EXAMENSARBETE. Webbdesign ur ett tillgänglighetsperspektiv för funktionshindrade

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2005:153 SHU Webbdesign ur ett tillgänglighetsperspektiv för funktionshindrade Varför utvecklas inte huvuddelen av alla webbapplikationer med användarstöd för funktionshindrade? Jörgen Lundin John Näslund Luleå tekniska universitet Data- och systemvetenskapliga programmet C-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Systemvetenskap 2005:153 SHU - ISSN: ISRN: LTU-SHU-EX--05/153--SE

2 Sammanfattning Utvecklingen av användargränssnitt har sedan persondatorns intåg i vårt samhälle utvecklats enormt för att i dag vara relativt välutvecklade i användar- och tillgänglighet. Tyvärr har inte utvecklingen av webbaserade gränssnitt utvecklats i samma takt och kan erbjuda funktionshindrade samma möjlighet till god användarvänlighet och tillgänglighet. Vi vill med vår uppsats finna några av orsakerna till varför det i dag inte utvecklas fler webbsidor och webbportaler med användarstöd för funktionshindrade. Vi har i vår fallstudie funnit några orsaker till varför det inte utvecklas fler webbsidor och webbportaler med användarstöd för funktionshindrade vilka ger en större tillgänglighet till datakällan Internet. Orsaker vi funnit, vilka påverkar utvecklingen kan grovt indelas i systemutveckling, ekonomi och ramvillkor. Slutsatser vi kunnat dra, utifrån det insamlade materialet, i vår fallstudie är: Oförmåga att se positiva effekter av tillgänglighetsanpassning ur ett ekonomiskt perspektiv. Bristfälliga kravspecifikationer. Brister i att informera kunderna om vad tillgänglighetsanpassning är. Avsaknaden av förordningar och lagar.

3 Abstract Ever since the introduction of the personal computer, the development of user interfaces has evolved very much and is today well developed in the usability and accessibility areas. Unfortunately the development of web-based interfaces hasn t evolved at the same rate and cannot give people with disabilities the same opportunity of usability and accessibility. What we want with this essay is to find some of the reasons to why, today, more websites and web portals aren t developed with user support for people with disabilities. We have in our case study found some reasons to why more websites and web portals aren t developed with support for people with disabilities that gives access to the data source that is called the Internet. Reasons we ve found that have a negative impact of this development can be divided into three main areas: Economics, laws and development causes. Conclusions we have made in our case study are: Customers are unable to see the positive effects with accessibility development from an economic perspective. Faulty requirement specifications. The lack of information to customers of what accessibility is. The lack of regulations and laws.

4 Förord Denna uppsats är resultatet av ett examensarbete omfattande 10 poäng vid avdelningen för Systemvetenskap, Luleå Tekniska Universitet. Examensarbetet är en del av filosofie kandidatexamen i data- och systemvetenskap. Vi vill tacka vår handledare Lennart Ross för en god vägledning och stöttning i vårt arbete med den här uppsatsen. Vi sänder härmed även ett stort tack till våra respondenter vid Luleå kommuns informationsavdelning, tekniska driften vid Norrbottens Läns Landsting, konsultföretagen MeraMedia HB och Paregos AB, vilka ställt tagit sig tid att svara på våra frågor. Slutligen vill vi tacka Oscar som tålmodigt väntat på att pappa Jörgen skall bli färdig med sin uppsats. Luleå Jörgen Lundin John Näslund

5 1 INLEDNING BAKGRUND FORSKNINGSFRÅGA SYFTE AVGRÄNSNING TEORI STATISTIK DEFINITIONER Funktionshinder Webbapplikationer och verktyg Tillgänglighet och användbarhet MÄNNISKA-DATOR-INTERAKTION (MDI) Vad är MDI Vad är målet med MDI Vilka vetenskaper berörs MDI Vilka utvecklingsområden består MDI HJÄLPMEDEL Tekniska hjälpmedel mjukvaru hjälpmedel RAMVILLKOR FN:s standardregler Svenska lagar, förordningar och riktlinjer Finns det lagar som reglerar tillgängligheten på Internet? W3C: s Webb Accessibilitiy Initiative (WAI) riktlinjer för tillgänglighetsanpassning EU:s lagar Internationella och nationella riktlinjer om jämställdhet på webben RIKTLINJER FÖR ANVÄNDARANPASSAD WEBBDESIGN W3C: s WAI riktlinjer Webbinnehåll tillgänglighet och riktlinjer UTVECKLING - MODELLER OCH METODER Definition av mjukvara Designmetodik Traditionell utvecklingsmodell Prototypmodellen Webbutvecklingsmodellen Användarcentrerad utvecklingsmodell EKONOMI OCH IT-INVESTERINGAR ARTIKLAR METOD FORSKNINGSANSATS UNDERSÖKNINGSANSATS DATAINSAMLINGSMETOD TILLFÖRLITLIGHET UNDERSÖKNINGEN ANALYSMETOD... 27

6 4 EMPIRI RESPONDENT A RESPONDENT B RESPONDENT C RESPONDENT D REDOVISNING AV FRÅGOR OCH SVAR ANALYS SYSTEMUTVECKLING Användandet av modeller och metoder Användning av analyser Specifikationer Design EKONOMI Utvecklingskostnaden Konkurrenssituation RAMVILLKOR SLUTSATSER SYSTEMUTVECKLING Användandet av modeller och metoder Användning av analyser Specifikationer Design EKONOMI Utvecklingskostnad Konkurrenssituation RAMVILLKOR SAMMANFATTANDE SLUTSATSER DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Systemutveckling Ekonomi Ramvillkor FORTSATT FORSKNING REFERENSER Litteratur Internet BILAGA 1 INTERVJUGUIDE KONSULTER BILAGA 2 INTERVJUGUIDE OFFENTLIG SEKTOR BILAGA 3 RIKTPUNKTER FÖR WAI TILLGÄNGLIGHET... 69

7 1 Inledning I uppsatsens första kapitel vill vi ge en inblick i bakgrunden till det problemområde vi valt. I kapitlet presenterar vi även forskningsfråga, syfte och vilka avgränsningar vi valt att arbeta utifrån. Den här studien är ett examensarbete på (C-nivå) gjord på institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap (IES) vid Luleå tekniska universitet (LTU). Uppgiften är att göra en fallstudie inom ett systemvetenskapligt område. Syftet med vårt arbete är att identifiera några faktorer om varför inte fler webbsidor och webbportaler är mer tillgänglighetsanpassade för funktionshindrade, än vad som är fallet i dag. Studien riktar sig i första hand till studenter inom data- systemvetenskap. 1.1 Bakgrund I början av 1980-talet gjorde persondatorn sitt intåg på våra arbetsplatser och i våra hem. Persondatorn gjorde snabbt succé då den kunde utrustas med mjukvara som underlättade och effektiviserade vårt arbete eller bara för att stilla vår nöjeslystnad genom att spela spel. Under de dryga tjugo år som persondatorn funnits på marknaden, har stora förändringar skett. Utvecklingen av hårdvara har under de gångna åren gett oss mycket mer kraftfulla komponenter vilka förbättrat datorns kapacitet och prestanda. Utvecklingen har även medfört att priserna på de olika komponenterna i persondatorn har sjunkit kraftigt, vilket gynnat användaren genom en större tillgänglighet till tekniken. Utvecklingen har lett till att en större grupp människor har råd att investera i en persondator för hemmabruk. Mjukvaran har parallellt med hårdvarans förbättrade kapacitet och prestanda, kunnat utvecklas till att genomföra mer och krävande arbetsuppgifter. Utöver de mer avancerade mjukvarulösningarna har användarvänligheten utvecklats enormt. Utvecklingen har lett oss från teckenbaserat användargränssnitt till dagens mjukvara med visuellt behagliga användargränssnitt med olika funktioner som stöttar oss i användandet och interaktionen med hårdvaran. Då hårdvara och mjukvara tillsammans kunnat utvecklas och bli mer avancerad, har datorns användningsområde utvecklats och därigenom breddats från en avancerad kontorsmaskin till ett arbetsverktyg med många andra funktioner. Persondatorn i dag, är en maskin som stöttar oss i de dagliga sysslorna då vi genomför dagliga ärenden såsom bankärenden, informationssökning och köp/sälj aktiviteter. Vi använder även datorn som en kommunikationsplattform för att upprätthålla kontakten med våra vänner eller för att finna nya. Vi kommunicerar med andra

8 människor i realtid med möjlighet till att överföra stora mängder av data i form av bild, ljud och video. Möjligheten att överföra data mellan datorer möjliggjordes med Internets intåg i mitten av nittiotalet. Efter det att Internet introducerades har tillgängligheten stadigt blivit bättre och bättre. Under de gångna åren har kostnaden för tekniken blivit lägre samtidigt som vi erhållit en bättre överföringskapacitet med en utbyggd infrastruktur för dataöverföring. Olika typer av mjukvara har även hjälpt oss i att förbättra tillgängligheten till Internet. I dag finns mjukvara som stöttar normalanvändaren vid uppkoppling mot mediet, vid presentation av data i en webbläsare samt genom webbsidor och webbportaler vilka utvecklats för ökad användarvänligt. Tillgängligheten till Internet har dock inte förbättrats för alla grupper i vårt samhälle. I dag finns det en stor grupp potentiella användare vilka har någon form av nedsatt funktion, och därigenom inte kan ta del av den information och de tjänster som kan erhållas via Internet. Enligt rapporten Ett informationssamhälle för alla? Användbarhet och tillgänglighet hos statliga webbplatser, skriver Riksrevisionsverkets utredare att det finns begränsningar hos ett nittiotal statliga webbplatser vilka studerats. Det trots att det finns gott om applikationer, vilka kan bidra till att bygga upp en mycket användarvänligt webbsida eller portal för funktionshindrade med god tillgänglighet. I särtryck ur InternetWorld nr 7 år 2004, skriver Lisa Bjerre i sin artikel Bygg sajten för alla och öppna upp för nya kunder, att det utan större kostnader går att skapa en grundanpassning av webbsidor och webbportaler. De grundläggande och enkla råden hon ger i sin artikel, utifrån intervjuer hon har genomfört med utvecklare samt stöd från WAI:s riktlinjer, är att ge användaren möjlighet att förstora texten, surfa utan mus, skapa begripliga länkar, beskriva bilder med alternativ text så kallad ALT-text och rensa skräpkod. Lisa Bjerre menar att den här typen av grundanpassning inte skulle kosta mer tid och pengar vid nyproduktion av webbsidor och webbportaler. Varför utvecklas det då inte fler webbsidor och webbportaler med användarstöd för funktionshindrade? Vilka områden inverkar negativt vid utveckling av tillgänglighetsanpassade webbsidor och webbportaler? Orsakerna till att det utvecklas relativt få webbsidor och webbportaler, som är tillgänglighetsanpassade kan vara många. Områden vi misstänker har inverkan vid utvecklingsarbetet är ekonomi, ramvillkor och nyttjande av utvecklingsmodeller och utvecklingsmetoder.

9 1.2 Forskningsfråga I vårt arbete vill vi försöka finna orsaker som kan ge svar på frågeställningen: Varför utvecklas inte huvuddelen av alla webbapplikationer med användarstöd för funktionshindrade? 1.3 Syfte Syftet med vårt arbete är att försöka finna några orsaker till varför inte huvuddelen av alla webbapplikationer i dag har användarstöd för funktionshindrade. Med vårt arbete hoppas vi att kunna bidra till att webbapplikationer i större utsträckning utvecklas med stöd för funktionshindrade i framtiden. 1.4 Avgränsning I vårt arbete har vi valt att avgränsa oss till Svenska webbutvecklare.

10 2 Teori I det här kapitlet presenteras den teori som är relevant för uppsatsen ämnesområde. Vårt syfte med kapitlet är att sätta in den undersökning vi gör i ett sammanhang samt att ge läsaren en inblick i ämnet och frågeställningen. 2.1 Statistik I Sverige finns omkring 1,2 miljoner personer med funktionsnedsättning. Följande uppgifter blev tillgängliga år 2003 på hjälpmedelinstitutets hemsida (Hjälpmedelsinstitutet, 2003) rörelsehindrade reumatiker synskadade, blinda hörselskadade, döva tal- och språkskadade. 4 8 % dyslektiker. 2.2 Definitioner Här definierar vi de olika begrepp som vi i denna rapport skriver om. Dessa begrepp är centrala för rapporten och därmed tycker vi det är viktigt att läsaren får samma bild av dessa begrepp som vi har Funktionshinder Rörelsehinder Denna grupp omfattar personer med varierande grad av funktionsnedsättning. Från svårigheter att gå till att man är helt beroende av hjälpmedel för sin förflyttning. Från finmotoriska svårigheter som kan göra det svårt att hantera en mus till helt avsaknad av rörelseförmåga i händerna, vilket gör att man kanske måste styra musen med hjälp av till exempel huvudet eller inte klara det alls (Hjälpmedelsinstitutet, 2003). Grav synskada och synsvaghet Gravt synskadade omfattar även helt blinda, som därmed är beroende av speciellt utrustade datorer. Synsvaga omfattar personer med nedsatt syn som kan använda en standarddator med speciella inställningar och/eller ett generellt förstoringsprogram (Hjälpmedelsinstitutet, 2003).

11 Dövhet och hörselskada Hörselskadade och döva lär sig skriven svenska som ett andra språk, men många använder sig av läppavläsning som komplement. Som förstaspråk lär sig dövfödda teckenspråk, men många vuxna som är döva eller har en hörselskada lär sig inte teckenspråk idag (Hjälpmedelsinstitutet, 2003). Läs- och skrivsvårigheter Denna grupp omfattar personer med varierande grad av funktionsnedsättning. Det kan handla om dyslexi och olika språkstörningar. Dyslexi har blivit ett begrepp som numera kan diagnostiseras. Allt fler institutioner i samhället har accepterat dyslexi som en funktionsnedsättning. I gruppen ingår även personer med lindrigare former av läsoch skrivsvårigheter (Hjälpmedelsinstitutet, 2003). Kognitiva funktionsnedsättningar Den här gruppen omfattas av många olika typer av funktionsnedsättningar, till exempel begåvningshandikapp, minnesstörningar och demens. Att läsa text, lära in nya saker, förstå instruktioner och strukturer, kan vara svårt för personer med den här typen av handikapp. (Hjälpmedelsinstitutet, 2003) Webbapplikationer och verktyg En webbapplikation är en mjukvara (till exempel en webbsida eller delar av en större webbsida) utvecklad för användaren för åtkomst via Internet. Den primära funktionen för applikationen är att förmedla text, grafik, ljud och video till användaren. Applikationen innehåller vanligtvis information och länkar, en viss grad av interaktion och kan vara styrd av användaren, till exempel en webbapplikation där användaren lägger in en order för beställning (Pressman, 2000). De enskilda funktioner som gör att användaren kan interagera med webbapplikationen kallas för verktyg. De är inbyggda i själva applikationen och kan göra så att användaren själv kan ställa in egenskaper som passar han/henne. Verktyg kan till exempel ändra textstorleken, kontrast, radavstånd, färger och kan spela upp ljudklipp/video från webbsidan (Pressman, 2000) Tillgänglighet och användbarhet Tillgänglighet är hur användaren har tillgång till webbapplikationen, för att använda den kan det vara så att användaren bör ha tillgång till ett eller flera hjälpmedel för att ens ta del av informationen. Användbarhet är hur användaren uppfattar webbapplikationen utifrån anpassning, användarvänlighet, acceptans och kompetens. I stycke kommer vi att förklara dessa begrepp mer genomgående.

12 2.3 Människa-dator-interaktion (MDI) Vad är MDI Enligt Allwood (1998) är människa-dator-interaktion (MDI) ett samspel mellan två parter där människan har en avsikt med interaktionen och är den part som kännetecknas av flexibilitet och allmän problemlösningsförmåga medan datorn i dagsläget vanligen är enkelt regelstyrd, och har dålig förmåga att anpassa sig till användarens avsikter med interaktion. Enligt Preece, Rogers, Sharp, Benyon, Holland och Carey (1994) finns det ingen direkt fastställd definition på ämnesområdet MDI. I mitten på åttiotalet passade följande definition in - en samling processer, dialoger och händelser genom vilka en människa interagerar med en dator. En nyare och bredare beskrivning enligt Preece, et al. (1994) är att människa-datorinteraktion (MDI) är en disciplin vilken omfattar design, utveckling och implementering av interaktiva datorsystem för mänskligt bruk. Det är även en beskrivning som McCracken och Wolfe (2004) instämmer i Vad är målet med MDI Enligt McCracken och Wolfe (2004) är strävan med Human computer interaction (HCI), vilken benämns som människa-dator-interaktion (MDI) i Sverige, att göra människors erfarenhet med datorer mer produktiv, mer tidseffektiv och trevligare. Enligt Preece, et al. (1994) är målet att kunna designa datorsystem för att matcha människans behov, vilket skall uppnås genom god interaktion mellan dator och människa. Allwood (1998) är mer rak på sak. Han menar att genom en bra människa-datorinteraktion ökar produktiviteten genom att vi kan lösa de uppgifter vi förutsatt oss att göra med hjälp av datorn Vilka vetenskaper berörs MDI För att uppnå en god interaktion behöver hänsyn tas till olika sorters områden, då människa-dator-interaktion i sig inte är en vetenskap, enligt Preece, et al. (1994). Området MDI innefattas av kunskap och metoder från många olika discipliner, huvudsakligen datorvetenskap, kognitiv psykologi, socialvetenskap och ergonomiska eller mänskliga faktorer.

13 Preece, et al. (1994) anger vilka discipliner som bidrar till människa-datorinteraktionen och dess utveckling: - Datorvetenskap. - Kognitiv Psykologi. - Social och organisations psykologi. - Ergonomiska och mänskliga faktorer. - Teknik. - Design. - Antropologi. - Sociologi. - Filosofi. - Lingvistik. - Artificiell Intelligens. Ovanstående discipliner bidrar på olika sätt med kunskapsområden vilka som i sin tur bidrar positivt till att utveckla människa-dator-interaktionen i en positiv riktning Vilka utvecklingsområden består MDI Enligt McCracken och Wolfe (2004) försöker man förbättra eller utveckla följande områden: Safety säkerhet hos användare och förvaring av data. Utility verktyg/service som systemet kan tillhandahålla. Effectiveness förmågan att uppnå ett mål eller att lösa en uppgift i ett större sammanhang, att göra på rätt sak. Effiency hur snabbt en uppgift löses att göra på rätt sätt. Usability förmågan att lära och använda systemet. Appeal layout av designen, första intryck och långtidstillfredsställelse. Vilket fokus som läggs på ovanstående områden, beror på vilken typ av system eller webbsida som utvecklas, enligt McCracken och Wolfe (2004). Allwood (1998) utgår från att målet med människa-dator-interaktion är att förbättra produktiviteten, det vill säga att vara mer effektiv i vår användning av datorn. Effektiviteten kan således delas upp i tre delar; funktionalitet (funktioner i programmet klarar relevanta uppgifter), användbarhet och informationsbehov (användaren har tillgång till lämplig information för att kunna lösa sina arbetsuppgifter). Allwood (1998) menar att användbarheten i sin tur kan delas upp i fyra underdelar; anpassning, användarvänlighet, användaracceptans och användarkompetens. Allwood fokuserar även på användarvänligheten och menar att den skall delas upp i fyra underkatetegorier; åtkomlighet, förenlighet med stöd för människans mentala funktionssätt, individualisering och hjälpresurser. Vi kommer således i teoridelen, där människa-dator-interaktion behandlas, fokusera på användbarhet och framförallt åtkomlighet/tillgänglighet. Det med tanke på de stöd funktionshindrade har vid nyttjande av Internet och besökande av webbsidor. Enligt Allwood (1998) bestäms en applikations användbarhet utifrån fyra olika faktorer, anpassning, användarvänlighet, acceptans och kompetens.

14 Allwood (1998) säger att anpassning innebär att applikationen är utformad på ett sätt som optimalt följer strukturen i den uppgift som användaren försöker lösa. Användaracceptans innebär att användaren är välvilligt inställd till applikationen och har hög motivation att använda det. En positiv vilja till att använda applikationen är ett måste för att inte försvåra inlärningen i att lösa uppgiften med hjälp av applikationen eller att den används på ett slarvigt sätt, vilket kan resultera i onödiga felaktigheter. Användarkompetens innebär att användaren har tillräcklig förståelse och tillräcklig färdighet för att kunna samspela med datorn på ett effektivt sätt, säger Allwood (1998). Slutligen kommer kärnpunkten i vårat teoriavsnitt, användarvänligheten. Användarvänligheten kan delas in i fyra olika kategorier. Förenlighet med och stöd för människans mentala funktionssätt, individualisering, hjälpresurser och slutligen kärnan, åtkomlighet enligt Allwood (1998). Allwood (1998) säger även att det är viktigt att applikationen ger stöd för användarens mentala tankestruktur. Exempelvis får inte mängden information som användaren måste hålla aktuell i medvetandet vid ett visst tillfälle, för att kunna interagera med programmet, överskrida vad användaren klarar att uppmärksamma i ett givet ögonblick. Applikationen måste vara anpassad mot användarens förkunskapsnivå. Att applikationen stöder minnesprocesser och hjälper användaren i beslut, exempelvis vid val i menyer. Datoranvändare är olika menar Allwood (1998) och säger att även om det finns mycket som är gemensamt för olika människors sätt att fungera psykologiskt är det ändå mycket som skiljer. Ju mer applikationen ger stöd åt olika typer av användare att interagera med applikationen, desto större är chansen att det passar den enskilde användaren. Individualisering är alltså en viktig aspekt av användarvänlighet. Individualiseringen kan handla om val av språk, anpassning av svårighetsnivå på informationstexter och anpassning för att stödja användandet av applikationen för funktionshindrade. Kvalitén på de hjälpresurser som står till användarens förfogande är även det viktigt skriver Allwood (1998). När användaren råkar ut för problem bör det finnas effektiva hjälpresurser tillgängliga. De viktigaste hjälpresurserna är andra människor, pappersdokumentation, programmets hjälpfunktioner och andra program eller programfunktioner av stödjande karaktär. Slutligen den mest grundläggande aspekten av dem alla, tillgängligheten. Användaren måste ha tillgång till applikationen, programmet, webbsidan för att använda den, enligt Allwood (1998). Användaren i det här fallet måste ha en Internetuppkoppling samt en dator med någon form av hjälpmedel (om så behövs) för att ta del av webbapplikationen. Användaren bör även ha åtkomlighet inom applikationen det vill säga att användaren måste ha hjälpmedel som stöttar användandet av applikationen, så att rätt sak utförs och att användaren kan finna det som söks.

15 2.4 Hjälpmedel Här redovisar vi de vanligaste webbhjälpmedel som idag finns tillgängliga för människor med nedsatt syn, blindhet, färgblindhet och rörelsehinder. Vår ambition är att tillhandahålla en övergripande bild över vilka stöd som finns både som hårdvara och mjukvara och hur dessa är tänkta att fungera Tekniska hjälpmedel Punktdisplay är ett speciellt tangentbord där man med hjälp av fingertopparna känner på små rörliga metallstift som formar bokstäver. För synskadade är detta ett bra alternativ till talsyntesen. Och för de som varken kan läsa eller höra så är den mycket viktig. Punktdisplayen arbetar med en slags skärmläsare som översätter text åt den (Funka nu, 2005). Vad avser navigeringsverktyg finns det ett antal olika varianter. Det finns många olika slags ergonomiska möss, med dessa kan man peka, klicka och dra objekt på skärmen. Alternativ är en så kallad trackball för den som har svårighet med händer. Även joystickmöss finns. Den kan man sköta med hand, mun, haka eller fot (Funka nu, 2005) mjukvaru hjälpmedel Skärmläsare (screenreader) översätter det som finns på skärmen till information, som sedan presenteras i syntetiskt tal med hjälp av en talsyntes. Den kan också behandla texten genom att förstora formatet och/eller låta en punktskrift presentera informationen. En bra display ska kunna hantera informationen som läses av på olika sätt, till exempel genom att organisera länkar till en speciell lista där man väljer mellan länkarna med hjälp av piltangenterna på tangentbordet (Funka nu, 2005). Förstoringsprogram används av synsvaga för att förstora hela bilden eller bara delar av den. Ett program som har en förstoringsfunktion är webbläsaren Opera. Det programmet har möjligheter att förstora en webbsida upp till 1000 %. En stor nackdel med förstoringsprogram är att man lätt kan förlora överblicken (Funka nu, 2005). Talsynteser arbetar med skärmläsare som översätter tecken till talsyntesen så att den kan presentera text i tal. Resultat presenteras som mekaniskt och syntetiskt. Fördelen med talsyntes är att programvaran kan binda ihop bokstäver i oändliga kombinationer (Funka nu, 2005). 2.5 Ramvillkor Sverige har varit aktiva i det internationella samarbetet på handikappområdet under många år. FN:s generalförsamling införde 1993 ett antal standardregler som innebar att medborgare med funktionshinder har rätt till delaktighet och jämlikhet i samma utsträckning som andra medborgare. I och med dessa regler har medlemsstaterna det yttersta ansvaret att standardreglerna genomförs (Handikappombudsmannen, 2003).

16 2.5.1 FN:s standardregler Förenta Nationerna (FN) har utarbetat ett antal standardregler som ska tillvarata bland annat de synskadades rättigheter att ta del av information i samhället. Även om standardreglerna inte är juridiskt bindande, kan de bli internationell praxis när de används av ett stort antal stater som en folkrättslig regel. Totalt är det 22 olika regler, vi presenterar endast de regler som berör vårt ämne. Medlemsländerna ska införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig, oavsett vilka eller hur stora funktionsnedsättningar människor har. Medlemsländerna ska också se till att funktionshindrade får tillgång till information och ges möjlighet till kommunikation (Handikappombudsmannen, 2003) Svenska lagar, förordningar och riktlinjer Under många år har det pågått en debatt i Sverige om behovet av en lagstiftning för att säkra tillgängligheten för äldre och funktionshindrade i informationssamhället. Handikapprörelsen och Handikappombudsmannen har engagerat sig starkt för införande av lagar som förhindrar diskriminering och som ska säkra tillgängligheten (Sveriges Riksdag, 2003). I 1996 års IT-proposition framhöll regeringen att Sverige ska sträva efter att bli ett informationssamhälle för alla. Här poängterades det hur viktigt det är att utveckla välfärdssamhället, att öka medborgarnas livskvalitet samt att också använda IT för att stödja grupper med särskilda behov av särskilda åtgärder, till exempel funktionshindrade och äldre. Regeringen anser att handikappolitik är en demokratifråga och personer med funktionshinder ska ha lika möjligheter att röra sig i samhället. Alla medborgare har rätt att ta del av information och att göra sig hörd (Socialdepartementet, 2000). Handikappombudsmannen har till uppgift att utvärdera och förverkliga standardreglerna som FN:s generalförsamling införde Handikappsombudsmannen har konstaterat att Sverige är ett föregångsland på många områden, bland annat då det gäller lagstiftningen som omfattat stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS) (Socialdepartementet, 2000). I en förordning (2001:526) fastställer socialdepartementet de statliga myndigheternas ansvar för att genomföra handikappolitiken. Här står det att myndigheterna särskilt ska verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionshinder. För att genomföra detta arbete ska myndigheterna bland annat göra inventeringar och handlingsplaner. I förordningen poängteras också att myndigheterna vid behov ska samråda med Handikappombudsmannen (Socialdepartementet, 2001).

17 I dokumentet Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning har Handikappombudsmannen tagit fram olika riktlinjer på regeringens uppdrag. Dessa riktlinjer innehåller information för vad som krävs för att statliga myndigheter ska bli tillgängliga på Internet (Handikappombudsmannen, 2003) Finns det lagar som reglerar tillgängligheten på Internet? Det finns ingen lag som direkt reglerar att funktionshindrade har rätt att kräva tillgång till all information som finns på Internet. I Sverige har vi en bygglagstiftning som ställer krav på att den byggda miljön ska utformas så att den är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Service på arbetsplatser och i offentliga lokaler baseras allt oftare på informationsteknik, men idag finns det ingen lag som reglerar att denna teknik ska vara tillgänglig för alla (Hjälpmedelsinstitutet, 2003) W3C: s Webb Accessibilitiy Initiative (WAI) riktlinjer för tillgänglighetsanpassning WAI (Web Accessibilitiy Initiatives) riktlinjer är en del av World Wide Web konsortiet (W3C). I W3C samarbetar multinationella dataföretag, mindre företag, forskarvärlden och offentliga institutioner över världen där även EU deltar. Dessa riktlinjer avser navigering, struktur, språk och tekniska lösningar. Riktlinjerna kan ses som en checklista och den innehåller viktiga punkter, som rangordnas. Under punkten 2.6 redovisas WAI: s riktlinjer för tillgänglighet (W3C, 2002) EU:s lagar Sedan 1993 har man inom EU arbetat med att förverkliga IT-samhället. År 1997 påpekades det att det är viktigt att all offentlig information skall lagras i en sådan form att den kan presenteras i punktskrift, syntetiskt tal eller på annat sätt som gör det tillgängligt för de synskadade (Hjälpmedelsinstitutet, 2003). EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om ett direktiv som ska styra införandet av nationella regler. Om detta blir verklighet måste Sverige lämna sina lagförslag som rör IT för funktionshindrade och äldre eller som behandlar informationssamhällets tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade till EU där de övriga medlemsstaterna kan ge synpunkter och kommentarer (Hjälpmedelsinstitutet, 2003) Internationella och nationella riktlinjer om jämställdhet på webben Europeiska unionen tar en klar ställning för ökad tillgänglighet även i informationsnäten. I Mål 2 (Investeringar i människor och kompetens) rubricerat Deltagande för alla i det kunskapsbaserade samhället i handlingsplanen eeurope 2002 ett informationssamhälle för alla fästs särskild vikt vid den offentliga sektorns webbplatser och deras tillgänglighet. Där framhålls att dessa webbplatser från början måste ut-

18 formas så att funktionshindrade kan få tillgång till information och till fullo utnyttja potentialen för elektronisk samhällsinformation (Hjälpmedelsinstitutet, 2003). Handlingsplanen eeurope 2005 har som mål att bekämpa social utslagning, oavsett om den beror på särskilda behov, funktionshinder, ålder eller sjukdom. Ett centralt mål i handlingsplanen är att främja World Wide Web Consortiums (W3C) tillgänglighetsrekommendationer samt i praktiken tillämpa principen Design for All. Denna princip innebär socialt hållbar formgivning. Målet är lättanvända produkter, tillgänglig miljö och åtkomliga, effektivt fungerande tjänster. Inom IT är målet att förse maskinvara, program och hjälpmedel med egenskaper som främjar en lätt användning (Hjälpmedelsinstitutet, 2003). 2.6 Riktlinjer för användaranpassad webbdesign Vad behöver man som webbutvecklare göra för att åstadkomma en användaranpassad webbdesign? I detta stycke kommer vi att beskriva WAI: s riktlinjer och kommer nästan enbart att använda oss av grundkällan W3C (1999) och dess riktlinjer W3C: s WAI riktlinjer WAI (Web Accessibility Initiative) är grunden av ett de tillgänglighetsanpassningar som finns idag på Internet. Detta samfund ingår i W3C och är involverat i alla slags skapande av nya regler och riktlinjer för design, utveckling, verktyg och användaragenter som ska stödjas av en hel industri. Nielsen (2001) tolkar WAI i användbar webbdesign : WAI-standarden talar om vad som bör göras. På de stora webbplatserna måste man i praktiken prioritera vissa standardkrav och sedan planera för en gradvis förbättring av tillgängligheten. Nielsen menar att webbsidan ska göras om så snabbt som möjligt för att uppfylla kraven på tillgänglighet. Därefter bör man följa en viss verifieringsprocess så att alla nykonstruerade webbsidor inom organisationen, följer de standardkrav och tillgänglighetsanpassningar man beslutat om. W3C: s WAI innehåller fyra huvudsakliga undernivåer. 1. Webbinnehåll tillgänglighet och riktlinjer. 2. Mjukvaruutveckling tillgänglighet och riktlinjer. 3. Användaragenters tillgänglighet och riktlinjer. 4. XML tillgänglighet och riktlinjer. Dessa tillsammans ska bidra till målet med WAI Att webben ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionshinder. W3C samarbetar med handikapporganisationer, forskare och stater för att nå det bästa möjliga resultat. Webbinnehåll och tillgänglighet är den del av WAI som riktar sig till webbutvecklare av alla slag. Det är denna undernivå vi kommer att fokusera på eftersom den går igenom övergripande hur en webbsida bör göras tillgänglig.

19 Mjukvaruutvecklingens riktlinjer är till för programmerare som utvecklar program som ska stödja funktioner och tillgänglighetsprinciperna W3C förespråkar. Användaragenter är den mjukvara som är tillägnad funktionshindrade och ska läsa av en webbsida på ett sätt som passar de funktionshindrades behov. Riktlinjerna för dessa agenter ska stödja programmerare i utvecklingen av mjukvaran. XML: s tillgänglighetsprinciper bygger på att sänka barriärerna för tillgänglighet för användare med funktionshinder av alla slag Webbinnehåll tillgänglighet och riktlinjer Denna undernivå i WAI är den mest prioriterade. W3C jobbar hela tiden med att ta fram lösningar för människor med syn-, hörsel-, förstånds- och neurologiska handikapp. Tillgänglighetens riktlinjer är skapade för att webbinnehållet ska bli tillgängligt för människor med funktionshinder och är till för alla webbutvecklare globalt, men även för utvecklare av verktyg. Denna undernivå innehåller flera riktlinjer som strävar att säkerställa två mål: Att information och dokument ska vara tillgängliga oberoende av vilket funktionshinder man har, vilken webbläsare eller dator man har. Att göra innehåll förståeligt och navigerbart. Språket ska vara lätt och klart för användaren. Det ska finnas lätta navigeringsmekanismer på sidorna och om det tilldelas orienteringsinformation, om var användaren befinner sig så ökar tillgänglighet och användbarheten. Dessa riktlinjer innehåller tre prioriteringsgrader. En riktlinje med prioriteringsgrad; ett måste följas av webbutvecklaren, annars kommer en eller flera användargrupper finna att information/dokument är otillgängliga. två betyder att utvecklaren borde följa riktlinjen, annars kommer en eller flera användargrupper att tycka det är svårt att komma åt information/dokument. tre är något en utvecklare kan följa, annars kan en eller flera användargrupper att tycka det är svårt att komma åt information/dokument. Nedan redovisar vi WAI:s fjorton riktlinjer kring tillgänglighet. Riktlinje 1: Tilldela jämställda alternativ till ljud och grafiska innehåll. Med alternativ till ljud och grafiskt innehåll menas att ska lägga till beskrivande text till grafiska objekt, som bilder, symboler, animeringar, applets, video ljud och så vidare. Tillförande av ljud eller video kan också användas som alternativ till text för att hjälpa användare som har läsproblem (Prioritet 1).

20 Riktlinje 2: Lita inte endast på färgsättningen. Om färgsättningen ensamt används för att uttrycka information, så kan användare med defekt färgseende ej se skillnad på vissa färger och användare med monokroma skärmar eller icke visuell skärm kan heller inte ta del av informationen på sidan. Samma sak gäller om förgrund eller bakgrund inte har nog kontraster. För riktpunkter: Se bilaga 3. Riktlinje 3: Använd kodningspråk (markup) och formatmallar (style sheets) och gör det på rätt sätt. Sidor där ostrukturerad kodning sker kan orsaka problem när användare med speciella program ska läsa av sidan. Om det till exempel används tabeller för att styra layout kommer sidan sannolikt inte att vara tillgänglig eller bli svårare att navigera i specialiserade program. För riktpunkter: Se bilaga 3. Riktlinje 4: Klarlägg det naturliga språket i texten. I dokumentet ska utvecklare ange vilket huvudspråk som används, därmed kan speciella program, till exempel talsynteser och brailleläsare utvecklade för funktionshindrade automatiskt läsa av det nya språket om det görs ändringar i dokumentet. Utvecklare kan också förklara vad olika förkortningar betyder. Detta medför också att sökmotorer kan hitta dokument baserat på sökord och språk. Läsbarheten ökar inte bara för funktionshindrade utan för alla användare på webben. Om inte ändringar i det naturliga språket anges så kan de bli oläsbara för en brailleläsare eller annat speciellt program. För riktpunkter: Se bilaga 3. Riktlinje 5: Skapa tabeller som visas upp korrekt. Tabeller ska endast användas till att visa information som är till för tabeller, datatabeller. Man ska inte använda dessa för att styra layout. Tabellerna utgör ofta ett problem för de med skärmläsare. Vissa användarprogram tillåter användare att navigera mellan celler så att tabellskrifter kan läsas, men då måste tabellerna vara rätt kodade annars ges inte tillräckligt med information till programmen. För riktpunkter: Se bilaga 3.