Repliker och kommentarer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Repliker och kommentarer"

Transkript

1 I den här avdelningen välkomnas kommentarer till tidigare bidrag och korta inlägg med ekonomisk-politisk anknytning LARS PÅLSSON SYLL Tobinskatten kommentar till Suvanto 1. Introduktion Under de tre senaste decennierna har världens ekonomier kommit att bli allt mer beroende av varandra. En global ekonomi har vuxit fram där olika marknadsaktörer på finansmarknaderna kan utnyttja ny information och snabbt flytta mellan olika länder i jakten på ständigt större avkastning och förräntning. Denna utveckling har inte bara varit av godo. Finansmarknadernas växande roll har lett till att ekonomierna blivit mer sårbara. Överdrivet kortsiktiga och instabila finansmarknader skapar omfattande ekonomiska problem och ökar risken för att uppkomna kriser smittar av sig till andra länder och marknader. Som många namnkunniga ekonomer konstaterat se till exempel Tobin [2001], Eichengreen [2000], Krugman [1999] och Stiglitz [1999] har globaliseringen lett till allt mer omfattande finanskriser och att behovet av kapitalregleringar fått förnyad aktualitet. LARS PÅLSSON SYLL, ekonomie och filosofie doktor, är verksam vid Högskolan i Jönköping och Lunds universitet. 2. Finansmarknadens fluktuationer När det gäller Tobinskattens inverkan på valutamarknadens volatilitet, hävdar en del kritiker som till exempel Eklund [2001] och nu senast Suvanto [2001] här i Ekonomisk Debatt att det inte finns några belägg för att skatten skulle ge lägre volatilitet. Detta baserar man på ekonomisk månadsstatistik för pund, dollar, yen och D-marken mellan Det är frapperande att Suvanto täcker in 1990-talet utan att med ett ord beröra de länder som hade omfattande valutakriser som Sverige, Mexiko, Ryssland, Brasilien eller Turkiet. Det är också tveksamt att som Suvanto i detta sammanhang använda sig av månadsdata. Ett bättre mått är dagsvolatiliteter, eftersom det på valutamarknaden rör sig om extremt korta rörelser. Antagligen kommer marknadens obalanser och instabilitet då också klarare till uttryck. Galati [2000] redovisar för första gången en undersökning baserad på dagsstatistik och kan slå fast en betydligt högre volatilitet för de sju valutor som undersöktes Det är ju också ett känt faktum att valutaspekulation ofta riktar sig mot små och svaga valutor, och det kan man inte ens med bästa vilja i världen påstå att Ekonomisk Debatt 2002, årg 30, nr 2 171

2 Suvantos refererade valutor är. Det är svårt att undgå intrycket att ett medvetet val av sifferserier gjorts för att passa den egna tesen. Om vi i stället till exempel jämför euron mot dollarn var kursen 1,18 i januari 1999, föll sedan till 0,82 i oktober 2000, för att därefter stiga till 0,95 i januari Den japanska yenen steg i värde i förhållande till dollarn mellan 1991 och 1995 från 130 till mindre än 90, för att sedan fram till 1998 falla till över 140 och sedan stiga till 101 i slutet på Volatiliteten är som synes hög och svår att förklara om man inte som Duarte & Stockman [2001] konstaterar medger att spekulation faktiskt äger rum. Omfattande enkätundersökningar pekar relativt entydigt på att flockbeteende och följa-john är legio på finansmarknaden. Blickfältet sträcker sig oftast inte längre än en dag. Och givet att undersökningarna inte är helt missvisande, verkar det finnas evidence of destabilizing speculation (Frankel [1996, s 54]). Om man regelbundet tar position mindre än en dag är det nog inte helt fel att betrakta kortsiktiga transaktioner som till övervägande delen spekulativa. Huizinga [1994], Corbo & Cox [1995] och Frankel & Wei [1998] är tre studier som ger belägg för att växelkursvolatilitet kan ha en negativ inverkan på ekonomin vad avser exempelvis investeringar och handel. Den generella slutsatsen är att överdriven växelkursvolatilitet innebär icke-försumbara reala kostnader som kan stå ett lands ekonomi dyrt. Suvanto (s 404) hävdar också att volatiliteten skulle ha legat på i stort sett samma nivå sedan 1970-talet. Detta grundar han på siffror anförda av Finlands finansdepartement, som avser månatliga kursförändringar. Tittar man dock över kortare perioder har volatiliteten däremot stigit kraftigt. Arestis & Sawyer [1997, s 755] hävdar t ex att there can be little doubt that the era of flexible exchange rates since 1971 has been associated with a considerable degree of exchange rate volatility. 3. Valutahandel spekulation eller riskspridning? Suvanto (s 402) hävdar att professionella valutahandlare vanligtvis inte arbetar för att ta position (dvs spekulera mot någon speciell valuta) utan för att gardera sig mot risker. Denna rosenskimrande bild rimmar dock dåligt med forskningsresultat på området. En av Cheung & Wong [1999] genomförd enkätundersökning av valutahandlare i Asien visade att 80 procent av de tillfrågade menade att flockbeteende, följa-john, spekulativa krafter och överreaktioner på nyheter dominerade de korta växelkursrörelserna. I en liknande undersökning av valutahandlare i England kunde Cheung, Chinn & Marsh [2000] bekräfta dessa resultat. Och i en studie baserad på amerikanska data fann Wei & Kim [1997] att större marknadsaktörer troligen bidragit till ökad volatilitet på marknaden. Precis som Nealy [1997] fann man att aktörerna på valutamarknaden mer baserade sina val på brus än information. För mindre aktörer lär nog brusinslaget vara ännu större. Det är överhuvudtaget typiskt för ekonomer som försvurit sig åt hypotesen om effektiva marknader att så fort det dyker upp anomalier på finansmarknadens blå himmel försöka (bort)förklara dessa med riskargument. Tjänar någon mer än genomsnittet beror det på att de är beredda att ta större risker eller har tidsvarierande riskpremier. Finessen med denna typ av förklaringar är naturligtvis att de är svåra att direkt testa (icke-observerbara påståenden brukar vara det) och därför också nästintill omöjliga att motbevisa. Den övervägande delen av forskning på området visar dock entydigt att anomalierna till övervägande del beror på felaktiga förväntningar snarare än risk. Förklaringar som bygger på ett erkännande av existensen av marknadsmisslyckanden är därför också bättre än de ad hoc-riskantaganden som hypotesen om effektiva marknader laborerar med. 172 Ekonomisk Debatt 2002, årg 30, nr 2

3 I praktiken är det ofta svårt att skilja riskspridning och spekulation åt. Men när det handlar om handel från dag till dag är det rätt säkert att transaktionerna styrs av marknadsförväntningar snarare än fundamenta. Även om Tobinskatten också faller på de transaktioner som har kurssäkring som huvudsakligt syfte, kan ju behovet av och kostnaderna för kurssäkring minska om Tobinskatten leder till att risken för kriser minskar. Vad gäller den återkommande hänvisningen till riskspridning har flera forskare (till exempel Obstfeld [1998] och French & Poterba [1991]) visat att diversifieringen av finansportföljerna generellt sett är väldigt liten. Och man har också konstaterat att finanskapitalets större rörlighet leder till en större grad av spridning av finanskriserna (se Folkerts-Landau & Garber [1998]). Även när ekonomins fundamenta ser bra ut kan exempelvis spekulativa attacker mot ett lands valuta lyckas. Utvecklandet av hedgefonder, OTC-handel, derivat och dylikt, kan väl kanske inte heller påstås enbart vara riskreducerande. Tvärtom är väl dessa tecken på en överdriven frihet på finansmarknaden snarare ett mene tekel för dem som vill slå vakt om stabilitet och långsiktighet. En totalt fri och rörlig kapitalmarknad är svår att förena med en stabil makroekonomisk utveckling. Därför menar också många ekonomer att man måste gå vidare och försöka reducera och kontrollera kapitalets internationella rörlighet genom att införa olika kapitalregleringar (förbud, godkännande, tillstånd, anmälningsplikt, skatter, depositioner, tillsyn med mera). 4. Har storleken ingen betydelse? Suvanto hävdar (s 404) att volatilitet och växelkursosäkerhet inte är beroende av valutahandelns volym. Detta är dock en sanning med modifikation, som bland annat Melvin & Yin [2000] och Galati [2000] kunnat visa. Även om inte volatiliteten skulle ha ökat, är den hög nog och kan leda till större osäkerhet, som i sin tur kan reducera internationell handel och investeringar, samt leda till skeva tillgångspriser. Genom bara sin omfattning och snabbhet kan en valutakris försvåra justeringar av marknaderna, även om valutakrisen i sig inte behöver vara den ursprungliga orsaken till krisen. Storleken kan ha betydelse. När valutahandeln växer så det knakar kan det få till följd att centralbankernas reserver blir för små för att verksamt kunna användas för att motverka negativa förändringar på valutaområdet. Regeringens makroekonomiska politik blir mer och mer styrd av rädslan för hur en stor marknad ska reagera, snarare än av vilka behov som finns i den reala ekonomin. Detta kan leda till en snedvridning vad avser politiken mot att tillfredsställa finansmarknaden med en prioritering av låg inflation på arbetslöshetsbekämpningens bekostnad. Det kan också leda till att tiden för eftertanke minskar, speciellt med tanke på valutahandelns extremt korta tidshorisont. Och som Eichengreen [1996, s 275] skriver: Governments need breathing space to meet and negotiate orderly realignments. A Tobin tax can provide just that. Det finns som bland annat Stiglitz [1989] konstaterat starka skäl att anta att alltför mycket resurser idag går åt för att hålla igång valutamarknaden. En global omsättningsskatt som skulle få till effekt att mindre av våra ekonomiers resurser användes inom finanssektorn vore därför av godo och skulle säkert förbättra ekonomins allmänna effektivitet. Man får inte heller glömma att det finns en verklighet som kanske kan ge oss lite vägledning i frågan. Finanssektorn drabbades enligt Världsbanken mellan 1980 och 1998 av 114 bank- och finanskriser. Under 1990-talet inträffade flera omfattande valutakriser. Detta borde vara bevis nog på att den effektiva marknaden inte existerar i sinnevärlden! Ekonomisk Debatt 2002, årg 30, nr 2 173

4 5. Finansmarknadens nya spekulationsmedel derivat och optioner Under 1990-talet växte derivatens andel av den internationella kapitalmarknaden. Ett svenskt företag kan numera gardera sig mot ett eventuellt kursfall på den svenska kronan gentemot dollarn genom att köpa en valutaoption. Mot en viss kostnad kan företaget försäkra sig om att få en viss garanterad dollarkurs vid betalning av importvaror vid en viss tidpunkt i framtiden. Den som ställer ut optionen spekulerar givetvis i att kronan förhoppningsvis ska stärkas under den mellanliggande tiden och ge en vinst på denna handel med framtiden. Optionen ger börsaktörerna möjlighet att köpa valutor till ett fast pris vid en viss angiven framtida tidpunkt. Det är alltså inte själva valutan man köper, utan rätten att köpa den till ett visst i förväg fastslaget pris vid en viss angiven tidpunkt. Notera att detta alltså inte innebär att riskerna försvinner utan snarare att de mot betalning tas över av någon annan. Vissa aktörer vill begränsa sitt risktagande och kan därför föra över risk till andra aktörer som är mer riskbenägna genom olika positioner. Eller som det står i optionshandboken (Tjeder [1999, s 21]): Observera att institutionen behöver spekulanten för att det ska finnas någon som är beredd att ta på sig den risk som institutionen vill bli av med och vice versa. Derivaten tillåter mer traditionella riskarrangemang att kompletteras med nya som bättre återspeglar de riskprofiler som dess utställare och innehavare efterfrågar. På så sätt kan de spela en positiv roll genom risksäkring och underlätta kapitalflödena på den internationella marknaden. Men med derivaten kommer också nya risker (se Neftci [1998]) som innebär ökad utsatthet och destabilisering för många utvecklingsländer. Derivaten ökar risk/kapital-kvoten och spär därigenom på både systemrisker och risken för smittspridning mellan olika länder. Systemrisk handlar om externaliteter. Även om finansmarknaderna tar hand om privata risker, tenderar de att undervärdera de risker som samhället i sin helhet utsätts för till följd av dessa marknaders egna funktionssätt. Ur samhällets sida sett innebär detta att finansaktörerna tar allt för stora risker. Man utsätter hela systemet för en risk som kan äventyra själva dess existens. Transparens är inte tillräckligt för att lösa detta problem, eftersom individuella aktörer kan vältra över sina risker på systemet. Och man ska komma ihåg att kurssäkring bara innebär att man sprider riskerna, inte att de som Suvanto (s 400) antar elimineras. Finansmarknadens liberalisering möjliggjorde kurssäkring, men samtidigt var det också liberaliseringen som skapade behovet av kurssäkring. Samma sak gäller i princip också derivaten, där problemen accentueras av hävstångseffekten och övertagande av risk (spekulation) med syfte att göra profit. Det blir också lättare att, som Stiglitz [1998] konstaterar, gömma risken med derivat. Derivaten kan också användas för sådana oproduktiva ändamål som skatteplanering, manipulering av budgetar och undvikande av olika regleringar. En omfattande enkätundersökning (se Woodall [1995]) uppskattade för några år sedan att 85 procent av USA:s 500 största företag använder derivat för att säkra mot ränteoch växelkursändringar, som är en följd av liberaliseringen. Och Bank for International Settlements skriver (BIS [1995, s 116]) att det finns risk för mediumterm deviations from realistic views about sustainable levels Such misalignments heighten the risk of abrupt and disorderly corrections and hence of broader financial instability. Som erfarenheterna av 90-talets finanskriser i Sverige (och Finland) visar är detta problem som även välutvecklade och transparenta ekonomier har att dras 174 Ekonomisk Debatt 2002, årg 30, nr 2

5 med. Alla ekonomiska problem är inte informationsmässiga och när det gäller de länder som drabbats av finanskriserna har relevant information oftast varit väl tillgänglig och känd under resans gång. När valutaspekulanterna slår till vet de att som infektioner slå till mot de svaga och inte de starka. 6. Tobinskatten en politisk fråga Tekniskt är det som Schmidt [2000] övertygande visat fullt möjligt att redan idag införa en Tobinskatt. Politiskt är det som man brukar säga en helt annan fråga. Och det är svårt att undgå känslan av att det verkliga skälet bakom motståndet till skatten är att den skulle öka politikens inflytande på marknadens bekostnad. Skatten leder antagligen till en centralisering av valutahandeln (motsvarande aktiebörser). Bankernas därigenom minskade valutahandelsintäkter bidrar självklart inte till att göra den populär hos våra banker och deras företrädare. Suvanto [2001] hävdar i sin artikel att frågan om Tobinskattens genomförbarhet är en sekundär fråga. Tobinskatten skulle enligt honom inte ha avsedda effekter och därför är det ointressant att ens fundera över om den är genomförbar eller ej. Som framgått av denna artikel delar jag inte Suvantos och andra Tobinskatteskeptikers misstro. Som den av mig anförda forskningen visar finns det goda skäl att anta att Tobinskatten skulle minska riskerna för framtida finanskriser. Den intressanta frågan är därför om den är politiskt möjlig och om det finns alternativ. Suvanto nämner EMU eller en världsvaluta som alternativ till Tobinskatten. Jag är tveksam. En förutsättning för att valutaunioner ska vara framgångsrika är att bland annat produktionsstruktur, stabiliseringspolitik, löneflexibilitet och efterfrågemönster i de olika länderna är likartade. Så är inte fallet i EU. EU utgör helt enkelt inget optimalt valutaområde. Detta gäller i än högre grad världen i sin helhet. Referenser Arestis, P & Sawyer, M, [1997], How Many Cheers for the Tobin Transaction Tax?, Cambridge Journal of Economics, vol 21, s Bank for International Settlements (BIS) [1995], 65 th Annual Report, Basel. Cheung, Y & Wong, C, [1999], Foreign Exchange Markets in Hong Kong, Tokyo and Singapore, i Bos, T & Featherson, T (red), Advances in Pacific Basin Financial Markets, vol V, JAI Press, Stanford. Cheung, Y, Chinn, M & Marsh, I, [2000], How Do UK-Based Foreign Exchange Dealers Think Their Market Operates?, NBER Working Paper No Corbo, V & Cox, V, [1995], Exchange Rate Volatility, Investment and Growth: Some New Evidence, i Gruben, W (red), Exchange Rates, Capital Flows, and Monetary Policy in a Changing World Economy, Kluwer Academic Press, Dordrecht. Duarte, M & Stockman, A, [2001], Rational Speculation and Exchange Rates, NBER Working Paper No Eichengreen, B, [1996], The Tobin Tax: What Have We Learned?, i Haq, M, Kaul, I & Grunberg, I (red), The Tobin Tax: Coping With Financial Volatility, Oxford University Press, Oxford. Eichengreen, B, [2000], Taming Capital Flows World Development, vol 28, s Eklund, K, [2001], Tobinskatten. Ett medel söker sitt mål, Timbro, Stockholm. Folkerts-Landau, D & Garber, P, [1998], Capital Flows From Emerging markets in a Closing Environment, i Global Emerging Markets, vol 1, Deutsche Bank Research, London. Frankel, J, [1996], How Well Do Markets Work: Might a Tobin Tax Help?, i Haq, M, Kaul, I & Grunberg, I (red), The Tobin Tax: Coping With Financial Volatility, Oxford University Press, Oxford. Frankel, J, & Wei, S-J, [1998], Open Regionalism in a World of Continental Trade Blocs, NBER Working Paper No Ekonomisk Debatt 2002, årg 30, nr 2 175

6 French, K, & Poterba, J, [1991], Investor Diversification and International Equity Markets, American Economic Review, vol 81, s Galati, G, [2000], Trading Volumes, Volatility and Spreads in Foreign Exchange Markets: Evidence from Emerging Market Countries BIS Working Papers No 93. Huizinga, J, [1994], Exchange Rate Volatility, Uncertainty, and Investment, i Leiderman, L & Razin, A (red), Capital Mobility, Cambridge University Press, Cambridge. Krugman, P, [1999], The Return of Depression Economics Returns, Foreign Affairs, vol 78, s Melvin, M & Yin, X, [2000], Public Information Arrival, Exchange Rate Volatility and Quote Frequency, Economic Journal, vol 110, s Nealy, C, [1997], Technical Analysis in the Foreign Exchange Market: A Layman s Guide, Economic Review, September October, Federal Reserve Bank of St. Louis. Neftci, S, [1998], FX Short Positions, Balance Sheets and Financial Turbulence: An Interpretation of the Asian Financial Crisis, CEPA Working Paper No 11. Obstfeld, M, [1998], The Global Capital Market: Benefactor or Menace? Journal of Economic Perspectives, vol 12, s Schmidt, R, [2000], Efficient Capital Controls International Development Research Center, Government of Canada, December Stiglitz, J, [1989], Using tax Policy to Curb Speculative Short-Term Trading, Journal of Financial Services, vol 11, s Stiglitz, J, [1998], Sound Finance and Sustainable Development in Asia, The World Bank, March, Stiglitz, J, [1999], Bleak Growth Prospects for the Developing World International Herald Tribune, 10 april, Suvanto, A, [2001], Tobinskatten fel medicin, Ekonomisk Debatt, årg 29, nr 6, s Tjeder, J, [1999], Optionshandboken, Aktiespararnas Bokförlag, Stockholm. Tobin, J, [2001], Min syn på Tobinskatten i dag (1996), i Tobin, J, Berge, U, Nandorf, T, Wijkman, A, Vera-Zavala, A, Van Lancker, A, de Vylder, S & Wikström, L (red), Tobinskatten, Agora, Stockholm. Wei, S & Kim, J, [1997], The Big Players in the Foreign Exchange market. Do They Trade on Information or Noise? NBER Working Paper No Woodall, P, [1995], The World Economy: Who s in the Driving Seat?, The Economist, 7 oktober Ekonomisk Debatt 2002, årg 30, nr 2

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER VARNING HÖGRISKINVESTERING: valutahandel (forex) och spekulationer i prisförändringar (CFD:s) är mycket spekulativa och innebär en hög risknivå och passar kanske inte alla

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Apotekets Pensionsstiftelse

Apotekets Pensionsstiftelse Styrelseseminarium Utvärdering av referensportföljen Apotekets Pensionsstiftelse April 2014 Wassum 2014 1 Hur har referensportföljen förändrats? 100% 90% Europa 80% 70% Absolutavkast. 30% 5% 60% 50% Amerikanska

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Globaliseringens dialektik

Globaliseringens dialektik Globaliseringens dialektik Lars Pålsson Syll I Sverige befinner vi oss år 2003 fortfarande i efterdyningarna av en finansbubbla som med kraft slog igenom i mars 2000 när den svenska börsen raskt började

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Tobinskatten ett medel söker sitt mål

Tobinskatten ett medel söker sitt mål KLAS EKLUND NR 34 Tobinskatten ett medel söker sitt mål ISBN 91-7566-497-6 PEJLING 9 789175 664972 Denna skrift är en omarbetad och utvidgad version av ett anförande i riksdagens finansutskott den 3 april

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2011 - juni 2012 Nettoresultat av valutahandel: 95 tkr. Resultat före extraordinär kostnad: -718 tkr Extraordinär kostnad har belastat resultatet före

Läs mer

Tobinskatten fel medicin *

Tobinskatten fel medicin * ANTTI SUVANTO Tobinskatten fel medicin * Tobinskatten har blivit en symbol för folkrörelser som kämpar mot globaliseringen. Valutakriser och volatiliteten i kapitalflöden och valutakurser är verkliga problem,

Läs mer

Globalisering i baklås

Globalisering i baklås En rapport av Örjan Appelqvist, Kenneth Hermele och Rolf van Dorp Medlemmar i Attac Sveriges vetenskapliga nätverk Maj 2001 1. Inledning...3 2. Pengar kan vara mycket olika ting...4 3. Tobins förslag och

Läs mer

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Lars Hörngren 2010-04-28 Huvudpunkter Rätt att ställa krav på mer kapital och att skärpa tillsynen av likviditetsrisker, men bindande likviditetskvoter

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

EMU:s effekt på företagens värde och investeringar*

EMU:s effekt på företagens värde och investeringar* YRJÖ KOSKINEN OCH MATTIAS NILSSON EMU:s effekt på företagens värde och investeringar* Nya empiriska forskningsresultat visar att EMU har haft en mycket stark, positiv effekt på börsnoterade företags värde

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker www.handelsbanken.se/kapitalskydd Valutaobligation 840 Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker Fega och vinn med oss på valutamarknaden Du har säkert hört att den amerikanska dollarn

Läs mer

All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors

All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors Verdipapirfondenes forening Oslo, 28:e Mars, 2006 Behavioral Finance en introduktion Individ Positiv vs. normativ teori. Använda psykologi

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Finns det en grekisk åtramningsmyt?

Finns det en grekisk åtramningsmyt? Finns det en grekisk åtramningsmyt? Efter rapporten om Greklandkrisen fick jag flera synpunkter som gick ut på att Grekland fuskat med åtstramningen och reformerna. En mer underbyggd sådan kom i form av

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

Den Danske Bank in Sweden

Den Danske Bank in Sweden Capital Market Day, Copenhagen, 29 June 2000 Den Danske Bank in Sweden Ulf Lundahl Senior Executive Vice President of Östgöta Enskilda Bank Östgöta Enskilda Bank Founded 1837 in Linköping Regional bank

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats av rädsla

Läs mer

Quesada Globalfond Halvårsredogörelse 2015

Quesada Globalfond Halvårsredogörelse 2015 Quesada Globalfond Halvårsredogörelse 2015 Quesada Global Placeringsinriktning Quesada Global är en aktiefond som huvudsakligen placerar i börshandlade indexfonder i olika branscher och regioner över hela

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder

Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder Finansmarknadernas utveckling och den finansiella stabiliteten om hedgefonder KENT JANÉR VD för Nektar Asset Management, en marknadsneutral hedge fond som arbetar med stort inslag av makroekonomiska bedömningar.

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014

Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014 Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014 Summering Q3 2014 Företagsobligationer Under det tredje kvartalet har vi sett en tydlig divergens i företagsobligationer. Investment Grade har fortsatt givit god

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Befria kapitalet! Om Tobinskatten och fria kapitalmarknader. Niclas Berggren, Anders Bornefalk och F Mikael Sandström Eli Heckscher Papers No.

Befria kapitalet! Om Tobinskatten och fria kapitalmarknader. Niclas Berggren, Anders Bornefalk och F Mikael Sandström Eli Heckscher Papers No. Befria kapitalet! Befria kapitalet! Om Tobinskatten och fria kapitalmarknader Niclas Berggren, Anders Bornefalk och F Mikael Sandström Eli Heckscher Papers No. 3/2002 Med skriftserien Eli Heckscher Papers

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

Från inspiration till framgång

Från inspiration till framgång Från inspiration till framgång En kulturresa Stockholm, Oktober, 2013 Äntligen måndag I Stockholm I Oktober 2013 1 Hilti & Hilti Svenska AB Moderbolag: Hilti AG, Liechtenstein familjeägt Fokus på bygg-

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Den ökade nervositeten som infann sig på finansmarknaderna i slutet av april och början av maj försvann snabbt från investerares fokus. Långa obligationsräntor

Läs mer

Köpläge i vete. En analys framtagen av Börstjänaren Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor.

Köpläge i vete. En analys framtagen av Börstjänaren Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Köpläge i vete En analys framtagen av Börs Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Efter flera månader med sidledes rörelser börjar spannmålsprodukterna röra

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg

RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN. Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg RAPPORT ÖVER SOCIALA WEBBEN Webbdesign för sociala interaktioner Josefine Holmberg DIALOG Att skapa en dialog på webben är idag något av det viktigaste som finns då stora delar av vår kommunikation mellan

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Q2 2010. Serendip Invest. Kvartalsrapport

Q2 2010. Serendip Invest. Kvartalsrapport Q2 2010 Serendip Invest Kvartalsrapport Serendip Invest Hej vänner! Andelsvärde per 30 juni 2010 10 083 SEK Andelsvärdet steg under årets första halvår med 0,83%. Detta var bättre både i jämförelse med

Läs mer

Quesada Offensiv Halvårsredogörelse 2015

Quesada Offensiv Halvårsredogörelse 2015 Halvårsredogörelse 2015 Placeringsinriktning Quesada Offensiv är så kallad fondandelsfond som huvudsakligen placerar i aktiefonder och räntefonder. Fonden har som målsättning att via placering i andra

Läs mer

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA

BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA BULL & BEAR INTE BARA ATT TUTA OCH KÖRA En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk utveckling utgör

Läs mer

NASDAQ GLOBAL INDEXES

NASDAQ GLOBAL INDEXES NASDAQ GLOBAL INDEXES Presented by: Peter Tengzelius Product Lead Manager NASDAQ Global Information Services AGENDA Nasdaq Index overview Selected Index launches 2010-2013 Index Offering Smart Beta Nasdaq

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing - Retail Management Center at the Stockholm School of Economics o Specialized in Research & Tests in real store environment o Sweden,

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

AP-fonderna och tillgångsklassen

AP-fonderna och tillgångsklassen nr 5 2006 årgång 34 AP-fonderna och tillgångsklassen råvaror torbjörn iwarson AP-fonderna får enligt lagen som styr dem inte investera i tillgångsklassen råvaror. Detta är ett problem eftersom råvaror

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Information Technology and Security Governance

Information Technology and Security Governance Technology Security and Risk Services Information Technology and Security Governance Internetdagarna 2006-10-25 Andreas Halvarsson Lapp på anslagstavlan hos IT-leverantör Förr Prästen Kyrkan Exekutionen

Läs mer

FAKTARUTA. Never test the depth of a river with both feet. Warren Buffett

FAKTARUTA. Never test the depth of a river with both feet. Warren Buffett Never test the depth of a river with both feet. Warren Buffett Kära kund, Den diskretionära tjänsten Investerum Navigator Zurich har varit igång över två år nu. Vi är väldigt glada över hur bra det har

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Aktivt förvaltade ETF:er

Aktivt förvaltade ETF:er Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd

Läs mer

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte 1. 3.6.2015, Nyborg Danmark Riku Matilainen 1.6.- 3.6. 2015 Bakgrund om facklig verksamhet i Finland Facket har traditionellt

Läs mer

Skatt på finansiella transaktioner

Skatt på finansiella transaktioner Skatt på finansiella transaktioner Johan Almenberg och Magnus Wiberg * Johan Almenberg är verksam vid Finansdepartementet; Magnus Wiberg är verksam vid avdelningen för penningpolitik, Sveriges riksbank.

Läs mer

TRANSAKTIONER med finansiella

TRANSAKTIONER med finansiella December 2013 SNS ANALYS nr 16 Den europeiska transaktionsskatten och dess mål TRANSAKTIONER med finansiella instrument kan komma att beskattas. Elva av EU:s medlemsländer fick i januari 2013 klartecken

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Hedgefonder och finansiella kriser

Hedgefonder och finansiella kriser Hedgefonder och finansiella kriser MARIA STRÖMQVIST är ekonomie doktor i finansiell ekonomi från Handelshögskolan i Stockholm. Hennes avhandling analyserade hedgefonder och internationella kapitalflöden.

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör

Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt. Gustav Karner, Finansdirektör Förvaltning av pensionskapital tankar och tillvägagångssätt Gustav Karner, Finansdirektör Agenda Länsförsäkringar Kapitalförvaltning Hur hitta en optimal risk budget? Resultat Sammanfattning 2 Agenda Länsförsäkringar

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Den nominella växelkursens samband med räntan, oljepriset och börsutvecklingen

Den nominella växelkursens samband med räntan, oljepriset och börsutvecklingen NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Uppsats fortsättningskurs C Författare: Karl Rytte Handledare: Annika Alexius Termin och År: HT 2005 Den nominella växelkursens samband med räntan,

Läs mer

Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013

Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013 Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013 En god start på året för aktiemarknaderna Januari månad har varit en period med stark kursutveckling på aktiemarknaderna och flera andra tecken visar på att

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING

32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 32 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Internationella Handelshögskolan Vid internationella HandelsHögskolan (Jibs) bedriver vi forskning och utbildning på kandidat-, magister-, master- och doktorandnivå inom våra huvudsakliga

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Den negativa räntan har hittills fått ett i stort sett normalt genomslag i svensk ekonomi. Men hur långt kan man sänka styrräntan innan genomslaget minskar? Den nedre gränsen beror

Läs mer

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-10-31

Topp fonder inom resp kategori (rating senaste året) per 2011-10-31 Sverigefonder Evli Swedish Small Cap Selection -5,1-0,5 +111,6 25,19 1,00% + Cicero Focus -1,2-1,1 +110,2 20,89 1,00% + Handelsbanken Svenska -4,6-1,5 +114,3 26,29 1,50% Småbolag Danske Invest Sverige

Läs mer

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INTERNA RIKTLINJER F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Den relativa vikt som tillmäts olika faktorer vid utförande/vidarebefordran av order 2 2.1. Den mest likvida

Läs mer