Återhämtning från psykisk ohälsa. Lotta Isaksson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återhämtning från psykisk ohälsa. Lotta Isaksson"

Transkript

1 Återhämtning från psykisk ohälsa Lotta Isaksson FoU-trainee Uppsats nr 27 augusti 2013

2 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Lotta Isaksson. Lotta är boendestödjare i SDF Oxie där hon också arbetar i hemtjänsten. Lotta är specialistutbildad undersköterska inom psykiatri. Arbetet är genomfört under Lottas tid som FoU-trainee på FoU Malmö. Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i veckan under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö. Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område. Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats eller på annat sätt. Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien. Lotta har med ett mycket stort engagemang i den aktuella frågan sökt kunskap om återhämtning från psykisk ohälsa. Hennes studie syftar till att sprida kunskap om återhämtning från psykisk ohälsa, vad som kan hjälpa människor att finna sin väg till återhämtning och vad omgivningen samt personal kan bidra med. Lotta vill också med denna uppsats slå hål på myter och fördomar kring psykisk ohälsa och återhämtning. Jag önskar Lotta stort lycka till i det fortsatta arbetet med dessa frågor! Jenny Ekblad Koordinator FoU Malmö 1

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och frågeställning... 5 Metod... 5 Psykisk hälsa... 7 Kriser... 7 Tio myter om psykisk ohälsa... 8 Om återhämtning från psykisk ohälsa Om begreppet återhämtning Definition återhämtning Återhämtning - vad betyder det? Faktorer som främjar återhämtning Några kännetecken hos hjälpande personal Hopp Positiva känslor Ställa upp De professionella Relationer Makt och skam Tid Känslor och handlingar Fakta om diagnoser Äldres psykiska ohälsa Att drabbas i samband med åldrandet Att ha levt sedan unga år med psykisk ohälsa Att drabbas av psykisk ohälsa och demenssjukdom Att ha upplevt trauma och åldras Slutdiskussion Psykisk hälsa Återhämtning Hjälpande resurser Personal Anhöriga Kommun och landsting Öka kunskapen och förändra attityder Tack Litteraturförteckning Elektroniska resurser Övriga källor Bilaga

4 Inledning Jag har arbetat med människor i snart trettio år och alltid varit intresserad av att se människan som en helhet. Jag har mött människor i vårdbehov, anhöriga och arbetskamrater som upplevt psykisk ohälsa. Det har gett mig livserfarenheter som jag har med mig i min yrkesroll, och även privat där jag möter människor som befinner sig i psykisk ohälsa. Jag har nyligen kompletterat min undersköterskeutbildning genom att gå en specialistutbildning inom psykiatri. En av delkurserna handlade om återhämtning, vilket jag blev extra intresserad av. Genom att jag nu fått denna möjlighet som FoU-trainee på FoU Malmö, kan jag studera och fördjupa mig i ämnet återhämtning från psykisk ohälsa och skaffa mer kunskap och erfarenheter inom området. Utmaningen är att försöka medverka till attitydförändringar men även öka min egen kompetens inom området och stärka min yrkesroll. Anledningen till att livet blir svårt och känslorna tar överhanden kan vara många. Vi kan råka ut för händelser som rubbar oss och tvingar oss att förändra vårt liv. Det kan vara relationsproblem, sjukdom, chock, sorg, separation eller olyckor som drabbar oss. Övergrepp, misshandel eller att ha bevittnat våld kan sätta djupa spår. Diagnoser kan också föra med sig långvarigt, osynligt lidande. Vi hamnar i inre kriser med ångest, självskadebeteende, ätstörningar eller självmordstankar. Känslorna kan stanna på insidan och ibland finns det ingen som vet hur dåligt vi innerst inne mår. Att hitta återhämtning från ett tillstånd eller en händelse ges i utlopp på många olika sätt. Här tror jag bemötandet och förståelsen från omgivningen och vårdpersonal är oerhört betydelsefullt. Ett bemötande där brukaren blir bekräftad och får förtroendet att finna sin egen väg till återhämtning. Varje människa har rätt till att skapa förutsättningar för ett fortsatt gott liv. Det är inte samma liv man återvänder till, det gäller att skapa ett nytt liv med innehåll som främjar hälsan. På Hjärnkolls hemsida kan man läsa psykisk ohälsa är ett av de snabbaste växande hoten mot folkhälsan i världen. Detta gäller framförallt depressioner och ångestsjukdomar. Enligt Försäkringskassan är psykisk ohälsa den näst vanligaste orsaken bakom kortare sjukskrivningar och den främsta orsaken bakom långtidssjukskrivningar. Kampanjen Hjärnkoll vill sprida kunskap och öppenhet kring psykisk ohälsa samt slå hål på fördomar som begränsar. För att avliva fördomarna krävs det kunskap och större öppenhet som gör hela Sverige friskare. Därför sprids information om psykisk ohälsa i vårt samhälle, bland annat genom att nyttja ambassadörer. Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar. Tre av fyra har erfarenheter av psykisk ohälsa, antingen egen eller som 3

5 närstående. En medfödd sårbarhet gör vissa mottagligare för psykisk ohälsa än andra. Mycket talar för att psykisk ohälsa handlar om en kombination av biologiska och psykosociala komponenter. Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa. Det är den viktigaste sanningen att sprida. Men det finns hopp om att finna återhämtning, om förutsättningar skapas och attityder förändras. 4

6 Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att sprida kunskap om återhämtning från psykisk ohälsa, vilket kan ge styrka åt vårdpersonal i sin roll vid mötet med människor med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Ett mål med denna uppsats är att försöka bidra till attitydförändring i vårt samhälle, och på så sätt kunna skapa bättre förutsättningar för de drabbade att finna återhämtning. Frågeställningar som jag söker svar på är: Vad är återhämtning från psykisk ohälsa? Vad kan vara orsak till psykisk ohälsa? Vad kan hjälpa människor att finna sin väg till återhämtning? Och vad kan omgivningen bidra med, dvs. professionella, anhöriga och samhället? Vilka egenskaper hos boendestödjare/personal är viktiga i möten med personer med psykisk ohälsa? Metod Metoden för att söka litteratur, artiklar och rapporter har genomförts på följande sätt: sökord Återhämtning, träffar (25/9-12). Jag har valt ut följande, då rubrikerna fångat mitt intresse: På väg mot återhämtning studiematerial av Tommy Engman Återhämtning en introduktion av Alain Topor och Klas Sundström Återhämtning en serie i SvD Nyheter 2/9-3/ uppdat Återhämtning Wikipedia Återhämtning Medial link RSMH Livet om återhämtning Återhämtning och rehabiliteringsplanering Återhämtning socialpsykiatriskt forum sökord Forskning återhämtning, träffar (3/12-12). Jag har använt mig utav: Ny forskning om faktorer som främjar återhämtning Anne Denhov Hjälpande relationer nätverket för psykoterapiforskning 5

7 Återhämtning från psykisk ohälsa landsting Jönköping Psykisk ohälsa och funktionshinder från delaktighet till delaktighet, FoU Västernorrland Jag har använt mig av följande söklänkar med kännedom från min utbildning: Hjärnkoll, Vårdguiden, 1177, Psykiatrireformen, Vetenskap och hälsa, RSMH, CEPI, NSPH, Fontänhuset, Handisam, Socialstyrelsen, Samverkansavtalet, PRIO psykisk ohälsa, RUS, Psykiatri Skåne, Fortbildning/sjukvårdstolkning. Övrig litteratur som jag har använt: Omvårdnad vid psykisk ohälsa av Ingela Skärsäter (2010) Studentlitteratur. Mellan äldreomsorg och psykiatri av Susanne Rolfner Suvanto (2012) Gothia förlag. Vad hjälper? av Alain Topor (2004) Natur och Kultur. Jag har även använt mig utav eget material och anteckningar från studierna på yrkeshögskolan

8 Psykisk hälsa Alla människor har en psykisk hälsa. Många tror att psykiska problem bara drabbar svaga personer och bara angår andra. Men tvärtom är det vanligare än många tror. Varje människa har grundläggande känslomässiga, sociala och kroppsliga behov. Människan lever i ett samspel med sin sociala omgivning. Den som genomgår en djup kris eller svår konflikt får möjlighet att utvecklas och växa om han/hon får en bra hjälp att hantera svårigheterna. Ett varaktigt eller återkommande tillstånd av känslomässiga svårigheter som nedstämdhet, oro, rädsla, ångest, tvångstankar och bristande verklighetsuppfattning kan vara av sådan intensitet att den dagliga livsföringen försvåras. Grundläggande för det psykiska välbefinnandet är ett samhälle genomsyrat av förståelse, medmänsklighet och principen om alla människors lika värde. Psykiatrin ska se till hela människan och dennes individuella möjligheter utifrån dennes historia och situation i samhället (RSMH hemsida). Den psykiska hälsan skiftar från livssituation och påverkas av människan själv, andra människor samt omgivningen (Noteringar från utbildning inom psykiatri på yrkeshögskolan). Den psykiska hälsan utgör alltså en resurs för människan en stenfot för livet. Den psykiska hälsan kan upprätthållas liksom den fysiska hälsan. Regelbundna levnadssätt, tillräckligt med sömn, en mångsidig kost, motion samt olika sociala kontakter utgör de nyckelfaktorer som kan användas för att främja ett välmående psyke. Kriser Ingen kan undvika kriser i sitt liv. De är en del av våra liv. Vi reagerar på kriserna på olika sätt beroende på vår personlighet och bakgrund. En kris kan också utlösa tidigare kriser. För att undvika anhopning borde kriser alltid redas upp. Kriserna är inte sjukdomar, men en utdragen kris kan få människan att insjukna i psykisk ohälsa. Livet kan ha många kriser och exempel på olika kriser följer här. Utvecklingskris orsakas av normala livsförändringar som kommer med ålderns olika skeende. Kriser inom familjen kan uppstå vid sorg och separationer, och vid sjukdom, både egen eller hos närstående. Traumatiska kriser är att drabbas av allvarliga yttre händelser såsom olycka, naturkatastrof och krig. Krisens kan delas upp i olika faser. Den första, chockfasen är den akuta fasen då allt upplevs som kaotiskt, är oftast kortvarig. Därefter kommer reaktionsfasen, då man tvingas inse att det som hänt faktiskt har hänt. För att kunna leva vidare aktiveras de omedvetna psykiska försvars- 7

9 mekanismerna, vilket innebär att man kan få svårt att sova, kan få dålig aptit och blir nedstämd. Reaktionsfasen varar ofta i 4-6 veckor. Därefter kommer bearbetningsfasen, då man börjar bearbeta det inträffade och kan acceptera det som hänt och gå vidare med livet. Ibland kommer en nyorienteringsfas efter bearbetningsfasen. Det är när sorgen och smärtan är borta eller under kontroll. Det inträffade har bearbetats och man börjar göra upp nya planer för framtiden. Människan tar mentalt skada i en kris, vilket medför att greppet om det egna livet försvagas för ett ögonblick. Det är också skäl att komma ihåg att en kris kan ge upphov till en psykisk tillväxt och en omvärdering av livet (Folkbildning/sjukvårdstolkning hemsida). Tio myter om psykisk ohälsa MYT: En psykiskt sjuk person är farlig. SANNING: Ytterst få våldsbrott är ett resultat av enbart psykisk sjukdom. MYT: En psykiskt sjuk person kan inte jobba. SANNING: Många personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning som vill och kan arbeta är inte välkomna på arbetsmarknaden. MYT: Psykisk sjukdom drabbar bara andra. SANNING: Vem som helst kan få psykiska problem. MYT: En psykiskt sjuk person är mindre begåvad. SANNING: Många framstående forskare och kulturpersonligheter har upplevt psykisk ohälsa. MYT: En psykiskt sjuk person blir aldrig frisk. SANNING: De flesta återhämtar sig till ett fungerande liv. MYT: Psykisk ohälsa är föräldrarnas fel. SANNING: Påståendet har inget stöd i forskningen. MYT: Depression är ett tecken på svaghet. SANNING: Depressioner har inget med karaktär eller viljestyrka att göra. MYT: En psykiskt sjuk person är slav under sina röster. SANNING: De flesta som hör röster kan hantera dem. 8

10 MYT: Psykiatrin kan inte hjälpa de psykiskt sjuka. SANNING: De flesta som vänder sig till den professionella vården får hjälp. MYT: Psykisk sjukdom är ingen riktig sjukdom, som hjärtinfarkt eller diabetes. SANNING: Hjärnans och själens sjukdomar är lika verkliga som kroppens, och har alla sina egna symtombilder (Hjärnkoll hemsida). 9

11 Om återhämtning från psykisk ohälsa I detta avsnitt kommer jag att beskriva vad återhämtning från psykisk ohälsa är och hur personal kan förhålla sig till det. Återhämtning där det ska skapas ett liv med nytt innehåll som främjar hälsan. Om begreppet återhämtning Att återhämta sig från psykisk ohälsa betyder inte att man nödvändigtvis är fri från alla symtom utan kan även innebära att kunna hantera dem och leva ett accepterat liv. Återhämtning kan ses som en process med upp- och nedgångar. En process som ofta beskrivs av de inblandade som ett sökande efter sig själv. Vissa symtom och svårigheter kan kvarstå men de överskuggar inte längre tillvaron. Man kan ha en fortsatt kontakt med psykiatrin och socialtjänsten, men behöver inte någon slutenvård. I detta sammanhang talas det om social återhämtning. Återhämtning kan också ses som ett tillstånd. Många människor som fått psykiatriska diagnoser (exempelvis schizofreni, kronisk depression) går vidare i sina liv. De har inte längre några besvärande symtom och lever ett vanligt liv, utan någon som helst kontakt med psykiatrin. Här kan man tala om total återhämtning. För att beskriva hur en brukare kan uppleva situationen, har jag använt mig av följande citat: Återhämtning är en process, en attityd, ett sätt att leva och möta livets utmaningar. Det är inte en linjär process. I perioder är vår riktning märklig, vi misslyckas, glider tillbaka, samlar nya krafter och kommer igen. Det handlar om att återskapa integriteten, en ny omvärderad bild av sig själv och en ny mening bortom funktionshindrets begränsningar. Patricha Deegan, ur Topor & Sundström Definition återhämtning Återhämtning beskrivs som en djup personlig, unik process av att ändra sina attityder, värderingar, känslor, mål, förmågor eller roller. Det är ett sätt att leva ett tillfredsställande, hoppfullt och bidragande liv även med de begränsningar som orsakats av sjukdomen. Återhämtningen involverar utvecklandet av en ny mening när man växer bortom det psykiska lidandets katastrof (Anthony 2012). Den djupt personliga och individuella aspekten av den resa eller process som en återhämtning 10

12 innebär, har stor betydelse. Återhämtningen innebär också att personen hittar en ny mening med livet. Boston University (Anthony 2012) har specificerat fyra kärnprinciper/områden för återhämtning: 1. Delaktighet. Möjlighet att själv vara med och påverka sin situation och utformandet av stöd. En av skillnaderna i den nya återhämtningsideologin jämfört med den traditionella vårdideologin är att tillskriva den enskilde en förmåga och kompetens som blir en viktig del i behandlings- och rehabiliteringsarbetet. 2. Valfrihet & självstyrande. Genomförandet av ett effektivt stöd eller en behandling blir inte möjlig om inte personen själv deltar i, och påverkar valet av insatser som den tror på. Här ökar kravet på verksamheten att erbjuda fler och mer insatser för att erbjuda större möjligheter att välja. 3. Individinriktad. Återhämtning beskrivs som en djup, personlig och individuell process. Detta ställer stora krav på verksamheter som ska leverera stödinsatser till personer med psykiska funktionshinder och som på allvar ser den enskilde som en människa i första hand och inte en diagnos eller sjukdom/störning. Insatserna måste skräddarsys för den enskilde individen. 4. Utvecklingspotential. En viktig del i en persons återhämtning är tilltron till personens egen förmåga. Det behövs en psykologi som bygger på respekt för brukaren och att man ser honom/henne i ett helhetsperspektiv med både förmågor och svårigheter. Genom att inta ett salutogent förhållningssätt och fokusera på personens styrkor är möjligheten till växande betydligt större. Det behövs ett friskhetsperspektiv, ett lösningsfokuserat förhållningssätt, för uppbyggnad och återtagande av värderande roller så som att känna sig behövd och respekterad i roller som t.ex. att vara familjemedlem och arbetskamrat (Studieanteckningar från yrkeshögskolan). 11

13 Återhämtning - vad betyder det? Begreppet återhämtning skiljer sig från både bot och rehabilitering på tre avgörande sätt: 1. Individens insatser. En person kan inte återhämtas. Återhämtning är alltid följden av ett arbete som individen själv gör, oftast med hjälp av andra. Att tala om återhämtning innebär därför att man erkänner brukarens aktiva och avgörande medverkan i sitt eget liv. 2. Hela människan. Bot koncentrerar sig på symtomen. Rehabilitering riktar sig mot olika bristande funktioner. Återhämtningsprocessen däremot handlar om att se hela individen i sitt sammanhang. För många brukare handlar det om att finna sig själva. Återhämtning innebär att individen erövrar olika funktioner. 3. Makt. Återhämtning innebär att brukaren skaffar sig makt över sitt liv hur han/hon vill leva det och hur han/hon ska kunna utforma livet såsom han/hon önskar leva det. Motsatsen till makt är vanmakt ett förhållande som många upplever i svåra stunder. (Topor 2004). Många vill inte se begreppet återhämtning som ett tillstånd, utan som en process. Människan utvecklas hela tiden. Att mäta och bedöma hur en person mår är problematiskt, och här måste alla de tre områden som kan nämnas, dvs. symtom, insatser och socialt liv beaktas: 1. Symtom. Det är alltid möjligt att finna enstaka symtom på svåra psykiska störningar hos alla människor. Förekomst av enstaka symtom hos en person är alltså inte tillräckligt argument för att bedöma det så att han/hon inte har återhämtat sig. 2. Insatser. De behandlings- och stödinsatser en person får är minst lika beroende av det utbud som den lokala psykiatrin och socialtjänsten erbjuder, som av hur individen mår. 3. Socialt liv. Att leva ett socialt liv bygger på att ha en bostad dit vänner kan bjudas in och att ha en ekonomi som tillåter besök på café, restaurang och bio samt ett arbete eller studier och att kunna delta i kulturella aktiviteter där det kan skapas ett socialt nätverk (Topor 2004). Att bli sedd, hörd, accepterad och respekterad är andras bidrag till återhämtningsprocessen. Alla behöver samma sak som när man är frisk, 12

14 fast tydligare och mer. Att återhämta sig är en individuell process som är beroende av ett socialt sammanhang. Andra människor spelar här en avgörande roll. Traditionella medicinska insatser (medicin), sociala insatser (bostad, sysselsättning, ekonomisk ersättning) och psykologiska insatser (psykoterapier) är naturligtvis viktiga, och de ska vara av god kvalitet. Men i centrum för andras bidrag till återhämtningsprocessen står de sociala relationerna och det sociala samspelet. Sociala relationer till vänner, familjemedlemmar och professionella kan vara avgörande för återhämtningsprocessen. Det handlar dock ofta om varaktiga relationer. I det sociala samspelet, som kan bidra till återhämtningsprocessen, ingår att få känna sig respekterad, sedd och hörd. Det handlar även om sympati, empati och om personkemi. Den mest grundläggande formen av hjälp handlar om människor som bara funnits. Genom sin blotta existens kan man bidra med en viktig roll. Anhöriga utgör en kontinuitet bakåt i brukarens historia, insatser som främjat återhämtning; praktisk hjälp, emotionellt stöd och socialt stöd. Att finnas kvar, över tid, innebär en kontinuitet i förhållande till brukarens historia framåt i tiden, som hoppets förvaltare. Rollen som ställföreträdande hopp kan vara livsavgörande när allt verkar hopplöst. Kontakten med individens ursprungliga sociala nätverk är alltså inte bara en fråga om normalitet och rättighet, utan den kan ha en terapeutisk roll. På samma sätt kan kontakten med brukare som har återhämtat sig vara hoppingivande för både personal och brukare ett hopp som verkar kunna omvandlas till energi i kampen mot problemen. Viktiga moment vid möten är att få berätta sin historia, sätta ord på sina tankar och få bekräftelse på sina erfarenheter. För att utvecklas behöver de flesta brukare en meningsfull sysselsättning. En vanlig association till begreppet meningsfull sysselsättning är känslan av att vara saknad när man inte är på plats. Meningsfullheten är alltid definierad utifrån den person det berör att han/hon upplever sysselsättningen som meningsfull. Det kan betyda att aktiviteten är tillräckligt utmanande och att den betyder något för en själv eller för andra (Topor 2004). Faktorer som främjar återhämtning Denna forskning är genomförd av Anne Denhov, forskningsassistent vid FoU-enheten med socialvetenskaplig inriktning, Psykiatri Södra, Stockholm Läns Landsting. Jag har gjort en sammanfattning av hennes forskning. I forskningsrapporten Faktorer som främjar återhämtning beskriver Anne Denhov vilka faktorer som bidrar till återhämtning. Dessa är bland annat nya krav på professionalitet, och ökad kunskap om hur brukaren 13

15 upplever personalens roll i läkningsprocessen. Denhov har i sina undersökningar fokuserat på personer som återhämtat sig och där anhöriga ingått i skaran av hjälpande. Hennes frågeställning har framför allt varit vad det är som hjälper. Svaret är att det egentligen inte är någon som vet, då att tillfriskna är helt individuellt. En återhämtningsprocess är inte lik en annan. Dock kan man säga, att timingen är viktig, dvs. rätt insats av rätt person vid rätt tidpunkt. Dessutom tar det tid, för en del personer många år. En översikt av alla svar från de som intervjuades visar på fyra områden som speciellt viktiga för en lyckad återhämtning: 1. Individens egna egenskaper. Envishet, uthållighet, jag SKA klara det här inställningen. Sedan kan var och en hitta olika knep i svåra situationer, t.ex. ta en promenad när ångesten sätter in, lägga sig och slappna av när det krisar sig, sätta på musik för att överrösta röster. Brukarens knep kan vara bra att samla och utnyttja. 2. Andra människor. Andra av betydelse kan vara partner, föräldrar, syskon, professionella, vuxna barn eller helt enkelt kassörskan på ICA. Ett husdjur kan också vara av stor betydelse. Även andra personer med erfarenhet är av betydelse. Av de intervjuade ansåg 96% att de professionella varit till hjälp, 83% att familjen varit till hjälp, 75% att vänner varit till hjälp och 69% att andra brukare varit till hjälp. Anhöriga är betydelsefulla, för att de fanns före insjuknandet och de känner den friska människan. De tjänar som bollplank, ger trygghet, hopp, bistånd och hjälp av många slag. De finns kvar och ofta är blodsbandet starkt. Även vårdpersonalen kan vara lika bra utan blodsband, men det är viktigt att personalen finns kvar över tid. Personalens grundsyn är viktig. Att personalen ser brukaren som en person och inte som en diagnos, tror på hans/hennes resurser som viktiga att ta tillvara, bryr sig om hur det går för brukaren framöver och denne måste känna att det är av betydelse för personalen, att han/hon mår bra. Att personalen tar sig tid. Bäst är aktiv personal som ger gensvar, som någon gång gör undantag, töjer på regler och som värderar brukarens kunskapsområde. Att ha olika personalkontakter samtidigt tycks vara ok. Brukaren kan då välja med vem han/hon vill prata om vad, till exempel om andliga saker med en och om kroppsliga saker med en annan. 3. Materiella förutsättningar. Det måste finnas bostad och hyfsad ekonomi, med andra ord en social grundtrygghet. Dit hör även att ha närhet till vården och att den är lättillgänglig. 14

16 4. Mening. Att förstå situationen, att begripa bakgrunden och utvecklingen av det som skett, att ha en egen förklaringsmodell men även en ide om hur man kommer ut ur det svåra (Antonovskys KASAM, Känsla Av SAMmanhang). Några behöver medicin för att återfå balans i livet. Alla beskriver sig själva som motor i sin egen återhämtning. Man kliver ur en offerroll och tar ansvar för sitt tillfrisknande. Då måste man under resans gång få erfarenhet av att det man gör har betydelse, att det påverkar, att det blir en viss skillnad. På frågan om vad som hjälpte kom bland annat följande svar: - Till hälften medicinen, till hälften Stina! Citatet visar på betydelsen att den mänskliga kontakten är viktig, och att detta inger en trygghet, som framkommer från studien Faktorer som främjar återhämtning (Denhov 2003). Denhov har också skärskådat samma händelser ur två synvinklar, både brukarens egen och anhörigas. Hon såg att anhöriga ofta undervärderar sina insatser. Men hälften av brukarna påpekade att anhöriga varit till stor hjälp. Av den övriga hälften ansåg många på en direkt fråga att anhöriga visst hade varit till hjälp. Totalt 83% var positiva till anhörigas insatser. Av de kvarvarande 17% kan en del ha varit positiva utan att det talades om det under intervjun. Att ge patienten hopp för framtiden, hopp om att bli helt frisk är otroligt viktigt för återhämtningen. Där är många anhöriga suveräna. Och det är en av anhörigas viktigaste bidrag till återhämtning, att förmedla hopp. Likaså är det viktigt att fånga upp vad den sjuke var bra på i det friska livet. Att sätt fokus på det som har fungerat bra. Vi vet att en av biverkningarna av psykisk ohälsa är svårighet att sätta igång det man innerst vill. Några har tyckt att det var bra när anhöriga har pushat på. Men det krävs en god relation (Konferens Framtidens psykvård av CKU, 2003). Några kännetecken hos hjälpande personal Detta är min sammanfattning av rapporten Hjälpande relationer av Anne Denhov (2007). I rapporten presenteras ett flertal studier där patienter har intervjuats om sina erfarenheter av hjälpande faktorer i psykiatrisk vård i Sverige och övriga Norden. Nedanstående faktorer hos personal kan ses som hjälpande och viktiga vid återhämtning. Hopp Det finns ett starkt positivt samband mellan personalens tro på en god prognos för brukaren och hur det går för brukaren, vilket delvis kan 15

17 förklaras med sjukdomsgrad hos brukaren. Sambandet har dock analyserats även med korrigering för initial sjukdomsnivå och är ändå positivt. Det kan alltså röra sig om en genuin effekt av att personalen förmedlar en hoppfull inställning till brukaren, oavsett hur sjuk brukaren är. Positiva känslor Det finns ett samband mellan personalens känslor i förhållande till brukarna och behandlingsutfall. Det blev bättre utfall för brukare med psykos när personalen hade låga nivåer av negativa känslor. Däremot visade det sig att för brukare med borderlinediagnos var negativa känslor hos personalen i början av behandlingen relaterat till bättre utfall när känslorna förbytts mot starka positiva känslor i slutet av behandlingen. Ställa upp En av de faktorer som visade statistiskt signifikant samband med god psykosocial återhämtning var känslan av att behandlaren önskade hjälpa brukaren även utanför behandlingstillfällena om det skulle vara nödvändigt. De professionella Återhämtningsforskning som bygger på kvalitativa intervjuer med personer som återhämtat sig från svår psykisk störning har visat att hjälpande relationer med professionella kan ha stor betydelse för återhämtning. Studierna lyfter fram handlingar och det sociala samspelets betydelse. När de professionella bryter mot de regler och normer som omgärdar verksamheten för en viss individ så kan det vara ett uttryck för den unika relationen mellan den professionella och brukaren. Den professionella blir synlig som person och ömsesidigheten mellan brukare och behandlare ökar. Relationer Det finns stora likheter mellan det som professionella och anhöriga eller vänner kan bidra med för att underlätta återhämtningen. Till exempel att finnas kvar och finnas till, att göra mer och göra något annat än det som förväntats av dem, så kallade verksamma relationer där det mellanmänskliga förhållandet framstår med en överordnad betydelse och som åtgärd i sig. 16

18 De viktiga beståndsdelarna i verksamma relationer består av tre komponenter: 1. Intresse. Att personalen har intresse för människan i brukarrollen och visar detta. Med detta menas att brukaren behöver bli bemött som en person, inte en diagnos och bli sedd som den person den är och i vilket sammanhang den lever utöver brukarskapet. Vidare handlar det om en stämning som brukare och behandlare skapar och att den verksamma relationen är något unikt; de har funnit och valt varandra. 2. Stöd. Att det läggs stor vikt vid personalens stöd till brukarnas egna val och strategier. 3. Personlig. Att personalen framstår som personer och visar något av sig själva, inte bara visar sig som professionella. Denhov (2000) tar upp tidens och emotionernas betydelse för att relationen till professionella ska vara hjälpande i en återhämtningsprocess. Den hjälpande personalen kännetecknas av att de både är professionella och visar sig som person samt ser personen inte bara brukaren eller problemet. Trettio patienter i psykiatrisk öppenvård intervjuades om vad de ansåg hade varit till hjälp för dem i vården. Även i denna studie framstår relationen till personal som en nyckelfaktor till om vården varit till hjälp eller inte. De behandlare som erfarits hjälpande handlar på liknande sätt. De tar sig tid, de finns kvar, de ger respons, de kommer ihåg och de gör något extra. Det var slående likhet i centrala teman både mellan vad brukare i en svensk och i en norsk studie tog upp vad gäller relationer till personal, och med vad som framkommit om hjälpande personal i återhämtningsforskningen och i andra intervjustudier med personer med patienterfarenhet. Det viktigaste för brukare var att bli bemött som en unik person och inte bara en brukare i mängden. Vidare att bli bemött som en person som inte bara är sjuk och dysfunktionell utan också har värdefull erfarenhet och kunskap om sig själv och sina problem, även när man befinner sig i heldygnsvård. Mötet och samspelet med behandlaren ges, i flera intervjustudier med personer med patienterfarenhet av psykiatrisk vård, en central betydelse för hur hjälpande vården erfarits. Vad som görs räcker inte som förklaring till vad som upplevts hjälpande utan behöver kompletteras med hur det görs. 17

19 Makt och skam Att söka sig till eller få kontakt med psykiatrin innebär inte bara en möjlighet att få hjälp utan också ett risktagande. Det finns en rädsla för att vara eller bli galen och oro för vad som ska hända i mötet med vården. Att inte klara sitt liv på grund av psykisk problematik beskrivs ofta vara förenat med misslyckande, nedvärdering, utanförskap och skamkänslor. Hur personalen hanterar och förhåller sig till det övertag och den makt som personalrollen innehar får betydelse. Utifrån sin position kan personal ytterligare sänka en brukarens självkänsla och bidra till att mötet blir ytterligare en `skamgörande erfarenhet. Tid Tiden är något av en grundbult. Att ta sig tid med någon är att tydligt visa att den personen är viktig. När behandlarna, som ofta uppfattas ha mycket att göra, tar sig tid och fokuserar på individen inverkar det inte bara på brukarens syn på behandlaren och relationen utan kan även påverka brukarens självkänsla. Personkontinuiteten, dvs. att behandlaren finns kvar över tid och genom olika faser, framstår närmast som ett villkor för att behandlingen ska upplevas hjälpande. Relationen behöver ha tid för att etableras och utvecklas. Sannolikheten för att behandlaren kan anpassa, matcha och tima insatser utifrån person och situation, dvs. att individen möter rätt handling vid rätt tidpunkt ökar, vilket kan vara avgörande i en akut situation. När behandlaren har tagit sig tid och finns kvar kan behandlaren så småningom få en roll som en trygghet i bakgrunden som brukaren kan förlita sig på är beredd att ställa upp och ta sig tid igen vid behov. Känslor och handlingar När personer med egen erfarenhet av psykiatrisk vård ska beskriva på vilket sätt någon behandlare har varit till hjälp används inte sällan uttrycket att personkemin stämde. Ibland beskrivs relationen som en förälskelse som uppstått snabbt och oreflekterat med en uppflammande samstämmighet mellan behandlare och brukare. Andra relationer har växt sig starka, sakta men säkert, under ett mödosamt och försiktigt trevande att våga lita på och ha förtroende för. Men det handlar inte bara om känslor och upplevelser inom individen utan också om en konkret samspelssituation. Ofta handlar det om små vardagliga handlingar som får stort symbolvärde. Det är behandlarens gensvar som är brukarens instrument för bedömning av behandlaren. Det är behandlarens aktivitet; reaktioner, frågor, kommentarer och andra handlingar som utgör tolkningsgrunden för om behandlaren bryr sig om, är intresserad och engagerad, har 18

20 lyssnat, kommer ihåg osv. Kännetecknet för den hjälpande relationen verkar vara att relationen mellan personal och brukare kompletteras med en person till person relation med dess högre grad av jämlikhet och ömsesidighet, dvs. som en vän. I intervjuerna framstår behandlarens personliga egenskaper som förmåga till kommunikation, inlevelseförmåga, intresse och engagemang och samspelet med brukaren som den nödvändiga, om än inte alltid tillräckliga, kärnan. Det är inte i första hand behandlarens tekniker, yrkeskunnande och professionalitet. Men kanske ännu viktigare; att behandlaren tillåter att brukaren inte är sina symtom, inte bara brukare, inte bara sjuk och icke-fungerande utan också en person med fungerande sidor med unika kunskaper och erfarenheter om sin problematik. Detta är av största vikt att ta tillvara i mötet med den professionella vården, vilket får återverkan på upplevelsen av egenvärde och självkänsla (Denhov 2000). Fakta om diagnoser Symtom på psykisk ohälsa kan uppträda hos oss alla. Men symtomen kan också bero på att man har någon diagnos. Här följer en kort beskrivning av några av de vanligaste psykiatriska tillstånden hämtade från Hjärnkolls hemsida. ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är samlingsnamnet på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som yttrar sig i uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet. Den genetiska faktorn tros ha en dominerande roll vid ADHD. ADHD behandlas i regel med psykosociala insatser och/eller läkemedel. Aspergers syndrom har biologiska och genetiska orsaker. Aspergers syndrom är en neurologisk avvikelse inom autismspektrat, som innebär att hjärnan fungerar annorlunda än hos majoriteten av befolkningen. En person med Aspergers syndrom har i regel svårt att kommunicera och umgås med andra människor. Individer med Aspergers är extra sårbara för andra psykiska problem som ångest, depression, nedstämdhet och fobier. Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som tros bero på biologiska störningar av olika hjärnfunktioner. Det innebär svårigheter vid socialt samspel och kommunikation. Personer med autism har svårt att förstå hur andra tänker och känner. Därför har de problem med att skapa relationer till sina medmänniskor. 19

21 Bipolär sjukdom eller manodepressiv sjukdom innebär att stämningsläget växlar mellan stark upprymdhet och djup nedstämdhet. Orsaken är till viss del en nedärvd sårbarhet. I den maniska fasen är det vanligt att den sjuke sprudlar av energi och kreativitet. Huvudet är fullt av idéer som till varje pris måste genomföras. Omgivningen har svårt att hänga med i svängarna. Depression är manins motpol. Bipolär depression är svår att skilja från vanlig depression, men kännetecknas av extrem passivitet och trötthet. Man känner sig nedstämd, sorgsen, håglös och värdelös. Främst gäller det att finna en balans mellan vila och aktivitet på en given stressnivå i vardagen för att hantera sjukdomen. Depressionens vanligaste symtom är nedstämdhet, sömnstörningar och ångest. Försämrat minne och koncentrationssvårigheter är andra följder. Sjukdomen kan även ta sig fysiska uttryck som aptitlöshet, muntorrhet, andnöd, hjärtklappning och muskelvärk. En depression kan bottna i flera olika orsaker som sorg, familjeproblem, svåra upplevelser i det förflutna och genetisk sårbarhet. Depression är den överlägset vanligaste orsaken till självmord. Missbruk är när en vana eller ett beteende antagit skadliga proportioner. Det kan handla om missbruk av såväl alkohol och droger som om mat, sex och spel. En stor del av den fysiska och psykiska ohälsan och kriminaliteten som finns i samhället har sin grund i alkohol- och drogmissbruk. Biologi, arv, miljö och tillgången på alkohol och droger är vanliga förklaringar till missbruk. Personlighetsstörning är när en individs tanke- och beteendemönster är så avvikande att det innebär svåra sociala konsekvenser och lidande både för personen själv och för omgivningen. De mest kända är borderline, eller emotionellt instabil personlighetsstörning, då personen har svårt att hantera känslor och mellanmänskliga relationer. Självskadebeteende och självmordshandlingar är vanliga symtom. Antisocial personlighetsstörning, populärt kallat psykopati, är då personen har en svag moralisk utveckling och saknar respekt för sociala normer och andra människors rättigheter. Personlighetsstörningar kan ha både biologiska och sociala orsaker, som en dysfunktionell uppväxtmiljö. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en ångestsjukdom som kan kopplas till ett extremt psykiskt trauma. Den sjuke återupplever det traumatiska i form av återkommande och påträngande minnesbilder. Exempel på sådana tilldragelser är misshandel, sexuella övergrepp, olyckor, en svår operation, förlossning, tortyr eller naturkatastrofer. Oftast visar sig symtomen några veckor efter händelsen, men det kan även dröja flera år. 20

22 Det kan leda till social isolering, en överdriven vaksamhet, omotiverade vredesutbrott, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och minnesluckor. Psykos är en allvarlig sjukdom där den sjuke upplever sig själv och omgivningen som förändrad och overklig. Vanliga symtom är vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar. Kognitiva störningar, som koncentrationssvårigheter, kan också förekomma. De första tecknen på en psykos kan vara att personen drar sig tillbaka, isolerar sig, vänder på dygnet, får svårt att sköta skolan eller arbetet, blir apatisk och känner ingen glädje i något. Det finns inga enkla förklaringar till psykos, men sannolikt rör det sig om ett samspel mellan ärftlig sårbarhet, miljö och olika händelser i livet. Schizofreni är en psykossjukdom. Att vara psykotisk har liknats vid att drömma i vaket tillstånd. Verklighetsuppfattningen är förvrängd. Vanliga symtom är hörselhallucinationer röster och ljud inne i huvudet och vanföreställningar som att vara bevakad eller förföljd. Andra effekter av sjukdomen kan vara störningar i tankar och känsloliv, minnes- och koncentrationssvårigheter och initiativlöshet. Många personer med schizofreni upplever även ångest, depression och socialt utanförskap. Många med sjukdomen återhämtar sig helt eller delvis till ett fungerande liv. Självskadebeteende innebär att den sjuke skadar sin kropp genom att skära, rispa, klippa eller sticka sig, slå huvudet i väggen eller någon annan destruktiv handling. Avsikten är sällan att få uppmärksamhet eller skrämmas. Istället är det ett sätt att hantera övermäktiga ångestkänslor som lindras tillfälligt vid kroppslig smärta. Personer med självskadebeteende har ofta även andra psykiska besvär som depression, ätstörning, social fobi och panikångest. Tourettes syndrom (TS) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som kännetecknas av ofrivilliga muskelrörelser och läten som kallas tics. Det kan vara blinkningar, grimaser, axelryckningar, harklingar, jämmer eller upprepningar av ord och ljud. Personer med TS har ofta även andra neuropsykiatriska diagnoser med svårigheter som dyslexi, inlärningsproblem, tvångstankar, depression eller ångest. TS är sannolikt till viss del ärftlig. Tvångssyndrom även kallat OCD (Obessive Compulsive Disorder), yttrar sig i återkommande och ihållande tvångstankar och tvångshandlingar. Livet fylls av synliga och mentala ritualer, som tar mycket tid och kraft i 21

23 anspråk. Tvångssyndrom är ett mycket plågsamt tillstånd för både individen och omgivningen. Utmattningssyndrom (utbrändhet) brukar kallas att gå in i väggen. Kroppen slutar fungera. Orsaken är i regel en långvarig obalans mellan stress och återhämtning i arbetsliv och privatliv. Symtomen är både fysiska och psykiska. De fysiska kan vara extrem trötthet, sömnsvårigheter, ökad infektions- och smärtkänslighet, muskel- och magproblem, yrsel och hjärtklappning. De psykiska kan vara minnesstörningar, låg stresstolerans, svåra koncentrationsproblem, oförmåga att tänka klart, överkänslighet för ljud, ljus och lukter och tunnelseende. I de flesta fall tillkommer även depression, ångest och självmordstankar. Ångestsjukdomar, ångest är egentligen en inbyggd larmsignal vid hotande fara. Alltså något i grunden positivt som vi alla upplever ibland. Vid generaliserat ångestsyndrom är ångesten mer eller mindre konstant. Den kastar skugga över arbete, familjeliv och sociala relationer. Personen är ängslig för stort som smått, osäker, okoncentrerad, rastlös, pessimistisk, spänd, stresskänslig och lättretlig. Till sjukdomsbilden även kroppsliga besvär som huvudvärk och mag- och tarmproblem. Paniksyndrom yttrar sig i plötsliga attacker av intensiv rädsla och obehag. Den sjuke kan få hjärtklappning, andningssvårigheter, darrningar och yrsel. Ätstörningar innebär allvarliga problem med vad och hur man äter. De mest kända ätstörningarna är anorexia nervosa (att dra ner rejält på matintaget), och bulimi nervosa (hetsätning kombinerat med olika sätt att göra sig av med maten t.ex. kräkningar). Personer med ätstörningar har ofta också andra psykiska problem. Det är vanligt med depression, ångest och tvång. Ofta medför ätstörningarna social isolering. En obehandlad ätstörning kan vara livshotande rent fysiskt. Den utlösande faktorn är oftast någon form av stress i kombination med bantning (Hjärnkolls hemsida). Äldres psykiska ohälsa Personal möter många äldre i vården som har psykisk ohälsa. Det kan finnas många anledningar till måendet, som vi personal bör beakta inför vårt bemötande. De äldre har en levnadsberättelse som är viktig att få ta del av och utgå ifrån vid vårdandet. 22

24 Att drabbas i samband med åldrandet Det kan finnas flera orsaker till varför man som äldre drabbas av psykisk ohälsa. De tre huvudsakliga orsakerna är biologiska, sociala och psykologiska. Biologiska orsaker kan vara att förändringar i hjärnan ökar risken för att drabbas av en depression. Även vanliga kroppssjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom och stroke ökar risken för depression. Sociala orsaker kan vara att man som pensionär genomgår en rollförlust, vilket kan vara mycket smärtsamt och oroande. Det kan vara svårt att hitta en ny roll och tillvaro. De psykologiska orsakerna kan vara att även om man inte ens som äldre tänker på döden varje dag vet man att tiden framför sig är kortare än tiden som man har bakom sig. Närstående och vänner förloras i allt högre takt och man kan lämnas ensam när partner avlider. Det kan innebära en allvarlig risk för psykisk ohälsa. Att ha levt sedan unga år med psykisk ohälsa För många med psykisk ohälsa har sjukdomen inneburit svåra psykiska funktionsnedsättningar som påverkar det dagliga livet. Flertalet kan ha lång erfarenhet av institutionsvård på mentalsjukhus, långt från vad som skulle kallas hemliknande förhållanden. För många med psykisk funktionsnedsättning har livet vare sig inneburit familjebildning eller arbete. Detta leder också till sämre ekonomisk situation. Det är inte heller ovanligt med nedsatt kroppslig hälsa på grund av såväl sjukdom, livsstil som läkemedelsbehandling. Att drabbas av psykisk ohälsa och demenssjukdom En del som drabbas av demenssjukdom kan också få besvärliga tillstånd eller symtom som påverkar beteendet. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) kan yttra sig i aggressivitet, vandringsbeteende och stark oro. Depression är inte ovanligt i kombination med demenssjukdom, men kan vara svår att upptäcka och därför bli obehandlad. Det förekommer även hallucinationer, vanföreställningar, ångest och oro. Att ha upplevt trauma och åldras Vi bär med oss vår historia och våra erfarenheter genom livet. Tidigare erfarenheter och händelser är en del av livet som vi ständigt bearbetar och förhåller oss till. Men det finns händelser som sätter djupare spår och som på olika sätt i samband med åldrandet kan ge ökad risk för psykisk ohälsa. I en vårdsituation och i samband med åldrandet, som i sig är belastande, väcks känslor av utsatthet. En tidskomprimering kan aktiveras i en vårdsituation så att tidigare erfarenheter eller situationer 23

25 smälter samman med en vårdhandling. Kanske har man inte fått eller kunnat prata om sina upplevelser. Andra har inte orkat eller haft tillfälle att berätta. Så kommer pensioneringen, då det finns tidsmässigt utrymme att reflektera över det gångna livet. Då kan tidigare trauma återaktiveras och komma till uttryck som ångest, depression eller kroppslig smärta (Rolfner Suvanto 2012). 24

26 Slutdiskussion Slutdiskussionen har jag skrivit med hänvisning till sökresultat från tiden som FoU-trainee och arbetserfarenheter vid möte med brukare som berättat ur sina livserfarenheter. Jag har också använt mig av min utbildning på yrkeshögskolan, där jag tagit del av föreläsningar samt haft diskussioner och erfarenhetsutbyte med lärare och andra deltagare. Psykisk hälsa Vår psykiska hälsa påverkar hela vårt liv och den är vår resurs i livet. Den psykiska hälsan kan ses som en egen helhet och som en grundsten i livet som möjliggör livsglädje, ger hopp och ork i vardagen och gör det lättare att handskas med och klara av motgångar. Psykisk hälsa gör det möjligt för oss att utnyttja och stärka vår funktionsförmåga. Den påverkar välbefinnandet i arbetslivet och relationer, men den har även ett egenvärde, en personlig känsla och upplevelse av välbefinnande. Psykisk hälsa har stor betydelse för individernas, samfundens och hela nationens sociala, mänskliga och ekonomiska kapital. Ärftlig sårbarhet, social utsatthet, en osund livsstil med droger eller alkohol, den teknologiska utvecklingen och existentiell vilsenhet är faktorer som kan påverka den psykiska folkhälsan. Ingen har dock några absoluta garantier för att gå fri från psykisk ohälsa. Alla kan komma i den situationen oavsett kön, ålder, intelligens, social ställning och materiella tillgångar. Den stora bromsklossen är i regel skuld och skam över situationen vid psykisk ohälsa. Man känner sig som en förlorare. Istället för att söka hjälp som vid till exempel depression och ångest, försöker man dölja sin situation och sätta upp en fasad gentemot omvärlden. Den hållningen kan på sikt bli förödande. En person med depressionssjukdom löper 30 gånger så hög risk att begå självmord än normalbefolkningen. Sammanfattningsvis är personer med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning varken mer eller mindre intelligenta eller begåvade än befolkningen i övrigt. Med den utgångspunkten i vårt bemötande undviker du och jag att försvåra återhämtning och rehabilitering för de berörda. Det finns så många myter i vårt samhälle som handlar om psykisk ohälsa. Jag tror att det mesta beror på okunskap och rädsla. Alla har vi var och en varsin fördomsryggsäck och vi behöver vara mer öppna i våra attityder. 25

27 Återhämtning Återhämtning är en djupt personlig och unik förändringsprocess. Det kan innebära att man förändrar sina attityder, värderingar, känslor, målsättningar, färdigheter och roller. Målsättningen är att kunna leva ett tillfredsställande och hoppfullt liv där man bidrar, även inom ramen för de begränsningar sjukdomen orsakar. Det innebär att skapa en ny mening med livet i takt med att man växer förbi de katastrofala effekter som sjukdomen kan ha orsakat. Återhämtning ställer individens egna insatser i centrum. Ingen kan återhämta någon annan. Men ingen verkar kunna återhämta sig, utan andras hjälp. Att minska hoppet hos en person och denna persons sociala nätverk är farligt. Hoppet är källan till den energi som krävs för att ta upp kampen för ett bättre liv. Hoppet är också källan till det arbete som brukaren, dennes sociala nätverk och personal inom psykiatrin och socialtjänsten måste ta itu med. Återhämtning handlar om makt. Om att återerövra makt över sitt eget liv, i sina relationer till andra, över sina symtom, över den hjälp som samhället erbjuder. Det handlar om att erfara, även i svåraste stunder, att man kan påverka sitt liv. Så varför lyckas vissa återfå makten över sina liv medan andra blir kvar i sjukdomens grepp år efter år? Ofta handlar det om ett pärlband av olika strategier som brukarna utvecklar på egen hand för att hantera just sin livssituation. Att bygga upp ett fungerande vardagsliv tar tid. Några förutsättningar för återhämtning är: Personen med psykisk ohälsa måste själv vilja och orka förändras. Sjukdomsinsikt behöver inte nödvändigtvis finnas från början. Insikten kan komma efterhand som personen börjar erövra sitt nya liv. För en del är medicin en förutsättning med rätt kemiskt preparat, rätt dos och att den ges på rätt sätt. Men det finns också de som återhämtar sig utan medicin. Det kan vara en bra start om vissa materiella förutsättningar finns, såsom en bostad, där man känner sig trygg. En inkomst, bristen på pengar kan ses som ett väsentligt hinder för återhämtning Psykiatrin behöver erbjuda ett smörgåsbord av olika hjälpinsatser. Då ökar sannolikheten att de sjuka ska hitta något som passar just dem, just då. 26

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse 13 13. Kortfattat om olika diagnoser Texten är hämtad från Infoteket om funktionshinder på Landstinget i Uppsala läns webbplats: www. lul.se/infoteket

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. Plats för egna anteckningar

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Sexualitet, lust och allt runt omkring - att prata om sex och samlevnad med personer med neuropsykiatriska funktionshinder Åsa Nilsson nilsson.asa@gmail.com Hälsopedagog med inriktning sexuell hälsa *********

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion Alain Topor & Klas Sundström Återhämtning - en introduktion Återhämtning. Vad är det? Hur är den möjlig? Psykiatri Södra Stockholm, SLSO FoU-enheten 1 Hoppets betydelse Att ha kontakt med psykiatrin och

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer www.rfs.se Många har kontaktperson eller kontaktfamilj Antal personer som har insatsen enligt socialtjänstlagen o 21 200 barn

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 INTRODUKTION HISTORIKEN OCH DESS BETYDELSE KALLE 30 ÅR, 1960, 1980 och 2005 BOENDEPROJEKTET DAVIDS FUNDERINGAR BOENDEPROGRAMMET KALLE 30 ÅR, 2020 BOENDE FÖRR

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del.

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Möter du i ditt arbete eller privatliv människor i sorg, kris eller

Läs mer

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Bakgrund Regeringen gav Handisam och NSPH i uppdrag att starta Attitydkampanjen 2009 med avslut

Läs mer

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND Lena Hedlund PSYKIATRISK DIAGNOSTIK ---------- Affektiva- och ångesttillstånd------------------------------------------------ ------------- Personlighetsstörningar------------------------------------

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer