Artikelserie om tillgänglighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Artikelserie om tillgänglighet"

Transkript

1 Artikelserie om tillgänglighet

2 TILLGÄNGLIGHET Illustration: Malin Stedt Gustavsson Artikelserie om tillgänglighet Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, Nacka Layout: Gelinda Jonasson Omslagsfoto: Colourbox ISBN:

3 Förord Du håller i din hand en sammanställning av den artikelserie om tillgänglighet som tidskriften Arbetsterapeuten har haft under Bevakningen av frågan bottnar i regeringens uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken från år 2000, där ett av målen har varit att hinder mot tillgängligheten bör vara åtgärdade före utgången av år Enligt regering och riksdag är en ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en grundläggande förutsättning för att nå de handikappolitiska målen om delaktighet, mångfald och jämlikhet. Som vår artikelserie visar så finns dock fortfarande påtagliga brister när det gäller det fysiska rummet, föremåls utformning men också när det gäller attityder. Arbetsterapeuter har en viktig kompetens att tillföra när det gäller tillgänglighet och användbarhet både på samhälls- och individnivå. Vår förhoppning är att detta särtryck ska stimulera till fortsatt uppmärksamhet kring frågor gällande tillgänglighet och användbarhet för personer med olika funktionsnedsättningar. Vi valde i denna artikelserie att låta personer som själva ofta möter problem med tillgänglighet och användbarhet att ge sin bild av förhållandena. Tanken var också att försöka belysa innebörden av begreppet tillgänglighet utifrån olika aspekter. Utifrån de erfarenheter som beskrivs i artiklarna hoppas vi att arbetsterapeuter, studerande vid arbetsterapeututbildningar och andra intresserade ska fördjupa sina kunskaper, sitt engagemang och sin förståelse för tillgänglighetens och användbarhetens stora påverkan när det gäller att klara sina dagliga aktiviteter genom att aktivt läsa, diskutera och sprida detta särtryck. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som medverkat i denna artikelserie: Hans Hammarlund, FUB, Pelle Köhled, RTP, Hans Kihlström, RSMH, Catharina Ahlqvist, arbetsterapeutstuderande, Po Hagström, konstnär och projektledare för projektet TA PLATS!, Anna Nordh, utställningsvärd i projektet, Guy Lööv, PRO, Gun Hansson, arbetsterapeut, Maria Adolfsson, SL, Björn Brodin, DO, Laila Berkhahn, Samtrafiken och Peter Cederholm, som på grund av att han som rullstolsburen inte kom av tåget anmälde SJ. Nacka, januari 2011 Lena Haglund Förbundsordförande

4

5 Innehållsförteckning Lättläst inte så lätt som man tror 6 Ett tillgängligt samhälle för alla en medborgerlig rättighet? 7 Kognitiv tillgänglighet ett försummat område 9 Samhället är blindare än jag 10 Finurlig samtidskonst som väcker funderingar 11 Kortsiktigt tänkande gör äldre till fångar i sina hem 13 Vägen tillbaka har kantats av fördomar 14 SL jobbar för högtryck för att åtgärda brister 17 Kom inte av tåget anmäler SJ till DO 18

6 Del 1 TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN. NR Lättläst inte så lätt som man tror En färsk rapport från Afasiförbundet, Begriplig samhällsinformation, visar att många myndigheter, kommuner och organisationer förlitar sig på lättläst som tillräckligt stöd på nätet för personer med kognitiva svårigheter. Det råder ännu stor kunskapsbrist när det gäller kognitivt stöd, säger Hans Hammarlund i FUBs styrelse som arbetat i mer än trettio år med frågan. Text: Catharina B Tunestad År 2000 fördes tillgänglighet upp på agendan som ett nationellt begrepp och med politisk enighet, sedan dess har mycket fokus kommit att hamna på den fysiska tillgängligheten, enligt Hans Hammarlund. Han tror det beror på att det är något konkret som är relativt lätt att åtgärda och som är synligt för alla. En del myndigheter verkar tro att det räcker med att ta bort några höga trottoarkanter eller bygga en rullstolsramp vid entrén, så är allting bra. Samtidigt kan den egna webbplatsen fortfarande vara fullkomligt obegriplig för en stor grupp av människor med kognitiva svårigheter, säger han med ett engagemang som det inte går att ta miste på. Den fysiska tillgängligheten är förvisso en jätteviktig fråga understryker han, men uppmärksamheten kring denna får inte ske på bekostnad av den kognitiva tillgängligheten. Den är minst lika viktig. Hans Hammarlunds intresse för hjälpmedelsfrågor började i mitten av talet då han fick en dotter som föddes blind och med utvecklingsstörning. Engagemanget för dotterns rättigheter att kunna delta i samhället på samma villkor som andra barn under uppväxten, ledde honom till arbetet på Hjälpmedelsinstitutets teknikavdelning Där blev han kvar i trettiofem år och utvecklade främst olika kognitiva hjälpmedel. När personer med utvecklingstörning fick rätt att låna talböcker 1975 såg han bland annat till att kassettbandspelare kunde förskrivas som det första kognitiva hjälpmedlet. Efter pensioneringen för tre år sedan sitter han i FUB:s styrelse, (Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), och deltar i olika projekt som sakkunnig med olika brukarorganisationer med fokus på kognitiv tillgänglighet. Det ligger honom varmt om hjärtat då han själv är dyslektiker. Ett av hans uppdrag är att sitta i styrgruppen för Afasiförbundets projekt Begriplig samhällsinformation, som nyligen kommit med en slutrapport där tanken är att visa på hur man systematiskt kan förenkla samhällsviktig information. Man har bland annat utvecklat testmetoder och genomfört ett antal användartester. Den bjuder på intressant läsning för den som är intresserad av hur tillgängligt vårt samhälle är för personer med kognitiv funktionsnedsättning eller snarare sagt hur lite det är anpassat. Bilden som Afasiförbundet och de fyra olika organisationerna ger som samarbetat med dem för studien; Dyslexiförbundet, FUB, Riksförbundet Attention och Sveriges Dövas riksförbund, är samstämmig: mycket samhällsviktig information når inte fram till de här grupperna av människor i samhället. Enligt Hans Hammarlund finns det en övertro på Lättläst, som ett tillräckligt stöd för personer med kognitiva svårigheter. I studien gick man tillväga på följande sätt; först granskade man befintlig information på webbplatsen hos ett urval av myndigheter, landsting och kommuner och skrev om originaltexterna till en enklare, och enligt projektgruppen, mer begriplig text. Sedan tog de den begripliga texten och skrev om den efter konceptet Lättläst. Därefter tog de fram samma information som de presenterade i form av animationer, ljud (inläst och syntetiskt), filmer (som gjordes av både proffs och amatörer), teckenspråksfilmer och bilder/teckningar som testpersonerna fick jämföra med den skrivna texten under lättläst. Testpersonerna hade olika kognitiva svårigheter och diagnoserna afasi, lindrig utvecklingstörning, dyslexi eller någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En grupp var döva. Till detta tillkom en kontrollgrupp utan någon diagnos, som representant för vem som helst i samhället. Av testet framgick bland annat att lättläst, som många myndigheter, organisationer med flera vanligen använder sig av, långt ifrån var ett tillräckligt stöd för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Hans Hammarlund har en teori om varför: Lättläst på webben baserar sig på skriven svenska. Bara det är en svårighetsfaktor i sig då det skrivna språket är mer abstrakt än talspråk. Vår undersökning visar att information som förmedlas via bilder, filmer och talad svenska uppfattas som mer lättbegriplig än en text som baserar sig på skriftspråk. Det gällde inte bara personerna med kognitiva funktionsnedsättningar utan även kontrollgruppen intressant nog. Här anser Hans Hammarlund att myndigheter, organisationer, banker och liknande har en viktig uppgift att ta tag Foto: Hans Hammarlund 6

7 i. När det gäller våra myndigheter är han dock mindre orolig. De tillhör ju det offentliga och är skyldiga att öka tillgängligheten enligt lag. Då är jag mer bekymrad när det gäller exempelvis bankerna. De har inga skyldigheter att göra sig tillgängliga för alla grupper i samhället. Den krassa verkligheten är att de kan strunta blankt i detta om de vill. För dem, liksom kommersiella företag, är det primära vinstintresset. För att få dem med på noterna när det gäller kognitiv tillgänglighet skulle det krävas något som både genererar god PR och vinst för dem, säger han aningen indignerat. Han hoppas att slutrapporten Begriplig samhällsinformation ska få riksdag och regering att inse att det finns en del kvar att göra på området innan man kan börja prata om tillgänglighet för alla. Min allmänna uppfattning är att det råder stor brist på kunskap om kognitivt stöd i samhället. I gengäld, tillägger han, upplever han ett stort kunskapssug hos många inom vården. Inte minst arbetsterapeuter efterfrågar mer information om kognitivt stöd av olika slag berättar han. Det finns en förening för kognitivt stöd (FKS), som jag är med sedan ett par år. Där är många arbetsterapeuter med glädjande nog, säger han. De äldre då, som är 75 och uppåt? Hur många av dem äger en dator och vet hur man kopplar upp sig mot Internet? Hur ska de få tillgång till samhällsviktig information i framtiden? Nu talar du om ett annat gigantiskt problem den digitala klyftan som vi kallar det. Vi är smärtsamt medvetna om att vi har en grupp äldre som står utanför stora delar av informationssamhället, och det gäller även andra socialt och ekonomiskt svaga grupper, säger Hans Hammarlund och suckar för att i nästa andetag låta lite mer optimistisk igen. Vi på FUB och Dyslexiförbundet håller just nu på att utveckla våra webbplatser med stöd av pengar från Allmänna Arvsfonden. Tanken är att dessa ska kunna nås från en TV med egen internetförbindelse och navigeras med en vanlig fjärrkontroll istället för mus. Än är dock inte tekniken riktigt mogen, men det är på gång, säger Hans Hammarlund som förvånas mycket av att ingen myndighet, vare sig nationellt eller internationellt, ställt några krav eller önskemål på hur man vill att tekniken skall utvecklas i samhällets tjänst. Webbtips: Vill du läsa mer om kognitivt stöd och kognitiv tillgänglighet? FUB och Dylexiförbundet har gemensamt utvecklat en "kunskapsportal". Du hittar den under Del 2 TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN. NR Ett tillgängligt samhälle för alla en medborgerlig rättighet? Text och foto: Sofia Segergren Samhällets målsättning att undanröja enkelt avhjälpta hinder till 2010 är bara en liten del i det arbete som behövs för att den fysiska tillgängligheten ska bli bra, säger Pelle Kölhed, ordförande i Personskadeförbundet RTP. Personskadeförbundet RTP är en medlems- och intresseorganisation som bedriver påverkansarbete kring tillgänglighetsfrågor, men som också själva i olika projekt kunnat ge medlemmarna ökad tillgänglighet i de delar där det brustit från samhället. Efter sin kongress i november 2009 då förbundet också blev en medborgarrättsorgansiation, drivs frågorna om tillgänglighet ur ett nytt perspektiv. I den medborgarroll som är förknippad med detta perspektiv ses personer med funktionsnedsättning som fullvärdiga medlemmar av samhället, med de rättigheter och skyldigheter som det medför. Man ska ha rätt att delta i samma samhällsliv som alla andra och att använda välfärdssamhällets stöd och service i de situationer då man inte själv Vill förenkla Samhällets målsättning att undanröja enkelt avhjälpta hinder till 2010 är enligt förbundet inte tillräckligt för att den fysiska tillgängligheten ska bli bra. Det spelar ingen roll hur bra tillgängklarar av sitt dagliga liv. Medborgarrättsperspektivet innebär att personer med funktionsnedsättning ska ses som medborgare istället för patienter, skillnaden är att vi kanske måste kräva lite mer av rättigheterna för att kunna uppfylla skyldigheterna. Den fysiska tillgängligheten blir alltså något som måste fungera för att personerna ska kunna bidra till samhället och uppfylla sina medborgerliga skyldigheter. Definition saknas Pelle Kölhed tycker att det saknas en definition av begreppet tillgänglighet. Han ger exempel på olika innebörder av begreppet. När till exempel en vårdcentral pratar om tillgänglighet menar de ofta öppettider. För en allergiker handlar det om att miljön ska vara bland annat parfymfri. För Personskadeförbundet RTPs medlemmar som är whiplash-, ryggmärgs-, hjärn- och polioskadade samt amputerade, eller har andra trafik- eller olycksfallsskador, handlar tillgänglighet om att miljön ska vara så utformad att alla, självständigt, värdigt och på i övrigt lika villkor skall kunna ta sig fram, vistas i och använda all miljö till det den är avsedd för. Personskadeförbundet RTP inriktar sitt påverkansarbete på hjälpmedels-, bostads- och bilanpassningsfrågor eftersom personer med funktionsnedsättning behöver en väl fungerande mobilitetskedja. Mobilitetskedjan måste fungera hela vägen från sängen till arbetet. Då kan man behöva hjälpmedel och eventuellt personlig assistans för att ta sig ur sängen, bostadsanpassningar för att förflytta sig hemma och färdtjänst eller bilanpassning för att ta sig till jobbet. Sedan behöver man hjälpmedel på arbetsplatsen. Forts. nästa sida 7

8 ligheten i samhället är om man inte har tillgång till väl fungerande personligt utprovade hjälpmedel och anpassningar för att klara sitt vardagsliv. Som ett led i detta tycker han att organisationen kring hjälpmedel och anpassning måste förenklas. Idag får brukaren av ADL-hjälpmedel, bostadsanpassning, arbetshjälpmedel, bilstöd och assistans ta hela ansvaret för att de olika hjälpmedlen ska fungera tillsammans. Detta beror på att huvudmännen för dessa olika hjälpmedelsinsatser har dålig eller obefintlig kommunikation och samordning mellan sig. Fritt val av hjälpmedel Personskadeförbundet RTP tror också att den fysiska tillgängligheten skulle bli bättre om införskaffandet av hjälpmedel utgick från personens egen kunskap och behov. Vi tycker att Fritt val av hjälpmedel bör införas i hela landet. Pelle Kölhed är också ordförande i brukarrådet på Hjälpmedelsinstitutet som på regeringens uppdrag samordnar försöket med Fritt val av hjälpmedel, och har följt frågan på nära håll. Försöket har bland annat prövat hur enskilda kan få ökad möjlighet att själva välja hjälpmedel. Ur mitt medborgarrättsperspektiv handlar det om att göra patienten till medborgare genom att tillvara personens egen kunskap. Att förse en hjälpmedelsanvändare med väl fungerande hjälpmedel är en mycket bra samhällsekonomisk investering eftersom resultatet blir bättre och jag kan utföra mina medborgerliga skyldigheter på ett bättre sätt. Bostadsanpassning Förbättringar inom området bostadsanpassning har en så stor potential att förbundet valt att driva ett projekt tillsammans med de övriga rörelsehinderorganisationerna (RHOS), för att påverka den bristande samordningen och informationen. Vi har länge haft viljan att starta ett kunskapscentrum för bostadsanpassning eftersom vi tycker kunskapen behöver samlas och spridas. I år har vi äntligen kunnat dra igång projektet Nationellt kunskapscenter för bostadsanpassning. Kunskapscentret ska samla kunskap och information om bostadsanpassning och sprida den med hjälp av en portal på nätet och genom att erbjuda kurser. Den fysiska tillgängligheten är något som måste fungera för att personer med funktionsnedsättning ska kunna bidra till samhället och uppfylla sina medborgerliga skyldigheter, säger Pelle Kölhed, ordförande för Personskadeförbundet. Målgruppen är brukare, handläggare av bostadsanpassningsärenden och rehabiliteringspersonal. Den första kursen är nu genomförd och portalen kommer att lanseras på Hjultorget en mässa om hjälpmedel, bil- och bostadsanpassning, den 2 och 3 juni i år. Projektet vill skapa en mötesplats mellan producenter och brukare som kan bidra till en utveckling på området. Vi har god erfarenhet av att producenterna lyssnar till brukarnas behov bland annat från vår mässa Hjultorget. Det gäller bara att hitta mötesplatser för utbytet av erfarenheter. Tillgänglighet i byggd miljö För att förbättra tillgängligheten och användbarheten i byggd miljö driver Personskadeförbundet RTP också tillsammans med fem andra handikapporganisationer ett projekt vid namn Bygg Klokt. Projektet är rådgivare vid projektering och kan hjälpa till att praktiskt pröva och utvärdera olika lösningar. De gör inventeringar, föreslår åtgärder, ordnar utbildningar och arrangerar inlevelseövningar. Bilanpassning och bilstöd För några år sedan såg Personskadeförbundet RTP och de andra rörelsehinderförbunden samma utvecklingspotential inom bilanpassningen. Det saknades en samordning och våra medlemmar hade svårt att få samlad information startade vi därför Mobilitetscenter i Göteborg, som har unika resurser och stor kompetens i frågor om bilkörning och funktionshinder, bilanpassning, körkortsmedicinska utredningar, trafiksäkerhet och mobilitet. Verksamheten drivs efter projekttidens slut av en ekonomisk förening och är en fristående verksamhet som får uppdrag av sjukvård, habilitering och försäkringskassan. Utredningarna utförs av legitimerade arbetsterapeuter med specialkompetens inom området. En nära förknippad fråga till bilanpassning är bilstödet. Ur förbundets medborgarrättsperspektiv kan samhället genom bilanpassning och bilstöd ge förutsättningar för likvärdiga levnadsförhållanden och jämlika villkor för alla medborgare. Stöden kan ses som investeringar för samhället som får ut fler på arbetsmarknaden och är mer fördelaktigt än att stödja färdtjänstresande. Vi arbetar för att bilstödet ska förnyas i takt med att omvärlden förändras, till exempel när väg- och fordonskatter höjs. Reglerna för bilstödet är de samma som för 20 år sedan och med de nya skatterna drabbas personer med bilstöd extra hårt, eftersom de inte kan använda ett annat trafikslag eller byta till miljöbil under bilstödets 9-årscykel. Pelle Kölhed säger avslutningsvis att han visserligen vore glad om samhället hade lyckats med sin målsättning att till 2010 få bort de enkelt avhjälpta hindren. Men den stora frågan handlar om attityder och hur man ser på personer med funktionsnedsättning. Är vi medborgare eller patienter? Har vi samma rättigheter och skyldigheter som alla andra. Ska våra individuella behov tillgodoses och vår kunskap tas tillvara? Ska detta ses som en kostnad eller en investering? Fakta Personskadeförbundet RTP bytte namn på sin kongress i november De hette tidigare Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade. Förkortningen RTP står numera för Rehabilitering, Tillgänglighet och Påverkan. Personskadeförbundet RTP, Nationellt kunskapscenter för bostadsanpassning, Bygg Klokt, Hjultorget, 8

9 Del 3 TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN. NR Text: Catharina B Tunestad Kognitiv tillgänglighet ett försummat område Det finns hur mycket som helst att göra när det gäller kognitiv tillgänglighet, säger Hans Kihlström, tidigare kanslichef och före detta vice ordförande på RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa). Intresset har funnits länge hos RSMH, men tyvärr inte resurserna i samma omfattning. Därför har fokus kommit att hamna på kognitiva hjälpmedel i första hand. Han har lång erfarenhet av arbete inom området kognitiva hjälpmedel. Han var tidigare kanslichef på RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa) under många år och vice ordförande, men är sedan ett antal år tillbaka pensionerad. Hans engagemang och intresse för kognitiv tillgänglighet och kognitiva hjälpmedel har dock inte avtagit. Idag sitter han med i referensgruppen för Hjälpmedelsinstitutets omfattande projekt Hjälpmedel i fokus som riktar sig till människor med psykiska funktionsnedsättningar. Även om han säger att det nog blir bland det sista stora som han kommer att vara involverad i. Vad Hans Kihlström ser som det största hindret för människor med psykiska funktionsnedsättningar och sjukdomar är att det saknas psykosociala anpassningar i samhället i stort. Det har inte så mycket med tekniska lösningar att göra egentligen, utan det handlar främst om att acceptansen för den här gruppen av människor måste bli större. Han tänker bland annat på svårigheterna för människor med psykiska funktionsnedsättningar att få ett arbete eller att kunna behålla det. Bara där sker en social exkludering en stor grupp människor, menar han. Och av dem som har ett arbete får många kämpa mot oförstående arbetsgivare när det gäller att få anpassningar i arbetet och den fysiska arbetsmiljön för att mildra den psykiska funktionsnedsättningen och på så sätt få ett ökat välmående. Och så har vi den offentliga miljön. Där finns det hur mycket som helst att göra för att förbättra den kognitiva tillgängligheten. Hans Kihlström vet inte riktigt i vilken ände han ska börja. Det största hindret är att det saknas psykosociala anpassningar i samhället i stort Ta det här med alla ljud och buller i den offentliga miljön som många med psykisk ohälsa är extra känsliga för. Jag har ibland tänkt att det hade varit bäst om mobilförbudet i tunnelbanan varit kvar, men det vart ju så mycket protester mot det när SL införde det för några år sedan, så det kommer nog aldrig bli verklighet igen, säger han och tillägger: När det gäller boende kan man lösa detta med att ljudisolera lägenheten. Ljud från grannar, som vem som helst av oss kan uppleva som jobbiga till och från, kan vara extremt påfrestande för den som är ljudkänslig. I nästa andetag påminner han om all blinkande reklam och andra starka ljuskällor i offentliga miljöer som också kan upplevas som väldigt störande för människor med psykiska funktionsnedsättningar, då många av dem är extremt ljuskänsliga. Att helt komma ifrån detta i ett högteknologiskt samhälle är förstås väldigt svårt. Men det bör finnas en större medvetenhet i samhället att det är ett stort problem för många anser han. Foto: Colourbox Hans Kihlström fortsätter beta av eftersatta områden när det gäller kognitiv tillgänglighet. De är betydligt fler än vad man som så kallad frisk vanligen tänker på. Skyltar och anvisningar i offentliga miljöer är däremot ett område där man lättare skulle kunna göra mer tillgängligt för alla, anser han och nämner anvisningar på allmänna platser om hur man ska gå som ett exempel. Dessa kan ofta vara ganska otydliga och otillräckliga även för personer utan psykiska funktionsnedsättningar. Så alla skulle vinna på bättre skyltning och information, slår han fast. Han ger ett exempel på uttryck som kan missförstås för personer som har svårt med abstrakt tänkande: De tolkar ofta idiom efter deras konkreta innebörd. Uppmaningen Se upp! får dem att bokstavligen titta uppåt. Att använda uttrycket Var försiktig! skulle vara mycket bättre i sammanhanget. Vi kommer in på området affärer som många människor med olika typer av ångestsyndrom har svårigheter att vistas i på grund av trängsel och en känsla av instängdhet. Ta IKEA som ett exempel. Där är det ofta mycket folk och det saknas fönster på våningsplanen. På många av varuhusen, som exempelvis i Barkarby, måste du dessutom gå igenom hela varuhuset för att komma till utgången. Har du väl gått in kan du inte enkelt vända om för att komma ut igen. Det kan lätt skapa en känsla av instängdhet och framkalla ångest, säger Hans Kihlström. Som en av Sveriges och världens mest kända varuhuskedjor tycker han att det är lite märkligt att man inte tagit detta i beaktande vid ombyggnationer och byggandet av nya varuhus. IKEA försöker ju ligga i täten när det gället så mycket annat med sitt miljötänkande, anpassning till barnfamiljer och att personalen ska ha goda arbetsförhållanden. Men människor med psykiska funktionsnedsättningar och sjukdomar tycks de ha glömt bort, säger Hans Kihlström. Ett annat stort bekymmer är att Forts. nästa sida 9

10 många fortfarande saknar tillgång till Internet. Det är något vi bör ta tag i annars kommer vi snart ha en stor grupp av människor som är utestängda från det övriga samhället, säger han och berättar att mer än hälften av deras lokalföreningar saknar Internetuppkoppling, vilket orsakar kansliet och styrelsen stort administrativt besvär. Vad tror du det beror på att många fortfarande inte har tillgång till Internet? Många i den här gruppen har ofta ganska dålig ekonomi då de är långtidssjukskrivna eller har sjukersättning. De har helt enkelt inte råd att skaffa vare sig dator eller Internet, och problemet stannar sällan där poängterar han. Även om de har tillgång till dator och Internet, kan de med kognitiva funktionsnedsättningar ha svårt att hitta information på nätet och att förstå den. Många har heller inte riktigt det tålamod som krävs för att lära sig hur man gör då de kanske bara klarar att sitta stilla i tio, femton minuter. Hans Kihlström menar att detta lätt skulle kunna åtgärdas genom att sökprogram och hemsidor skulle använda sig av ett klarare språk och göras mer lättöverskådliga, där man snabbt hittar informationen man är ute efter. Det kravet tycker jag att man i alla fall ska kunna ställa på offentliga myndigheters webbplatser. Den privata marknaden är svårare att komma åt. Del 4 TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN. NR Samhället är blindare än jag I den här artikeln möter du Catarina Ahlquist, som studerar till arbetsterapeut vid Linköpings universitet och har en synnedsättning. Hon möter i sin vardag många hinder som människor med normalt seende sällan tänker på. Och än mindre politikerna enligt Catarina, som tycker det är tragiskt att Sverige år 2010 är ett samhälle som bara är utformat för den så kallade normala människan. Text: Catarina Ahlquist Hur är det möjligt att samhället inte är fullt tillgängligt för alla människor när det verkar finns tusentals visioner om att alla ska ha samma rättigheter? Enligt FN:s grundregler är alla människor lika mycket värda och ska ha rätt att leva ett delaktigt liv. Trots detta återstår ett omfattande tillgänglighetsarbete i Sverige. Man kan fråga sig om handlingsplanen Från patient till medborgare mest antogs av riksdagen som ett slags alibi för att visa att man visst bryr sig om alla medborgares möjlighet till delaktighet. Jag tycker att det är tragiskt att Sverige år 2010 är ett samhälle som bara är utformat för den normala människan. I Norge, USA och flera andra stater finns en lag som skyddar personer med funktionsnedsättning från otillgänglighet, där klassas det som diskriminering, men icke i Sverige. Ofta när det talas om tillgänglighet syftas det på det rent fysiska i en miljö. Jag som har en synnedsättning möter dagligen hinder i samhället. Det kan handla om allt från att inte kunna rösta i allmänna val själständigt. När jag skulle rösta till EU-parlamentet fick en valarbetare hjälpa mig att kryssa i rätt namn, eftersom det var omöjligt att se vad som stod på valsedlarna. Jag undrar hur det ska gå i riksdagsvalet i september. Jag vill ju ha anonym rösträtt som alla andra, det är en demokratisk rättighet som jag nekas. Ett annat vanligt hinder är kollektivtrafiken. Då det sällan finns linjeutrop får jag springa mellan alla bussar och fråga efter rätt linje, har jag tur så är busschauffören inte grinig. Sedan ska man ju av bussen, det är lika spännande varje gång, saknas det hållplatsutrop kan jag hamna var som helst. Det kan förstås vara ett äventyr, men ska jag passa en tid är det ganska opraktiskt att hamna i fel ände av staden. "Det är alltid lika spännande varje gång jag ska gå av bussen. Saknas det hållplatsutrop kan jag hamna var som helst..." skriver arbetsterapeutstudenten Catarina Ahlquist lite ironiskt, som exempel på ett av många hinder som hon möter i sin vardag på grund av sin synnedsättning. Att hitta utgångsdatum samt priser på varor i butiker är ett annat hinder. Jag skulle kunna fortsätta i all oändlighet. Trots alla brister i den fysiska miljön, kan jag uppleva brister i gott bemötande som större. Det är en utmaning att möta nya människor, eftersom jag aldrig vet hur deras inställning till min synedsättning är. Antingen tycker de synd om mig och vill ta hand om mig eller så tycker de att jag överdriver mina problem. Jag försöker alltid att poängtera att min synnedsättning inte är en egenskap, dock är den en del av mig, precis som mitt brunröda hår. Jag är som alla andra. När jag skulle börja plugga till arbetsterapeut på Linköpings universitet var jag positivt inställd, då jag visste att universitet brukar erbjuda extra stöd till studenter med funktionsnedsättning. Dock blev inte allt en dans på röda rosor. Det kändes inte som att universitetet hade full erfarenhet av studenter som kräver extra stöd och anpassningar. Enkla anpassningar och lösningar blev stor byråkrati. Ibland tror jag att en del tyckte att det var lite jobbigt att jag Foto: Colourbox 10

11 var så på och aldrig gav upp. Vid ett tillfälle ifrågasattes till och med mitt val av utbildning på grund av min synnedsättning. Jag ser det snarare som en styrka att någon som själv har en funktionsnedsättning vill bli arbetsterapeut, då jag på så sätt kan förstå hur många av våra klienter känner sig. Allt kommer jag inte att kunna göra, men så är det väl för alla. Jag tycker att mångfald är något positivt, det borde vara en styrka för samhällsutvecklingen att människor är olika. Detta vet jag att många håller med om, men varför ser då verkligheten annorlunda ut? Jag som har en funktionsnedsättning ses som besvärlig och krävande istället för en resurs, det tycks vara jobbigt att få kritik. När jag påtalade brister i Östgötatrafikens nya biljettautomater var det inte populärt. Men jag ser inte att bruka dem, då måste jag ju anmärka på problemet. Som svar får jag att jag kan få åka gratis eftersom jag är handikappad. Då blir jag bara arg. Jag har inte bara samma rättigheter som alla andra, utan även samma skyldigheter, detta glöms bort. Ska jag slippa plugga och arbeta också, eller? Jag vill faktiskt vara med och bidra till samhällsutvecklingen. Varför kan inte "Att ständigt vara beroende av människors välvilja är fruktansvärt" min kompetens ses som en möjlighet? Det är inte mig det är fel på, utan på samhället. Ibland känns samhället mer blint än den gravt synskadade. Många gånger är det enkelt att åtgärda otillgängligheten, viljan tycks finnas men ändå tar det stopp. Här kan arbetsterapeuter spela en viktig roll för att förbättra tillgängligheten, professionen måste bli en mer eftertraktad resurs i tillgänglighetsarbetet. Nu är det ju så inne att tänka miljövänligt, att bygga ett tillgängligt samhälle från början skulle spara en hel del resurser. Man kanske kan fråga sig varför saker behöver vara tillgängliga. Jag kan väl bara be om hjälp. Mitt svar är enkelt, otillgänglighet bidrar till särbehandling och utanförskap. Att ständigt vara beroende av människors välvilja är fruktansvärt. Jag känner mig inte självständig, däremot känner jag mig exkluderad och utanför. Det är en hemsk känsla. Om man aldrig har upplevt utanförskap kan det kanske vara svårt att förstå hur det känns. Efter utbildningen är min dröm att starta ett företag som syftar till att utsätta de mest normala för utanförskap och förhoppningsvis bidra till ändrade attityder. Jag vill leva ett självständigt liv, utan Studenten Catarina Ahlquist är trött på de hinder som hon möter ute i samhället på grund av sin synnedsättning. Hon tycker politikernas vision om ett tillgängligt samhälle för alla ekar ihåligt. att vara beroende av andra människors hjälpsamhet. Idag förlitar jag mig på min vilja och tänker positivt, jag testar och utmanar mig själv i min vardag genom att bara kämpa på, trots hinder. Dock orkar inte alla kämpa så här, därför måste Sverige vara byggt för alla. Man ska inte behöva vara extra stark bara för att man har en funktionsnedsättning. Foto: Åsa Larsson Del 5 TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN. NR Finurlig samtidskonst som väcker funderingar Samverkansprojektet TA PLATS! visades på Kulturhuset i Stockholm mellan den 19 mars och 13 juni Syftet var att tydliggöra hur konst kan göras tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga. Anna Nordh, utställningsvärd, och själv synskadad, guidade TAs utsända. Text och foto: Stina Johansson, leg.arbetsterapeut TA PLATS! är ett undersökande projekt som visar att tillgänglighet ytterst handlar om demokrati, att vi alla kan ta del av samhället och påverka det tillsammans. Vi utforskar saker och ber de som vet bättre än oss att bidra med nya lösningar. Det resulterar i ett växande kunskapsarkiv som ska omsättas i några nischade inspirationsmanualer, säger Po Hagström, konstnär och projektledare. TA PLATS! har utformats av Konstfrämjandet i samarbete med Kulturhuset, ILI, FUB och Medis5 med stöd av Allmänna arvsfonden. Konstnären Po Hagströms roll var att bygga upp projektet och flera konstverk följde med från ett tidigare projekt; Konst med alla sinnen som pågick mellan Allt började emellertid på Händelserikena Korallen och Lagunen i Stockholm, 2006, en verksamhet inom Handikapp och Habilitering där människor med omfattande funktionsnedsättningar kan få givande upplevelser med flera olika sinnen. Det kan vara ett barn som inte ser, hör eller kan röra sig, eller en Forts. nästa sida 11

12 Konstverket Fnittrofonen som spelar upp olika skrattande ljud vid beröring. Konstverket The performance pictures. Konstverket Global Glimpse är en videoinstallation som ger en motvikt till mediernas bild av hur du ska se ut. man som har förlorat flera kroppsfunktioner och närminnet. I nära samarbete med konstnären Po Hagström upptäckte man att samtidskonst ofta fungerar lika bra för personer med flerfunktionsnedsättningar som för andra. Det är få platser i samhället som är tillgängliga för människor med flerfunktionsnedsättningar. Ännu färre platser finns där de kan dela upplevelser med sina anhöriga, säger Anna Nordh, utställningsvärd och min guide på Kulturhuset i början av juni. De tio konstverken var placerade på fyra olika våningsplan. Den första, Fnittrofonen av utställningsgruppen på Musikmuseet, stod strategiskt mellan en rulltrappa och Stadsteaterns sceningång. Skolklasser på väg till en teaterföreställning kunde ofta stanna till vid träskulpturen som vid beröring spelade upp ett skrattande ljud. Längst ut på skulpturen, till vänster kunde man till exempel hitta ett gurglande skratt, till höger ett kiknande, i mitten ett smittande och så vidare. En upplevelse som jag som besökare verkligen blev lycklig i hela kroppen av! Ur en arbetsterapeutisk synvinkel var dock stativet en aning högt, med tanke på rullstolsburna besökare. På samma våningsplan fanns Hemligheten med Sverige av Maud & Leth, där besökaren anonymt fick skriva ner tankar om Sverige som sedan sammanställdes till affischer. Detta för att tabun och negativa stämningar i 12 landet ska synliggöras. Hemligheterna var inte upptryckta i punktskrift, men fanns med i audioguiden som en ljudfil. Po tänkte att vi skulle ha den i punktskrift först, men frågan var bara hur synskadade skulle hitta till punktskriften, förklarar Anna Nordh. En trappa upp inne i restaurangdelen kunde man uppleva Tango av Felix Gmelin som för övrigt är en av få svenska konstnärer som varit representerad på Venedigbiennalen; världens största och mest prestigefulla utställning för samtida konst som äger rum vartannat år i Venedig, Italien. Konstverket på TA PLATS! bestod av en slingstyrd AKKA-platta som är ett förflyttningshjälpmedel utformat för den som inte kan förflytta sig på egen hand. En sensor under plattan läser av den svarta plasttejpen på golvet. Slingan var dragen så att två personer kunde dansa tango med varandra och en högtalare fanns monterad på AKKAplattan varifrån tangomusik strömmade ut. Tillgängligheten var optimal med stora ytor, rätt höjd och flera sinnen aktiverades. Konstverket bemannades också under vissa tider på dagen. Det här konstverket har varit väldigt populärt, särskilt för besökare som sitter i rullstol, säger Anna Nordh. Ytterligare en trappa upp stod De finns men de syns inte direkt av Lisa Torell. Ett stort tittskåp där man kunde sitta ner och lyssna på en saga om de djur som lyckats anpassa sig till en stadsmiljö. Vid TAs besök var denna installation ur funktion. Det var lite trist och konstverket tillhörde ju dessutom en utställning som skulle vara tillgänglig för alla. Ja, det är motsägelsefullt men det är något som arrangörerna kommer att ta med i sin utvärdering. Nära hälften av konstverken har legat nere under en period. Det är projektets ansvar att verken ska fungera och att en handlingsberedskap finns för det extrema slitaget och skadegörelsen. Tittskåpet var lite trångt för att en person med rullstol enkelt skulle kunna åka in och ta del av djurhistorierna. Placeringen precis bakom en pelare väckte också en del funderingar. Nästa konstverk som stod på tur var Global glimpse av Glimpse, en videoinstallation som innebar en motvikt till medias bild av hur man ska se ut. Om inte konstverket varit ur funktion just denna dag, hade man kunnat sticka in huvudet i en låda och låta sitt ansikte tillsammans med flera andras, projiceras på en stor vit ballong uppe i taket. Det hade säkert varit en intressant upplevelse. Inne på Rum för barn visades The visitors av Lisa Jeannin & Rolf Schuurmans, som bestod av två filmer och tre skulpturer. Tyvärr var det två trappsteg upp till entrédörren och sedan ytterligare två ner till filmsalongen. Det sista konstverket på uställningen, Performing pictures av Geska Helena Brecevic och Robert Brecevic, var placerad inuti en av hissarna, finurligt ur tillgänglighetssynpunkt! Ett stort färgfoto på ett barn i regnkläder som håller i en ballong, prydde en hel vägg i hissen. Tryckte man på en knapp visades fler bilder i ett litet skåp. Förutom att det blev en upplevelsebonus för dem som var hänvisade till att åka hiss, var det också en skildring av ungdomen som hela tiden är på väg någonstans.

13 En vandringsutställning kommer nu att pågå under hösten fram till år 2012 för att sprida kunskaper och erfarenheter från TA PLATS! Fem av de tio konstverken kommer att vara representerade. En folder kommer även att sammanställas med information om var man exempelvis kan beställa punktskrift. Denna är tänkt att skickas ut till museer och institutioner runt om i Sverige. Anna Nordh tycker att utställningen fungerat väl vad gäller skyltning och orientering mellan de olika våningsplanen och skulpturerna. Besökarna kunde låna en reliefkarta med punktskrift och en audioguide (som också fanns tillgänglig på hemsidan). I golvet fanns en vit tejpad linje att följa, bredvid varje konstverk en skylt med text och punktskrift. Sedan kvarstår frågan hur besökarna upplevde den lite röriga och högljudda omgivningsen på varje våningsplan. Att verken är placerade på flera våningsplan är på gott och ont. Hade de varit samlade i en utställningslokal hade många möten försvunnit, många hade missat verken. Kulturhuset hade inte varit tvungna att se forskande på sin tillgänglighet i huset som de gör nu, utställningen hade inte befolkats som nu och de som befolkar utställningen hade inte tagit plats, säger Po Hagström. Sammanfattningsvis var det en otroligt häftig utställning och guidningen var jättebra. Jag ser fram emot vandringsutställningen! Fotnot: För mer information gå in på Del 6 TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN. NR Kortsiktigt tänkande gör äldre till fångar i sina hem I den här artikeln låter vi PRO, Pensionärernas riksorganisation, få ge sin syn på äldre och tillgänglighet genom ombudsmannen Guy Lööv som ansvarig för äldreomsorgsfrågorna. Han ser ett stort problem, bland annat när det gäller våra bostäder och menar att det i grunden handlar om äldres möjligheter att kunna välja var och hur de vill bo. Något som idag begränsas mycket på grund av såväl bostäderna i sig som den omgivande miljön och bristen på närhet till service där man vid planeringen inte tänkt särskilt mycket på tillgängligheten för de äldre. svårt att ta sig mellan lägenhetens olika rum. När vi vidgar frågan om tillgängligt boende till att även gälla den omgivande miljön och möjligheten att nå olika former av service, blir bristerna ännu större. Under hösten 2009 och våren 2010 kartlade våra medlemmar 238 av landets kommuner i en stor gemensam undersökning som omfattade en mängd områden, däribland frågor om tillgänglighet. Text: Guy Lööv, ombudsman, PRO Många äldre är idag fångar i sina egna hem. Det är långt mellan denna verklighet och de politiska målen om att alla ska ha goda bostäder och leva i en stimulerande och trygg miljö. Vi kan inte lita på att frivillighet ska lösa detta stora hälsoproblem för många människor. Det behövs skärpt lagstiftning. Generella åtgärder för en god tillgänglighet behöver också kompletteras med olika individuella insatser. För tre år sedan genomförde PRO en så kallad syneförrättning, där vi granskade hur väl de politiska målen om goda bostäder och tillgänglig miljö uppfylls för personer som behöver använda rullstol eller gånghjälpmedel och som bor i ett hus byggt före mitten av 1970-talet. Det är i dessa flerfamiljshus vi möter de flesta äldre som inte flyttat till radhus eller villa. Runt hälften av dagens pensionärer bor i hyreshus. Många bor kvar i det hus de flyttade till under och 60-talen. Resultatet bekräftade i stort det vi anade. Bostäder som är byggda under den aktuella tiden är inte planerade för människor med olika former av rörelsehinder. Många hus saknar hiss och finns hiss är det ofta trappavsatser till denna. Många lägenhetsutrymmen är trånga. Inte minst gäller det toalett och badrum. Trösklar och allt för smala dörrbredder kan göra det "När vi vidgar frågan om tillgängligt boende till att även gälla den omgivande miljön, och möjligheten att nå olika former av service, blir bristerna ännu större" Det är stora skillnader mellan kommunerna. I flera kommuner är det svårt att komma in i kommunhuset om man använder rollator eller rullstol och det är svårt att ta sig fram på gator och torg. När det gäller bostäderna är situationen ännu värre. Men vi ser också kommuner där man arbetar ambitiöst med tillgänglighetsfrågor och där framsteg nåtts. Med stigande ålder ökar andelen som har någon form av rörelsehinder. Enligt SCB:s levnadsnivåundersökning uppger cirka 20 procent i åldersgruppen år att de har nedsatt rörelseförmåga. I åldersgruppen 80 år och äldre är motsvarande andel drygt 50 procent. Forts. nästa sida 13

14 För en pensionärsorganisation blir därför frågor om tillgänglighet mycket viktiga. Det handlar i grunden om äldres valmöjligheter; att kunna få välja var man ska bo, fast man får allt svårare att gå utan hjälpmedel. Att den omgivande miljön inte heller hindrar personer med rörelsenedsättningar och att det i bostadens närhet finns tillgång till dagligvarubutiker och olika serviceinrättningar. Egentligen skulle stora delar av den offentliga miljön redan vara tillgänglig. Enligt 17 kap 21a plan- och bygglagen ska enkelt avhjälpt hinder till lokaler och allmänna platser dit allmänheten äger tillträde vara åtgärdade senast år När detta år är slut kommer fortfarande bristerna vara stora av det enkla skälet att det saknas sanktionsmöjligheter mot kommuner och fastighetsägare som inte följer lagen. Vi måste se på tillgängligheten ur två perspektiv. Först det bredare samhällsperspektivet. Utgångspunkten ska vara att bristande tillgänglighet är diskriminering. Otillgängligheten utestänger en stor grupp människor från samhällslivets olika aktiviteter. Det begränsar också enskildas valmöjligheter vad gäller boendet. Plan- och bygglagstiftningen måste skärpas och förtydligas. Vi kommer aldrig att nå särskilt långt om vi förlitar oss på frivilliga lösningar och att det ordnar sig om marknaden får råda. De förändringar av lagen som nu är på gång, verkar vara ett steg i rätt riktning. Vår organisation har inför valet också krävt att de så kallade rot-avdragen ska Guy Lööv, ombudsman på PRO, ser flera hinder i samhället för de äldre, inte minst när det gäller våra bostäder och deras omgivning. Men vi måste se på tillgängligheten utifrån två perspektiv; ett ur ett bredare samhällsperspektiv, det andra utifrån den enskilde individens behov där det alltid kommer att behövas individuella anpassningar, skriver han. få användas för att förbättra tillgängligheten. Detta skulle kunna ge en skjuts åt att bygga bort bristerna i vårt bostadsbestånd. Äldreboendedelegationen föreslog i sitt slutbetänkande Bo bra hela livet att det införs ett tillgänglighetsbidrag för installation av hiss och för andra åtgärder i flerfamiljshus som skapar tillgängliga boendemiljöer. Denna form av bidrag kommer att behövas för att stimulera fastighetsägarna. Utan en Foto: PRIVAT subvention riskerar också hyrorna att höjas när en hiss ska installeras. Det andra perspektivet på tillgänglighet rör den enskilde individen. Oavsett hur väl vi bygger bort hinder i fastigheter och miljön kommer alltid individuella anpassningar att behövas. Det handlar bland annat om en generös tillämpning av bostadsanpassningsbidrag. Däri ingår också att det finns kunnig personal i kommunen som kan hjälpa den enskilde att hitta goda lösningar. Men tyvärr är det ofta sparniten som styr och gör det i så hög grad att kommunerna bryter mot lagen. Detta kortsiktiga tänkandet, med dåligt anpassade bostäder, ökar risken för olyckor och skador. Som en del i insatserna för att göra samhället tillgängligt ingår också möjligheterna för den enskilde att få tillgång till hjälpmedel för att kunna förflytta sig. I både kommuner och landsting har hjälpmedelshanteringen blivit ett allt sorgligare kapitel. Mest belysande i sammanhanget är nog rollatorn. I flera landsting och kommuner tas avgifter ut för detta hjälpmedel. Några har mycket snäva regler för att överhuvudtaget bevilja en rollator som hjälpmedel. Det är också brist på personal som kan ge råd och information om hjälpmedel och - när så behövs - träna den enskilde att använda det. Lagstiftning för tillgänglighet är central men räcker alltså inte. Nekas jag möjligheten till en rollator, så spelar det ingen roll hur tillgänglig miljön runt omkring är. Jag blir ändå fånge i mitt hem. Del 7 TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN. NR Vägen tillbaka har kantats av fördomar 39 år gammal blev Gun Hansson totalförlamad efter sviterna av en till synes vanlig influensa. Arbetsterapeut som hon är, gav hon sig dock bara den på att komma tillbaka genom träning. Sedan några år tillbaka arbetar hon på Syncentralen i Falun där arbetsgivaren anpassat arbetsmiljön specifikt för henne. Men när det gäller tillgängligheten och fördomarna ute i samhället har det gått trögare. Text: Catharina B Tunestad Det började med nackont. Det berodde antagligen på att hon legat och vilat i sin gamla hårda säng som hon haft sedan tonåren, som ännu stod kvar i föräldrahemmet, där hon var och hälsade på. Tänkte Gun. Men det fortsatte med en massa märkliga stickningar 14

15 Knappt fem månader efter att hon drabbats av förlamningen, var hon tillbaka och började arbetsträna med strokepatienter några timmar i veckan. Hon kunde däremot inte fortsätta med Efter det berättade jag inte alltid i ansökan att jag satt i rullstol, men det gick ändå trögt, det var få som hörde av sig. En dag år 2004 beslöt sig Gun för att själv söka upp ett jobb som hon trodde skulle kunna passa henne. Hon åkte upp på Syncentralen i Falun och presenterade sig. Just då fanns ingen ledig tjänst. Någon månad senare ringde Ewa Nielsen, verksamhetschef på Syncentralen och berättade att de hade ett vikariat ledigt. Gun blev erbjuden att dela vikariatet med en annan arbetsterapeut. Detta passade henne utmärkt eftersom hon inte orkar arbeta mer än femtio procent. Vikariatet övergick efter hand till en tillsvidareanställning. Här trivs Gun och har fått utrymme, både fysiskt och socialt. Hennes arbetsrum har anpassats speciellt för hennes behov, bland annat med ett höj- och sänkbart skrivbord och i lunchrummet gjorde man sig av med det stora klumpiga bordet, som stod i vägen varje gång Gun försökte ta sig förbi med rullstolen och köpte in ett mindre, smalare. Mikrovågsugnen står däremot kvar uppe på en hylla. Det tycker dock Gun är bra eftersom hon då måste ställa sig Foto: GUN HANSSON i musklerna. Det var den 14 april, året förflyttningar av dem, utan arbetade Gun var 39 år. främst med patienter, som hade enbart Jag ska till sjukhus lär jag ha sagt till kognitiva funktionsnedsättningar eller mina föräldrar, sedan blev allt svart och handproblem. jag mindes inget mer förrän jag vaknade Som arbetsledare skulle hon förhandla på sjukhuset, berättar Gun om upprinnmed de olika klinikcheferna angående elsen till sjukdomen Myelit, som gör att hur mycket arbetsterapitjänster de hon har en försvagad muskulatur i ville köpa följande år, den så kallade armar och ben och är beroende av Dalamodellen. Detta kunde inte vänta. rullstol. Gun insåg dock snart att det inte skulle Av de första dygnen minns Gun ingenfungera i längden att vara arbetsledare ting. När hon väl kom till medvetande och endast jobba 25 procent. Hon tog igen kände hon att hon var totalförlamad. därför tjänstledigt och sökte en tjänst Jag hade svårt med andningen som arbetsledare på ett assistansbolag. och det var jobbigt att prata. Jag fick Efter några år saknade jag dock mina andningshjälp de arbetsterapeutiska första veckorna arbetsuppgifter och Läkarna trodde och kunde bara sökte ett tiotal tjänster att jag skulle bli prata stötvis med som arbetsterapeut, förlamad i benen stor ansträngning. men blev inte ens kallad Läkarna trodde att till intervju, trots att jag för resten av livet jag skulle bli förhar mångårig erfarenhet lamad i benen för av yrket sedan resten av livet, fortsätter Gun som dock Bortsett från en gång, då hon blev hade en mer pragmatisk och optimistisk kallad till intervju för en tjänst inom inställning till det inträffade än läkarna. kommunen, bara för att få höra arbets Det här ska jag träna tillbaka resongivaren förklara för henne att hon inte erade jag. Jag är ju arbetsterapeut och skulle klara av jobbet hade jobbat med strokepatienter sedan Hon trodde inte ens att jag kunde mitten av 1970-talet, så jag visste hur öppna en dörr, säger Gun, som blev långt man kan komma genom träning. mycket kränkt vid Jag hade ensamt ansvar för en 12-årig tillfället. dotter hemma, som inte kunde klara sig Jag trodde utan mig, så jag bestämde mig för att att man inom förlamningen skulle tränas bort, fortsätter omsorgen hade hon. en mindre förryktet om att Gun hade blivit totaldomsfull attityd förlamad spred sig bland arbetskamrmot personer med aterna på Falu lasarett, där hon vid funktionsnedsätttidpunkten för insjuknandet arbetade ning. Nu vet jag som arbetsledare på medicinblocket. att det inte alltid Många av dem vågade inte komma är så. och hälsa på mig på sjukhuset, medan Det hade aldrig andra ville lämna mig ifred. De tyckte fallit Gun in att det var fruktansvärt det som hänt mig, hon inte skulle berättar Gun. kunna fortsätta För att lugna kollegorna beslöt sig arbeta som Gun, trots sina svårigheter att prata, arbetsterapeut. att så snart det var möjligt ta sig till arbetsplatsen. Hon åkte liggande i en TUBA-stol eftersom hon inte klarade av att sitta. Då fick de se att jag levde och att jag fortfarande var klar i huvudet. Jag tror det var bra och det avdramatiserade situationen lite, säger hon. Arbetsterapeuten Gun Hansson lär ut punktskrift både individuellt och i grupp på Syncentralen i Falun. Forts. nästa sida 15

16 upp varje gång och får lite träning på köpet. När det gäller hjälpmedel i arbetet har Gun haft tur. Försäkringskassan beviljade henne utan att knorra en extra smal rullstol, som var smidigare att använda i Syncentralens lokaler. Hon åker elrullstol till och från arbetet. Jag äter nästan alltid lunch här på Syncentralen, men det händer att jag följer med ut och äter med kollegorna. Vi har ju hissar här, så det är inga problem. Precis utanför mitt rum har jag även handikapptoaletten, så jag kan inte klaga, säger Gun och skrattar. Däremot händer det att hon måste be om hjälp när något står högt upp på hyllorna i förrådet, som fallet med punktskriftsapparaterna till exempel. Jag gillar inte att behöva be om hjälp, det tar emot. När det gäller punktskriftsapparaterna håller man just nu på och försöker hitta ett annat ställe att placera dem på, säger Gun och berättar att det mesta material och hjälpmedel som hon behöver i arbetet dock är placerade på de nedre hyllplanen i förrådet, så att hon lätt kommer åt dem. "Jag trodde man inom omsorgen hade en mindre fördomsfull attityd mot personer med funktionsnedsättningar. Nu vet jag att det inte alltid är så" I Guns arbete ingår även hembesök. Då Syncentralen i Falun har hela Dalarna som upptagningsområde kan det bli 40 mil tur och retur att åka ibland. Då använder hon sin handikappanpassade bil. Innan hon gör hembesöket kontrollerar hon alltid tillgängligheten i patientens bostad. Går det att komma in i fastigheten med rullstol? Finns det hiss, och hur ser planlösningen för huset/ lägenheten ut- och invändigt? Om det inte är tillgängligt, eller om personen har långt till Syncentralen och inte orkar åka, brukar hon förlägga besöken på patientens vårdcentral. Där vet jag att det är handikappanpassat. Ingen patient hittills har haft något emot det. En gång träffade jag en grupp patienter på ortens bibliotek. Det gällde träning med så kallad DAISY-spelare. Det passade bra eftersom de samtidigt fick se var talböckerna stod, säger Gun. Gun tycker att arbetsmiljön generellt är bra på Syncentralen i Falun. Däremot kan arbetskamraternas hänsyn gentemot henne nästan gå lite väl långt ibland, tycker hon. Som när man planerar inför olika kommande aktiviteter för de anställda. Då kan det hända att någon säger: men det här kan nog bli svårt för Gun att vara med på? Vid sådana tillfällen brukar jag säga; jag behöver faktiskt inte vara med på varenda aktivitet. Det är helt OK för mig att ni gör detta utan mig. Jag kan titta på. Det finns många andra aktiviteter som jag kan delta i och det räcker fint, säger Gun som menar att beslutet i detta fall kommer ifrån henne själv, varför hon inte känner sig utestängd på något sätt. Då är det lättare att känna sig diskriminerad ute i samhället ibland, menar hon. Där kan Gun fortfarande stöta på en del hinder och fördomar med jämna mellanrum. Som när hon skulle ta in på ett hotell i Stockholm för något år sedan och hon hade ringt innan för att försäkra sig om att det verkligen var handikappanpassat. Väl på plats möttes hon av en hög trottoarkant och flera trappsteg upp till receptionen. Gun bad då om att få avboka hotellrummet, varpå kvinnan i receptionen svarade att hotellet visst var handikappanpassat. Hur kommer jag då in? undrade Gun, och fick till svar att det fanns en särskild, diskret ingång för handikappade som låg lite avskilt, på baksidan av hotellet... Jag blev så paff att jag inte kom mig för att säga något, bara avbokade rummet och tog mig snabbt därifrån. Sedan dess är det hotellet svartlistat för mig, säger Gun och suckar lätt. Patienterna som hon träffar i arbetet på Syncentralen reagerar däremot sällan på att hon sitter i rullstol. Det händer att någon undrar vad som hänt med mig, varför jag sitter i rullstol, men de flesta kommenterar det inte. Ibland får jag intrycket att de snarare tycker det är sympatiskt med en arbetsterapeut som vet hur det är att leva med en funktionsnedsättning, även om jag inte råkar ha just problem med synen som de har, säger Gun. Fotnot: Myelit innebär att man har en inflammation (retningstillstånd) i ryggmärgen och kan bero på flera olika saker. Foto: GUN HANSSON Gun har anpassat ledsagningstekniken efter sina förutsättningar. Istället för att hålla gaffelgreppet runt ledsagarens armbåge, får den synskadade hålla på axeln. På bilden visas tekniken med en arbetskollega. 16

17 Del 8 TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN. NR SL jobbar för högtryck för att åtgärda brister I den här artikeln riktar vi strålkastaren på de kommunala färdmedlen och granskar hur långt några av våra största kollektivtrafikföretag kommit i arbetet mot ökad tillgänglighet och målsättningen att alla ska kunna transporteras dit de vill med allmänna färdmedel. TA har pratat med SL och SJ och Diskrimineringsombudsmannen, (DO), som sedan januari 2009 fått in ett 80-tal anmälningar som rör resor och transporter. Text: Karin Larsson Inom kollektivtrafiken råder febril aktivitet på många håll för att skapa tillgänglighet åt alla innan årets slut. Jag tycker inte vi behöver skämmas, för vi har gjort väldigt mycket. Sen finns det alltid saker som inte är helt bra, säger Maria Adolfsson på Storstockholms lokaltrafik, SL. Att höja och sänka tunnelbanespåren för att vagnarna ska komma i samma höjd som plattformarna har varit en av SL:s stora utmaningar. Arbetet med att skapa ett plant insteg till tunnelbanevagnarna har kostat flera hundra miljoner kronor och beräknas bli klart till årsskiftet. Det saknas inte vare sig pengar, resurser eller engagemang i frågorna, men det är ju klart att det inte är så lätt alla gånger att nå hela vägen fram, säger Maria Adolfsson, pressekreterare SL. Andra åtgärder är taktila lister på plattformarna, pratorer som läser upp meddelanden, tidtabeller i talad form och som punktskrift samt ljud- och ljussignaler vid alla tunnelbanedörrar. Utvändiga bussutrop gör det möjligt för synskadade att höra vilken buss som kommer. Ljudet från bussarna gjorde att boende började klaga. För att hitta en medelväg valde SL att stänga av bussutropen efter klockan 22 på kvällen. Jag vet att det finns synskadade som är irriterade och tycker det är diskriminerande att de inte ska få åka buss efter klockan 22, säger Maria Adolfsson. SL har också problem med vissa pendeltågsstationer, hållplatser till nya Spårväg city och buller i tunnelbanan. Tillgänglighetsarbetet kommer att fortsätta även efter nyår. Till Diskrimineringsombudsmannen, DO, skickar personer med funktionsnedsättning in anmälningar om bristande tillänglighet. Enligt nuvarande lagar är det inte mycket DO kan göra med dessa anmälningar. På högskolan och inom arbetslivet är det redan olagligt att diskriminera på grund av dålig tillgänglighet. DO stödjer en utredning som föreslår att det ska bli olagligt att diskriminera personer med funktionsnedsättning genom bristande tillgänglighet på alla offentliga platser. Vi menar att ett förbud skulle kunna bidra till att personer med funktionsnedsättning får tillgång till de rättigheter som de faktiskt har och möjlighet till upprättelse när rättigheterna kränks, Maria Adolfsson, pressekreterare på SL: "Det finns synskadade som är irriterade, tycker det är diskriminerande att de inte ska få buss åka efter kl. 22" säger Björn Brodin, som är utredare på DO. Sedan slutet av 1970-talet har det funnits lagar för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla, men ändå finns mycket kvar att göra. En lagändring skulle förhoppningsvis få fart på de aktörer som idag inte följer riktlinjerna som finns om tillgänglighet. Man har gjort alldeles för lite insatser och man har inte tagit det här som det problem det faktiskt är, säger Björn Brodin. Sverige har skrivit på FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, men den har ännu inte ratificerats. I den står det att bristande tillgänglighet är diskriminering. Norge införde förbudet ganska nyligen och det finns i USA, där man har haft det ganska länge. Det finns i ett flertal länder, så det är inget unikt, säger Björn Brodin. Fakta/DO och tillgänglighet DO arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Enligt nuvarande lagar ska enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten vara åtgärdade senaste Det gäller i allmänna lokaler, kollektivtrafiken och statsförvaltningen. Om någon blir diskriminerad på grund av bristande tillgänglighet idag, finns ingen möjlighet att gå till domstol och få skadestånd. Ett nytt förslag är att förbjuda diskriminering på grund av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Om lagen går igenom kan den diskriminerade gå till domstol och få skadestånd. Foto: SL 17

18 Kom inte av tåget anmäler SJ till DO Peter Cederholm skulle på fest i Uppsala, men kom inte av tåget med rullstolen. Nu har han anmält SJ till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Jag har aldrig någonsin känt mig så kränkt, diskriminerad och liten, säger han. Text: Karin Larsson Lördagskvällen skulle firas i Uppsala med en fest och tågbiljetten var bokad och klar. När Peter Cederholm, som är rullstolsburen, kom till tåget visade det sig att bokningen hade kommit bort trots att kvitto på biljetten fanns. SJ:s ledsagare tillkallades och han kom ändå på tåget. Ingen handikappanpassad vagn fanns tillgänglig, utan det blev resa i vanlig vagn utan tillgång till toalett. Tågvärden tog på sig att ringa efter en ledsagare som skulle möta upp i Uppsala. Den ansvarige tågvärden skakade hand med mig och lovade att han personligen skulle ringa och ordna det, säger Peter Cederholm. I anmälan till DO skriver han: Väl framme i Uppsala fanns ingen SJ-ledsagare på plats för att manövrera liften, och tågvärdarna vägrade hjälpa till eftersom ingen av dem hade utbildning på rullstolsliften. Istället fick han åka med vändande tåg tillbaka till Stockholm för att komma av tåget. Peter Cederholm fick informationen att han själv skulle ha bokat en ledsagare genom att ringa ett annat telefonnummer. Något som inte sades vid bokningen av biljetten. Att ha särskilda rutiner för personer med funktionsnedsättning ser han som särbehandling från SJ. Jag har inte åkt med SJ sedan diskrimineringen och kränkningen mot mig och kommer göra mitt yttersta för att undvika dem framöver, säger Peter Cederholm. DO har sedan den 1 januari 2009 fått in ett åttiotal anmälningar som rör resor och transporter. Det finns cirka 15 aktuella anmälningar mot SJ. Laila Berkhahn på Samtrafiken, som arbetar med tillgänglighetsfrågor med SJ, avstår från att kommentera Peter Cederholms ärende. SJ beklagar dock att det blev så mycket fel när han skulle resa. Inom järnvägsbranschen kan det vara svårt att peka ut enkelt åtgärdade hinder för tillgängligheten, enligt Laila Berkhahn. Fördelen är att alla har en stor frihetsgrad. Och nackdelen är förstås att det inte finns någon måttstock att jämföra mot, säger hon. SJ har flera åtgärder planerade för ökad tillgänglighet. X2000-tågen får nya rullstolslyftar, som beräknas vara installerade runt årsskiftet. Till intercitytågen kommer äldre vagnar att byggas om och de görs tillgängliga för rullstolsburna. Skyltar kommer efter hand att få nya taktila pictogrambilder som komplement till punktskrift. Arbetet med att tillgängliggöra tåg, bokningssystem och informationskanaler fortsätter givetvis precis som förut, även om 2010 snart är till ända, säger Laila Berkhahn. Väl framme i Uppsala fanns ingen SJ-ledsagare på plats för att manövrera liften, och tågvärdarna vägrade hjälpa till eftersom ingen av dem hade utbildning på rullstolsliten." Foto: Peter Cederholm Peter Cederholm har rest i hela världen och hoppas att bristande tillgänglighet ska bli olagligt i Sverige, som det redan är i många andra länder. 18

19

20 Planiavägen 13, Box 760, Nacka, ,

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Projekt: Begriplig samhällsinformation. Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se

Projekt: Begriplig samhällsinformation. Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se Projekt: Begriplig samhällsinformation Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se En kort bakgrund: Våra tester visar att många har svårt att förstå innehållet på offentliga webbplatser. 2006 undersökte

Läs mer

Innehåll. Introduktion Tillgänglighet Verkförteckning Förkunskap och kompetens. Kontakt och information

Innehåll. Introduktion Tillgänglighet Verkförteckning Förkunskap och kompetens. Kontakt och information Innehåll s 1 s 2 s 3 s 4 7 s 8-9 s 10-11 s 12 Innehåll Introduktion Tillgänglighet Verkförteckning Förkunskap och kompetens Samarbeten Kontakt och information 1 INTRODUKTION TA PLATS! - en introduktion

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Tillgänglighetsvecka 27/5 1/6

Tillgänglighetsvecka 27/5 1/6 Tillgänglighetsvecka 27/5 1/6 Varje dag utom torsdag: Speakers Corner kl. 11.00 13.00 och kl. 16.00 18.00 Plats: Entrén till Kungsgatan/Fristadstorget ESOF Arrangörer: ESOF, DHR, RTP, Reumatikerföreningen,

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI

MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI MOBILITETSCENTER ETT UNIKT KOMPETENSCENTER INGRID BOLIN, VERKSAMHETSCHEF/ARBETSTERAPEUT MONA FRITZSON, ADMINISTRATION/EKONOMI BILKÖRNING VANLIG FRÅGA INOM RÖRELSEHINDERFÖRBUNDEN Medlemmar uttryckte behov

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det)

Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) Jodå. Tillgänglighet lönar sig. (vi har räknat på det) 1 Ökad delaktighet minskar utanförskapet. Fler i arbete ger mer i skatteintäkter. Logiskt? 2 Dags att byta fokus Svensk diskrimineringslag måste skärpas.

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 DESIGN FOR ALL 2 Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 Inledning 8 Fysisk tillgänglighet 10 Informativ tillgänglighet 11 Kommunikativ tillgänglighet 12 Attitydmässig tillgänglighet 13 Det

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag Foto: Anders Jagendal Några tips för tillgängligheten i ditt företag En stad för alla - en vinst för dig. Varje dag går företag i Borås miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig för

Läs mer

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig!

Tillgänglighets- och bemötandepriset. En stad för alla en vinst för dig! Tillgänglighets- och bemötandepriset En stad för alla en vinst för dig! 2015 En stad för alla en vinst för dig! Varje dag går företag i Halmstad miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst

Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Lättläst sammanfattning av Utredningen om Lättläst Utredningens uppdrag Regeringen har bett en utredare undersöka vad staten gör för lättläst svenska idag. Utredningen ska hjälpa regeringen att besluta

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Varför syns vi inte i statisken?

Varför syns vi inte i statisken? Varför syns vi inte i statisken? personer med funktionsnedsättningar blir osynliga i många undersökningar Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2014-03- 16 Funka

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2012-01-19 16 Från handikapprogram till tillgänglighetsprogram På lika villkor Personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet som

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2014-11-24 Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se Synpunkter till Digitaliseringskommissionen på utkast till kapitel om digital kompetens Handikappförbunden är en

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5

Utdrag ur. Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN. Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se. 2008-12-15 Bilaga 5 2008-12-15 Bilaga 5 6 Sidor Utdrag ur Riktlinjer för tillgänglighet RIV HINDREN Riktlinjerna i sin helhet kan du läsa på Handisams hemsida: www.handisam.se RIKTLINJER FÖR TILLGÄNGLIGHET RIV HINDREN Enligt

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Hej arbetsterapeuter!

Hej arbetsterapeuter! Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Benämningar och attityder

Benämningar och attityder Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Tillgänglighet på biblioteken. No.2: Bibliotek:

Tillgänglighet på biblioteken. No.2: Bibliotek: Tillgänglighet på biblioteken Länsbibliotek Sydost och Regionbiblioteket Kalmar län vill undersöka hur läget är med tillgänglighetsarbetet för personer med funktionsnedsättning på kommunbiblioteken i Blekinge,

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer