs. som gående eller cyklister i trafikmiljön. Av jämförelsen mellan figurerna 1.2 och 1.3 framgår att ungefär häften av alla dödade barn var oskyddade trafikanter. 9

11 Antal Figur 1.2 Antalet dödade barn 0 17 år i trafiken under åren 1956 till Källa: Tomas Lekander, Vägverket, Antal Figur 1.3 Antalet dödade barn 0 17 år som gående och cyklister under åren 1956 till Källa: Tomas Lekander, Vägverket, Olycksutvecklingen för barn 0 17 år har alltså varit mycket positiv i Sverige sett över tiden speciellt med hänsyn tagen till personbilsutvecklingen. 10

12 Antal Sweden Iceland Norway Austria France Spain Finland Australia Canada** Japan USA Germany Great Britain Slovenia Hungary** Switzerland Czech Republic Netherlands Denmark Ireland** New Zealand Portugal** Northern Ireland Belgium* Poland South Korea Figur 1.4 Dödade cyklister och gående per i åldersgruppen 0-17 år, genomsnitt per år för åren Källa: IRTAD 2006 ( =5 års underlag, **=4 års underlag). Internationellt har Sverige lägst antal dödade barn som gående eller cyklister per individer i åldersgruppen för de länder som är representerade i IRTAD (International Road Traffic and Accident Database) och har minst fyra års underlag under perioden (figur 1.4). Bland de sju länder med lägst antal dödade 0-17-åringar finns samtliga nordiska länder representerade exklusive Danmark. Att söka förklaringar till skillnader mellan länderna kan göras genom exponeringsstudier, jämförande undersökningar av trafikmiljön och undersökningar om barns rörelsefrihet. Svårigheten med jämförelser mellan länder är just avsaknaden av exponeringsstudier. Det är svårt att hitta samband i antalet bilar per invånare och dödade barn som fotgängare och cyklister. Island som har störst antal bilar per invånare har en låg andel dödade barn som gående och cyklister. Sydkorea har det minsta antalet bilar per invånare, men har den högsta andelen dödade barn som gående och cyklister. En hög biltäthet kan innebära att barn skjutsas mer och därmed exponeras mindre som oskyddade trafikanter. Ytterligare en jämförelse kan göras med antagandet att antalet dödade barn minskar i samtliga länder över tid. Med utgångspunkt i antalet dödade barn per i åldersgruppen och med Sverige som jämförelseland skulle Tyskland motsvara Sverige under slutet av 1990-talet, USA början på 1990-talet, Irland 1980-talet, Polen 1970-talet och Sydkorea slutet av 1950-talet. 11

13 25% 20% 15% Andel 10% 5% 0% Figur 1.5 Andel dödade 0-17 år i förhållande till alla dödade i trafiken. Källa: Tomas Lekander, Vägverket, Minskningen av dödsolyckor som drabbar barn har varit större än för alla dödsolyckor (figur 1.5). Eftersom 0 17-åringarnas andel av befolkningen bara minskat från 28 % år 1956 till 21 % år 2004 är inte detta förklaringen till den stora förändringen av antalet dödsolyckor för just barn. Inte heller tycks det vara så att barnen i förhållande till den övriga befolkningen går och cyklar mindre. Barn i åldrarna 6-17 år reser knappt 15 miljarder kilometer per år. 6 % av barnens resor är som fotgängare, cyklist eller med moped vilket motsvarar 900 miljoner kilometer. Det totala resandet som fotgängare, cyklist eller mopedist i alla åldrar är 4,537 miljarder km. Det innebär att 20 % av det totala resandet i dessa kategorier görs av barn i åldrarna 6-17 år. Åldersgruppen barn 6-17 år var år 2000 drygt 15 % av hela befolkningen. Detta innebär att barn går, cyklar och åker moped i högre utsträckning än andra åldersgrupper. De förflyttningar barn gör när de är ute och leker eller bara cyklar omkring finns inte med i denna undersökning. Det innebär att skillnaden mellan barn och vuxna förmodligen är mycket större. (Ulf Magnusson, Vägverket, uttag ur RES åren ) Det kan finnas andra förklaringar till minskningen av antalet dödade barn i trafiken som till exempel trafikmiljöåtgärder speciellt inriktade på barn. Dessa förhållanden kommer att studeras närmare i föreliggande uppsats. Ytterligare en förklaring kan vara den nu utbyggda förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Genom att barn är i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har de mer tillsyn idag än tidigare. I förskoleverksamheten är barnen i relativt bilfria miljöer och har vuxna i närheten när de är ute och leker. När man jämför vilka barn som dödades som oskyddade trafikanter 1947 respektive 2005 finns stora skillnader. En stor grupp dödade oskyddade trafikanter år 1947 var barn under 7 år. 63 barn under 7 år dödades som gående och cyklister 1947 medan bara ett barn dödades år I många fall var det varubilar som körde in på gårdarna och barnen kröp in under bilarna. 12

14 Även om utvecklingen vad det gäller barnolyckor i trafiken har varit och fortfarande är mycket positiv i Sverige över tiden och i jämförelse med andra länder, har svensk transportpolitik fortfarande mycket höga ambitioner speciellt när det gäller barns trafiksäkerhet Dagens transportpolitik Nollvisionen är ett av målen för Sveriges transportpolitik. Utgångspunkten för nollvisionen är ett etiskt ställningstagande. Ingen får dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Den acceptabla siffran för antalet dödade och allvarligt skadade i trafiken är noll. I propositionen Fortsatt arbete för en säker vägtrafik (prop. 2003/04:160) föreslås att denna långsiktiga inriktning i trafiksäkerhetsarbetet ska ligga fast. Etappmålet för trafiksäkerhet är att antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor bör ha halverats till år 2007 räknat från 1996 års nivå. I propositionen föreslås fortsatt och intensifierat arbete med att integrera säkerhet i utformningen av vägmiljön, i kvalitetssäkringen av transporter, i arbetsmiljöarbetet och i fordonsutvecklingen. Trafikanterna ska förmås att bättre följa trafikreglerna genom bl.a. utveckling av stödsystem och en effektivisering av övervakningen. Det krävs stora ansträngningar av samtliga aktörer för att nå målet. Propositionen slår fast att etappmålet är viktigt för att motivera och engagera den breda skalan av aktörer (http://www.vv.se/templates/page3 653.aspx). Genom att Sverige 1990 ratificerade FN:s Barnkonvention skapades ett politiskt underlag för att speciellt uppmärksamma barnens behov och rättigheter i samhället. Sverige har förbundit sig att förverkliga Barnkonventionen, som gäller alla människor under 18 år. I dag har 192 länder anslutit sig till Barnkonventionen, endast USA och Somalia står utanför (www.unicef.se, 2006). Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten och innehåller 54 artiklar varav 6 har särskild betydelse för vägtransportsystemet. Dessa är: Artikel 2 Alla barn har samma värde och inget barn får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6 Konventionsstaterna ska till det yttersta säkerställa barnets överlevnad och välfärd. Artikel 12 Barnets åsikter ska tillmätas betydelse utifrån mognad och ålder. Artikel 13 Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet i den form barnet väljer. Artikel 31 Konventionsstaterna ska främja barnets rätt till fritid och lek anpassad till barnets ålder. I det mest aktuella politiska dokumentet för transportsystemet, regeringens proposition 2005/06:160, Moderna transporter, anges att transportsystemet måste anpassas för att bidra till att samhällsutvecklingen blir långsiktigt hållbar såväl ekonomiskt, miljömässigt som socialt (prop. 2005/06:160, s 19). En långsiktigt hållbar transportförsörjning innebär att transportsystemet ska utvecklas för att tillgodose såväl dagens behov som kommande generationers behov (ibid., s 26). Barnkonventionen lyfts fram genom att propositionen anger att barn och ungdomar bör ges särskild uppmärksamhet. Det är viktigt att beslut om transportsystemets utformning och funktion också beaktar åsikter och erfarenheter hos flickor och pojkar. Trafikmiljön ska uppfattas som trygg och säker av såväl barn och ungdomar som vuxna. Barn och ungdomar i skolåldern bör i stor utsträckning kunna förflytta sig på egen hand utan att 13

15 vara beroende av att vuxna följer eller skjutsar dem (ibid., s 22). I det fortsatta arbetet bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att finna mått för tillgänglighet till arbete respektive vardagliga servicefunktioner för kvinnor och män, samt barns och ungas tillgänglighet till skola och fritidsaktiviteter (ibid., s 29). Liksom för tillgänglighetsmålen krävs dock ett omfattande utvecklingsarbete av metoder och modeller. Det är angeläget att dessa arbeten drivs vidare och intensifieras. Regeringen avser att ta erforderliga initiativ för att så sker (ibid., s 30). I regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Vägverket i mål 4 för verksamhetsgren Ett tillgängligt transportsystem anges att andelen barn som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet skall öka. Återrapporteringskravet är andel barn som på egen hand kan nyttja vägtransportsystemet, vilka åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för barn i vägtransportsystemet samt en beskrivning av hur barns erfarenheter tagits till vara i arbetet. (http://webapp.esv.se/statsliggaren/openfile.asp?regleringsbrevid=8319&visningtyp=1 &mediatyp=0&period=2006). 1.2 Problemdiskussion Inledning För barn är en trygg närmiljö både en resurs och en rättighet (SOU 2001:55, s 159). Enligt de transportpolitiska målen bör barns behov avseende tillgänglighet, säker trafik och god miljö vara vägledande för transportsystemets utformning och funktion. Barn har ett behov av att kunna ta sig till sina målpunkter på ett säkert och tryggt sätt och utan att bli utsatta för faror, luftföroreningar, buller och utan långa omvägar. Vägtransportsystemet ska även vara långsiktigt hållbart vilket innebär att den nu levande generationens behovstillfredsställelse ska ske på ett sådant sätt att kommande generationers möjlighet att tillfredställa sina behov inte begränsas (Bruntlandkommissionen, 1987). Barnkonventionen anger att barn ska ha inflytande och det att kunna komma till tals och påverka vägtransportsystemet. Om barns behov av säkra självständiga förflyttningar ska vara vägledande för transportsystemets utformning innebär det att barns behov ska prioriteras. För att kunna göra denna prioritering krävs kunskaper om hur barn förflyttar sig i vägtransportsystemet, vilka förutsättningar som krävs för deras självständiga förflyttningar och vilka deras målpunkter är. Det innebär också att barns behov ska väga tyngre än bilisternas krav på framkomlighet. Synen på barn och barndom har förändrats successivt under de senaste årtiondena. Flera orsaker bidrar till detta, snabb samhällsförändring, erkännandet av barns rättigheter genom Barnkonventionen och utvecklingen av nya teorier om barndom, barns utveckling och socialisation (SOU 2003:127, bilaga 8, s 249). Barndomen är idag allt mer strukturerad och kontrollerad i många delar av Europa. Detta beror på föräldrarnas oro för barnens säkerhet (Francis & Lorenzo 2002, s 159). Barnens livskvalitet bestäms till stor del av hur utemiljön är ordnad med tanke på deras rörelsefrihet, miljö och säkerhet. Den ökade rörlighet som personbilen medfört har påverkat bebyggelsen i de svenska tätorterna. Vid planering av bostadsområden och servi- 14

16 ceområden har man i stor utsträckning räknat med bilen som transportmedel. De flesta barnfamiljer bor i trafikintensiva tätorter. Enbart sedan 1970 har antalet personbilar ökat med 84 procent (Vägverket, Kundgruppsdokument Barn och unga, 2004) I det moderna samhället finns trafiken som ett stort hot mot barnens säkerhet och hälsa. Trots att antalet dödsfall till följd av vägtrafikskador har minskat över tid i Sverige utgör trafikskador fortfarande den främsta dödsorsaken för barn och unga (SOU 2003:127, s 255) Barns förutsättningar och förmåga i trafiken Barns möjlighet att på egen hand ta sig till och från olika målpunkter, och framför allt till skolan har man historiskt sett försökt att lösa genom trafikundervisning. I styrande dokument fram till 1979 var den gängse synen att barns problem i trafiken skulle lösas med regelinlärning, färdighets- och beteendeträning. Därmed skulle barnen kunna anpassas till trafiken. Genom inlärning och träning skulle olyckor med barn som gående och cyklister minska (se vidare kapitel 5). Men yngre barns förmåga i trafiken begränsas av såväl syn- som hörselutveckling. De kan inte sprida sin uppmärksamhet, utan de ägnar sig åt en sak i taget. Medan vuxna trafikanter kan vara sakligt inställda, så leker yngre barn även då de är ute i trafiken. En av barnens största svårigheter i trafiken är att de är fångna i ett självcentrerat tänkande. De utgår från sin egen uppfattning och kan inte förstå att motparten kan ha en annan. De kan inte sätta sig in i bilistens tänkande och ta hänsyn till det. Barn förväntar sig att vuxna ska följa de regler som gäller. Det kan få ödesdigra följder med tanke på att regler i trafiken oftast är relativa och att regelbrott är mycket vanliga (Björklid 2000). Barn utgör heller inte en homogen grupp. En 17-åring har en helt annan möjlighet att ta sig fram på egen hand i vägtransportsystemet jämfört med en 6-åring. Studier har visat att yngre skolbarn ofta förlitar sig på trafiksignaler medan äldre skolbarn gör bedömningar utifrån den totala trafiksituationen. Även om äldre skolbarn kan trafikregler så vet de också att de kan "bryta" mot dem då de inte är funktionella för deras säkerhet (Björklid 2000). Barnen är rädda för trafiken. De är rädda för bilister som inte följer gällande trafikregler. De är rädda för avgaser och buller. Bilisters brist på respekt för gällande regler, hastighetsöverträdelser, rödljuskörningar osv. upplevs som ett stort problem av barn (Björklid 2000). Barn i trafikintegrerade områden upplever trafikmiljön som mer farlig än barn i trafikseparerade områden. De känner större oro och har mer negativ erfarenhet av trafikmiljön (Björklid 1992). Småbarnsföräldrar i nybyggda bostadsområden med integrerad biltrafik oroar sig för barnens säkerhet i närmiljön (Hurtig, Paulsson & Sundberg 1995) Barns resor till och från skolan Barn (7-12 år) kan ta sig till och från skolan på i huvudsak fyra olika sätt: gå, cykla, med skolskjuts samt med bil. När barnen går och cyklar (på egen hand) innebär det att barnen själva styr över sin rörlighet, något som principiellt skiljer sig från att vara beroende av en skolskjuts eller föräldrars bilskjutsande. 15

17 En förutsättning för att barnen på egen hand ska kunna gå eller cykla till skolan är ett rimligt avstånd och att skolvägen är säker och trygg. Det är viktigt att barnen inte behöver gå långa omvägar på grund av trafikerade gator eller järnvägar. Då finns risk att de genar över trafikfarliga platser. En bra skolväg är gen, säker och utan barriärer. Skolvägarna ska också vara attraktiva, bekväma och ha god framkomlighet. Barnen går eller cyklar gärna tillsammans med andra barn. De umgås, leker och pratar med varandra när de är på väg (Vägverket, Kundgruppsdokument Barn och unga, 2004). Bostadsområden är i stor utsträckning planerade för vuxna och det är sällan som barn tillfrågas om sina behov i närmiljön (SOU 2001:55, s 160). 13 % av åringar upplever bostadsområdet som otryggt och 21 % upplever skolvägen som otrygg. Flickor och barn med föräldrar från annat födelseland upplever generellt större otrygghet i bostadsområdet och på skolvägarna (ibid., s 171). Undersökningar visar också att barns rörelsefrihet minskar. År 1985 gick 94 procent av barnen själva till skolan och arton år senare, år 2003, var andelen 67 procent (Spolander 1985 och ARS 2003). En trolig orsak till detta är att föräldrarnas medvetenhet om utemiljöns risker för de yngre barnen har ökat, med biltrafik som det främsta hotet. En femtedel av barnen 6-12 år blir skjutsade med bil till skolan varje dag (ARS 2003). Även internationella studier visar att barn i allt högre utsträckning skjutsas till skolan. När barn åker skolskjuts till skolan ingår en kortare eller längre gång- eller cykelresa. Därför har skolskjutsresan stora likheter med gång- och cykelresan till skolan. Vägen mellan hemmet och hållplatsen är problematisk för många skolskjutsbarn. De barn som bor på landsbygden är i de flesta fall hänvisade till att gå eller cykla i vägtrafiken. Vägarna på landsbygden saknar ofta gång- och cykelbanor något som gör dem farligare än tätortens gator. På landsbygdens vägar går snabb och tung trafik och den tillåtna hastigheten är inte sällan 90 km/h. I verkligheten kan hastigheten vara ännu högre (Vägverket, Kundgruppsdokument Barn och unga, 2004). Det är när barnen stiger på och av bussen och när de väntar som de utsätts för störst olycks- och hälsorisker (Anund m. fl. 2003). I samband med skolskjuts är föräldrar mest oroliga för barnen när de tar sig mellan hemmet och på- avstigningsplats och när de står och väntar på bussen (ARS 2003). Vissa internationella studier visar på en dramatisk förändring i barns rörelsefrihet. En brittisk studie visar att år 1971 fick ca 80 % av 7-9-åriga barn gå ensamma till skolan utan vuxens sällskap; 1990 hade siffran sjunkit till 15 %. Barnen skjutsas i större utsträckning till skolan än tidigare (Hillman 1990). Undersökningar från Italien visar att i flera städer som exempelvis Milano och Sienna skjutsas mer än 70 % av barnen i bil till grundskolan. Svenska föräldrar uppgav bland annat följande skäl till varför barn skjutsas till skolan (ARS 2003): Praktiskt för familjen. Trafiken är för farlig. Det är för långt att gå eller cykla. I en undersökning från England (Cross och Thorntwaite 1997) om barns resvanor anges bland annat följande skäl till varför skjutsandet i bil till skolan ökat kraftigt: Ökat bilinnehav. Föräldrars val av skola. Uppfattning om säkerhet. Ökat tidspress. 16

18 Färre busslinjer. Ökat biltrafik (som leder till ökade risker för de oskyddade trafikanterna) En teoretisk utgångspunkt Det finns två motsatta synsätt avseende barn och trafik. Det ena synsättet vill anpassa barnen till trafiken genom trafikundervisning och det andra vill anpassa trafiken till barnen genom trafikmiljöåtgärder. Mellan dessa motstridiga synsätt går det naturligtvis att positionera sig. Denna studie har en miljöpsykologisk teoretisk utgångspunkt som innebär att människors handlingar påverkas av trafikmiljön samtidigt som människor påverkar trafikmiljön. Ett exempel på detta är att en bred rak gata inbjuder till en viss handling hos bilisten och en annan hos barnet som ska passera denna gata. 1.3 Studien Studiens problem Enligt Barnkonventionen ska samhället utformas så att barns överlevnad och välfärd säkerställs. Men inom trafiksektorn dödas/skadas barn och de känner otrygghet. Det är ett problem att samhället vet för lite om hur trafikmiljön ska vara utformad för att inte barns möjligheter att på egen hand nyttja närmiljön inskränks Studiens syfte Föreliggande studie syftar till att: beskriva känd kunskap om barn, trafikmiljöer samt barn i trafikmiljöer, beskriva känd kunskap om barns resor med skolskjuts till skolan, beskriva känd kunskap om barns resor med förälders bil till skolan, beskriva känd kunskap om barns resor till skolan på egen hand, identifiera trafikmiljöparametrar som är av stor betydelse för barns säkra trafikmiljöer, beräkna barns säkra tillgänglighet till skolan i några städer Studiens frågeställningar För att belysa studiens problem och syfte avses följande forskningsfrågor studeras: Hur har barn beaktats i stads- och trafikplaneringens styrande dokument? Vad karaktäriserar en säker trafikmiljö för barn enligt forskningen? Kan barn lära sig ett trafiksäkert beteende? Hur påverkar föräldrars fria val av skola, fristående skolor och skolskjutsning barns möjlighet att på egen hand ta sig till och från skolan? Hur många barn kan på egen hand gå till skolan på ett trafiksäkert sätt? 17

19 1.4 Avgränsningar och begrepp Avgränsningar Undersökningen i kapitel 8, TVISS utgår från tillgänglighetsberäkningar för barn 7-12 år, det vill säga barn i grundskolans låg- och mellanstadium Informationsinhämtning Informationssökning via Internet har genomförts via Chalmers databaser, Google, Libris, SCB, SIKA, Regeringen, Vägverket samt Nationalencyklopedin. Vägverkets bibliotek har varit behjälpliga med viss informationssökning. Databasen IRTAD har använts för internationell statistik. Sökord som använts i olika kombinationer är child*, traffic, pedestrian education, environment, zero vision och research. Övrig informationsinhämtning har till stor del skett på Vägverkets bibliotek Tillgänglighet Tillgänglighet, som är ett av de sex transportpolitiska delmålen som riksdagen beslutat om år 1998, innebär att transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Vägverket startade ett utvecklingsprojekt för att utveckla tillgänglighetsbegreppet, TVISS (Reneland 2004), bland annat för barn. Begreppet tillgänglighet definierar Reneland på följande sätt: Den viktigaste aspekten på tillgänglighet är den lätthet med vilken utbud och aktiviteter kan nås. Denna lätthet beror givetvis av hur staden är organiserad, var målpunkterna finns och egenskaper hos förbindelserna mellan målpunkterna och startpunkterna. Lättheten kan mätas som den tidsuppoffring, eller kostnaden för den, som fordras för en förflyttning. Lättheten är givetvis beroende av om man går, cyklar, åker kollektivt eller bil (Reneland 2004, s 6) Trafiksäkerhet Riksdagens beslut om Nollvisionen innebär att den långsiktiga ambitionen för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt. Människans fysiska förutsättningar att tåla yttre våld vid trafikolyckor bör vara normgivande vid utformningen av vägtransportsystemet. Regeringen betonar att systemutformarna alltid bör ha det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets hela säkerhetsnivå. Trafikanterna är liksom tidigare skyldiga att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna. Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret - på grund av t.ex. bristande kunskap, acceptans eller förmåga - eller om personskador uppstår eller riskerar att uppstå av andra orsaker, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt (Trafikutskottets betänkande 1997/98:TU04, Nollvisionen och det trafiksäkra samhället). 18

20 Nollvisionen anger: Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret - på grund av t.ex. bristande kunskap, acceptans eller förmåga, vilket direkt kan appliceras på barn, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller skadas allvarligt. Det innebär att när barn inte kan ta sin del av ansvaret så åvilar detta ansvar systemutformarna, däribland väghållarna, kommuner och Vägverk m.fl. 1.5 Uppsatsens disposition I uppsatsens inledande kapitel beskrivs kortfattat karaktäristiska drag i barnets situation i trafikmiljön. Mot denna bakgrund formuleras studiens problem, syfte och vissa vägledande forskningsfrågor. Studien placeras in i ett miljöpsykologiskt teoretiskt sammanhang i det andra kapitlet. För att skapa förståelse för hur barn behandlas i dagens transportpolitik, redogörs i kapitel 3 för hur framför allt svenska myndigheter från 1960-talet och fram till idag har observerat barn och barns behov i råd och riktlinjer för stads- och trafikplanering. I kapitel 4 sammanfattas det forskningsunderlag som dessa råd och riktlinjer har och jämförelser görs med annan aktuell forskning inom området. Trafikundervisning för barn har under lång tid varit det sätt på vilket myndigheter och organisationer velat minska antalet barn som dödas och skadas i trafiken. Denna inställning har alltmer börjat ifrågasättas utifrån växande kunskaper om barns fysiologiska och psykologiska förutsättningar att klara av den växande biltrafiken och om trafikundervisningens effekter. Kapitel 5 ger en historisk återblick på hur trafikundervisningen tagits upp i olika direktiv och handledningar. Trafikundervisningens effekter diskuteras och detta leder fram till ställningstagandet att skolans arbete med trafikfrågor är viktiga, men behöver moderniseras. Hur påverkar faktorer som det fria valet, friskolor och skolskjutsning barns möjlighet att på egen hand ta sig till och från skolan? Omfattning och framväxt av organiserad skolskjutsning (kapitel 6) och föräldrars bilskjutsande (kapitel 7) redovisas. Barns möjlighet att på ett säkert och tryggt sätt ta sig till och från skolan på egen hand studeras med hjälp av TVISS-metoden för sju svenska tätorter (kapitel 8). Uppsatsen avslutas med en diskussion i kapitel 9. 19

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare... Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare......för fotgängare, cyklister och bilister. Hornsgatan är ett av Stockholms viktigaste trafikstråk. Den är också en livlig stadsgata med många butiker,

Läs mer

Säkra och trygga skolvägar

Säkra och trygga skolvägar Säkra och trygga skolvägar Vägverket Region Mitt Britt-Inger Gustafsson Samhällsavdelningen Nattviksgatan 8 871 24 Härnösand britt-inger.gustafsson@vv.se 0611-441 83, 070-521 50 23 Samhällsmål och styrande

Läs mer

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan 1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor 2012-02-23 Sida 2(11) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER Denna studie syftar till att undersöka hur andra trafikanter än bilister uppfattar trafikmiljön och trafiksäkerhetsfrågor. Därför vill vi att

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Beslut. Till Hans-Äke Heinemo Vitbergsgatan 72 och. Blomlådor eller inte? Inlämnas senast den: 27 /4. Kent Nilsson Hagagatan B5.

Beslut. Till Hans-Äke Heinemo Vitbergsgatan 72 och. Blomlådor eller inte? Inlämnas senast den: 27 /4. Kent Nilsson Hagagatan B5. HÄRNÖSAND 20r2-04-18 Blomlådor eller inte? IA Namn: Gatuadress: Inlämnas senast den: 27 /4 Till Hans-Äke Heinemo Vitbergsgatan 72 och Kent Nilsson Hagagatan B5 Beslut uännösanr 2012-04-r8 Förslag till

Läs mer

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor

BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet. Information till dig som vill ställa ut blomlådor BLOMLÅDOR för en bättre trafiksäkerhet Information till dig som vill ställa ut blomlådor 2015-02-10 Sida 2(11) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska

Läs mer

Barnkonsekvensanalyser

Barnkonsekvensanalyser 2010-03-12 Thomas Larsson 1 Barnkonsekvensanalyser Thomas Larsson Vägverket Samhälle thomas.larsson@vv.se 0771-119 119 (Trafikverket 1 april 2010) 2010-03-12 Thomas Larsson 2 Barnkommitténs huvudbetänkande

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola. SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists - A synthesis based on an analysis of video recordings of behaviour and police-reported crashes including indepth studies

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Nationella hastighetsprojektet 2001

Nationella hastighetsprojektet 2001 Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhetsprogram Trafiksäkerhetsprogram 2007-09-19 Beslutat i kommunfullmäktige 29 november 2007 1 (10) FÖRORD Tekniska förvaltningen har haft i uppdrag att revidera kommunens Trafiksäkerhetsprogram, vilket antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Skolvägsplan. Näsviken skola

Skolvägsplan. Näsviken skola Skolvägsplan Näsviken skola 15-03-04 Beskrivning av skolan Om skolan Näsvikens skola ligger 1.5 mil från Hudiksvall vid Södra Dellens södra del. Området erbjuder vacker natur med närhet till både skog

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab Kartläggning av tillgänglighet för barn en kvantitativ studie av barns resor till skolan En utvärdering gjord av Markör ab Box 396 701 47 ÖREBRO Tel. 019-16 16 16 Fax. 019-16 16 17 e-post markor@orebro-markor.se

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Nollvisionsslingan i Trollhättan - Hur långt mot noll kom man?

Nollvisionsslingan i Trollhättan - Hur långt mot noll kom man? Nollvisionsslingan i Trollhättan - Hur långt mot noll kom man? Charlotta Johansson och Lars Leden Trafikteknik, Luleå tekniska universitet, 971 87 Luleå T: 0920-491867, F: 0920-492345, E-post: chjo@sb.luth.se,

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys

PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Sida 1 av 9 Projekt Ny Bro 2020 Handläggare av (leverantör) E. Miörner/ATKINS Godkänd (leverantör) R. Timmerman/ATKINS Diarie-/Upphandlingsnummer TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) S. Broberg/Atkins

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Lars Leden*, Charlotta Johansson**

Lars Leden*, Charlotta Johansson** RISKEN ATT SKADAS ÖKADE EFTER DEN NYA TRAFIKREGELN OM VÄJNINGSPLIKT MOT GÅENDE INFÖRDES - FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD SÄKERHET PÅ ÖVERGÅNGSSTÄLLEN Lars Leden*, Charlotta Johansson** * VTT Bygg och transport,

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017

Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 för Sävsjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-17 18 Trafiksäkerhetsprogram 2014-2017 Sid 1 Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Nuläge... 3 3 Vad påverkar trafiksäkerheten...3

Läs mer

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Bakgrund Underlag för den översyn av mål och indikatorer som görs 2015/2016. Syfte Att inventera andra länders

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

Cyklande barns säkerhet

Cyklande barns säkerhet TEKNISK RAPPORT Cyklande barns säkerhet Charlotta Johansson, Lars Leden Cyklande barns säkerhet Charlotta Johansson, Lars Leden Luleå tekniska universitet Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen

Läs mer

Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö

Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö Framkomlighet och säkerhet för barn och äldre efter fysiska åtgärder i Malmö Charlotta Johansson, Per Gårder**, Lars Leden*** *Luleå tekniska universitet, ** University of Maine, Orono, Maine, *** Luleå

Läs mer

Farthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag

Farthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag 2012-05-24 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE TN????/2012- Tekniska nämnden Farthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage Gång- och cykelplan för Ockelbo kommun... 2 Förklaringar.... 2 Planens syfte Gång- och cykelplanen ska användas som underlag för kommande översikts- och detaljplaneläggning samt infrastrukturplanering.

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Bilisters beteende vid övergångsställe

Bilisters beteende vid övergångsställe Bilisters beteende vid övergångsställe Observationer av bilisters benägenhet att lämna gående företräde vid fem obevakade övergångsställen i Stockholm stad. Linda Hallenberg RAP. 1 mars 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

raka cykelvägen för Uppsala.

raka cykelvägen för Uppsala. raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom

Läs mer

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Text: Rune Anderberg Illustrationer: Lars

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 27 LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 Trafiknämnden beslutar enligt Stadsbyggnadskontorets förslag l. Vesslundavägen 40 km/h 2. Långasandsvägen 40 km/h från tbo till Hackspettsvägen.

Läs mer

Inledning. Stureby 2010-10-19

Inledning. Stureby 2010-10-19 Stureby 2010-10-19 Sturebyskolans Föräldraforum lämnar härmed synpunkter gällande planförslag om nybygget på del av Örby 4:1 område vid kv. tummaren Bäckaskiftet. Diarienummer 2008-14804. Inledning Dagens

Läs mer

Hastighetsinformation till föreningar

Hastighetsinformation till föreningar Hastighetsinformation till föreningar Resultat av en informationsinsats gentemot boendeföreningar i Stockholms län Anna-Sofia Holmquist Hans Norbeck April 2000 2000 Notat 1 Inledning Under 1999 genomförde

Läs mer