Master of Science Gestalt Psychotherapy

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Master of Science Gestalt Psychotherapy"

Transkript

1 Master of Science Gestalt Psychotherapy Fältets påverkan och narcissistiskt beteende Hur reflekterar verksamma gestaltterapeuter? Fråga inte vad världen behöver Utan vad som får ditt hjärta att sjunga, för vad världen behöver är människor med hjärtan som sjunger okänd Av UllaCarin Andersson T 41 Dissertation 1 februari 2011 Handledare: Dr. Sari Scheinberg Tackord Abstract 1

2 1 Inledning Uppsatsens disposition 6 1:2 Undersökningens syfte 6 2 Forskningsfråga 8 3 Metod 10 3:1 Litteraturstudien 10 3:2 Urvalskriterier litteraturstudien 10 3:3 Reflektioner kring validitet och reliabilitet litteraturstudien 11 3:4 Avgränsningar och begränsningar litteraturstudien 11 3:5 Etiska och politiska överväganden litteraturstudien 12 3:6 Metod för analys av litteraturstudien 12 3:7 Den Empiriska studien 13 3:8 Urvalskriterier den empiriska studien 13 3:9 Validitet och reliabilitet den empiriska studien 14 3:10 Avgränsningar och begränsningar den empiriska studien 14 3:11 Etiska och politiska överväganden den empiriska studien 15 3:12 Metod för analys av den empiriska studien 16 4 Litteraturstudien 17 4:1 Begreppet narcissism 18 4:2 Myten om Narkissos 19 4:3 Andra perspektiv på narcissism 20 4:4 Det existentialistiska perspektivet 21 4:5 Ett utvecklingspsykologiskt perspektiv 21 4:6 Ett socialpsykologiskt perspektiv 23 4:7 Ett kulturanalytiskt perspektiv 24 4:8 Ett gestaltteoretiskt perspektiv 25 4:8:1 Fenomenologin 26 4:8:2 Dialogisk existentialism -Jag- Du relationen 26 4:8:3 Holism - Fältteorin 27 4:9 Vår tids diagnoser 29 4:10 Begreppet diagnos 29 4:11 Terapirummet 32 4:12 Kultur 34 4:13 Kultur och narcissism 34 4:14 Brist på intimitet 36 4:15 Bakgrund - samhällskultur - Fält 37 4:16 Budskap och samhällskultur 38 5 Analys och resultat av den empiriska studien 40 5:1 Analysstrategi 41 5:2 Analysfaser 41 6 Resultat - De intervjuades berättelser 45 2

3 6:1 Typologiska kännetecken- narcissism och terapirummet 46 6:2 Typologiska kännetecken- narcissism och samhällskultur 47 6:3 Typologiska kännetecken- samtidsdiagnoser 48 6:4 Generella kännetecken 50 7 Diskussion 55 7:1 Generaliserbarhet 56 7:2 Framtida forskning 56 8 Slutsatser 56 8:1 Reflektioner - vad har jag lärt mig? 57 8:2 Bidrag till teori och praktik 57 9 Referenser litteratur Bilagor 65 1 INLEDNING 3

4 Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och de psykosociala fenomen som påverkar människors identitet, kultur och de sammanhang vi lever i. Med utgångspunkt från detta intresse och engagemang, utbildade jag mig på tidigt 70-tal till socionom och socialarbetare. Senare kom jag att vidareutbilda mig inom psykodynamisk och systemisk terapi och arbetade bl.a en period som familjerådgivare i co terapi tillsammans med en manlig gestaltterapeut. Det gestaltterapeutiska förhållningssättet stämde med mitt sätt att arbeta och möta människor började jag den fyraåriga mastersutbildningen till gestaltpsykoterapeut vid Gestalt Akademin i Skandinavien. Under gestaltutbildningen saknade jag diskussioner, reflektioner och kopplingar till de sociologiska och samhällskulturella perspektiven och att de medvetandegjordes och lyftes i terapirummet. Som terapeut vill jag se individen i ett vidare perspektiv och uppmärksamma krafter i omvärlden som finns men inte alltid syns men som påverkar vårt beteende och förhållningssätt. Jag tänker att människor som har ett djupt behov av tillhörighet och anpasslighet blir bärare av ett lidande och en oförmåga som samhället ytterst bär på men inte vill eller av olika skäl inte tar ansvar för att möta. Som socialarbetare och terapeut tycker jag mig ha sett och hört att människor håller tillbaka och förnekar för dem viktiga livsvärden och istället uttrycker tillstånd av att må dåligt. Min reflektion är, att mycket av det som skapar balans i förhållande till vår omvärld innehåller värden som inte ryms inom vår västerländska samhällskultur. Jag uppfattar att vi lever i en samhällskultur som i sin helhet är djupt "störd" och att många människor idag uttrycker ett illabefinnande men som mer och mer tenderar att individualiseras och förklaras med fler och fler diagnoser. Beteenden patologiseras och betraktas som sjuka och onormala när de i själva verket uttrycker något om människans förhållande i vårt samhället. Som socialarbetare, hälsoarbetare och terapeut har jag observerat och reflekterat över hur vi människor samspelar i utvecklandet av normer och värderingar och beteenden. Min upplevelse är att vi de senaste åren utvecklat en samhällskultur där budskap och förväntningar förstärker ett egocentriskt och självupptaget beteende som ligger nära det man brukar benämna som narcissism. Det blir särskilt tydligt via de mediala budskapen och inte minst då det gäller Bloggar, Facebook, Twitters. Det som gäller är att synas i media och TV-shower, skriva självbiografi eller att ha ett eget matlagningsprogram. Jag upplever även en förskjutning när det gäller politikerrollen där numera den personliga populariteten fått en större betydelse än de ideologiska budskapen. Massmedias budskap skapar behov som vi förväntas identifiera oss med. Att bli idol, bli känd och berömd, bli lyckad, nå en maktposition, vara vältränad 4

5 och vacker, bli något bättre och annat än den man är. Det sårbara, sköra och svaga, det otillräckliga och det misshagliga skall gömmas undan eller döljas. Det som inte ingår i den perfekta, idealiserade yttre bilden föraktas och är något vi ska skämmas över. Det är pekuniära intressen som styr i samhället och detta verkar leda till ökad själviskhet, stärkt makt för vissa på bekostnad av gemenskap och solidaritet Det är förvirrande budskap där massmedia å ena sidan förmedlar vem och hur man ska vara rätt och å andra sidan har jag mitt samvete och är inte alltid klar över vilka behov jag egentligen har. Jag har själv negativa upplevelser av, vad jag kallar narcissism, från såväl arbetslivet som privatlivet. Människor som i olika situationer öppet ignorerat mina och andras gränser och som hänsynslöst satt de egna intressena främst. De har visat brist på empati och har använt och utnyttjat människor i sin omgivning. Jag kan känna igen narcissistiska behov och drag hos mig själv. Jag är kvinna född i Sverige i början av 1950 talet. Jag är uppvuxen i en familj där jag upplevt förväntningar och krav på att leva upp till mina föräldrars behov och önskningar. Jag har på sätt och vis varit en narcissistisk förlängning och jag har mina sårbara punkter. Jag är första generationen med akademisk utbildning och har varit duktig högpresterande flicka. Aldrig med känslan av att vara good-enough. Andras behov har varit i fokus och jag har lärt mig anpasslighet där mina egna behov varit otydliga för mig själv. Det har funnits en längtan efter att känna mig älskad för den jag är istället för i vad jag gör. Jag har uppfyllt andras behov, varit duktig och har klarat mig själv. Mitt ämnesval hänger samman med mitt intresse och min hypotes om att det finns budskap i samhällskulturen som förstärker utvecklandet av narcissism i vårt nutida västerländska samhälle. Ett annat skäl till mitt ämnesval är att jag med denna master vill knyta ihop mina erfarenheter och reflektioner från ett trettiofemårigt yrkes - och ett snart sextioårigt liv. Jag har även ett personligt intresse av att fördjupa min kunskap och medvetenhet kring narcissism och jag vill värna om fenomen i samhället som gynnar nära äkta och genuina möten människor emellan. Jag är medveten om att mina frågeställningar och mitt sökande såväl i litteratur som i intervjufrågor styrt och påverkat mitt förhållningssätt till ämnet. 1.1 Uppsatsens disposition 5

6 Jag börjar i rapporten med att beskriva mitt syfte, forskningsfrågan, metod och analysmetod. Först beskriver jag litteraturstudien och därefter den empiriska studien. Jag redogör för vad jag hittat för teorier och forskning som knyter an till mitt ämne i den litteratur som jag tagit del av. Därefter redogör jag för de intervjuer som jag genomfört. Jag presenterar först resultat av litteraturstudien och därefter den empiriska studien. Slutligen redovisar jag en avslutande diskussion, egna reflektioner, resultat och vad jag lärt mig. 1:2 Undersökningens syfte Det har i olika sammanhang slagit mig att normer och värderingar och beteenden 1 på olika sätt speglar den tid och den samhällskultur vi lever i. Jag är intresserad av att utforska om vi i vår nuvarande tidsanda och kultur utvecklat en samhälls- och livsstil där budskap på olika sätt bidrar till och förstärker beteenden som påverkar våra mellanmänskliga relationer och känsla av gemenskap på ett negativt sätt så att det hotar hälsa och välbefinnande. Jag tänker här på egenskaper och beteende man brukar benämna som egoism, arrogans, självupptagenhet, individualism och empatibrist. Det som brukar vara kännetecken på narcissistiskt beteende. För att få en så bred belysning av ämnet som möjligt, har jag sökt i psykoanalytisk, socialpsykologisk och kulturanalytisk teori. Jag har även sökt efter svar i den gestaltteoretiska litteraturen. Min avsikt är att belysa olika väsentliga faktorer vid utvecklandet av identitet och vad som är gynnsamma förutsättningar för hälsa och välbefinnande i dagens samhälle. Jag har följande fem syften med denna undersökning. Jag är nyfikenhet på om budskap och förväntningar i samhällskulturen förstärker utvecklandet av narcissistiskt beteende. Jag vill göra kopplingar till det gestaltiska perspektivet och särskilt till fenomenologin, existentialism och fältteorin där termerna kontakt, awareness, dialog och helhetsperspektiv är fokus. Jag vill utforska hur verksamma gestaltterapeuter, med lång erfarenhet, gör en koppling mellan fältet och dess inverkan då det 1 Med beteende avser jag här handlingar, uppförande eller reaktioner - sätt att vara och förhålla sig till omgivningen. 6

7 gäller de problem de möter hos sina klienter och om de känner igen narcissistiskt beteende i dessa sammanhang. Jag vill öka min och andras kunskap och medvetenhet kring fenomenet narcissism och narcissistiskt beteende. Jag tänker att du som läser denna uppsats har anknytning till gestalt och är intresserad av att förstå mänskligt beteende utifrån såväl utvecklingspsykologiska teoribildningar som samhällskulturella teorier och socialisationsforskning ( värderingar, intressen, genus, etnicitet). Jag tänker och hoppas att människor med politiskt intresse eller uppdrag skall läsa den, få insikter och inspireras då det gäller att utveckla ett samhälle i balans och harmoni. 2 Forskningsfråga 7

8 Jag vill utforska om det finns fenomen 2 och budskap i vår västerländska samhällskultur 3 som bidrar till och förstärker det som utmärker narcissism och narcissistiskt beteende. Jag är intresserad av vad det har för betydelse för de mellanmänskliga relationerna. Jag är också intresserad av att utforska om gestaltterapeuter reflekterar angående fältet och dess inverkan på de problem klienterna söker terapi för med fokus på narcissistiskt beteende. Jag är intresserad av att undersöka narcissism utifrån de fem punkterna angivna under kapitel undersökningens syfte. Eftersom jag undersöker narcissism både teoretiskt och empiriskt har jag valt ut frågor som jag funnit relevanta för litteraturstudien och frågor som är relevanta för den empiriska studien. Jag inser att detta är en mycket ambitiös ansats och jag har därför avgränsat mitt utforskande till följande frågor. Huvudfråga Förstärker vår tids västerländska samhällskultur narcissistiskt beteende? Underfrågor För att nå en bättre förståelse har jag identifierat flera mindre och klargörande frågor som jag delat in i tre huvudteman. Dessa har varit en hjälp och guide både i litteraturstudien och i den empiriska studien. Terapirummet: Med detta avser jag det sammanhang där man benämner, möter och beskriver beteenden. Tidsandan och samhällsfaktorer: Tidsanda avser summan av alla de budskap, signaler och normer som påverkar oss genom att tala om vad som är rätt och fel, värt att sträva efter, vad framgång är, hur vi ska leva och för att vara rätt och göra rätt saker, vilket beteende som anses som normalt och vad som är för avvikande.( Tidsandan /Tidsverkstaden) 2 Med fenomen avses här typ av skeenden där man försöker förklara individens förhållningssätt och individuation såväl intellektuellt som känslomässigt. Hur människor uppfattar, i detta fall, fenomen som ligger i linje med det man allmänt benämner narcissism, narcissistiska budskap, narcissistiskt beteende, värderingar och normer. (egen sammanfattning) 3 Med kultur avses här allt det som påverkas av de omgivande förhållandena. I varje land, religion, grannskap, bekantskapskrets, släkt, familj och arbetsgrupp finns en kultur. Föräldrar påverkar sina barns värderingar och barnen utmanar och påverkar sina föräldrars agerande. (Liljeström 1979) 8

9 Samtidsdiagnoser: Med samtidsdiagnoser 4 menas symtom och beteenden som fått en medicinsk diagnos och som anses typiska i vårt nutida västerländska samhälle. (Se bilaga 4) Underfrågor Litteraturstudien Hur beskriver man i litteraturen narcissistiskt beteende? Hur beskriver man i litteraturen narcissism kopplat till samhällskultur? Hur ser man i litteraturen på narcissism utifrån ett existentialistiskt perspektiv? Hur ser man i litteraturen på narcissism utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv? Hur ser man i litteraturen på narcissism utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv? Hur ser man i litteraturen på narcissism utifrån ett kulturanalytiskt perspektiv? Hur ser man på narcissism utifrån det gestaltiska perspektivet? Underfrågor Empiriska studien I den empiriska studien har jag utgått från de tre underfrågorna enligt ovan. Jag utarbetade en intervjuguide (bilaga 2) som jag använde för att få svar på följande frågor. Vilka upplevelser och reflektioner har erfarna gestaltterapeuter kring narcissism? Hur reflekterar erfarna gestaltterapeuter om fenomenet narcissistiskt beteende och vår tids samhällskultur? Gör erfarna gestaltterapeuter kopplingar av fenomenet till fältet? Reflektion: Jag är medveten om att min subjektivitet inför ämnet också styrt urval av litteratur och de frågor jag sökt svar på. I litteraturstudien var både frågeställningar och associationer många och det var svårt men nödvändigt att avgränsa. De frågeställningar som jag valde under intervjuguiden kanske påverkade och styrde informanterna men var en nödvändig hjälp för att jag 4 Tillits och samlevnadssjukdomar 9

10 skulle kunna fokusera på ämnet och möjliggöra genomförandet av studien inom tidsramen. 3 Metod För att beskriva begreppet narcissism har jag valt ett narrativt, ontologiskt förhållningssätt. Jag har valt att kombinera en litteraturstudie och en empirisk kvalitativ studie. För att analysera materialet har jag använt en metod för litteraturstudien och en annan metod för den empiriska studien. Jag kommer i detta metodkapitel att ha två huvuddelar. Först går jag igenom metod för urval och insamlande av materialet till litteraturstudien samt metod för analys av det materialet. Därefter metod för insamlande av det empiriska materialet samt metod för analys av detta material. Jag börjar med att presentera metoden för litteraturstudien och därefter presenterar jag metoden för den empiriska studien. 3:1 Litteraturstudien I litteraturstudien utgår jag från vad andra teoretiker och författare har skrivit. Jag är medveten om att det inte går att få en objektiv beskrivning av materialet då det är upplevelsebaserat och urvalet är styrt av min egen intresseinriktning. Jag utgår från tidigare forskning och litteratur utförd av andra. 3:2 Urvalskriterier litteraturstudien Jag har valt att undersöka litteratur som behandlar narcissism och narcissistisk kultur. Litteraturen beskriver inte fenomenet enbart som en individuell företeelse utan kopplar även till kulturella och relationella sammanhang. Mitt huvudsakliga sökord har varit narcissism. Jag har sökt i gestaltlitteratur och i annan litteratur för att få svar på min fråga angående kopplingen mellan fenomenet och samhällskulturen/ fältet. I huvudsak har jag valt svenska och engelska texter och sökt efter litteratur och artiklar som behandlade ämnet. Jag har sökt på olika bokförlag i Sverige och utomlands och har sökt inom både gestalt psykoanalytisk, psykodynamisk och socialpsykologisk litteratur. Jag har också sökt litteratur med ett kultteoretiskt perspektiv. Jag började med att gå igenom litteratur som jag hade kännedom om sedan tidigare och därefter letade jag vidare i den referenslitteratur man där använt 10

11 sig av. Jag har också via vänner, kollegor och andra professionella fått tips om litteratur och artiklar i mitt uppsatsämne. För artiklar, litteratur och övrigt har jag i huvudsak valt Google som sökmotor. Som sök ord har jag, i olika kombinationer, använt: narcissism, narcissistisk kultur, övergivenhet, främlingskap, samhällskultur, kränkning, bekräftelse, borderline, självet, identitet, socialisation, depression, tillitssjukdomar, personlighetskaraktär, samhällskultur, fält, relation, dialog, kontakt, empati. 3:3 Reflektioner kring validitet och reliabilitet litteraturstudien Vid bedömning om resultatet av en studie är tillförlitligt bedömer man studiens reliabilitet. Man bedömer då hur väl man undersökt det som man avsåg att undersöka i studien (Kvale 1997). När man prövar om man har undersökt det man avsåg kallas detta validitet (Kvale 1997). Har jag undersökt om vår tids västerländska samhällskultur förstärker narcissistiskt beteende och gav studien svar på frågan? När det gäller litteraturen så har jag medvetet sökt information och uppgifter som berört de fenomen som har en förstärkande effekt. Jag har i litteraturen även fått svar på det motsatta dvs. vad som inte förstärker narcissistiskt beteendemönster. 3:4 Avgränsningar och begränsningar litteraturstudien Då jag sökt artiklar och litteratur har jag huvudsakligen sökt svensk, engelsk och amerikansk litteratur och sökt under rubrik narcissism och narcissistisk kultur. Jag har hittat adekvat dansk och tysk litteratur och forskningsartiklar men jag behärskar inte originalspråket och valde bort dessa i originaltext. De finns dock nämnda av andra teoretiker och en del omnämns i den svenska litteraturen. 3:5 Etiska och politiska överväganden litteraturstudien När det gäller litteraturstudien redovisar jag vad andra forskare och teoretiker skrivit och uttalat. Jag har försökt vara självreflexiv men mitt urval och analys av litteratur styrs oundvikligen av mina personliga avväganden och intresseinriktning. Jag har hela tiden med min egen hypotes om vilka faktorer i fältet som påverkar oss som människor, våra värderingar och vår självuppfattning. Mitt personliga ideologiska ställningstagande styr vad en 11

12 positiv människosyn innebär beträffande mänskliga rättigheter, samtyckesetik, frihet, jämlikhet och integritetsskydd. Risken är att jag med detta moraliserar över dem som har andra åsikter om hur de vill leva sitt liv. Jag vill poängtera att jag inte gör anspråk på att sitta på någon sanning om hur livet ska levas. Jag har i mitt urval av litteratur medvetet sökt efter en ideologisk balans där den kritiska rösten inte enbart talat emot narcissistiskt beteende. Jag har kopplat fenomenet med politiska och ekonomiska faktorer och utgått från att politiken är underordnad ekonomin. Jag utgår inte från att min uppfattning är densamma som andra människors. Jag lyfter faktorer från litteraturen som kritiskt belyser när politiken inte motsvarar vad som är viktigt och väsentligt för det mänskliga livet, gemenskap och solidaritet i samhället. 3:6 Metod för analys av litteraturstudien För att göra en nödvändig avgränsning använde jag en frågeguide som hjälp att fokusera då jag sökte i textmaterialet. Mina underfrågor blev ledande och jag delade in dessa under tre huvudteman (sid 8-9). Terapirummet - Hur beskriver man i litteraturen narcissistiskt beteende? - Hur ser man i litteraturen på narcissism utifrån existentialism, utvecklingspsykologi, socialpsykologi och kulturteori? - Hur kan man koppla det gestaltiska perspektivet till fenomenet? Tidsandan och samhällsfaktorer - Hur beskriver man i litteraturen narcissism kopplat till samhällskultur? Samtidsdiagnoser - Finns det kopplingar i litteraturen till vår tids sjukdomsdiagnoser? Jag har analyserat litteraturen utifrån tre steg. 12

13 1. Först valde jag ut litteratur och artiklar som beskrev begreppet narcissism. Jag sökte efter teorier då det gäller människans personlighetsutveckling och identitetsskapande med fokus på fenomenet. (kap 4:1) 2. Därefter sökte jag ett resonemang och diskussion angående narcissism om och hur faktorer i samhället och omgivningen påverkar den inre personlighetsstrukturen, identitet och mänskligt beteende (kap 4:3-4:8,) 3. Sist sökte jag i litteratur och artiklar där man gjorde en koppling av narcissism och samhällskultur (kap 4:9-4:16). 3:7 Den Empiriska studien För att utforska gestaltterapeuternas erfarenheter och specifika upplevelse av fenomenet valde jag ett narrativt och fenomenologiskt, hermeneutiskt förhållningssätt och valde kvalitativ intervju som metod ( Kvale, 1997). Jag ville ha möjlighet att under intervjun ställa fördjupande frågor för att få förtydliganden och möjlighet att verifiera mina tolkningar av det informanten berättade. 3:8 Urvalskriterier den empiriska studien. Mina intervjuer omfattar fyra verksamma gestaltterapeuter som jag kände till sedan tidigare och medvetet valt ut utifrån deras erfarenheter av att vara verksamma i ett såväl individuellt som strukturellt sammanhang. Informanterna består av en man och tre kvinnor i ålder år. En har varit verksam i drygt 10 år och tre i mer än 20 år. Jag kontaktade dem först via ett informerande brev och därefter muntligen och berättade kort om mitt ärende och syftet med att intervjua dem. Samtliga svarade ja och intervjutid bokades. I samband med intervjun fick de skriftlig information och undertecknade vid intervjutillfället ett skriftligt samtycke (bilaga 1). Informanterna var från början positivt inställda och jag mötte inte några svårigheter när det gällde att genomföra intervjuerna. 3:9 Validitet och reliabilitet den empiriska studien 13

14 När man ska bedöma om resultatet av en studie är tillförlitligt bedömer man studiens reliabilitet. Man bedömer då hur väl undersöks det som man avsett att undersöka i studien (Kvale 1997). Fick jag svar på hur erfarna gestaltterapeuter reflekterar kring fenomenet? När man prövar om man undersökt det man avsåg att undersöka kallas detta validitet (Kvale 1997). Har jag i den empiriska studien fått svar på frågan om vår tids västerländska samhällskultur förstärker narcissistiskt beteende? 3:10 Avgränsningar och begränsningar i den empiriska studien Mitt urval består av fyra nu verksamma gestaltterapeuter med minst tio års erfarenhet och som är aktiva i olika teoribildningssammanhang. Den empiriska studien har genomförts i Skandinavien med utgångspunkt i svensk samhällskultur. Studien har genomförts inom ramen för Gestaltakademin i Skandinavien. Risken med det empiriska resultatet är att det inte är generaliserbart då informanterna verkar inom gestaltvärlden med fokus på den egna upplevelsen av fenomenet, begrepp och teorier. När det gäller reliabiliteten finns en risk i att urvalet är för litet. Det finns ytterligare en risk i att informanterna tillhör en grupp som kommit långt i sin medvetenhet och utveckling. Hade resultatet blivit annorlunda om jag intervjuat fyra andra gestaltterapeuter eller även intervjuat psykodynamiskt skolade terapeuter? Vid intervjuerna reflekterade informanterna kring fenomenet och kopplade spontant in samhällsfaktorer och kulturella aspekter. Den halvstrukturerade intervjun var en naturlig process och efter hand associerade informanterna till nya kopplingar och en del frågor besvarades spontant. Det blev tydligt att begreppet narcissism av samtliga kopplades till den psykiatriska diagnosen och jag skulle kanske från början ha varit tydligare med att jag inte avsåg den patologiska betydelsen av narcissism utan beteende. Jag är en del av fältet och i intervjusituationen liksom i övriga processen vill jag vara självreflexiv. Jag vill låta olika röster och åsikter höras och är medveten om att jag på intet sätt är objektiv utan även min röst påverkar processen. Genom mitt val av fenomenet i förhållande till fältet/-samhällskulturen är risken att jag avgränsat och uteslutit andra möjliga kopplingar. Samtidigt har 14

15 det varit nödvändigt att avgränsa frågeställningen med fokus kring själva fenomenet och reflektioner kring detta. Man kan ifrågasätta om frågorna och intervjun påverkat informanternas reflektioner och uppfattning gällande kopplingar kring fenomenet och samhällskultur. Informantens reflektion och sätt att uttrycka sin uppfattning är en reflektion i stunden där de egna tankarna, orden ger associationer till nya tankar och uppfattningar liksom intervjuaren med sina frågor och följdfrågor. 3:11 Etiska och politiska aspekter - den empiriska studien. Jag är medveten om att när det gäller intervjustudier och empirisk forskning finns vissa frågor som man måste ta hänsyn till och som skall följa genom hela forskningsprocessen. För deltagarna inom psykologisk forskning skall särskild hänsyn tas till de etiska frågor som rör frivillighet, integritet och anonymitet.(kvale 1997) När det gäller svensk forskning måste kraven vara uppfyllda då det gäller; Informationskravet syftet, frivilligheten och upplägget. samtyckeskravet deltagarna bestämmer själva sin medverkan. konfidentialitetskravet alla uppgifter och personer skyddas. nyttjandekravet insamlade uppgifter får endast användas för forskningsändamålet. En annan viktig etisk aspekt är om forskningsprojektet tillfört något av värde och inte vållat obehag. Som forskare måste jag vara uppmärksam på och ta ansvar för den möjliga skada eller förväntade fördelar för intervjupersonerna, även för den grupp de representerar och deltagandet i undersökningen kan medföra. Jag har i urvalsprocessen varit noga med vilka personer jag tillfrågat och jag har muntligen och skriftligen informerat dem om studiens syfte och tillvägagångssätt. Samtliga intervjuade undertecknade ett samtycke ( bilaga 1). Personliga uttryck och känslor är en viktig tillgång utifrån det fenomenologiska och narrativa förhållningssätt jag valt. Min avsikt var att intervjun präglades av öppenhet och flexibilitet och att intervjusituationen fokuserade på informantens upplevelse. Informanterna representerade för mig auktoriteter inom det gestaltterapeutiska fältet och detta kan ha påverkat mig vid intervjutillfället och förhållningssättet vid analysen av materialet. Forskningsintervjun är ett samspel mellan forskaren och den intervjuade och bygger på att bägge parter finner ämnet intressant och att ny kunskap utvecklas genom dialogen. 15

16 Samtliga intervjuade bekräftade efter intervjun att ämnet var intressant och att intervjun utvecklat nya tankar. För att den intervjuade skulle känna sig trygg och fri valde jag att informanten var anonym och fick tala fritt om sina erfarenheter och reflektioner. Varje intervju har behandlats konfidentiellt. Jag har tagit bort och maskerat sådan information som kan leda till en speciell person. Deltagandet var frivilligt och intervjusituationen har präglats av ömsesidig respekt och tillit. Samtliga intervjuer har skett i lokal den intervjuade samtyckt till och med stängd dörr. Eftersom mötet och kontakt är centralt inom gestalt har jag eftersträvat att uppnå detta mellan mig och informanten. Intervjuerna har spelats in med den intervjuades godkännande och därefter transkriberats. Samtliga informanter gjorde korrigeringar och godkände därefter transkripten för vidare analys i min studie. Jag bedömde detta som särskilt viktigt då frågorna tangerar ideologiska och politiska spörsmål och jag har av moraliska och etiska skäl funnit det särskilt viktigt att informanten känt sig trygg i anonymitetsskyddet. När det gäller själva transkriberingen kommer etiska aspekter in då det gäller att göra den intervjuade rättvisa. Jag kan aldrig komma ifrån att det är jag som gör en tolkning av det som den intervjuade berättat. Jag har under skrivandet av rapporten varit medveten om och har reflekterat kring dessa aspekter och gjort avväganden vid genomförandet. 3:12 Metod för analys av den empiriska studien För att få vägledning inför intervjuerna utformade jag en intervju guide (se bilaga 2). Mitt syfte var att intervjun mera utformades som ett samtal. Fokus var de förutbestämda frågorna men de anpassades och formades efter hur intervjun utvecklades. Jag utformade frågorna i förhoppning om att de skulle inspirera informanten att berätta så öppet och naturligt som möjligt. Jag ställde följdfrågor då jag upplevde behov av förtydligande eller fördjupning. Jag utgick från tre huvudteman och rubriker (kap 2) och därunder utformades relevanta frågeställningar. För att informanten skulle reflektera kring fenomenet inledde jag med att visa en bild av modellen FAMA 5 (bilaga 3). Av samma anledning visade jag bild 2 (bilaga 4) för att informanterna skulle reflektera kring begreppet samtidsdiagnoser. Jag valde att använda en halvstrukturerad intervjuform då jag som intervjuare ville ha frihet att under intervjun följa informantens associationsbanor och kunna ändra ordningsföljden på frågorna och 5 Fältanalys med awareness. 16

17 komplettera med andra frågor jag uppfattade som relevanta i stunden. Steinar Kvale definierar den halvstrukturerade intervjun (1997, s 13) som en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening Forskningsfrågan och valet av ett fenomenologiskt perspektiv innebär att resultatet av den empiriska studien presenteras utifrån fenomenet och det är informanternas upplevelser av fenomenet jag använt. Först gjorde jag en intervjuguide och testade den i en provintervju med en erfaren terapeutkollega. För att få svar på det jag önskade behövde jag ytterligare precisera frågorna. Jag diskuterade mycket och länge med min forskningshandledare för att få hjälp avgränsa och välja ut de mest relevanta frågorna. Jag gjorde ytterligare provintervjuer och därefter fann jag en fungerande intervjuguide. (bilaga 2) För att analysera det empiriska materialet valde jag att använda metoden EPP 6. Metoden ger en deskriptiv, kvalitativ meningsstruktur av det studerade fenomenet, i detta fall gestaltterapeuters reflektioner kring narcissism och förstärkningsfaktorer i fältet. Clark Moustakas (1994) beskriver att syftet med EPP är att utifrån människors berättelser och upplevelser få fram vad dessa betyder för dem. Ur de individuella berättelserna kan en generell eller allmän betydelse av upplevelsen härledas och däri det väsentliga eller meningsstrukturen. Analysbördan ligger på mig som forskare och min uppgift är att använda min reflektiva förmåga för att få fenomenets meningsstruktur att visa sig. Det gäller att hitta en mening som gäller generellt och inte en specifik, utpekad situation. Det slutgiltiga resultatet består av en karakteristik av fenomenet. Jag kommer i kapitel 5 beskriva analysstrategi och faser. 4 Litteraturstudien Jag har undersökt om man kan förstå narcissism som ett beteende i interaktion och som en effekt av vår tids västerländska samhällskultur. Min huvudfråga är Förstärker vår tids västerländska samhällskultur narcissistiskt beteende. För att få svar på min forskningsfråga har jag undersökt litteratur som behandlar narcissism och narcissistisk kultur. Litteratur som beskriver fenomenet individuellt men även kopplar till kulturella och relationella sammanhang. I detta kapitel kommer jag att redovisa vad jag funnit utifrån olika perspektiv att se på fenomenet. I uppsatsen använder jag termen med hänvisning till beteendemönster som kan kopplas till begreppet narcissism. Jag redovisar 6 Empirical Psychological Phenomenological Method 17

18 först hur man kan definiera begreppet, myten om Narkissos och därefter redovisar jag följande perspektiv: existentialistiskt perspektiv utvecklingspsykologiskt perspektiv socialpsykologiskt perspektiv kulturanalytiskt perspektiv gestaltteoretiskt perspektiv Slutligen utvecklar jag begreppet diagnos och sist kopplar och utvecklar jag kulturperspektivet. 4:1 Begreppet Narcissism Mitt huvudsakliga intresse har fokus på hur man kan förstå narcissism och om det finns samhällskulturella samband med fenomenet. Hur kan man påverka och förebygga negativa effekter. Jag förklarar här begreppet narcissism utifrån olika perspektiv på identitetsbildning. Min avsikt är att beskriva begreppet, egenskaper som brukar kopplas till fenomenet och vad som kan ligga bakom beteendet. Det finns omfattande psykoanalytisk litteratur om narcissism och betydelsefulla teoribildare är Kohut som 1971 publicerade The Analysis of the self och Kernberg som 1975 publicerade en alternativ teori i "Borderlinetillstånd och patologisk narcissism (McWilliams 2003). När jag använder narcissistisk personlighetstyp eller störning avser jag psykiatrins verksamhetsfält och där diagnosen ställs med stöd av kriterier enligt den amerikanska manualen DSM-lV 7 som innehåller standarddiagnoser för nu kända psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar. DSM lv beskriver diagnostiseringskriterier och utgår dels från narcissistisk personlighetsstruktur och personlighetsstörning och beskriver en grandios självbild, betraktandet som överlägsen, briljant, perfekt och unik. En personlighet som kräver beundran, förmåner och som utnyttjar andra för att nå sina mål. McWilliams (2003) beskriver kontaktlöshet som central och betonar känslor av skam, avund, idealisering och nedvärdering som primära försvar. "Objektrelationer präglade av erfarenheter av att ha blivit utnyttjad, att själv utnyttja andra för att bevara och återupprätta en skör, respektive skadad självaktning. All narcissism är inte patologisk och det är viktigt att komma ihåg att många människor kan ha narcissistiska drag utan att ha en narcissistisk personlighetsstörning. En grundläggande narcissism dvs. positiva känslor för 7 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 18

19 den egna personen är nödvändig både för att känna individuell tillfredsställelse och för att leva ett gott samliv med andra. 4:2 Myten om Narkissos Enligt nationalencyklopedin betyder narcissim självkärlek; förälskelse i det egna jaget; härlett från myten om den av självkärlek besatte Narkissos. Ordet narcissistisk kommer från den grekiska myten om Narkissos. Här en förkortning av Ovidius version av myten: Narkissos var son till nymfen Liriope och flodguden Cesifus. Han var mycket vacker och en dag får nymfen Eko se honom och blir våldsamt förälskad. Eko låter varken andra tala ifred eller kan tilltala någon förrän denne själv sagt något. Hon kan bara upprepa de sista ord hon hört yttras. Vid ett tillfälle går Narkissos vilse i skogen och ropar finns det någon här? - Här svarar Eko. Han ropar då Kom och får samma svar men kan inte se någon. Då Eko stiger fram och kastar sig i hans famn flyr Narkissos i skräck. må jag hellre fly än att du får makt över mig! - Makt över mig upprepar Eko. Eko gömmer sig skamsen och olycklig i skogen med sin längtan och sorg och tynar bort och endast rösten återstår. En dag har en av Narkissos försmådda fått nog och ropar till himlen av vrede må han själv älska dock utan att få den han älskar. Gudinnan Nemesis hör bönen och leder Narkissos till en källa. När han dricker från källan ser han en spegelbild och faller i djup beundran av den vackra synen. Omedvetet åtrår han sig själv och brinner av längtan. Han utgjuter sitt hjärta - den andre är lika ivrig som jag att bli omfamnad, lika ofta som jag sträcker fram mina läppar för att bli kysst gör han detsamma - varför undgår du mig på detta vis? Till slut inser Narkissos att han brinner av kärlek till sig själv. Sorgen tar hans kraft och till slut stilla som när snö smälter i solen tynar han bort. Alldeles innan han dör ropar han till den andre Farväl och Eko svarar Farväl.(Petterson/ Stoltz) Pettersson/Stoltz (1986) förstår psykoanalytiskt myten så här: Narkissos mor var varken människa eller gudinna, hon var nymf. Modern saknade en egen stabil identitet och befann sig i ett gränsland. Enligt myten är Narkissos resultatet av att flodguden Cesifus våldfört sig på Liriope. Det manliga har dominerat och krossat det kvinnliga som lett till förlusten av att vara och istället finns ett tvångsmässigt görande. Frågar man en narcissistisk person vem denne är får man ofta veta vad de gör (en patriarkalisk kraft). Eko är Narkissos kvinnliga motpol. Hon kräver spegling hon blir en röst utan kropp. Spegelbilden kan ses som symbol för själen och detta förstår till slut även Narkissos men han tar inte vara på denna insikt utan drunknar i självömkan över att inte få den han älskar. Eko är också vår egen röst som kommer tillbaka till oss själva. Kunde bara Narkissos sagt jag älskar dig så skulle Eko upprepa dessa ord och han skulle känna sig älskad och helhetlig. Rösten har stor betydelse för en människa och kan vara ett uttryck för vår inre människa. Socialpsykologen Thomas Johansson (1999) lägger ett existentialistiskt perspektiv på myten om Narkissos och ställer frågan: Narkissos sökande kanske inte enbart handlar om egoism och egenkärlek, utan kanske lika 19

20 mycket om ansvaret inför och begäret efter den Andre? En Andre som det är svårt slita sig ifrån eftersom ögonkontakten trollbinder och skapar ett utrymme för en subjektifierande relation dvs. ett genuint möte. Detta möte med den Andre präglas då av fascination och det är vid mötet ansikte mot ansikte man lär känna den Andre och i detta förstärks sökandet och begäret. Något av att se sig själv i den Andres ansikte, ett annat jag. Det handlar alltså om ett möte ansikte mot ansikte och detta är det som verkligen möjliggör en relation utan objektifiering av den Andre. Vår relation med oss själva är alltid objektiv på grund av reflektionens inneboende distans (Ibid.). 4:3 Andra perspektiv på narcissism Jag använder här begreppet narcissism då det beskriver beteende 8 på såväl individ som samhällskulturellt plan och som ligger nära det som beskriver den narcissistiska personligheten till skillnad från den neurotiska 9. Narcissism är inget nytt begrepp utan har funnits länge och används för att beskriva många olika företeelser. Det som kan anses nytt är utbredningen hos den nutida människan. De psykiska problem vi möter i vårt västerländska samhälle har ändrat karaktär (Hostrup 2000, Yonteff 1993, Wilkinson/Pickett 2010). De klassiska neuroserna har blivit mindre vanliga och människor plågas numera av svag självkänsla, tomhet, depressioner, skam och identitetsproblem. (Seldén 2008, Hjort 2006). Detta är symtom som man brukar hitta inom det som beskrivs som narcissistisk personlighetsstörning.(dsm lv) Självet har en central betydelse och gestaltterapeuten Judith Beerman- Zeligson uttryckte det så här vid en föreläsning i Göteborg 19 maj 2010: Självet kan ses som den struktur som reglerar självkänslan och förmågan att kunna behålla psykiskt välbefinnande vid yttre och inre frustration. Självet formas och påverkas i samspel med den omgivning man vistas i (Sigrell 2005, Kohut 1986). Jag kommer i de följande kapitlen att presentera olika perspektiv då det gäller självet och identitetsbildning. 4:4 Det existentialistiska perspektivet 8 Iakttagbart sätt att uppföra sig.( Norstedts Svenska ordbok 1990) 9 Präglas av självosäkerhet och kan uppleva svårigheter med att förverkliga sig själva då de egna behoven kommer i konflikt med kraven man har på sig själv. En inre konflikt och ambivalens ( moralångest avseende gör jag rätt- gör jag fel) kan leda till symtom som oro, spänning, ångest, sömnproblem och depression (Cullberg 1975). 20

21 Inom gestalt betonar man relationen, mötet och kontakten med en Annan och dialogen har en särskild betydelse då det gäller vår personliga utveckling (Buber 1994, Hostrup 2002, Yontef 1993). Jag har valt att inleda med ett klargörande kring det existentialistiska perspektivet. Det existentialistiska perspektivet betonar just längtan efter ett subjektivt möte och möjligheten till det. Buber menade att omoral är att utnyttja och att göra den Andre till ett objekt (ett Det). På detta sätt förnekas den Andre en subjektiv existens och bekräftelsen att bli ett Du (Buber 1994, Sällström 1986). Enligt Buber (1997) utmärks det mänskliga varandet genom den dialektik som skapas mellan upprättande av distans och träda i relation. Andemeningen är att det är bara det som vi har distans till som vi kan träda i relation till genom den inneboende självständigheten som finns just i distansen. Det som utmärker människan är att hon kan gestalta sig själv för sig själv och att det i den självständigheten skapas något mer än enbart livsrum. Först när en självständig varelse står inför ett sammanhang, som framstår som självständigt existerande motpart, är värld till (Ibid.) Det mänskliga samhället och samvaron utmärks av att personer bekräftar varandra i samhällets alla nivåer. Relationsakten möjliggörs via språket genom tilltal och beredskap stå till svars (Ibid.)..att förstå att alla ord innehåller känslor, alla ord innefattar även andra ord, ibland innehåller de ljud eller musik, ibland hela berättelser, ibland hela liv. Tom Andersen1995 Buber menade också att om vi skulle börja förmedla oss utan kontakt så skulle möjligheten till mänsklighet vara förlorad. Det äkta samtalet förutsätter accepterandet av det annorlunda hos motparten dvs. bekräftelse och bejakelse av den Andre. Sann mänsklighet blir till i äkta möten och i medvetenheten om den andres personliga närvaro vilket innebär att man i relation till den Andre föreställer sig vad denne tänker, känner, vill och uppfattar i hennes verklighet dvs. empati och sympati (Ibid.) Buber har alltså en relationistisk ståndpunkt och skulle förmodligen inte förklara narcissism utifrån intrapsykiska processer utan utifrån det som sker i mellanrummet mellan Jag och Du (egen reflektion). 4:5 Ett utvecklingspsykologiskt perspektiv De flesta utvecklingsteorier utgår från att när vi föds särskiljer vi oss inte som ett jag och ett du utan lever i symbios med de primära vårdgivarna. Utvecklingspsykologin betonar barnets behov av att bli speglat för sin egen skull (Kohut 1986). Kohut betonar spegling, idealisering och ett alter 21

22 ego och det väsentliga i att integrera dessa tre för att uppnå sund narcissism. Hos narcissistiskt störda personer saknas ofta denna förutsättningslösa spegling. Oftast hänger detta samman med föräldrarnas egna behov av att istället bli speglade av barnet (Hotchkiss 2003). Istället för att utveckla sitt genuina själv och en stabil identitet, utvecklar barnet en anpassning till omgivningens förväntningar och utvecklar ett falskt själv (Ibid.) Då barnet inte får den bekräftelse av föräldrarna det har behov av, vänds dessa istället inåt och ingår istället i det grandios-exhibitionistiska självet (Ibid.) Bristande spegling kan visa sig genom idealisering av andra och som ett tvång att omgivningen hela tiden ska bekräfta individen. På detta sätt utövas kontroll över andra. Narcissistiska föräldrar är oftast mera bekymrade för sig själva och de egna behoven, mera självupptagna och icke bespeglande (Hotchkiss 2003). Narcissister behöver lära känna sig själva genom att skilja ut sig från föräldravärlden vilket vi genomgår under vår personlighetsutveckling i det objektrelationsteorin och Margaret Mahler benämnde separationsindividuationsfasen (egen reflektion). Separationen är nödvändig för att utveckla en egen identitet, ett själv och att uppfatta sig som ett separat jag med förmåga uppfatta ett separat annat du. kontakt inbegriper två människor åt gången och tre parter, varje person i kontakt med sig själv och var och en i kontakt med andra Virginia Satir(1989) Ju mera relationen jag-du klarnar ju mera kan barnet uppleva det första objektet som helt dvs. både god och ond i en och samma person (Klein 1975). Blir barnet avvisat och övergivet och inte korrekt speglat av en mogen förälder riskerar det att polarisera känslan i depressivitet och värdelöshet då de egna behoven och känslorna visar sig (Ibid.) När det gäller aggressiva känslor, särskiljandet av de egna behoven från moderns har Laura och Fritz Perls skrivit om aggressivitetens betydelse och vikten av ett adekvat speglande i "Ego, hunger and aggression". (Perls 1992). Otto Kernberg är en annan betydelsefull psykoanalytiker och teoretiker som bidragit till ny förståelse av narcissism. Kernberg menar att det finns olika typer av narcissism och skiljer på normal vuxen narcissism och patologisk. Både Kohut och Kernberg har genom sina observationer medverkat till att personer som tidigare ansågs olämpliga för psykoanalytisk behandling istället fick möjlighet till detta. Psykoanalytikern Donald Winnicott betonar moderns förhållningssätt och barnets omnipotenta illusion. Genom att vara good enough mothering får hon barnet att förstå att det inte kontrollerar sin omvärld. Modern anpassar sig initialt till att uppfylla barnets behov och att successivt utsätta barnet för frustration för att lära barnet ta egna steg. Barnet bygger en inre trygghet genom att uppleva tillräckligt goda erfarenheter i livet (Winnicott 1973). 22

23 Reflektion: När man som människa hamnar i kris är det viktigt att kunna återskapa det inre trygghetsförrådet och att man tidigt i livet har skapat en plats där det goda kan tas emot. Varje människa måste hitta en punkt där hon är hos sig själv. Varje människa som inte vill skäras sönder av världen måste hitta punkten där hon inte kan angripas, grytet under bröstbenet eller en bit öken inuti det egna hjärtat. / Kerstin Ekman Knivkastarens Kvinna 4:6 Ett socialpsykologiskt perspektiv Enligt det utvecklingspsykologiska perspektivet beror narcissism på kvaliteten i de tidiga mötena. Inom socialpsykologin menar man att individer föds predisponerade för socialitet och vi föds in i en social struktur (Johansson 1999). Den process som individen genomgår i barndomen kallas socialisation och därigenom blir man medlem i samhället. Inom socialpsykologin skiljer man inte ut de primära vårdnadshavarna utan narcissism har sin grund i bristande trygghet och adekvat spegling från omgivningen (Johansson 1999). Det finns alltid en möjlighet att vi kan bli kränkta eller uppleva skamkänslor i mötet med andra och därför behöver man söka ett skydd. Narcissism kan betraktas i sitt sammanhang och behöver inte vara ett förhållningssätt som genomsyrar hela självet hos individen (Ibid.). Att växa upp i ett samhälle där man lär sig att bemöta andra med misstänksamhet, vara uppmärksam på faror och att kämpa för att överleva, kräver andra förmågor än i ett samhälle där man är beroende av empati, ömsesidighet och samarbete (Wilkinson/Pickett 2009). För att utveckla en positiv självkänsla krävs att vi uppträder och framträder i överensstämmelse med de rådande normer och regler som gäller i olika sociala sammanhang och som ger oss positiva känslor. (Stafström 2008) Att ha en positiv självkänsla innebär att de reflektioner man gör kring sitt eget jag syftar till att stärka såväl självkänslan, som ens förmåga att umgås med sin omgivning (Ibid.) 4:7 Ett kulturanalytiskt perspektiv 23

24 Enligt utvecklingspsykologin beror narcissism på brister i mötet med de primära vårdnadshavarna. Socialpsykologin förklarar narcissism som ett resultat av brister i omgivningens förmåga ge trygghet och adekvat spegling. Inom kulturteori betraktar man narcissism som ett socialt fenomen. Orsakerna och förklaringarna finns i de kulturella och samhälleliga förändringar som skett (Lasch 1983, Skårderud 2002). Man betonar särskilt social mobilitet, interaktion och masskonsumtion. Den sociala rörligheten gör att de sociala nätverken och andra viktiga personer byts ut eller försvinner. (Lundin 2008). Kulturteorin menar att narcissism är ett adekvat sätt att hantera känslor av förlust som uppstår vid de förändringar man utsätts för. Effekten kan bli att man undviker djupare emotionellt engagemang och föredrar kontakter som inte binder upp eller förpliktigar (Ibid.) Relationerna blir som fristående episoder och tar slut när episoden avslutas. När det gäller interaktion, samspel så menar man inom kulturteorin att den sociala rörligheten motverkar att man kan integrera ett välfungerande själv (Ibid.). När det blir stora skillnaderna mellan den egna uppfattningen om hur man är och det som andra förmedlar blir självuppfattningen osäker. Detta leder till att man får ett stort behov av positiv förstärkning som t.ex. bekräftelse och beundran (Ibid.) Masskonsumtionen går ut på "yttre attribut" och att ha det senaste. Betoningen på ytan av personligheten skapas och lockas av masskonsumtion och man erbjuds också där förslag på hur man ska komma till rätta med de brister man upplever hos sig själv (De Zengotita 2005, Brade, Engsröm, Sörensdotter, Wiktorsson 2008,). Konsumtionen blir en slags buffert där man kan balansera mellan det idealiserade och det föraktade självet (Lundin 2008). Människor med svagt integrerat själv förförs av masskonsumtionskulturen men det är också där tvivel och känslor av tomhet och otillräcklighet aktiveras ( Lasch 1983, Ramström 1991, Skårderud 2002). Det finns socialisations- och kulturteoretiker som för fram frågan huruvida det i vårt moderna samhälle är möjligt för barnet att skapa sig själva som subjekt i förhållande till ett emotionellt outbytbart Du (Lundin 2008). I vår kultur med nätverksfamiljer och institutionalisering i tidig ålder förmodas att barnet lär sig förhålla sig rationellt till andra då dessa är utbytbara och detta är det enda sätt det vet att förhålla sig till andra på (Ibid). När den Andre objektifieras blir narcissism ett funktionellt beteende i vår moderna samhällskultur. Andra är intressanta så länge de speglar de egna önskningarna och relationen kräver ingen subjektiv investering (Ibid). Narcissisten vill få sitt idealiserade själv bekräftat och väljer sådana sammanhang och undviker ångesten som skulle kunna föra till det föraktade självet (Lowen 1985, Greenberg 2005, Lundin 2008). Självutvecklingen stannar upp och blir inte ett integrerat själv. (Lundin 2008). 24

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Familjeterapikongressen i Ystad 17-18 oktober 2013 Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, dr i medicinsk vetenskap

Läs mer

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin Terapi med tonåringar Den centrala masturbationsfantasin I och med lösningen av oidipuskomplexet blir alla regressiva behov bedömda av överjaget som acceptabla eller inte. Lösningen av oidipuskomplexet

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna OM VÄRDSKAP konsten att få människor att känna sig välkomna 1 Tänk dig en värld där alla känner sig väntade och välkomna. En värld där barn, vänner, främlingar, gäster, kunder och medarbetare vågar och

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij Det yttre Det inre Interaktion Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell Skinner Piaget Vygotskij Läroplaners växelspel mellan kunskaper, färdigheter och värderingar förändras. elev underordnad lärostoff

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr Att förstå vad som formar en människa - hur det kan ta sig uttryck och påverka relationen med andra 2014-02-12 Gestaltakademin i Skandinavien

Läs mer

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen

HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen HBT-personers erfarenheter i Komma-ut-processen -Kvalitativ studie om vuxna kvinnor och män som har en funktionsnedsättning sabine.kirschard@vgregion.se Disposition Presentation Introduktion Syfte och

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr Att förstå vad som formar en människa -hur det kan ta sig uttryck och påverka relationen med andra 2013-02-27 Gestaltakademin i Skandinavien

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International. Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris. Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström

Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris. Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström Se människan att stärka och frigöra resurser i vardag och kris Resursförstärkande möten i arbetslivet Novia 2.10.2013 Björn Vikström Ecce homo! Caravaggio 1605 St Människan Människan i sin utsatthet Pilatus

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap Att leda mig själv och andra utifrån den jag är - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Ett barns interaktion på två språk

Ett barns interaktion på två språk lektiot Ett barns interaktion på två språk En studie i språkval och kodväxling RAIJA BERGLUND Inledningsföredrag i samband med disputation den 6 juni 2008 vid humanistiska fakulteten vid Vasa universitet

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Monica Stenberg Temabo AB Bergsund Varför behövs samtal med äldre? Ångest, oro, depressioner, krisreaktioner, relationsproblem och ensamhetskänslor. Problemen

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer