Är Parental Alination Syndrome ett begrepp eller stigma?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är Parental Alination Syndrome ett begrepp eller stigma?"

Transkript

1 UMEÅUNIVERSITET Sociologiska institutionen Sociologiprogrammet med Socialpsykologisk inriktning Är Parental Alination Syndrome ett begrepp eller stigma? - intresseorganisationernas upplevelse av och synen på PAS Angelica Rönnlund C-uppsatt i Sociologi Höstterminen 2008 Handledare: Daniel Ranta Nilsson 1

2 Sammanfattning Detta arbete handlar om upplevelsen och erfarenheterna om att synliggöra fenomenet Parental Alienation Syndrome (PAS). PAS handlar om barn som blir utsatta för en påverkan att ta avstånd från sin förälder. De samhälliga institutionerna med sin okunskap bidrar till att förstärka PAS. Syftet är inte att avgöra om PAS finns eller inte utan det är att försöka förstå problematiken med att synliggöra och få PAS accepterat inom de samhälliga institutionerna. Mitt arbete är en kvalitativ sociologisk studie där jag har intervjuat representanter för olika intresseorganisationer. Samtliga organisationer grundar sig på vårdnadstvistproblematik och de flesta då ur pappors perspektiv. Jag valde ut dessa för att de hade information om PAS på deras hemsidor. Jag har analyserat dessa intervjuer med de klassiska teoretikerna Max Weber och Michel Foucaults teorier om de sociala maktstrukturerna i samhället. Jag har även använt mig av medicinsociologteoretikerna Karin Johannisson och Eva Kärfves teorier om diagnoser. Slutsatser jag bland annat finner, är att de som försöker synliggöra PAS är pappor i svåra vårdnadskonflikter. De har de strukturella normer och värderingar som är införlivade i samhället emot sig på grund av sin underordning i vårdnadsskap. 2

3 Förord Denna uppsats var lite mödosam att få klar. Därför vill jag ge ett stort tack till min handledare Daniel Ranta Nilsson och min vän Annah Wising för deras kloka ord, råd och reflektioner. Samt alla informanter som ställde upp på intervju och bidrog med sina tankar och erfarenheter kring detta ämne. Jag vill även tacka alla vuxna och barn som bidragit till att min dotter älskar att vara på dagis, detta gjorde att halva tiden av uppsatsen kunde arbetas med någorlunda sinnesro. Vill tacka min familj släkt och vänner, alla de som har ställt upp lite här och lite där under hela denna uppsatsens gång. Slutligen vill jag tillägna denna uppsats till min sambo och våran dotter Lovisa. 3

4 Innehållsförteckning Inledning 5 2. Syfte 7 3. PAS Fenomenet Definition Skillnad mellan PA & PAS PAS Konsekvenser Kritik av klassificeringar Material & Metod Teori Foucault Weber Johannisson Kärfve Resultat av empirin Organisationerna och Samhället Organisationerna och Individ Upplevelsen och Synen på PAS Analys Diskussion Slutord Litteraturlista Bilaga Bilaga Bilaga

5 Inledning Själva begreppet PAS (Parental Alination Syndrom) upptäckte jag på familjejourens forum när jag sökte efter pappors syn på föräldraskapet. Där på forumet hade de en ämneskategori för PAS, ett begrepp som bland annat sade sig förklara hur barn kunde skapa falska minnen om sexuella övergrepp från deras far. I vissa fall kan barn vara medvetna om att de ljuger om sexuella övergrepp, men de är övertygade och anser att pappan förtjänade att bli anmäld för det. Med tiden och desto mer jag fördjupat mig i ämnet, har jag förstått att PAS är ett kontroversiellt begrepp. En orsak kan vara att det är mamman som står bakom i de flesta fallen av PAS och att det kan ha ingredienser av falska anmälningar om sexuella övergrepp. Enligt en artikel från DN anser Agnetha Svensson och Gösta Emtestam som är frilansande experter på vårdnadsutredningar och erfarna familjeterapeuter att vart sjätte fall av frånvarande pappa kan titulera sig som smitare, resten har gett upp sitt faderskap på grund av den ständiga utsattheten från mamman. 1 I och med den hårda debatten om mäns våld mot kvinnor och barn är det obehagligt att berätta om att man har blivit falskt anklagad för sexuella övergrepp. Tanken om att ingen rök utan eld finns för det mesta där, men om elden är anlagd? De som skriver om PAS blir emellan åt anklagade för att vara bland annat pedofilälskare. Jag har bland annat lyssnat på Sveriges kanske mest sakkunniga inom ämnet Lena Hellblom Sjögrens föredrag om PAS vid Faderslöshetskongressen. 2 Inför oss åhörare berättade hon att hon själv har jobbat med att försöka synliggöra PAS i över 15 år och att det går fortfarande väldigt trögt och hänvisar till ett citat av Schopenhauer Every truth passes through three stages before it is recognized. In the first it is ridiculed. In the second it is opposed. In the third it is as self-evident. 3 Hennes uppfattning är att PAS befinner sig mellan stadiet förlöjligande och förnekande. Men när jag återvänder till universitetet är det ingen som överhuvudtaget känner till begreppet PAS. Efter denna upplevelse att ingen känner till begreppet PAS började jag fundera över Lena Hellblom Sjögren sa detta citat på denna faderlöshetskongress 5

6 varför det går så trögt att synliggöra PAS och vilka är de mekanismer som bidrar till denna tröghet. 6

7 Syfte PAS är som tidigare framhållits ett kontroversiellt ämne. Syftet med min uppsats är att närmare studera PAS-begreppets sociala dimensioner utifrån en diagnos försök till etablering. Detta genom att se till de organisationer vilka arbetar med att synliggöra PAS. Dessa visade sig i huvudsak vara intresseorganisationer där det behandlades vårdnadskonflikter ur ett pappaperspektiv. Jag vill utifrån deras perspektiv försöka förstå vilka mekanismerna är som gör att processen att få PAS accepterad upplevs som trög? Frågor jag funderade över är: Hur används PAS begreppet? Vilka för och nackdelar finns med begreppet? Vilket sorts motstånd finns det och hur ser det ut i sådana fall? Till sist, vad är relevant för en ny diagnos som försöker etablera sig? 7

8 PAS Fenomenet Uppsatsen inleds med en utförlig begreppsinformation av PAS då det tycks vara ett okänt begrepp för många. Vidare följer under detta avsnitt även en del av den kritik som riktats mot begreppet. Stora delar av detta avsnitt har sitt ursprung från min telefonintervju med fil.dr och leg. psykolog Lena Hellblom Sjögren, av vissa sedd som Sveriges kanske mest sakkunnige och den enda inom detta område här i Sverige. Hon har arbetat med tolkningsmetod och vittnespsykologi och fungerar som sakkunnigutredare i komplicerade sexualbrotts och vårdnadsmål. Hon har skrivit boken Hemligheter & minnen: att utreda tillförlitlighet i sexualbrottmål och även skrivit ett kapitel om kvinnor som har blivit utsatta för PAS i The Internationell handbook of Parental Alienation Syndromet. Definition Själva begreppet grundades av Richard A. Gardner, han var barnpsykolog och medicinare i USA. När han myntade begreppet Parental Alienation Syndrom som förkortas PAS, gjorde han det med vissa överväganden In this disorder we see not only programming ( brainwashing ) of the child by one parent to denigrate the other parent, but self-created contributions by the child in support of the alienating parent s campaign of denigration against the alienated parent. Because of the child s contribution I did not consider the terms Brainwashing, Programming, or other equivalent words to be applicable. Accordingly, in 1985, I introduced the term parental alienation syndrome to cover the combination of these two contributing factors. 4 Gardner beskriver PAS som ett syndrom bestående av en grupp av symtom vilka när de framträder tillsammans, karaktäriserar en specifik sjukdom. Symtomen har sina skenbara olikheter till trots, grupperats tillsammans på grund av gemensam etiologi 5 eller underliggande orsaker. I de flesta fallen framträder de flesta symtomen vanligtvis tillsammans. Ett välkänt exempel på syndrom torde vara Downs syndrom som har en rad karaktäristiska drag. 6 Han menar inte att PAS har liknande symtom Downs syndrom utan att människor som lider av Downs syndrom är ofta väldigt lika varandra och är föremål för alla 4 Richard A. Gardner. S. Richard Sauber & Demosthenes Lorandeos. The International Handbook of Parental Alienation Syndrome..(Springfield. Charles C Thomas. Publisher, LTD, 2006): 5. 5 Begreppet etiologi betyder läran om sjukdomsorsaker 6 Bland annat nämns mental efterblivenhet, ansiktsutryck, hängande läppar, vinklade ögon, kort femte finger och ett typiskt veck i handflatan. 8

9 dessa symtom. Den gemensamma etiologin för dessa olika symtom relaterar till en specifik kromosom abnormitet. Det är denna genetiska faktor som är ansvarig för sammanlänkandet av dessa skenbart olika symtom och PAS har liknande problem med att syntomen är skenbart olika symtom. Hellblom Sjögrens egen uppfattning är att det är vettigt att hålla fast vid att PAS är ett syndrom och att det inte skall blandas ihop med ett naturligt avståndstagande som exempelvis sker när en part flyttar långt ifrån den andre och barnet förlorar den vardagliga kontakten. PAS är snarare att likna vid en separationsskada och avser ett psykiskt övergrepp som kan leda till både psykiska och fysiska skador. Hon poängterar att det har skett en otillbörlig påverkan utifrån till att ta avstånd från den ene eller båda föräldrarna i form av manipulation och hjärntvätt. Skillnaden mellan PA & PAS Jag vill inleda här med att tydliggöra de olika begreppen inom PAS för att underlätta förståelsen i resonemanget: Det är barnet som drabbas av PAS och den som utsätter barnet för PAS kallas för alienator. Den förälder som bli utsatt av ett barn som lider av PAS benämns alienerad. Användandet av termerna PA och PAS synonymt orsakar mycket förvirring, som en generell term som används med hänvisning till ett specifikt problem. Det är lika med att en person med tjocktarmscancer bara skulle benämnas med cancer. Det finns många sorter av cancer och var och en har sitt specifika sätt att behandlas och därmed är det viktigt att man specificera sig på vad för sorts problem det rör sig om. Föräldraalienation, Parental Alination (PA), är en generell term som täcker varje situation där ett barn blir alienerad från en förälder. Det kan orsakas av en förälders övergrepp av så väl fysiska, verbala, emotionella, mentala eller sexuella övergrepp liksom negligering. Ungdomar kan i en frigörande process bli alienerad från föräldrarna, bli upptagna i exempelvis sekter där de riskerar att utsättas för programmering att ta avstånd från föräldrarna. Alla fallen där det förekommer att ett barn tar avstånd från en förälder benämns som PA i likhet med att man använder Cancer som ett paraplybegrepp. Inom begreppet PA ryms olika kategorier om varför barnet tar avstånd och där finns begreppet PAS som handlar specifikt om att ett barn tar avstånd under manipulationsliknade former. 9

10 Många anledningar till kontroversen mellan PA och PAS relaterar till det faktum att PAS en diagnos kräver en identifikation av en specifik programmerare medan PA diagnosen inte är specifik. När det handlar om PAS finns det en alienator som har utfört en påverkan för alienationen. I domstol skulle en advokat som försvarar en alienator föredra att säga att det är PA. En sådan diagnos medger att barnen inte vill träffa den andre föräldern men hänvisar till att det är självförvållat från den alienerade föräldern, att föräldern själv bär ansvaret att barnet inte vill träffa denne. Detta innebär att den som utövar våldet, alienatorn aldrig blir identifierad som våldsverkare och problemet blir osynliggjort och leder till att det aldrig blir åtgärdat, snarare förvärrat och försämrat. Utifrån rättens perspektiv problematiserar Blank & Ney PAS och dess dilemma. De frågar sig om PAS kommer att elimineras om rätten ändrar sitt förhållningssätt till alvarliga vårdnadskonflikter? Deras svar blir nej och förklarar The structure of the litigation system assinged to rule on the custody/access issues constructs the style, intensity, and outcome of the conflict, and questionable formulations like parental alienation syndrome or alienated child, have only come about to provide clinicas evidence and administer a legal outcome. Here we dan call upon Voltaire, who always took pleasure in the point in the false logic of the comical Dr. Pangloss in Candide, who suggests that the reason we have noses is so that we can wear glasses. 7 Rätten kan inte stoppa uppkomsten av PAS men det är ytterst viktigt att de är medvetna om dess funktion för att hindra och stoppa den fortsätta kumulativa effekten som kan ske på grund av PAS. Helst ska den konfronteras innan den går till rätten. Att PAS kommer ända upp i rätten är på grund av att underinstanserna inte har identifierat det. PAS För att kunna diagnostisera PAS finns det två kriterier: Barnets beteende samt vem som är alienator. Gardner har utformat en tabell med åtta stycken beteendekriterier för att diagnostisera barnets beteende. 8 MILD MODERAT ALLVARLIG form av PAS 7 G. Kim Blank & Tara Ney, The (De)Construction of Conflict in Divorce Litigarion: a Discursive Critique of Parental Alination Syndrome And the Aalinated Child Family court review, vol, 44 No. 1, January (2006): Tabell 1: SÄRSKILJANDE DIAGNOS FÖR DE TRE TYPERNA AV FÖRÄLDRA ALIENATION SYNDROM, övers. LHS med tillstånd av Richard Gardner 10

11 Svartmålnings- Minimal Moderat Formidabel kampanj Svaga, obetydliga, Minimal Moderat Mångfaldiga el. absurda ratio- absurda naliseringar för rationaliseringar avståndstagandet Avsaknad av Normal Ingen Ingen Ambivalens ambivalens ambivalens ambivalens Hävdande av Frånvarande Närvarande Närvarande Oberoende vanligtvis tänkande Reflexmässigt Minimalt Närvarande Närvarande stöd till alienatorn Frånvaro av Normalt Minimal till Ingen skuldskuldkänsla ingen skuld- känsla känsla Lånade scenarier Minimalt Närvarande Närvarande Spridning av Minimalt Närvarande Formidabelt, fientligheten ofta fanatiskt till den alienerades familj o vänner =============================================================================== Övergångs- Frånvarande Moderata Formidabla, svårigheter vanligtvis el. umgänge i samband omöjligt med umgänge Beteende under Bra Emellanåt Inget umgänge umgänge antagonis- el. destruktivt tiskt och och ihållande provoprovokativt kativt beteende Anknytning till Stark, Stark, svagt Allvarligt patologisk, alienatorn frisk till moderat ofta paranoid patologisk anknytning Anknytning till den Stark, frisk Stark, frisk Stark, frisk el. alienerade föräldern el. minimalt el. minimalt minimalt patologisk innan alienationen patologisk patologisk 9 För att exemplifiera hur dessa kategorier kan se ut i praktiken, försöker jag beskriva några tänkbara scenarier och sätter kategorierna inom parenteser. Detta kan utrycka sig som att barnet anklagar sin pappa för att vara äcklig, utövar sexuella övergrepp och i nästa stund hävda att han aldrig bryr sig om barnet utan bara bryr sig om den nya kvinnan (lånade scenarier), firade aldrig min födelsedag, fast pappan har foto med datum på kortet när de firar 9 Lena Hellblom Sjögren. Behöver psykologen bry sig om PAS?. Psykologtidningen. 8 (2008):

12 dotterns födelsedag (svartmålningskampanj). Sedan när kontakten mellan barnet och pappan har upphört på grund av besöksförbud och kanske fängelse då kan hon skriva långa berättelser om hur mycket hon saknar sin pappa och hur arg hon är på honom för att han inte bryr sig om henne och aldrig hör av sig. Har han suttit i fängelse och inte vill träffa sin dotter mer bland annat för han är livrädd för henne, är det hans fel enligt henne (avsaknad av ambivalens, frånvaro av skuldkänslor). Från att ha haft en otroligt bra relation till det här är något som kan hända när det gäller PAS. Utöver detta måste man även se till och observera hur bindningen mellan barnet och föräldraparterna är. Det ska vara avläsbart i dokument och observationer. Vidare krävs det också att man kan identifierar en alienator. Det går inte enligt Hellblom Sjögren att gissa sig till vem denne kan vara annat än vid insamlandet av dokumentation och observation. Erikssons forskning visar på fall där det är frågan om övergrepp eller vanvård och där barnet bör ta avstånd från förälder. I de fallen är det aldrig frågan om PAS. 10 PAS ska fastsällas efter noggrann undersökning med dokumenterad historik. Hellblom Sjögren tar upp två olika typfall av PAS Två typfall av påtvingade separationer där barnet efter separationen och i en svår vårdnadskonflikt påverkas av en föräldrapart att ta avstånd från den andra föräldraparten urskiljdes av familjerättsutredaren Kopetski 1991 i USA, dessa typfall har jag under arton år som utredare också kunnat urskilja. Det ena typfallet är barn, som separeras från sin mamma med hänvisning till att hon är psykiskt störd eller har det som brukar kallas omsorgssvikt (Killén 1988), ett begrepp som godtyckligt fylls med olika innehåll. Barnet vårdas ibland av fadern, men vanligast är tvångsvård i fosterhem (fem fall, se Hellblom Sjögren i den internationella PAShandboken). Det är i dessa fall av föräldraalienation fadern och/eller Samhället som är föräldraparten som avskiljer och påverkar barnet att ta avstånd från sin mamma. En återkommande ingrediens i processen att påverka barnet till avståndstagande är att barnets mor kallas vid förnamn. Det andra typfallet är barn som separeras från sin pappa, ofta med hänvisning till att han är en sexualbrottsförövare, eller misshandlare. Barnet vårdas av modern, ofta med stöd av kvinnojour, socialtjänst, BUP. Modern med stöd av olika hjälpare är, i dessa fall av föräldraalienation, föräldraparten som avskiljer och påverkar barnet att ta avstånd från sin pappa. 11 Ett stort problem med att synliggöra PAS enligt Hellblom Sjögren är att det under en lång tid har funnits en politisk korrekthet över att barn inte ljuger mot bättre vetande. Problemet menar hon är att barn är lätta att påverka. De flesta barn kan inte värja sig mot vuxna som frågar. Barn utgår från att en vuxen som frågar vill ha ett svar och duger inte det första svaret som gavs hittar det på något annat eller säger det den hör de vuxna försöker få dem att säga 10 Maria Eriksson. Barns trygghet är viktigast. Män & Barn, november (2005): Lena Hellblom Sjögren. Behöver psykologen bry sig om PAS?. Psykologtidningen. 8 (2008):

13 genom sina ledande frågor så blir det nog bra. 12 Alltså barnet anpassar sig och vill vara till lags. Lögn brukar definieras som ett medvetet föreställande för att uppnå vissa syften men, menar Hellblom Sjögren, detta stämmer sällan när det handlar om barn, för de är helt enkelt utsatt för suggestion 13 och den som suggererar kan göra det utan att vara medveten om att den suggererar barnet. 14 Suggestionen sker oftast omedvetet. När man frågar ett barn som har varit utsatt för suggestion vad den vill, då berättar barnet vad den vill mot sitt bättre vetande enligt Hellblom Sjögren. Dokumenten visar ofta att barnet blivit isolerad och en förälder inte har haft en chans att träffa barnet. Därigenom har barnet aldrig kunnat skaffa sig en egen uppfattning av den ene föräldern och i och med det blir manipulationen ännu effektivare när barnet aldrig får möjlighet att korrigera sin egen uppfattning. Ännu ett problem är när barn utsatts för förhör av utredare som har gått specialkurser i hur man förhör utsatta barn. Utredarna riskerar att på förhand skapa sig en föreställning av att barnet är utsatt och vill hjälpa. Utfrågarens förväntningar blir då suggererande på barnet som i sin tur kan leda till att barnet upplever att det har blivit utsatt. 15 Konsekvenser Konsekvenserna i och med att man bortser från PAS blir en ökad risk att pappor blir oskyldigt dömda för sexuella övergrepp som i sin tur kan leda till att relationen mellan pappan och barnet aldrig går att reparera och för all framtid blir förstörd. Det som Hellblom Sjögren antydde om mot barns bättre vetande: När barnet strävar efter att tillfredställa förälder och utredare saknas i deras föreställningsvärld att de konsekvenser som det innebär för pappans och barnets framtida relation, barnet är inte medveten om att när de försöker respondera de vuxna kan det innebära att aldrig mer får se sin andra förälder igen. Det kan vara svårt att förstå hur alvarligt det är att utsätta barn för PAS, denna form av mentala övergrepp kan handla om liv och död, berättar Hällblom Sjögren. Det finns olika fall om död, ett fall där barnet dödade sin förälder, ett annat om förälder som har dödat sitt barn och sedan olika fall om självmord. Help Stop PAS Now är en förening som grundades till 12 Citat från telefon intervjun med Lena Hellblom Sjögren. 13 Avsiktlig psykisk påverkan för att förändra en persons tänkesätt, känslomässiga reaktioner och beteendemönster. National Encyklopedin Alla som inte vet vad det egentligen handlar om utan tro att barnet är utsatta för sexuella övergrepp och vill hjälpa exempel förhörsledare och psykologer. Även föräldern kan göra det utan sin medvetenhet om den påverkan som det innebär. Detta innebär att när handlingen görs omedveten är handlingen ej straffbar. 15 Citat från telefon intervjun med Lena Hellblom Sjögren. 13

14 minnet av Dr Rich Lohstroh. Han blev ihjälskjuten av sin 10 årige son när de skulle träffas. Detta på grund att mamman hade hjärntvättat pojken att pappan var farlig för honom. 16 Även här i Sverige berättar Hellblom Sjögren fallet om Emma. En mamma och en mormor som misstänkte att pappan hade förgripit sig på dottern Emma. Pappan blev dock friad från alla anklagelser. Detta ledde till att mamman och mormodern kvävde Emma och sedan tog de livet av sig själva. Detta kan kanske liknas med sekter, där ledaren har bestämt att de ska begå kollektivt självmord på grund utav sin övertygelse. Emmas farfar skrev en lång debattartikel om detta fall i ett försöka att synliggöra det alvarligt samhälles problem som finns. Och att det skulle ha kunnat undvika hans barnbarns död om det hade funnits en medvetenhet om problemet. 17 Kritik av klassificeringar Problemet med alla tabeller och klassificeringar likt Gardners tabell, är att det handlar om tolkningsfrågor. Tolkaren är alltid en individ som lever i ett kulturellt och institutionellt sammanhang. Interaktionen mellan granskaren och den granskade sker alltid, och med en omedveten påverkan på varandra. Mats Börjesson och Eva Palmblad talar om administrativa identiteter där barnen kommer att jämföras med de diagnoser och andra gruppindelningar i det enskilda historiska sammanhanget. De anser att det alltid finns kopplingar mellan det tänkta och konkreta, man måste alltid förhålla sig till det tänkta idealet när det klandervärda ska bedömas. 18 Omsatt till denna studie kan man fråga sig vad avsaknad av ambivalens menas. Hur kan man som betraktare avgöra i vilken mån den är moderat eller hur ser en formidabel svartmålningskampanj ut. Det finns alltid risk för godtyckligt omdöme från en betraktare och genom denne betraktares position utgörs en makt. Något som Foucault diskuterar och analyserar i sitt arbete. 19 Syftet är inte att göra en bedömning om PAS finns eller ej, utan jag vill undersöka hur organisationerna upplever och bemöts i synliggörandet av PAS Se bilaga 1 18 Mats Börjesson & Eva Palmblad (red), Problembarnets århundrade (Lund: Studentlitteratur, 2003): Michel Foucault, Vansinnets historia under klassiska epoken (Stockholm: Arkiv, 1986). 14

15 Material och Metod Med tanke på PAS begreppets dilemma, blev den stora frågan hur jag skulle ta mig an detta ämne på ett bra sätt. Att intervjua utsatta individer kunde bli svårt av olika skäl: För det första att hitta några som vågar ställa upp. För det andra om jag skulle klara av den tänkbara och otänkbara påverkan som sker genom interaktionen mellan intervjuaren och informanten och vilka konsekvenser som min undersökning kan medföra. Genom en informants berättande av sina egna erfarenheter, har jag förstått att detta var en bra tanke. Han fick erfara just det problemet när han ställde frågor till barn vars erfarenhet kan vara PAS relaterade och deras konfrontation om att de kan ha blivit manipulerad av den ena föräldern till avståndstagande till den andre. Detta kunde skapa stora problem för den drabbade individen som har fått chans att korrigera den föreställda verkligheten. Härmed uppstår en känslomässig konflikt, i detta fall till modern (alienator), som hade främmandegjort fadern (alienerad). I och med att relationen till den andre icke längre existerar på grund av lång tids förskjutning, kan det utsatta barnet känna ett förakt till modern och på så vis kan det drabbade barnet få en upplevelse av att vara föräldralös. Detta blev konsekvenserna informanten inte riktigt hade tänkt på innan utan fick erfara efteråt. Vid känsliga ämnen som undersöks via intervjuer har forskaren bistått med psykolog ifall informanten skulle vara i behov av det. Därför baseras studien på intervjuer med representanter för organisationer som arbetar med att synliggöra PAS. Jag har intervjuat representanter från fyra olika organisationer. Dessa är: UFR (Umgängets Föräldrar) som bildades 1987 av föräldrar som hade svårt att träffa sina barn. Organisationens medlemmar är i huvudsak pappor. Pappaliv vänder sig till pappor och fokuserar framförallt på livet som pappa i största allmänhet, men även svårare och tyngre områden såsom vårdnadstvister och dylik berörs. Föreningen riktar sig framför allt till pappor för att kunna ge stöd och råd, men även för kvinnor som upplever samma sak. Styvmorsviolen är en förening för de vuxna som är en del utav ett skilsmässobarns liv i någon form och deras syfte är att medlemmarna ska finna sina roller inom och utom familjen. De jobbar för att samhället skall få en mer jämlikt syn på föräldrar och även bilda kontaktnät för att diskutera deras problematik och för att barnen ska få två bra fungerande hem. Den sista föreningen är Pappa-Barn som bildades 2006 och jobbar för att synliggöra pappornas utsatthet gentemot deras barns andra förälder och samhällets diskriminerade attityd. Deras verksamhet består bland annat av att anordna olika aktioner som exempel farsdagsmanifestationen, uppvakta politiker och anordna kongresser. De har ca två tusen medlemmar. Inom både Pappa-Barn 15

16 och Pappaliv är ca tjugo procent av medlemmarna kvinnor. För Pappa-Barn blir det ca fyrahundra medlemmar som är kvinnor och för Pappaliv som har ca tusen medlemmar blir det ca tvåhundra som är kvinnliga medlemmar. Inför intervjun använde jag mig av Qualitative Research Practice grundläggande föreskrifter om djupintervju och skapade min intervjuguide efter deras rekommendationer. 20 Jag valde att göra halvstrukturerade intervjuer med en enkel intervjuguide som jag skapade utifrån olika områden jag ville beröra bland annat synen och upplevelsen för individerna och samhället då organisationerna fungerar som en länk mellan dem. 21 Intervjuerna skedde via telefon som spelades in med en diktafon. Jag valde denna intervjumetod eftersom organisationerna är placerade i södra Sverige. För att informera mig om telefonintervjuer använde jag mig av Pål Repstads bok om kvalitativa forskningsmetoder. Jag instämmer med Repstad när han påvisar att vid telefonintervjuer går det icke-verbala budskapet förlorat så som blicken och kroppsspråket. Repstad påpekar att det är problemformuleringarna och frågeställningarna som är avgörande för hur man bedömer metoden. 22 Dessa intervjuer varade allt ifrån trettio minuter upp till en timme och fyrtiofem minuter. Representanter från fyra organisationer intervjuades. Vid en av intervjuerna blev det tekniska problem vid inspelningen. Där har jag försökt att använda mig av mina anteckningar och det som gått att utskilja av inspelningen i den möjligaste mån. Det var inga problem att få informanter att ställa upp i undersökningen och inte heller var det problem med att få uttömliga svar. Ett problem som jag själv upptäckte efter första intervjun var dock svårigheten att tolka inspelningen när vi råkade prata i munnen på varandra, vilket lätt händer vid en dialog. Efter detta var jag noga med att vara tyst när den andre pratade. Detta problematiseras inte i Repstads bok. Jag kunde inte avbryta samtalet och fråga hur menar du med när du säger. Även en dialog var utesluten i själva intervjun och jag var tvungen att vänta till det blev tyst, inte bara tyst för en tanke och andningspaus utan riktigt tyst. Detta resulterade ibland till lite krystade samtal. Vid brytningen till nästa fråga eller när jag ville att de skulle förtydliga det de berättade, var jag tvungen att vänta ut tills det blev tyst och jag var säker på att de väntade på en fortsättning från mig. Detta innebar att de följdfrågor jag hade blev lite konstiga i det avslutade sammanhanget. Ett annat problem som jag fick erfara var när informanten inte hade svenska som modersmål. De öppna frågorna kunde bli lite svårbegripliga och det krävdes lite mer 20 Jane Ritchei & Jane Lewis Qualitative Research Practice, (London: Sage, 2007): Bilaga 3 Intervjuguiden 22 Pål Repstad, Närhet och distans, Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, (Lund: Studentlitteratur, 2007):

17 samtal från min sida för att tydliggöra vad frågan handlade om. Detta kunde leda till att förklaringen för frågan kunde bli ledande. Därmed har jag insett att ett förberedande på neutrala förklaringar och exempel borde göras innan intervjutillfället. Efter intervjuerna med organisationerna, intervjuade jag Hellblom Sjögren som sakkunnig för att konkretisera det organisationerna berättade. Jag har även använt mig av material som hon har skrivit till Psykologtidningen och Juristtidningen (de hade inte blivit tryckta när jag talade med henne) som jag fick av henne. Därefter strukturerade jag upp begreppen, empirin skapades utifrån de teman jag skapade frågorna i min intervjuguide efter. Begreppen i analysen är forskningsmässiga begrepp som överlappade de empiriska begreppen. Dessa forskningsmässiga begrepp användes som sorterings redskap för bearbetningen av teorin och empirin. Jag är medveten om att informationen kan ha förändrats vid nedtecknande genom mig i allt mitt material utifrån det jag tolkar informantens utsagor. Jag hänvisar till historikern Thuréns begrepp om tendensfrihet och jag har utgått från att det material och källor jag använt mig av (bland annat från Internet) inte ger en falsk bild av verkligheten som de i fråga upplever den. 23 Samma sak gäller organisationerna, att de ger mig den verklighet de upplever utifrån deras perspektiv och erfarenheter, men jag är också medveten om att organisationerna drivs genom ett intresse och blir därmed kanske mindre benägna till självreflexion och att de aldrig blir riktigt opartiska. 23 Torsten Thurén, Källkritik (Stockholm, Liber, 1997). 17

18 Teorier PAS anses vara ett resultat av yttre påverkan. Ett barn får inte PAS av sig själv utan det sker av endera medveten eller icke medveten påverkan från omgivningen. Detta leder till att PAS är integrerad i flera av samhällets institutioner både på mikro och på makronivå. En stor del av att synliggöra PAS ligger mellan dessa nivåer. I min analys väljer jag i stor utsträckning de klassiska sociologiska teoretikerna Max Weber och Michel Foucault och deras teorier om hur maktstrukturer råder inom de olika institutionerna. Men när det har gått så långt att ett barn har anammat PAS krävs det att det finns en diagnos. Av den anledningen tänker jag även analysera mitt material ur medicinsociologiska resonemang och i största del utgå från Karin Johannisson och Eva Kärfves teorier om diagnos. Foucault Om man tittar på hur makten figurerar i de olika institutionerna kallar Foucault detta för den disciplinära makten i ett integrerat system. 24 Denna makt fungerar från alla håll uppifrån och ner, nerifrån och upp och även från sida till sida. Det finns alltså inte direkt en fysisk person som äger makten och den går heller inte i arv utan det är hela apparaten i sig som utgör makten och som alstrar makt. Den disciplinära makten bygger på normaliseringen som skapas efter hierarkisering genom förenligheten och uteslutning. Foucaults syn på makt är att den ger uttryck i konkreta sociala relationer allt från olika samhällsplan till individen själv och makten fungerar likadant på alla olika dimensioner. Det finns både maktutövare och underkastelse inom samma domän ex. kan en individ som bestämt sig för att banta utöva makt och kontroll genom sitt matintag samtidigt som personen förskjuter lusten till ex. godis. På så vis har en individ disciplinär makt och kontroll över sin egen kropp. På liknade sätt fungerar makten inom andra områden som till exempel vad är ett bra beteende och vad är ett dåligt beteende, vad är friskt och vad är sjukt och vad är sunt vad är osunt. Dessa förenliga och uteslutande kategorier är överensstämmande av den tidsandan, praktiker, ideal och teorier som rymmer i den rumsuppfattningen dessa kategorier befinner sig i. 25 Den disciplinära makten bygger på normalisering och dessa processer verkar på tre skilda plan. 24 Michel Foucault. Övervaktning och Straff, (Lund, Arkiv förlag, 2003). 25 a.a. 18

19 (a) individernas (observerbara) handlingar; (b) individerna i förhållande till varandra, deras positioner och inbördes styrkeförhållanden; (c) individerna i förhållande till sig själva, deras dispositioner och identitet. 26 Alla dessa tre agerar inte var och en för sig utan det sker en samverkan mellan dessa hela tiden. Denna normalitetsprocess bör man ha i åtanke när man ser till Webers auktoritetsteori för att få en mer nyanserad helhetsbild. Weber I Webers teorier om auktoritetens legitimitet anser han att i vardagsslag byggs auktoritetens grund inom relationer av varandra och materiella, målrationella intressen. 27 Men även föreställningen om legitimitet krävs för att upprätthålla auktoritet. Enligt Weber försöker varje system skapa och vidmakthålla föreställningen om sin legitimitet. Weber har utkristalliserat tre typer av legitima auktoriteter: Rationella skäl, föreställningen om den föreskrivna ordningens legitimitet om de personers rätt att utföra anvisningar. Den som rättar sig efter denna auktoritetstyp gör det endast i sin egenskap av medlem av organisationen och att denne lyder endast lagen. De lyder inte en auktoritetsperson som individ utan den opersonliga ordningen. Den är förpliktad med lydnad endast inom den bestämda kompetensen. Den renaste typen av legal auktoritetsutövning är den som sker med användandet av den byråkratiska administrationen. Traditionella skäl, den etablerade föreställningen. Traditionell auktoritet får sin legitimitet på grund av normer och maktförhållanden som anses som okränkbara. Karismatiska skäl, vördnad inför en persons exceptionella helighet. Den karismatiske auktoriteten giltighet baseras på personers acceptans och hängivenhet till den karismatiske auktoriteten. Detta accepterande är frivilligt och utgörs på basis av emotionell samhörighet. Jag tänker studera dessa legitima auktoritetstyper ur PAS perspektiv och börja med att titta på kategorin rationella skäl. Här har vi socialtjänsten, polisen, rätten och experterna såsom läkare och psykologer. Där handlingen utförs inom det svängrum de har som bygger på paragrafer och förordningar, strikta rutinerna och de vedertagna idéerna. Deras auktoritetsposition är inte en garanti utan de kan bytas ut när som helst. När det handlar om 26 Magnus Hörnqvist, Foucaults Maktanalys, (Stockholm, Carlsson, 1996): Max Weber, Ekonomi och Samhälle Förståelsesociologins grunder 1, (Lund, Argos, 1983):

20 en alienator inom denna kategori betyder det att denne utövar sin auktoritet genom sin yrkesbefattning och här syftar jag på bland annat på socialtjänsten när den agerar som en alienator. Ser man till den auktoritet som bygger på traditionella skäl av okränkbara normer och traditioner har vi modersrollen. En moder behöver inte försvara eller förklara den medan en pappa i större utsträckning måste göra det. När det gäller karismatiska skäl som grundas på hängivenhet åt auktoriteten. Här jämför jag alienator med en sektledare och dess anhängare. För att vara karismatiskt krävs det en publik som är hängiven och tror på en. Om man inte har någon publik är man inte karismatisk. Det finns flera fall av extrem hängivenhet inom sekter, konsekvenser som kan ses som ett uttryck av karismatiskt galenskap som exempel de kollektiva själmorden inom Peaples tempel 1978 i Genua eller som sekten Aum Shinrikyos Saringasattack i Tokyos tunnelbanor. Här har du alienatorns barn, släkt och vänner som brukar vara en hängiven mobb mot den alienerade. Denna publiks hängivenhet bygger på deras övertygelse om att alienatorn har rätt och för det krävs att alienator är karismatiskt. Är du född i en sekt vet du inget annat, barnet har bara den verkligheten det är svårt att ifrågasätta något du inte vet någonting om. Det finns en omvärld men den är ond och ondskan har många skepnader. Johannisson Johannisson har studerat diagnoser ur historisktsociologiskt perspektiv och antyder i enlighet med Foucaults tes att namngivning skapar verklighet, att diagnosättande gör sjukdomen verklig och lidandet får ett namn. Sjukdomen finns inte förrän vi är överens om den genom uppfattningen, bekräftelsen och namngivningen av den. Innan dess är sjukdomen hemlös. En diagnos kan även ha olika status beroende på vem som diagnosen tillhör kön, klass, etnicitet, ålder, livsstil och sexualitet. Diagnosen är alltså i första hand ett sätt att förstå och förhålla sig till sjukdom eller avvikelse vid en given tidpunkt, i ett givet kunskapsläge och ett bestämt meningsbärande sammanhang. De är meningsprocesser. 28 En diagnos kan komma och gå, för allt handlar om i vilken kontext den befinner sig i, i vilken tid, rum och de värderingar som gäller för stunden. Vissa av dessa diagnoser benämner Johannisson som kulturdiagnoser. En diagnos föds, gör karriär och dör sedan. Endera för att 28 Karin Johannisson, Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. (Göteborg, daidalos, 2006):

21 den har blivit utrotad eller att det inte anses finnas fog för denna diagnos längre på grund av olika skäl. 29 På samma vis kan även diagnoser komma tillbaka, ett exempel på diagnoskarriär kan vara utbrändhet som blev till utmattningsdepression. Utbrändhet fanns i ena stunden och försvann i nästa stund från försäkringskassans sjukdomslista. Detta innebar att ingen fick ersättning om en läkare diagnostiserade utbrändhet. Nu verka det som om den har kommit tillbaka igen hos försäkringskassan. Vaccination av barn innebär att vissa sjukdomar hade försvunnit mer eller mindre men med invandring från länder som inte vaccinerar sina barn innebar att vissa vaccinationer återigen blev aktuella. Kärfve Kärfve problematiserar om diagnosens betydelse utifrån olika perspektiv från individ till samhället. För en individ kan en diagnos betyda en psykologisk vinst. Den förklarar det upplevda avvikande beteendet och kan ge en grupptillhörighet genom referens till den drabbades egna konstitution. På det byråkratiska planet kan diagnosen fungera som ett redskap för förhandling med myndigheter. En annan grupp som kan vinna på en diagnos av psykiatrisk dignitet är kriminella, här syftar Kärfve på bland annat debatten om att kriminella får en ADHD diagnos. Genom att titta på beteende, fastställa biologiskt underlag för kriminellt beteende som hon antyder är ett gammalt synsätt förr påpekar hon, ville man påvisa att det fanns en överstämmande mellan kroppsligt utseende och kriminaltbeteende. Enligt Kärfve gäller det Darwinistiska grundantagandet att underlägsenhet är en mätbar egenskap. Genom att diagnostisera barn som far illa och som till följd bär sig illa åt och inte lever upp till de normala förväntningarna, innebär det att ansvaret läggs på barnet. De politiska beslutsfattarna och föräldrar blir ansvarsfria. 30 Vikten av att se på PAS ur de medicinska teorierna är av betydelse. En diagnos lever inte i ett medicinskt vakuum, utan diagnoserna lever i en kontext av samhällets och dess socialkulturella tidsanda som i sin tur reflekterar de rådande normerna och värderingarna. PAS måste därför ses ur perspektivet vilka som är drabbade av diagnosen; vilka förlorar på diagnosen, vilka vinner på den och vilka är de rådande föreställningar i samhället. 29 Karin Johannisson, Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv (Göteborg, daidalos, 2006): Eva Kärfve, den mänskliga mångfalden-dignosen som urvalsinstrument (Göteborg, daidalos, 2006):

22 Resultat av empirin Jag har valt att dela in arbetet under olika rubriker vilka behandlar de olika interaktionerna mellan Individ, Organisation och Samhälle. Denna uppdelning har jag valt för att organisationerna både vill hjälpa individer och påverka samhället. Därefter belyses organisationernas syn på PAS där både individ och samhälle berörs. Jag har valt att börja med organisationernas upplevelse av samhället och sedan gå över till individernas. Därefter tar jag upp deras upplevelser och problematik kring PAS. Någonting som bör påpekas är att representanterna från organisationerna har en tendens att använda sig av egna självupplevda erfarenheter när de vill exemplifiera. En anledning kan vara att deras situation har förbättrats och de har möjligheten att tala om det. De kan engagera utåt för att hjälpa andra som befinner sig mitt i och inte kan tala öppet för det innebär en ökad risk att göra processen värre. Efter varje avsnitt har jag sammanfattat. I dessa sammanfattningar tar jag upp de frågor och tankar som har uppstått under nedskrivandets gång av empirin. Organisation & Samhället Organisationernas syfte är ganska lika men fokusen ligger olika beroende på var insatserna koncentreras. De vill synliggöra problemet med bland annat vårdnadstvister och vilka konsekvenser det får både på samhällsnivå som individnivå. De vill även få till stånd ändrade lagar och att individer som är utsatta ska få en korrekt bedömning och att den ska ske någorlunda tidigt för att undvika att barnen skadas mer än nödvändigt. Det finns en önskan hos organisationerna att en pappa ska få lov att gå in och ha en åsikt eller få lov att ta ett beslut överhuvudtaget. De vill att pappor ska få kontakta hjälp om barnet behöver det, till exempel att kunna få ta det till en läkare om det behövs. Det ska finnas ett utrymme för pappan att kunna agera för sitt barns bästa om mamman sätter emot och nekar till barnens behov enbart på grund av hennes behov av att sabotera umgänget. De vill att pappan ska kunna göra dessa elementära saker utan att behöva gå till tingsrätten och be om enskild vårdnad och där få erfara att samhället kan vara en ännu svårare fiende. De menar att pappor då får upptäcka att mamman har väldigt stora fördelar oavsett problematik och det är stor risk att det slutar med att pappan förlorar hela vårdanden. De flesta av dessa organisationer är aktiva via Internet och har ett forum där medlemmar diskuterar umgängets problematik. Vissa organisationer har även lokalgrupper ute i landet där 22

23 vissa är mer organiserade än andra. Ett av målen med dessa lokalgrupper är att kunna träffa andra och få en känsla av att inte vara ensam om dessa problem, hjälp genom självhjälp. Få en insikt om att det inte är fel på mig utan det är fel på hela systemet. En kontaktperson i en av lokalgrupperna började diskutera med tre andra drabbade och upptäckte att de hade en gemensam enhetschef som hade varit väldigt pådrivande på exakt samma sätt i alla fyra fallen, så de tänker göra en gemensam grej mot henne där. 31 Organisationerna anser att det finns brister i samhällets sätt att hantera tvistproblem. Det är socialtjänsten som har den rollen i dag men synen på och erfarenheterna av socialtjänstens agerande är tämligen likartat mellan dessa organisationer. De upplever brister i socialtjänstens grundläggande kunskapsbas och menar att socialen inte kan avgöra om det existerar en borderlineproblematik hos någon av föräldrarna och likaså kan de inte se igenom en förälder som ljuger och manipulerar. Det är inte säkert att de öppnar en utredning utan snarare antyder de att det är pappan själv som kritiserar den andre föräldern och att det är denne som ligger bakom konflikten. Med den nya lagen kan rätten döma till enskild vårdnad om det finns samarbetssvårigheter mellan föräldrarna. Detta har, enligt organisationerna, lett till att mammor har fått ännu mera makt. Om mamman vägrar att samarbeta kan det leda till familjerätt, i och med att det är i familjerätten så är det en vårdnadstvist och därmed en konflikt om samarbetssvårigheter. Har en pappa problem med att en mamma utövar umgängesabotage kan han inte vända sig till Familjerätten om hjälp, för där dömer man oftast till mammans fördel. I praktiken vinner en mamma på att sabotera. En av organisationerna pekar på fall där umgängesproblem inte fanns innan lagen, men uppstod efter det att lagen trädde ikraft. En av informanterna har egna erfarenheter av domstolen och säger Vissa beslut få inte domare ta och då har den sagt till mig Om du inte går med på det här mamman vill så får hon enskild vårdnad så beslutar de för paus och när de kommer tillbaka säger jag ja, jag går med på det här 32 Organisationerna upplever att det går alldeles för långsamt med dessa frågor, det händer inget; ingen vågar jobba med frågan eller vill väcka frågan på politisk eller vetenskaplig nivå här i Sverige. Deras erfarenheter av barnombudsmannen (BO) är långt ifrån positivt: 31 Informant 3 32 Informant 2 23

24 Den svenska barnombudsmannen är inte intresserad av att bredda diskussionen om barns utsatthet mer än till barn som blivit utsatta eller bevittnat våld från pappan. En annan organisation hänvisar till vad de anser vara är en säker källa, att de har hört att BRÅ (Brottsförebyggande rådet) håller på att utreda kvinnors anmälningar om våld, för de har sett att det är helt andra förhållanden i England, bland annat anmäler inte männen när kvinnor utför våld mot dem. Till exempel har de uppmärksammat att kvinnor även slår män men det inte anmäls. Informanten anser att på så vis kan man inta tala om statistik när det missvisar. Han hänvisar till deras ordförande som blev slagen av sin fru och gick till polisstationen för att anmäla henne och fick till svart att kunde inte han försvara sig vad händer om han skulle göra det, jo då får han ju fängelse och hamnar i statistiken som hustrumisshandlare. Det finns olika uppfattningar hos organisationerna om hur lätt det är att få uppmärksamhet i media. Vissa har erfarenheter av att när de ringer Aftonbladet eller Expressen och berättar om barn som har varit försvunnen i över ett halvår och där pappan har fått enskild vårdnad och mamman är efterlyst av polisen får de till svar nä det är så mycket med det här om barn som far illa så det får vänta ett tag. 33 En av organisationerna har aktivt arbetat med att försöka synas i media genom olika annonser och aktioner. Detta för att synliggöra pappors utsatthet och på så vis bli inbjudna till debatter i olika medier. Samtidigt som den här organisationen upplever att de får ta plats i media får de den klassiska frågan, informanten berättade när deras ordförande var med i aktuellt och det sista journalisten tar upp i debatten är men de män som sexuellt utnyttjar barn då? Vi vet att det finns även kvinnor som också förgriper sig på barn, det får vi inte glömma och när hon slänger ut den frågan är det underförstått att det är bara män som håller på så. Det är inte sant, det kommer fram den ena efter den andra och senast var det en lärarinna som utnyttjade pojkar. 34 Sammanfattning Sammanfattningsvis upplever organisationerna en snedvriden könsmaktsordning inom familjerätt, där mamman vinner oavsett vilken problematik det är. Den nya lagen om att döma till enskild vårdnad anser de har lett till att mammorna har fått ännu mera makt och antyder om att det har bidragit till ökade konflikter vid umgänget där umgänget fungerade bra innan lagen. Detta har väckt vissa frågor hos mig, Kan det vara av ekonomiska skäl, att man kan 33 Informant 2 34 Informant 2 24

25 vinna lite mer i dessa fall eller chansen till mera makt över barnen? Papporna upplever att det går alldeles för långsamt i dessa frågor och de har en önskan om att barnen inte ska behöva gå igenom långa utredningar utan att de ska ske en korrekt bedömning och betydligt snabbare. Organisation & Individ Organisationerna har endast möjlighet att hjälpa sökande individer genom råd och stöd. Då alla är mer eller mindre ideella föreningar så saknas resurser, men viljan att finnas och kunna hjälpa mer för individen finns hos alla föreningarna. Det finns en önskan om att kunna följa med en drabbad pappa till socialtjänsten som stöd i dennes vårdnadsutredningar. Trots denna brist på resurser har en förening som mål att: Behandla varje enskilt fall med samma omtanke, medkänsla och intensitet som man gör med det slutgiltiga målet. Vi försöker faktiskt inte tappa bort den här biten med personerna som söker upp och vill ha hjälp. 35 Ett exempel på den ömsesidiga bekräftelse som en organisation har fått erfara av sin betydelse för individer är bland annat en kvinna som skrev till dem och bad om hjälp för att hennes sambo satt i häktet på grund utav att hans förra kvinna och deras gemensamma barn hade falskt anmält honom för sexuella övergrepp mot barnet. Förutom att de hjälpte henne med information fick hon även uppleva att detta inte var något unikt Det hjälpte henne ganska bra genom att visa henne vad vi hade varit med om och hur vi hade känt. Istället för att blivit träffad av en blixt från klar himmel fick hon träffa 10 killar eller 100 som varit med om liknande grejer. Behöver inte skämma ögonen ur mig, flytta ut till landet eller ta livet av mig, det kanske finns en fortsättning. 36 En annan organisation berättar att de hade haft en medlem som har kämpat för att få se sin dotter igen. Denne man hade precis gått bort i cancer och informanten höll i förarbetet inför deras närvaro vid hans begravning under intervjutillfället. Han sista önskan var att istället för att köpa blommor till begravningen skulle de skicka pengar till denna organisation. För honom var organisationen hans enda hopp om hjälp att få återse sin dotter. 35 Informant 2 36 Informant 2, Se bilaga 2 Vi har fått in 2000 av en familj, 1000 från en annan, 11 hundra från en tredje. Han hade också en son som har satt in 100kr (en liten pojkes handstil har skrivit på kortet). Det är 10 eller 12 olika personer som har satt in pengar som minne av hans önskan. Ur och Skur, tror det var dom, dels personalen där och antingen är det sonen 25

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Psykolog. Ann-Kristin Lundmark: Sverige är ett u-land när det gäller sörjandestöd. Filosof om SSRIläkemedel

Psykolog. Ann-Kristin Lundmark: Sverige är ett u-land när det gäller sörjandestöd. Filosof om SSRIläkemedel Psykolog TIdNINgEN nr 8/2008 u Psykologernas tidning Filosof om SSRIläkemedel Lars Ahlin om evidenskraven: Olyckligt med stelbenta upphandlingsregler Ann-Kristin Lundmark: Sverige är ett u-land när det

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Främmandegörande av en förälder (föräldra-alienation)

Främmandegörande av en förälder (föräldra-alienation) Sida 1 av 8 Lena Hellblom Sjögren, fil dr, leg psykolog 2001-10-11 Främmandegörande av en förälder (föräldra-alienation) En fundamental rättighet för barn är att ha kontakt med båda sina föräldrar. Då

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Hänt i media Styrelsen Bli medlem och värva en vän! Ordföranden har ordet Nu är det dags för ett nytt medlemsblad från Steg för

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd Regiondagar i Barnkardiologi Lund 12-11-09 Kati Falk, leg psykolog Animato falkbo@swipnet.se MBP är en vuxenpsykiatrisk diagnos för förövare

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Familjeterapikongressen i Ystad 17-18 oktober 2013 Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, dr i medicinsk vetenskap

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag

BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag 23. Laila Araya och Tamara Maskovic BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag En snöboll kastas på rasten, en knuff i matkön eller några hårda ord i korridoren är allt som behövs för

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender

Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en del om gruppsykologi och socialpsykologi.

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Killars livsvillkor, sexualitet & gränser. Pelle Ullholm Sexualupplysare

Killars livsvillkor, sexualitet & gränser. Pelle Ullholm Sexualupplysare Killars livsvillkor, sexualitet & gränser Pelle Ullholm Sexualupplysare Film: Vill du. Casting Googla rfsu och vill du så hittar ni alla där Killars livsvillkor Hur ser de ut? Hur kan de förklaras? Hur

Läs mer

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR

Varför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer