Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet

Transkript

1 Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet Lena Lundholm Psykolog, Doktorand Uppsala Universitet, Rättsmedicin Kriminalvårdens FoU-Stockholmsgruppen Centrum för våldsprevention

2 Agenda Prevalens och användare Effekter av AAS på våldsamt och aggressivt beteende AAS och blandmissbruk AAS och våldsbrott

3 Vilka använder AAS? Atleter (elitidrottsmän, bodybuilders) Esteter Våldsverkare

4 Vilka använder AAS? Atleter Esteter Våldsverkare Blandmissbrukare!

5 Prevalens i Sverige Livstidsprevalens normalpopulation: män 1-2% kvinnor 0.5% Livstidsprevalens atleter (t.ex bodybuilders, tyngdlyftare) 6-38% Punktprevalens gympopulation: män 5% kvinnor 0.5% Uppskattat antal frekventa användare:10 000

6 Motiv till att använda Förbättrade prestationer Social förväntan Individuell sårbarhet (muscle dysmorphia) Kulturellt betingat

7 Förändrade ideal

8 Riskfaktorer Uppförandestörning och stor upptagenhet av muskler och kroppen under tonåren predicerade användning av AAS bland tyngdlyftare (Pope et al 2011)

9 Conduct disorder Aggression to people and animals Destruction of property Deceitfulness or theft Serious violations of rules Body dysmorphia Preoccupation with one or more perceived defects or flaws in physical appearance that are not observable or appear slight to others. B. At some point during the course of the disorder, the person has performed repetitive behaviors (e.g., mirror checking, excessive grooming, skin picking, or reassurance seeking) or mental acts (e.g., comparing their appearance with that of others) in response to the appearance concerns. C. The preoccupations cause clinically significant distress or impairment in social, occupational, or other important areas of functioning. D. The preoccupations are not attributable to another medical condition E. The appearance preoccupations are not better accounted for by concerns with body fat or weight in an Eating Disorder. Specify if: Muscle dysmorphia form of body dysmorphic disorder (the belief that one s body build is too small or is insufficiently muscular). (Note: this specifier can be used even if other body areas are a focus of concern.)

10 Samsjuklighet Missbruk (e.g. Kanyama 2003) Narcissistiska personlighetsdrag, bristande empati (Porcerelli&Sandler 1995) Anti-social personlighetsstörning, borderline personlighetsstörning, histrionisk personlighetsstörning (Perry et. al 2003)

11 Rapporterade biverkningar (höga doser) Humörssvängningar Irritabilitet Aggression Fientlighet Depression Ångest

12 Somatiska biverkningar Högt blodtryck Hjärtrytmrubbningar Blodpropp Gynekomasti Acne Ödem Hudbristningar Håravfall Impotens

13 Psykoaktiva effekter Baserat på djurstudier AAS påverkar flera neurotransmittorer i olika delar av hjärnan Dopamin (belöningssystemet) GABA och serotonine (impulskontroll och aggressioner)

14 Djurstudier aggressivitet Olika för olika preparat (testosteron tydligast effekt, stanozolol har även påvisat minskad aggressivitet Ökad, men adekvat aggressivitet (ingen förändring när det gäller att avläsa situationer) Hos unga råttor har man sett ett kvarstående provokationsutlöst aggressivt beteende flera veckor efter avslutad behandling med AAS (McGinnis 2004)

15 Djurstudier aggressivitet Ökad frekvens aggressivt beteende vid intag av amfetamin eller alkohol hos råttor som tidigare fått AAS (Lindqvist et al 2002; Steensland et al 2005)

16 Definition missbruk Misslyckas att fullgöra sina skyldigheter Risk för fysisk skada Problem med rättvisan Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur (1/4)

17 Definition beroende Toleransökning Abstinens Svårigheter att kontrollera intag Önskan om att sluta Mycket tid ägnas åt substansen Sociala/yrkesaktiviteter överges Fortsätter trots fysiska och psykiska besvär (3/7)

18 Missbruk/beroende AAS Ger inte ett direkt rus Långsammare belöningseffekt Abstinens i form av ångest och depression

19 AAS och blandmissbruk Skårberg et al (2009) intervjuade AAS användare (n= 32) på en Beroendeklinik och 25 rapporterade ett blandmissbruk Alkohol- slappna av och förbättra sömn Centralstimulerande- öka uthållighet och bränna fett Bensodiazepiner-förbättra sömn Cannabis förbättra sömn Opiater- smärtstillande

20 AAS och blandmissbruk Maria Beroendecentrum n=175 12% av de manliga missbrukarna rapporterade att de någon gång använd AAS Pågående missbruk: alkohol, cannabis, heroin, narkotikaklassade mediciner (Petersson et. al 2010)

21 Motiv för att använda AAS hos missbrukare (Petersson et al 2010)

22 AAS och blandmissbruk Svensk studie (n=56) misstänkta för narkotikabrott med antingen beslagtaget och/eller bekräftad användning av AAS 45 beskräftade användning av AAS 33 rapporterade ett blandmissbruk 22 AAS användare tränade inte För hälften hade användning av andra droger föregått AAS De som inte tränade förväntade sig ändå anabola effekter eller psykoaktiva effekter AAS är inte en inkörsport till andra droger (Garevik et al 2010)

23 AAS och blandmissbruk Svensk studie based på toxikologiskal analyser i polisrapporter påvisade ytterligare illegal eller narkotikaklassad (t.ex., bensodiazepiner) drog i 60% av de AAS-positiva fallen, cannabis och amfetamin vanligast (Lood et al 2012)

24 AAS och blandmissbruk Undersökning i normalpopulation (prevelensstudien. Folkhälsoinstitutet och Lunds Universitet) 240 AAS användare jämfördes med ickeanvändare AAS användning var stark associerat med tidigare användning av illegala droger och lägre utbildning (Håkansson et al 2012)

25 Aggressivitet och våld Aggressivitet-biologiskt grundat, i däggdjur: adekvat beteende, försvara territorium, avkomma, mat, parning Våld kan beskrivas som överdriven, olämplig aggressivitet

26 AAS aggressivitet människor Randomiserad kontrollerad studie av testosteron i höga doser och psykiatriska effekter Visade en ökning av mani och aggressivitet Stor skillnad mellan deltagrna, de flesta uppvisade ingen effekt (Pope et al 2000)

27 AAS aggressivitet människor National Longitudinal Study of Adolescent Health (N = 6823) Högre risk för självrapporterat våldsamt beteende hos dem som använt AAS även efter kontroll för annat missbruk (Beaver et al 2008)

28 Bred definition våldsbrott Mord/dråp Misshandel Rån Olaga hot Olaga frihetsberövande/människorov Grov kvinnofridskränkning Våldtäkt Sexuellt utnyttjande Mordbrand

29 AAS annat missbruk och våldsbrott 3597 häktade med rapporterat missbruk 924 (26%) rapporterade att de någon gång i livet använt AAS En signifikant överrisk att de med AAS erfarenhet var häktade för ett våldsbrott OR: 1.65, (95% CI: ) Justerat för kön och ålder: OR: 1.28 (95 % CI: ) (Lundholm et al 2010)

30 AAS annat missbruk och våldsbrott Ingen temporal skillnad Ingen skillnad i övrigt missbruk med undantag för bensodiazepiner 5% av kvinnorna I studien rapporterade att de någon gång använt AAS!

31 AAS och våldsbrott Klötz et al (2006) jämförde de som testade positivt (n=241) med de som testade negativt (n=1199) på AAS med avseende på typ av brott Vapenbrott och bedrägeri var vanligare i AASgruppen Ingen skillnad när det gällde våldsbrott

32 Missbruk som trigger för våldsbrott 194 Häktade för våldbrott Ökad risk för våldsbrott vid akut påverkan av alkohol och höga doser bensodiazepiner Bara en person var i aktivt AAS-missbruk vid tidpunkten för brottet, medan 20% uppgav att de någon gång använt (Lundholm et al in press)

33 AAS och våldsbrottnormalpopulation manliga tvillingar Ökad risk för att ha begått ett våldsbrott hos dem som rapporterade användning av AAS (någonsin) Minskade och blev ickesignifikant efter kontroll för annat missbruk Ingen förändring efter kontroll för ADHD, personlighetsstörning, SES, IQ (Lundholm et al manuscript)

34 AAS och våldsbrott sammanfattning Vanligt bland kriminella Vanligt med samtidigt annat missbruk Andra former av risktagande beteende Svårt att påvisa ett kausalt förhållande Blandmissbruk en troligare riskfaktor Men man ska inte utesluta en kvardröjande effekt av AAS

35 Tack för uppmärksamheten! Kontakt: