Vägledning för Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning för Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun"

Transkript

1 1(8) Tjänsteskrivelse Diarienummer: Version: 3.0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Miljöavdelningen Handläggare: Rune Liljenberg E-post: Telefon: Vägledning för Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar anta följande riktlinjer för tillståndsgivning vid ansökan om hantering av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom skyddsområden för grundvattentäkter i Halmstads kommun. Tillstånd ges normalt för en femårsperiod. Bekämpningsmedel Yrkesmässig användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun tillåts enligt följande riktlinjer: 1. Tillstånd till användning av kemiska bekämpningsmedel inom primär skyddszon medges ej. 2. Kemiska bekämpningsmedel som innehåller aktiva substanser vars lämplighet för användning inom vattenskyddsområde inte är bedömd, eller där någon substans har en olämplig kombination av persistens och lättrörlighet (GUS-index högre än 2,9) tillåts ej för användning inom vattenskyddsområde. 3. Kemiska bekämpningsmedel där det enligt bedömningen på EU-nivå finns potential för läckage till grundvatten i områden med känsliga jordar och klimat tillåts ej för användning inom vattenskyddsområde där spridningsarealen klassas såsom känslig jord. 4. Användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde kan i övrigt tillåtas. Ett bekämpningsmedel inom grupp 3 ovan, som godkänns i simuleringskörning i simuleringsverktyget MACRO-DB kan godkännas för användning på mark inom sekundär skyddszon trots vad som sägs ovan. Simuleringskörning görs för den mest lättgenomsläppliga jordarten inom respektive vattenskyddsområde. 1

2 Gödsel Yrkesmässig användning av gödselmedel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun tillåts enligt följande riktlinjer: Primär skyddszon 1. Användning av flytgödsel och slam tillåts ej. 2. Om nitrathalten i inkommande vatten till vattenverket ligger på eller över 20 mg nitrat/liter vatten tillåts inte användning av kvävehaltiga gödselmedel. 3. Om nitrathalten ligger mellan 10 och 20 mg nitrat/liter vatten tillåts användning av kvävehaltiga gödselmedel endast om markprofilen inte klassas såsom känslig mark. 4. Om inkommande vatten till täkten har en nitrathalt som understiger 10 mg nitrat/liter vatten tillåts användning av kvävehaltiga gödselmedel oberoende av markförhållanden. Sekundär skyddszon Användning av alla sorters gödselmedel och slam tillåts. Om nitrathalten i täktens vatten överstiger 15 mg nitrat/liter begränsas det tillåtna kväveläckaget i odlingen. Begränsning av kväveläckaget All användning av kvävehaltig gödsel inom primär skyddszon och användning av kvävehaltig gödsel inom sekundär skyddszon där nitrathalten överstiger 15 mg nitrat/liter vatten i inkommande vatten till vattenverket, begränsas. Begränsningen består i att odlingen maximalt får läcka 30 kg kväve per ha och år i genomsnitt för den använda marken sett över en växtföljd (normalt fem till sju år). Viktiga klarlägganden Denna vägledning är miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument, och om den enskilde handläggaren på någon avgörande punkt i det enskilda fallet vill frångå vägledningen ska detta förankras hos nämnden. Denna vägledning är ett komplement till de enskilda vattentäkternas föreskrifter och har ingen legal tyngd enbart i sig själv. Vägledningen kan, p.g.a. gällande ersättningsregler, endast användas för tillståndsansökningar som rör mark inom vattenskyddsområden med föreskrifter beslutade enligt miljöbalken. För vattenskyddsområden utan föreskrifter eller med föreskrifter äldre än miljöbalken kommer miljö- och hälsoskyddsnämnden ställa krav på åtgärder i enlighet med 2 kap 3 miljöbalken om bästa tillgängliga teknik. Nämnden måste då i det enskilda fallet göra en rimlighetsbedömning av ställda krav enligt 2 kap 7 miljöbalken. Användning av gödselmedel som ej innehåller kväve tillåts för användning inom både primär och sekundär skyddszon. Sammanfattning Skyddet av grundvattnet är en bärande del i miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, och ska bidra till att täktens vatten ska uppnå Vattendirektivets krav på god kemisk och kvantitativ status. 2

3 Stora delar av vattenskyddsområden i kommunen består av jordbruksmark och behov finns att sammanställa vilka riktlinjer som ska gälla vid handläggning av tillståndsansökningar för att få hantera kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområdena. Bedömningen av vilka kemiska bekämpningsmedel som är lämpliga för användning inom vattenskyddsområde ska ske enligt gällande riktlinjer från Kemikalieinspektionen. Kemisk bekämpning tillåts aldrig inom primär skyddszon, i enlighet med försiktighetsprincipen och Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV AR 1997:3). Bedömning av vilka typer och mängder av kvävehaltiga gödselmedel som kan tillåtas inom vattenskyddsområdet görs med utgångspunkt från markens lättgenomsläpplighet och innehållet av nitrat i vattentäktens vatten. Av smittskyddsskäl tillåts aldrig flytgödsel och slam inom primär skyddszon. Totalt berörs 63 enskilda personer eller företag som tillsammans har ca 1330 ha inom sekundär skyddszon och ca 111 ha inom primär zon. I normala fall bör den praktiska och ekonomiska belastningen för det enskilda företaget vara möjlig att klara, och det finns möjlighet att kontakta Laholmsbuktens VA-nämnd (LBVA) för diskussion om ekonomisk kompensation. Ärendet Nämnden ska besluta om riktlinjer för handläggning av tillståndsbeslut som rör yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun. Riktlinjerna är ett komplement till gällande lagstiftning och beslutade föreskrifter, och ska vara en hjälp vid miljö- och hälsoskyddskontorets handläggning av tillståndsärenden. Ärendet återförvisades till kontoret vid miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde (Mhn 18/2012). Kontoret ålades att utreda de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av förslaget till riktlinjer, samt sammanställa hur stora arealer och hur många företag som berörs. Bakgrund Skyddet av grundvattnet är en bärande del i miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, och kräver att långtgående hänsyn tas för att minimera riskerna för förorening av grundvattnet. Syftet med Naturvårdsverkets föreskrifter för skydd av vattentäkt är att säkerställa att vattentäktens vatten efter normalt reningsförfarande utan risk ska kunna användas för dricksvattenförsörjning. Skyddet av vattentäkterna i kommunen ska uppfylla Vattendirektivets krav som säger att dricksvattentäkterna långsiktigt ska bibehålla en god kemisk status och en god kvantitativ status. Analys, förslag och motivering Användning av kemiska bekämpningsmedel En risk vid användning av bekämpningsmedel på lättgenomsläpplig mark är att bekämpningsmedlet kan infiltrera genom marklagren och nå grundvattnet. Denna risk finns både vid ordinär användning av lättrörliga bekämpningsmedel, och om större spill uppstår vid ett olyckstillfälle. 3

4 Bedömning av kemiska bekämpningsmedels lämplighet för användning inom vattenskyddsområde görs i enlighet med Kemikalieinspektionens vägledning från februari 2011, med stöd av KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedels (CKB) lista (maj 2011) över aktiva substansers rörlighet och persistens i mark och vatten. I listan anges den aktiva substansens sammanvägda risk för läckage till grundvatten med ett s.k. GUS-index. Kemikalieinspektionens vägledning återfinns på deras hemsida (länk). Alla kemiska substanser går idag igenom en godkännandeprocess via EU:s European Food Safety Authority (EFSA). Grunduppgifter om kemiska bekämpningsmedels aktiva substanser hämtas i databaser på EU-nivå, dels i Review report i EU Pesticides database och dels i Peer review från EFSA. Bekämpningsmedel bedöms efter lättrörlighet och persistens hos deras aktiva substanser och kan vad avser bedömningen om lämplighet för användning inom vattenskyddsområde delas in i tre olika grupper: 1. Medel som innehåller aktiva substanser vars kombination av lättrörlighet och persistens inte medför någon risk för läckage till grundvatten, och som därför går att godkänna för användning inom vattenskyddsområde. 2. Medel som antingen inte är fullt utredda eller som innehåller sådana aktiva substanser som har en olämplig kombination av lättrörlighet och persistens (GUSindex större än 2,9). Dessa medel bör aldrig godkännas för användning inom vattenskyddsområde. 3. Medel där det enligt bedömningen på EU-nivå finns potential för läckage till grundvatten i områden med känsliga jordar och klimat. Dessa medel kan användas i områden där klimatet eller jordarna inte klassas såsom känsliga. Känsligt klimat och känsliga jordar Miljö- och hälsoskyddskontorets bedömning är att klimatet i Halmstads kommun, p.g.a. den stora årsnederbörden, ska klassas såsom känsligt klimat. Det är endast under sen vår och under sommarmånaderna som avdunstningen är större än nederbörden, övriga delar av året är grundvattenströmningen nedåtriktad. Den prognostiserade klimatförändringen ger vid handen ett nederbördsrikare klimat i framtiden (smhi.se, artikel från juni 2012). Miljö- och hälsoskyddskontorets bedömning av begreppet känsliga jordar är att marker med lättgenomsläppliga markprofiler som innehåller små halter av ler och mull ska klassas såsom känsliga jordar. Bedömningen av om berörd spridningsareal är känslig eller ej görs från skifte till skifte. Underlag för bedömningen är underlagskarta för grundvattenskydd i Halmstads kommun från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) eller karta som beskriver vattenskyddsområdets infiltrationskänslighet. Om man utgår från listan över bekämpningsmedels lämplighet för användning inom vattenskyddsområde, framtagen av CKB, bör många för lantbruket viktiga bekämpningsmedel inte godkännas för användning inom områden med känsliga jordar. Simuleringsverktyget MACRO-DB Med simuleringsverktyget MACRO-DB kan man genomföra databaserade simuleringar av bekämpningsmedelstransport för ett jordbruksskifte och bedöma förluster av bekämpningsmedel till ytvatten och grundvatten. Indata till verktyget handlar om markens beskaffenhet (t.ex. jordart och textur), om odlad gröda, och om klimatet på platsen. Simulering görs för en aktiv substans åt gången. 4

5 Simuleringsverktyget är framtaget av Sveriges Lantbruksuniversitet och mer information finns på SLU:s hemsida (länk). Miljö- och hälsoskyddskontorets bedömning är att en simuleringskörning i MACRO- DB kan ligga till grund för nämndens beslut att godkänna eller underkänna ett bekämpningsmedel för användning inom ett vattenskyddsområde. I nuläget omfattar simuleringen endast läckagerisk för modersubstansen och inte för den aktiva substansens restprodukter. Simuleringskörningen ska göras med indata från den berörda spridningsarealen, eller från den mark inom respektive vattenskyddsområde som har högst genomsläpplighet. Flytgödsel och slam I föreskrifter för skydd av kommunens vattentäkter beslutade från år 2005 och senare anges att det inom primär skyddszon inte får spridas flytgödsel och slam från reningsverk. Det är rimligt att vid tillståndsgivning på samma sätt begränsa spridningen av flytgödsel och slam i alla vattenskyddsområden i kommunen. Motivet är framförallt att skydda vattentäkten från smittämnen som kan finnas i flytgödseln och slammet. Kväveutlakning Kväveutlakning beräknas med hjälp av dataprogrammet Stank in Mind, där utlakningen på lätta jordar i Halmstads kommun, vid växtodling med en ren spannmålsväxtföljd, är kg kväve per ha och år. Enligt uppgifter via t.ex. Greppa Näringen är det möjligt att bedriva växtodling med ett kväveläckage på 30 kg kväve per ha och år om man vidtar aktiva åtgärder för att minska kväveläckaget. Det bör ha betydelse för nitrathalten i vattentäkten om kväveläckaget minskar till denna nivå, och det är därför rimligt att storleken på kväveläckaget regleras i de fall en vattentäkts nitrathalt är förhöjd. Miljöbalken 2 kap 3 ställer krav på att bästa tillgängliga teknik ska användas för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Med hänvisning till denna paragraf är det skäligt att kräva att den som brukar mark inom vattenskyddsområde ska, inom ramen för företagets ordinarie produktionsinriktning, använda sig av de tillgängliga tekniker som finns för att minimera kväveläckaget, t.ex. genom användandet av fånggrödor och utebliven höstbearbetning. Nivå på kväveutlakning vad tål vattentäkten Nivån för kväveutlakningen ska sättas i förhållande till den kvävebelastning man anser att grundvattnet inom vattentäktens tillrinningsområde tål. Med hjälp av statistik för årsmedelavrinningen (SMHI 2007) går det att beräkna hur hög nitrathalten i vattnet blir vid en viss kväveutlakning från odling inom vattenskyddsområdet. Medelavrinningen i södra Halland är enligt SMHI mm/år för perioden (SMHI 2002, 2007, och 2012), och enligt en färsk analys (SMHI 2012) kan avrinningen i Halland komma att öka med mellan 5 och 15 % fram till år För dricksvatten är gränsen för tjänligt med anmärkning 20 milligram nitrat per liter, och gränsen för otjänligt 50 milligram per liter (SGU). Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att nitrathalten i det avrinnande vattnet inte bör överstiga 20 mg nitrat per liter. Ett högre tillskott av nitrat till grundvattnet kan medföra förhöjning av nitrathalten och därmed leda till anmärkning m.a.p. tjänlighet. Gränsen 20 mg nitrat per liter är, enligt miljökvalitetsnorm för vatten (SGU), en utgångspunkt för att vända en trend. 5

6 Bestämning av lämplig nivå för kväveutlakning En avrinning på ca 600 mm per år ger en avrinning om kubikmeter vatten per ha och år. Om denna mängd vatten inte får innehålla mer än 20 mg nitrat per liter innebär detta att utlakningen räknat i kg kväve per ha inte får överstiga 27 kg (se bilagd uträkning). Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att den totala mängden kväve som får utlakas inte bör överstiga 30 kg kväve per ha och år som ett medelvärde för den använda arealen inom skyddsområdet sett över en växtföljd. Målet är att nitrathalten i det utlakande vattnet inte ska överstiga 20 mg nitrat per liter. I den areal som ingår i beräkningen får t.ex. inte ogödslad vall eller mark som ligger i träda räknas in. Hur räknas kväveläckaget ut för den enskilda gården Beräkning av kväveläckaget bör ske med den metod som redovisas i rapporten Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen (Aronsson H. & Torstensson G Ekohydrologi 78, Avd för vattenvårdslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala). Genom att använda programmet Stank in Minds utlakningsmodul uppfylls kravet. Utlakningsberäkning bör skickas in i förväg med den planerade växtodlingen som bas, beräkningen bör vara miljö- och hälsoskyddskontoret till handa senast 1 mars det första året i tillståndsperioden. Beräkningen ska ge lantbrukaren ett verktyg för att kunna se vilka grödor som kan odlas och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera kväveutlakningen. Rimlighetsbedömning vid begränsning av kväveutlakning För mark inom de vattenskyddsområden som har en enligt 7 kap miljöbalken (1998:808) beslutad föreskrift till skydd för vattentäkten har en fastighetsägare, enligt 31 kap 4 samma lag, rätt till ersättning om brukandet avsevärt försvåras. Detta innebär att miljö- och hälsoskyddsnämnden i det enskilda fallet kan kräva begränsning av kväveläckaget till den nivå som krävs för att skydda grundvattnet, utan att göra en rimlighetsbedömning enligt 2 kap 7 miljöbalken. Om föreskriften till skydd för vattentäkten inte är baserad på miljöbalken, den är äldre eller saknas, finns ingen möjlighet för en fastighetsägare att begära ersättning, och då måste nämnden göra en rimlighetsbedömning i det enskilda fallet. De skyddsåtgärder som nämnden kräver i dessa fall ska vara tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga att genomföra för den enskilde. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att brukandet av mark inom sådana vattenskyddsområden ska uppfylla kravet i 2 kap 3 miljöbalken att bästa tillgängliga teknik ska användas. Detta kan t.ex. innebära brukandet av fånggrödor och användning av vårplöjning, och krav på ett kväveläckage under grundutlakningen. Konsekvenser Med en vägledning som grund är det enklare för miljö- och hälsoskyddskontoret att handlägga inkommande tillståndsansökningar, och det är enklare för sökande att inför ansökan ha en korrekt bild av vilka begränsningar ett tillstånd kan innebära. Beslut baserade på vägledningen ger en högre rättssäkerhet och en större grad av likabehandling. Konsekvenser för miljön och för miljökvalitetsnorm för vatten Skyddet av vattentäkterna stärks vilket leder till att grundvattnet långsiktigt och på ett säkrare sätt kan bibehålla en god kemisk status och en god kvantitativ status. Genom 6

7 minskad användning av de mest persistenta och lättrörliga bekämpningsmedlen minskar risken för förorening av ytvatten och grundvatten. Åtgärder för att begränsa kväveläckaget i odlingen kan innebära en försämrad möjlighet att bryta växtföljdssjukdomar vilket i sin tur kan leda till ett högre behov att använda kemiska bekämpningsmedel. Konsekvenser för berörda jordbruksföretag Totalt berörs 63 enskilda personer eller företag som tillsammans har ca 1330 ha inom sekundär skyddszon och ca 111 ha inom primär zon (se bilaga). Av de berörda företagen har de flesta endast en mindre andel av sin odlingsmark inom ett eller flera vattenskyddsområden, men minst två företag berörs till hela eller stora delar av sin areal. Vid konsultföretaget Växas simuleringskörningar med simuleringsverktyget MACRO- DB har det visat sig att flera bekämpningsmedel som underkänns enligt CKB:s generella lista kommer att kunna godkännas för användning även inom områden med känslig jord. Detta innebär att det blir rimliga begränsningarna i vilka bekämpningsmedel som kan användas vid normal växtodling. Begränsningen i kväveläckage, där det blir aktuellt, bör också vara möjlig att klara inom en växtodling där man vidtar normala odlingsåtgärder för att minska kväveläckaget. Ekonomiska konsekvenser för jordbruksföretaget De ekonomiska konsekvenserna för det enskilda företaget skiljer sig från fall till fall beroende på odlad gröda och på den genomsläpplighet som finns på företagets odlingsmark. Vid ett möte med LRF och berörda lantbrukare i juni 2012 uppmanade ordföranden i LBVA de som anser sig ha extra kostnader p.g.a. vattenskyddsrestriktionerna att skicka en begäran om täckning av dessa kostnader till LBVA. För vattentäkter med föreskrift enligt miljöbalken finns det enligt 31 kap 4 denna lag rätt till ersättning om brukandet avsevärt försvåras. Miljö- och hälsoskyddskontoret bedömer att de föreslagna begränsningarna för odling inom vattenskyddsområden normalt är en ekonomisk belastning som den enskilde lantbrukaren kan klara. Om begränsningarna är ekonomiskt belastande för den enskilde lantbrukaren på ett försvårande sätt kan hen vända sig till LBVA för begäran om ekonomisk kompensation. Den kväveutlakningsberäkning som miljö- och hälsoskyddsnämnden kräver ingår i den kostnadsfria rådgivning som lantbrukare kan ta del av inom ramen för rådgivningssatsningen Greppa Näringen. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är handlagt på miljö- och hälsoskyddskontoret och diskuterat på tjänstemannaberedning den 15 februari 2012 och på presidieberedning den 20 februari Ärendet återförvisades till kontoret vid miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde (Mhn 18/2012). Kontoret ålades att utreda de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av förslaget till riktlinjer. 7

8 Efter förnyad handläggning är föreliggande tjänsteskrivelse diskuterad på tjänstemannaberedning den 12 september 2012 och den 14 november Ärendet är även diskuterat på presidieberedning den 22 oktober 2012 och den 19 november Övriga aktörer Den ursprungliga tjänsteskrivelsen är för synpunkter skickad till konsultföretaget Växa Sverige, Hushållningssällskapet Halland, och till miljökontoren i Laholms, Falkenbergs och Varbergs kommuner. Tjänsteskrivelsen är även skickad till Laholmsbuktens VAnämnd och till LRF:s kommungrupp för synpunkter. Miljö- och hälsoskyddskontoret har samverkat i denna fråga med LRF:s regionförbund, LRF:s kommungrupp och konsultföretaget Växa. Möten med LRF och berörda lantbrukare har hållits vid fyra tillfällen under Vägledningen är diskuterad vid möte med LRF den 15 oktober och den 8 november För miljö- och hälsoskyddskontoret Rune Liljenberg avdelningschef Bilagor 1. Skyddsområde för vattentäkt - Vägledning till hur tar man reda på vilka ämnen som riskerar att läcka till grundvatten, Kemikalieinspektionen Lista över brukare/ägare till mark inom vattenskyddsområde 3. Beräkning av rimlig nivå på kväveutlakning hur har vi kommit fram till gränsen 30 kg kväve per ha och år? Litteratur Avrinningen i Sverige, SMHI, faktablad nr 12, 2002 Avrinningens variation , SMHI, faktablad nr 36, 2007 Vattenåret 2011, SMHI, faktablad nr 54, 2012 Förändrad framtida vattentillgång jämfört med , SMHI, artikel på smhi.se, juni 2012 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2008:2) om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten Beräkning av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen, Aronsson H. & Torstensson G Ekohydrologi 78, Avd för vattenvårdslära, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala 8

Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-26 21 Mhn 99 Dnr: 2012 519 Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads

Läs mer

Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-12-16 8 Mhn 147 Dnr: 2012 519 Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads

Läs mer

Vägledning för Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Vägledning för Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun Sid 1(5) Handläggare: Rune Liljenberg MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDS- KONTORET Vägledning för Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden

Läs mer

På grund av personuppgiftsplagen (PUL) är vissa personuppgifter borttagna (kryssade) i de ärenden som handlar om myndighetsutövning.

På grund av personuppgiftsplagen (PUL) är vissa personuppgifter borttagna (kryssade) i de ärenden som handlar om myndighetsutövning. Miljö- och byggnämnden 2015-04-22 35 73 Dnr 2015/0731 Beslut om tillstånd för spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde Fastighet: Össlöv 4:11 Verksamhetsutövare: XXX Beslut Miljö- och byggnämnden

Läs mer

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Halmstad 2009-04-01 Arne Joelsson Länsstyrelsen Hallands län Grundvatten av god kvalitet De regionala miljömålen innebär

Läs mer

Till dig som bor i ett vattenskyddsområde

Till dig som bor i ett vattenskyddsområde Till dig som bor i ett vattenskyddsområde ALLA VATTENSKYDDSOMRÅDEN HAR SPECIFIKA FÖRESKRIFTER SOM GÄLLER I RESPEKTIVE OMRÅDE Vatten är den naturresurs vi inte klarar oss utan. Det vatten som finns på jorden

Läs mer

Uno Sjöberg (C) Ann-Kristin Petersson (S) Gunilla Magnusson (KV)

Uno Sjöberg (C) Ann-Kristin Petersson (S) Gunilla Magnusson (KV) Tillsynsnämnden 2014-05-15 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrummet på samhällsbyggnadskontoret, kl. 08:00-08:40 Beslutande Uno Sjöberg (C) Ann-Kristin Petersson (S) Gunilla Magnusson (KV) Övriga deltagare

Läs mer

Allmän information om vattenskyddsområden

Allmän information om vattenskyddsområden Sida: 1 (5) Allmän information om vattenskyddsområden Varför inrättas vattenskyddsområden? På lokal nivå är det kommunen som ansvarar för att kommunala dricksvattentillgångar skyddas. Dricksvattnet som

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Skyddsområden för grundvattentäkter

Skyddsområden för grundvattentäkter Skyddsområden för grundvattentäkter Dricksvatten av god kvalitet vill alla ha Förbättrat skydd för våra grundvattentäkter En av våra viktigaste naturresurser är tillgången till vatten för vår vattenförsörjning.

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta.

Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan

Läs mer

Grundläggande vägledning vid handläggning av ansökan om tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt.

Grundläggande vägledning vid handläggning av ansökan om tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt. Grundläggande vägledning vid handläggning av ansökan om tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt. Senast uppdaterad: 2015-03-02 Sidan 1 av 8 Inledning Denna

Läs mer

kl. 13 30 15 00 Magnus Hesse, m, ordförande, Ulf Dahl, s Joakim Magnusson, c Leif Carlzon, kp ---

kl. 13 30 15 00 Magnus Hesse, m, ordförande, Ulf Dahl, s Joakim Magnusson, c Leif Carlzon, kp --- Plats och tid Bibliotekets grupprum, onsdagen den 23 september 2009, kl. 13 30 15 00 Beslutande Magnus Hesse, m, ordförande, Ulf Dahl, s Joakim Magnusson, c Ej tjänstgörande Leif Carlzon, kp Övriga folkvalda

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU.

MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU. MACRO-DB Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten Mikaela Gönczi, CKB, SLU mikaela.gonczi@slu.se Seminarium om vattenskydd Länsstyrelsen i Skåne 12 november 2014 Generella faktorer

Läs mer

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?

Läs mer

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt KOMMENTARER Sida 1 av 5 Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 2 Enskild brunnsanläggning De föreslagna skyddsföreskrifterna anger, Primär

Läs mer

Vattenskyddsområde och bekämpningsmedel

Vattenskyddsområde och bekämpningsmedel Lantbruk Vattenskyddsområde och bekämpningsmedel Projektrapport 2015 Sammanfattning Under 2014 genomfördes ett projekt inom lantbruk i MÖTA:s regi. Projektet syftade till att ta fram underlag som en blankett

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig överenskommelse

Läs mer

Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen

Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen Varför vattenskyddsområde? Värdefullt vatten Vattentäkterna vid Axelstorp och Idrottsplatsen är av stor betydelse för Båstads

Läs mer

Skyddsområde för vattentäkt

Skyddsområde för vattentäkt Skyddsområde för vattentäkt Vägledning till hur tar man reda på vilka ämnen som riskerar att läcka till grundvatten Rörligheten hos ett ämne ger i sig inte tillräcklig information för att utvärdera dess

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av

Läs mer

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

Vad händer på HaV inom området vattenskydd? Vad händer på HaV inom området vattenskydd? Seminarium om vattenskydd 16 november 2016 Pia Almbring pia.almbring@havochvatten.se HaVs vägledning för långsiktigt skydd av vattentäkter Vägledning kopplad

Läs mer

Organisationsnr/Personnr. Avstånd till närmaste: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn:

Organisationsnr/Personnr. Avstånd till närmaste: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: lanketten skickas till: Miljökontoret ox 33200 701 35 Örebro nsökan Yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde enligt 14 ; SNFS 1997:2 Sökande Namn Organisationsnr/Personnr dress

Läs mer

Ansökan gällande reviderade skyddsbestämmelser för vattentäkten i norra Gäddvik (Gäddviksverket)

Ansökan gällande reviderade skyddsbestämmelser för vattentäkten i norra Gäddvik (Gäddviksverket) Kommunstyrelsen 2009-04-14 86 201 Plan- och tillväxtutskottet 2009-03-23 26 48 Dnr 08.719-341 aprilkf16 Ansökan gällande reviderade skyddsbestämmelser för vattentäkten i norra Gäddvik (Gäddviksverket)

Läs mer

Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun

Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun Sölvesborg Energi ansvarar för kommunens allmänna vattenanläggningar, till

Läs mer

UPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD

UPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD UPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD I följande dokument finns upplysningar om t ex mål och syfte med vattenskydd samt upplysning om ersättning för intrång i pågående markanvändning och uppgift om vilken

Läs mer

Kolåsens vattenskyddsområde

Kolåsens vattenskyddsområde Kolåsens vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde Sedan sommaren 2012 arbetar Åre kommun med att upprätta samt revidera vattenskyddsområden för de kommunala dricksvattentäkterna.

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är ett första förslag och kommer sannolikt att förändras

Läs mer

Samråd om skyddsområde för de kommunala vattentäkterna i Linderöd

Samråd om skyddsområde för de kommunala vattentäkterna i Linderöd Samråd om skyddsområde för de kommunala vattentäkterna i Linderöd MINNESANTECKNINGAR Församlingshemmet i Linderöd den 16 juni 2010. Medverkande från kommunen: Sten Hermansson, ordförande TN Ulrika Tollgren,

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk Tillstånd krävs inom primär och sekundär skyddszon Sökande Namn: Person-/organisationsnummer Ev. företagets/anläggningens namn Kontaktperson om annan

Läs mer

03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990.

03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. 1(5) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. Kungörelse om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala grundvattentäkterna

Läs mer

Dalarnas läns författningssamling

Dalarnas läns författningssamling Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen 20 FS 2008:86 Utkom från trycket den 1 juli 2008 Föreskrifter inom vattenskyddsområdet vid Sångån i Gagnefs och Leksands kommuner; beslutade den 12 april

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion

Vattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion Vattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion 2017-01-12 Bakgrund Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och tillgången och kvaliteten på vatten för vattenförsörjning är en av våra mest betydelsefulla

Läs mer

BESLUT OM VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENTÄKTEN SANDKÖPING OCH BERGSJÖN, KRISTINEHAMNS KOMMUN

BESLUT OM VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENTÄKTEN SANDKÖPING OCH BERGSJÖN, KRISTINEHAMNS KOMMUN 1(6) BESLUT 1781-505 Miljöanalysenheten Karin de Beer Enligt sändlista Bilagor: 1. Hur man överklagar 2. Karta över området 3. Skyddsföreskrifter 4. Konsekvensutredning 5. Beslut om kungörelsedelgivning

Läs mer

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Bakgrund En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället. Vattenbehovet är ca 85 l/s under högsäsong (medeldygnsförbrukning).

Läs mer

Västra Götalands läns författningssamling

Västra Götalands läns författningssamling Västra Götalands läns författningssamling Länsstyrelsen 14 FS 2011:41 Utkom från trycket den 1 juli 2011 Omtryck Länsstyrelsens i Västra Götalands län föreskrift om ändring i föreskrift 14 FS 2009:89 om

Läs mer

Förslag till skyddsföreskrifter Gullbranna Vattenskyddsområde

Förslag till skyddsföreskrifter Gullbranna Vattenskyddsområde Förslag till skyddsföreskrifter Gullbranna Vattenskyddsområde Följande skyddsföreskrifter är specifikt framtagna för grundvattentäkten i Gullbranna. Den övergripande tanken vid framtagandet har varit att

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun 2013-06-11 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till policy och plan för vatten och avlopp, Svedala kommun Plats och tid: Naverlönnsalen, Kommunhuset, Svedala kl.19:00-21:30 Närvarande: Åhörare: 100-talet

Läs mer

Ansökan om dispens att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt

Ansökan om dispens att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt MBF_41.Bekämpningsmedelvattentäkt 2017-03-25 Sida 1 / 8 Ansökan om dispens att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt Gäller för yrkesmässig spridning enligt kapitel 6, paragraf 1 i Statens

Läs mer

Tillsyn och prövning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde 2013 En kort rapport om projektet

Tillsyn och prövning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde 2013 En kort rapport om projektet Tillsyn och prövning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde 2013 En kort rapport om projektet - Är en samverkan mellan tillsynsmyndigheterna (livsmedel och miljö) på kommunerna och länsstyrelserna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Hallands läns författningssamling

Hallands läns författningssamling Hallands läns författningssamling 1(8) Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för vattentäkten Ragnhilds källa på fastigheten Grimeton 5:17 i Varbergs

Läs mer

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR IGELSTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE, SKÖVDE KOMMUN

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR IGELSTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE, SKÖVDE KOMMUN 1 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR IGELSTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE, SKÖVDE KOMMUN Bilagan är uppdelad i två delar. I den första delen anges de skyddsföreskrifter som föreslås gälla inom Igelstorp vattenskyddsområde

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp

Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Anebys vattentäkter i Norra och Södra Jularp Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken (1998:808, MB) det område som anges på

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (8) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

KEMI REMISSVAR. N aturvår ds verket 106 48 Stockholm SVERIGE

KEMI REMISSVAR. N aturvår ds verket 106 48 Stockholm SVERIGE KEMI Kemikalieinspektionen Swedish Chemicals Agency 2015-10-23 4.2.3.b-Hl 5-06558 N aturvår ds verket 106 48 Stockholm SVERIGE Remissvar om gemensam remiss från Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket

Läs mer

Remissvar rörande remissomgång nr 2 om förslag till vägledning för prövning av användning av kemiska växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden

Remissvar rörande remissomgång nr 2 om förslag till vägledning för prövning av användning av kemiska växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden Er referens 2604-15 Havs- och vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Remissvar rörande remissomgång nr 2 om förslag till vägledning för prövning av användning av kemiska växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Planerade vattenuttag

Planerade vattenuttag Området Planerade vattenuttag Nuvarande råvattenförbrukning: 20 m³/dygn vinter och max 90 m³/dygn sommar. Planerat vattenuttag är detsamma som nuvarande uttag eftersom det inte bedöms finnas mer vatten

Läs mer

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Vattenskyddsområden. Monica Andersson Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Sidan 1 av 4. Sökande. Datum. Från och med: Till och med: Samma som sökande (fyll dock i behörighetsnumret) Vem ska sprida ut bekämpningsmedlet?

Sidan 1 av 4. Sökande. Datum. Från och med: Till och med: Samma som sökande (fyll dock i behörighetsnumret) Vem ska sprida ut bekämpningsmedlet? Sidan 1 av 4 Ansökan om att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt Gäller för yrkesmässig spridning enligt 14 paragrafen i Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt

Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt Styrande dokument Senast ändrad 2014-06-17 Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt Dokumenttyp Föreskrift Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Vattenskyddsområde med föreskrifter

Läs mer

Sidan 1 av 3. Datum. Från och med: Till och med: Sökande

Sidan 1 av 3. Datum. Från och med: Till och med: Sökande Sidan 1 av 3 Ansökan om att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt Gäller för yrkesmässig spridning enligt 14 paragrafen i Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska

Läs mer

Hallands läns författningssamling

Hallands läns författningssamling Hallands läns författningssamling 1(6) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Veinge vattentäkt på fastigheten Vessinge 1:8 i Laholms kommun; beslutade den

Läs mer

HÅBOL GRUNDVATTENTÄKT

HÅBOL GRUNDVATTENTÄKT BILAGA 1 HÅBOL GRUNDVATTENTÄKT Förslag till skyddsföreskrifter Vänersborg 2003-07-03, Uppdragsnummer 1350993 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR Nedan angivna föreskrifter skall gälla inom det vattenskyddsområde

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk 1(6) Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkten Kvarsebo i Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkten Kvarsebo i Norrköpings kommun 1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkten Kvarsebo i Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR GALGBERGETS VATTENSKYDDSOMRÅDE, HALMSTADS KOMMUN

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR GALGBERGETS VATTENSKYDDSOMRÅDE, HALMSTADS KOMMUN BILAGA 4: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR GALGBERGETS VATTENSKYDDSOMRÅDE, HALMSTADS KOMMUN Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar länsstyrelsen i Hallands län om vattenskyddsområde för grundvattentäkterna

Läs mer

Sammanfattning av frågor

Sammanfattning av frågor webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och

Läs mer

Regelverk rörande båtbottenfärger

Regelverk rörande båtbottenfärger Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd PM Sida 1 (5) 2017-05-10 Användning av båtbottenfärger som innehåller biocider regleras både genom miljöbalken och EU:s biocidförordning. Dessa lagstiftningar

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015

Läs mer

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen rundvatten På gång på Länsstyrelsen Hillevi Hägnesten Miljö- och vattenstrategiska enheten Skräbeåns vattenråd, 2011-10-05 I R Vånga I R Jämshögsområdet SE625188-140650 I R SE622960-141951 R I Vanneberga

Läs mer

Norrbottens läns författningssamling

Norrbottens läns författningssamling Norrbottens läns författningssamling Skyddsföreskrifter för Laukers vattentäkt i Arvidsjaurs kommun 25 FS 2012:28 A 21 Utkom från trycket den 26 oktober 2012 Beslutade av kommunfullmäktige i Arvidsjaurs

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun 1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun Skyddsföreskrifterna gäller inom det område som angivits på upprättad skyddszonskarta. Vattenskyddsområdet

Läs mer

Mörsils vattenskyddsområde

Mörsils vattenskyddsområde Mörsils vattenskyddsområde Information om upprättande och revidering av vattenskyddsområde Sedan sommaren 2012 arbetar Åre kommun med att upprätta samt revidera vattenskyddsområden för de kommunala dricksvattentäkterna.

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet

Läs mer