Blyga och ängsliga barn. Sibylla Lindgren socionom, leg.psykoterapeut, handledare i psykosocialt behandlingsarbete, BUP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blyga och ängsliga barn. Sibylla Lindgren socionom, leg.psykoterapeut, handledare i psykosocialt behandlingsarbete, BUP"

Transkript

1 Blyga och ängsliga barn Sibylla Lindgren socionom, leg.psykoterapeut, handledare i psykosocialt behandlingsarbete, BUP

2 Vad är Blyghet, Rädsla, Ångest

3 Ångestreaktion Kroppen Beteendet Tankarna

4 Ångest separationsångest specifik fobi social fobi generaliserat ångestsyndrom eller överdriven ängslighet paniksyndrom tvångssyndrom

5 Tvångssyndrom OCD Obsessive compulsive Disorder -Tvångstankar -Tvångshandlingar

6 Hur vanligt är rädslor och ångestsyndrom? 10 % av alla barn 0,5-2 % har tvångssyndrom Barn; dubbelt så många pojkar Ungdomar; är könsskillnaden utjämnad

7 Skydds- och riskfaktorer Temperament Ärftlighet Föräldrars förhållningssätt Inlärning Stressande livshändelser

8 Hur märker man om ett barn har besvär av oro ångest -svårt att prata -huvudvärk -undviker grupper -rädd för att kräkas -är rädslan rimlig -depression -små eller stora besvär -undvikande beteende

9 Bemötande och behandling -Rådgivning -Hänvisning till telefonrådgivning -Remittera -Motivera till behandling

10 Lär barnet sociala färdigheter och självhävdande kommunikation. Sätt inte etiketter på barnet, t.ex. Hon är så blyg. Låt inte blyga barn isolera sig. Bygg tillit. Lär barnet positivt självprat.

11 Generella råd när det gäller oro och rädsla Låt inte barnets rädsla styra dig så att du tar hänsyn till den som om den vore rationell. Sätt dig in i hur det känns för barnet, men utan att delta i barnets undvikande. Undvik varför-frågor. Hantera undvikanden. Hjälp barnen att känna sig kompetenta och duktiga.

12 Behåll händerna på ryggen! Vaccinera mot ångest. Ge barnet tid. Uppmuntra barnen att berätta om jobbiga erfarenheter och känslor så att de lär sig att känna igen känslor av oro, ledsenhet och ilska.

13 Tvångssyndrom Hantera milda besvär Hantera stora besvär Rekommenderad behandling Vid tvångssyndrom rekommenderas en psykologisk behandlingsmetod som kallas exponering med responsprevention (E/RP).

14 Selektiv mutism Inte talar alls eller endast med enstaka ord. Ovanligt ca 1 % Behandling individuellt. Samarbete Familj, förskola, BUP/BVC

15 Ledsna barn Åldersuppdelning Spädbarn ( Spitz ) Småbarn (Autonomi kontar skam skuld) Latensbarn 9 årskris lik eller olik, medveten om världens krig och katastrofer Tonåringar

16 Epidemiologi 9-11 år 1-2% Pojkar = Flickor Tonår 5-7% 4fl/1po

17 Klassifikation Egentlig depression Dystemi Depression UNS Depression vid somatisk sjukdom Depression vid missbruk Bipolär sjukdom

18 Depression Känsla Tanke Kropp

19 Depression i Känsla Obligatoriska förändringar i känsloläget Nedstämdhet Irritabilitet Oförmåga att uppleva glädje i något

20 Depression i Tankar Negativ syn i alla avseende. Tankar av värdelöshet och skuld Koncentration - tanke beslut Tankar på att inte vilja leva

21 Depression i Kroppen Depression i kroppen innebär Rubbningar i Energi Sömn Aptit Psykomotorik

22 Stadier i depressionsutveckling hos småbarn Ofta i samband med förlust av kontakt fysisk eller emotionell med sin närmaste vårdare Protest-kraftfullt Uppgivenhet- drar sig undan Apati- efter mer än en vecka Ointresse, dålig lekförmåga Gnällig irritabel, plågat ansiktsuttryck

23 Forts ;Stadier i depressionsutveckling hos småbarn Dålig aptit- viktnedgång Sömnstörning Motoriken hämmad o långsam, reaktioner på stimuli nedsatta. Stagnation eller förlust av färdigheter Fysisk sjuklighet, infektioner

24 Stadier i depressionsutvecklingen hos skolbarn Nedstämdhet, irritation Anhedoni- nedsatt lust och engagemang Låg självkänsla, skuldkänslor Trötthet Psykomotorisk retardation och/eller agitation Sömnstörning Aptitförändring Döds - eller suicidtankar/ handlingar

25 Psykiatriska problem under ungdomsåren Depression Självmordsförsök och självskadebeteende Ätstörning Identitetsproblem Psykotisk sjukdom Ångestsjukdom Somatoform sjukdom Autismspektrumproblematik Beteendeproblem Beteendestörning, ADHD, drogmissbruk

26 Tonåringar med psykiatrisk sjukdom Gräns mot normalt? Komorbiditet? Utvecklingsbetingade problem/neuropsykiatri? Asperger, ADHD, mental retardation Missbruk/droger? Psykosociala problem, barn som far illa? Kroppslig sjukdom? Thyreoidea Järnbrist Nutritionsbrist CNS sjukdom Mensrelaterat

27 Egentlig depression Nedstämdhet och eller irritabilitet Anhedoni - avsaknad av lust, energi Låg självkänsla, skuldkänslor Koncentrationsproblem Trötthet Psykomotorisk hämning eller agitation Sömnstörning Aptitstörning Dödstankar, suicidtankar, suicidförsök Fem av nio där nedstämdhet och anhedonin ska ingå i minst två veckor

28 Dystemi A symtom ett år för ungdomar B nedstämd större delen av dagen C minst två av följande - minskad eller ökad aptit - för lite eller för mycket sömn - brist på energi eller svaghetskänsla- - Koncentrationssvårigheter - Hopplöshetskänslor forts

29 Dystemi forts D. Ej varit besvärsfri under längre tid än 2 månader. E. Någon egentlig depr. har ej förekommit under det första året av sjukdomen. F. Inga maniska perioder G. Ingen psykos Inga fysiologiska orsaker.

30 Bipolära Symtomfrekvens - Eufori 17 % - Irritabilitet 93 % - Ökad aktivitet 66 % - Tanketrängsel 63 % - Grandiositet 54 % - Sömnstörning 29 % - Förvirrat tal 64 % - Tankeflykt 68 %

31 Bipolär sjd Karaktäristisk Comorbiditet med: ADHD( Skiljs med : förhöjt stämningsläge, gradiositet, Minskat sömnbehov tankeflykt, översexualiserat beteende Mutipla ångestsjukdomar ODD ( Trots) CD ( beteendestörning)

32 Depression Psykosociala faktorer Anknytningsproblem Livshändelserseparationer Familjedysfunktion Kritik-högt EE Svårt med konfliktlösning Kognitiva teorier Sociologiska t: KASAM Omsorgssvikt Misshandel Sexuella övergrepp Annan omsorgssvikt Pedagogiska t: Brist på erfarenhet av att kunna neg självkänsla

33 Depression Biologiska aspekter Arv Om en förälder debuterar innan 20 åå ger det en 40% riskökning. Störd kemisk balans i hjärnan; Serotonin och Dopaminteorier. Rubbningar i cortisolutsöndring liksom vid fasta och anorexi Fysisk sjukdom Astma, Diabetes, EP.

34 Duration 50 % av fallen efter 7-9 månader 80 % av fallen efter 1 år 90 % av fallen efter 2 år 1/3 depr.barn bipolär sjukdom 1/5 depr.ungdomar bipolär sjukdom

35 Behandling Familjestöd; information och rådgivning Samarbete med nätverket Psykosociala åtgärder, skolåtgärder Farmakologisk behandling Psykoterapi Familjeterapi Gruppterapi Inläggning för vård på avdelning Vård på behandlingshem

36 Behandling vid depression och suicidproblematik Ibland LPT vård för att hindra suicid Psykosociala metoder Omsorgsstöd Nätverksmobilisering Familjestöd/ Familjebehandling, FFT, ABFT Individualstöd/KBT/IPT Marte Meo/BOF Traumaterapi, EMDR Biologiska metoder Antidepressiva SSRI(Fluoxetin/serocand) Ljus ECT

37 ABFT Diamond et al 2010: KBT IPT Behandling forts. Multi- systemisk familjeterapi ( King et. al 2006, Huey;2004) DBT kombinerad med multi- family terapi Beteendeaktiverings behandling, Freij Gruppbehandling, Clarke,

38 En multifaktorell förklaringsmodell. Den första depressionen är ofta utlöst av negativ livshändelse Kognitiv teori Aron Beck Sig själv Negativ syn Omgivningen Framtiden Avståndstagande, krävande Full av besvikelser, Kritisk Frustrationer

39 Vidmakthållande Tanke känslor beteende kroppsupplevelser Emotionell sårbarhet för nedstämdhet Negativa tankar aktiveras även när personen mår bra De psykologiska processerna blir allt mer autonoma Association mellan känsla - tanke

40 Vidmakthållande tanke känslor ältande beteende kroppsupplevelser Rundgång i negativa tankar- skilj på hälsosamt reflekterande och ohälsosamt ältande Depressivt sårbara skiljer sig i sättet att förhålla sig till nedstämdhet Fastna i kriser fastnar i ohälsosamt ältande Susan Nolan Hoelsena

41 När ge psykofarmaka vid depression hos tonåringen? Djup Depression Oförmåga att gå i skola eller arbeta Allvarlig sömnstörning Hög suicidrisk Otillfredsställande resultat av psykoterapi Depression med psykotiska inslag

42 Prevention Identifiera och behandla riskgrupper (The Mental Health First Aid Training and Research Program (MHFA) och det kanadensiska Applied Suicide Intervention Suicide Intervention Skills Training (ASIS) Information? Tabun Mindre tillgång till metoder

43 Suicid Metoder Hängning Hopp Skjutvapen Farmaka, ofta med alkohol 4po/1fl Få fall under 15 år 2-3/år Relativt många mellan år 200/år Ingen säkerställd ökning, ingen minskning bland barn och ungdomar Minskning hos vuxna

44 Liten grad Grad av depression Självmordsfara Stor grad tid

45 Riskfaktorer för självmord Pojkar Tidigare försök Egentlig depression Missbruk Antisocialt beteende Suicid i närmiljön Flickor Egentlig depression Tidigare försök Antisocialt beteende Suicid i närmiljön

46

47 Självdestruktivt/ självskadebeteende Hos c:a 5 %av tonåringar 5 flickor/ 1 pojke Ofta tabletter eller ytliga skärsår/rispningar Rop på hjälp, Hjälpsökande beteende Ofta depression Barn som far illa Vid självskadebeteende ofta hög komorbiditet Vid självskadebeteende upprepade skador av samma typ

48

49 Definition Självskada - en självtillfogad skada i form av hudskärning, -rispning, -bränning, - med syfte att uppnå omedelbar lindring av ett obehagligt sinnestillstånd (som ångest, tomhetskänslor, dissociation, vrede, skam)

50 Ingen DSM diagnos Förekommer tillsammans med många olika psykiatriska diagnoser tex PTSD Man ser ofta en koppling till traumatiska livsupplevelser Ångest Psykos Depresssion Ätstörning ffa bulimi Borderline

51 självskadebeteende Ofta inte självmordssyfte Hjälpsökande beteende Lustfyllt för vissa Ofta tvångsmässigt Smärta, att känna att man finns till Ökning över tid Viss smittsamhet dvs kan spridas i vissa gäng Många söker inte vård

52 Wasserman lösning på psykiska konflikter som aggressivitet eller introaggression adaptiva aspekter, vill lösa en outhärdlig livssituation, att visa att andra lösningar tar för lång tid. kommunikativ aspekt, vill meddela sig. Lennart Gustavsson studerade 122 självmord viktig relation upphör, förväntas upphöra hoppet om en återförening är släkt. närhetsbehov frustreras - outhärdlig plåga

53 Elene Fleischer ser självmordsbeteendet i ett kommunikationsteoretiskt perspektiv. Bakom budskapet finns en mer eller mindre medveten intention. Varje verbalt eller kroppsligt meddelande påverkar mottagaren, vägran att kommunicera betonas av författaren. Från språkets möjligheter till tystnadens omöjlighet att sätta punkt för samtalet. Tillfälligt vid självmordsförsöket, definitivt vid självmordet. Talhandlingen kan riktas utåt eller inåt. Omgivande personer kan känna sig träffade, fastän den ibland egentligen endast är ett led i den suicidales eget inre samtal.

54 Aktuellt självmordsläge Hopplöshet Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidönskan Suicidförsök (När, var, hur, varför) Suicidplaner Har du planerat hur du skulle göra för att ta ditt liv? Suicidförberedelse Har du gjort några förberedelser? Vilka? Suicidavsikt Har du samlat tabletter? Tillgång till självmordsredskap? Har du skrivit avskedsbrev? Har du bestämt dig för att ta livet av dig (var, när)?

55 anamnes upptagning och en primär diagnos undersök och bedöm vilka avhållande faktorer ungdomen berättar om undersök vilka riskfaktorer som finns för din patient undersök föräldrarnas förmåga/ eller nätverket tillåtelse att stötta sitt barn/ ung vuxen/vuxen beroende till andra (överdrivet närhetsberoende) Sedan gör man bedömning av sociala nätverket, styrka och flexibilitet. inställning till möjlighet till förändring, religiösa kulturella faktorer.

56 Negativa faktorer/ Riskfaktorer Våldsamma metoder. Patienten har tidigare gjort ett försök Suicidagerande vid psykos Egna erfarenheter av suicid i familjen upplevelse av fysiskt våld, sexuella övergrepp svårigheter att behärska impulser, erfarenhet av separation, upplevelse av social vanära. stark önskan av att vilja dö. En riskfaktor är när ungdomar byter behandlingsklinik.

57 Riskgrupper: Ungdomar/ vuxna med psykos, missbruk depressioner. Pojkar / män Borderline personlighet i mycket dåligt skick Lågbegåvade Äldre kvinnor

58 Hit kan du vända dig Bris Vuxentelefonen; Nationella hjälplinjen: Jourhavande präst finns att nå via 112 Röda korsets telefonjour: Jourhavande kompis Spes Riksförbundet för suicidprevention och efterlevnads stöd Föräldratelefon

59 Beskow J. Suiciden menthal disordering in Swedish men. Akta psychiatric Scand 1979: Suppl 277:1 138 Om livet känns hopplöst. Stöd till självmordsnära människor. Red. Beskow j. Nationella rådet för självmordsprevention, Folkhälsoinstitutet, Centrum för suicidforskning och prevention, Socialstyrelsen. Folkhälsoinstitutet, Stockholm 1996 Runesson B. Youth suicides unknown to psychiatric care providers. Threatening behavior 1992:22 (4): Rätt till liv, lust till liv. Om självmordsbeteende bland barn och ungdomar. Rapport 1995:4, Forskningsrådsnämnden. Stöd i självmordskriser. Nationellt program för utveckling av självmordsprevention, Nationella rådet för självmordsprevention. Socialstyrelsen Folkhälsoinstitutet.Centrum för suicidforskning och prevention Socialstyrelsen: Självmordspreventiva

60 Wasserman. D. Självmord- ett försummat hälsoproblem, Medicinsk kommentar. Läkartidningen 1998;49: Wolk- Wasserman D. Attemted suicide- the patient s family, social network and therapy. Doktorsavhandling. Karolinska institutet, Stockholm Fleischer Elene. Självmordsförsök som icke- verbal kommunikation. Självmordsförsök som talhandling. Filosofie doktorsavhandling från Institutet för Litteratur, Kultur og Medier samt Centret för selvmordsforskning, Odense Salander Renberg E. Perspectives on the suicide problem- from attitudes to completed suicide. Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Socialstyrelsen 2007 Suicidprevention bland ungdomar.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck

Läs mer

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Skolperspektivet Elevhälsa

Skolperspektivet Elevhälsa Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Vad är depression. Historik Diagnos Epidemiologi. 2004-10-12 Staffan Ardesjö

Vad är depression. Historik Diagnos Epidemiologi. 2004-10-12 Staffan Ardesjö Vad är depression Historik Diagnos Epidemiologi 2004-10-12 Staffan Ardesjö Det depressiva syndromet Nedstämdhet Minskat emotionellt engagemang Depressiva tankar Koncentrationssvårigheter Oföretagsamhet

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman, Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen Anknytning till självdestruktivitet och självmordshandlingar några statistiska data och modeller - definitioner

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Tvångshandlingar Ritualer Tics OCD-Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom Tvångsmässighet-generellt oflexibelt beteende Tvångsmässiga personlighetsdrag t

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29

Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29 Självmord - ansvar Självmord * Ett gemensamt samhällsansvar * Tabu * Skam * Rädslor 1 2 Vad tänker du? Vad är svårt? 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Presentationens innehåll

Presentationens innehåll Presentationens innehåll Vad är selektiv mutism Forskning om selektiv mutism Behandling av selektiv mutism Vår studie om selektiv mutism Barn och familjer Behandlingsarbete Slutsatser 313.23 Selektiv mutism

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Psykopatologi & Psykiskt status

Psykopatologi & Psykiskt status Personlighet och kommunikation: Psykopatologi & Psykiskt status 3 september 2015 PU T4 Malmö, Läkarutb, Lunds univ, HT15 Mats Lindström, univ lektor, överläk Psykiatri Malmö Psykiska sjukdomar en översikt

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Områdesbeskrivning Norrköping

Områdesbeskrivning Norrköping Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2017

Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2017 Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2017 Ansökningsblanketten är ett viktigt underlag i arbetet med att sätta samman bra behandlingsgrupper. Barnen tas ut utifrån ålder, kön och typ av styrkor och svårigheter.

Läs mer