Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Lännäsbacken 5

Transkript

1 2015 Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Lännäsbacken 5 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Annika Kindblom Förskolechef Vår vision Rågens Förskolor ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Inledning och bakgrund Denna plan utgår från diskrimineringslagen och skollagen. Den har framtagits för att vi på Rågens Förskolor ska främja barn och vuxnas rättigheter och arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Denna plan är utarbetad utifrån Riktlinjer för arbetet med likabehandlingsplaner (Skolverket genom Barn- och elevombudet. juni 2006). Den utvärderas, följs upp och omarbetas inför varje verksamhetsår i samband med verksamhetsberättelsen och kvalitetsredovisningen. Bakgrund och uppdrag Enligt skollagen skall huvudmannen se till att det finnas en likabehandlingsplan i varje förskola. I läroplanen för förskolan (Lpfö) uttrycks det "Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller annan kränkande behandling."

2 Definition - Vad är kränkande behandling? Begreppet "kränkande behandling" används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar inklusive diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, kön eller av sexuell natur. En viktig utgångspunkt är att den som upplever en kränkning alltid skall tas på allvar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde Kränkningar är ett uttryck för makt eller förtryck Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för kränkande begrepp) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms Mål Inom Enskede/Årsta/Vantörs förskolor ska varje individ känna sig trygg, respekterad och uppmärksammad. All personal på förskolorna arbetar för en miljö där det finns tydliga gränser mot oacceptabla beteenden. Verksamheten genomsyras av pedagogiska insatser som syftar till att förebygga kränkningar kopplade till kön, religion/trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder. Metoder i det förebyggande arbetet Barnmiljö I lek och aktiviteter lär sig barnen att visa respekt för varandra, lyssna när andra talar och att undvika negativa kommentarer eller uttryck. Vi har återkommande samtal i barngruppen utifrån värdegrund om allas lika värde och hur vi beter oss mot varandra. Vi arbetar aktivt med att visa att alla kan leka med alla och att alla duger som de är. I syfte att förhindra att något barn stängs ute får inbjudningskort till t ex. kalas inte delas ut i förskolan. Barn behöver veta hur vuxna gör för att kunna forma sina egna förhållningssätt. Pedagogerna är därför alltid goda vuxenförebilder. Pedagogerna är aktiva i barnens vardag, uppmärksamhet ges till varje enskilt barn.

3 Vi ger barnen verktyg för att bygga upp sitt självförtroende och självkänsla. Vi arbetar aktivt för att bygga upp ett förtroende mellan barn/pedagog och mellan föräldrar/pedagog. Grunden till det läggs vid inskolningen. Återkoppling av barnets vardag sker, vid lämning och hämtning. Föräldrar ska känna sig säkra på och trygga med att arbetslaget agerar, observerar, dokumenterar och följer upp händelser. Vi arbetar för att förhindra att syndabockar utses vid konflikter i gruppen. Vi hjälper barnen att lösa konflikter och visa varandra med handen och säga stopp, jag vill inte eller att lyssna på kompisen som kanske gråter som protest. Alltid med stöd av pedagog. Vi arbetar för en trygg, lärande och stimulerande inne- och utemiljö som förhindrar utanförskap. Vi arbetar för ett nära samarbete och daglig dialog med föräldrarna som bidrar till ett ömsesidigt informationsutbyte som ska förhindra att utanförskap uppstår. Vuxenmiljö Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på förskolornas anslagstavlor. Vid önskemål kopieras de till vårdnadshavarna. Under föräldramöten presenteras likabehandlingsplanen och diskussioner om allas ansvar och skyldigheter gås igenom. Respektive arbetslag ansvarar för att likabehandlingsplanen lyfts och förankras hos brukarna. Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka förskolans verksamhet. Kontakt tas vid de tillfällena med arbetslaget för att bestämma tid för besök. Alla vuxna reagerar direkt vid misstanke om att kränkningar förekommer. Personalen får fortlöpande kompetensutveckling i värdegrundsfrågor på studiedagar och arbetsplatsträffar. Ansvarig för att så sker är förskolechefen. Arbetsprocess om kränkande behandling uppmärksammats Vårdnadshavare, barn eller personal rapporterar misstänkt kränkande behandling till någon i arbetslaget. En handlingsplan upprättas. Förskolechefen informeras. Information lämnas till vårdnadshavare snarast efter det att någon i verksamheten fått kännedom om händelsen Informationen dokumenteras utifrån en färdigställd mall. Arbetslaget sammankallas av förskolechef eller den pedagog/övrig personal som får kännedom om händelsen. En huvudansvarig för ärendet utses. Information samlas snarast in från berörda genom samtal med: - det utsatta barnet (om det är möjligt pga. barnets ålder och utveckling) tillsammans med vårdnadshavare - den eller de som utfört kränkningarna (om det är möjligt pga. barnets ålder och utveckling) tillsammans med vårdnadshavare - pedagoger/annan personal på förskolan. - respektive vårdnadshavare.

4 - arbetslaget gör en kartläggning av det material som framkommit. - kartläggningen analyseras och tolkas sedan av arbetslaget i samarbete med förskolechefen. - Åtgärder föreslås utifrån arbetslagets analys. Handlingsplan mot mobbing Definition av mobbing Mobbing är när en eller flera personer systematiskt utsätter en eller flera personer för negativa handlingar, fysiskt, psykiskt eller bägge delarna vid upprepade tillfällen under en viss tid. Negativa handlingar Negativa handlingar består i det här sammanhanget främst av hånande kommentarer, det kan även handla om hot, elaka eller obehagliga saker som andra inte tycker om att höra eller utfrysning där någon utan ord och slag grimaserar eller gör fula gester och vänder ryggen till när det sker för att irritera eller såra. Fysiskt kan det bestå av slag och knuffar. Vad säger läroplanen En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhälle vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen Verksamheten ska präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt (Lpfö s.7). Om mobbing förekommer gör vi så här: Pedagogen kartlägger rollerna och utreder vad som hänt Alla berörda får ge sin version Alla inblandade föräldrar informeras så snabbt som möjligt efter att kartläggningen är gjord (det kan innebära ett par dagar) Pedagogerna ger stöd både till den mobbade och till de som mobbar genom att punkterna under förebyggande arbete intensifieras Pedagogerna observerar och följer upp arbetet tills situationen åter stabiliseras Avdelningsansvarig ansvarar för att dokumentation av händelsen sker.

5 Handlingsplan för barn som utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling av personal på förskolan Vad säger läroplanen Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. (Lpfö s.3) I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. (Lpfö s.5) Så här arbetar vi för att förebygga att vuxna kränker eller diskriminerar barn: Vi lägger stor vikt vid hur vi talar med barn, om barn och till barn. Vi är ständigt uppmärksammade på samtalstonen. Tillsägelser utan förklaring kan vara exempel på kränkande behandling. Att ofta använda ordet nej är en indikation på att samtalsklimatet inte är gott. Att personal i förskolan talar om barnens föräldrar, har synpunkter på tider etc. ska inte förekomma i barngrupp. Alla vuxna skall vara förebilder för barnen och föregå med gott exempel. Vi samtalar regelbundet i arbetslagen om hur vi vuxna bemöter barnen. Om diskriminering eller kränkning förekommer gör vi så här: När någon personal på förskolan anser att en arbetskamrat behandlar barn kränkande ska denne omgående tala med personen det berör, avdelningsansvarig och förskolechef. Om någon anställd på förskolan själv anser sig ha bemött barn på ett sätt som kan eller har upplevts kränkande ska denne omgående kontakta en arbetskamrat och/eller avdelningsansvarig och vid behov förskolechef för att få stöd i att hitta andra arbetsmetoder och be om ursäkt. Föräldrar som upplever att egna eller andras barn behandlas på ett kränkande sätt, ska uppmanas att kontakta förskolechefen.

6 Handlingsplan för föräldrar som utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling av personal på förskolan. Vad säger läroplanen Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. (Lpfö s.12) Så här arbetar vi för att förebygga att vårdnadshavare till barn på förskolan inte kränks eller diskrimineras: Vi bemöter alla föräldrar positivt, respektfullt och lyhört Vi samtalar med och bemöter barnens föräldrar respektfullt och utan fördomar eller dömande förhållningssätt. Att kunna alla föräldrars namn, är ett exempel på att bemötas med respekt Vi utgår från att alla föräldrar vill sina barns bästa. Tydlighet är viktigt i mötet med vårdnadshavare, att möta föräldrar med annan bakgrund eller med andra livsvillkor än jag själv, kräver att vi ser på oss själva och våra uppfattningar ut ett kulturellt perspektiv Att vara nyfiken på människors olika levnadsvillkor och uppfattningar och att lyfta fram olikhet och mångfalt som positivt i vårt arbete med barnen och deras familjer är ett sätt att få ökad kunskap om andras sätt att tänka och uppfatta världen Om diskriminering eller kränkning förekommer gör vi så här: Vårdnadshavare som anser att de utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling av någon som arbetar på förskolan ska omgående ta kontakt med förskolechefen som vidtar åtgärder för att händelsen upphör. Vårdnadshavare som anser att de inte får gehör eller stöd för sin uppfattning hos förskolechefen ska vända sig till avdelningschef för förskolan i Enskede/Årsta/Vantör SDN Ansvarsfördelning Det åtgärdande arbetet gäller kränkningar mellan barn såväl som mellan vuxna och barn. Om du blivit kränkt eller ser någon bli kränkt, eller om du som vårdnadshavare är orolig för ditt eget eller andras barn, vänd dig i första hand till någon personal på förskolan. Du kan också vända dig direkt till förskolechefen. All personal på förskolan tar vid misstanke om kränkning itu med situationen och arbetet med att stoppa kränkningarna påbörjas. Samtal hålls med inblandade barn

7 och vårdnadshavare, händelsen dokumenteras skriftligt. Insatserna utvärderas och följs upp av förskolechefen i samverkan med arbetslaget. Verksamhetsansvarig chef ansvarar för genomförande och uppföljning Övriga ansvarsområden inom organisationen: Förskolechefen Avdelningsansvarig Barnens ansvarspedagoger Rutiner Utvecklingssamtal Föräldrainformation Dokumentation Varje enskild åtgärd från såsom telefonsamtal och möten dokumenteras skriftligt och samlas i en särskild mapp för ärendet. Dokumentationen består av: Händelseblad/dokumentation om händelseförloppet Åtgärdsplan Uppföljning Aktiva åtgärder Berörd personal ska fortlöpande informeras om ärendets gång och uppföljning. Förskolechefen och avdelningsansvarig ansvarar för uppföljningen av varje ärende. Uppföljning i form av samtal ska ske tre gånger inom fyra veckor efter det att ärendet startades. Samtal ska ske med den som utsatts, de som utsätter samt med vårdnadshavarna. Förankring av vår likabehandlingsplan Vid inskolning av nya familjer presenterar de ansvariga pedagogerna vår likabehandlingsplan och uppmärksammar särskilt föräldrarna till vem ska vända sig till om de upplever att de själva, deras barn, andras barn eller familjer utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling. Pedagogerna lyfter upp, presenterar och arbetar med valda delar av likabehandlingsplanen under t ex. föräldramöten och föräldrasamtal. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på förskolornas föräldraanslagstavlor för den som vill läsa mer. Likabehandlingsplanen ingår i introduktionsprogrammet för nyanställd personal Uppföljning, utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen I samband med upprättandet av den årliga kvalitetsredovisningen revideras likabehandlingsplanen.

8 På arbetsplatsträffen i september lyfter vi och diskuterar likabehandlingsplanen. Regelbundet under året görs detsamma på våra reflektionsmöten, syftet är att alltid hålla den levande. De eventuella justeringar och förändringar som görs i likabehandlingsplanen kommuniceras med samtliga medarbetare. Nuläge Vi här på Lännäsbacken har ett öppet klimat mellan pedagoger. Detta gör att vi kan ge konstruktiv kritik till varandra. Om det blir missförstånd med varandra då går man direkt till den personen. Alla uppskattar att vi har ett sådant öppet klimat. Vi försöker vara så bra föreblider så möjligt. Vi tror på att barnen inte gör som vi säger utan gör som vi gör. Vi respekterar barnen integritet både vid blöjbyte och vid matsituationen. Vi uppmuntrar de att smaka på maten men aldrig tvinga, vi vill att matsituationen ska vara lustfylld. Våra barn tycker om att komma till förskolan. Våra vårdnadsinnehavare känner sig trygga att lämna barnen på förskolan. Om de inte är nöjda med något tar de upp direkt, vilket gör att vi kan uträtta det med engång. Vi diskuterar kontinuerligt på APT eller reflektionstid om vår barnsyn. I barngrupperna händer det dagligen konflikter i olika situationer som vi behöver jobba vidare med. Vi pratar med barnen om det som hänt. Vi tar upp det på våra avdelnings reflektioner och försöker hitta förbyggande arbete. Det brukar alltid bli bättre när vi ser i helhetssyn varför barnet regerade på det sättet. Vi stöttar det barnet att hitta rätt verktyg i sin vardag. Vi samtalar kontinuerligt både med barnet, föräldrar och varandra om vårt förhållningssätt i olika situationer. Vi påminner barnen hur man ska vara en bra kompis. Våra styrkor Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter själva med närvarande av en vuxen. I en konflikt tar den vuxne inte någons parti utan låter barnen berätta sin version av händelsen. Vi ser och uppmuntrar det som är positiv hos barnen. Vi vuxna uppmärksammar och lyssnar in barns värderingar Vi lyssnar aktivt och bejakande på barnen för att ge de ökat inflyttande och delaktighet Vi samtalar med barn om olika människors förutsättningar. Vi ger samma förutsättningar till pojkar och flickor. Vi tilltalar barnet med sitt namn inte med sitt kön, t.ex. flickor. Vi står upp för demokratiska värderingar. Vi stöttar barnen som behöver hjälp att komma in i barngruppen.

9 Vi arbetar aktivt att stärka alla barns språk både svenska och modersmålet. Vi uppmuntrar barnen som har samma modersmål att prata med varande på det språket. Vi ser över miljön så att den är inbjudande för varje barn utifrån sina förutsättningar. Vi har tydliga regler gällande ansvarsbarn ute på gården. Alla pedagoger är ansvariga för alla barn oavsett avdelning. Vi ger barnen alternativ i konfliktsituationer, saker som de kan göra istället för att bara säga stopp. Utvecklingsområden Vi upplever att vissa barn inte vill hålla i handen när vi ska gå iväg. De retas och kränker varandra. Vi tänker att vi ska bestämma vem som ska hålla i vem istället för att lämna över detta ansvar till barnen eftersom de visar att de inte kan klara av det. På det sättet hoppas vi att mindre fokus kommer att läggas på vem som ska hålla i vem, då vet de innan vem som är deras gå-kompis. När det gäller vår utemiljö måste vi ständigt påminna varandra om att vara närvarande med barnen. Det hjälper också mycket om vi ordnar aktiviteter och lekar. Vi ska försöka att minska stunderna då alla barn är på gården samtidigt. Några kan i de flesta fall ta iväg en grupp barn på t.ex. promenad eller gå till parken. Vid planeringar när vi samarbetar över avdelningarna kan vi bestämma på morgonmötet vilka barn som ska gå iväg så går det smidigare. Aldrig låta barnen ha långa spadar, sopkvastar eller innebandyklubbor utan att en vuxen deltar eftersom många barn använder dem för att slå på varandra. Det finns en tendens i barngruppen att tala om könen på ett stereotypt sätt. Killarna förknippar sig själva som starka och snabba medan flickorna i större utsträckning förknippar sig som söta och rosa. Detta är ett utvecklingsområde, vi kan t.ex. mera medvetet välja litteratur som motverkar detta. Vi kan även uppmärksamma varandra på när vi upprätthåller dessa mönster. Vi ska tänka på att vara ensamma så få situationer som möjligt eftersom vi måste ha möjlighet att gå iväg och t.ex. byta en blöja, hjälpa på toaletten eller lösa en konflikt utan att de andra barnen då behöver lämnas ensamma.

10 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Diskussioner med föräldrarna sker i olika forum ex, hämtning o lämning, utvecklingssamtal, omvända samtal, informationsmöten inför inskolning. Tillsammans med barnen på samlingar, intervjuer, genom samtal m.m. Med de små barnen att vara nära och konkret visa barnen hur man tar kontakt med varandra men också genom att arbeta mycket med språket mellan barn och mellan vuxen barn. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtliga pedagoger på avdelningarna, kökspersonal, förskolechef, IT pedagog och vår handledare/coach har diskuterat tillsammans hur och vad vi ska tänka på i vårt likabehandlingsarbete. Detta har gjorts på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Alla avdelningar diskuterat detta på sina avdelningsmöten. Förskolechef, handledare/coach och IT pedagog diskuterar detta på sina planeringsmöten. Samtliga medarbetare på Stövargatan ska nu få läsa igenom det nya utarbetade förslaget och skriva under på att de har förstått på ett mer tydligt och konkret sätt, på hur man arbetar och utvärderar likabehandlingsplanen. Resultat och analys 2015 Förebyggande åtgärder Mål och uppföljning All personal inom förskolan ska arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärd Vi vuxna är goda förebilder för barnen. Vårt förhållningssätt mot barnen präglas av gemensamt kända riktlinjer. Vid upptäckt av kränkande handlingar tar vi upp det direkt. Vi har en kontinuerlig dialog med föräldrarna i vårt arbete mot kränkande behandling. Vi utformar en trygg lekmiljö såväl inomhus som utomhus. Vi uppmuntrar positivt beteende. Vi arbetar med konfliktlösning. Vi använder oss regelbundet och medvetet av reflektioner och diskussioner av olika ämnen och händelser. Under de år barnen är hos oss skall vi vuxna lära barnen reflektera över sitt handlande genom att ställa frågor som: Hur kände du? Hur tänkte du?

11 Hur tror du att din kamrat kände sig? Hur skulle du vilja att det var? Vad blir dina kompisar glada över? Vid det förebyggande arbetet kan vi använda oss av: Värdegrundsdiskussioner i personalgruppen Utbildning för personal. Dagliga samtal med barnen. Rollspel. Sagor rim ramsor. Utvecklingssamtal. Föräldramöten - föreläsningar eller olika diskussionsforum. Reflektion Motivera åtgärd Akut åtgärd vid kränkande behandling Stöd till det utsatta barnet Se till att han/hon har tillgång till en trygg zon Ta reda på vad som hänt Lyssna aktivt och empatiskt Undvik motbeskyllningar Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Personalen på avdelningen och förskolechefen Ansvarig Alla vuxna som är på förskolan Datum när det ska vara klart Pågår kontinuerligt Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi uppmuntrar positivt beteende. Vi arbetar med konfliktlösning. Vi använder oss regelbundet och medvetet av reflektioner och diskussioner av olika ämnen och händelser. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Barn - barn Uppmärksamma och prata med barnen om vad som hänt. Använd hur frågorna.

12 Visa att beteenden som skadar andra eller gör andra ledsna inte är acceptabla. Involvera alltid föräldrar och förskolechef vid upprepande tillfällen av kränkningar eller vid kränkningar riktade mot ett och samma barn. Dokumentera alla åtgärder som görs. Följ alltid upp det som hänt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vuxna - barn Var rak genom att reagera och säga till om någon vuxen (personal, förälder) beter sig kränkande mot ett barn/barnen. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. Lyssna in situationen För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande. Informera förskolechefen i allvarliga fall. Denne kan sedan vid behov vända sig vidare till verksamhetschef och personalavdelning. Kontakta förskolechefen för en anmälan till socialtjänsten om det finns oro för att ett barn far illa i sin familj. Dokumentera och följ upp alla åtgärder i samband med diskriminering/kränkningar. Rutiner för uppföljning Vi uppmuntrar positivt beteende. Vi arbetar med konfliktlösning. Vi använder oss regelbundet och medvetet av reflektioner och diskussioner av olika ämnen och händelser. All personal på förskolan samtalar kontinuerligt med varandra och med förskolechef och vår handledare/coach. I samband med verksamhetsberättelsen och kvalitetsredovisningen av respektive avdelning samt planeringsdagar. Föräldrar enkäter och medarbetarbetar enkäter. Rutiner för dokumentation Dokumentationen ska ske på särskild blankett. (bilaga) Arkivera dokumentationen. Uppföljning och utvärdering av planen ska göras inför verksamhetsberättelsen och kvalitetsredovisningen varje år. Det ska ske i samband med att arbetet med att en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling påbörjas. Uppföljning och utvärdering görs gemensamt på planeringsdagar under vår och höst. Avdelningarna utvärderar sitt likabehandlingsarbete i slutet av varje termin och är själva ansvariga för detta i samband med att de arbetar med arbetsplanen. Revidering av planen kommer att göras i juni 2015 (ansvarig förskolechef) Ansvarsförhållande Alla vuxna som är på förskolan.