LIVSCYKELANALYS BETONGELEMENT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIVSCYKELANALYS BETONGELEMENT"

Transkript

1 LIVSCYKELANALYS BETONGELEMENT Innehåll Rapport , rev Mats Öberg, Cementa FoU 0 Sammanfattning 1 1 Inledning 1 2 Målbeskrivning Syfte Användning av resultat Funktionell enhet och systemgränser samt processträd 1 3 Inventering Datakällor Inventeringsdata Datakvalitet Känslighetsanalys transporter 5 4 Resultat Inventering Viktning Funktionella aspekter 8 Referenser 9 Bilagor med detaljerade redovisningar 10-.

2 0 SAMMANFATTNING För att beskriva produkters påverkan på miljön har svensk byggindustri åtagit sig att upprätta byggvarudeklarationer. Denna rapport redovisar livscykelanalyser för betongelement som utgör bas för kvantitativa byggvarudeklarationer avseende yttre miljöpåverkan. Cementproduktionen står för de markant största utsläppen av CO2 och SO2 till luft och har även en stor andel beträffande övriga miljöpåverkande parametrar. Transporterna står för en relativt stor del av användningen av fossila bränslen och för merparten av utsläpp av NOx. Ballastmaterialen bidrar med mellan 2 och 5 % av miljöbelastningen medan armeringstålet trots sitt viktmässigt obetydliga bidrag har påtagligt större inverkan. Stålets bidrag är som minst 8 % gällande fossil energianvändning och som mest 30 % beträffande el-användning. Elementfabrikens miljöpåverkan är huvudsakligen knuten till el-användning. Tar man hänsyn till en produkts funktion kan ett höghållfast element, trots större cementinnehåll, ge lägre miljöbelastning än ett element med lägre hållfasthet. 1 INLEDNING Livscykelanalys, (LCA) är en metod för kartläggning av produkters eller processers påverkan på yttre miljö. Med utgångspunkt från metoder och databaser utvecklade i samband med projektet Sustainable Concrete Technology, [1], genomför Cementa livscykelanalyser för cement- och betongproduktion. Föreliggande studie är genomförd i samverkan med Skanska Prefab AB genom Anders Hamberg och AB Strängbetong genom Lars Åberg. 2 MÅLBESKRIVNING 2.1 Syfte Studiens syfte har varit att ta fram grunddata för utveckling av kvantitativa byggvarudeklarationer för betongelement samt att ge en allmän översikt och kunskapsuppbyggnad beträffande betongelements yttre miljöpåverkan. 2.2 Användning av resultat Resultaten får användas som underlag för byggvarudeklarationer av svenska betongelementproducenter förutsatt att väsentliga produktionsparametrar överensstämmer med angivna beräkningsförutsättningar 2.3 Funktionell enhet, systemgränser och processträd Den funktionella enheten är ett kg betongelement levererat till byggplats. Detta kan kopplas till åtagandet för en betongelementproducent när det gäller leverans fritt byggplats. Montering och kompletteringsarbeten vid byggplats kan också ingå i åtagandet men har inte tagits med i denna studie. Systemgränserna sammanfaller i övrigt med de gränser som användes beträffande cement i LCA of Cement and Concrete Main report, 1995 [1]; Utvinning och transport av råmaterial och bränslen, produktion av cement, ballast, armering, betongelement samt distribution till byggplats.

3 I figur 1 redovisas systemgränsen. Figur 1. Systemgränser. Hela kedjan från utvinning av råmaterial till och med transport till byggplats, ingår i studien Systemgräns Cementfabrik Kalkbrott Stålproduktion Armering Cement Ballastutvinning Hus och anläggningar Betongelementfabrik Betongelement Formsättning Betongblandning Armering Gjutning, m.m. Fem fall som skiljer sig beträffande materialsammansättning (betongrecept och armering) har studerats, se tabell 1. Processen beskrivs i en trädstruktur. Se fig. 2. Betongtyp Armering Typisk produkt 1 a Jordfuktig Oarmerad Betongmarksten, plattor, rör 1 b Jordfuktig Spännarmerad Förespända håldäcksplattor 2 Normal konsistens, K40 Slakarmerad Väggelement 3 Normal konsistens, K60 Spännarmerad Förespända balkar 4 K100 Spännarmerad Högpresterande element Tabell 1. Översikt produkttyper som analyserats Berg Intern tr Sprängämn 0 Berg kros Kross trp Grustag grus trp Vatten tr Vatten Cement cem trp 20 55Betongstn 16 0 Tillsatsm Tillsatsm Intern. t Sp.arm tr Spännarme Arm. trp Armering Gjuthall Arm. trp Armering Element t Ingj. trp Ingjutnin Bygge Figur 2. Processträd Energianvändning, betongrecepturer och armeringsmängder utgör rimliga medelvärden för svensk betongelement/-varuproduktion och är alltså inte hämtade från någon specifik fabrik. Miljödata för framställning av cement, ballastmaterial samt armering, ingjutningsgods och spännarmering har hämtats från rapporter inom ovannämnda projekt. [1]

4 Notera särskilt att studien begränsas till vagga till byggplats, d.v.s. brukarfasen ingår ej. Exempelvis innehåller K60 betong mervärden ur funktionell synpunkt i förhållande till K40 betong, såsom högre hållfasthet och bättre beständighet. En livscykelanalys där komponenters funktionella prestanda sammanvägs och där brukarskedet ingår kan ge annan rangordning mellan produkttypernas miljöbelastningar. Jämför avsnittet om funktionella aspekter, 4.3, nedan. 3 INVENTERING 3.1 Datakällor Datakällor för miljödata avseende råmaterial, insatsvaror, transporter och processer redovisas i tabell 2, nedan. Cement Ballast Stål Formolja Tillsatsmedel Elementproduktion Cementas Byggvarudeklaration för cement. [2]. Avser viktade medelvärden för cementproduktion vid Degerhamn, Skövde och Slite, februari Sjötransport till depå ingår. Stenmaterialet antages till hälften krossat och resten naturmaterial. Gruset antages vara naturmaterial. Miljöpåverkan av krossning, grävning, interna transporter samt sprängning enl. LCA of Cement and concrete- Main report. Fredriksstad. Nov 95. [1]. Någon viktning av naturmaterial såsom varande en begränsad resurs ingår ej i denna studie eftersom det saknas värderingsmetoder för detta. Data för armering, spännarmering samt ingjutningsgods har hämtats från CTH, Teknisk Miljöplanering, rapport 96:8 [3] 0,42 g/kg betong Tillsatsmedel antages transporterade från fabrik och depå. Miljödata för produktion av tillsatsmedel är hämtade från Perstorp ABs miljödeklaration [4] Betongrecept och energianvändning enligt Skanska Prefab AB och AB Strängbetong. Typiska recept och genomsnittliga energidata för Transporter Tillman et. al. Chalmers Teknisk Miljöplanering, Förbränning av fossila bränsl. El-energi Tabell 2. Datakällor Emissions from usage of fossil fuels as propellants. Chalmers Industriteknik. [5] Hur påverkas miljön av en kilowattimme använd el i Sverige?, Vattenfall Utveckling. [6]

5 3.2 Inventeringsdata Naturmaterial Krossat material El, (MJ/ton ballast) 3,6 21,6 Eldningsolja (EO1), (MJ/ton ballast) 17,1 17,1 Diesel (MK1), (MJ/ton ballast) 18,3 18,3 NOx, (g/ton) 0,11 CO2, (g/ton) 0,03 CO, (g/ton) 0,03 Tabell 3 Energianvändning och processemissioner* till luft, vid ballastproduktion * Härrör från sprängning. Emissioner från energianvändning tillkommer MWh/ton element MJ/ton element El 0, ,7 Eldningsolja (EO1) 0, ,9 Diesel (MK1) 0,09 31,2 Tabell 4. Energianvändning vid elementproduktion Cementbil (40 ton) Ballastbil (30 ton) Elementbil (20 ton) Skrotbetongbil (10 ton) Stålbil (30 ton) 5 l diesel (MK 1)/mil 5,5 l diesel (MK 1)/mil 4,5 l diesel (MK 1)/mil 4 l diesel (MK 1)/mil 4,5 l diesel (MK 1)/mil Tabell 5. Transportfordon och deras bränsleförbrukning

6 ukt 1a. Oarm erad jordf uktig. Mark sten, rör m.m. ukt 1b. Spän narm. jordf uktin g (Hdf) ukt 2. Slaka rmera d K40 Vägg ukt 3. Spän narm erad K60. Spän nbet. balk ukt 4. Högp rester ande K100 Tran sport sätt Tran sport avstå nd enkel resa. Tom retutr ansp. medr äknas Viktsandel % Viktsandel % Viktsandel % Viktsandel % Viktsandel % Cement 13,13 12,94 13,69 16,27 19,15 bil (från depå) km 50 Ballast sten 38,37 37,81 39,61 40,07 50,32 bil 10 Ballast grus 43,30 42,66 38,77 33,97 19,60 bil 10 Tillsatsmedel (flytande form) 0,07 0,06 0,17 0, bil 200 Vatten 5,13 5,05 7,16 6,51 7,66 Slakarmering 0 0 0,50 0,98 0,98 bil 250 Spännarmerin g Ingjutningsgo ds 0 1,48 0 1,94 1,94 bil ,10 0,00 0 bil 250 Element bil 100 Mineraliskt avfall Tabell 6. Materialsammansättningar bil Datakvalitet Data för cementproduktion avser medelvärden för svensk cementproduktion Beträffande utsläpp av NOx och SO2 samt användning av fossila bränslen genomförs för närvarande långtgående förbättringar som medför att cementets miljöbelastning fortlöpande minskar. När det gäller elementproduktionen är den aktuella fabrikens typ av energiförsörjning en viktig parameter. D.v.s. fördelningen mellan användning av el, fjärrvärme och olja. Resultaten i denna studie baseras på en vanligt förekommande fördelning mellan energislagen.

7 Miljödata för elproduktion är relativt gamla och kan bli föremål för revidering. Med tanke på allmänt ökande miljömedvetande och de förbättringsåtgärder som pågår är miljödata att betrakta som färskvara. Analysen bör därför förnyas med rimliga intervaller för att resultaten ska vara aktuella. 3.4 Känslighetsanalys transporter Transporternas bidrag till miljöbelastningen utgörs av förbränning av diesel i aktuella transportfordon. Utgående från fordonens bränsleförbrukning, energivärdet i dieselbränsle samt emissioner vid förbränning i en modern dieselmotor fås miljöbelastningar för transport av betongelement enligt tabell 7. Poäng enligt de vikningsmetoder som redovisas i avsnitt 4.2, nedan, redovisas också i tabellen så att bidrag till miljöbelastning från objektsspecifika transportavstånd kan analyseras. Observera att enheten i tabell är kg och km för att korrespondera med redovisningen i tabellerna 8 och 9 samt i bilagorna. Energianvändning Emissioner (g) MJ NOx SO2 CO2 0, , , Poäng Effektkategori. Ekoknapphe t Poäng EPS Poäng 0,057 0,0047 0, ,01273 Tabell 7. Miljöbelastning för transport av betongelement, uttryckt per kg och km transporterat element, enkel resa.

8 4 RESULTAT 4.1 Inventering I tabellen nedan redovisas inventeringsresultat. Ett antal mindre betydande miljöpåverkande parametrar har utelämnats. Inventeringsresultaten redovisas också mer detaljerat i bilagor. Dessa kan utgöra underlag för byggvarudeklarationer för betongelement. Emissioner/ Resursanvänd ning g/kg eller MJ/kg ukt 1a. Oarm erad jordf uktig. Mark sten, rör ukt 1b. Spän narm. Jordf uktin g Håldä ck ukt 2. Slaka rmera d K40 Vägg ukt 3. Spän narm erad K60. Spän nbet. balk ukt 4. Högp rester ande K 100 NOx 0,39 0,43 0,42 0,52 0,55 SO2 0,31 0,34 0,33 0,43 0,49 CO ,916 1,011 0,981 1,247 1,354 El 0,168 0,243 0,188 0,314 0,325 Restbränslen 0,095 0,095 0,101 0,124 0,142 Mineraliskt avfall Tabell 8. Sammanställning inventeringsresultat 4.2 Viktning ALLMÄNT För att i någon mån redovisa en jämförelse mellan de olika produkternas miljöpåverkan har viktningar enligt tre olika viktningssystem genomförts. Det konstateras att de olika metoderna ger en enhetlig rangordning mellan produkterna. Viktningarna har genomförts med samma tre metoder som i det Nordiska LCA-projektet [1,3]; Effektkategori (CML), Ekoknapp (BUWAL) och EPS. Respektive metods index är också hämtade därifrån [3]. Viktningsresultaten redovisas i tabell och diagramform nedan.

9 DISKUSSION EPS-metoden ger något större skillnad mellan produkterna vilket bottnar i att metoden fokuserar mer på CO2-utsläpp och användning av fossil energi än övriga metoder medan användning av el inte inverkar överhuvudtaget. Eftersom cementproduktionens elanvändning är förhållandevis låg i jämförelse med övriga parametrar kommer ökad cementmängd därför att få större genomslag i EPS jämfört med övriga metoder. Beträffande användning av naturgrus som begränsad resurs finns idag inga värderingssystem. Därför har detta inte tagits hänsyn till i denna studie. Fördelningen av energianvändning (el/fossila bränslen/fjärrvärme) i elementfabriken varierar i stor utsträckning med hänsyn till lokala förhållanden. Den totala energianvändningen som antagits i denna studie stämmer väl överens med andra studier medan fördelningen på energislag avviker. Detta bör man ha i åtanke vid jämförelser och värderingar. Viktningsresultat I tabellerna nedan redovisas viktningsresultaten för de tre valda viktnings metoderna. Lågt poäng innebär liten miljöbelastning. Effektkategorimetoden Index 1a 1b NOx 3,95 1,5 1,7 1,6 2,1 2,2 SO2 2,42 0,8 0,8 0,8 1,1 1,2 CO2 0,011 1,6 1,8 1,8 2,4 2,7 Fossilt bränsle 1,34 1,2 1,4 1,3 1,7 1,8 El 2,45 0,4 0,6 0,5 0,8 0,8 Ekoknapphetsmetoden Summa 5,6 6,3 6,0 8,0 8,7 Relativt 1,00 1,13 1,08 1,43 1,55 Index 1a 1b NOx 6,31 2,5 2,7 2,6 3,3 3,5 SO2 4,891 1,5 1,7 1,6 2,1 2,4 CO2 0,0248 3,7 4,2 4,0 5,4 6,1 Fossilt bränsle 0,0 1 0,9 1,0 1,0 1,2 1,4 El 1 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 Summ a 8,8 9,8 9,5 12,4 13,6 Relativt 1,00 1,12 1,08 1,41 1,55

10 EPS-metoden Index* 1a 1b NOx 0,217 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 SO2 0,0992 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 CO2 0, ,3 14,9 14,5 19,5 21,7 Fossilt bränsle 10/ 3,3** 6,9 7,8 7,4 9,6 10,1 El 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summ a 20,3 22,8 22,0 29,2 31,9 Relativt 1,00 1,12 1,08 1,44 1,57 Tabell 9. Viktningsresultat. * EPS index relateras till kg utsläpp respektive kg förbrukad olja/kol. Här har omräkning till g respektive MJ gjorts för att få likformiga tabeller. ** 10 för olja respektive 3,3 för kol. (0,4 resp 0,1 per kg) Fördelningen mellan de ingående processtegens miljöbelastning redovisas i diagram 1 för en av viktningsmetoderna. Cementtillverkningen står för ungefär hälften av miljöbelastningen medan transporter, elementfabrik och armering delar relativt jämnt på den andra hälften. Ballast och tillsatsmedel ger blygsamma bidrag. Diagram 1. Viktning enligt Effektkategori-metoden för produkt 3, spännarmerad balk. Transporter 15,0% Elementfabrik 16,5% Cement 51,0% Armering 13,5% Tillsatsmedel 1,5% Ballast 2,5% 4.3 FUNKTIONELLA ASPEKTER Jämförbara funktionella egenskaper, under användningsfasen, är en nyckelfråga när det gäller livscykelanalyser. När det gäller konstruktionselement finns en rad funktionella faktorer såsom bärförmåga, beständighet - underhåll, brandskydd m.m. För att göra en rättvis generell jämförelse mellan de aktuella produkterna krävs att dessa parametrar tas med i analysen. Ett enkelt exempel på funktionell bedömning är att ta hänsyn till hållfastheten. Notera dock att armeringen varierar mellan produkterna och att någon hänsyn till den inte tas här vilket i gör att jämförelsen haltar, särskilt när det gäller produkterna 1a och 1b. Jämför man övriga produkter är armeringens inverkan liten och exemplet visar påtagligt hur mycket funktionaliteten betyder. Rangordningen mellan produkterna 2, 3 och 4 blir alltså omvänd om man tar hänsyn till hållfastheten.

11 I tabell 10 och diagram 2, nedan åskådliggörs funktionella aspekters betydelse. Viktningsmeto d 1a. K60 1b. K60 2. K40 3. K60 4. K100 Effektkategori 1 1,13 1,62 1,43 0,93 Ekoknapphet 1 1,12 1,62 1,41 0,93 EPS 1 1,12 1,63 1,44 0,94 Tabell 10. Relativa viktningsresultat med hänsyn till hållfasthet. 1,8 Diagram 2. 1,6 Viktning med respektive utan hänsyn till hållfasthet. Relativa tal 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0. 1a. K60. 1b. K K K K100 Miljöpoäng/Hållfasthet Miljöpoäng Funktionens/driftsegenskapernas betydelse understryks också av att brukarfasen står för en avsevärt större miljöbelastning än produktionen en byggnad. Livscykelanalyser för byggnader från vagga till grav, t.ex. [3], visar att brukarfasen står för 80 till 90 % av den totala miljöbelastningen vilket illustreras med isbergsprincipen i figuren nedan. Figur 3. Isbergsprincipen; Råmaterial och produktion står för 10 till 20 % av miljöbelastningen för en byggnad. Projektera med målsättning att optimera brukarskedet! ionsfas Brukarfas

12 REFERENSER [1] LCA of Cement and Concrete Main report, 1995 Vold, Rönning. STÖ. Fredriksstad [2] Byggvarudeklaration, yttre miljö Cement. Februari 1998 [3] CTH, Teknisk Miljöplanering, rapport 96:8. LCA of Building Frame Structures. Björklund et al. [4] Perstorp ABs miljödeklaration för tillsatsmedel till betong [5] Emissions from usage of fossil fuels as propellants. Tillman et al., Packaging and the Environment, Chalmers Industriteknik, Göteborg, [6] Hur påverkas miljön av en kilowattimme använd el i Sverige? Lars Lundgren, Vattenfall Utveckling, Livscykelanalyser har även gjorts för betongrör, LCA Concrete Sewage Pipe, 96, och betongmarksten. Rapport 98:1 båda av Chalmers Industriteknik, Göteborg.

13 BYGGVARUDEKLARATION BETONGELEMENT. Yttre miljö Bilaga 1a. Uppställd enligt riktlinjer för byggvarudeklarationer 1997 Varugrupp: Betongelement er: Oarmerad betongvarubetong. (jordfuktig). 1a Angiven resursanvändning respektive emissioner avser 1 kg betongelement Nr DEL AV LIVSCYKELN Energislag MJ 1 INGÅENDE MATERIAL 1.1 Råvaror/Insatsvaror Ballast. Brytning/grävning samt krossning Ballast. Transport Cement. samt transport till depå Cement transport från depå till elementfabrik 1.2 Tillsatser Transport 2 PRODUKTION 2.1 ionsprocess. (Betongspill 30 g återanvändes) 3 DISTRIBUTION Element till bygge El:0,006 0,027 0,014 EL: 0,055 0,457 0,090 0,006 El: 0,0001 0,006 0,0003 El: 0,11 0,26 0,150 Råvaror Kg Naturgrus: 0,57 Berg: 0,19 Kalksten: 0,20 Fossila: 0,0004 Formolja: 0,00042 Utsläpp, g till vatten luft CO2: 2,19 NOx: 0,02 SO2: 0,0068 CO2: 1,08 NOx: 0,014 SO2: 0,0011 CO2: 111,6 NOx: 0,14 SO2: 0,24 CO2: 0,42 NOx: 0,005 SO2: 0,0003 CO2: 0,91 NOx: 0,002 SO2: 0,0001 CO2: 0,02 NOx: 0,0003 CO2: 22,2 NOx: 0,066 SO2: 0,052 CO2: 11,4 NOx: 0,15 SO2: 0,009 Inverkan på mark Grus respektive bergtäkt Kalkbrott TOTALT EL: 0,17 0,92 0,09 CO2: 149,7 NOx: 0,39 SO2: 0,31

14 BYGGVARUDEKLARATION BETONGELEMENT. Yttre miljö Bilaga 1b. Uppställd enligt riktlinjer för byggvarudeklarationer 1997 Varugrupp: Betongelement er: Håldäckselement (spännarmerade). 1b Angiven resursanvändning respektive emissioner avser 1 kg betongelement Nr DEL AV LIVSCYKELN Energislag MJ 1 INGÅENDE MATERIAL 1.1 Råvaror/Insatsvaror Ballast. Brytning/grävning samt krossning Ballast. Transport Cement. samt transport till depå Cement transport från depå till elementfabrik Armering och ingjutningsgods av stål. Stålmaterial. Transport 1.2 Tillsatser Transport El:0,006 0,027 0,014 EL: 0,055 0,457 0,090 0,006 El: 0,073 0, El: 0,0001 0,006 0,001 Råvaror Kg Naturgrus: 0,57 Berg: 0,19 Kalksten: 0,20 Järnskrot; 0,009 Malm; 0,016 Övrigt: 0,007 Fossila: 0,0004 Utsläpp, g till vatten luft CO2: 2,19 NOx: 0,02 SO2: 0,0068 CO2: 1,08 NOx: 0,014 SO2: 0,0011 CO2: 111,6 NOx: 0,14 SO2: 0,24 CO2: 0,42 NOx: 0,005 SO2: 0,0003 CO2: 17 NOx: 0,036 SO2: 0,0268 CO2: 0,30 NOx: 0,004 SO2: 0,0002 CO2: 0,91 NOx: 0,002 SO2: 0,0001 CO2: 0,02 NOx: 0,0003 Inverkan på mark Grus respektive bergtäkt Kalkbrott Järnmalmsgruva 1.3 Återvunna material Skrotbaserad armering se PRODUKTION 2.1 ionsprocess. (Betongspill 30 g återanvändes) 3 DISTRIBUTION Element till bygge El: 0,11 0,26 0,150 TOTALT EL: 0,24 1,01 0,09 Formolja: 0,00042 CO2: 22,2 NOx: 0,066 SO2: 0,052 CO2: 11,4 NOx: 0,15 SO2: 0,009 CO2: 167,4 NOx: 0,43 SO2: 0,34

15 BYGGVARUDEKLARATION BETONGELEMENT. Yttre miljö Bilaga 2. Uppställd enligt riktlinjer för byggvarudeklarationer 1997 Varugrupp: Betongelement er: Slakarmerade väggar och bjälklag. 2 Angiven resursanvändning respektive emissioner avser 1 kg betongelement Nr DEL AV LIVSCYKELN Energislag MJ 1 INGÅENDE MATERIAL 1.1 Råvaror/Insatsvaror Ballast. Brytning/grävning samt krossning Ballast. Transport Cement. samt transport till depå Cement transport från depå till elementfabrik Armering och ingjutningsgods av stål. Stålmaterial. Transport 1.2 Tillsatser Transport El:0,006 0,028 0,014 EL: 0,057 0,480 0,10 0,006 El: 0,016 0, El: 0,0002 0,014 0,001 Råvaror Kg Naturgrus: 0,59 Berg: 0,2 Kalksten: 0,214 Järnskrot; 0,003 Malm; 0,006 Övrigt: 0,003 Fossila: 0,0004 Utsläpp, g till vatten luft CO2: 2,25 NOx: 0,02 SO2: 0,007 CO2: 0,92 NOx: 0,012 SO2: 0,0007 CO2: 117 NOx: 0,145 SO2: 0,255 CO2: 0,45 NOx: 0,006 SO2: 0,0003 CO2: 6 NOx: 0,013 SO2: 0,009 CO2: 0,12 NOx: 0,002 SO2: 0,0001 CO2: 2,2 NOx: 0,004 SO2: 0,0002 CO2: 0,05 NOx: 0,0007 Inverkan på mark Grus respektive bergtäkt Kalkbrott Järnmalmsgruva 1.3 Återvunna material Skrotbaserad armering se PRODUKTION 2.1 ionsprocess. (Betongspill 30 g återanvändes) 3 DISTRIBUTION Element till bygge El: 0,11 0,26 0,150 TOTALT EL: 0,19 0,98 0,10 Formolja: 0,00042 CO2: 22,2 NOx: 0,066 SO2: 0,052 CO2: 11,4 NOx: 0,15 SO2: 0,009 CO2: 162,8 NOx: 0,42 SO2: 0,33

16 BYGGVARUDEKLARATION BETONGELEMENT. Yttre miljö Bilaga 3. Uppställd enligt riktlinjer för byggvarudeklarationer 1997 Varugrupp: Betongelement er: Spännarmerade balkar och pelare. 3 Angiven resursanvändning respektive emissioner avser 1 kg betongelement Nr DEL AV LIVSCYKELN Energislag MJ 1 INGÅENDE MATERIAL 1.1 Råvaror/Insatsvaror Ballast. Brytning/grävning samt krossning Ballast. Transport Cement. samt transport till depå Cement transport från depå till elementfabrik Armering och ingjutningsgods av stål. Stålmaterial. Transport 1.2 Tillsatser Transport El:0,006 0,027 0,014 EL: 0,070 0,580 0,120 0,007 El: 0,126 0, El: 0,0003 0,020 0, Återvunna material Skrotbaserad armering se PRODUKTION 2.1 ionsprocess. (Betongspill 30 g återanvändes) 3 DISTRIBUTION Element till bygge El: 0,11 0,26 0,150 TOTALT EL: 0,31 1,25 0,12 Råvaror Kg Naturgrus: 0,56 Berg: 0,21 Kalksten: 0,26 Järnskrot; 0,017 Malm; 0,032 Övrigt: 0,014 Fossila: 0,0004 Formolja: 0,00042 Utsläpp, g till vatten luft CO2: 2,18 NOx: 0,02 SO2: 0,0067 CO2: 1,09 NOx: 0,015 SO2: 0,0011 CO2: 142 NOx: 0,18 SO2: 0,31 CO2: 0,54 NOx: 0,007 SO2: 0,0004 CO2: 33,5 NOx: 0,07 SO2: 0,052 CO2: 0,60 NOx: 0,008 SO2: 0,0005 CO2: 3,64 NOx: 0,007 SO2: 0,0004 CO2: 0,54 NOx: 0,007 SO2: 0,0004 CO2: 22,2 NOx: 0,066 SO2: 0,052 CO2: 11,4 NOx: 0,15 SO2: 0,009 CO2: 218,6 NOx: 0,52 SO2: 0,43 Inverkan på mark Grus respektive bergtäkt Kalkbrott Järnmalmsgruva

17 BYGGVARUDEKLARATION BETONGELEMENT. Yttre miljö Bilaga 4. Uppställd enligt riktlinjer för byggvarudeklarationer 1997 Varugrupp: Betongelement er: Högpresterande. 4 Angiven resursanvändning respektive emissioner avser 1 kg betongelement Nr DEL AV LIVSCYKELN Energislag MJ 1 INGÅENDE MATERIAL 1.1 Råvaror/Insatsvaror Ballast. Brytning/grävning samt krossning Ballast. Transport Cement. samt transport till depå Cement transport från depå till elementfabrik Armering och ingjutningsgods av stål. Stålmaterial. Transport 1.2 Tillsatser Transport El:0,007 0,025 0,011 EL: 0,082 0,686 0,142 0,008 El: 0,124 0, El: 0,0004 0,030 0, Återvunna material Skrotbaserad armering se PRODUKTION 2.1 ionsprocess. (Betongspill 30 g återanvändes) 3 DISTRIBUTION Element till bygge El: 0,11 0,26 0,150 TOTALT EL: 0,32 1,35 0,14 Råvaror Kg Naturgrus: 0,46 Berg: 0,26 Kalksten: 0,30 Järnskrot; 0,017 Malm; 0,032 Övrigt: 0,014 Fossila: 0,0004 Formolja: 0,00042 Utsläpp, g till vatten luft CO2: 2,07 NOx: 0,019 SO2: 0,0061 CO2: 0,82 NOx: 0,010 SO2: 0,0006 CO2: 167 NOx: 0,21 SO2: 0,36 CO2: 0,64 NOx: 0,008 SO2: 0,0005 CO2: 33,0 NOx: 0,069 SO2: 0,052 CO2: 0,60 NOx: 0,008 SO2: 0,0005 CO2: 4,81 NOx: 0,009 SO2: 0,0005 CO2: 0,11 NOx: 0,001 SO2: 0,0001 CO2: 22,2 NOx: 0,066 SO2: 0,052 CO2: 11,4 NOx: 0,15 SO2: 0,009 CO2: 244,2 NOx: 0,55 SO2: 0,49 Inverkan på mark Grus respektive bergtäkt Kalkbrott Järnmalmsgruva

BYGGVARUDEKLARATION YTTRE OCH INRE MILJÖ. Produkt: Byggplatsarbeten inklusive montage av betongelement framställda på fabrik

BYGGVARUDEKLARATION YTTRE OCH INRE MILJÖ. Produkt: Byggplatsarbeten inklusive montage av betongelement framställda på fabrik Miljöhandbok 0600 Avser Dokumentnr Sida MH12 2003385/6 1 (5) Fastställd av, datum, sign Skapad/Ändrad av Skapad datum Ändrad datum Tommy Liefvendahl, 2002-0-02 Lars Åberg 18-03-17 02-0-02 BYGGVARUDEKLARATION

Läs mer

Miljöhandbok Avser Dokumentnr Sida MH12 1 (5) Fastställd av, datum, sign Skapad/Ändrad av Skapad datum Ändrad datum BYGGVARUDEKLARATION

Miljöhandbok Avser Dokumentnr Sida MH12 1 (5) Fastställd av, datum, sign Skapad/Ändrad av Skapad datum Ändrad datum BYGGVARUDEKLARATION Miljöhandbok Avser Dokumentnr Sida MH12 1 (5) Fastställd av, datum, sign Skapad/Ändrad av Skapad datum Ändrad datum Tommy Liefvendahl, 2009-04-14 Lars Åberg/Tommy Liefvendahl 1998-03-17 2009-04- 14 BYGGVARUDEKLARATION

Läs mer

Metoder - LCA. LCA resultat Miljöpåverkansbedömning. Livscykeln för en produkt. Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter

Metoder - LCA. LCA resultat Miljöpåverkansbedömning. Livscykeln för en produkt. Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter Källa: Sveriges Verkstadsindustrier, Teckning: Ulf Östlund HB Livscykeln för en produkt Metoder - LCA LCA resultat Miljöpåverkansbedömning Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter Användning

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen Livscykelanalys - exempel Ingenjörsmässig Analys, föreläsning 4 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Repris: Vilka steg ska man göra i en LCA? Målbeskrivning

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 2214:2 Varunamn weber.floor 140 nova Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LLENTAB Högprofilplåt Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2013-01-10

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer för BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 27 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn iq Granit Acoustic Ny deklaration Ändrad

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer för BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 27 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn iq Toro SC Ny deklaration Ändrad deklaration

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LK Golvvärme-/ Värme och Universalrör PE-X Ny deklaration Ändrad deklaration Artikel-nr/ID-begrepp

Läs mer

Naturgipsbaserad justerspackel, för justering av t.ex. TM Gipsavjämning i bostäder, sjukhus, kontor mm. Hemsida: www.tmprogress.se

Naturgipsbaserad justerspackel, för justering av t.ex. TM Gipsavjämning i bostäder, sjukhus, kontor mm. Hemsida: www.tmprogress.se (1/5) BYGGVARUDEKLARATION Varugrupp: Kort varubeskrivning Golv: Handspackel Naturgipsbaserad justerspackel, för justering av t.ex. TM Gipsavjämning i bostäder, sjukhus, kontor mm. A. Produktnamn: TM Justerspackel

Läs mer

Materialdokumentation - LEED NC, CS, Schools 2009

Materialdokumentation - LEED NC, CS, Schools 2009 Materialdokumentation - LEED NC, CS, Schools 2009 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för att styra mot ett mer hållbart

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID Varunamn C6 Artikel-nr/ID-begrepp SBSL040107190598581 Varugrupp 04201 Kökssnickerier

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Materialdokumentation BREEAM Europe Commercial 2009 SD 5066A: ISSUE 1.1

Materialdokumentation BREEAM Europe Commercial 2009 SD 5066A: ISSUE 1.1 Materialdokumentation BREEAM Europe Commercial 2009 SD 5066A: ISSUE 1.1 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för att

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 1030 Varunamn Konstruktionsplywood Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Jehanders arbete med utveckling av hållbara transporter. Ralf Hansson, försäljningschef region syd.

Jehanders arbete med utveckling av hållbara transporter. Ralf Hansson, försäljningschef region syd. Jehanders arbete med utveckling av hållbara transporter Ralf Hansson, försäljningschef region syd. HeidelbergCement i världen Nummer ett inom ballast Nummer tre inom cement Nummer tre inom fabrikstillverkad

Läs mer

Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker. Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska

Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker. Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska Översiktlig bedömning av klimatpåverkan från trycksaker Studie utförd på uppdrag av Sörmlands Grafiska Maria Enroth MSG Management System Group AB Februari 2009 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LINC Modell 2-62 Artikel-nr/ID-begrepp 502-562 --- -- Dokument-ID BVD 3-INR-030 Varugrupp

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Betongvaruindustrin Samhällsbyggaren

Betongvaruindustrin Samhällsbyggaren Betongvaruindustrin Samhällsbyggaren Innehåll Bygga med betong 3 Betongvaror 3 Fabriken 4 Arbetsplatsen 5 Konstruktion 7 Produktion 7 Betongtillverkning 7 Betongmassan består av 7 Egenskaper 8 Formarbete

Läs mer

Hållbart byggande med betong

Hållbart byggande med betong Hållbart byggande med betong En rapport från Betongforum Utgiven av Betongforum www.betongforum.se Form: Bob Reklambyrå Foto sid 20, Riccardo Palombo Hållbart byggande med betong Detta dokument har tagits

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION. Dokument-ID Artikel-nr/ID-begrepp. Varugrupp Se nedan

BYGGVARUDEKLARATION. Dokument-ID Artikel-nr/ID-begrepp. Varugrupp Se nedan BYGGVARUDEKLARATION 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn Se nedan Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den Dokument-ID Artikel-nr/ID-begrepp Varugrupp Se nedan Vippor Vid ändrad deklaration

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn Art Mosaik Ny deklaration Ändrad deklaration BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Artikel-nr/ID-begrepp 3A0000 Vid ändrad deklaration

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 Version: 08.5 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation DokumentID ARTISANT4 Varunamn Bolon Artikelnr/IDbegrepp

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige AUGUSTI 27 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID ESSVE 2013 Varunamn ECM Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2013-05-22

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn Lineo 1 Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2012-11-01 Artikel-nr/ID-begrepp

Läs mer

Stål en del av vår vardag

Stål en del av vår vardag Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.

Läs mer

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23 2011 Värmeforsk 2012-05-23 Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm. 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen,

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Drivmedelsfakta 2013

Drivmedelsfakta 2013 Drivmedelsfakta 2013 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2012 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Tork Advanced Wiper 400 Performance

Tork Advanced Wiper 400 Performance Wiper 400 Performance Miljövarudeklaration (Environmental Product Declaration, EPD) Registreringsnummer: 45 22 01 Mer information: www.environdec.com 1. Företaget SCA Tissue Europe är den ledande leverantören

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

MINT nätverk och miljönyckeltal för tidningsbranschen

MINT nätverk och miljönyckeltal för tidningsbranschen MINT nätverk och miljönyckeltal för tidningsbranschen Vilka är vi? MINT är en nätverksorganisation för tidningsföretag som omfattar: Ett miljönätverk Branschgemensamma miljönyckeltal MINT historia: Miljönyckeltal

Läs mer

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Insikter från livscykelanalyser

Insikter från livscykelanalyser KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Insikter från livscykelanalyser Konferensen Hållbar stad 6 maj Stockholm Tove Malmqvist, KTH Stockholm IVA-rapporten På gång Boverkets regeringsuppdrag att utreda forsknings-

Läs mer

AkzoNobel HSE-avdelningen. Sammanfattning av vårt miljöarbete 2010 www.akzonobel.com

AkzoNobel HSE-avdelningen. Sammanfattning av vårt miljöarbete 2010 www.akzonobel.com AkzoNobel HSE-avdelningen Sammanfattning av vårt miljöarbete 21 www.akzonobel.com Vi är en del av din vardag 4 Vårt sätt att arbeta Hållbar utveckling Axplock från vårt arbete inom hälsa, säkerhet och

Läs mer

PM: Uppdatering av miljöbedömningsprogrammet EFFem

PM: Uppdatering av miljöbedömningsprogrammet EFFem PM: Uppdatering av miljöbedömningsprogrammet EFFem Åsa Wahlström och Carolina Hiller oktober 2008 Förord Inom programmet EFFEKTIV som leddes av Elforsk 1999-2003 har ett fritt webbaserat miljöbedömningsprogram

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID BVD 3 - Macro - 03 Varunamn Skagen rund Glans Skagen rund Natur Skagen rund Vit Skagen

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Version: 08.5 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID BVD Ehrenborg Checker Varunamn

Läs mer

Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det!

Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det! Vårt material betong, är vi väldigt stolta över. Betongen är ett naturligt material som är återanvändbart. Det är bra för miljön det! STARKA AFFÄRSIDÉ Att erbjuda ett brett sortiment betongprodukter för

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Miljövarudeklaration för plan- och sättsteg av kalksten som är tillverkad av Sjöström Stenförädling AB

Miljövarudeklaration för plan- och sättsteg av kalksten som är tillverkad av Sjöström Stenförädling AB Miljövarudeklaration för plan- och sättsteg av kalksten som är tillverkad av Sjöström Stenförädling AB Miljövarudeklaration för plan- och sättsteg av kalksten som är tillverkad av Sjöström Stenförädling

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet för hållbara mängder Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet Agenda Om granskningen Verktygen Rapporteringsformat Generella kommentarer på rapportering Granskningen IVL har granskat underlagen för redovisning

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan Miljöinformation Miljöinfoinformation 1. Inledning 1.1 Om detta dokument 1.2 Om Fjäråskupan 2. En fläktkupas livscykel 3. Råvaror 3.1 Materialsammansättning 3.2 Fläktsystemet 3.3 Elektronik & belysning

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

VIDAREUTBILDNING INOM BETONGOMRÅDET - Platsgjutning av betong, fabriksbetongtillverkning, betongelementtillverkning samt montering av betongelement

VIDAREUTBILDNING INOM BETONGOMRÅDET - Platsgjutning av betong, fabriksbetongtillverkning, betongelementtillverkning samt montering av betongelement Svenska Betongföreningens rapportserie Rapport nr 8 - utgåva 2 Revision 1 (2007) Rapport utarbetad av Svenska Betongföreningens Råd för vidareutbildning VIDAREUTBILDNING INOM BETONGOMRÅDET - Platsgjutning

Läs mer

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Trafikverket och Energimyndigheten Elektriska Vägar, Miljöanalys Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Vår referens Projektledning Miljö & Infrastruktur, Maria Lennartsson Rapport Namnteckning

Läs mer

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm

Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm RAPPORT Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm För Stockholms Stad, Trafikkontoret (Avfall) Jan-Olov Sundqvist 2008-03-25 Arkivnummer: Rapporten godkänd: 2008-04-01 Box 21060,

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID BVD 313 Varunamn Byggträ Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2013-02-18

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Ringhals 4 byte av ånggeneratorer och Pressurizer- Att återskapa en tät inneslutning

Ringhals 4 byte av ånggeneratorer och Pressurizer- Att återskapa en tät inneslutning Ringhals 4 byte av ånggeneratorer och Pressurizer- Att återskapa en tät inneslutning Allmänt om ånggeneratorbytet Håltagningen och preparering av betongytor Återställning av öppningen Använd betong och

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Drivmedelsfakta 2014

Drivmedelsfakta 2014 Drivmedelsfakta 214 Gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 213 I detta faktablad ges uppgifter om klimatpåverkan och energiinnehåll i drivmedel på den svenska marknaden. Uppgifterna utgör

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Tillsammans bygger vi framtiden

Tillsammans bygger vi framtiden Tillsammans bygger vi framtiden 2 OM OSS Glädjen ligger i att vara till nytta! Oavsett hur ödmjuk du är tror vi att du njuter av att se ditt färdiga byggnadsverk vare sig det är ett bostadshus, ett köpcenter

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation DokumentID 1:1 Varunamn Stockholm (LIB Direktlaminerad laserkantad kökslucka och stomme) Ny deklaration

Läs mer

Valdes rätt betongstomme? Miljö och ekonomi för byggnadsstomme i betong

Valdes rätt betongstomme? Miljö och ekonomi för byggnadsstomme i betong Valdes rätt betongstomme? Miljö och ekonomi för byggnadsstomme i betong Examensarbete, Väg och vattenbyggnad HENRIK BERGSTRÖM CARL MAECHEL Department of Energy and Environment Division of Environmental

Läs mer

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB Bilaga: Enkät för energieffektivisering Energikartläggning Företag: Edita Bobergs AB Anläggningsnummer:... Verksamhet A B C Branchkod: 18122 (SNI 2007) Miljöledningssystem: ISO 14001 Kontaktperson energifrågor:

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM JULI 2012 BETECKNING 109123 TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING IDENTIFIERANDE BEHOV AV TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Karbonneutrala textilplattor

Karbonneutrala textilplattor Karbonneutrala textilplattor CO 2 kompensation Till dig som är tveksam till miljökompensationer, har jag bara en fråga: när du har gjort allt du kan for att reducera din miljöpåverkan genom att ändra din

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

MinBaS Innovation - VINNOVA

MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation av MinBaS Innovation - ett forsknings- och innovationsprogram med finansiering från Vinnova Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Mariette Karlsson Sveriges Stenindustriförbund

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer