rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter?"

Transkript

1 FOU-rapport BUP 2011/3 rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? Camilla Hallek Niclas Borg Camilla Kordnejad-Karlsson Jan-Olov Larsson Camilla Rudeberg

2

3 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? Camilla Hallek Niclas Borg Camilla Kordnejad-Karlsson Jan-Olov Larsson Camilla Rudeberg

4 Barn- och ungdomspsykiatri Box , Stockholm Tfn , Fax Grafisk form Soya kommunikation Tryck Printfabriken, Karlskrona 2011 Författarna och Stockholms läns landsting ISBN

5 Verksamhetschefens förord Hösten 2005 startade ett projekt för att införa dialektisk beteendeterapi, DBT, inom BUP, Stockholm. Projektet föregicks av flera års erfarenheter inom BUP av en ökande patientgrupp med drag av emotionell instabilitet och allvarligt självskadebeteende. Patienterna vårdades ofta under långa perioder inom slutenvården, eller med intensiva och omfattande öppenvårdsinsatser, utan att visa prov på förbättringar. Dialektisk beteendeterapi, som visat goda resultat vid behandling av unga vuxna med nämnda symtombild, erbjöd därför en möjlighet att möta denna patientgrupp inom BUP. Projektets syfte var att pröva DBT inom BUP, men att modifiera metoden för att göra den lämplig för tonåringar, bl.a genom att involvera föräldrar och syskon i behandlingen, samt utvärdera effekten av behandlingen. Den första projektrapporten publicerades sommaren 2008, och beskrev huvudsakligen DBT som metod, projektets utformning samt en redogörelse av den första patientgruppens symtombild. Vid denna tid var erfarenheterna av metoden så goda, trots att några systematiska utvärderingar ännu ej sammanställts, att projektet övergick till permanent verksamhet. Om projektet blev en permanent verksamhet, hur gick det då för patienterna? Ja nu, våren 2011, är det möjligt att presentera utvärderingen; denna andra rapport vill belysa hur det gick för DBT-projektets patienter. Eftersom projektet inte innefattat någon kontrollgrupp kan vi inte uttala oss om huruvida det är behandlingen specifikt som orsakat redovisade förändringar, men resultaten ger vid handen att patientgruppen påvisar en hög grad av förbättring av sitt psykiska mående, och självskadebeteende och suicidalt beteende minskar i omfattning redan tidigt i behandlingen. DBT-teamets patientgrupp, som vid behandlingens början påvisat en svår och komplex psykiatrisk symtombild, med låg funktionsnivå och stort psykiskt lidande, har med teamets insatser och den hållande struktur metoden erbjuder kunnat behandlas framgångsrikt i öppenvård, och behovet av slutenvårdsinsatser för gruppen har minskat betydligt. Utvärderingen visar också, att symtomen är påverkbara, vilket implicerar att förutsättningarna för ett minskat psykiskt lidande och en högre funktionsnivå ökar. Projektets initiala förväntan om att med DBT kunna erbjuda en metod att möta dessa ungdomar inom BUP, kan därmed sägas ha infriats. Under 2010 ökade patienttillströmningen till DBT med 20%, anledningarna

6 till detta kan vara flera. DBT-projektet har med stor sannolikhet både synliggjort en patientgrupp, och erbjudit en metod som också skapat tilltro hos kollegor inom BUP:s öppenvård, med ökad remittering som följd. Men många patienter säger, att den ökade remitteringen handlar om att andra ungdomar pratat gott om DBT. Via kompisar, mun-till-mun-metoden, har DBT-projektet och teamet fått ett erkännande bland ungdomar som en verksamhet som hjälper. Att ungdomar rekommenderar andra att gå till BUP, och att det går att få behandling som hjälper, är en utvärdering att vara mycket glad och stolt över. Lotta Wiberg Spangenberg Verksamhetschef BUP:s Specialenheter 4 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

7 Författarnas förord Att genomföra en utvärdering samtidigt som man lär sig och startar med en behandlingsmetod kan tyckas krävande, men har också varit mycket givande eftersom det hjälpt oss att på ett systematiskt sätt lära känna patientgruppen. Det ger information utöver den vanliga bedömningen och känslan för gruppen som man får i behandlingsarbetet. En del information som kommit fram i utvärderingen har varit väntad medan annan har varit överraskande. Att göra den här utvärderingen har också sporrat oss till att läsa artiklar både om målgruppen (emotionell instabilitet/borderline personlighetsstörning, självskada hos ungdomar) och om dialektisk beteendeterapi för denna grupp. Detta har kommit till nytta i patientarbetet. Det har varit givande att få kunskap om hur man lägger upp utvärdering av en behandling i ett kliniskt sammanhang och roligt att se att det också varit genomförbart. Det har väckt en önskan om att framöver kunna gå vidare med en större undersökning av hur det går för våra patienter. Liksom i delrapport I vill vi understryka att inget av detta hade varit möjligt utan hjälp av alla våra kollegor i DBT-projektet/teamet, som kämpat med att dela ut och inte minst samla in alla formulär, fylla i veckokort o.s.v. och en hel del annat. Och det hade förstås inte heller varit möjligt utan all den information som våra patienter och deras föräldrar/närstående lämnat i alla dessa formulär och vid intervjuer. Tack till er alla! Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 5

8 6 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

9 Sammanfattning Här följer en sammanfattning av både delrapport 1 och delrapport 2. Delrapport 1 innehåller en beskrivning av hur DBT-teamet inom BUP Stockholm startade och delrapport 2 är en utvärdering av DBT-behandling för ungdomar och deras familjer. I den första delrapporten beskrivs dels införandet av dialektisk beteendeterapi (DBT) för ungdomar och deras familjer inom BUP i Stockholm, dels hur målgruppen ser ut genom en genomgång av startdata för de första patienterna, som påbörjade behandling. Patientgruppen består av de första patienterna som remitterades in till DBTprojektet och påbörjade DBT fr.o.m. januari 2006 t.o.m. januari Gruppen kännetecknas av en grundproblematik som inbegriper emotionell instabilitet/svårigheter att reglera känslor och majoriteten uppfyller minst fem kriterier för borderline personlighetsstörning. 97% har återkommande självskada och/eller har gjort självmordsförsök. De har en låg funktionsnivå när den skattas med C-GAS och bara en tredjedel har en vanlig fungerande sysselsättning. Samsjukligheten i olika psykiatriska tillstånd är stor med en dominans för depression, olika ångeststörningar, trots- och uppförandestörning. Många har också en ätstörning. Den typiska patienten har också haft en lång tids kontakt inom barn- och ungdomspsykiatrin (medelvärde 19,1 månader, standardavvikelse 13,0). 36,6% har provat droger varav 17% uppger att de använder droger minst två gånger i månaden. Symtombelastningen beskrivs med hjälp av olika formulär (av både ungdomarna och deras föräldrar) som tyngre än för ungdomar vårdade inom BUP-kliniken Stockholm (slutenvård). Trots omfattande problematik och stora svårigheter är det endast en patient av de 43 patienterna som väljer att inte påbörja behandling alls och sju som avslutar behandlingen i förtid (avhoppsgruppen). 35 patienter fullföljer behandlingen och man ser en signifikant förbättring av samtliga utfallsmått och en effektstorlek som talar för att gruppen har nått påtagliga förbättringar. Trots en kvarstående sårbarhet (t.ex. fortsatt tendens till starka känslopåslag, impulsivitet, svårigheter med planering) hos många patienter sker stora förändringar under de i snitt 15 månader som de går i DBT. Till exempel minskar självskadande och suicidalt beteende i gruppen och antalet kriterier för borderline personlighetsstörning minskar från i snitt 5,4 till 1,7 vid avslut. Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 7

10 Den här utvärderingen är inte upplagd så att man kan få ett säkert svar på frågan om det var behandlingen med DBT som specifikt ledde till dessa förbättringar eftersom det saknas en kontrollgrupp. Man kan ändå dra slutsatsen att drag av borderline personlighetsstörning är tydligt påverkbara i tonåren och inte ser ut att ha karaktären av helt stabila personlighetsdrag. Även allmän funktionsnivå och en rad andra problemområden (depressivitet, ångest, psykotiska symtom, aggressivitet etc.) kan förbättras trots en mycket stor symtombelastning inledningsvis. Det finns heller inga skillnader i utfall som beror på ålder eller problemtyngd (grad av emotionell instabilitet) vid behandlingsstart. Att ålder inte påverkar utfallet talar för att även yngre tonåringar kan tillgodogöra sig DBT, som ju från början är utvecklat för vuxna. Vi tror dock att det varit nödvändigt med de anpassningar för ungdomar och deras familjer som gjorts och som närmare beskrivs i delrapport I. Med tanke på att många studier visar att personer som har drag av emotionell instabilitet/borderline personlighetsstörning i tonåren får kvarstående symtom och en psykosocial funktionsnedsättning upp i vuxen ålder är det hoppfullt att symtomen är påverkbara, även om också våra resultat pekar mot att många kommer att ha med sig en känslomässig sårbarhet ut i vuxenlivet. När det gäller själva implementeringen av DBT kvarstår slutsatsen från delrapport I, d.v.s. att det är viktigt med en gedigen satsning på utbildning och handledning av personalen, liksom möjligheten att få tillräckligt med tid för DBT-arbetet så att man kan uppnå tillräcklig skicklighet för att klara den svåra patientgruppen. DBT-konsultationsteamet (den tid när teamets behandlare träffas och går igenom de pågående behandlingarna och handleder varandra) är nödvändigt för att man ska kunna stötta varandra och se till att det terapeutiska arbetet fortlöper så effektivt som möjligt även när det uppstår svåra krislägen med patienter. Det kan också bidra till att minska stress/utmattning hos behandlare och även detta kommenteras kort i delrapport II. 8 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

11 Inledning Vid planeringen av DBT-projektet fanns en tydlig målsättning att någon form av utvärdering skulle ingå. Eftersom utvärderingen skulle ske parallellt med att vi lärde oss metoden och fick ihop logistik för grupper, familjearbete m.m. beslutades att nivån skulle vara ambitiös (med ett flertal sätt att belysa patientens symtombelastning, diagnoser, funktionsnivå och upplevelse av behandlingen samt inkludera anhörigas syn på detta också), men inte oöverstiglig att klara inom ramen för kliniskt arbete. Det var inte realistiskt att göra utvärderingen i form av en regelrätt behandlingsstudie (RCT) med slumpning av patienter till DBT respektive kontrollgrupp utan vi har valt att följa våra allra första (konsekutiva) patienter. Samtliga behandlare har distribuerat och samlat in formulär (till både patient- och föräldradelar, se nedan). Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 9

12 10 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

13 Bakgrund Personlighetsstörningsdiagnostik hos unga? Som inklusionskriterier för att gå i DBT har vi valt att se om ungdomen har tecken på emotionell instabilitet eftersom DBT är utformat för den problematiken (se t.ex. Dialectical Behavior Therapy with Suicidal Adolescents, Miller, A.,2007). Då man sällan sätter diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning/borderline personlighetsstörning när det gäller ungdomar så har vi valt att tänka i termer av att man har drag av emotionell instabilitet och de frågor som har legat till grund för detta har varit dels en allmän anamnes med frågor om känslomässig instabilitet, dels SCID II-intervju, borderline-delen. Det finns en pågående diskussion om begreppet personlighetsstörningar, inte minst inför övergången till DSM -V. Det finns flera problem som uppmärksammats med begreppet, t.ex. att kriterierna är en blandning av subjektiva upplevelser (t.ex. känsla av tomhet), kognitiva distorsioner och konkret beteende (t.ex. upprepade slagsmål). Man har märkt att när man studerar grupper med samma personlighetsstörningsdiagnos blir de heterogena och det blir därmed svårt att värdera t.ex. behandlingsutfall. Det finns också en mycket stor samsjuklighet både mellan olika personlighetsstörningar och med axel I diagnoser. Det råder också en brist på studier kring sambandet mellan föregångare (temperament, personlighetsdrag) i barndom/ungdomstid och en diagnostiserad personlighetsstörning i vuxen ålder. Studier av personlighetsdrag och temperament visar dock att det finns en stabilitet över tid, som blir allt tydligare ju högre upp i åldrarna man kommer (Wideger, T.A. et al, 2009). Likaså finns studier som visar att drag av borderline personlighetsstörning i barndomen (vid 14 års ålder) senare i livet (följda vid 16, 22 och 33 års ålder) medför lägre social funktion, lägre lifesatisfaction, lägre nivå på utbildning och yrke, färre uppnådda milstolpar i vuxenlivet (bilda familj etc.). Tonårs-borderlinesymtom var också associerade med borderlinesymtom, borderlinediagnos samt behov av samhällsstöd (sjukpension, socialbidrag) i vuxen ålder (Winograd, G. et al, 2008). Vid en genomgång av flera studier (Miller A.L., 2008) finner man att det tycks finnas en subgrupp av ungdomar där diagnosen (borderline personlighetsstörning) är stabil över tid upp i vuxen ålder och en annan subgrupp där man förflyttar sig i och ur diagnosen över tid. Man föreslår att emotionell instabilitet hos ungdomar snarare ses som liggande på ett kontinuum än som en kategorisk diagnos. Detta stämmer med hur Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 11

14 man numera även resonerar om andra personlighetsstörningar och när det gäller vuxna (Svrakic, D.M., 2008). Sammanfattningsvis tycks symtom på emotionell instabilitet i ungdomen, åtminstone för en del, medföra betydande påverkan på en rad livsområden som vuxen. Däremot har dessa studier och även studier på vuxna borderline-patienter (som erhöll olika slags behandlingar eller ingen behandling), visat att många av borderline-symtomen/kriterierna varierar över tid, men att det sammanfattningsvis är svårt för patienterna att uppnå både en tydlig symtomminskning och en psykosocial funktionsökning (Zanarini et al, 2010). Resultaten pekade dock också mot att när en sådan förbättring väl skett så var den relativt beständig över tid. I en longitudinell populationsstudie av tvillingar har man bl.a. studerat borderlinedrag och kunnat följa utvecklingen av dessa från 14 till 24 års ålder (Bornovalova et al, 2009). Man fann en tydlig nedgång i borderlinesymtom med stigande ålder, men mellan 14 och 17 års ålder skedde ingen större förändring. Förändringen kom istället i högre ålder. Med tanke på risken att hamna i ett mer beständigt tillstånd med symtom på emotionell instabilitet, lägre funktionsnivå och ökat behov av samhällsstöd, är det intressant att se hur pass mycket en så omfattande behandling som DBT kan påverka antalet uppfyllda kriterier. 12 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

15 Syfte och frågeställningar Syftet med denna andra rapport från DBT-projektet/DBT-teamet är att beskriva hur de första ungdomarna som gått i DBT mår efter avslutad behandling samt vid en uppföljning 6 månader senare jämfört med hur det var vid behandlingsstart. De specifika frågeställningarna var: Har allmän funktionsnivå och symtombelastning utvecklats/förändrats? Hur förändras de beteenden och symtom som ingår i kriterierna för borderline personlighetsstörning när man jämför bedömningen före och efter behandling? Finns det någon skillnad i utfall för yngre respektive äldre patienter och kan åringar tillgodogöra sig behandlingen? Hur upplevdes behandlingen av patienterna? Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 13

16 14 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

17 Metod och upplägg Mätning av patienternas symtom och funktion före och efter behandling Beskrivning av patienternas symtom och funktion före behandlingen, vid avslut och 6 månader senare. Denna del har genomförts av oss själva, d.v.s. samtliga medarbetare på DBT-teamet. Genomgående sköter varje behandlare sina patienters formulär (dela ut och samla in), men den avslutande SCID II intervjun (borderlinedelen) har vi valt att låta annan behandlare än individualterapeuten genomföra för att minska risken för att intervjun görs med en förutfattad mening om kvarstående respektive förbättrade problemområden. Patienternas symtom och funktion före och efter behandling finns även beskrivna i en uppsats inom psykoterapeututbildningen (Rudeberg, C., Elmfeldt Öhrskog, M. Utvärdering av Dialektisk beteendeterapi inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, Stockholms Universitet, 2010). Delar av uppsatsen ingår i denna rapport. Utvärdering med fokus på föräldrarna och behandlarna Studier gjorda i anslutning till DBT-projektet/teamet och som har fokus på föräldrarna och behandlarna: Hur mår föräldrarna före och efter deltagande i föräldragrupp och hur har de upplevt behandlingen? (Susanne Ekdahl, Kent-Inge Perseius, Föräldrarnas förmåga att validera (bekräfta) sina ungdomar efter genomgången föräldragupp har undersökts i en psykologuppsats av Kajsa Jung (Stockholms Universitet, 2010). Hur påverkas behandlarna av arbete med en patientgrupp med omfattande psykiatrisk problembild och av att samtidigt lära sig en ny metod? (Susanne Ekdahl, Kent-Inge Perseius, ). Undersökningsgrupp Remisser togs emot från BUP-mottagningar inom BUP-divisionen i Stockholms läns landsting samt Norrtälje BUP-mottagning. Målgrupp var ungdomar t.o.m. 17 års ålder som har ett återkommande självskadebeteende och/eller har gjort Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 15

18 upprepade självmordsförsök och/eller har de drag som kännetecknar emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline personlighetsstörning). Vi har som inklusionskriterium att ungdomen ska uppfylla minst tre kriterier för borderline personlighetsstörning (enligt DSM -IV). Exklusionskriterier har varit etablerat missbruk, mental retardation, pågående psykossjukdom och anorexia nervosa av den grad att sjukhusvård krävs. Ett exklusionskriterium har också varit autismspektrumstörning, men det har visat sig möjligt att inkludera patienter med lindrigare sådan problematik, t.ex. Aspergers syndrom av lindrigare grad. 3 remisser återkallades 14 tackade nej efter info-möte 1 patient för nära 18 år 67 remisser inkommit (070131) 43 patienter genomgick bedömning och rekommenderas DBT 3 patienter genomgick bedömning vi tackade nej 7 patienter avbröt i förtid 1 patient påbörjade aldrig 42 patienter påbörjade DBT 35 fullföljde DBT Figur 1. Flödesschema inkomna remisser. Slutdatum för deltagande i gruppen som skulle ingå i utvärderingen sattes till Då hade 43 ungdomar genomgått bedömning och fyllt i alla startformulär m.m. En av dessa ungdomar beslöt att inte påbörja DBT efter att alla startformulär var genomförda. Vid den tidpunkten hade totalt 67 remisser kommit in till DBT-projektet. Av dessa hade: 43 patienter gått vidare till orientering/behandling 14 patienter tackade nej själva (i nästan samtliga fall före bedömningen) 3 patienter gick igenom bedömning, men bedömdes av oss ej stämma med målgruppen för DBT 16 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

19 3 remisser återkallades av inremitterande mottagning innan någon kontakt alls inletts 1 patient hade för kort tid kvar till 18 års ålder och togs därför inte emot I delrapport 1 beskrivs startdata för dessa 43 patienter. Sammanfattningsvis framkom följande: I gruppen ingick 42 flickor och en pojke. Medelålder vid behandlingsstart var 16 år (13-17 år). Tidigare behandlingstid på BUP var i snitt 19,1 månader (3-60 månader, standardavvikelse 13,0) 60,5% hade gjort suicidförsök (medianvärde 4 försök) Diagnoser som kom fram i DAWBA (diagnostik av utomstående clinical rater utifrån enbart DAWBA- formulär, ungdom och föräldrar, utan annan kännedom om patienten) visade att hälften av patienterna uppfyllde kriterier för någon av depressionsdiagnoserna, många hade olika kombinationer av samsjuklighet i ångestsyndrom (vanligast panikattacker med och utan agorafobi 37%, generaliserat ångestsyndrom 37%, social fobi 16%, PTSD 12%). Andra mer vanligt förkommande diagnoser var uppförandestörningar (trotssyndrom och uppförandestörning) 40% samt ätstörning 19%. Se delrapport 1 för utförligare redovisning av diagnoser enligt DAWBA. Vid tiden för denna undersökning ingick inte bipolär sjukdom bland modulerna i DAWBA. 3 patienter hade en sådan diagnos. 4 patienter hade eller fick under behandlingstiden diagnosen ADHD. Tidigare självskada beskrevs i delrapport 1 med följande tabell: Frekvens självskadehandlingar Antal % Aldrig självskada Någon/några enstaka gånger på tre månader Självskadar i perioder Några tillfällen per månad eller mer Dagligen/flera gånger per vecka Totalt För en mer fullständig beskrivning av patientdata vid start se delrapport 1. Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 17

20 Mätmetoder En närmare beskrivning av de i utvärderingen ingående instrumenten finns i delrapport 1. Här följer en kort sammanfattning: Veckokort Varje vecka under hela behandlingstiden registreras: Antal självskador under veckan Antal självmordsförsök Antal besök BUP-akuten Antal dagar inneliggande vård på BUP-kliniken SCID II (borderlinedelen) Structured Clinical Interview for DSM Diagnosis II SCID-II är en klinisk intervju med strukturerade frågor som används för att ställa diagnos för personlighetsstörning utifrån DSM-IV:s kriterier. Enligt DSM-IV krävs 5 uppfyllda kriterier för att ställa diagnosen borderline personlighetsstörning förutom de allmänna kriterier som gäller för alla personlighetsstörningar (First et al 1999). SCL-90 Symtom checklist -90 är använd i flera hundra studier sedan mitten av 70-talet. SCL-90 är ett självskattningsinstrument och skalan avser att mäta psykiskt hälsotillstånd avgränsat till veckan före mätningen. Dess 90 frågor kategoriseras i nio subskalor samt tre globala skalor. Skalan används som ett komplement till andra diagnostiska instrument och för evaluering av behandlingseffekt. SCL-90 har prövats på en rad olika kliniska grupper. Eftersom skalan hittills inte primärt varit avsedd för ungdomar bör detta beaktas och en testledare (den som administrerar skalan) har funnits till hands så att problem med ord och begrepp i frågorna kan redas ut (SIS 2002). CGAS Children s Global Assesment Scale används som mått på ungdomens fungerande ur flera sociala och psykiatriska aspekter. För översikt av CGAS psykometriska egenskaper och användbarhet, se t.ex. Global assesment of psychosocial functioning in child and adolescent psychiatry a review of three unidemensional scales: CGAS, GAF, GAPD, (Haugen Schorre & Vandvik, 2003). SDQ SDQ (Strenghts and Difficulties Questionaire) är ett frågeformulär som används såväl inom klinisk verksamhet som i epidemiologiska undersökningar i normal- 18 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

21 befolkningen. Syftet med SDQ är främst att på ett kortfattat och enkelt sätt få en överblick över barns och ungdomars emotionella problem och beteendeproblem (Danielson, M. Artikel i Glimtar från forskningsfronten, Nr ). Formuläret består av 25 frågor inom områdena emotionella problem, uppförandeproblem, uppmärksamhetsproblem och överaktivitet, kamratproblem samt prosocialt beteende. Inom den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten kan man dels använda instrumentet för att göra en bedömning av barnets beteende och utifrån detta få en uppfattning om barnets psykiska hälsa och dels vid upprepade mätningar följa upp problemen för att se i vilken utsträckning de förbättrats. DAWBA The Developmental and Well-Being Assessment Värdering av utveckling och välbefinnande, är ett system som består av intervjuer, frågeformulär och skattningstekniker, som medger att man kan ställa ICD -10 och DSM- IV diagnoser på barn och ungdomar mellan 5 och 17 år. I kliniska sammanhang utgår man förstås från en sammanvägning av all anamnestisk information, DAWBA och egna iakttagelser när man ställer en psykiatrisk diagnos. Omfattande dokumentation finns på AUDIT och DUDIT AUDIT (The Alcohol Use Disorder Identification Test) är ett av WHO utvecklat test för upptäckt av skadligt drickande. AUDIT har översatts och kvalitetssäkrats till svenska förhållanden (Bergman & Källmén, 2002). DUDIT (The Drug Use Disorders Identification Test, version 2) är ett självskattningsformulär för att identifiera drogmissbruk eller beroende och för att utesluta sådan problematik. KASAM KASAM är ett självskattningsformulär som mäter individens grad av Känsla Av Sammanhang, det vill säga personens grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Höga värden på dessa tre komponenter innebär att individen har en stark känsla av sammanhang. Definition av KASAM: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgänglig, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang. (Antonovsky, 1987.) Vidare, enligt Antonovsky, är det hur hög respektive låg KASAM man har som avgör var man befinner sig på ett kontinuum av hälsa (hög) ohälsa (låg). Vi Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 19

22 har använt den korta versionen, 13 frågor, översatt från Antonovskys Känsla Av SAMmanhang- frågeformulär (The sense of coherence questionnaire) testat av H. Björvell & A. Langius (1992). Start- och avslutningsformulär Formulär som vi satte ihop själva för insamlande av bakgrundsinformation, som t.ex. hur lång kontakt man haft inom BUP och socialtjänst, eventuell vård på avdelning eller behandlingshem, typ av daglig sysselsättning vid start och avslut, tidigare satta psykiatriska diagnoser, frekvens självskada, tidigare självmordsförsök. Här noterades också läkemedel vid behandlingens start och avslut samt om patienten remitterades vidare efter DBT-behandlingen och i så fall vart. Dialektisk Beteendeterapi utvärdering efter behandling (Dialectical behavior therapy, post-treatment evaluation; Alec Miller) Frågeformulärets syfte är att undersöka patientens upplevelse av DBT-behandlingen efter avslutad terapi. Utvärderingsformuläret innehåller tre olika delar som skattas på en femgradig skala. Den första innefattar sex problemområden som är typiska för patienter med borderline personlighetsstörning där patienterna skattar upplevelsen av hur stora framsteg de har gjort inom respektive område. Den andra delen handlar om färdighetsmodulerna och hur funktionella de är för patienten. Skattningsskalan har skalstegen inte alls, lite, en hel del, väldigt mycket och helt och hållet. På den sista delen skattar patienten sin uppfattning av behandlingskvalitén. Formuläret är översatt till svenska (Hjalmarsson, 2005) och har tidigare använts för att utvärdera behandling av DBT (Miller, Wyman, Glassman, Huppert & Rathus, 2000) i en svensk pilotstudie av Hjalmarsson (2005) samt i den uppsats inom psykoterapeututbildningen (Rudeberg, C., Elmfeldt Öhrskog, M., 2010) där delar även finns med i denna rapport. Psykometrisk utprovning av formuläret saknas. Fullständig referens saknas. Här följer en sammanställning av vilka instrument som använts vid de olika tidpunkterna start, avslut samt 6 månader efter behandlingens avslut: 20 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

23 Tabell 2. Instrument samt vid vilken tidpunkt de ifylldes. Formulär Start Avslut 6 mån uppf Startformulär (egen konstruktion) Avslutningsformulär (egen konstruktion) DAWBA (ungd + fld) SDQ ungdom SDQ förälder CGAS SCID II (borderlinedelen) SCL-90 AUDIT DUDIT Elevens kontrollplacering KASAM ungdom KASAM förälder Alec Miller utvärderingsformulär efter DBT Veckovis redovisning: antal självskador, antal suicidförsök, antal besök BUP-akuten samt antal dagar slutenvård (under hela behandlingstiden). Analyser och statistiska metoder Skillnaderna mellan mätresultaten för respektive mätmetod vid olika mättillfällen analyserades. I allmänhet redovisas skillnaderna mellan behandlingsstart och avslut och i vissa fall mellan behandlingsstart och uppföljning efter 6 månader. Flera av måtten kan ges en kontinuerlig numerisk representation och då redovisas om det är statistiskt signifikanta skillnader mellan för- och eftermätning med hjälp av parat t-test. Effektstorleken beräknades med Cohen s d. En hållpunkt för att värdera storleken av en effekt är att om Cohen s d är mindre än 0,2 anses den som betydelselös, 0,2-0,5 som liten, 0,5-0,8 som måttlig, och 0,8 eller större som stor. Skillnader mellan för- och eftermätning redovisas i allmänhet i två tabeller. Dels redovisas resultaten för de patienter som genomförde hela behandlingen, d.v.s. patienter med fullständiga data. Dels redovisas resultaten för samtliga patienter som ingick vid behandlingsstart. De patienter som av olika skäl inte genomförde behandlingen representeras då vid avslut av de mått som de hade vid behandlingsstart, d.v.s. som om de inte alls förbättrats eller förändrats över Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 21

24 tid. Metoden brukar kallas Baseline observation carry forward och är ofta ett krav vid t. ex. läkemedelsprövningar och motsvaras av att utvärderingen är gjord utifrån begreppet intention to treat. I enstaka frågor, t. ex. i SLC-90 analyserades fördelningen mellan svarsalternativen (0= inte alls, 1= litegrand, 2=måttligt, 3= ganska mycket, 4=väldigt mycket), d.v.s. en ordinalskala vid behandlingsstart och eftermätningarna. Om det förelåg statistiskt signifikanta skillnader mellan för- och eftermätning värderades i dessa fall med Wilcoxon s sign rank test. 22 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

25 Resultat Bakgrundsdata: behandling/vårdinnehåll Antal sessioner, behandlingstidens längd Medelbehandlingstiden var 15.6 månader (standardavvikelse 6,7, min. 4,5 månader, max. 30,8 månader). De 35 patienter som genomgått DBT har gjort besök enligt tabell 3. Tabell 3. Medeltal antal besök. Besökstyp Medel antal besök (sd) Min antal besök Max antal besök Individualsessioner 45 (19.1) Familjesamtal 15 (8.7) 5 46 Färdighetsträningsgrupp 28 (15.0) 6 71 Föräldragrupp * 13 (4.9) 2 20 Uteblivna /sena återbud ** 17 (12.9) 0 50 * Föräldrar erbjuds grupp à totalt 9 tillfällen, ett par av grupperna har önskat och erhållit ett extra tillfälle utöver detta. Detta betyder att om en ungdoms båda föräldrar deltar i grupp kan max antal sessioner bli 18(-20), (9-10 för vardera föräldern), för en ensamstående förälder blir maxantalet 9(-10). ** Data är tagna ur patientregistreringssystemet Pastill där uteblivna, men också sena återbud (samma dag) registreras som uteblivna. Flertalet av registreringar rör sena återbud, t.ex. att patienten ringer eller sms:ar någon timme före sessionen. Utöver dessa besök har vi även haft tjänstemannamöten för 8 patienter (varierar mellan 1 och 5 möten) och läkarbesök hos läkare inom DBT-projektet för 11 patienter (mellan 1 och 9 besök), ett antal patienter har även haft läkarkontakt på sin hemma-bup-mottagning. Annan behandling/insats Ingen av patienterna hade någon annan pågående psykoterapeutisk behandling under tiden de gick i DBT. Kontakten med inremitterande BUP-mottagning var vilande under DBT-tiden förutom för några patienter som hade en kvarstående kontakt med läkare angående medicinering. Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 23

26 Några patienter har också haft enstaka besök hos annan vårdgivare, t.ex. Maria Ungdom gällande alkohol- eller droger och SCÄ (Stockholms Centrum för Ätstörningar) gällande ätstörningsproblematik. Genomgående har man då lagt upp det så att DBT är själva huvudbehandlingen och den andra vårdgivaren står för t.ex. psykoedukation och motivationshöjande samtal samt drogtester (Maria Ungdom) eller somatisk uppföljning och kostgenomgång (SCÄ). När det gäller läkemedelsbehandling har vi noterat eventuella läkemedel vid start och avslut av behandlingen. Sådan notering finns för 33 av 35 patienter som genomgått DBT (för 2 patienter saknas uppgifter om läkemedel vid start och avslut och för ytterligare en vid avslut). Se tabell 4. Tabell 4. Antal pågående behandlingar med visst läkemedel. Läkemedel Start Avslut SSRI Lugnande (Theralen, Atarax, Lergigan) 7 2 Stämningsstabiliserande (litium) 3 4 Neuroleptika 2 1 Centralstimulantia 1 2 Sömnmedel 2 1 Övriga (Lyrica) 0 1 Inga läkemedel alls Oklart 1 Som framgår av tabellen finns det alltså flera patienter som står på mer än ett läkemedel. Vid start medicinerar 16 patienter, vid avslut 14. Inga patienter ordinerades bensodiazepiner. Inga större förändringar i läkemedelskonsumtion förutom en minskning av lugnande preparat och en viss minskning av SSRI. Det är därför knappast troligt att behandlingsresultaten kan ha påverkats särskilt mycket av läkemedelsförskrivningen. Antal dagar i slutenvård samt antal besök BUP-akuten Enligt veckokorten som fylldes i under behandlingstiden var antalet akutbesök under behandlingstiden relativt få, 22 patienter gjorde inget akutbesök, två patienter ett besök, tre patienter två och två patienter sökte akut vid tre tillfällen. Inga patienter vårdades i sluten vård med undantag för en patient som vårdades en kort tid. 24 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

27 Hur har symtom och problemområden utvecklats över tid? Suicidförsök och självskada enligt veckokorten Suicidbeteende rapporterades hos 26 patienter innan behandlingen påbörjades. Under behandlingstiden rapporterade betydligt färre patienter, 6 st, suicidförsök. Inga suicidförsök rapporterades överhuvudtaget efter åtta månaders behandlingstid (Rudeberg, C., Elmfeldt Öhrskog, M, 2010). Samtliga patienter utom tre hade självskadebeteende vid första kontakten med DBT-teamet. Några patienter slutade med självskadebeteende redan under bedömnings - och orienteringsfasen, alltså före startdatum. Det förklarar att man i figur 2 (Rudeberg, C., Elmfeldt Öhrskog, M., 2010) endast finner 20 patienter med självskadebeteende i den stapel som motsvarar behandlingstidens första fjärdedel. Vi har valt att visa antalet självskador på två sätt: antalet självskador i gruppen som helhet per fyraveckorsperioder (figur 2) och antalet självskador per kvartil (fjärdedel) av vars och ens totala behandlingstid (figur 3) eftersom behandlingstiden varierade mycket mellan patienterna. Sammantaget framkom det att frekvensen av självskadebeteende minskade snabbt efter behandlingsstart och att självskadebeteendet därefter låg på en betydligt lägre nivå alternativt försvann (Figur 2 och 3). Figur 2. Antal självskador per månad Antal skador Tid, månader Frekvenstabell över totala antalet självskador per månad under projekttiden summerat för hela den aktuella patientgruppen. Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 25

28 Figur 3. Totala antalet självskadehandlingar i gruppen enligt veckokort Antal skador Antal patienter med självskadehandlingar Kvartil 1 n=20 Kvartil 2 n=17 Kvartil 3 n=12 Kvartil 4 n= Kvartil 1 Kvartil 2 Kvartil 3 Kvartil 4 Figur 3. Totala antalet självskadehandlingar i patientgruppen där respektive patients behandlingstid är indelad i kvartiler. Symtom på borderline personlighetsstörning enligt SCID II SCID II för borderlinedelen användes som ett mått på förändring för psykisk hälsa där antal uppfyllda kriterier jämförs före och efter behandling. Skillnaden mellan antal uppfyllda kriterier före och efter behandling är signifikant för både dem som fullföljde behandlingen och för gruppen där eftermätning saknas, intent-totreat. Effektstorlek visar stor effekt (tabell 5). För medelvärden och standardavvikelser relativt antal kriterier på SCID-II vid för- och eftermätning, t-värde och effektstorlek (Cohens d) avseende förändringen mellan för- och eftermätning för behandlingsgruppen se tabell 5. (Rudeberg, C., Elmfeldt Öhrskog, M, 2010). Tabell 5. Medelvärden och standardavvikelser relativt antal kriterier på SCID-II vid för- och eftermätning, t-värde och effektstorlek (Cohens d) avseende förändringen mellan för- och eftermätning för behandlingsgruppen. Antal Start Avslut Före Efter Effekt storlek SCID n m (sd) m (sd) t d Completers (2.2) 1.7 (1.8) 6.98*** 1.68 Intent-to-treat (2.2) 3.4 (2.9) 5.44*** 1.09 *** p<0, Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

29 Tabell 6. Andel av patienterna med symptom på borderline personlighetsstörning enligt SCID II vid behandlingsstart och avslut. Kriterium Start Kriteriet helt uppfyllt i % n=42 Avslut Kriteriet helt uppfyllt i % n=27 Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer. Uppvisar ett mönster av instabila mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering Uppvisar identitetstörning dvs varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (ej inräknat suicidalt eller självstympande beteende). Uppvisar suicidalt beteende, suicidala gester eller suicidhot eller självstympande handlingar. Är affektiv instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen Känner kronisk tomhetskänsla Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser. Har övergående, stressrelaterande paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom Efter avslut uppfyller endast 11,1% av ungdomarna minst 5 kriterier, 3 av 27 (tabell 6). Utveckling av SCID II kriterierna under behandlingstiden från start till avslut visar på både skillnader och likheter mellan de olika kriterierna/symtomen. Suicidalt/självskadande beteende visar mest påtaglig minskning. Detta är ett av de kriterier som många av ungdomarna uppfyller då de startar behandlingen. Affektiv instabilitet är det kriterium som oftast kvarstår även om drygt hälften av de ungdomar som uppfyllt kriteriet vid start inte längre gör det vid avslut. Det kriterium som är minst vanligt vid behandlingsstart är instabil självbild (figur 4). Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 27

30 Figur 4. Mönster av SCID-II kriterier från start till avslut (n=27). Separationsproblem Instabila mellanmänskliga relationer Instabil självbild Impulsivitet Suicidalt självskadande /beteende Affektiv instabilitet Aldrig haft symtomet Symtomet uppkommer Symtomet försvinner Symtomet kvarstår Tomhetskänsla Agressiva impulser Dissociativa paranoida symtom Funktionsskattning enligt CGAS Skillnaden i CGAS före och efter behandling är 22.1 på en 100-gradig skala. Funktionsnivån har höjts från Betydande svårigheter av funktionsnivån inom flera områden och oförmögen att fungera inom ett av dessa områden till En del svårigheter inom ett enstaka område, men fungerar allmänt sett ganska väl. En marginell skillnad vid start för de som slutförde behandlingen och de som slutade i förtid kan noteras och om man lägger ihop hela gruppens förmätning (även de som inte slutförde behandlingen, vilket innebär att vi tagit deras förmätning som eftermätning), jämfört med eftermätningen så är skillnaden även då statistisk signifikant, För översikt av CGAS psykometriska egenskaper och användbarhet se t.ex. Haugen Schorre & Vandvik, Tabell 7. Skattning vid start och avslut av CGAS. Patienter med fullständiga data. Antal Start Avslut Diff startavslut * Effekt storlek CGAS m (sd) m (sd) m (sd) d C-GAS (11.02) 63.9 (13.00) 22.1 (14.40) 1.9 * Statistiskt signifikant skillnad (parade t-test) 28 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

31 Tabell 8. Skattning av CGAS vid start, patienter med fullständiga data jämfört med bortfallet. C-GAS Antal Start m (sd) Completers Bortfall Diff comp bortfall.06 Symtomskattning enligt SCL-90 SCL-90 skattas i början av behandlingen, vid avslut och 6 månader efter avslutad behandling. Ungdomarna som börjar behandling i DBT har många psykiska symtom/problemområden och de rapporterar högre poäng än både flickor (allmän befolkning) yngre än 20 år och patienter i psykiatrisk öppenvård (DBT-rapport 1, 2008). Vid avslut har ungdomarna förbättrats signifikant i jämförelse med skattningen som gjordes vid behandlingsstarten. Särskilt stora förbättringar kan ses inom subskalorna depression, interpersonell känslighet, ångest och aggressivitet. Även den totala symtombelastningen när det gäller totalpoäng, antal ja-svar och medelpoäng på ja-svaren minskar signifikant (globala skalor). Signifikanta förbättringar kvarstår även när samtliga patienter tas med (baseline observation carry forward, se tabellbilaga). Vid 6 månaders uppföljning kvarstår ungdomarnas förbättringar i hög grad. För utförlig information om skattningar enl. SCL-90 se tabellerna 9-13 och figurerna 5-6. Figur 5. Subskalor i SCL-90 vid start, avslut (n 32). 2,5 2,0 1,5 Start 1,0 Avslut 0,5 somatisering tvångstankar Interpersonell känslighet Depression Ångest Aggresivitet Fobiskt ångest Paranoida föreställningar Psykotisism Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 29

32 Tabell 9. Skattning vid start och avslut av subskalor i SCL-90. Patienter med fullständiga data. Start Avslut Diff start avslut* Effektstorlek m (sd) m (sd) m (sd) d SCL 90 n=32 Somatisering 1.83 (.90) 1.15 (.73).68 (1.01) 1.0 Tvångstankar 2.18 (.82) 1.56 (.85).62 (.93) 0.7 Interpersonell känslighet 1.96 (.73) 1.11 (.82).85 (.73) 1.1 Depression 2.52 (.74) 1.33 (.87) 1.19 (.84) 1.5 Ångest 2.01 (.96) 1.10 (.71).91 (.94) 1.3 Aggressivitet 1.95 (.88) 1.05 (.83).90 (.81) 1.0 Fobisk ångest 1.54 (1.08).96 (.84).58 (.89) 0.7 Paranoida föreställningar 1.88 (.88) 1.09 (.88).79 (.69) 1.0 Psykotism 1.48 (.95).70 (.62).78 (.75) 1.1 *Statistiskt signifikant skillnad i samtliga subskalor (parade t-test) Figur 6. Subskalor i SCL-90 vid start, 6 månaders uppföljning (n 23). 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Start 6 månaders uppföljning 0,5 0 somatisering tvångstankar Interpersonell känslighet Depression Ångest Aggresivitet Fobiskt ångest Paranoida föreställningar Psykotisism 30 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

33 Tabell 10. Skattning vid start och 6 månaders uppföljning av subskalor i SCL-90. Patienter med fullständiga data. SCL 90 Start Uppf Diff start uppf* Effektstorlek m (sd) m (sd) m (sd) d n=23 Somatisering 2.06 (.86) 1.11 (.82).95 (1.20) 1.0 Tvångstankar 2.32 (.81) 1.60 (.87).72 (1.07) 0.7 Interpersonell känslighet 1.99 (.71) 1.22 (.85).77 (.89) 0.9 Depression 2.63 (.76) 1.46 (1.04) 1.17 (1.08) 1.2 Ångest 2.20 (.88) 1.21 (.88).99 (1.21) 1.0 Aggressivitet 1.97 (.85) 1.14 (.99).83 (.87) 0.9 Fobisk ångest 1.75 (1.07).86 (.89).89 (1.11) 0.8 Paranoida föreställningar 2.01 (.82) 1.28 (.87).73 (.97) 0.8 Psykotism 1.63 (.92).74 (.72).89 (.97) 1.0 * Statistiskt signifikant skillnad i samtliga subskalor (parade t-test) Tabell 11. Skattning vid start och avslut av globala skalor i SCL-90. Patienter med fullständiga data. SCL 90 Start Avslut Diff start avslut* Effektstorlek m (sd) m (sd) m (sd) d n=32 GSI, Global Severity Index 1.95 (.69) 1.15 (.66).80 (.65) 1.3 PSDI, Positive Distress Index 2.42 (.52) 1.82 (.54).60 (.51) 1.2 PST, Positive Symtom Total 70.7 (12.4) 54.7 (20.4) 16.0 (18.3) 1.1 * Statistiskt signifikant skillnad i samtliga globala skalor (parade t-test) Tabell 12. Skattning vid start och uppföljning av globala skalor i SCL-90. Patienter med fullständiga data. Start Uppf Diff start uppf* Effektstorlek m (sd) m (sd) m (sd) d SCL 90 n=23 GSI, Global Severity Index 2.09 (.61) 1.21 (.77).88 (.86) 1.1 PSDI, Positive Distress Index 2.53 (.49) 2.06 (.62).47 (.80) 0.8 PST, Positive Symtom Total 73.2 (11.1) 52.2 (21.5) 21 (18.2) 1.2 * Statistiskt signifikant skillnad i samtliga globala skalor (parade t-test) Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 31

34 Vi har också valt att analysera fråga 15, Tankar på att ta ditt liv, med tanke på att suicidtankar är så vanligt förekommande vid behandlingsstart. Här nedan (tabell 16) framgår svarsfrekvens och procentuell fördelning mellan svarsalternativen (0=inte alls, 1= litegrand, 2=måttligt, 3= ganska mycket, 4=väldigt mycket) vid start, avslut respektive 6-månadersuppföljning. Observera att även avhopparna ingår i startgruppen och att det finns ett svarsbortfall mellan avslut och 6-månadersuppföljning på 9 personer. Man fann en statistiskt stark signifikant skillnad (minskning av tankar på att ta sitt liv) mellan start och avslut. Mellan avslut och 6-månadersuppföljning fanns ingen signifikant skillnad, d.v.s. den förbättring som fanns vid avslut kvarstod (Wilcoxon signed rank test). Exempelvis var det 28% av ungdomarna som vid start tänkte väldigt mycket på att ta sitt liv jämfört med vid avslut då ingen hade så frekventa självmordstankar. Tabell 13. Fråga 15 i SCL-90 Tankar på att ta ditt liv Start Avslut 6-mån uppf Tankar på att ta ditt liv Antal % Antal % Antal % Inte alls Lite grand Måttligt Ganska mycket Väldigt mycket Total Symtomskattning enligt SDQ från patienter och föräldrar Vid start (se delrapport 1) noterades att patienterna som började i DBT låg påtagligt högt (d.v.s. angav stora problem/symtom) på samtliga delskalor förutom den prosociala skalan där man låg något lägre om man jämför med en populationsbaserad grupp (klassundersökningar i åk 8, flickor 14 år, Larsson J-O, personlig kommunikation). Man hade även en högre total svårighetspoäng än en jämförelsegrupp bestående av patienter inskrivna på slutenvården på BUP-kliniken Stockholm (2007). Detta gällde såväl självskattning som föräldrarnas skattning av sitt barn. På gruppnivå har den totala svårighetspoängen minskat med en fjärdedel för dem som slutfört behandlingen. Vid sexmånadersuppföljningen har den totala svårighetspoängen minskat ytterligare jämfört med startskattningen. De delskalor som har förändrats mest är emotionella symtom samt funktionsförsämringsskalan. Detta visar sig även i föräldrarnas skattning av sitt barn där skillnaden är än större. För utförlig information om symtomskattningar enligt SDQ, se tabellerna Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

35 Tabell 14. Skattning vid start och avslut av självskattad SDQ poäng, patienter med fullständiga data. SDQ-Skala Start Avslut Diff start uppf m (sd) m (sd) m (sd) effektstorlek n=33 d Total svårighetspoäng 20.1 (3.8) 15.2(6.2) 4.9*** 1.0 Emotionella symtom 7.1 (1.9) 5.1 (2.7) 2.0*** 0.9 Uppförandeproblem 3.4 (1.6) 2.5 (1.8) 0.9** 0.6 Hyperaktivitet 6.2 (1.8) 5.1 (2.1) 1.1** 0.7 Kamratproblem 3.4 (1.8) 2.6 (1.5) 0.8* 0.5 Prosocial skala 7.6 (1.5) 7.7 (1.6) Funk.försämringsskala 5.3 (2.6) 2.6 (2.3) 2.7*** 1.1 * p<.05; ** p<.01; *** p<.001, parade t-test Tabell 15. Skattning vid start och uppföljning av självskattad SDQ poäng, patienter med fullständiga data. SDQ-Skala Start Avslut Diff start uppf m (sd) m (sd) m (sd) effektstorlek n=20 d Total svårighetspoäng 21.1(3.4) 14 (5.1) 7.1 (5.5)*** 1.4 Emotionella symtom 7.9 (1.4) 5.1 (2.6) 2.8 (2.4)*** 0.9 Uppförandeproblem 3.5 (1.5) 1.9 (1.7) 1.6 (1.9)** 0.9 Hyperaktivitet 6.6 (1.7) 4.5 (1.9) 2.1 (2.2)*** 1.0 Kamratproblem 3.2 (1.7) 2.5 (1.8) 0.7 (1.5) 0.5 Prosocial skala 7.8 (1.4) 8.6 (1.1) 0.8 (1.5)* 0.9 Funk.försämringsskala 5.8 (2.3) 2.3 (2.6) 3.5 (2.6)*** 1.2 * p<.05; ** p<.01; *** p<.001, parade t-test Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 33

36 Tabell 16. Skattning vid start och avslut av SDQ poäng, föräldrar med fullständiga data och deras skattning av sitt barn. SDQ-Skala Start Avslut Diff start uppf m (sd) m (sd) m (sd) effektstorlek n=23 d Total svårighetspoäng 17.4(4.7) 11.0(5.2) 6.4 (5.9)*** 1.5 Emotionella symtom 6.5 (2.1) 3.3 (2.0) 3.2 (2.0)*** 1.5 Uppförandeproblem 2.4 (1.7) 1.6 (1.2) 0.8 (1.8)** 0.9 Hyperaktivitet 5.6 (1.6) 4.0 (2.2) 1.6 (1.7)*** 0.8 Kamratproblem 2.8 (2.2) 2.0 (1.4) 0.8 (2.3) 0.5 Prosocial skala 7.1 (1.7) 7.8 (2.1) -0.7 (1.8) 0.6 Funk.försämringsskala 6.6 (2.9) 1.3 (2.0) 5.3 (3.3)*** 2.1 ** p<.05; *** p<.01, parade t-test Tabell 17. Jämförelse av självskattade SDQ-poäng på gruppnivå vid start, avslut och uppföljning samt skillnad mellan start avslut respektive start uppföljning för patienter med fullständiga data. Tidpunkt för självskattning Diff start avslut Diff start 6 mån uppf Beh.start Avslut 6 mån eft. m (sd) effektstrl. m (sd) effektstrl. SDQ-Skala n=43 n=33 n=21 n=33 d n=20 d Total svårighetspoäng 20.6(4.7) 15.2(6.2) 14 (5.1) 4.9*** *** 1.4 Emotionella symtom 7.1 (1.9) 5.1 (2.7) 5.1 (2.6) 2.0*** *** 0.9 Uppförandeproblem 3.6 (2.0) 2.5 (1.8) 1.9 (1.7) 0.9*** *** 0.9 Hyperaktivitet 6.4 (1.8) 5.1 (2.1) 4.5 (1.9) 1.1*** *** 1.0 Kamratproblem 3.5 (2.0) 2.6 (1.5) 2.5 (1.8) 0.8** Prosocial skala 7.3 (1.6) 7.7 (1.6) 8.6 (1.1) ** 0.9 Funk.försämringsskala 5.3 (2.5) 2.6 (2.3) 2.3 (2.6) 2.7*** *** 1.2 ** p<.05; *** p<.01, parade t-test 34 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

37 Alkohol- och drogvanor AUDIT Patienter med fullständiga data dricker oftare alkohol efter behandling än innan. Procentuellt sett har de som dricker alkohol minst 2 gånger i månaden ökat. Mängden alkohol vid dessa tillfällen har däremot sjunkit och alkoholvanorna kan jämföras med vanliga skolungdomar i gymnasiet, årskurs 2 (CAN, 2010). Tabell 18. Alkoholkonsumtion vid start och avslut Start Avslut Hur ofta dricker du alkohol? Antal % Antal % n=41 n=32 Aldrig = gång i månaden eller mer sällan = gånger i månaden = gånger i veckan = gånger i veckan eller mer = Totalt DUDIT 7 patienter har gått i en positiv riktning. Det vill säga att de använder mindre eller har slutat använda droger. Det är en ungdom som har en negativ riktning och 25 som har oförändrad. Anmärkningsvärt är att det enligt självrapporten är 6 patienter som fortfarande använder droger vid avslut. Tabell 19. Droganvändning vid start och avslut Start Avslut Hur ofta använder du andra droger än alkohol? Antal % Antal % n=41 n=32 Aldrig = gång i månaden eller mer sällan = gånger i månaden = gånger i veckan = gånger i veckan eller mer = Totalt Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 35

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Självskada, emotionell instabilitet och DBT

Självskada, emotionell instabilitet och DBT Självskada, emotionell instabilitet och DBT Föreläsning läkarstuderande maj 2014 Camilla Hallek, barn- och ungdomspsykiater DBT- teamet BUP Stockholm Dialek'sk beteendeterapi på BUP Agenda Ø Självskada,

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk

Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning

Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg

Selektiv mutism. Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg Selektiv mutism Katarina Evervall Catharina Winge Westholm Specialmottagningen BUP Göteborg katarina.evervall@vgregion.se, catharina.winge-westhom@vgregion.se 2015-04-22 BUP Specialmottagning OCD Bipolära/

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare

Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare 2012 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc eller kan beställas från

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje? Utbildningskontoret Åke Martinsson 2009-10-19 Förekommer spel om pengar på i Södertälje? Rapport av resultat från webbenkät 2009-09. På uppdrag av Utbildningsnämnden genomfördes en kartläggning med fokus

Läs mer

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .se IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kristofer Vernmark, psykolog kristofer.vernmark@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se Vi hjälper verksamheter i hälso- och

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Barn och ungas psykiska ohälsa Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholms läns landsting

Barn och ungas psykiska ohälsa Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholms läns landsting Barn och ungas psykiska ohälsa Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholms läns landsting Ann-Britt Wiréhn Agneta Andersson Christina Dalman Tomas Bokström 2015-03-09

Läs mer