Regional utvecklingsplan för psykiatri. Rapport från arbetsgrupp VID ÖVERGÅNG MELLAN UNGDOM OCH VUXEN EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional utvecklingsplan för psykiatri. Rapport från arbetsgrupp VID ÖVERGÅNG MELLAN UNGDOM OCH VUXEN EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO"

Transkript

1 Regional utvecklingsplan för psykiatri UNGA VUXNA MINIM, - CONSEQUAT PRINCIPER COMMODO FÖR BEHANDLINGSKONTINUITET DUIS DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO VID ÖVERGÅNG MELLAN UNGDOM OCH VUXEN Rapport från arbetsgrupp

2

3 1 (9) Dnr HSS Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Stephan Ehlers UPPDRAG 1.1 Bakgrund 1.2 Problem 1.3 Mål 1.4 Målgrupper 2 ARBETSGÅNG OCH RESULTAT 3 SAMMANFATTNING AV DET LOKALA UTVECKLINGSARBE- TET FÖR UNGA VUXNA ÅR INOM VÄSTRA GÖTALANDS- REGIONEN 3.1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU Befintlig BUP, BNK och VUP-verksamhet för unga vuxna år inom SU Planerad BUP, BNK och VUP-verksamhet för unga vuxna år inom SU 3.2 Skaraborgs sjukhus, SkaS Unga vuxna med måttlig psykiatrisk problematik Unga vuxna med allvarlig psykiatrisk problematik 3.3 Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS Förslag till organisatorisk modell Personal och kompetensstruktur Regionala nätverk och kompetenscentrum 3.4 NU-sjukvården Samverkan VUP och BUP i NU-sjukvården kring unga vuxna 4 SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 4.1 Lokalt anpassad åldersväxling och ansvarsfördelning mellan BUP och VUP inom Västra Götalandsregionen 4.2 Regionala nätverk och regionala kliniska kompetenscentrum 4.3 Förslag till åtgärder Bilagor 1 Schematisk bild över BUP, VUP, PV och kommunal verksamhet 2 Lägesbeskrivning av befintlig och planerad vård för unga vuxna år inom SU Rapport och åtgärdsförslag för psykiatriskt arbete bland unga vuxna år, framtagen i samarbete mellan VUP och BUP, SkaS, Unga vuxna i Södra Älvsborg, Samarbete mellan Vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri i NUsjukvården kring åldersgruppen år Psykiatriskt ungdomsteam i NU-sjukvården, Rapport från ungdomsmottagningen Fyrbodal Uppdrag neuropsykiatri för unga vuxna i VG-regionen Uppdragshandling

4 Arbetsgrupp Stephan Ehlers, BUP, SU, gruppledare Håkan Andersson, VUP, SKAS Gunilla Johansson, Ungdomsmottagningen Fyrbodal, Trollhättan Peter Tallberg, BUP, NU Eva Blixt, VUP, NU Gunnar Gunnarsson, VUP, SÄS Björn Kadesjö, BNK, SU Mikael Ingsberg Projektadministratör 2 (9) Dnr HSS

5 3 (9) Dnr HSS UNGA VUXNA - PRINCIPER FÖR BEHANDLINGSKONTINUITET VID ÖVERGÅNG MELLAN UNGDOM OCH VUXEN Förkortningar som används i rapporten: ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder BNK Barnneuropsykiatriska kliniken BUP Barn- och Ungdomspsykiatri LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård OCD Obsessive Compulsive Disorder (Tvångssyndrom) PV Primärvården UM Ungdomsmottagning VC Vårdcentral VUP Vuxenpsykiatri 1. UPPDRAG 1.1 Bakgrund Såväl den Nationella handlingsplanen som Västra Götalandsregionens handlingsplan uppmärksammar särskilt patienter i gränslandet mellan BUP och VUP med betoning på vikten av ökad kontinuitet i vården. 1.2 Problem Kontinuitetsbrottet i vården leder ofta till problem när patienten vid 18 års ålder lämnar BUP och ansvaret övergår till VUP. Den nuvarande fixa åldersgränsen tillåter inte en övergång anpassad efter patientens psykiatriska problem och psykosociala situation. Det riskerar att överremittering sker under en period när patienten har dåliga förutsättningar att klara av ett skifte från en vårdgivare, med allt vad det innebär, till en annan med följden att den psykiska ohälsan förvärras. 1.3 Mål Målet är att inom regionen utveckla lokalt anpassade vårdkedjor, som sträcker sig över aktuella åldersgränser och berörda psykiatriska verksamheter, med syftet att förbättra kontinuiteten och kvaliteten i den psykiatriska vården för gruppen år. I uppdraget ingick att utifrån lokala förutsättningar pröva följande organisatoriska principer: Samordning av insatserna mellan BUP och VUP genom åldersväxling och ansvarsuppdelning mellan specialiteterna baserad på debutålder för patientgrupperna, som ingår i målgruppen Ansvarig specialitet ansvarar för utveckling av personal- och kompetensstruktur för utredning och behandling samt utveckling av lokalt vårdprogram och vårdkedjeplan

6 4 (9) Dnr HSS Patientgrupper Unga vuxna i åldersgruppen år med allvarliga kroniska eller återkommande psykiatriska problem inom följande områden: Psykoser Affektiva störningar Självskadande och/eller självmordsnära beteenden Ätstörningar Missbruk Neuropsykiatriska funktionshinder 2. ARBETSGÅNG OCH RESULTAT Arbetsgruppen har haft 6 möten. Utvecklingsarbetet har skett i nära samarbete och parallellt med de lokalt tillsatta grupper inom VGR som arbetar med unga vuxna genom att representanter för de lokala grupperna har ingått i arbetsgruppen. Gruppen började med att göra en inventering av befintlig verksamhet för målgruppen inom VGR och har därefter diskuterat lokal anpassning och verksamhetsutveckling utifrån uppdragets principer. Det framstod tidigt att patientunderlaget ger olika förutsättningarna för subspecialisering och utveckling av specialmottagningar. Inom SU finns större möjligheter att utveckla specialenheter för enskilda patientgrupper jämfört med inom SÄS, SKAS och NU som i högre grad måste utgå ifrån öppen- och slutenvård riktat mot hela målgruppen unga vuxna. Dessa skilda förutsättningar för subspecialisering tydliggjorde behovet av regionala kliniska kompetenscentrum och professionella nätverk för de verksamheter riktade mot uppdragets patientgrupper som finns i regionen. Under arbetets gång tydliggjordes BUPs och VUPs olika uppdrag. BUP är både en specialistresurs dit barn och ungdomar remitteras men även en basresurs dit den enskilde kan söka sig direkt och är därmed sin egen primärvård. VUP å andra sidan har ett entydigt uppdrag som psykiatrisk specialistresurs och remissinstans för primärvården. Även om arbetsgruppens fokus har legat på de unga vuxna som behöver antingen BUPs eller VUPs specialistresurser vill vi uppmärksamma behovet av förbättrad vård inom primärvården för gruppen unga vuxna med lindrig till måttlig problematik. Här avses gruppen ungdomar som har BUP- kontakt men som inte har så allvarliga besvär att han/hon är aktuell för VUP när kontakten med BUP avslutas vid 18 års ålder. Denna grupp unga vuxna behöver och ställer själva i ökande grad krav på lättillgänglig och kvalificerad psykoterapeutisk hjälp som är svår att tillgodose inom primärvården samtidigt som man beskrivs ha ett stort motstånd mot att bli remitterad till vuxenpsykiatrin. En vanlig kontaktorsak är ångest kombinerat med depressiva symtom och i förlängningen utveckling av själmordsbenägenhet. Ungdomsmottagningar utökade med bl.a. psykologer med god terapeutisk kompetens skulle bli ett viktigt komplement till vårdcentraler för de unga vuxna med lindrig till måttlig problematik som inte kräver vuxenpsykiatrins resurser efter 18 års ålder (se bilaga 7). Med bilden i bilaga 1 vill vi illustrera BUPs, VUPs, PVs uppdrag och avgränsning gentemot varandra mot bakgrund av kommunal verksamhet. Den streckade överlappningen mellan BUP och VUP symboliserar ansvarsfördelningen verksamheterna emellan för gruppen år. Symbolen UM åskådliggör att psykosocialt förstärkta ungdomsmott-

7 5 (9) Dnr HSS agningar inom PV skulle bli en viktig länk i vårdkedjan mellan BUP och VC och mellan VC och VUP för gruppen år med lindriga till måttliga psykiska besvär. 3. SAMMANFATTNING AV DET LOKALA UTVECKLINGSARBETET FÖR UNGA VUXNA INOM VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN (se också bilagor 2 till 7): 3.1 Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU Arbetsgrupper med representanter från BUP och VUP har utarbetat verksamhetsförslag för att öka kontinuiteten och subspecialiseringen i vården för unga vuxna. Utgångspunkten har varit att bygga vidare på den kompetens som finns inom respektive specialitet och att beskriva hur samarbetet mellan specialiteterna kan förbättras (se bilaga 2). Förslagen har under specialitetsansvarig Erik Brenners ledning förankrats på verksamhetschefsnivå och enighet råder om att utveckla vården enligt föreslagna riktlinjer Befintlig BUP, BNK* och VUP verksamhet för unga vuxna år inom SU SU BNK BNK BUP VUP VUP Mottagning Mottagning Mottagning/dagvård Mottagning/slutenvård: Psykosvård i Väst, SLÖP NO Psykiatrisk mottagning för döva och hörselskadade*** * Barnneuropsykiatriska kliniken ** Säkra finansiering *** Mottagningen började ta emot barn- och ungdomar 2001 Patientgrupp ADHD, alla åldrar** Autism, alla åldrar** Ätstörningar, till 25 år Schizofreni, från 16 år Döva och hörselskadade, alla åldrar Planerad BUP, BNK och VUP verksamhet för unga vuxna år inom SU SU VUP BUP BUP VUP VUP Slutenvård Slutenvård, 8 platser Mottagning/hemvård Slutenvård: Vårdenheten för omsorgspsykiatri BUP/VUP, samordning BUP/VUP, samordning Specialmottagning *Med personalförstärkning inom befintligt platsantal Patientgrupp Missbrukare, år Ätstörningar, år OCD, till 25 år (debut <18 år), Specifik OCDbehandling år Autism/svår utvecklingsstörning, från 16 år* Social fobi Bipolära syndrom Självskadande beteende och underliggande komplex psykiatrisk störning, år

8 6 (9) Dnr HSS Skaraborg sjukhus, SkaS En projektgrupp med personal från BUP och VUP har arbetat fram förslag för ökad tillgänglighet och förbättrade vård- och behandlingsformer för patienter i åldersgruppen år (se bilaga 3) Unga vuxna med måttlig psykiatrisk problematik: För bättre kontinuitet föreslås att personal från öppenvårdsmottagningar inom VUP och BUP arbetar i nära anslutning till ungdomsmottagningar, skolhälsovård och primärvård. Önskvärt är att denna personal delar sin tjänstgöring mellan modermottagningen och ungdomsmottagningen Unga vuxna med allvarlig psykiatrisk problematik: Man bör inte tillskapa en ny fristående ungdomspsykiatrisk organisation för denna grupp utan istället låta VUP respektive BUP i nära samarbete utveckla de olika specialområdena så att de omfattar hela åldersgruppen år. Vi föreslår således att man utgår från redan befintlig verksamhet med den förändringen att respektive verksamhet förskjuter åldersgränserna uppåt och nedåt. För närvarande finns för denna grupp: psykosmottagning, ätstörningsenhet, neuropsykiatrisk mottagning, behandlingshem för ungdomar, psykiatrisk öppenvårdsmottagning med resurser för svåra personlighetsstörningar och ungdomar med dubbeldiagnos, d.v.s. missbruk i kombination med annan allvarlig störning, samt slutenvårdsavdelning för ungdomar. VUP bör utveckla sin psykosbehandling till att omfatta ungdomar från 16 år. BUP bör utveckla sin neuropsykiatriska utredningsenhet till att omfatta vuxna till 25 år. Det är angeläget med en akutavdelning (integrerad sluten- och öppenvård) anpassad för ungdomar år. Storleken på denna bör vara 6-8 platser. Behandlingshemmen Pejas hus och Snäckan inom VUP som idag vänder sig till åldersgruppen år, bör sänka åldersgränsen till 16 år. Ett nattbemannat behandlingshem behövs inom BUP för åldersgruppen år. För akutpsykiatrisk verksamhet rekommenderar vi att VUPs nuvarande mobila team utsträcker sitt ansvar till att omfatta ungdomar fr.o.m. 16 år. När det gäller vårdbehovet för ungdomar med missbruk i kombination med psykisk störning (s.k. dubbeldiagnos) är behoven så stora och svårhanterbara att en särskild utredning bör tillsättas i samverkan mellan psykiatrin och representanter för kommunernas socialtjänst. S:ta Helenamottagningen (ätstörningsenheten) spänner redan idag över hela åldersgruppen och vi föreslår att denna enhet kvarstår oförändrad. 3.3 Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS En arbetsgrupp med representanter från VUP och BUP i SÄS bildades våren 2003 med syftet att hitta lokala lösningar för närmare på överremittering, behandlingsutbud och prioriteringsfrågor för unga vuxna (se bilaga 4).

9 7 (9) Dnr HSS Förslag till organisatorisk modell Psykoser. VUP ansvarar från 16 år. Affektiva störningar 18 år. VUP ansvarar från 16 år vid Bipolärt syndrom. Självskadande och/eller självmordsnära beteenden. VUP ansvarar från 18 år. Vid 16 år vid allvarlig komplex problematik. Ätstörningar BUP ansvarar upp till 25 år om debutålder har skett före 18 år. För nybesök ansvarar VUP från 18 år. Regionala slutenvårdsplatser på SU. Missbruk VUP ansvarar från 18 år dock 16 år vid komplicerade fall i samverkan med socialtjänsten. Regionala avgiftningsplatser på SU vid 16 år. Neuropsykiatriska funktionshinder. VUP ansvarar från 18 år. Inom gruppen neuropsykiatriska funktionshinder bör det tillföras både utrednings- och behandlingsresurser. Behandlingshem för utagerade ungdomar med personlighetsstörning behöver tillskapas Personal och kompetensstruktur Målgruppen unga vuxna ställer stora krav på personalen kompetens och flexibilitet. Det bör finnas ett rikt utbud av olika kompetenser för utredning och behandling. Teamet bör vara väl sammansatt med leg. psykologer/psykoterapeuter, specialistläkare, socionomer, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeuter Regionala nätverk och kompetenscentrum De kompetenscentrum som bör bildas inom regionen bör finnas representerade i alla delar av regionen. Fördelen med detta är att stödja och utveckla det lokala utvecklingsarbetet som förekommer och främja samverkan inom regionen. 3.4 NU-sjukvården Samverkan VUP och BUP i NU- sjukvården kring unga vuxna (se bilaga 5). Inom NU- sjukvården har VUP bildat ett psykiatriskt ungdomsteam för åldern med säte i Vänerborg för att underlätta skiftet från BUP till VUP i första hand för patienter med allvarliga psykiska besvär. Teamet arbetar inom hela NU- sjukvården (se bilaga 6). Lokala ungdomspsykiatriska mottagningar med något olika inriktning planeras i Uddevalla och Strömstad. Dessa mottagningar kommer att ha målgruppen 16-25, men inte ha samordningsuppgifter för NU-sjukvården. För neuropsykiatri finns team inrättade på BUP och VUP. Dessa kommer att arbeta inom de traditionella åldersgrupperna, men har nu inlett ett samarbete för att underlätta kontinuitet och överlämnande. BNK har här en naturlig roll som regionalt kompetenscentrum och samordnare av nätverk.

10 8 (9) Dnr HSS För autismspektrumstörningar föreslås en liknande organisation som för ADHD, Eventuellt möjlighet till regional slutenvård, från 16 års ålder. Unga missbrukare är f.n. en liten grupp på BUP. Avgiftning sker på Barn- och ungdomsmedicin med konsultationer från BUP. Ansvaret ligger kvar på BUP till 18 år. Däremot är samarbete viktigt. Schizofrenivård är en mycket begränsad del av BUPs verksamhet inom NUsjukvården och dessutom saknas LPT- vård inom BUP. Enligt avtal sköter VUP LPT- vård från 16 år. Förslaget är att BUP utreder och diagnostiserar schizofreni och att VUP sköter patienter från 16 års ålder. Inom NU-sjukvården vårdas patienter med OCD, social fobi och bipolära syndrom inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Psykiatriska Ungdomsteamet arbetar tillsammans med BUP och VUP med att överbrygga åldersgränsen så att denna inte blir ett hinder för patientens möjlighet till adekvat vård. Litiumpatienter inom BUP föreslås knytas till VUPs litiumdispensärer. 4. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 4.1 Lokalt anpassad åldersväxling och ansvarsfördelning mellan BUP och VUP inom Västra Götalandsregionen Tabellen sammanfattar arbetsgruppens förslag till lokalt anpassad åldersväxling och ansvarsfördelning mellan BUP och VUP. En bärande idé är tydlig ansvarsfördelning mellan specialiteterna medan åldersväxlingen varierar beroende den praxis som utvecklats lokalt. Patientgrupp NU SÄS SKAS SU Psykoser: VUP > 16 år VUP > 16 år VUP > 16 år VUP > 16 år schizofreni Affektiva BUP < 18 > VUP VUP > 16 år vid Bipolärt syndrom BUP < 18 > VUP VUP > 16 år vid Bipolärt syndrom VUP > 16 år BUP < 18 > VUP Självskadande BUP < 18 > VUP (VUP står för LPT-vård) VUP > 16 år vid allvarlig komplex problematik Ätstörningar VUP >18 år? BUP < 25 år om debut före 18 år BUP, Helenamott Ingen åldersgräns VUP > 16 år vid allvarlig komplex problematik? BUP < 25 år Slutenvård - regional resurs Neuropsykiatri BUP < 18 > VUP BUP < 18 > VUP BUP < 25 år BNK < 25 år, öppenvård VUP > 16 år, slutenvård vid svår utvecklingsstörning (regional resurs?) Missbruk VUP > 16 år vid allvarlig komplex problematik Samverkan VUP och SoS bör utredas Slutenvård Akutavd (SLÖP) år VUPs behandlingshem > 16 år Öppenvård VUP år, mobilt psykiatriskt öppenvårdsteam* * En resurs som inte tagit över någon annans ansvar VUPs mobila team > 16 år VUP > 16 år Regional resurs?

11 9 (9) Dnr HSS Regionala nätverk och regionala kliniska kompetenscentrum Av ovanstående tabell framgår att det finns önskemål om specialiserad regional vård för ätstörningar, neuropsykiatriska tillstånd och missbruk. Arbetsgruppen föreslår att de verksamheter riktade mot målgruppen som finns i regionen knyts ihop i professionella nätverk och att man inom nätverket i samverkan med berörda aktörer ger förslag på vilken enhet inom nätverket som kan utgöra kliniskt kompetenscentrum och remissinstans för övriga vårdenheter. Nätverket för ätstörningar Näver är ett exempel på ett initiativ i den riktningen. Arbetsgruppen finner det angeläget att utvecklingen av regionala nätverk påskyndas genom separata uppdrag liknande det om neuropsykiatriskt nätverk med BNK som regional resurs och kompetenscentrum (se bilaga 8). 4.3 Förslag till åtgärder Ökad kontinuitet och kvalitet i vården baserad på patientgruppernas behov genom: Lokalt anpassad ansvarsfördelning och åldersväxling mellan BUP och VUP Lokalt anpassad subspecialisering baserad på patientunderlag Regional vård för vissa patientgrupper Regionala professionella nätverk Regionala kliniska kompetenscentrum Psykosocialt förstärkta ungdomsmottagningar

12 Bilaga 1

13 (7) Bilaga 2 Dnr HSS Lägesbeskrivning av befintlig och planerad vård för unga vuxna år inom SU Under 2002 har arbetsgrupper med representanter från barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och vuxenpsykiatri (VUP) utarbetat förslag till verksamhetsplaner för de diagnosgrupper i målgruppen unga vuxna som bedöms behöva specialiserat omhändertagande för att öka kontinuiteten och kvaliteten i vården i övergångsfasen mellan ungdoms- och vuxenlivet. Utgångspunkten har varit att bygga vidare på den kompetens som finns inom respektive specialitet och att beskriva hur samarbetet mellan specialiteterna kan förbättras. En bärande idé i upplägget är organisatorisk tydlighet dvs antingen har VUP eller BUP ansvaret för vården och därmed ansvar för en optimal personal och kompetensstruktur för patientgruppen ifråga. Sammanfattning av arbetsgruppernas förslag Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD) ADHD debuterar under tidiga barnaår men innebär för många fortsatta betydelsefulla svårigheter i ungdomsåren och i unga vuxenår. I brist på neuropsykiatrisk kunskap inom vuxenpsykiatrin har BNK under åren även utrett unga vuxna och även tagit ansvar för uppföljningskontakter upp i vuxenåren. Sedan två år bedrivs ett speciellt vuxenprojekt inom BNK med avsikt att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionshinder hos vuxna. Det innebär att det inom BNK finns erfarenheter av dessa problemområden att ta till vara, vidareutveckla och sprida. I ungdomsåren innebär behandling allt mer att hjälpa individen att själv förstå sitt sätt att fungera, att lära sig tackla svåra situationer, att få hjälp med tillrättalägganden i skola och arbetsliv. Den kan också innebära medicinering kombinerat med andra behandlingsinsatser. Insatser inom socialtjänst och kriminalvård till ungdomar med sociala problem och som har ADHD behöver kombineras med kunskap om hur ADHD-symtomen förstärker problemen och kanske förhindrar framgångsrik behandling. Huvudmotivet för att skapa en enhet som specifikt riktar sig till denna ungdomsgrupp är bristen på kontinuitet i vården av unga med ADHD och den bristande kunskapen om ADHD inom många verksamheter som riktar sig till unga med problem. Schizofreni Tidig upptäckt och kontinuitet i vården är ett mycket viktigt samarbetsområde för BUP och vuxenpsykiatrin (VUP). Ansvaret för att diagnostisera misstänkta patienter med schizofreni mellan 16 till 18 år skall ligga på BUPs akutenhet enligt utrednings- och diagnosrutiner i Psykiatriska föreningens Kliniska riktlinjer för schizofreni. Gemensamma ställningstaganden till fortsatt handläggning och behandlingsansvar skall eftersträvas, med konsultation från VUP och gemensamma teamdiskussioner. Slöp-enhet PsykosVård i Väst Psykiatri Sahlgrenskas slöp-enhet PsykosVård i Väst (PVV) är basen i vuxenpsykiatrins ungdomsarbete i västra Göteborg. PVV har ansvaret att vara kunskapscentrum för arbetet med unga psykospatienter. Hit kommer också det praktiska arbetet att koncentreras. Enheten har dock p.g.a. sin hemlika miljö utan låsta dörrar svårighet att vårda svårt utagerande patienter. Är patienten i åldern år föreslår arbetsgruppen att vården normalt sker på PVV (eller inledningsvis på BUPs akutavdelning) men att möjligheten finns att slutenvården sker på vuxenpsykiatrins akutavdelning.

14 2 (7) Bilaga 2 Dnr HSS Psykosvård i Nordost Vuxenpsykiatrins bas kommer att utgöras av resurspersoner inom respektive psykosöppenvårdsteam kompletterat med personal inom aktuell vårdenhet då dygnetruntvård är aktuell. Unga patienter boende i Nordost kommer i största möjliga utsträckning att ha sina behandlingskontakter inom den nystartade enheten SLÖP NO, som rymmer såväl öppenvård som tillgång till vårdplatser. Modellen bygger på att patienten så långt det är möjligt ska mötas och ha sina behandlingsinsatser i närområdet, där personal kommer att inrikta del av sitt arbete mot unga patienter. På detta sätt bildas ett nätverk, öppenvårdspersonal och personal inom berörd dygnetruntvård, med särskild uppgift att vara en resursgrupp och kunskapsbank. Detta ger tillgång till det tvärprofessionella teamets samlade kompetens. Ätstörning BUPs Anorexi-Bulimimottagning startade 1994 för patienter upp till 25 års ålder. Mottagningsverksamheten kompletterades 2001 med en dagvårdsenhet för åldersgruppen år. Behovet av slutenvård är stort. I augusti vårdades 12 av Anorexi-Bulimienhetens patienter i åldrarna år vid olika slutenvårdsenheter inom psykiatrin i Göteborg och Mölndal samt vid behandlingshem för ätstörning enligt Riksvårdsavtalet (via EPV-sekretariatet) i Stockholm och Linköping. I genomsnitt vårdas patienter varje år från Anorexi-Bulimienheten i olika former av slutenvård. Drygt hälften är mellan år. Patienter med ätstörning har ofta ett vårdbehov som växlar mellan öppenvård-dagvårdslutenvård. En slutenvårdsavdelning bör därför samlokaliseras och integreras med den Anorexi-Bulimienhet som finns inom Barn- och Ungdomspsykiatrin, Drottning Silvias BUS, för effektivt utnyttjande av resurser i samverkan med andra vårdgivare. Närhet till somatisk vård bör också eftersträvas eftersom en del patienter i perioder är i behov av medicinsk slutenvård. Anorexi- och bulimivård kräver dessutom nära samarbete anhöriga. Viktiga inslag i vården är näringstillförsel, matträning, stöd och övervakning före och efter måltiden, vid behov sondmatning, samt social träning och hjälp med annan psykiatrisk problematik via såväl medicinering, psykoterapi, miljöterapi som sjukgymnastik. Det stora slutenvårdsbehovet gjorde att beställarna vände sig till BUP och VUP verksamheterna inom VGR för med begäran inför 2003 om kostnadskalkyler för slutenvård. BUPs Anorexi-Bulimimenhet inom SU har i samverkan med VUP gett en kostnadskalkyl för 8 slutenvårdsplatser med möjlighet till vård enligt LPT med möjlighet för övriga BUP och VUP verksamheterna inom VGR att utnyttja platserna. Missbrukare år Antalet missbrukare mellan år i behov av planerad avgiftning är relativt sett få, men växande i antal. Detta gäller såväl alkohol, s.k. partydroger och GHB samt inte minst heroinmissbruk som drar sig allt längre nedåt i åldrarna. Unga missbrukare har i dag i allt högre grad ett blandmissbruk. Intoxikationer, utan mer avancerad missbruksbild, sköts f.n. av barnmedicin i samarbete med BUP. Så bör det också hanteras fortsättningsvis. Huvudansvaret för vård av unga missbrukare och initiativ till avgiftning åvilar socialtjänsten. De akuta, såväl som långsiktiga psykiatriska insatserna faller på sjukvården. Den långsiktiga behandlingen av unga missbrukare, såväl öppen som institutionsvård, bör därför bedrivas inom socialtjänsten med stöd från BUP och vuxenpsykiatrin. Behov av sluten sjukhusvård bör däremot tillgodoses av sjukvården i nära samarbete med socialtjänsten. Missbrukare mellan år har många gemensamma behov vad gäller förhållningssätt och metodik. Om sjukvården skall kunna ta ett samlat ansvar för denna grupp, bör huvudansvaret för dem som är mellan år överföras från BUP till VUPs

15 3 (7) Bilaga 2 Dnr HSS Beroende/missbruksvård. Detta förutsätter dock att BUP kvarstår med konsultativa barnoch ungdomspsykiatriska insatser för gruppen. Om ett samlat verksamhetsområde för Beroende/missbruk genomförs, bör huvudansvaret för sjukvårdens insatser för unga missbrukare ligga på detta. För personer över 18 år har vuxenpsykiatrin avgiftningsavdelningar, varav Avd 83, PS, vänder sig särskilt till narkotikamissbrukare, främst heroinister. Att blanda unga missbrukare med äldre avancerade missbrukare är dock synnerligen olämpligt. Dels för att man skapar kontakter med och påverkas av de äldre missbrukarna, dels för att metodiken i arbetssättet bör vara annorlunda. Därför föreslås att man inom vuxenpsykiatrin tillskapar en slutenvårdsenhet, i nära samverkan med BUP och Socialtjänst. Denna skall ingå i vårdkedja med existerande öppenvård för unga missbrukare, ungdomsmottagningar, socialtjänstens ungdomsgrupper samt ungdomsinstitutioner. Enheten skall omfatta 5-6 vårdplatser och skall kunna stå för avgiftning, utredning, motivationsarbete och behandling. Verksamheten skall arbeta integrerat med socialtjänst och ha möjlighet till familje- och nätverksarbete. Autismspektrumstörning Den Barnneuropsykiatriska. enheten (BNK) vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus tillhandahåller specialiserad och högspecialiserad verksamhet för utredning, behandlingsplanering och behandling vid autismspektrumstörningar för VG-regionen och, i viss omfattning, på riksnivå. Vårdenheten för omsorgspsykiatri, (SU/Mölndal) är en specialenhet med 6 vårdplatser för vuxna med måttlig till grav utvecklingsstörning och psykiatriska symtom: Här har patienter efter noggranna förberedelser, inklusive hembesök, kunnat tas in för en period av 4-8 veckor. Utredning och behandling vid avdelningen kan beskrivas under tre rubriker: psykiatrisk-neuromedicinsk, neuropsykologisk och omvårdnadsmässig-social. Avdelningen är speciellt utformad för detta ändamål och har specialkunnig personal. Man kan beskriva denna omsorgspsykiatriska verksamhet som del i en vårdkedja. Öppenvård Den grupp unga vuxna som är i behov av uppföljning från BNKs sida uppskattas till i storleksordningen 50 personer med autistiskt syndrom och minst 250 personer med autismliknande tillstånd inklusive Aspergers syndrom. De flesta behöver bara ett årligt besök. Erfarenhetsmässigt kommer ett betydande antal att vara i behov av mer omfattande insatser. Behovet av läkarbesök kan därför uppskattas till mellan 400 och 450 besök per år. De flesta av dessa sker i mottagningsverksamhet vid BNK men i vissa fall finns behov av att förlägga besök i annan lokal/miljö. Till detta kommer behov av läkarmedverkan vid konferenser av olika slag vid i storleksordningen 50 tillfällen. Här skall påpekas att läkarbesök i en sådan verksamhet praktiskt taget aldrig kan vara kortare än I timme. Behovet av besök i sjukvårdande behandling uppskattas till 800. Drygt hälften gäller besök hos psykolog medan resterande fördelar sig ungefärligen jämnt på sjuksköterska, specialpedagog och kurator. I föreberedelserna för inrättande av ett team enligt ovan ingår att ett detaljerat vårdprogram för denna grupp patienter och deras uppföljning utarbetas. Grunderna för ett sådant vårdprogram finns redan i erfarenheterna vid kliniken från tidigare och inom Vuxenprojektet. Det finns också betydande erfarenheter av forsknings- och utvecklingsarbete liksom undervisning och kunskapsspridning. Vid BNK bör inrättas ett särskilt team för uppföljning av personer mellan 16 och 25 års ålder med autismspektrumstörning. Slutenvård Erfarenheten visar att ett begränsat antal personer med kombinationen autism och måttlig till grav utvecklingsstörning kan utveckla så svåra och speciella psykiska symtom och beteendeavvikelser att de har behov av längre eller kortare tids specialiserad psykiatrisk sjukhusvård. Alltsedan institutioner och specialsjukhus för personer med

16 4 (7) Bilaga 2 Dnr HSS utvecklingstörning avvecklats har denna grupp patienter varit hänvisade till vård på akutavdelning inom vuxenpsykiatrin. Följderna av detta har ibland varit katastrofala. Många vuxna med förståndshandikapp och autism får de basala medicinska insatserna inom primärvården. Vid behov remitteras patienten till allmänpsykiatrin i öppen eller sluten vård. Vårdenheten för omsorgspsykiatri tillhandahåller högspecialiserad vård för en liten andel av den aktuella personkretsen. För barn och ungdomar som drabbas av motsvarande allvarliga symtom finns inte några resurser för sjukhusvård. Inom BUPs slutenvård saknas i stort kunskaper om denna patientkategori. Akutavdelningen vid BUP är heller inte lokalmässigt anpassad för sådana vårdinsatser. Det år svårt att uppskatta hur stort antal patienter i åldrar år som kan bli aktuella för denna vårdform. Vi tror att det kan röra sig om mellan 10 och 20 vårdtillfällen. per år. Vården skall klaras inom befintligt platsantal. Vårdenheten för omsorgspsykiatri bör ges en personalmässig förstärkning så att ungdomar med måttlig till grav utvecklingsstörning och autism som utvecklar allvarliga neuropsykiatriska komplikationer vid behov kan erbjudas planerad sluten vård från 16 års ålder. Rutiner för remittering till Vårdenheten för omsorgspsykiatri ses över i syfte att ytterligare definiera målgrupperna och förbättra möjligheterna att planera vården. Häri innefattas en översyn i ett vidare perspektiv av samarbetet mellan BNK och Vuxenpsykiatrin, särskilt Vårdenheten för omsorgspsykiatri, när det gäller ungdomar och vuxna med svår utvecklingsstörning och autism. Döva och hörselskadade med psykiatriska problem Vuxenpsykiatriska mottagningen för Döva och hörselskadade med psykiatriska problem blev en permanent mottagning Mottagningen har hela Västra Götaland som upptagningsområde. I Göteborg går 130 elever på den kommunala grundskolan för döva och hörselskadade. I Vänersborg ligger den statliga grundskolan och där går cirka 75 elever. Inom upptagningsområdet finns två specialskolor för döva och gravt hörselskadade i åldersgruppen 7-16 år (döva elever går 10 år i grundskolan). Det finns gymnasieklasser på Katrinelundsgymnasiet för hörselskadade, där går 22 elever. Inom några år kommer det att etableras ett gymnasium för döva och gravt hörselskadade här i Göteborg, varför det kommer att ske en ökning med ungdomar i årsåldern. Mottagningen började ta emot barn och ungdomar 2001, i dagsläget har vi tagit emot 18 barn och ungdomar i åldern 0-25 år, varav 6 är mellan 16 och 25 år. Skall vi kunna erbjuda våra tjänster till gruppen år är det nödvändigt med utökning av kuratorstjänsten, samt utöka psykolog och psykiatriker tiden När det gäller lokalfrågan för den barnpsykiatriska mottagningen och var den bör placeras, borde det vara naturligt att den ligger tillsammans med andra barnmottagningar. Vår patientgrupp har många gånger flera handikapp, varför ett samarbete mellan olika specialiteter är nödvändigt. Bipolärt syndrom Specialiserad verksamhet för patienter med bipolärt syndrom saknas såväl inom BUP som VUP. Speciella mottagningsrutiner har ofta tillskapats för målgruppen, såväl för uppföljning av insatt farmakologisk behandling, som tillämpandet av strukturerade psykoedukativa behandlingsinsatser till patienter och anhöriga, individuellt och i grupp. Samarbete med intresseföreningar finns även utvecklade på flera håll. Emellertid sker denna subspecialiserade verksamhet inom VUPs öppenvård. Ansvarsfördelningen för patienter i åldersgruppen år med bipolärt syndrom föreslås ej ändras från den nuvarande ordningen. Detta innebär att BUP behåller ansvaret till 18 år. Slutenvårdsbehovet bör täckas genom att ungdomen kan beredas vård inom lämpliga lokaler och där bistås av kompetent utbildad personal med erfarenhet av att bistå ungdomar. Ytterligare en aspekt utgör det olämpliga i att blanda ungdomar med vuxna patienter.

17 5 (7) Bilaga 2 Dnr HSS Vuxenpsykiatrisk konsult föreslås bistå med utrednings- och behandlingsförslag där behov föreligger. Förberedelser inför överförandet av en ungdom från BUP till respektive vuxenpsykiatrisk klinik görs i tidigt skede. Ungdom med diagnosen bipolärt syndrom som bedöms vara i behov av underhållsmedicinering fortsatt stöd och uppföljning aktualiseras vid vuxenpsykiatrin med god marginal före 18 års ålder. Tvångssyndrom (Obsessive-Compulsive Disorder/OCD) OCD har sin högsta incidens i tidiga tonår då knappt 0.75% utvecklar symtom. Hos vuxna har ca 2-3% symtom varav drygt hälften insjuknat i barn- & ungdomsåren. Inom barn- & ungdomspsykiatrin i Göteborg finns en särskild OCD-mottagning, som arbetar med ett hembaserat vårdprogram med Kognitiv Beteendeterapi (KBT) som grund och med läkemedelsbehandling (när så erfordras) som komplement. Vårdprogrammet som fungerar mycket väl kan lätt anpassas till hela åldersspannet år. Med beaktande av ovanstående ter det sig rimligt att barn- ungdomspsykiatrin tar ansvar för OCD patienter i åldrarna eftersom en betydande andel av dessa redan har kontakt med barnpsykiatrin och då där finns en utbyggd behandlingsmodell. Vad gäller vuxna med OCD som debuterat i åldrarna är detta en förhållandevis stor grupp (uppskattad prevalens 2-3%), med ett samsjuklighetsmönster som delvis skiljer sig från yngre patienter och med problem inom arbetslivet som kräver andra kunskaper än de som finns inom barn- & ungdomspsykiatrin. Dessutom finns inom vuxenpsykiatrin en begränsad kunskap om och erfarenhet av exponeringsbehandling varför det är av vikt att även beakta behovet av kunskapsöverföring från OCD/ångest mottagningen till vuxenpsykiatrin. För vuxna med OCD med debut i åldrarna föreslår vi därför: (1) patienterna skall ha förankring i den distriktsbaserade vuxenpsykiatrin som sänder remiss till OCD/ångest mott; (2) att OCD mott:s insats skall vara inriktad på en avgränsad diagnostik och behandling av OCD symtomen under en begränsad tid (sammanlagt 15 sessioner); (3) att då samsjuklighet som kräver vuxenpsykiatriska kunskaper och resurser (ex missbruk, affektiv sjukdom etc.) föreligger skall behandlingen för denna ligga kvar i vuxenpsykiatrin vare sig denna behandling kräver öppenvård eller slutenvård, varvid hög prioritet skall ges insatsen; (4) att OCD/ångest mottagningen skall även lägga vikt vid pedagogiska insatser mot patienten och mot patientens handläggare i den distriktsbaserade vuxenpsykiatrin vid återremittering för ev. fortsatt behov av psykiatrisk vård; (5) att forskning och kvalitetssäkring av allt arbete skall ingå. Varje vuxenpsykiatrisk distriktsmottagning skall utse person som är ansvarig för kontakt med OCD/ångest mottagningen för att underlätta kommunikation och patientöverföring. Social fobi Social fobi är ett tillstånd som nästan alltid debuterar i tidiga år och ofta blir tydligt under adolescensen. Allmänt accepterat är att cirka fyrtio procent ses redan innan tio års ålder och omkring nittiofem procent före tjugo års ålder. Samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd är hög vid social fobi. Ofta förekommande är depressivitet och andra ångestsyndrom som panikångest och generaliserad ångest. Symtomlindring med alkohol medför inte sällan utveckling av ett alkoholberoende. De sekundära tillstånden är oftast det som orsakar patientens kontakt med sjukvården. Symtomatologin och åtföljande funktionsnedsättningar i synnerhet hos barn och ungdomar i skolpliktig ålder leder ofta till en kontakt med BUP. Det är också här kompetens för behandling har utvecklats.

18 6 (7) Bilaga 2 Dnr HSS Inom den vuxenpsykiatriska verksamheten i Göteborg finns inget specifikt behandlingscentrum för social fobi utan sköts mer eller mindre systematiskt på de enskilda psykiatriska öppenvårdsmottagningarna. Det är, som tidigare påpekats, dock ovanligt att den primära kontakten med vuxenpsykiatrin är initierad av ett primärsökande för tillståndet utan återfinns som primär orsak till de samsjukliga tillstånden i första hand depression eller alkoholberoende. Individer med diagnostiserad social fobi som är funktionshindrande och uppfyllande kriterierna ICD-10 eller DSM-IV förslås även fortsättningsvis behandlas upp till arton års ålder inom barnpsykiatriska verksamhetsområdet. Efter arton års ålder fortsätter behandlingen inom den vuxenpsykiatriska öppenvården. Pågår en aktiv gruppbehandling inom BUP fortsätter dock denna även efter arton års ålder. Inom VUP bedöms det inte behövas en specialenhet för behandling av social fobi. Istället bör varje psykiatrisk öppenvårdsenhet i allmänpsykiatri skapa behövlig kompetens. Remittering från BUP ska göras i god tid. För att underlätta överremittering föreslås också att en kontaktperson vid varje allmänpsykiatrisk enhet utses för samarbete med verksamheten vid BUP. Kontaktpersonen ska också erbjudas utbildning i metodiken som bedrivs vid specialenheten på BUP. Direktkontakten mellan denna kontaktman och kontaktman vid BUP utgör en väsentlig del i att underlätta överremittering och en garant för fortsatt adekvat behandling. VUP har rehabiliteringsansvaret för de patienter över 18 års, som fortfarande är knutna till specialenheten vid BUP. Självskadande beteende och underliggande komplex psykiatrisk störning Det finns en stor grupp unga med denna typ av beteende, graden av bakomliggande störning kan vara svår att bedöma. I gruppen unga vuxna med djupgående psykiatrisk problematik och behov av specialinsatser är en uppskattning inom SU/vuxenpsykiatri ca 100 nya remisser/år fördelat enl. nedan: Mölndal: 20 remisser/år Östra: remisser/år (till PBV) PS: remisser/år Därtill kommer inom BUP ca 25 nya pat/år. Psykiatri Sahlgrenska har kartlagt de personer som gjort självmordsförsök. I åldersgruppen år hade 27 personer gjort självmordsförsök, vilket motsvarar cirka 30 % av alla självmordsförsök i den totala undersökningsgruppen (92 personer). Man fann att 14 (52 %) personer fyllde kriterier för någon form av personlighetsstörning, varav 12 fyllde kriterierna för borderline personlighetsstörning. Arbetsgruppens uppfattning är att specialmottagningar/enheter behövs. För detta talar gruppens storlek, störningens komplexitet samt svårigheter i ordinarie psykiatrisk organisation att etablera behandlingskontakter, behålla dem och bedriva framgångsrik vård/behandling. Fördelarna med övergripande enhet för åldern (15) år skulle bli flera i denna patientgrupp som bl.a. karaktäriseras av stora svårigheter med anknytning och kontinuitet i en turbulent och svängig tonårstid Med en specialenhet skulle behovet av slutenvård minska (på samma sätt som behovet av slutenvård minskat för borderlinepatienter knutna till PBV). Dock skulle enheten behöva tillgång till alternativt innefatta viss slutenvård/dygnet-runtvård. Kanske behövs två typer av sådana platser, dels "sviktplatser" med låg personalbemanning, låg omvårdnadsnivå (bl.a. för att motverka regression) dels i vissa fall slutenvårdsplatser med möjlighet till LPT-vård. Om patienten behöver fortsatt vuxenpsykiatrisk kontakt sker remitteringen i ett lugnare skede efter 25 år.

19 7 (7) Bilaga 2 Dnr HSS Enhetens uppdrag skulle kunna innefatta såväl diagnostik och behandling som utbildning, forskning och utveckling av behandlingsmetoder. Vårdprogram bör utformas och utvecklas i den personalgrupp som skall arbeta på enheten/enheterna. Som utgångspunkt föreslås det vårdprogram för borderline personlighetsstörning som utarbetades En möjlig svårighet för denna typ av enhet kan bli hur man skall ingå i befintliga organisationer och att mängden samarbetspartner kan bli mycket stor. Arbetsgruppernas förslag till samarbete och ansvarsfördelning mellan BUP och VUP inom SU för patienter år, baserat på patientgrupp, debutålder och förlopp sammanfattade i följande tabell: I denna patientgrupp är det extra viktigt med korta effektiva remitteringsvägar och korta väntetider En remitteringsväg blir naturligt via BUP alternativt vuxenpsyk, om möjligt muntliga överföringsdiskussioner vid team. Spännande vore att utveckla ett snabbt omhändertagande av patienter som skadat sig och sökt/är inlagda inom somatiken t.ex. IVA, MAVA, medicin och kirurgi. Eventuellt bör kontakter då förmedlas av VUP/BUPkonsult. Patientgrupp BUP/BNK VUP ADHD Mottagning: BNK, till 25 år Autismspektrumstörningar Mottagning: BNK, till 25 år Slutenvård: Vårdenheten för omsorgspsykiatri, autism/svår utvecklingsstörning, från 16 år* Unga missbrukare Konsultativa insatser Slutenvård, 6 platser, år Ätstörningar Slutenvård, 8 platser, till 25 år Schizofreni Utredning/diagnos Mottagning/slutenvård: Psykosvård i Väst, Psykosvård NO, från 16 år** OCD Mottagning/hemvård: till 25 år Mottagning, från 18 år (debut <18 år), specifik OCDbehandling år Social fobi Mottagning, till 18 år Mottagning, från 18 år Bipolära syndrom Mottagning/slutenvård, till 18 år Mottagning/slutenvård, från 18 år Självskadande beteende och underliggande komplex psykiatrisk störning Döva/hörselskadade med psykiatriska problem Specialenhet, öppen/slutenvård, år Psykiatrisk mottagning för döva och hörselskadade, alla åldrar *Med personalförstärkning inom befintligt platsantal **Medel beviljade 2002 för två SLÖP-enheter inom psykiatri Sahlgrenska respektive psykiatri Östra med behandlingsansvar för patienter med schizofreni från 16 års ålder *** Mottagningen började ta emot barn- och ungdomar 2001

20 1 (7) Bilaga 3 HSS Bakgrund och uppdrag Nationella handlingsplanen tar fasta på att åldersgruppen år har speciella behov som idag inte tillgodoses av den nuvarande psykiatriska organisationen i Sverige. Den visar bl a på bristande tillgänglighet, kontinuitetsbrott mellan BUP ( barn- och ungdomspsykiatri ) och VUP ( vuxenpsykiatri ) samt bristande samordning mellan de resurser som idag arbetar med ungdomars psykiatriska problem. Den Nationella handlingsplanen är omarbetad till en lokal handlingsplan för Skaraborg. Denna har i sin tur legat till grund för divisionsledningens uppdrag till arbetsgruppen. Av uppdragshandlingen framgår att arbetsgruppen i samverkan mellan BUP och VUP skall utarbeta en plan för ökad tillgänglighet och förbättrade vård- och behandlingsformer för patienter i åldersgruppen år (i föreliggande rapport omnämnda som ungdomar eller unga vuxna ). Utifrån detta önskar man ett underlag för beslut om resursförstärkning. Metod Projektgruppen har utgjorts av personal från Barn- och ungdomspsykiatrin och Vuxenpsykiatrin i Skaraborg. Gruppen har träffats vid elva tillfällen maj-december Deltagare: VUP Karin Lidbaum Ingela Bergqvist Arne Fredén Håkan Andersson Psykolog, Skövde, öppenvård. Samordnare för gruppen Socionom, Lidköping, öppenvård Psykiatrisjuksköterska, Falköping, behandlingshemmet Pejas hus Överläkare BUP Christina Hult Kerstin Jaeckel Mildred Oudin Socionom, Skövde, slutenvård Socionom, Falköping, öppenvård Överläkare Arbetet har bestått av följande moment: Gruppdiskussioner Det har varit stimulerande och inspirerande diskussioner, där vi på ett konstruktivt sätt har använt samlade erfarenheter från psykiatri i olika former. Synpunkter och information har även inhämtats från övrig personal i respektive verksamhet. Psykolog Anders Wellsmo har bjudits in för att presentera ungdomsrådgivningen Humlan i Göteborg. Bengt Eriksson, FoU-samordnare på Kommunförbundet, har medverkat vid ett 1

21 2 (7) Bilaga 3 HSS tillfälle med syftet att diskutera samverkan kring den aktuella åldersgruppen. Jan Dahlgren, psykolog, som var en av representanterna i Referensgruppen för ungdomar i Lidköping (ett tvåårigt samverkansprojekt mellan BUP och VUP) har delat med sig av erfarenheterna från projektet. Erfarenheter har förmedlats från barn- och vuxenpsykiatrins gemensamma höstmöte i Lund år 2002 med temat åringar. Vi har även haft informationsutbyte med den grupp på regionnivå som arbetar övergripande med målgrupp. Som diskussionsunderlag har statistik över antal personer och olika diagnosgrupper i åldern år i Skaraborg, tagits fram. Vi har inhämtat information om pågående samarbetsprojekt i andra delar av VG-regionen (se bilagor). Studiebesök och intervjuer Vi har besökt elevhälsovården på fyra gymnasier i tre kommuner, ungdomsmottagningar 1 i: Falköping, Skövde och Lidköping, socialtjänsten i Skövde och Lidköping, alkohol- och narkotikaenhet (ANE) i Falköping, S:ta Helena mottagningen i Skövde (ätstörningsenhet för alla åldrar i BUPs regi). Telefonintervjuer har genomförts med Fenix samtalsmottagning i Halmstad och samtalsmottagningen för ungdomar i Varberg (SAMU) (se bilagor). Resultat Vid kartläggningen av våra egna och närliggande verksamheter framkom följande punkter: Representanter från elevhälsovård, socialtjänsten och ungdomsmottagningarna upplever sig ofta alltför ensamma med otillräcklig kompetens att handlägga sina klienters psykiska problem. Ungdomsmottagningarnas belastning tycks vara stor och man hinner sällan med det förebyggande arbetet. Vi har mött tankegångar kring behandlingsarbete med ungdomar som mer tar fasta på ungdomstidens särskilda problemområden än att fokusera på psykiatrins traditionella indelning i diagnoser. Gymnasieskolan lyfter särskilt fram den psykiska ohälsan hos många elever på IVprogrammet. Eleverna där är ofta mycket svårmotiverade till kontakter med psykiatrin. Kuratorer inom gymnasieskolan pekar på skolornas bristande resurser och möjligheter att göra utredningar och på så vis bättre förstå elevernas problem. Socialtjänsten poängterar den ofta allvarliga psykiatriska problematiken hos missbrukande ungdomar. Man efterlyser mer vilja från sjukvårdens sida att ta gemensamt ansvar. 1 Ungdomsmottagningarna har en lång tradition att ta hand om ungdomars sex- och samlevnadsproblem och en stor del av verksamheten är preventivmedelsrådgivning. Man tar även emot ungdomar med psykosociala problem. 2

22 3 (7) Bilaga 3 HSS Inom socialtjänsten har man företrädelsevis kontakt med pojkar. En stor del av dem bedöms ha allvarliga psykiska problem. Inom psykiatrin är däremot inte unga pojkar representerade i någon stor utsträckning. Socialtjänsten ser att psykiatrin ej tar ansvar för barn till psykiskt sjuka och föräldrar med missbruk, trots att det förekommer betydande psykiatriska problem hos barnet. Många ungdomar beskrivs ha ett stort motstånd mot remittering till vuxenpsykiatrin, då man inte vill definiera sig som psykiskt sjuk. I praktiken innebär detta att många unga människor med svåra psykiska problem stannar kvar på basnivån 2 vad gäller omhändertagande. Det är svårigheter för angränsande verksamheter att förstå gränsdragningen mellan primärvården och psykiatrin. Lidköpings samarbete mellan ungdomsarbetare gav uppslag till förändringar och pekade på problem. Man poängterade vikten av personkännedom för att underlätta samarbetet. Det upplevdes som förvirrande med skiftande åldersgränser inom olika verksamheter. Vårdgrannarna upplever psykiatrin som otillgänglig och svår att rådgöra med, vilket både gäller hur patientkontakterna sköts och hur man som yrkesperson blir bemött. Samarbetet är ofta baserat på personlig kännedom och beroende av informella kontaktnät. När sådant finns är det positivt. Basnivåns personalresurser består främst av yrkeskategorierna: socionom, sjuksköterska, barnmorska och allmänläkare (primärvården). Inställningen är att BUP är lättare ta kontakt med och det är främst dit man vänder sig om man behöver överremmitera. Man nämner problemet med väntetider inom BUP. Uppfattningen är att det är långa väntetider och medicininriktat inom VUP. Socialtjänsten har få kontakter med VUP eftersom de anser att de äldre ungdomarnas problem har en betydande, social tyngd som gör att det inte är möjligt att motivera till psykiatrisk kontakt. Vi har sett behov av behandlingshemsplatser för yngre ungdomar. Befintliga behandlingshem på vuxensidan för låg omhändertagandenivå för att kunna behandla minderåriga (exempelvis avsaknad av nattpersonal). Ungdomar uttrycker rädsla inför slutenvårdsbehandling i inom vuxenpsykiatrin. Det tycks finnas dålig kunskap om psykiatrins organisation och arbetssätt. På liknande sätt är okunskapen om andra verksamheter utbredd inom psykiatrin. Samarbetet mellan BUP och VUP inom divisionen är i dagsläget näst intill obefintligt. Undantaget är Flyktingpsykiatriska teamet där man idag arbetar gränsöverskridande BUP-VUP med t.ex remissgenomgångar i norra delen av Skaraborg. På flera andra håll i 2 Med basnivå menas verksamheter som tar hand om ungdomar och unga vuxna med lättare psykosocial problematik, tex skolhälsovård och ungdomsmottagningar. 3

23 4 (7) Bilaga 3 HSS landet finns välfungerande verksamheter för åldersgruppen år. De sker i samverkan mellan BUP och VUP. Diskussion Vad de unga i årsåldern egentligen tycker och tänker om kontakten eller tillgängligheten till våra eller andra verksamheter för unga kan vi bara ana oss till; vi tar endast hänsyn till de synpunkter vi fått i andra hand av de som träffar de unga. De verksamheter vi besökt arbetar alla med ungdomar och deras problem på skilda sätt. I sitt arbete möter de ungdomar med tung psykiatrisk problematik. Det görs ett gott arbete av engagerad personal för ungdomar ute i kommunerna och inom psykiatrin, men det går även att peka på vissa brister. Samarbete med vårdgrannar och inom organistionen Vi kan konstatera att samarbete runt åringarna finns, men är personbundet. Nackdelen med detta kontaktsätt är att det står och faller med enstaka personers engagemang. Samtidigt är fördelen att det är förankrat i genuint intresse. För att orka med personligt engagemang och ge samarbetet mer stabilitet bör även samarbete vara sanktionerat från ledningshåll och delvis vara formaliserat. I kölvattnet av vår projektgrupps träffar har nytt samarbete mellan BUP och VUP inletts. Detta visar på vikten av kontaktytor. Samarbetet mellan psykiatri och vårdgrannar måste utvecklas. Detta är en absolut förutsättning för att förbättra tillgänglighet och behandling för årsgruppen inom psykiatrin. För att få till stånd ett sådant samarbete behöver idéerna förankras på ett sådant sätt att alla berörda kan se vinsterna. Även ekonomiskt bistånd är nödvändigt. Samarbetet mellan BUP och VUP sinsemellan är i dagsläget näst intill obefintligt. En utveckling och förbättring är absolut nödvändig både vad gäller sluten - och öppenvård. Ett exempel på hur viktigt det är att idéer är förankrade på alla nivåer är Referensgruppen för ungdomar i Lidköping. Där arbetade man fram kontaktytor och förslag på förbättringar som inte följts upp. Erfarenheter från det arbetet finns med i vår rapport. Vid vår kartläggning av basnivån fann vi att vissa yrkeskategorier ej är representerade där. Detta gör det svårare att få fatt på alla perspektiv av ungdomars problem. Utifrån ungdomens bästa vore det en vinst om man öppnar kanalerna in till psykatrin, så att till exempel arbetsterapeut-, psykiater- och psykologbedömningar på ett enkelt sätt kan komma till stånd när behov finns. Man bör även peka på bristerna och bygga ut dessa resurser på basnivån, för att undvika att psykiatrins resurser blockeras. Åldersgränserna inom psykiatrin Åldersgränsen inom psykiatrin får följder för hur vårdgrannar resonerar kring remittering. Ett stort bekymmer är svårigheterna med den absoluta åldersgränsen 18 år inom psykiatrin, en gräns som inte finns i andra verksamheter. Åldersgränsen påverkar de ungas och vårdgrannarnas resonemang kring att ta kontakt med psykiatrin. En remittering till BUP upplevs ofta som meningslös i gränsåldern, samtidigt som VUP inte ses som något alternativ för en ung människa. Psykatrin behöver därför tydliggöra sina arbetsformer inför övriga ungdomsarbetare. På andra håll har man löst frågan om åldersgränser på det sättet att man erbjuder samtalsbehandling riktad till ungdomar på särskilda mottagningar. Dessa drivs på 4

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare

har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare Christopher Gillberg: Vart tionde barn har utvecklingspsykiatriska syndrom Minst tio procent av alla barn kan behöva stöd på grund av funktionsnedsättningar. Professor Gillberg beskriver en folkhälsoutmaning

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsområde: Psykiatripartners Resurs AB blev under våren 2013 ett fristående företag som ägs av ledningen för verksamheterna. Psykiatripartners

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Mobil Närvård Skaraborg

Mobil Närvård Skaraborg Välkomna Mobil Närvård Skaraborg Bakgrund 96.000 invånare 6 kommuner 10 vårdcentraler varav 4 privata Skaraborgs sjukhus Lidköping Startskottet för Närvård västra Skaraborg år 2001 Ledningsgruppen träffas

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA PSYKISK OHÄLSA 2007-2010. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA PSYKISK OHÄLSA 2007-2010. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad Dnr: HSN1 84-2006 Dnr: HSN2 84-2006 Dnr: HSN3 120-2006 LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA PSYKISK OHÄLSA 2007-2010 Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad Fastställd av hälso-

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Handlingsplan för missbruksvården

Handlingsplan för missbruksvården Datum 2011-11-15 Handlingsplan för missbruksvården Förebyggande och främjande verksamhet För missbruksvården i Piteå kommun ansvarar Alkohol och narkotikagruppen och Alkoholrådgivningen, vilket i fortsättningen

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Vägledarprojektet 2007-10-15 Projektledare Annika Tynan O Mahony Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av projektet

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningsanvisningar RSK 398-2010 Tillämpningsanvisningar Valfrihet i vården 2013 Inledning Tillämpningsanvisningarna ska utgöra ett stöd angående frågor kring patientens rätt till valfrihet i vården. De som informerar patienten

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .se IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kristofer Vernmark, psykolog kristofer.vernmark@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se Vi hjälper verksamheter i hälso- och

Läs mer

Minnesanteckningar Genomförandegrupp Kvalitetsstjärnan 31/1 03, Göteborg, Lillhagsparken

Minnesanteckningar Genomförandegrupp Kvalitetsstjärnan 31/1 03, Göteborg, Lillhagsparken 1(5) Minnesanteckningar Genomförandegrupp Kvalitetsstjärnan 31/1 03, Göteborg, Lillhagsparken 1. Lägesrapport Psykiatri Östra Kvalitetsstjärnan har tidigare använts i en mindre omfattning inom psykossektionen.

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. Plats för egna anteckningar

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården (S 2008:04).

Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården (S 2008:04). Stockholm 2010-03-16 Missbruksutredningen (S 2008:4) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården (S 2008:04).

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa

Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Utvecklingsråd personer med psykisk ohälsa Tid:, 8.30 10.20 Plats: Blår rummet, Solhem, Primärvårdskansliet, plan 8 Närvarande: Bertil Martinsson Bengt-Arne Andersson Catherine Larsson Gunilla Bothén Primärvården,

Läs mer

Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos

Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos Detta vårdprogram skall ses som ett tillägg till det ordinarie vårdprogrammet på sektionen som skall gälla alla sektionens

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Formulär för beskrivning och analys:

Formulär för beskrivning och analys: 1 (7) Region Skåne 2014-10-28 Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer