Blyga och ängsliga barn. Sibylla Lindgren socionom, leg.psykoterapeut, handledare i psykosocialt behandlingsarbete, BUP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blyga och ängsliga barn. Sibylla Lindgren socionom, leg.psykoterapeut, handledare i psykosocialt behandlingsarbete, BUP"

Transkript

1 Blyga och ängsliga barn Sibylla Lindgren socionom, leg.psykoterapeut, handledare i psykosocialt behandlingsarbete, BUP

2 Vad är Blyghet, Rädsla, Ångest

3 Ångestreaktion Kroppen Beteendet Tankarna

4 Ångest separationsångest specifik fobi social fobi generaliserat ångestsyndrom eller överdriven ängslighet paniksyndrom tvångssyndrom

5 Tvångssyndrom OCD Obsessive compulsive Disorder -Tvångstankar -Tvångshandlingar

6 Hur vanligt är rädslor och ångestsyndrom? 10 % av alla barn 0,5-2 % har tvångssyndrom Barn; dubbelt så många pojkar Ungdomar; är könsskillnaden utjämnad

7 Skydds- och riskfaktorer Temperament Ärftlighet Föräldrars förhållningssätt Inlärning Stressande livshändelser

8 Hur märker man om ett barn har besvär av oro ångest -svårt att prata -huvudvärk -undviker grupper -rädd för att kräkas -är rädslan rimlig -depression -små eller stora besvär -undvikande beteende

9 Bemötande och behandling -Rådgivning -Hänvisning till telefonrådgivning -Remittera -Motivera till behandling

10 Lär barnet sociala färdigheter och självhävdande kommunikation. Sätt inte etiketter på barnet, t.ex. Hon är så blyg. Låt inte blyga barn isolera sig. Bygg tillit. Lär barnet positivt självprat.

11 Generella råd när det gäller oro och rädsla Låt inte barnets rädsla styra dig så att du tar hänsyn till den som om den vore rationell. Sätt dig in i hur det känns för barnet, men utan att delta i barnets undvikande. Undvik varför-frågor. Hantera undvikanden. Hjälp barnen att känna sig kompetenta och duktiga.

12 Behåll händerna på ryggen! Vaccinera mot ångest. Ge barnet tid. Uppmuntra barnen att berätta om jobbiga erfarenheter och känslor så att de lär sig att känna igen känslor av oro, ledsenhet och ilska.

13 Tvångssyndrom Hantera milda besvär Hantera stora besvär Rekommenderad behandling Vid tvångssyndrom rekommenderas en psykologisk behandlingsmetod som kallas exponering med responsprevention (E/RP).

14 Selektiv mutism Inte talar alls eller endast med enstaka ord. Ovanligt ca 1 % Behandling individuellt. Samarbete Familj, förskola, BUP/BVC

15 Ledsna barn Åldersuppdelning Spädbarn ( Spitz ) Småbarn (Autonomi kontar skam skuld) Latensbarn 9 årskris lik eller olik, medveten om världens krig och katastrofer Tonåringar

16 Epidemiologi 9-11 år 1-2% Pojkar = Flickor Tonår 5-7% 4fl/1po

17 Klassifikation Egentlig depression Dystemi Depression UNS Depression vid somatisk sjukdom Depression vid missbruk Bipolär sjukdom

18 Depression Känsla Tanke Kropp

19 Depression i Känsla Obligatoriska förändringar i känsloläget Nedstämdhet Irritabilitet Oförmåga att uppleva glädje i något

20 Depression i Tankar Negativ syn i alla avseende. Tankar av värdelöshet och skuld Koncentration - tanke beslut Tankar på att inte vilja leva

21 Depression i Kroppen Depression i kroppen innebär Rubbningar i Energi Sömn Aptit Psykomotorik

22 Stadier i depressionsutveckling hos småbarn Ofta i samband med förlust av kontakt fysisk eller emotionell med sin närmaste vårdare Protest-kraftfullt Uppgivenhet- drar sig undan Apati- efter mer än en vecka Ointresse, dålig lekförmåga Gnällig irritabel, plågat ansiktsuttryck

23 Forts ;Stadier i depressionsutveckling hos småbarn Dålig aptit- viktnedgång Sömnstörning Motoriken hämmad o långsam, reaktioner på stimuli nedsatta. Stagnation eller förlust av färdigheter Fysisk sjuklighet, infektioner

24 Stadier i depressionsutvecklingen hos skolbarn Nedstämdhet, irritation Anhedoni- nedsatt lust och engagemang Låg självkänsla, skuldkänslor Trötthet Psykomotorisk retardation och/eller agitation Sömnstörning Aptitförändring Döds - eller suicidtankar/ handlingar

25 Psykiatriska problem under ungdomsåren Depression Självmordsförsök och självskadebeteende Ätstörning Identitetsproblem Psykotisk sjukdom Ångestsjukdom Somatoform sjukdom Autismspektrumproblematik Beteendeproblem Beteendestörning, ADHD, drogmissbruk

26 Tonåringar med psykiatrisk sjukdom Gräns mot normalt? Komorbiditet? Utvecklingsbetingade problem/neuropsykiatri? Asperger, ADHD, mental retardation Missbruk/droger? Psykosociala problem, barn som far illa? Kroppslig sjukdom? Thyreoidea Järnbrist Nutritionsbrist CNS sjukdom Mensrelaterat

27 Egentlig depression Nedstämdhet och eller irritabilitet Anhedoni - avsaknad av lust, energi Låg självkänsla, skuldkänslor Koncentrationsproblem Trötthet Psykomotorisk hämning eller agitation Sömnstörning Aptitstörning Dödstankar, suicidtankar, suicidförsök Fem av nio där nedstämdhet och anhedonin ska ingå i minst två veckor

28 Dystemi A symtom ett år för ungdomar B nedstämd större delen av dagen C minst två av följande - minskad eller ökad aptit - för lite eller för mycket sömn - brist på energi eller svaghetskänsla- - Koncentrationssvårigheter - Hopplöshetskänslor forts

29 Dystemi forts D. Ej varit besvärsfri under längre tid än 2 månader. E. Någon egentlig depr. har ej förekommit under det första året av sjukdomen. F. Inga maniska perioder G. Ingen psykos Inga fysiologiska orsaker.

30 Bipolära Symtomfrekvens - Eufori 17 % - Irritabilitet 93 % - Ökad aktivitet 66 % - Tanketrängsel 63 % - Grandiositet 54 % - Sömnstörning 29 % - Förvirrat tal 64 % - Tankeflykt 68 %

31 Bipolär sjd Karaktäristisk Comorbiditet med: ADHD( Skiljs med : förhöjt stämningsläge, gradiositet, Minskat sömnbehov tankeflykt, översexualiserat beteende Mutipla ångestsjukdomar ODD ( Trots) CD ( beteendestörning)

32 Depression Psykosociala faktorer Anknytningsproblem Livshändelserseparationer Familjedysfunktion Kritik-högt EE Svårt med konfliktlösning Kognitiva teorier Sociologiska t: KASAM Omsorgssvikt Misshandel Sexuella övergrepp Annan omsorgssvikt Pedagogiska t: Brist på erfarenhet av att kunna neg självkänsla

33 Depression Biologiska aspekter Arv Om en förälder debuterar innan 20 åå ger det en 40% riskökning. Störd kemisk balans i hjärnan; Serotonin och Dopaminteorier. Rubbningar i cortisolutsöndring liksom vid fasta och anorexi Fysisk sjukdom Astma, Diabetes, EP.

34 Duration 50 % av fallen efter 7-9 månader 80 % av fallen efter 1 år 90 % av fallen efter 2 år 1/3 depr.barn bipolär sjukdom 1/5 depr.ungdomar bipolär sjukdom

35 Behandling Familjestöd; information och rådgivning Samarbete med nätverket Psykosociala åtgärder, skolåtgärder Farmakologisk behandling Psykoterapi Familjeterapi Gruppterapi Inläggning för vård på avdelning Vård på behandlingshem

36 Behandling vid depression och suicidproblematik Ibland LPT vård för att hindra suicid Psykosociala metoder Omsorgsstöd Nätverksmobilisering Familjestöd/ Familjebehandling, FFT, ABFT Individualstöd/KBT/IPT Marte Meo/BOF Traumaterapi, EMDR Biologiska metoder Antidepressiva SSRI(Fluoxetin/serocand) Ljus ECT

37 ABFT Diamond et al 2010: KBT IPT Behandling forts. Multi- systemisk familjeterapi ( King et. al 2006, Huey;2004) DBT kombinerad med multi- family terapi Beteendeaktiverings behandling, Freij Gruppbehandling, Clarke,

38 En multifaktorell förklaringsmodell. Den första depressionen är ofta utlöst av negativ livshändelse Kognitiv teori Aron Beck Sig själv Negativ syn Omgivningen Framtiden Avståndstagande, krävande Full av besvikelser, Kritisk Frustrationer

39 Vidmakthållande Tanke känslor beteende kroppsupplevelser Emotionell sårbarhet för nedstämdhet Negativa tankar aktiveras även när personen mår bra De psykologiska processerna blir allt mer autonoma Association mellan känsla - tanke

40 Vidmakthållande tanke känslor ältande beteende kroppsupplevelser Rundgång i negativa tankar- skilj på hälsosamt reflekterande och ohälsosamt ältande Depressivt sårbara skiljer sig i sättet att förhålla sig till nedstämdhet Fastna i kriser fastnar i ohälsosamt ältande Susan Nolan Hoelsena

41 När ge psykofarmaka vid depression hos tonåringen? Djup Depression Oförmåga att gå i skola eller arbeta Allvarlig sömnstörning Hög suicidrisk Otillfredsställande resultat av psykoterapi Depression med psykotiska inslag

42 Prevention Identifiera och behandla riskgrupper (The Mental Health First Aid Training and Research Program (MHFA) och det kanadensiska Applied Suicide Intervention Suicide Intervention Skills Training (ASIS) Information? Tabun Mindre tillgång till metoder

43 Suicid Metoder Hängning Hopp Skjutvapen Farmaka, ofta med alkohol 4po/1fl Få fall under 15 år 2-3/år Relativt många mellan år 200/år Ingen säkerställd ökning, ingen minskning bland barn och ungdomar Minskning hos vuxna

44 Liten grad Grad av depression Självmordsfara Stor grad tid

45 Riskfaktorer för självmord Pojkar Tidigare försök Egentlig depression Missbruk Antisocialt beteende Suicid i närmiljön Flickor Egentlig depression Tidigare försök Antisocialt beteende Suicid i närmiljön

46

47 Självdestruktivt/ självskadebeteende Hos c:a 5 %av tonåringar 5 flickor/ 1 pojke Ofta tabletter eller ytliga skärsår/rispningar Rop på hjälp, Hjälpsökande beteende Ofta depression Barn som far illa Vid självskadebeteende ofta hög komorbiditet Vid självskadebeteende upprepade skador av samma typ

48

49 Definition Självskada - en självtillfogad skada i form av hudskärning, -rispning, -bränning, - med syfte att uppnå omedelbar lindring av ett obehagligt sinnestillstånd (som ångest, tomhetskänslor, dissociation, vrede, skam)

50 Ingen DSM diagnos Förekommer tillsammans med många olika psykiatriska diagnoser tex PTSD Man ser ofta en koppling till traumatiska livsupplevelser Ångest Psykos Depresssion Ätstörning ffa bulimi Borderline

51 självskadebeteende Ofta inte självmordssyfte Hjälpsökande beteende Lustfyllt för vissa Ofta tvångsmässigt Smärta, att känna att man finns till Ökning över tid Viss smittsamhet dvs kan spridas i vissa gäng Många söker inte vård

52 Wasserman lösning på psykiska konflikter som aggressivitet eller introaggression adaptiva aspekter, vill lösa en outhärdlig livssituation, att visa att andra lösningar tar för lång tid. kommunikativ aspekt, vill meddela sig. Lennart Gustavsson studerade 122 självmord viktig relation upphör, förväntas upphöra hoppet om en återförening är släkt. närhetsbehov frustreras - outhärdlig plåga

53 Elene Fleischer ser självmordsbeteendet i ett kommunikationsteoretiskt perspektiv. Bakom budskapet finns en mer eller mindre medveten intention. Varje verbalt eller kroppsligt meddelande påverkar mottagaren, vägran att kommunicera betonas av författaren. Från språkets möjligheter till tystnadens omöjlighet att sätta punkt för samtalet. Tillfälligt vid självmordsförsöket, definitivt vid självmordet. Talhandlingen kan riktas utåt eller inåt. Omgivande personer kan känna sig träffade, fastän den ibland egentligen endast är ett led i den suicidales eget inre samtal.

54 Aktuellt självmordsläge Hopplöshet Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidönskan Suicidförsök (När, var, hur, varför) Suicidplaner Har du planerat hur du skulle göra för att ta ditt liv? Suicidförberedelse Har du gjort några förberedelser? Vilka? Suicidavsikt Har du samlat tabletter? Tillgång till självmordsredskap? Har du skrivit avskedsbrev? Har du bestämt dig för att ta livet av dig (var, när)?

55 anamnes upptagning och en primär diagnos undersök och bedöm vilka avhållande faktorer ungdomen berättar om undersök vilka riskfaktorer som finns för din patient undersök föräldrarnas förmåga/ eller nätverket tillåtelse att stötta sitt barn/ ung vuxen/vuxen beroende till andra (överdrivet närhetsberoende) Sedan gör man bedömning av sociala nätverket, styrka och flexibilitet. inställning till möjlighet till förändring, religiösa kulturella faktorer.

56 Negativa faktorer/ Riskfaktorer Våldsamma metoder. Patienten har tidigare gjort ett försök Suicidagerande vid psykos Egna erfarenheter av suicid i familjen upplevelse av fysiskt våld, sexuella övergrepp svårigheter att behärska impulser, erfarenhet av separation, upplevelse av social vanära. stark önskan av att vilja dö. En riskfaktor är när ungdomar byter behandlingsklinik.

57 Riskgrupper: Ungdomar/ vuxna med psykos, missbruk depressioner. Pojkar / män Borderline personlighet i mycket dåligt skick Lågbegåvade Äldre kvinnor

58 Hit kan du vända dig Bris Vuxentelefonen; Nationella hjälplinjen: Jourhavande präst finns att nå via 112 Röda korsets telefonjour: Jourhavande kompis Spes Riksförbundet för suicidprevention och efterlevnads stöd Föräldratelefon

59 Beskow J. Suiciden menthal disordering in Swedish men. Akta psychiatric Scand 1979: Suppl 277:1 138 Om livet känns hopplöst. Stöd till självmordsnära människor. Red. Beskow j. Nationella rådet för självmordsprevention, Folkhälsoinstitutet, Centrum för suicidforskning och prevention, Socialstyrelsen. Folkhälsoinstitutet, Stockholm 1996 Runesson B. Youth suicides unknown to psychiatric care providers. Threatening behavior 1992:22 (4): Rätt till liv, lust till liv. Om självmordsbeteende bland barn och ungdomar. Rapport 1995:4, Forskningsrådsnämnden. Stöd i självmordskriser. Nationellt program för utveckling av självmordsprevention, Nationella rådet för självmordsprevention. Socialstyrelsen Folkhälsoinstitutet.Centrum för suicidforskning och prevention Socialstyrelsen: Självmordspreventiva

60 Wasserman. D. Självmord- ett försummat hälsoproblem, Medicinsk kommentar. Läkartidningen 1998;49: Wolk- Wasserman D. Attemted suicide- the patient s family, social network and therapy. Doktorsavhandling. Karolinska institutet, Stockholm Fleischer Elene. Självmordsförsök som icke- verbal kommunikation. Självmordsförsök som talhandling. Filosofie doktorsavhandling från Institutet för Litteratur, Kultur og Medier samt Centret för selvmordsforskning, Odense Salander Renberg E. Perspectives on the suicide problem- from attitudes to completed suicide. Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Socialstyrelsen 2007 Suicidprevention bland ungdomar.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29 Självmord - ansvar Självmord * Ett gemensamt samhällsansvar * Tabu * Skam * Rädslor 1 2 Vad tänker du? Vad är svårt? 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Presentationens innehåll

Presentationens innehåll Presentationens innehåll Vad är selektiv mutism Forskning om selektiv mutism Behandling av selektiv mutism Vår studie om selektiv mutism Barn och familjer Behandlingsarbete Slutsatser 313.23 Selektiv mutism

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion Datum: Namn: Kön: Pojke/man Flicka/kvinna Födelsedatum: Datum för insjuknande: Informanter: Telefonnummer: Fyll i denna första sida sist

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7)

Läs mer

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse 13 13. Kortfattat om olika diagnoser Texten är hämtad från Infoteket om funktionshinder på Landstinget i Uppsala läns webbplats: www. lul.se/infoteket

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg Selektiv mutism Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg katarina.evervall@vgregion.se, catharina.winge-westhom@vgregion.se 2015-04-22 BUP Specialmottagning OCD Bipolära/

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till Psykisk hälsa Else-Marie Törnberg & Sonny Wåhlstedt Suicidprevention i Väst Problemets omfattning under 10 år Västra Götaland-10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

DEPRESSIVA STÖRNINGAR

DEPRESSIVA STÖRNINGAR DEPRESSIVA STÖRNINGAR 1. Depressiv sinnesstämning Avser subjektiva känslor av depression vilka baseras på verbalt uttryckta klagomål eller känner sig deprimerad, ledsen, oglad, dyster, mycket olycklig,

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog UNHCR

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med dr Akademiska barnsjukhuset Uppsala När far barn far illa? Fysiskt våld Sexuella övergrepp

Läs mer

3.10 psykiska reaktioner och symtom 130907

3.10 psykiska reaktioner och symtom 130907 3.10 psykiska reaktioner och symtom 130907 För varje enskild patient får cancerdiagnosen en specifik psykologisk betydelse. Detta innebär i sin tur att alla patienter/närstående får en ökad belastning

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se Affektfokuserad psykoterapi i praktiken www.affekta.se Freud Malan / Davanloo Rogers / Perls Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) Patricia Coughlin Affect Phobia Therapy (APT) Leigh McCullough

Läs mer

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se

Läs mer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.8 Andra specificerade fobier F40 Fobiska syndrom Perturbationes fobicae En grupp störningar där ångest uppträder enbart eller företrädesvis i vissa väldefinierade situationer som inte innebär en reell fara. Som en följd av ångesten

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter 1000 Möjligheter Startade som Järfälla Tjejjour 2005 2011 omvandlingen till 1000 Möjligheter klar och vi arbetar nu med alla,

Läs mer

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30 Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm 13 01 30 Bakgrund Innehåll Definition, förekomst, följder Fallbeskrivningar (fiktiva) Hur kan man upptäcka utsatta?

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

Att tala om självmord är ett skydd för livet

Att tala om självmord är ett skydd för livet Att tala om självmord är ett skydd för livet Stockholm 2014-01-29 marie-louise.soderberg@mind.se Mind för psykisk hälsa sedan 1931 Tidskriften Psykisk Hälsa Nyhetsbrev Stödverksamheter Kunskapsspridning,

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

DEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014

DEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014 Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Diagnostik och bedömning Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET diagnostik och bedömning INNEHÅLL Den diagnostiska processen 4 Inledning

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2015 Vad skulle

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100 Möt andra som är i samma situation som du Vårdguiden.se 08-320 100 Vi finns här för dig Du är inte ensam. Vi är många som någon gång i livet hamnar i en situation där vi behöver vård eller behandling för

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Vad berättar barn om sina kontakter med BUP?

Vad berättar barn om sina kontakter med BUP? Vad berättar barn om sina kontakter med BUP? Kvalitativ analys av barnkontakter från 2006 INNEHÅLL Sammanfattning. 3 Inledning 4 Metod 4 Resultat. 5 Må dåligt och vara utsatt.. 5 Rädsla för att föräldrarna

Läs mer