Kompetens för delaktighet och psykisk hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetens för delaktighet och psykisk hälsa"

Transkript

1 Utdrag om Anhörigstöd ur slutrapport Kompetens för delaktighet och psykisk hälsa Positiv ett projekt inom psykiatrisk vård och stöd i Ekerö och norra Stockholm Bosse Söderlund

2 Norra Stockholms psykiatri 2012

3 Sammanfattning Regeringen satsade under åren drygt 400 miljoner kronor på kompetensutveckling för baspersonal inom psykiatrin (mentalskötare, boendestödjare och annan icke högskoleutbildad personal). Andra yrkesgrupper kunde delta i viss utsträckning. Pengarna skulle sökas tillsammans av kommuner och landsting. Ansökan skulle ske i samråd med brukarorganisationerna, som också skulle vara med i planering, genomförande och utvärdering av insatserna. Satsningen skulle bidra till en evidensbaserad praktik där vetenskaplig kunskap och yrkeserfarenheter kompletteras med brukares kunskaper, värderingar och önskemål. I Positivprojektet ingick sex stadsdelar i norra Stockholm, Ekerö kommun och Norra Stockholms psykiatri. Projektet var inriktat på personer med psykiska funktionshinder och på gemensamma aktiviteter för personal inom kommun och landsting. Brukarinflytande och återhämtningsperspektiv var två ledstjärnor inom projektet. Projektet kom till slut att innehålla sju aktiviteter, varav två var riktade främst till baspersonal, två till all personal och tre till brukare, patienter och närstående. Gemensam handledning och workshops med brukardeltagande genomfördes ej. Målen för projektet var bland annat att personalen skulle få en gemensam kunskapsbas, kännedom om evidensbaserade metoder inom vård, omvårdnad och stöd samt kunskaper om förutsättningarna för samverkan. Ur brukarsynvinkel fanns målen att mötas av helhetssyn över verksamhetsgränser, få ökat inflytande över vård och stöd samt att alla ska ha en individuell plan. I RSMHs återhämtningsutbildning deltog som planerat 140 personer och 39 gick en uppföljningsdag. De personliga brukarhistorierna, kunskaper om återhämtningsbegreppet och tankarna om hur man kan utveckla ett återhämtningsinriktat arbete fick flest positiva kommentarer. Två tredjedelar (78) av planerade 120 personer gick utbildningen Gemensam kunskapsbas. Denna utbildning får det högsta betyget av de tre aktiviteter som poängsattes av deltagarna. Att reflektera över yrkesroll och samarbete, brukarmedverkan och olika metoder i vardagsarbetet fick mest positiva kommentarer. 250 personer ur alla personalkategorier träffade patientkonsulterna i dialogträffar (planerat 150). Utvärderingarna är genomgående mycket positiva och betonar dialogmodellen, återhämtningsperspektivet, att lyssna till de egna berättelserna och diskussionerna om olika arbetssätt. Ett tjugotal föreläsningar samlade totalt 930 deltagare ur alla personalkategorier (600 unika personer), mot planerat 300. Inriktningen på föreläsningarna fanns främst inom områdena socialt arbete, psykiatrisk omvårdnad, brukarerfarenheter och grundläggande kunskap om psykiatriska diagnoser. Samrådsgrupperna inom fem verksamheter i landstinget samlade totalt 45 patienter och närstående samt 27 personer ur personalen. Grupperna har behandlat allt från vårdmiljö, information och bemötande till vårdutbud, vårdprocesser och organisation. Engagemanget har varit stort, men uppföljningen av mer sammansatta frågor behöver utvecklas.

4 De båda anhörigstödjarna med egen anhörigerfarenhet träffade totalt 75 anhöriga till patienter/brukare. Stödbehovet visade sig vara stort. Utvärderingarna visar på vikten av att träffa någon med liknande erfarenheter, av att bli sedd och att få stöd i att ta sig fram i kontakten med vård och myndigheter. En grupp personer med psykoserfarenhet inom IFS arbetade fram en studiecirkel på 15 träffar inriktad på att utforma sin individuella plan. En pilotcirkel genomfördes, som visade att metoden att reflektera över sina behov på olika områden i livet och skriva ned sina mål föll väl ut. Hos de kommunala verksamheter som medverkade i projektet deltog 97 % av baspersonalen i någon av de två utbildningarna, patientkonsulternas träffar eller minst tre föreläsningar. För landstingets del var siffran 34 %. Många saknade landstingspersonalens deltagande och samverkanseffekterna uteblev därför till stor del. I de intervjuer som gjordes med brukare efterlyses också mer samverkan över gränserna. Brukare och anhöriga anser att det finns en del att göra innan inflytandet fungerar tillfredsställande. Brukarorganisationerna har inte varit fullt ut delaktiga i projektet. För att till fullo dra nytta av deras erfarenheter bör de delta från start på lika villkor som övriga intressenter, i projekt av denna typ. Behovet av kompetensutveckling inom kommunens och landstingets verksamheter för psykiskt funktionshindrade är även fortsatt stort. En grundläggande utbildning för baspersonal saknas, samverkanskompetensen behöver stärkas liksom synen på brukaren som medansvarig aktör. Brukare och närstående behöver mer stöd för att uppnå delaktighet och bli aktiva i återhämtningsprocessen. Utvärderingarna i projektet visar att det finns stor skillnad mellan hur brukare och personal anser att arbetet med individuell planering fungerar. En analys av det långsiktiga behovet av kompetensutveckling och satsningar på brukarinflytande behöver göras på central ledningsnivå i verksamheterna. Brukarorganisationerna måste vara fullt delaktiga i detta arbete och få resurser för detta.

5 Kompetenssatsningens innehåll Anhörigstöd (sidan 18) Aktuell forskning och erfarenheterna från olika intresseföreningar visar att många närstående till personer med psykisk ohälsa får ett obefintligt eller bristfälligt stöd 1. Det gäller såväl i krissituationer som vid långvarigt anhörigskap. Skyldigheten för framförallt kommunerna, men även landstingen, att ge anhörigstöd vid psykiska funktionshinder betonades genom lagändringar Styrgruppen beslutade i maj 2010, efter godkännande från Socialstyrelsen, att ett pilotprojekt för anhörigstöd skulle startas inom Positivs ram. Utvecklingsarbetet skedde i samarbete med Föreningen Balans och IFS (Intresseföreningen för schizofreni). En referensgrupp med Hedvig Svedlund (IFS), Torsten Kindström (Balans), de båda anhörigstödjarna och projektledaren träffades varannan månad. Syftet var att utarbeta och pröva en modell för anhörigstöd. Tanken var att anhöriga ska få mer egenmakt och bättre förmåga att hantera sitt anhörigskap. Bedömningen gjordes att det var lättast att få kontakt med närstående i den krissituation som ett akutbesök eller en inläggning på sjukhus oftast innebär. Därför gavs mest information vid den psykiatriska länsakuten och vårdavdelningarna på S:t Görans sjukhus. 1 Östman & Kjellin 2002, Jonsson & Murray 2007, Wadefjord m.fl. 2009, Ewertzon 2010, 2012, Flyckt Regeringens proposition 2008/09:82.

6 Kompetenssatsningens resultat Anhörigstöd (sidan 46-55) I juli 2010 startade Anhörigstöd, med två personer med egen anhörigerfarenhet, Madeleine Jonsson och Agneta Hellne. Syftet var främst att utarbeta och pröva en modell där personer med egen erfarenhet som anhöriga ger anhörigstöd. Tanken var att anhöriga ska få mer egenmakt (empowerment), ökat inflytande, ökade kunskaper om rättigheter och möjligheter samt bättre förmåga att hantera sitt anhörigskap. Dessutom var tanken att stärka personalens kompetens att ge stöd till anhöriga, lyssna till deras erfarenheter och uppmärksamma deras egna behov av behandling. Inriktningen för Anhörigstöd var att o ge medmänskligt stöd, råd och vägledning o ge information om intresseföreningar, regelverk och rättigheter o ge tips om resurser som finns i samhället o diskutera nya strategier när man inte får respons De viktigaste kriterierna vid rekryteringen av anhörigstödjarna var att kunna använda sig av sina erfarenheter som anhörig för att stödja andra samt att ha en god förmåga att lyssna och kommunicera. I juli 2010 anställdes Madeleine Jonsson på 30 timmar per vecka och Agneta Hellne på cirka 10 timmar. Madeleine Jonsson var ansvarig för uppbyggnaden av projektet i samarbete med Positivs projektledare. Hon slutade i mars 2011 och därefter arbetade Agneta Hellne med något längre arbetstid fram till den 30/6, då projektet avslutades. Som handledare rekryterades psykolog Kerstin Westerberg, med lång erfarenhet av arbete med anhöriggrupper. Handledningen skedde två timmar varannan vecka från juli 2010 till juni Under sommaren 2010 iordningställdes ett rum vid S:t Görans sjukhus, vilket fungerade som kontor och samtalsrum för Anhörigstöd. Dessutom gjordes en informationsfolder, ett kontaktformulär som grund för den statistiska redovisningen och en utvärderingsblankett som skickades hem till de anhöriga efter avslutad kontakt. Madeleine Jonsson samlade material om verksamheter som kunde ge stöd och kontaktade kommuner och stadsdelar för att inventera hur deras stöd var utformat. Bedömningen gjordes att det var lättast att få kontakt med närstående i den krissituation som ett akutbesök eller en inläggning på sjukhus ofta innebär. Därför koncentrerades informationsinsatsen till den psykiatriska länsakuten och vårdavdelningarna på S:t Görans sjukhus. Under juli och augusti togs kontakt med cheferna för vårdavdelningarna och länsakuten vid S:t Görans sjukhus. Där hölls efter semestrarna informationsmöten för personalen. En avdelning bjöd in anhörigstödjarna till sin planeringsdag. Personalen delade ut foldrar till anhöriga och lade ut dem på avdelningarna. Information gick dessutom ut via föreningar, inom öppenvården och inom socialpsykiatrin. Möjlighet fanns att ta kontakt med Anhörigstöd via telefon eller mejl. Ofta har man kontaktat oss direkt på telefon och fått en tid för ett besök så snart som möjligt. Några anhöriga som inte bott i Stockholm har fått komma på ett akutbesök efter att den anhöriga tagits in på Länsakuten och vi har försökt hjälpa dem vidare till en kontakt på deras hemort.(agneta Hellne)

7 Vid den första kontakten var den viktigaste uppgiften att lyssna till hur den anhörige beskriver sin situation. En bedömning av det individuella behovet påbörjades. Stor vikt lades vid gränssättning, för att som anhörig kunna orka med och vara ett fungerande stöd. Information gavs vid behov om de möjligheter till professionellt stöd som finns. Det betonades också att stödet inte var någon behandling, att någon journalföring inte skedde och att någon rapportering till vård och socialtjänst inte skedde (om man inte kommit överens om detta). Tanken var att vanligen ha upp till fem möten med de anhöriga. En gräns sattes vid cirka 10 möten, eftersom anhörigstödet inte skulle ersätta långsiktiga behandlingskontakter. Anhörigstöd tog emot nybesök från slutet av augusti 2010 till utgången av mars Den sista kontakten avslutades i slutet av juni. Under hela perioden hade anhörigstödjarna 298 besök av 74 anhöriga samt ett stort antal telefonsamtal. I utvärderingarna från dem som avslutat kontakten beskriver de allra flesta stödet som positivt eller mycket positivt. Vanliga kommentarer är att man fått tala med någon som vet hur det är att vara anhörig och hur processen ser ut när man blir anhörig inom psykiatrin. Man har fått uppmärksamhet på vikten av att bry sig om sig själv och att man kan behöva egen hjälp. Många nämner också att man fått viktig information och stöd i att ta olika typer av kontakter. Statistisk redovisning av Anhörigstöds verksamhet Totalt besökte 74 personer Anhörigstöd, varav 56 kvinnor och 18 män. 298 besök gjordes, i genomsnitt 4,0 besök per anhörig. Antalet besök varierade mellan 1 och 10. De 74 personerna var anhöriga till 59 olika patienter/brukare. I 3 fall var tre anhöriga med och i 9 fall var två anhöriga med. Förutom besöken skedde också många telefonsamtal (ofullständigt registrerat). Anhörigskap Mormor 1 1 Mor 29 Far Maka/sambo 10 Make/sambo 4 Flickvän 1 15 Syster 6 6 Dotter 6 Son 1 Svärson 1 8 Av de anhöriga var 54 % föräldrar (40 personer) 20 % partner (15) 9 % barn (7) 8 % syskon (6) 7 % övriga närstående (5) 1 % ej uppgift (1) 5 personer var mellan 16 och 19 år. För 7 personer i övrigt finns angivet att det finns minderåriga barn i familjen (som inte kom till Anhörigstöd). Annan närstående 3 3 Ej uppgift 1 1 Totalt 74

8 Kontaktväg Kontakt via Personer Föreningar Länsakuten 9 Vårdavdelningar 21 Öppenvård 3 Socialtjänst 4 37 För de 56 personer som inte anger annan familjemedlem som kontaktväg, och där det finns uppgift, fördelade sig kontaktvägarna på följande sätt: 53 % Akutvård (30) 13 % Öppenvård och socialtjänst (7) 23 % Föreningar (13) 11 % Övriga (6) Föreläsning 4 Andra vägar 2 6 Familjemedlem 8 8 Ej uppgift Totalt 74 Andra vägar var skolkurator och Internet. Den anhöriges bostadsort Ekerö 4 Hässelby-Vällingby 4 Bromma 10 Kungsholmen 11 Norrmalm 5 Östermalm 2 Spånga-Tensta 1 Kista-Rinkeby 1 38 Av de anhöriga som hade kontakt med Anhörigstöd bodde (där uppgift fanns) 52 % i Ekerö eller norra Stockholm (38) 41 % i övriga länet (30) 7 % utanför länet (5) Övriga Stockholms stad 14 Övriga Stockholms län Utanför Stockholms län 5 5 Ej uppgift 1 1 Totalt 74

9 Patientens bostadsort Ekerö 3 Hässelby-Vällingby 5 Bromma 9 Kungsholmen 10 Norrmalm 1 Östermalm 3 Spånga-Tensta 2 Kista-Rinkeby 2 35 Av de 53 patienter där bostadsort fanns angiven, bodde 66 % i Ekerö eller norra Stockholm (35) 28 % i övriga länet (15) 6 % utanför länet (3) Övriga Stockholms stad 9 Övriga Stockholms län 6 15 Utanför Stockholms län 3 3 Ej uppgift 6 6 Totalt 59 Patientens diagnos, enligt anhöriga Schizofreni 7 Psykos Bipolär Depression 2 Ångestsyndrom 2 Tvångssyndrom 1 Ätstörning 2 Borderline 4 Självskadebeteende 2 ADHD, ADD 2 Asperger 2 17 Av de diagnoser som de anhöriga angav var 35 % psykoser (22) 27 % bipolär diagnos (17) 27 % övriga sjukdomsdiagnoser (17) 11 % självmordsförsök (7) Självmordsförsök, -planer 7 7 Totalt 63 Dessa diagnoser har angivits för 54 av de 59 patienterna. Några har alltså fler än en diagnos. För de övriga fem har ingen diagnos angivits.

10 Analys av deltagarnas utvärderingar En utvärderingsblankett med svarskuvert skickades hem till de anhöriga efter avslutad kontakt. Den innehöll följande frågor: Vilken anhörigstödjare har du varit i kontakt med? Hur många gånger? Hur har tillgängligheten till oss varit, tycker du? Har kontakten varit till något stöd för dig som anhörig? Kan du ge exempel? Har du fått någon information eller upplysning av anhörigstödjaren som du kan ha nytta av som anhörig? Kan du ge exempel? Har du något ytterligare du vill tillägga? Av cirka 70 anhöriga som fått enkäten svarade 44 på utvärderingsfrågorna. Nedan följer svaret på frågan om tillgängligheten, följt av en analys och de teman som framkommit, tillsammans med citat från anhöriga. Tillgängligheten Mycket bra eller jättebra 24 (55 %) Bra eller god 15 (34 %) Tillfredsställande eller okej 3 (7 %) Ej svar 2 (5 %) o Svaren visar på ett stort behov av stöd- och krissamtal. Det gäller såväl i akuta situationer som vid långvarigt anhörigskap. Anhöriga och andra närstående är många gånger en hårt belastad grupp. Den som ej varit i vår situation kan ej föreställa sig den sorg och frustration som vi lever i. Att då få träffa en anhörigstödjare som x är en värdefull hjälp och ger oss ork att fortsätta. (35) Som anhörig känner man sig ofta strandsatt. Bra att då ha tillfälle få råd och praktisk hjälp. (19) Under en svår tid var kontakten med x det enda som fanns initialt. Samtalet var ovärderligt och gav vidare vägledning. (9) Det var viktigt för mitt tillstånd att få denna hjälp. Det var för mig en enormt betydelsefull hjälp, och kan inte jämföras med andra kontakter. Vi är alla i den situationen beroende av hjälp. (30) o Det kan vara viktigt att få tala med någon som med liknande erfarenhet och att få höra att många befinner sig i samma situation. Bara ett samtal med någon som känner till detta område är mycket värt eftersom avdelningen inte informerar ett dugg. (14) Att få prata med någon som har erfarenheter av liknande situationer, vården, den anhöriges perspektiv har varit en livlina för mig. (20) Känslan av att tro att man är ensam om något som är lite konstigt i ens familj att få veta att det finns fler som befinner sig i samma situation. (26) Att vi inte är ensammast i hela världen att ha problemet: Anhörig, psykiskt sjuk. (38)

11 o Anhöriga behöver få veta att man måste bry sig om sig själv för att orka med sitt anhörigskap. Jag har insett att jag måste och får bry mig om mig själv. (10) Att man inte ska glömma bort sig för att kunna uthärda dagen på ett bättre och positiv sätt. (39) o Gruppen anhöriga är oersättlig och i många fall en förbisedd och outnyttjad resurs. Det finns ett stort behov av stöd i hur man ska förhålla sig och bete sig i kontakten med sin anhöriga. Vägledning och verktyg för att hantera olika situationer efterlyses. Vi har t.ex. fått stöd i vår strategi att inte ge efter utan i stället stålsätta oss som föräldrar och hålla fast vid det vi hittills uppnått och fortsätta att driva en frigörelseprocess. Vi har också fått alternativa synsätt att fundera på, nyanseringar av våra egna uppfattningar. Obs fått, inte blivit påprackade. (22) När man är förvirrad/vilsen i hur man ska göra när en anhörig verkar lida av en psykisk sjukdom och som själv inte förstår att den är sjuk, så blir det en enorm belastning på anhöriga runt om, som får ta hand om allting. Anhöriga behöver då stöd med hur man ska agera och att dra gränser gentemot den sjuke personen.(26) Jag har länge gått och undrat om jag borde ha gjort saker annorlunda, men kan släppa det nu. Det bästa stödet jag kunde få var nog det att inte vara så rädd för att göra fel och sluta klandra mig för det. (32) Att vi som familj kan prata med varann om den oro/sorg vi känner. Att dela sorg. Att förstå den anhörige. Att bättre bemöta den anhörige. (38) o Anhöriga har ofta en utsatt situation och man har svårt att göra sin röst hörd. Det är viktigt för anhöriga att bli sedda och lyssnade till. Man vill möta förståelse och bli bekräftad. Att bara få prata och veta att någon lyssnar och vet vad det handlar om. (40) Jag har fått berätta om hur jag känt och blivit hörd; har fått råd och information, om jag frågat; har bemötts av seriositet och respekt av en empatisk medmänniska. Har fått lätta till hjärtat, pröva mina tankar, fått uppmuntran och stöd. (4) Jag blev sedd och förstådd. Hon gav mig en positiv riktning och hjälpte att stärka mig i min sits, allt i hur hon bemötte mig. Jag kände mig också inräknad, jag var anhörig och behövde också hjälp. (41) Skriftlig information kan aldrig ersätta samtalet som kommunikation. Det finns mer nyanser i samtal, det är inte bara svart eller vitt.(12) o Anhöriga har ett stort behov av att få veta hur vården fungerar och vad som gäller. De behöver information och råd om hur man kan söka hjälp och ibland konkret hjälp i att ta kontakt med den. Fick ett krissamtal omgående, samt ett personligt stöd vid uppsök av läkare inom psykiatrin. [Jag fick information om] vad som sker i en sådan utsatt process som jag befann mig i samt vart jag kan vända mig i fortsättningen. (7) X förstod vår frustration när det gällde sekretess och att vi kände oss utanför. Hon vidarebefordrade det till avdelningen. (12) X kontaktade [mottagningen] och tog reda på att det fanns möjlighet till fortsatt anhörigstöd där. Det kommer också att ske tid är bokad. (22) [Jag har haft nytta av] en hel del, bland annat att prata med den anhörigas läkare, angående mediciner, vårdplanering m.m., samtal med psykolog osv. (29) Jag har fått förståelse, konkreta förslag på lösningar och uppmuntran för att våga ta initiativ. Jag fick mod och ett nytt hopp! (13)

12 o Ibland har man inte fått det stöd man behövt eller inte känt sig så väl bemött. Och om hur man skall gå tillväga vid klagomål. Kritiken mot tungroddhet och bristande information är vanlig. När min man hamnade på sjukhuset fick jag ingen kontakt/hjälp från avdelningen, x tog hand om mig när ingen annan fanns där. Jag har i min situation fått en liten, liten styrka att klara av allt kring min mans sjukdom och vår vardag och våra barn. (43) Utan det stöd jag fick av x vet jag ej hur det hade gått för mig, jag befann mig i chocktillstånd. Jag fick inte den hjälp jag sökte innan inom psykiatrin, förrän jag kom till anhörigstöd.(30) Anhörigstödet på S:t Göran har varit ett av de få ställen jag som anhörig kunnat vända mig med mina frågor. Trots att man inom den psykiatriska vården ofta hänvisar till vikten av anhörigas medverkan är jag mycket kritisk till det bemötande jag fått inom vården. Det har definitivt inte känts som att man vill ha mig med. (16) [Jag ville] berätta för läkaren om de alarmerande tecken vi observerat. Men jag blev vägrad att träffa läkaren enskilt p.g.a. sekretesslagen. [Anhörigstödjaren har] förklarat vad sekretessen innebär och hur det fungerar och gett olika förslag på hur jag som anhörig ändå skulle kunna få fram det jag vill säga. Och det har jag kunnat göra nu, genom ett nytt brev till läkaren. Resultatet är ett samtal med vårdaren och ett löfte på en ny läkartid med min son då de planerar göra en grundligare undersökning. En oerhörd lättnad för min familj! (13) Jag har länge saknat stöd för anhöriga, främst för barnen. Jag efterlyste det i somras då jag hade problem med att tackla min systers mani och vården. Min syster har varit sjuk i 35 år, och vi har aldrig fått något stöd. Jag är oerhört glad över att det nu finns anhörigstödjare. (10) Ett anhörigstöd är en ovärderlig tillgång i en situation där man som (i vårt fall) familjemedlem och anhörig till den sjuke har svårt att sortera och prioritera i den uppkomna, ofta akuta, situationen. Vi har tyvärr hittills saknat ett sådant stöd i vår mångåriga kontakt med psykiatrin i Stockholm, och detta har därför varit en mycket positiv erfarenhet. (42) o Anhöriga har fått information om litteratur, föreläsningar och om sina rättigheter och skyldigheter. De har också fått kännedom om intresseföreningar som finns. Ja, vi har fått mycket läsvärda häften som varit utmärkta komplement till samtalen. (12) Litteratur som kan vara behjälplig samt Balans förening. (30) IFS-föreningen som erbjuder samtalsgrupper. (33) Jag har fått broschyrer, information om en förening för anhöriga och det har varit bra. (23) Tips om litteratur i ämnet (som gett patienten och oss ett nytt perspektiv på sjukdomen och sjukdomens påverkan på omgivningen). (42) Lånade boken Psykiska funktionshinder stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar Därigenom ökade min förståelse för min son och hans psykiska dilemma. Det var nästan som en aha-upplevelse. (44) Utöver det som framgår av svaren på utvärderingsfrågorna så har anhöriga enligt Agneta Hellne bland annat värdesatt följande: o Att de har fått möjlighet att prata med en anhörig och sakta kunnat bygga upp en tillit. Detta har lett till att och man ibland vågat vara privat, något man inte kunnat tänka sig att vara i mötet med vården eller kommunen. o Att det inte har kostat något. o Att de inte har behövt känna någon tidspress utan har fått möjlighet till flera samtal.

13 Agneta Hellnes egna reflektioner: o Många samtal handlade om anhörigas sorgearbete. o Man kan behöva få insikt om att man behöver egen hjälp. o Många samtal har handlat om medicinering och hur den kan påverka den anhörige. Man känner inte igen sin anhörige! o Jag har haft ett bra samarbete med Balans och IFS. Återkoppling till verksamheterna Det sekundära syftet i projektet var att stärka personalens kompetens i att ge stöd till anhöriga. Agneta Hellne besökte därför avdelningar, mottagningar, stadsdelar och Ekerö kommun under april till juni I följande avsnitt beskriver hon själv sina erfarenheter: Vid mina besök har jag lämnat min preliminära rapport samt rapporterna Det borde vara kramar på recept och Samtal med anhöriga till psykiskt sjuka 3. Jag har också berättat att det kommer en slutrapport för Positivprojektet i höst, där Anhörigstöd kommer att ingå. Det var tyvärr inte möjligt för mig att återkomma till samtliga avdelningar och mottagningar, då flera hade arbetsplatsmöte samma dag och tid. Jag har sänt över min rapport för kännedom till dem som inte fått besök. Möten hos stadsdelarna och Ekerö Jag har träffat ansvariga inom Ekerö kommun och de stadsdelar som ingått i Positivprojektet. Det visade sig att man har kommit olika långt när det gäller uppbyggnaden av anhörigstödet. I några stadsdelar kartlägger man först behovet. Ingen stadsdel har hittills inrättat någon ny tjänst. Ekerö har dock gett mig en tidsbegränsad anställning från och med augusti Jag ska tillsammans med anhörigkonsulent Pia Nilsson bygga upp anhörigstöd för anhöriga till personer under 65 år med psykisk funktionsnedsättning. I några stadsdelar har den anhörigkonsulent som redan har ansvar för äldre fått sitt ansvarsområde utökat till att gälla hela funktionsnedsättningsområdet under 65. Risken finns att gruppen anhöriga till psykiskt funktionsnedsatta kan försvinna i mängden. Några ansvariga sade också att de saknade erfarenhet av psykisk sjukdom utöver den de mött hos äldre i form av lättare psykiska besvär. I en stadsdel sade man att de statliga medlen för att utveckla anhörigstödet gått till biståndsbedömarna. Att en biståndsbedömare skulle ha utrymme att erbjuda anhöriga eget samtalsstöd verkar inte troligt. Anhöriga kommer snarare att hänvisas vidare till primärvården eller inom socialtjänsten. Det kan bli svårt för anhöriga att gång på gång behöva berätta sin historia. För att orka göra detta krävs att det skapats en tillit. Möten med avdelningar och mottagningar Vid mötena lyfte jag fram två viktiga ämnen: sekretess och permission. Kanske hade en del problem inte behövt uppstå om man hanterat sekretessfrågan på ett annorlunda sätt. När man som nu ibland ställer följande fråga till patienten: Vill du ha sekretess?, låser man sig i ett negativt läge som det kan bli svårt för bägge parter att ta sig ur. 3 Jonsson & Murray 2007.

14 Jag informerade om att man på vissa mottagningar säger: Här arbetar vi med hela familjen eller Vem vill du att vi skall ha kontakt med?. Om patienten då säger att hon eller han inte vill att anhörig skall kontaktas, så finns det möjlighet för personalen att fråga varför, vilket kan ge en öppning till en fortsatt dialog. Personalen kan då få tillfälle att motivera varför det oftast är viktigt för både patient och närstående med kontakt. Beträffande permissionsfrågan berättade jag om trebarnsmamman som utan förvarning fick hem sin psykossjuke make. Han hade skrivit ut sig på egen begäran. När det finns barn i familjen är det extra viktigt att anhöriga kontaktas, vilket man bör kunna informera patienten om. Beroende på tidsbrist eller en besvärlig arbetssituation kunde jag på några avdelningar endast få 20 minuter för att informera. Det blev då mer eller mindre att säga tack och adjö. Jag blev emellertid mycket väl mottagen på samtliga avdelningar och personalen ställde frågor. Vid ett möte på en mottagning blev det uppenbart att det finns de som tror att intresseföreningarna står för anhörigstödet, även det som man nu lagstiftat om. Föreningarna stödjer visserligen sina medlemmar genom samtal, men det är bara i undantagsfall som en anhörig kan erbjudas regelbundna samtal liknande dem som vi har kunnat erbjuda inom Anhörigstöd. Medlemmarna vet också att den inom föreningen som tar emot i samtal gör det som volontär, och då vill man kanske inte besvära varandra. Man vet ju att även denne är en anhörig som har det tungt! Enligt lagen är det främst kommunen som ska stå för det långsiktiga anhörigstödet. Den närhet till stöd som fanns vid S:t Göran hjälpte dock anhöriga att ta tag i sin situation när de befann sig i ett akut skede och hade uppmanats av personalen att kontakta oss. Det är alltid mycket svårare att komma sig för att söka hjälp i efterhand, även när behovet är stort. Samtliga avdelningar och mottagningar beklagade att anhörigstödet skulle upphöra. Man hade ju precis lärt sig att vi fanns och börjat komma ihåg att informera sina anhöriga! Om sina egna möjligheter till ett utökat anhörigstöd hade man i nuläget svårt att se hur tiden skulle räcka till. Redan nu arbetar man under tidspress. Reflektioner från handledaren Kerstin Westerberg Under hösten 2010 och våren 2011 har anhörigstödjarna fått handledning varannan vecka, två gånger 45 minuter. Huvudsakligt fokus har varit processen i det stöd anhöriga har fått. Tiden har också använts till roll- och ansvarsfördelningsfrågor, uppbyggnad av verksamheten, dokumentation samt struktur och ramar för anhörigsamtalen. Anhörigstöds samtal har bestått i att ge stöd till de anhöriga, men de har även haft en informativ funktion. En annan uppgift har varit att ge information till och samarbeta med personal, framförallt på vårdavdelningarna. En svår men viktig uppgift i handledningen har varit att hantera gränssättning, främst vad gäller anhörigas förväntningar på kontakten. Andra viktiga frågor i handledningen har handlat om sekretess, helhetsperspektiv, att hålla isär privat och personligt, samarbete internt och externt, samt hur man påverkas av de projektioner som oftast sker i en denna typ av kontakt.

15 Det är av största vikt att anhörigstödjaren har så pass stor erfarenhet och självinsikt som krävs för att bli medveten om hur han eller hon påverkas och kan använda handledningstiden till att hantera detta. Det är också en tillgång att samtalsledaren har egen erfarenhet av målgruppen. Att använda sig själv som ett verktyg i kontakten med människor i kris borde alltid inkludera handledning. --- Uppfyllande av projektets mål Utarbetande och prövande av en modell för anhörigstöd där personer med egen erfarenhet som anhöriga bedriver anhörigstöd Deltagande anhöriga har fått mer egenmakt, ökat inflytande, mer kunskap och bättre hanteringsförmåga (sidan 60) En modell för anhörigstöd har tagits fram och prövats med goda preliminära resultat. Behovet av stöd visade sig vara stort. De närstående som deltagit har haft olika typer av relation till sin respektive anhörige, som i sin tur haft en stor bredd vad gäller psykiatrisk diagnos och funktionshinder. Försöket har uppskattats inom de verksamheter i landsting och kommun som berörts. Ekerö kommun använder erfarenheterna i sin uppbyggnad av närståendestöd vid psykiska funktionshinder. Många anhöriga betonade i sina utvärderingar vikten av att träffa någon med liknande erfarenhet, att bli sedd och få förståelse samt att förstå att man inte är ensam i sin situation. Många har också fått stöd till dialog med verksamheter där man tidigare kört fast eller fått kunskaper om hur vård och stöd fungerar. Ett antal anhöriga har fått hjälp att hitta verktyg för att hantera sin och sin närståendes situation eller information om föreningar och material.

16 Referenser Jonsson, Jeanette & Murray, Kerstin. Samtal med anhöriga till psykiskt sjuka erfarenheter från Upplysningen. Göteborg: FoU i väst, Proposition 2008/09:82. Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Stockholm, Socialdepartementet. Östman, Margareta & Kjellin, Lars. Stigma by association psychological factors in relatives of people with mental illness. The British Journal of Psychiatry. Vol. 181 (2002):

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen,

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005.

Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005. Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Bilaga Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-08 Redovisning av verksamhet med personliga ombud 2005. Arbets-/handlingsplan för verksamheten Verksamheten använder

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Utgångspunkter för ett bättre anhörigstöd

Utgångspunkter för ett bättre anhörigstöd Utgångspunkter för ett bättre anhörigstöd NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, ger här sin syn på hur stödet och kontakten med anhöriga kan utvecklas. Vi riktar oss till deltagare i brukarråd och

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Vad tycker Du om anhörigstöd?

Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad tycker Du om anhörigstöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna dig trygg när du vårdar din närstående? Hur tycker du att du blir bemött i din kontakt med kommunens anhörigstöd? Vad är viktigt

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll

Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll MISSIV 2013-05-28 LJ 2013/41 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

anhörigstöd Höst 2015

anhörigstöd Höst 2015 anhörigstöd Höst 2015 Stöd från vård- och omsorgsförvaltningen För dig som tar hand om en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Vad är anhörigstöd? Vårdar du en partner

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Psykisk ohälsa hos äldre, ett bortglömt kapitel - svar på skrivelse från vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp)

Psykisk ohälsa hos äldre, ett bortglömt kapitel - svar på skrivelse från vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp) Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-05-24 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Psykisk ohälsa hos äldre, ett

Läs mer

Fritidsverksamhet för äldre (FFÄ) - Samrådsmöte den 31 maj 2012

Fritidsverksamhet för äldre (FFÄ) - Samrådsmöte den 31 maj 2012 Fritidsverksamhet för äldre (FFÄ) - Samrådsmöte den 31 maj 2012 Närvarande: Desirée Björk kontaktpolitiker Alina Ericsson kontaktpolitiker Börje Bystedt representant för pensionärer på Stockbygården Margit

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Vem hjälper dem som hjälper?

Vem hjälper dem som hjälper? Vem hjälper dem som hjälper? Denna rapport är ett led i NSPH:s arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för anhöriga i våra medlemsorganisationer. Med anhörig avser vi personer inom familjen,

Läs mer

fokus på anhöriga nr 17 maj 2010

fokus på anhöriga nr 17 maj 2010 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 17 maj 2010 Anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning en resurs i behov av stöd Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående ska erbjudas

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL SVIKTBOENDET I MÖLNDAL Tänk om det fanns ett ställe dit man kunde söka innan man blir så pass sjuk att man blir tvungen att söka till psykakuten Kristina - En alternativ strategi för en utsatt grupp. BAKGRUND

Läs mer

Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 2 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Projektplan för Anhörigstöd i T-län

Projektplan för Anhörigstöd i T-län Örebro den 23 december 2005 Projektplan för Anhörigstöd i T-län Vidareutveckling av varaktiga stödformer till anhöriga och närstående 1. Bakgrund Socialdepartementet kommer att utbetala 24 850 000 kr per

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 8668 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att

Läs mer

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 Samverkan mellan kommuner och landsting för att nå anhöriga tidigt Det är viktigt att nå anhöriga tidigt. Här har landstingens hälso- och sjukvård en central

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Folkets Hus 2015-05-06 Ingegerd Nilsson Socionom Samordnare Mini Maria Hisingen Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Handledare i psykosocialt

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014 Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka Mars 2014 Enkätundersökningen låg uppe på Attentions hemsida november 2013 1182 föräldrar svarade 33 frågor Problemställningar Möjlighet

Läs mer