PSYKOTERAPIENHETENS VÅRDPROCESSER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PSYKOTERAPIENHETENS VÅRDPROCESSER"

Transkript

1 Psykoterapienheten PSYKOTERAPIENHETENS VÅRDPROCESSER Verksamhetschef Marie Kristensson-Svärdh Neuropsykolog Margareta Nilsson Psykoterapeut Kjell Ryberg Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box Växjö Emil Lindells väg Växjö

2 Psykoterapienhetens vårdprocesser Detta dokument har utarbetats av en arbetsgrupp inom Psykoterapienheten, bestående av verksamhetschef Marie Kristensson-Svärdh, neuropsykolog Margareta Nilsson och psykoterapeut Kjell Ryberg i dialog med enhetens samtliga medarbetare. Det är att betrakta som en preliminär version av ett arbete som avses att pågå fortlöpande.

3 Psykoterapienhetens vårdprocesser INNEHÅLL PSYKOTERAPI SOM PROCESS...1 Bakgrund...1 Definition av psykoterapi...1 Definition av vårdprocess...1 Definition av psykoterapi som process Psykoterapeutiska processer - Remiss Bedömning Väntelista för behandling Ingen förtur Terapeutisk kompetens Terapistart Terapiarbetet Terapins avslutning...5 Samverkan med andra vårdgivare...6 Framtida processer...7 DEN NEUROPSYKOLOGISKA VÅRDPROCESSEN....9 Vad är neuropsykologi?....9 Neuropsykologen...9 Arbetsfält...9 Neuropsykologiska metoder...9 Psykoterapienheten och neuropsykologisk utredningsverksamhet...10 Den neuropsykologiska vårdprocessen...10 Indikationer för neuropsykologisk utredning...10 Remiss...11 Väntelista för utredning...11 Förtur...12 Neuropsykologisk kompetens Den neuropsykologiska utredningen - Startpunkt Intervju Neuropsykologisk testning - omfattning och innehåll Utredningens avslutning...13 Samverkan med vårdgrannar...14 Synpunkter på framtida processer - Väntetider Vårdprocessen för patientgruppen med neuropsykiatriska störningar Utredningssamarbete på bas- respektive specialistnivå Organisatorisk inplacering och namnfrågan...16

4 Psykoterapienhetens vårdprocesser 1 PSYKOTERAPI SOM PROCESS Bakgrund Processgruppen Psykisk ohälsa har i maj 2003 lagt fram en rapport som bl.a. beskriver psykiatrins diagnosgrupper och utvecklingstendenser i befolkningsgruppen, vårdens möjligheter i framtiden samt hur behoven tillfredsställs idag av länssjukvård, regionsjukvård och kommunala insatser. I den här aktuella beskrivningen ska istället insatserna psykoterapi och neuropsykologisk utredning tas som utgångspunkt för en diskussion om just dessa processer. Men först några definitioner. Definition av psykoterapi Psykoterapi är en behandling av psykisk ohälsa i form av regelbundna samtal hos en legitimerad psykoterapeut under längre eller kortare tid, allt från några veckor till flera år. Syftet är förändring eller stabilisering av emotionella, kognitiva och/eller beteendemässiga faktorer av betydelse för patientens psykiska hälsa. Behandlingen sker inom fastställda ramar vad gäller tider, frekvens och tidsperspektiv. En överenskommelse om detta, baserad på patientens behov, görs i början av behandlingen. Vid behov omprövas överenskommelsen under terapins gång. Psykoterapi som behandlingsform är en mer än två tusen år gammal tradition. Platon utarbetade t.ex. en terapi där Logos (ordet) harmoniserade föreställningar, känslor och impulser med kunskap, tankar och värderingar. En ny axel skapades i själen av Logos Kalos (det vackra ordet) i form av nya föreställningar kring vilka självets många element organiserades. Denna reorganiserings- och upplysningsprocess kallade Platon för Katharsis. Aristoteles bidrog med betoningen av Kairos (timing), d.v.s. att den terapeutiska interventionen måste göras vid rätt tidpunkt, samt med Diathesis (kontextens) betydelse, att interventionen måste anpassas till patientens situation. Moderna psykoterapiformer har inspirerats av denna gamla kunskapstradition och kan ses som sofistikerade vidareutvecklingar av densamma. Definition av vårdprocess Med vårdprocess avses det förfarande eller det tillvägagångssätt som vårdgivaren tillämpar vid undersökning, vård och behandling av den vårdsökande patienten.

5 Psykoterapienhetens vårdprocesser 2 I ett brukarperspektiv ska utgångspunkten vara patientens vårdprocess, d.v.s. hela den kedja av bemötande, insatser och resultat som han eller hon möter i sin interaktion med vården, oavsett om denna stannar vid sin första instans eller om den följer en hel kedja av olika vårdgivare. Definition av psykoterapi som process Med psykoterapi som process avses - analogt med ovanstående - det förfarande eller det tillvägagångssätt som psykoterapeuten tillämpar vid psykoterapeutisk bedömning och behandling av patienter. Åtskilliga av psykiatrins patienter bedöms förr eller senare i sina vårdprocesser av redan inkopplade vårdgivare - eller av dem själva - behöva psykoterapeutisk behandling. Via remiss kommer många av dem så småningom till Psykoterapienheten för ställningstagande till psykoterapeutisk behandling. I det ögonblicket får Psykoterapienheten det direkta ansvaret för hur deras psykoterapiprocess, i samverkan med dem själva, utformas. Den psykoterapeutiska processen ska dessutom i många fall samordnas med andra vårdgivare, både interna inom länspsykiatrin och externa inom primärvård, kommunal vård, företagshälsovård etc. Psykoterapeutiska processer Remiss Från remitterande instanser, huvudsakligen vuxenpsykiatriska kliniken, vårdcentralerna och företagshälsovården men också från andra, inkommer årligen ett stort antal remisser (90 st. år 2002). Remisserna tas emot och registreras av enhetens sekreterare och varje veckas skörd gås igenom och fördelas för bedömning vid enhetens veckovisa administrativa möten. Av remisserna skall framgå anamnes, diagnos, frågeställning/önskemål samt patientens egen inställning till psykoterapeutisk behandling. Vissa remisser saknar nödvändig information om patienten, varför kompletterande kontakt måste tas med remittenten innan patienten kan kallas för bedömningssamtal. Andra remisser kan vara tveksamma ärenden för Psykoterapienheten, och också vid sådana fall krävs kompletterande diskussioner med remittenten innan klarhet om ärendets relevans kan nås. Bedömning Vid enhetens administrativa möten blir således alla inkomna remisser placerade hos någon av terapeuterna för fortsatt handläggning, och sedan eventuella oklarheter retts ut kallas patienten till ett bedömningssamtal, vars syfte är att utröna huruvida psykoterapi - och i så fall vilken typ av psykoterapi - är en lämplig behandlingsform för just henne eller honom. Tid för sådant bedömningssamtal kan patienten vanligtvis få inom två till fyra veckor efter det att remissen har inkommit till enheten. Vid bedömningen undersöks patientens symtombild, allmänna livshistoria och psykologiska anamnes, förmågan att relatera till andra människor, förmågan till introspektion och intellektuell och emotionell bearbetning av sitt material samt motivation för att ge sig in i en ofta krävande psykoterapeutisk behandling.

6 Psykoterapienhetens vårdprocesser 3 Undersökningen sker i dialog med patienten och tillsammans resonerar man sig fram till ett beslut. Terapeuten har sista ordet beträffande det lämpliga i att erbjuda en terapi eller ej, men patientens synpunkter och önskemål om terapiform, terapeut etc. beaktas så långt möjligt. Ofta krävs fler än ett samtal innan bedömningen kan slutföras och ibland kompletteras den kliniska intervjun och observationen med psykologiska test och frågeformulär. Ett fåtal ärenden resulterar i återremiss eller vidareremiss till annan instans. Men finner den bedömande terapeuten att patienten bättre kan bli hjälpt på annat vis än genom psykoterapi vid Psykoterapienheten, så sker detta. Ibland förutsätter en psykoterapeutisk behandling också att det finns andra samtidiga och koordinerade insatser för patienten, t.ex. i form av lämpligt utformad slutenvård eller socialpsykiatriska stödåtgärder. När bedömningen är klar meddelas remittenten resultatet samt hur lång väntetiden för behandling beräknas vara. Åtskilliga av de patienter som placeras på Psykoterapienhetens väntelista har en pågående kontakt med läkare eller annan personal vid remitterande instans och kan vid behov fortsätta den i avvaktan på att plats för behandling skall bli ledig vid Psykoterapienheten. Väntelista för behandling De patienter som bedöms lämpliga för psykoterapeutisk behandling placeras efter bedömningssamtalet på väntelista för sådan behandling. Placeringen på väntelista beror naturligtvis på den obalans som råder mellan efterfrågan på enhetens insatser och tillgängliga resurser. Väntetidens längd fluktuerar över tiden men är vanligtvis åtskilliga månader lång, ibland så lång som ett år. Denna väntan är oftast antiterapeutisk för patienterna. Deras lidande förlängs och deras problematik kan fördjupas ytterligare, ibland med ett ökat vårdbehov hos andra instanser under tiden som följd. I några få undantagsfall kan väntetiden tolereras utan nämnvärt men för patienten. För patienten adderas ofta väntetid till väntetid, så att den reella väntetiden fram till adekvat behandling ofta är långt mycket längre än den vården redovisar. Den patient som p.g.a. psykisk ohälsa t.ex. söker hjälp på en vårdcentral får först vänta på tid till läkare där. Bedömer då denne läkare, eventuellt först efter egna behandlingsförsök, att patientens besvär är sådana att han måste remitteras vidare till länspsykiatrin, så uppstår ny väntetid i avvaktan på att Akut- och Remissenheten kan erbjuda honom tid. Inte sällan remitterar Akut- och Remissenheten patienten vidare till Psykoterapienheten, ibland utan att själva ha sett patienten, ibland först efter att ha gjort egna behandlingsinsatser. Vid Psykoterapienheten tar så väntan på bedömningssamtalet vid, och även när den här beskrivna processen gått som snabbast har nog i vart fall tre månader passerat från det att patienten först identifierade sitt besvär som psykiskt och kontaktade vårdcentralen, innan han sitter i bedömningssamtalet. Och först därefter kommer den verkligt långa väntetiden. Ingen förtur Patienterna kallas till behandling i den turordning de först blivit remitterade till Psykoterapienheten i. Psykoterapienheten har ej uppdrag att arbeta som akutverksamhet. Den ansvarar istället den Vuxenpsykiatriska kliniken för. Likväl förekommer i ett mycket ringa antal fall att förtur ges, vanligen i form av modifierad inplacering i kön. Det gäller patienter där vården själv förorsakat iatrogena skador

7 Psykoterapienhetens vårdprocesser 4 eller patienter vars remiss kraftigt försenats p.g.a. glömska eller överbelastning. Den typen av systemfel får inte drabba den enskilde patienten och inplacering i kön sker i sådana fall utifrån när remissen rätteligen skulle ha skrivits och anlänt till Psykoterapienheten. Terapeutisk kompetens Vid Psykoterapienheten finns för närvarande befattningshavare med legitimationsgrundande utbildning inom familjeterapi, kognitiv terapi och psykodynamisk terapi. Samtliga terapeuter har emellertid kompletterande utbildningar av både bredd och djup, och kompetens finns därför inom fler inriktningar, metoder och tekniker än vad de legitimationsgrundande utbildningarna synes ange. Så finns t.ex. både beteendeterapi, gruppterapi och transpersonell terapi företrädda liksom hypnos, psykodrama, psykospsykoterapi, symboldrama m.m. Alla enhetens terapeuter har också lång praktisk erfarenhet från olika placeringar inom och/eller utom offentlig vård, vilket tillsammans med den formella utbildningen utgör en stor kunskaps- och trygghetsbas i mötet med patienterna och vid det konkreta utformandet av den enskilde patientens terapi. I överensstämmelse med aktuella utvecklingslinjer inom psykoterapin utformas varje terapi individuellt och modifieras vid behov under terapins gång till fromma för patienten. Inriktningen kan därför sägas vara eklektisk. Terapistart När ledig tid uppstått hos terapeut, med för den aktuelle patienten lämplig inriktning och/eller andra viktade kriterier (t.ex. kvinnlig/manlig terapeut), kallar terapeuten patienten till ett inledande terapisamtal. Vid detta uppdaterar terapeuten sig i förhållande till den information som fanns vid tiden för bedömningssamtalet, vilket ofta genomförts av annan terapeut, gör en förnyad egen bedömning samt börjar planera terapins utformning mera i detalj tillsammans med patienten. Överenskommelse träffas om ansats, mål, tidpunkter för terapin, tidsram m.m. Ofta anges ett bestämt fokus för terapin. Ofta överenskommes också om i förväg angivna kontrollstationer under terapins gång, då man tillsammans utvärderar hur arbetet fortlöper. Terapiarbetet Om arbetet bedrivs strikt enligt viss skolbildning, kan det bäst beskrivas i termer av dennas förståelse av vad det är som händer i terapirummet. Under senare år har emellertid de olika terapitraditionerna tenderat att närma sig varandra i såväl teoretiskt hänseende som i praktisk tillämpning, och då en individualiserad och eklektisk utgångspunkt gäller för arbetet kan det inte så väl beskrivas i termer av teoretiska begrepp med hemvist i de olika bidragande traditionerna. Utgångspunkten är att människan är hel och odelbar och att såväl känslolivet som föreställningsvärlden och beteendet är involverade i både störningens manifestationer som i dess bearbetning och hälsans återvinnande. Ingångspunkten i arbetet kan variera utifrån terapeutens prioriteringar och patientens preferenser. Med en kognitiv ansats startar arbetet med patientens föreställningsvärld. Hans eller hennes tankemönster och grundantaganden om livet och sig själv kartläggs och modifieras, varigenom även emotionerna kommer att påverkas när synen på tillvaron

8 Psykoterapienhetens vårdprocesser 5 förändras. Beteendeförändringar som stödjer de nya föreställningarna blir möjliga och övas för att befästa den nya helheten. Med en psykodynamisk ansats startar istället arbetet med avtäckning och bearbetning av känslomässiga traumata och konflikter. Bearbetningen av dem följs upp med exploration av vad den förändrade upplevelsen får för konsekvenser på det kognitiva området och vilka nya beteenden och förhållningssätt som nu blivit möjliga. Dessa övas inom och utanför terapirummet för att förändringen ska bli manifest. Med en beteendeterapeutisk ansats startar arbetet med kartläggning av det störda beteendet. Om det t.ex. rör sig om ett fobiskt beteende övas sedan i små steg ett successivt närmande. De små stegen, ofta i kombination med trygghetsskapande faktorer, säkrar framgång till ett nytt beteende, vilket ger patienten andra upplevelser av den tidigare skrämmande situationen. Såväl känsla som föreställningar förändras därigenom och befästes genom noggrann genomgång av patientens upplevelser och händelseförloppet. Människan är också en relaterande varelse och sargas mycket lätt om relationerna inte är gynnsamma. Patientens förmåga att relatera är därför alltid föremål för uppmärksamhet och vederbörlig bearbetning i alla terapier. I fall där patientens problematik uppfattas ligga huvudsakligen i relaterandet till familjen eller i själva familjesystemet kan ibland en familjeterapeutisk ansats vara en bra utgångspunkt. Patientens partner eller hela familj är då med i samtalen och fokus är på familjemedlemmarnas sätt att förhålla sig till och kommunicera med varandra. Dysfunktionella kommunikationssätt bearbetas och nya konstruktiva övas in. Om djupare individuell problematik visar sig kvarstå kan individuell terapi av ovan angivet slag ta vid. Det terapeutiska arbetet kan också beskrivas utifrån hur svårt störd patienten är i psykiskt hänseende. Gäller det en patient med psykotisk eller borderline problematik och med försvar som vanföreställningar, själv-objekt fusion, projektioner och splitting kan i princip bara strukturbyggande tekniker komma i fråga. Med en patient med neurotisk problematik och mer mogna försvar som t.ex. isolering, bortträngning och förskjutning kan avtäckande och bearbetande tekniker användas. Fundamental för allt psykoterapeutiskt arbete är emellertid kvaliteten på den terapeutiska relation som etableras mellan terapeut och patient. Är den god och autentisk är den ensam den faktor som har störst betydelse för utfallet av terapin, oavsett metod och teknik. Bättre utbildade terapeuter, oavsett inriktning, har också bättre resultat än mindre utbildade terapeuter. Upprepad forskning visar att specifika tekniker har en mycket begränsad betydelse, de svarar för ca 15 % av variansen, medan mötet, relationen mellan terapeut och patient, svarar för mer än dubbelt så stor del av variansen. Terapins avslutning Redan vid terapins inledande försöker terapeut och patient bilda sig en uppfattning om hur lång terapiperiod man behöver räkna med. Ibland håller detta väl streck och

9 Psykoterapienhetens vårdprocesser 6 terapin förlöper helt planenligt. Emellanåt visar sig dock situationen och problemens art vara delvis av annan beskaffenhet än vad man först uppfattat och korrigeringar i tidplanen kan behöva göras. Ibland går det inte att göra en närmare uppskattning av den tid som kommer att krävas än att det handlar om år. Betydande delar av Psykoterapienhetens patientgrupp utgörs av personer som behandlats av såväl primärvård som länspsykiatri under lång tid, ibland mer än 10 år. Olika typer av farmakologiska behandlingar har prövats, ofta även samtal och tränande tekniker. När problemen ändå kvarstår remitteras patienten till sist till Psykoterapienheten, inte sällan under fortsatt farmakologisk behandling och kontrollbesök hos psykiater. Andra remitteras till enheten under den uttryckliga motiveringen att patienten behöver en tidskrävande psykoterapeutisk behandling vilken ej kan inrymmas inom öppenvårdens uppdrag. Att behandlingstiderna därför ibland blir mycket långa är lätt att förstå. Likväl är de genomsnittligt förhållandevis korta. En preliminär analys av de under första halvåret 2003 avslutade terapierna visar att dessa genomsnittligt pågått i 14 månader eller 32 timmar. Patienten förbereds inför avslutningen. Den terapeutiska kontakten har vid det laget ofta blivit mycket viktig för henne/honom. Betydelsefulla inre förändringar har skett och symtomen och det lidande de förorsakat har minskat eller försvunnit helt. Terapeuten, och det utrymme för psykisk bearbetning som terapeuten tillhandahållit, har förknippats med stora vinster för patienten, och den förestående separationen kan väcka oro och även ångest. Symtomen kan dyka upp på nytt och patienten kan argumentera för att få fortsätta terapin ännu en tid. Klarifiering och genomarbetning av vad det är som har aktualiserats inom patienten inför avslutet brukar snabbt återföra patienten till den redan vunna positionen igen och terapin kan avslutas. Samverkan med andra vårdgivare Åtskilliga av de patienter som behandlas vid Psykoterapienheten har tidigare haft kontakt med en eller flera andra vårdgivare för nu aktuellt problem. Redan i remissförfarandet ligger ju att en annan vårdgivare måste ha haft kontakt med patienten innan denne kommer till Psykoterapienheten. Ibland har remittenten fortsatt kontakt med patienten också under behandlingen på Psykoterapienheten. Det kan t.ex. vara en distrikts- eller företagshälsovårdsläkare som fortsatt behandlar patienten farmakologiskt under psykoterapins gång, men det kan också vara en psykiater eller annan psykiatrisk personal som har behandlingsuppdrag parallellt med den pågående psykoterapin. Ca 1/3 av de patienter som nu är i behandling på enheten medicineras t.ex. samtidigt av läkare. Enheten kommunicerar rutinmässigt med remittenterna i samband med att bedömningen görs samt då andra frågeställningar uppstår kring remisserna. Också vid behandlingens avslutande informeras remittenterna vanligtvis om detta. I vissa fall vid parallellt pågående behandlingar måste emellertid en tätare kontakt upprätthållas för att rätt koordinering av insatserna ska kunna komma till stånd. Den kan ske via telefon eller brev men äger ibland också rum i form av gemensamma behandlingskonferenser då stundom även patienten är närvarande.

10 Psykoterapienhetens vårdprocesser 7 Patienterna intar en skiftande hållning till denna typ av samverkan. Många ser positivt på den och tar ibland själva initiativet till att terapeuten ska kontakta någon annan samtidig behandlare för att diskutera patientens situation. Andra är mycket noga med integriteten och vill inte att någon information från den terapeutiska kontakten ska lämnas ut ens till remittenten. Ofta kan patienternas önskemål tillgodoses, men det förekommer att patienten måste övertalas till att acceptera att information måste delas med annan behandlare, t.ex. patientens psykiater, om patienten exempelvis är suicidnära. Samverkan med andra vårdgivare sker enbart utifrån uppkommet behov kring en enskild patient. Endast ansvarig terapeut deltar från Psykoterapienhetens sida. Administrativ samverkan för planering och samordning av förvaltningens enheter, liksom för information och omvärldsintegrering, svarar huvudsakligen enhetens verksamhetschef för. Framtida processer Ur den vårdsökande patientens synvinkel är det inte särskilt intressant hur landstinget organiserar och leder vården. Lider man av psykisk ohälsa har man ett intresse av att snabbt och effektivt komma under sakkunnig bedömning och behandling och vill inte hindras av förvaltningsgränser (primärvård-länspsykiatri) eller bas- och delenhetsgränser inom förvaltningarna. Om primärvården alls fortsättningsvis ska vara första linjens psykiatri måste den bemannas med på området fullt kompetent personal, vilken utan dröjsmål kan göra kvalificerade bedömningar och även fullgoda öppenvårdsbehandlingar. I detta innefattas såväl psykiater- som psykolog- och psykoterapeutfunktioner. Åtskilligt av det som nu görs inom den psykiatriska öppenvården skulle bättre kunna utföras inom den framtida närsjukvården. Också en del av Psykoterapienhetens arbete skulle kunna förläggas dit. En viktig aspekt när det gäller psykoterapi är emellertid att den måste få utövas under optimala förhållanden där psykoterapins förutsättningar får organisera och styra arbetet, så som nu sker vid Psykoterapienheten. Avkastningen blir då större än om arbetet måste bedrivas under förhållanden som mera styrs av den medicinska kulturen. Endast om optimala förhållanden för psykoterapins bedrivande kan säkras inom den kommande närsjukvården är det en vinst med att flytta delar av Psykoterapienhetens verksamhet dit. I annat fall medför det effektivitetsförlust. I ett helhetsperspektiv är det fyra olika aspekter eller kunskapsområden som alla måste beaktas vid utformandet av en vårdprocess, i detta fall processen psykoterapi. Först måste djupaspekten beaktas, patientens subjektiva lidande och formulering av sin situation. Den utforskas i samtal mot en förförståelse grundad i terapeutens utbildning och erfarenhet. Därnäst måste ramar, metoder och tekniker övervägas med hänseende till patientens problematik och resurser samt terapeutens kompetens.

11 Psykoterapienhetens vårdprocesser 8 Därefter måste en fungerande harmoni sökas mellan det arbete som behöver göras och den vårdkultur i form av skrivna och oskrivna regler, beslutshierarkier, samverkansformer och allmänna attityder som råder i verksamheten. Slutligen måste arbetet också bedrivas med ett strukturellt stöd i form av ändamålsenliga lokaler, utrustning, lokalisering och dimensionering. Fallerar utformandet av processen i något av dessa hänseenden tappar den ofelbart i effektivitet och kan i värsta fall helt förlora sin mening. Ytterligare en aspekt som måste beaktas vid utformandet av vårdprocessen, är brukarperspektivet. Patientens väg in i vårdprocessen ska vara öppen och lättillgänglig. En "vårdresurs" ska vara säkrad så snart patientens "spår" öppnats och följa henne/honom hela vägen utan störningar av administrativa eller finansiella gränser. Värdet av en sådan lösning ligger inte bara i ökad effektivitet p.g.a. minskat dubbel- och extraarbete utan också i att de iatrogena skadorna till följd av orimliga hinder och förseningar blir färre. Och patienten behöver inte utsättas för upprepade exponeringar inför nya vårdgivare utan upplever en smidigare, öppnare, rimligare och mindre provocerande vårdmiljö.

12 Psykoterapienhetens vårdprocesser 9 DEN NEUROPSYKOLOGISKA VÅRDPROCESSEN Vad är neuropsykologi? Neuropsykologin studerar sambandet mellan hjärnans funktioner och beteendet. Man vet numera ganska väl hur en skada i hjärnan genom yttre våld kan ta sig uttryck i t ex språksvårigheter, minnesproblem eller personlighetsförändringar. Likaså kan vissa sjukdomar som t ex Alzheimers sjukdom orsaka smygande förändringar och med tiden en global försämring av hjärnans funktioner. Utvecklingsrelaterade störningar 1 som ADHD och autismspektrumstörning ger nedsatta funktioner vad gäller t ex uppmärksamhet resp. kommunikationsförmåga. Miljöbetingelser som t ex långvariga stresstillstånd ibland i kombination med psykisk eller fysisk sjukdom kan också orsaka nedsättningar i t ex koncentration och korttidsminne. Neuropsykologen En neuropsykolog har efter sin legitimation som psykolog vidareutbildat sig och innehar specialistkunskaper om hjärnans funktioner. Sedan 1995 finns neuropsykologi som ett område i specialistförordningen för psykologer. För närvarande finns i Sverige ett 70-tal specialister i neuropsykologi. Förutom att de flesta neuropsykologer arbetar inom sjukvården är ett stort antal engagerade inom forskning och ett flertal har avlagt doktorsexamen. Arbetsfält Neuropsykologer arbetar såväl med barn som vuxna, med både organiska tillstånd och funktionella störningar samt med både medfödda och förvärvade funktionsstörningar. Med sina speciella kunskaper om hjärnans funktioner och om psykologiska reaktioner är neuropsykologen en viktig samarbetspartner för läkare, psykologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder och speciallärare när det gäller utredning och rehabilitering av hjärnskadade patienter, både inom sjukvården och ute i samhället. Neuropsykologer anlitas ofta som handledare och utbildare till psykologer och andra yrkeskategorier. Neuropsykologiska metoder De neuropsykologiska verktygen utgörs av intervjuer, test och observationer. Intervjun ger viktig information om hur personen fungerar i den komplexa 1 Med utvecklingsrelaterad avses medfödd eller mycket tidigt förvärvad störning i centrala nervsystemet.

13 Psykoterapienhetens vårdprocesser 10 verkligheten. I vissa utredningsfall är det också viktigt att intervjua anhöriga för att få en bild av patientens tidiga utveckling. Neuropsykologiska test används för att studera kognitiva förmågor som minne, språk, spatial förmåga, perception och exekutiva funktioner. Kvantitativa test ger data som sedan kan jämföras med normvärden. Normerna kan utgöras av hur en slumpmässigt utvald grupp presterar på testet eller hur en speciellt utvald grupp presterar. Utifrån dessa jämförelser kan man uttala sig om prestationen är inom normalområdet eller inte. Kvalitativa test används för att studera HUR en person går tillväga för att lösa en uppgift. Dessa är användbara för att kunna beskriva en enskild persons kognitiva förmågor och mer komplicerade processer vid problemlösning. Även i neuropsykologiska sammanhang används personlighetsbeskrivande test. Psykisk struktur, psykologiska försvarsmekanismer, copingmekanismer och tidigare psykologiska traumatiska upplevelser är exempel på faktorer som kan ha en direkt avgörande betydelse för om en rehabilitering blir framgångsrik eller ej. Psykoterapienheten och neuropsykologisk utredningsverksamhet Sedan 1990 har det funnits en neuropsykologtjänst vid dåvarande Resursenheten, sedermera Psykoterapienheten. De som innehaft och nu innehar tjänsten har varit specialistkompetenta i neuropsykologi, varför utredningsverksamheten har fokuserat på länsövergripande och mer komplicerade utredningar. Den neuropsykologiska vårdprocessen Den neuropsykologiska vårdprocessen är i regel en del av en annan vårdprocess. Många är inne i en psykiatrisk vårdprocess och bedöms av andra vårdgivare vara i behov av en neuropsykologisk utredning för att man skall komma vidare i denna vårdprocess. Via remiss kommer de sedan till Psykoterapienheten för ställningstagande till en neuropsykologisk utredning. Neuropsykologen ansvarar för att utredningen genomförs och att resultaten av utredningen skriftligt i form av ett utlåtande återförs till den inremitterande instansen. Ofta kompletteras utlåtandet med att neuropsykologen samordnar ett möte mellan patient och andra handläggare inom den övergripande vårdprocessen för att föra vårdprocessen vidare med utredningsresultaten som ny kunskap. Indikationer för neuropsykologisk utredning Utredningar på neuropsykologisk specialistnivå är länsövergripande. I uppdraget ingår neuropsykologiska funktionsutredningar/diagnostik - ej behandling - av patienter med problematik i form av kognitiva och personlighetsmässiga symtom och psykosociala konsekvenser av dessa. De diagnoser/problemområden som står i fokus är vuxna patienter (>18 år) med kognitiva/personlighetsmässiga symtom i samband med neurologiska sjukdomar, tumör- och infektionssjukdomar, posttraumatiska stressyndrom (PTSD), förvärvade diffusa hjärnskador, kognitiva svikttillstånd av oklar genes som vid stressutlösta utmattningsdepressioner samt neuropsykiatriska störningar som ADHD (Attention Deficeit Hyperactivity Disorder). Vidare förekommer personlighetsbedömningar och differentialdiagnos i samband med psykiatrisk utredningar samt körkortsbedömning. Autismspektrumstörningar och demenssjukdomar ingår normalt inte i uppdraget.

14 Psykoterapienhetens vårdprocesser 11 Remiss Remisser för neuropsykologisk utredning inkommer huvudsakligen från Vuxenpsykiatriska kliniken men även från Regionpsykiatriska kliniken, Flyktingpsykiatrin, Primärvården och företagshälsovården. I bakgrunden finns ofta Försäkringskassan eller AF rehab, som pådrivare, då flertalet patienter varit sjukskrivna under lång tid. Remissinflödet har varierat mycket under de senaste åren till viss del kanske beroende på att det varit känt att neuropsykologtjänsten varit vakant eller endast delvis tillsatt. Under 2002 inkom emellertid 26 remisser och under 2003 ser det ut att bli betydligt fler. Av remisserna skall framgå anamnes, diagnos, frågeställning/önskemål samt patientens inställning till en neuropsykologisk utredning. Inkomna remisser registreras av enhetens sekreterare. Varannan vecka gås nyinkomna remisser igenom. Tveksamma remisser kan ibland kräva kompletterande diskussioner med remittenten. Kompletterande information kan med patientens godkännande behövas från vårdgrannar före ställningstagande till om patienten skall utredas vid Psykoterapienheten eller någon annanstans. Väntelista för utredning De patienter som anses lämpliga för neuropsykologisk utredning placeras på väntelista. Eftersom efterfrågan är mycket större än tillgången på utredningsresurser har väntetiden under flera år varit mycket lång, ofta över ett år och under perioder upp till två år. Inremitterande läkare eller annan remittent informeras skriftligen om väntetiden. Under väntetiden är ett stort antal patienter sjukskrivna helt eller delvis. Ofta är patienten sjukskriven i avvaktan på att utredningen skall ge klarhet om diagnosen innan man kan sätta in eventuell ny behandling som t ex vid ADHD-diagnoser. I andra fall är patienten fortsatt sjukskriven i avvaktan på att utredningen skall ge klarhet i om det föreligger några funktionsnedsättningar och vilka konsekvenser det kan ge t ex för rehabilitering eller arbetsförmåga. De långa väntetiderna skapar ofta nya problem för patienterna eller fördjupar ytterligare deras problematik. Under tiden söker en del patienter akutpsykiatrin för ångest eller depression. En del självmedicinerar med tabletter eller droger. Suicidförsök förekommer. Många stöttas av socialpsykiatrin. När nuvarande neuropsykolog tillträdde tjänsten hade tjänsten varit vakant under en längre tid. Det fanns då en avsevärd kö av gamla remisser, de äldsta från 1998, som så att säga ärvdes. Arbetet med att "beta av" denna kö har därför lett till en fortlöpande fördröjning för nyinkomna remisser. En stor del av de gamla remisserna gällde ADHD-frågeställningar. Eftersom det inte fanns någon utredningsrutin kring dessa remisser, som egentligen kräver insatser från ett tvärfackligt team, har man måst bygga upp detta, ett arbete som fortfarande pågår. Här kan hänvisas till ett

15 Psykoterapienhetens vårdprocesser 12 förslag som utarbetats under våren 2003 av en arbetsgrupp kring neuropsykiatriska utvecklingsrelaterade störningar dvs. ADHD, Autism/Aspberger, Tourettes syndrom mm. I denna arbetsgrupp har Psykoterapienhetens neuropsykolog ingått. Förslaget syftar dels till att korta utredningstiderna för dessa patientgrupper dels till att öka kvaliteten i utredningarna genom tillskapande av fasta tvärfackliga utrednings- och behandlingsteam (se även avsnittet Synpunkter på framtida vårdprocesser). Förtur Patienterna kallas till utredning i den turordning remisserna inkommit till Psykoterapienheten. I princip ges ingen förtur eftersom det är nästan omöjligt att avgöra på grundval av remissen vems lidande som är störst. I ett litet antal fall ges dock förtur efter konsultation med inremitterande instans. Denna förtur betyder endast i enstaka fall att patienten utreds omgående. Oftast placeras patienten istället in lite längre fram i kön. Neuropsykologisk kompetens Vid Psykoterapienheten finns för närvarande två legitimerade psykologer med specialistkompetens i neuropsykologi, varav en arbetar 75% och en 25% med neuropsykologiska utredningar. Båda har lång klinisk erfarenhet genom arbete med olika patientgrupper från rättspsykiatriska utredningar till geriatrik och demensutredningar. Den neuropsykologiska utredningen Startpunkt När ledig tid uppstått kallas nästa patient i kön skriftligen till första utredningstillfället. I vissa fall måste tid avtalas med tolk, vilket främst gäller patienter från Flyktingpsykiatrin. I andra fall behöver patienten ha med en kontaktperson från socialpsykiatrin som stöd eller för att patienten har svårt att själv passa tider eller för att patienten pga. fobiska besvär inte vågar åka buss utan måste bli hämtad etc. I sådana fall har en första kontakt redan etablerats mellan Psykoterapienhetens neuropsykolog och socialpsykiatrin under väntetiden. I de flesta fallen kommer emellertid patienten själv. Intervju Utredningen inleds alltid med att patienten informeras om vad en neuropsykologisk utredning är, hur lång tid den beräknas taga och vad den syftar till i det enskilda fallet mot bakgrund av frågeställningen i remissen. Vidare informeras patienten om sekretessfrågor, om att remissvaret ges i form av skriftligt utlåtande till remittenten men att patienten dessförinnan själv får feedback på utredningsresultaten. I det inledande samtalet är det vikigt att få en uppfattning om patientens inställning, motivation och förväntningar och vilka frågor som patienten vill ha svar på. I den första kontakten görs också en bedömning av patientens testbarhet och grundfunktioner som syn och hörsel samt pågående medicinering eftersom dessa faktorer kan påverka patientens prestationer. Anamnesen verifieras och kompletteras utifrån en neuropsykologiskt relevant probleminventering. Viktiga områden att

16 Psykoterapienhetens vårdprocesser 13 kartlägga är symtomens debut och varaktighet, patientens strategier för att hantera dem, stressfaktorer och omgivningskrav från t ex familj och arbete samt personlighetsmässiga faktorer. Det kan också vara av stort värde att anhöriga och andra viktiga personer får ge sin syn på patientens situation. Neuropsykologisk testning - omfattning och innehåll Det finns ett stort antal psykologiska test för klinisk verksamhet. Vilka som används i det enskilda fallet avgörs av utredande psykolog utifrån patientens sjukdomsbild och frågeställningen. Det är dock viktigt att först få en bred bild av patientens nuvarande funktionsnivå och en uppfattning om den premorbida nivån dvs. på vilken nivå patienten fungerat i kognitivt avseende före sjukdomens eller skadans debut eller om störningen är utvecklingsrelaterad. Förutom fundamentala funktioner som uppmärksamhet, snabbhet omfattar utredningen verbala och visuo-spatiala funktioner, inlärning och minne, exekutiva funktioner, affekter/emotioner/personlighet och kompensatoriska strategier. Det finns olika typer av neuropsykologiska testbatterier och man använder såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. De kvantitativa testen är standardiserade dvs. det finns regler för administrering och poängsättning och normerade dvs. man kan relatera den enskildes resultat till en normalpopulation och detta tillåter jämförelser med prestationer i andra test. Oftast kartläggs patientens basfunktioner med ett brett testbatteri av detta slag. Med basfunktioner avses uppmärksamhet, inlärning och minne, perception, visuospatial förmåga, språklig förmåga, problemlösningsförmåga och motorik. De kvalitativa metoderna visar HUR patienten går tillväga, vilket också brukar benämnas som exekutiva funktioner. Dessa avser karakteristiska sätt att bete sig, reagera och kompensera för brister. Kvalitativa metoder ger också möjlighet att testa patientens gränsförmågor under optimala förhållanden, initiativförmåga, självinsikt, förmåga till självkorrektion och förmåga att ta till sig feedback. De kvalitativa metoderna kräver större kunskap om hjärnans funktioner vid tolkningen. Båda metoderna krävs för en allsidig neuropsykologisk bedömning. Kvantitativa och kvalitativa data måste integreras och de kvalitativa observationerna styr tolkningen av enskilda kvantitativa testresultat. Affektiva funktioner och personlighet kan studeras med psykometriska metoder som självskattningsskalor av olika slag, genom projektiva metoder där psykisk struktur och försvarsmekanismer kan observeras samt genom intervju och observation. Utredningens omfattning gör att den alltid delas upp på flera tillfällen om 2-3 timmars längd vid varje tillfälle. Många faktorer spelar in när det gäller utredningstidens längd förutom frågeställningens art såsom patientens uthållighet, trötthet, ålder, koncentrationssvårigheter mm. Patienten måste också ha tid att hinna smälta upplevelser och få möjligheter att diskutera dem. Det är också viktigt att utredaren mellan testtillfällena skall hinna gå igenom och utvärdera testresultat för att kunna planera innehållet i nästa testsession. Utredningens avslutning Utredningen avslutas genom att patienten får feedback på utredningsresultaten och att ett remissvar i form av ett utlåtande skickas till remittenten. I utlåtandet redovisas intervju- och testresultat och i en sammanfattande bedömning diskuteras patientens starka och svaga sidor samt konsekvenser för vardagsliv och rehabilitering och vilka funktioner som kan förbättras med olika rehabiliteringsåtgärder, pedagogiska stödåtgärder eller förändringar på arbetsplatsen. Ibland används utredningen som en hjälp vid diagnostik. Neuropsykologen kan också

17 Psykoterapienhetens vårdprocesser 14 göra en bedömning av invaliditetsgrad i försäkringsärenden och ställningstagande i körkortsfrågor. Åtgärdsförslag kan också innefatta krisstöd eller psykoterapi. Återkopplingen till patienten är det centrala i den neuropsykologiska utredningen genom att patienten får ökad insikt om kopplingen mellan upplevda svårigheter och dess orsaker. Patienten kan också behöva återbesökstider för att få möjligheter att ställa nya frågor. Ofta är det viktigt att andra personer i patientens nätverk eller vårdgivare får information om utredningsresultaten för att öka förståelsen för patientens svårigheter genom att den kan relateras till en viss skada eller störning. Denna information kan ske på patientens, anhörigas, andra vårdgivares eller på neuropsykologens initiativ men alltid med patientens samtycke. Oftast sker denna information i form av ett möte där patienten är med men ibland väljer patienten att inte vara närvarande. Samverkan med vårdgrannar Både före, under och efter utredningen förekommer kontakter med vårdgrannar. Remissförfarandet i sig innebär ju att patienten har kontakt med en annan vårdgivare. Ofta har remittenten någon form av kontakt med patienten även under utredningstiden. Det gäller då ofta aspekter på pågående medicinering som uppföljning eller medicinbyte. Det förekommer också att patienterna söker akutpsykiatrin under väntetiden. I samband med utredningen begärs i förekommande fall journal från den psykiatriska öppen- och/eller slutenvården och med patientens samtycke från andra vårdgrannar som Autismcentrum, Vuxenhabiliteringen eller BUP. Det förekommer också en annan typ av samarbete mellan läkare och neuropsykolog. När det gäller ADHD-utredningar har läkaren ofta administrerat frågeformulär till patient och anhörig. Frågeformuläret är en screeningmetod inför vidareremiss till neuropsykologisk utredning. Läkaren kan då ta kontakt med neuropsykologen för diskussion om man skall gå vidare med en neuropsykologisk utredning eller inte. Som tidigare nämnts har en del patienter kontaktpersoner inom socialpsykiatrin. En del har mycket intensiv kontakt med socialpsykiatrin, som då blir engagerad i utredningen på olika sätt t ex praktiskt genom att hjälpa patienten att hålla reda på nästa utredningstid och följa med patienten till varje besök. När utredningen är klar har socialpsykiatrins handläggare ett behov av att veta hur man skall gå vidare i sitt arbete med den nya kunskap som den neuropsykologiska utredningen ger. Gemensamma behandlingskonferenser anordnas då där patienten oftast är närvarande. Under utredningens gång kan det ibland visa sig att en patient har en annan eller mer mångfacetterad problematik än den som angavs i remissen. Patienten har en problematik som kanske behöver belysas av kollegor inom andra enheter av landstinget. Detta ömsesidiga behov hos verksamma neuropsykologer har resulterat i återkommande nätverksmöten, där enskilda "gränsfallspatienters" problematik, testresultat etc. kan diskuteras och andra kollegors expertkunskap vad gäller t.ex. utvecklingsstörning och autismstörningar kan utnyttjas. Neuropsykologer vid Psykoterapienheten, Psykiatriska Öppenvårdsmottagningarna och

18 Psykoterapienhetens vårdprocesser 15 Vuxenhabiliteringsenheterna i Växjö och Ljungby samt Autismcentrum har hittills deltagit. Synpunkter på framtida processer Väntetider Det för närvarande viktigaste framtidsmålet är att få ner väntetiden för neuropsykologiska utredningar. Ur patientens synpunkt är det helt oacceptabelt med väntetider i värsta fall uppemot 1½ - 2 år. Detta kräver en resursförstärkning med ytterligare en neuropsykologtjänst. Vårdprocessen för patientgruppen med neuropsykiatriska störningar Ett exempel på brister i vårdprocessen är nuvarande uppdelning inom landstinget på olika instanser (Vuxenpsykiatriska kliniken, Psykoterapienheten, Vuxenhabiliteringen, Autismcentrum) när det gäller utredning och behandling av patientgruppen neuropsykiatriska störningar (ADHD, autismspektrumstörningar, Aspbergers syndrom, Tourettes syndrom), vilka utgör cirka % av remisserna till Psykoterapienheten. Speciellt tydligt blir detta för de patienter som uppvisar en blandad symtomatologi med både psykiatriska och neuropsykiatriska symtom som inte följer landstingets organisatoriska uppdelning, varför utredningstider förlängs och onödigt lidande skapas för patienten. Ett förslag till förbättrat flöde genom vårdprocessen för patientgruppen neuropsykiatriska störningar har utarbetats ( ) av en arbetsgrupp med namnet Neuropsykiatri för vuxna. Uppdraget gällde att identifiera vårdprocesserna och vårdsambandet inom landstinget, visa vilka kontaktytor som finns och ge förslag på hur vårdprocesserna kan utvecklas och optimeras. Arbetsgruppen visade att vuxengruppen med neuropsykiatriska störningar inte söker primärt för detta utan för sekundära problem som värk-smärta, ångest, anorexi mm och att flera olika instanser förutom psykiatrin kommer i kontakt med denna patientgrupp som försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten, missbruks- och kriminalvården m.fl. Vägen för patienten fram till behandling kan vara mycket lång och krånglig och olika instanser känner inte till varandras arbete med den enskilde patienten. Det utarbetade förslaget innebär i korthet att det bildas tvärfackliga neuropsykiatriska team med ansvar för såväl diagnostik som behandling. Detta kräver en resursförstärkning. I avvaktan på att ett neuropsykiatriskt team bildas föreslås remissteam med representanter från de olika verksamhetsområden som nu utreder denna patientgrupp (Vuxenpsykiatriska kliniken, Psykoterapienheten, Vuxenhabiliteringen, Autismcentrum) samt att det utses en särskild remissmottagare. Utredningssamarbete på bas- respektive specialistnivå En diskussion som pågått länge är uppdelningen av vilka utredningsinsatser som skall utföras på basplanet t.ex. inom vuxenpsykiatrin och vilka som skall utföras inom Psykoterapienheten. Här finns ännu inte några bestämda samarbetsformer. För Psykoterapienhetens del känns det angeläget att betona den specialistkompetens i neuropsykologi som finns här och att den utnyttjas samtidigt som det är viktigt att det finns ett levande samarbete med de ofta nyutbildade psykologer i vuxenpsykiatrin som anställts för att göra olika utredningar vid sidan om andra uppdrag. För att stärka professionaliteten och få möjlighet att utbyta erfarenheter anordnar Psykoterapienhetens neuropsykologer och verksamhetschef sedan ett år tillbaka

19 Psykoterapienhetens vårdprocesser 16 regelbundna möten där alla frågor som rör ämnet kan ventileras t ex samarbetsfrågor, etiska aspekter, lokaler för testning, inköp av testmaterial, förvaring av testmaterial mm. Här kan idéer om samarbetsformer komma fram för att senare lyftas upp på chefsnivå för beslut om ett mer etablerat samarbete. Organisatorisk inplacering och namnfrågan Det finns lokala historiska orsaker till att den neuropsykologiska verksamheten organisatoriskt placerats inom Psykoterapienheten. Det finns för- och nackdelar med detta. På flera ställen i landet har det numera bildats neuroteam, enheter för neuropsykologi etc. ibland placerade direkt under sjukhusdirektören, i andra fall som en enhet inom någon annan klinik tex. neurorehabiliteringen En fördel med den nuvarande placeringen inom Psykoterapienheten är att det är lätt att nå en samsyn och gemensam värdegrund utifrån ett psykologiskt perspektiv i arbetet med patienter antingen det gäller utredning eller behandling. Ett problem med att neuropsykologin inryms under namnet Psykoterapienheten är dock att den neuropsykologiska delen av verksamheten blir anonym utåt. Detta medför i sig att remittenter som inte är väl förtrogna med dessa förhållanden blir osäkra om vart remisser för neuropsykologiska utredningar skall skickas. Ingången i denna vårdprocess blir således oklar. Det kan bli förvirrande även för patienten som vet att en neuropsykologisk utredning skall göras när han blir kallad till en psykoterapeutisk enhet. Därför är det viktigt att Psykoterapienhetens båda verksamhetsgrenar framgår av namnet.

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Rapport. utifrån Västbus riktlinjer. Rapportera mera. våren 2014 2014-12-04

Rapport. utifrån Västbus riktlinjer. Rapportera mera. våren 2014 2014-12-04 2014-12-04 Rapport Rapportera mera våren 2014 utifrån Västbus riktlinjer Sammanställt av: Anita Nilsson, processledare Temagrupp Barn och Unga Madeleine Nilsson, processledare Västbus i Mölndal 1 Bakgrund

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2015 Vad skulle

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering Ingvar Nilsson Samarbete skola och arbetsliv - en social investering och en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se)

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare RUTIN Alkohol Hudiksvalls kommun och andra droger - ett hjälpmedel för dig som ledare Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förebyggande åtgärder 3. Representation 4. Tecken på skadligt bruk/beroende 5.

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02

ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 ANSÖKAN TILL NP-SAMVERKAN (Neuropsykiatrisk Samverkan) Används fr.o.m. 2013-09-02 Ja: 18-30 år Bor i Norrköping, Söderköping eller Valdemarsviks kommun. (Uppfyller kriterier för projektets målgrupp) Funderingar

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums.

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-08-23 1(8) Projektplan Meta Fredriksson-Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 72 47, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan för Futuro

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer