rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter?"

Transkript

1 FOU-rapport BUP 2011/3 rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? Camilla Hallek Niclas Borg Camilla Kordnejad-Karlsson Jan-Olov Larsson Camilla Rudeberg

2

3 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? Camilla Hallek Niclas Borg Camilla Kordnejad-Karlsson Jan-Olov Larsson Camilla Rudeberg

4 Barn- och ungdomspsykiatri Box , Stockholm Tfn , Fax Grafisk form Soya kommunikation Tryck Printfabriken, Karlskrona 2011 Författarna och Stockholms läns landsting ISBN

5 Verksamhetschefens förord Hösten 2005 startade ett projekt för att införa dialektisk beteendeterapi, DBT, inom BUP, Stockholm. Projektet föregicks av flera års erfarenheter inom BUP av en ökande patientgrupp med drag av emotionell instabilitet och allvarligt självskadebeteende. Patienterna vårdades ofta under långa perioder inom slutenvården, eller med intensiva och omfattande öppenvårdsinsatser, utan att visa prov på förbättringar. Dialektisk beteendeterapi, som visat goda resultat vid behandling av unga vuxna med nämnda symtombild, erbjöd därför en möjlighet att möta denna patientgrupp inom BUP. Projektets syfte var att pröva DBT inom BUP, men att modifiera metoden för att göra den lämplig för tonåringar, bl.a genom att involvera föräldrar och syskon i behandlingen, samt utvärdera effekten av behandlingen. Den första projektrapporten publicerades sommaren 2008, och beskrev huvudsakligen DBT som metod, projektets utformning samt en redogörelse av den första patientgruppens symtombild. Vid denna tid var erfarenheterna av metoden så goda, trots att några systematiska utvärderingar ännu ej sammanställts, att projektet övergick till permanent verksamhet. Om projektet blev en permanent verksamhet, hur gick det då för patienterna? Ja nu, våren 2011, är det möjligt att presentera utvärderingen; denna andra rapport vill belysa hur det gick för DBT-projektets patienter. Eftersom projektet inte innefattat någon kontrollgrupp kan vi inte uttala oss om huruvida det är behandlingen specifikt som orsakat redovisade förändringar, men resultaten ger vid handen att patientgruppen påvisar en hög grad av förbättring av sitt psykiska mående, och självskadebeteende och suicidalt beteende minskar i omfattning redan tidigt i behandlingen. DBT-teamets patientgrupp, som vid behandlingens början påvisat en svår och komplex psykiatrisk symtombild, med låg funktionsnivå och stort psykiskt lidande, har med teamets insatser och den hållande struktur metoden erbjuder kunnat behandlas framgångsrikt i öppenvård, och behovet av slutenvårdsinsatser för gruppen har minskat betydligt. Utvärderingen visar också, att symtomen är påverkbara, vilket implicerar att förutsättningarna för ett minskat psykiskt lidande och en högre funktionsnivå ökar. Projektets initiala förväntan om att med DBT kunna erbjuda en metod att möta dessa ungdomar inom BUP, kan därmed sägas ha infriats. Under 2010 ökade patienttillströmningen till DBT med 20%, anledningarna

6 till detta kan vara flera. DBT-projektet har med stor sannolikhet både synliggjort en patientgrupp, och erbjudit en metod som också skapat tilltro hos kollegor inom BUP:s öppenvård, med ökad remittering som följd. Men många patienter säger, att den ökade remitteringen handlar om att andra ungdomar pratat gott om DBT. Via kompisar, mun-till-mun-metoden, har DBT-projektet och teamet fått ett erkännande bland ungdomar som en verksamhet som hjälper. Att ungdomar rekommenderar andra att gå till BUP, och att det går att få behandling som hjälper, är en utvärdering att vara mycket glad och stolt över. Lotta Wiberg Spangenberg Verksamhetschef BUP:s Specialenheter 4 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

7 Författarnas förord Att genomföra en utvärdering samtidigt som man lär sig och startar med en behandlingsmetod kan tyckas krävande, men har också varit mycket givande eftersom det hjälpt oss att på ett systematiskt sätt lära känna patientgruppen. Det ger information utöver den vanliga bedömningen och känslan för gruppen som man får i behandlingsarbetet. En del information som kommit fram i utvärderingen har varit väntad medan annan har varit överraskande. Att göra den här utvärderingen har också sporrat oss till att läsa artiklar både om målgruppen (emotionell instabilitet/borderline personlighetsstörning, självskada hos ungdomar) och om dialektisk beteendeterapi för denna grupp. Detta har kommit till nytta i patientarbetet. Det har varit givande att få kunskap om hur man lägger upp utvärdering av en behandling i ett kliniskt sammanhang och roligt att se att det också varit genomförbart. Det har väckt en önskan om att framöver kunna gå vidare med en större undersökning av hur det går för våra patienter. Liksom i delrapport I vill vi understryka att inget av detta hade varit möjligt utan hjälp av alla våra kollegor i DBT-projektet/teamet, som kämpat med att dela ut och inte minst samla in alla formulär, fylla i veckokort o.s.v. och en hel del annat. Och det hade förstås inte heller varit möjligt utan all den information som våra patienter och deras föräldrar/närstående lämnat i alla dessa formulär och vid intervjuer. Tack till er alla! Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 5

8 6 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

9 Sammanfattning Här följer en sammanfattning av både delrapport 1 och delrapport 2. Delrapport 1 innehåller en beskrivning av hur DBT-teamet inom BUP Stockholm startade och delrapport 2 är en utvärdering av DBT-behandling för ungdomar och deras familjer. I den första delrapporten beskrivs dels införandet av dialektisk beteendeterapi (DBT) för ungdomar och deras familjer inom BUP i Stockholm, dels hur målgruppen ser ut genom en genomgång av startdata för de första patienterna, som påbörjade behandling. Patientgruppen består av de första patienterna som remitterades in till DBTprojektet och påbörjade DBT fr.o.m. januari 2006 t.o.m. januari Gruppen kännetecknas av en grundproblematik som inbegriper emotionell instabilitet/svårigheter att reglera känslor och majoriteten uppfyller minst fem kriterier för borderline personlighetsstörning. 97% har återkommande självskada och/eller har gjort självmordsförsök. De har en låg funktionsnivå när den skattas med C-GAS och bara en tredjedel har en vanlig fungerande sysselsättning. Samsjukligheten i olika psykiatriska tillstånd är stor med en dominans för depression, olika ångeststörningar, trots- och uppförandestörning. Många har också en ätstörning. Den typiska patienten har också haft en lång tids kontakt inom barn- och ungdomspsykiatrin (medelvärde 19,1 månader, standardavvikelse 13,0). 36,6% har provat droger varav 17% uppger att de använder droger minst två gånger i månaden. Symtombelastningen beskrivs med hjälp av olika formulär (av både ungdomarna och deras föräldrar) som tyngre än för ungdomar vårdade inom BUP-kliniken Stockholm (slutenvård). Trots omfattande problematik och stora svårigheter är det endast en patient av de 43 patienterna som väljer att inte påbörja behandling alls och sju som avslutar behandlingen i förtid (avhoppsgruppen). 35 patienter fullföljer behandlingen och man ser en signifikant förbättring av samtliga utfallsmått och en effektstorlek som talar för att gruppen har nått påtagliga förbättringar. Trots en kvarstående sårbarhet (t.ex. fortsatt tendens till starka känslopåslag, impulsivitet, svårigheter med planering) hos många patienter sker stora förändringar under de i snitt 15 månader som de går i DBT. Till exempel minskar självskadande och suicidalt beteende i gruppen och antalet kriterier för borderline personlighetsstörning minskar från i snitt 5,4 till 1,7 vid avslut. Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 7

10 Den här utvärderingen är inte upplagd så att man kan få ett säkert svar på frågan om det var behandlingen med DBT som specifikt ledde till dessa förbättringar eftersom det saknas en kontrollgrupp. Man kan ändå dra slutsatsen att drag av borderline personlighetsstörning är tydligt påverkbara i tonåren och inte ser ut att ha karaktären av helt stabila personlighetsdrag. Även allmän funktionsnivå och en rad andra problemområden (depressivitet, ångest, psykotiska symtom, aggressivitet etc.) kan förbättras trots en mycket stor symtombelastning inledningsvis. Det finns heller inga skillnader i utfall som beror på ålder eller problemtyngd (grad av emotionell instabilitet) vid behandlingsstart. Att ålder inte påverkar utfallet talar för att även yngre tonåringar kan tillgodogöra sig DBT, som ju från början är utvecklat för vuxna. Vi tror dock att det varit nödvändigt med de anpassningar för ungdomar och deras familjer som gjorts och som närmare beskrivs i delrapport I. Med tanke på att många studier visar att personer som har drag av emotionell instabilitet/borderline personlighetsstörning i tonåren får kvarstående symtom och en psykosocial funktionsnedsättning upp i vuxen ålder är det hoppfullt att symtomen är påverkbara, även om också våra resultat pekar mot att många kommer att ha med sig en känslomässig sårbarhet ut i vuxenlivet. När det gäller själva implementeringen av DBT kvarstår slutsatsen från delrapport I, d.v.s. att det är viktigt med en gedigen satsning på utbildning och handledning av personalen, liksom möjligheten att få tillräckligt med tid för DBT-arbetet så att man kan uppnå tillräcklig skicklighet för att klara den svåra patientgruppen. DBT-konsultationsteamet (den tid när teamets behandlare träffas och går igenom de pågående behandlingarna och handleder varandra) är nödvändigt för att man ska kunna stötta varandra och se till att det terapeutiska arbetet fortlöper så effektivt som möjligt även när det uppstår svåra krislägen med patienter. Det kan också bidra till att minska stress/utmattning hos behandlare och även detta kommenteras kort i delrapport II. 8 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

11 Inledning Vid planeringen av DBT-projektet fanns en tydlig målsättning att någon form av utvärdering skulle ingå. Eftersom utvärderingen skulle ske parallellt med att vi lärde oss metoden och fick ihop logistik för grupper, familjearbete m.m. beslutades att nivån skulle vara ambitiös (med ett flertal sätt att belysa patientens symtombelastning, diagnoser, funktionsnivå och upplevelse av behandlingen samt inkludera anhörigas syn på detta också), men inte oöverstiglig att klara inom ramen för kliniskt arbete. Det var inte realistiskt att göra utvärderingen i form av en regelrätt behandlingsstudie (RCT) med slumpning av patienter till DBT respektive kontrollgrupp utan vi har valt att följa våra allra första (konsekutiva) patienter. Samtliga behandlare har distribuerat och samlat in formulär (till både patient- och föräldradelar, se nedan). Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 9

12 10 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

13 Bakgrund Personlighetsstörningsdiagnostik hos unga? Som inklusionskriterier för att gå i DBT har vi valt att se om ungdomen har tecken på emotionell instabilitet eftersom DBT är utformat för den problematiken (se t.ex. Dialectical Behavior Therapy with Suicidal Adolescents, Miller, A.,2007). Då man sällan sätter diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning/borderline personlighetsstörning när det gäller ungdomar så har vi valt att tänka i termer av att man har drag av emotionell instabilitet och de frågor som har legat till grund för detta har varit dels en allmän anamnes med frågor om känslomässig instabilitet, dels SCID II-intervju, borderline-delen. Det finns en pågående diskussion om begreppet personlighetsstörningar, inte minst inför övergången till DSM -V. Det finns flera problem som uppmärksammats med begreppet, t.ex. att kriterierna är en blandning av subjektiva upplevelser (t.ex. känsla av tomhet), kognitiva distorsioner och konkret beteende (t.ex. upprepade slagsmål). Man har märkt att när man studerar grupper med samma personlighetsstörningsdiagnos blir de heterogena och det blir därmed svårt att värdera t.ex. behandlingsutfall. Det finns också en mycket stor samsjuklighet både mellan olika personlighetsstörningar och med axel I diagnoser. Det råder också en brist på studier kring sambandet mellan föregångare (temperament, personlighetsdrag) i barndom/ungdomstid och en diagnostiserad personlighetsstörning i vuxen ålder. Studier av personlighetsdrag och temperament visar dock att det finns en stabilitet över tid, som blir allt tydligare ju högre upp i åldrarna man kommer (Wideger, T.A. et al, 2009). Likaså finns studier som visar att drag av borderline personlighetsstörning i barndomen (vid 14 års ålder) senare i livet (följda vid 16, 22 och 33 års ålder) medför lägre social funktion, lägre lifesatisfaction, lägre nivå på utbildning och yrke, färre uppnådda milstolpar i vuxenlivet (bilda familj etc.). Tonårs-borderlinesymtom var också associerade med borderlinesymtom, borderlinediagnos samt behov av samhällsstöd (sjukpension, socialbidrag) i vuxen ålder (Winograd, G. et al, 2008). Vid en genomgång av flera studier (Miller A.L., 2008) finner man att det tycks finnas en subgrupp av ungdomar där diagnosen (borderline personlighetsstörning) är stabil över tid upp i vuxen ålder och en annan subgrupp där man förflyttar sig i och ur diagnosen över tid. Man föreslår att emotionell instabilitet hos ungdomar snarare ses som liggande på ett kontinuum än som en kategorisk diagnos. Detta stämmer med hur Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 11

14 man numera även resonerar om andra personlighetsstörningar och när det gäller vuxna (Svrakic, D.M., 2008). Sammanfattningsvis tycks symtom på emotionell instabilitet i ungdomen, åtminstone för en del, medföra betydande påverkan på en rad livsområden som vuxen. Däremot har dessa studier och även studier på vuxna borderline-patienter (som erhöll olika slags behandlingar eller ingen behandling), visat att många av borderline-symtomen/kriterierna varierar över tid, men att det sammanfattningsvis är svårt för patienterna att uppnå både en tydlig symtomminskning och en psykosocial funktionsökning (Zanarini et al, 2010). Resultaten pekade dock också mot att när en sådan förbättring väl skett så var den relativt beständig över tid. I en longitudinell populationsstudie av tvillingar har man bl.a. studerat borderlinedrag och kunnat följa utvecklingen av dessa från 14 till 24 års ålder (Bornovalova et al, 2009). Man fann en tydlig nedgång i borderlinesymtom med stigande ålder, men mellan 14 och 17 års ålder skedde ingen större förändring. Förändringen kom istället i högre ålder. Med tanke på risken att hamna i ett mer beständigt tillstånd med symtom på emotionell instabilitet, lägre funktionsnivå och ökat behov av samhällsstöd, är det intressant att se hur pass mycket en så omfattande behandling som DBT kan påverka antalet uppfyllda kriterier. 12 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

15 Syfte och frågeställningar Syftet med denna andra rapport från DBT-projektet/DBT-teamet är att beskriva hur de första ungdomarna som gått i DBT mår efter avslutad behandling samt vid en uppföljning 6 månader senare jämfört med hur det var vid behandlingsstart. De specifika frågeställningarna var: Har allmän funktionsnivå och symtombelastning utvecklats/förändrats? Hur förändras de beteenden och symtom som ingår i kriterierna för borderline personlighetsstörning när man jämför bedömningen före och efter behandling? Finns det någon skillnad i utfall för yngre respektive äldre patienter och kan åringar tillgodogöra sig behandlingen? Hur upplevdes behandlingen av patienterna? Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 13

16 14 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

17 Metod och upplägg Mätning av patienternas symtom och funktion före och efter behandling Beskrivning av patienternas symtom och funktion före behandlingen, vid avslut och 6 månader senare. Denna del har genomförts av oss själva, d.v.s. samtliga medarbetare på DBT-teamet. Genomgående sköter varje behandlare sina patienters formulär (dela ut och samla in), men den avslutande SCID II intervjun (borderlinedelen) har vi valt att låta annan behandlare än individualterapeuten genomföra för att minska risken för att intervjun görs med en förutfattad mening om kvarstående respektive förbättrade problemområden. Patienternas symtom och funktion före och efter behandling finns även beskrivna i en uppsats inom psykoterapeututbildningen (Rudeberg, C., Elmfeldt Öhrskog, M. Utvärdering av Dialektisk beteendeterapi inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, Stockholms Universitet, 2010). Delar av uppsatsen ingår i denna rapport. Utvärdering med fokus på föräldrarna och behandlarna Studier gjorda i anslutning till DBT-projektet/teamet och som har fokus på föräldrarna och behandlarna: Hur mår föräldrarna före och efter deltagande i föräldragrupp och hur har de upplevt behandlingen? (Susanne Ekdahl, Kent-Inge Perseius, Föräldrarnas förmåga att validera (bekräfta) sina ungdomar efter genomgången föräldragupp har undersökts i en psykologuppsats av Kajsa Jung (Stockholms Universitet, 2010). Hur påverkas behandlarna av arbete med en patientgrupp med omfattande psykiatrisk problembild och av att samtidigt lära sig en ny metod? (Susanne Ekdahl, Kent-Inge Perseius, ). Undersökningsgrupp Remisser togs emot från BUP-mottagningar inom BUP-divisionen i Stockholms läns landsting samt Norrtälje BUP-mottagning. Målgrupp var ungdomar t.o.m. 17 års ålder som har ett återkommande självskadebeteende och/eller har gjort Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 15

18 upprepade självmordsförsök och/eller har de drag som kännetecknar emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline personlighetsstörning). Vi har som inklusionskriterium att ungdomen ska uppfylla minst tre kriterier för borderline personlighetsstörning (enligt DSM -IV). Exklusionskriterier har varit etablerat missbruk, mental retardation, pågående psykossjukdom och anorexia nervosa av den grad att sjukhusvård krävs. Ett exklusionskriterium har också varit autismspektrumstörning, men det har visat sig möjligt att inkludera patienter med lindrigare sådan problematik, t.ex. Aspergers syndrom av lindrigare grad. 3 remisser återkallades 14 tackade nej efter info-möte 1 patient för nära 18 år 67 remisser inkommit (070131) 43 patienter genomgick bedömning och rekommenderas DBT 3 patienter genomgick bedömning vi tackade nej 7 patienter avbröt i förtid 1 patient påbörjade aldrig 42 patienter påbörjade DBT 35 fullföljde DBT Figur 1. Flödesschema inkomna remisser. Slutdatum för deltagande i gruppen som skulle ingå i utvärderingen sattes till Då hade 43 ungdomar genomgått bedömning och fyllt i alla startformulär m.m. En av dessa ungdomar beslöt att inte påbörja DBT efter att alla startformulär var genomförda. Vid den tidpunkten hade totalt 67 remisser kommit in till DBT-projektet. Av dessa hade: 43 patienter gått vidare till orientering/behandling 14 patienter tackade nej själva (i nästan samtliga fall före bedömningen) 3 patienter gick igenom bedömning, men bedömdes av oss ej stämma med målgruppen för DBT 16 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

19 3 remisser återkallades av inremitterande mottagning innan någon kontakt alls inletts 1 patient hade för kort tid kvar till 18 års ålder och togs därför inte emot I delrapport 1 beskrivs startdata för dessa 43 patienter. Sammanfattningsvis framkom följande: I gruppen ingick 42 flickor och en pojke. Medelålder vid behandlingsstart var 16 år (13-17 år). Tidigare behandlingstid på BUP var i snitt 19,1 månader (3-60 månader, standardavvikelse 13,0) 60,5% hade gjort suicidförsök (medianvärde 4 försök) Diagnoser som kom fram i DAWBA (diagnostik av utomstående clinical rater utifrån enbart DAWBA- formulär, ungdom och föräldrar, utan annan kännedom om patienten) visade att hälften av patienterna uppfyllde kriterier för någon av depressionsdiagnoserna, många hade olika kombinationer av samsjuklighet i ångestsyndrom (vanligast panikattacker med och utan agorafobi 37%, generaliserat ångestsyndrom 37%, social fobi 16%, PTSD 12%). Andra mer vanligt förkommande diagnoser var uppförandestörningar (trotssyndrom och uppförandestörning) 40% samt ätstörning 19%. Se delrapport 1 för utförligare redovisning av diagnoser enligt DAWBA. Vid tiden för denna undersökning ingick inte bipolär sjukdom bland modulerna i DAWBA. 3 patienter hade en sådan diagnos. 4 patienter hade eller fick under behandlingstiden diagnosen ADHD. Tidigare självskada beskrevs i delrapport 1 med följande tabell: Frekvens självskadehandlingar Antal % Aldrig självskada Någon/några enstaka gånger på tre månader Självskadar i perioder Några tillfällen per månad eller mer Dagligen/flera gånger per vecka Totalt För en mer fullständig beskrivning av patientdata vid start se delrapport 1. Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 17

20 Mätmetoder En närmare beskrivning av de i utvärderingen ingående instrumenten finns i delrapport 1. Här följer en kort sammanfattning: Veckokort Varje vecka under hela behandlingstiden registreras: Antal självskador under veckan Antal självmordsförsök Antal besök BUP-akuten Antal dagar inneliggande vård på BUP-kliniken SCID II (borderlinedelen) Structured Clinical Interview for DSM Diagnosis II SCID-II är en klinisk intervju med strukturerade frågor som används för att ställa diagnos för personlighetsstörning utifrån DSM-IV:s kriterier. Enligt DSM-IV krävs 5 uppfyllda kriterier för att ställa diagnosen borderline personlighetsstörning förutom de allmänna kriterier som gäller för alla personlighetsstörningar (First et al 1999). SCL-90 Symtom checklist -90 är använd i flera hundra studier sedan mitten av 70-talet. SCL-90 är ett självskattningsinstrument och skalan avser att mäta psykiskt hälsotillstånd avgränsat till veckan före mätningen. Dess 90 frågor kategoriseras i nio subskalor samt tre globala skalor. Skalan används som ett komplement till andra diagnostiska instrument och för evaluering av behandlingseffekt. SCL-90 har prövats på en rad olika kliniska grupper. Eftersom skalan hittills inte primärt varit avsedd för ungdomar bör detta beaktas och en testledare (den som administrerar skalan) har funnits till hands så att problem med ord och begrepp i frågorna kan redas ut (SIS 2002). CGAS Children s Global Assesment Scale används som mått på ungdomens fungerande ur flera sociala och psykiatriska aspekter. För översikt av CGAS psykometriska egenskaper och användbarhet, se t.ex. Global assesment of psychosocial functioning in child and adolescent psychiatry a review of three unidemensional scales: CGAS, GAF, GAPD, (Haugen Schorre & Vandvik, 2003). SDQ SDQ (Strenghts and Difficulties Questionaire) är ett frågeformulär som används såväl inom klinisk verksamhet som i epidemiologiska undersökningar i normal- 18 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

21 befolkningen. Syftet med SDQ är främst att på ett kortfattat och enkelt sätt få en överblick över barns och ungdomars emotionella problem och beteendeproblem (Danielson, M. Artikel i Glimtar från forskningsfronten, Nr ). Formuläret består av 25 frågor inom områdena emotionella problem, uppförandeproblem, uppmärksamhetsproblem och överaktivitet, kamratproblem samt prosocialt beteende. Inom den barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten kan man dels använda instrumentet för att göra en bedömning av barnets beteende och utifrån detta få en uppfattning om barnets psykiska hälsa och dels vid upprepade mätningar följa upp problemen för att se i vilken utsträckning de förbättrats. DAWBA The Developmental and Well-Being Assessment Värdering av utveckling och välbefinnande, är ett system som består av intervjuer, frågeformulär och skattningstekniker, som medger att man kan ställa ICD -10 och DSM- IV diagnoser på barn och ungdomar mellan 5 och 17 år. I kliniska sammanhang utgår man förstås från en sammanvägning av all anamnestisk information, DAWBA och egna iakttagelser när man ställer en psykiatrisk diagnos. Omfattande dokumentation finns på AUDIT och DUDIT AUDIT (The Alcohol Use Disorder Identification Test) är ett av WHO utvecklat test för upptäckt av skadligt drickande. AUDIT har översatts och kvalitetssäkrats till svenska förhållanden (Bergman & Källmén, 2002). DUDIT (The Drug Use Disorders Identification Test, version 2) är ett självskattningsformulär för att identifiera drogmissbruk eller beroende och för att utesluta sådan problematik. KASAM KASAM är ett självskattningsformulär som mäter individens grad av Känsla Av Sammanhang, det vill säga personens grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Höga värden på dessa tre komponenter innebär att individen har en stark känsla av sammanhang. Definition av KASAM: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgänglig, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang. (Antonovsky, 1987.) Vidare, enligt Antonovsky, är det hur hög respektive låg KASAM man har som avgör var man befinner sig på ett kontinuum av hälsa (hög) ohälsa (låg). Vi Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 19

22 har använt den korta versionen, 13 frågor, översatt från Antonovskys Känsla Av SAMmanhang- frågeformulär (The sense of coherence questionnaire) testat av H. Björvell & A. Langius (1992). Start- och avslutningsformulär Formulär som vi satte ihop själva för insamlande av bakgrundsinformation, som t.ex. hur lång kontakt man haft inom BUP och socialtjänst, eventuell vård på avdelning eller behandlingshem, typ av daglig sysselsättning vid start och avslut, tidigare satta psykiatriska diagnoser, frekvens självskada, tidigare självmordsförsök. Här noterades också läkemedel vid behandlingens start och avslut samt om patienten remitterades vidare efter DBT-behandlingen och i så fall vart. Dialektisk Beteendeterapi utvärdering efter behandling (Dialectical behavior therapy, post-treatment evaluation; Alec Miller) Frågeformulärets syfte är att undersöka patientens upplevelse av DBT-behandlingen efter avslutad terapi. Utvärderingsformuläret innehåller tre olika delar som skattas på en femgradig skala. Den första innefattar sex problemområden som är typiska för patienter med borderline personlighetsstörning där patienterna skattar upplevelsen av hur stora framsteg de har gjort inom respektive område. Den andra delen handlar om färdighetsmodulerna och hur funktionella de är för patienten. Skattningsskalan har skalstegen inte alls, lite, en hel del, väldigt mycket och helt och hållet. På den sista delen skattar patienten sin uppfattning av behandlingskvalitén. Formuläret är översatt till svenska (Hjalmarsson, 2005) och har tidigare använts för att utvärdera behandling av DBT (Miller, Wyman, Glassman, Huppert & Rathus, 2000) i en svensk pilotstudie av Hjalmarsson (2005) samt i den uppsats inom psykoterapeututbildningen (Rudeberg, C., Elmfeldt Öhrskog, M., 2010) där delar även finns med i denna rapport. Psykometrisk utprovning av formuläret saknas. Fullständig referens saknas. Här följer en sammanställning av vilka instrument som använts vid de olika tidpunkterna start, avslut samt 6 månader efter behandlingens avslut: 20 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

23 Tabell 2. Instrument samt vid vilken tidpunkt de ifylldes. Formulär Start Avslut 6 mån uppf Startformulär (egen konstruktion) Avslutningsformulär (egen konstruktion) DAWBA (ungd + fld) SDQ ungdom SDQ förälder CGAS SCID II (borderlinedelen) SCL-90 AUDIT DUDIT Elevens kontrollplacering KASAM ungdom KASAM förälder Alec Miller utvärderingsformulär efter DBT Veckovis redovisning: antal självskador, antal suicidförsök, antal besök BUP-akuten samt antal dagar slutenvård (under hela behandlingstiden). Analyser och statistiska metoder Skillnaderna mellan mätresultaten för respektive mätmetod vid olika mättillfällen analyserades. I allmänhet redovisas skillnaderna mellan behandlingsstart och avslut och i vissa fall mellan behandlingsstart och uppföljning efter 6 månader. Flera av måtten kan ges en kontinuerlig numerisk representation och då redovisas om det är statistiskt signifikanta skillnader mellan för- och eftermätning med hjälp av parat t-test. Effektstorleken beräknades med Cohen s d. En hållpunkt för att värdera storleken av en effekt är att om Cohen s d är mindre än 0,2 anses den som betydelselös, 0,2-0,5 som liten, 0,5-0,8 som måttlig, och 0,8 eller större som stor. Skillnader mellan för- och eftermätning redovisas i allmänhet i två tabeller. Dels redovisas resultaten för de patienter som genomförde hela behandlingen, d.v.s. patienter med fullständiga data. Dels redovisas resultaten för samtliga patienter som ingick vid behandlingsstart. De patienter som av olika skäl inte genomförde behandlingen representeras då vid avslut av de mått som de hade vid behandlingsstart, d.v.s. som om de inte alls förbättrats eller förändrats över Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 21

24 tid. Metoden brukar kallas Baseline observation carry forward och är ofta ett krav vid t. ex. läkemedelsprövningar och motsvaras av att utvärderingen är gjord utifrån begreppet intention to treat. I enstaka frågor, t. ex. i SLC-90 analyserades fördelningen mellan svarsalternativen (0= inte alls, 1= litegrand, 2=måttligt, 3= ganska mycket, 4=väldigt mycket), d.v.s. en ordinalskala vid behandlingsstart och eftermätningarna. Om det förelåg statistiskt signifikanta skillnader mellan för- och eftermätning värderades i dessa fall med Wilcoxon s sign rank test. 22 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

25 Resultat Bakgrundsdata: behandling/vårdinnehåll Antal sessioner, behandlingstidens längd Medelbehandlingstiden var 15.6 månader (standardavvikelse 6,7, min. 4,5 månader, max. 30,8 månader). De 35 patienter som genomgått DBT har gjort besök enligt tabell 3. Tabell 3. Medeltal antal besök. Besökstyp Medel antal besök (sd) Min antal besök Max antal besök Individualsessioner 45 (19.1) Familjesamtal 15 (8.7) 5 46 Färdighetsträningsgrupp 28 (15.0) 6 71 Föräldragrupp * 13 (4.9) 2 20 Uteblivna /sena återbud ** 17 (12.9) 0 50 * Föräldrar erbjuds grupp à totalt 9 tillfällen, ett par av grupperna har önskat och erhållit ett extra tillfälle utöver detta. Detta betyder att om en ungdoms båda föräldrar deltar i grupp kan max antal sessioner bli 18(-20), (9-10 för vardera föräldern), för en ensamstående förälder blir maxantalet 9(-10). ** Data är tagna ur patientregistreringssystemet Pastill där uteblivna, men också sena återbud (samma dag) registreras som uteblivna. Flertalet av registreringar rör sena återbud, t.ex. att patienten ringer eller sms:ar någon timme före sessionen. Utöver dessa besök har vi även haft tjänstemannamöten för 8 patienter (varierar mellan 1 och 5 möten) och läkarbesök hos läkare inom DBT-projektet för 11 patienter (mellan 1 och 9 besök), ett antal patienter har även haft läkarkontakt på sin hemma-bup-mottagning. Annan behandling/insats Ingen av patienterna hade någon annan pågående psykoterapeutisk behandling under tiden de gick i DBT. Kontakten med inremitterande BUP-mottagning var vilande under DBT-tiden förutom för några patienter som hade en kvarstående kontakt med läkare angående medicinering. Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 23

26 Några patienter har också haft enstaka besök hos annan vårdgivare, t.ex. Maria Ungdom gällande alkohol- eller droger och SCÄ (Stockholms Centrum för Ätstörningar) gällande ätstörningsproblematik. Genomgående har man då lagt upp det så att DBT är själva huvudbehandlingen och den andra vårdgivaren står för t.ex. psykoedukation och motivationshöjande samtal samt drogtester (Maria Ungdom) eller somatisk uppföljning och kostgenomgång (SCÄ). När det gäller läkemedelsbehandling har vi noterat eventuella läkemedel vid start och avslut av behandlingen. Sådan notering finns för 33 av 35 patienter som genomgått DBT (för 2 patienter saknas uppgifter om läkemedel vid start och avslut och för ytterligare en vid avslut). Se tabell 4. Tabell 4. Antal pågående behandlingar med visst läkemedel. Läkemedel Start Avslut SSRI Lugnande (Theralen, Atarax, Lergigan) 7 2 Stämningsstabiliserande (litium) 3 4 Neuroleptika 2 1 Centralstimulantia 1 2 Sömnmedel 2 1 Övriga (Lyrica) 0 1 Inga läkemedel alls Oklart 1 Som framgår av tabellen finns det alltså flera patienter som står på mer än ett läkemedel. Vid start medicinerar 16 patienter, vid avslut 14. Inga patienter ordinerades bensodiazepiner. Inga större förändringar i läkemedelskonsumtion förutom en minskning av lugnande preparat och en viss minskning av SSRI. Det är därför knappast troligt att behandlingsresultaten kan ha påverkats särskilt mycket av läkemedelsförskrivningen. Antal dagar i slutenvård samt antal besök BUP-akuten Enligt veckokorten som fylldes i under behandlingstiden var antalet akutbesök under behandlingstiden relativt få, 22 patienter gjorde inget akutbesök, två patienter ett besök, tre patienter två och två patienter sökte akut vid tre tillfällen. Inga patienter vårdades i sluten vård med undantag för en patient som vårdades en kort tid. 24 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

27 Hur har symtom och problemområden utvecklats över tid? Suicidförsök och självskada enligt veckokorten Suicidbeteende rapporterades hos 26 patienter innan behandlingen påbörjades. Under behandlingstiden rapporterade betydligt färre patienter, 6 st, suicidförsök. Inga suicidförsök rapporterades överhuvudtaget efter åtta månaders behandlingstid (Rudeberg, C., Elmfeldt Öhrskog, M, 2010). Samtliga patienter utom tre hade självskadebeteende vid första kontakten med DBT-teamet. Några patienter slutade med självskadebeteende redan under bedömnings - och orienteringsfasen, alltså före startdatum. Det förklarar att man i figur 2 (Rudeberg, C., Elmfeldt Öhrskog, M., 2010) endast finner 20 patienter med självskadebeteende i den stapel som motsvarar behandlingstidens första fjärdedel. Vi har valt att visa antalet självskador på två sätt: antalet självskador i gruppen som helhet per fyraveckorsperioder (figur 2) och antalet självskador per kvartil (fjärdedel) av vars och ens totala behandlingstid (figur 3) eftersom behandlingstiden varierade mycket mellan patienterna. Sammantaget framkom det att frekvensen av självskadebeteende minskade snabbt efter behandlingsstart och att självskadebeteendet därefter låg på en betydligt lägre nivå alternativt försvann (Figur 2 och 3). Figur 2. Antal självskador per månad Antal skador Tid, månader Frekvenstabell över totala antalet självskador per månad under projekttiden summerat för hela den aktuella patientgruppen. Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 25

28 Figur 3. Totala antalet självskadehandlingar i gruppen enligt veckokort Antal skador Antal patienter med självskadehandlingar Kvartil 1 n=20 Kvartil 2 n=17 Kvartil 3 n=12 Kvartil 4 n= Kvartil 1 Kvartil 2 Kvartil 3 Kvartil 4 Figur 3. Totala antalet självskadehandlingar i patientgruppen där respektive patients behandlingstid är indelad i kvartiler. Symtom på borderline personlighetsstörning enligt SCID II SCID II för borderlinedelen användes som ett mått på förändring för psykisk hälsa där antal uppfyllda kriterier jämförs före och efter behandling. Skillnaden mellan antal uppfyllda kriterier före och efter behandling är signifikant för både dem som fullföljde behandlingen och för gruppen där eftermätning saknas, intent-totreat. Effektstorlek visar stor effekt (tabell 5). För medelvärden och standardavvikelser relativt antal kriterier på SCID-II vid för- och eftermätning, t-värde och effektstorlek (Cohens d) avseende förändringen mellan för- och eftermätning för behandlingsgruppen se tabell 5. (Rudeberg, C., Elmfeldt Öhrskog, M, 2010). Tabell 5. Medelvärden och standardavvikelser relativt antal kriterier på SCID-II vid för- och eftermätning, t-värde och effektstorlek (Cohens d) avseende förändringen mellan för- och eftermätning för behandlingsgruppen. Antal Start Avslut Före Efter Effekt storlek SCID n m (sd) m (sd) t d Completers (2.2) 1.7 (1.8) 6.98*** 1.68 Intent-to-treat (2.2) 3.4 (2.9) 5.44*** 1.09 *** p<0, Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

29 Tabell 6. Andel av patienterna med symptom på borderline personlighetsstörning enligt SCID II vid behandlingsstart och avslut. Kriterium Start Kriteriet helt uppfyllt i % n=42 Avslut Kriteriet helt uppfyllt i % n=27 Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer. Uppvisar ett mönster av instabila mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering Uppvisar identitetstörning dvs varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (ej inräknat suicidalt eller självstympande beteende). Uppvisar suicidalt beteende, suicidala gester eller suicidhot eller självstympande handlingar. Är affektiv instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen Känner kronisk tomhetskänsla Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser. Har övergående, stressrelaterande paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom Efter avslut uppfyller endast 11,1% av ungdomarna minst 5 kriterier, 3 av 27 (tabell 6). Utveckling av SCID II kriterierna under behandlingstiden från start till avslut visar på både skillnader och likheter mellan de olika kriterierna/symtomen. Suicidalt/självskadande beteende visar mest påtaglig minskning. Detta är ett av de kriterier som många av ungdomarna uppfyller då de startar behandlingen. Affektiv instabilitet är det kriterium som oftast kvarstår även om drygt hälften av de ungdomar som uppfyllt kriteriet vid start inte längre gör det vid avslut. Det kriterium som är minst vanligt vid behandlingsstart är instabil självbild (figur 4). Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 27

30 Figur 4. Mönster av SCID-II kriterier från start till avslut (n=27). Separationsproblem Instabila mellanmänskliga relationer Instabil självbild Impulsivitet Suicidalt självskadande /beteende Affektiv instabilitet Aldrig haft symtomet Symtomet uppkommer Symtomet försvinner Symtomet kvarstår Tomhetskänsla Agressiva impulser Dissociativa paranoida symtom Funktionsskattning enligt CGAS Skillnaden i CGAS före och efter behandling är 22.1 på en 100-gradig skala. Funktionsnivån har höjts från Betydande svårigheter av funktionsnivån inom flera områden och oförmögen att fungera inom ett av dessa områden till En del svårigheter inom ett enstaka område, men fungerar allmänt sett ganska väl. En marginell skillnad vid start för de som slutförde behandlingen och de som slutade i förtid kan noteras och om man lägger ihop hela gruppens förmätning (även de som inte slutförde behandlingen, vilket innebär att vi tagit deras förmätning som eftermätning), jämfört med eftermätningen så är skillnaden även då statistisk signifikant, För översikt av CGAS psykometriska egenskaper och användbarhet se t.ex. Haugen Schorre & Vandvik, Tabell 7. Skattning vid start och avslut av CGAS. Patienter med fullständiga data. Antal Start Avslut Diff startavslut * Effekt storlek CGAS m (sd) m (sd) m (sd) d C-GAS (11.02) 63.9 (13.00) 22.1 (14.40) 1.9 * Statistiskt signifikant skillnad (parade t-test) 28 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

31 Tabell 8. Skattning av CGAS vid start, patienter med fullständiga data jämfört med bortfallet. C-GAS Antal Start m (sd) Completers Bortfall Diff comp bortfall.06 Symtomskattning enligt SCL-90 SCL-90 skattas i början av behandlingen, vid avslut och 6 månader efter avslutad behandling. Ungdomarna som börjar behandling i DBT har många psykiska symtom/problemområden och de rapporterar högre poäng än både flickor (allmän befolkning) yngre än 20 år och patienter i psykiatrisk öppenvård (DBT-rapport 1, 2008). Vid avslut har ungdomarna förbättrats signifikant i jämförelse med skattningen som gjordes vid behandlingsstarten. Särskilt stora förbättringar kan ses inom subskalorna depression, interpersonell känslighet, ångest och aggressivitet. Även den totala symtombelastningen när det gäller totalpoäng, antal ja-svar och medelpoäng på ja-svaren minskar signifikant (globala skalor). Signifikanta förbättringar kvarstår även när samtliga patienter tas med (baseline observation carry forward, se tabellbilaga). Vid 6 månaders uppföljning kvarstår ungdomarnas förbättringar i hög grad. För utförlig information om skattningar enl. SCL-90 se tabellerna 9-13 och figurerna 5-6. Figur 5. Subskalor i SCL-90 vid start, avslut (n 32). 2,5 2,0 1,5 Start 1,0 Avslut 0,5 somatisering tvångstankar Interpersonell känslighet Depression Ångest Aggresivitet Fobiskt ångest Paranoida föreställningar Psykotisism Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 29

32 Tabell 9. Skattning vid start och avslut av subskalor i SCL-90. Patienter med fullständiga data. Start Avslut Diff start avslut* Effektstorlek m (sd) m (sd) m (sd) d SCL 90 n=32 Somatisering 1.83 (.90) 1.15 (.73).68 (1.01) 1.0 Tvångstankar 2.18 (.82) 1.56 (.85).62 (.93) 0.7 Interpersonell känslighet 1.96 (.73) 1.11 (.82).85 (.73) 1.1 Depression 2.52 (.74) 1.33 (.87) 1.19 (.84) 1.5 Ångest 2.01 (.96) 1.10 (.71).91 (.94) 1.3 Aggressivitet 1.95 (.88) 1.05 (.83).90 (.81) 1.0 Fobisk ångest 1.54 (1.08).96 (.84).58 (.89) 0.7 Paranoida föreställningar 1.88 (.88) 1.09 (.88).79 (.69) 1.0 Psykotism 1.48 (.95).70 (.62).78 (.75) 1.1 *Statistiskt signifikant skillnad i samtliga subskalor (parade t-test) Figur 6. Subskalor i SCL-90 vid start, 6 månaders uppföljning (n 23). 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Start 6 månaders uppföljning 0,5 0 somatisering tvångstankar Interpersonell känslighet Depression Ångest Aggresivitet Fobiskt ångest Paranoida föreställningar Psykotisism 30 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

33 Tabell 10. Skattning vid start och 6 månaders uppföljning av subskalor i SCL-90. Patienter med fullständiga data. SCL 90 Start Uppf Diff start uppf* Effektstorlek m (sd) m (sd) m (sd) d n=23 Somatisering 2.06 (.86) 1.11 (.82).95 (1.20) 1.0 Tvångstankar 2.32 (.81) 1.60 (.87).72 (1.07) 0.7 Interpersonell känslighet 1.99 (.71) 1.22 (.85).77 (.89) 0.9 Depression 2.63 (.76) 1.46 (1.04) 1.17 (1.08) 1.2 Ångest 2.20 (.88) 1.21 (.88).99 (1.21) 1.0 Aggressivitet 1.97 (.85) 1.14 (.99).83 (.87) 0.9 Fobisk ångest 1.75 (1.07).86 (.89).89 (1.11) 0.8 Paranoida föreställningar 2.01 (.82) 1.28 (.87).73 (.97) 0.8 Psykotism 1.63 (.92).74 (.72).89 (.97) 1.0 * Statistiskt signifikant skillnad i samtliga subskalor (parade t-test) Tabell 11. Skattning vid start och avslut av globala skalor i SCL-90. Patienter med fullständiga data. SCL 90 Start Avslut Diff start avslut* Effektstorlek m (sd) m (sd) m (sd) d n=32 GSI, Global Severity Index 1.95 (.69) 1.15 (.66).80 (.65) 1.3 PSDI, Positive Distress Index 2.42 (.52) 1.82 (.54).60 (.51) 1.2 PST, Positive Symtom Total 70.7 (12.4) 54.7 (20.4) 16.0 (18.3) 1.1 * Statistiskt signifikant skillnad i samtliga globala skalor (parade t-test) Tabell 12. Skattning vid start och uppföljning av globala skalor i SCL-90. Patienter med fullständiga data. Start Uppf Diff start uppf* Effektstorlek m (sd) m (sd) m (sd) d SCL 90 n=23 GSI, Global Severity Index 2.09 (.61) 1.21 (.77).88 (.86) 1.1 PSDI, Positive Distress Index 2.53 (.49) 2.06 (.62).47 (.80) 0.8 PST, Positive Symtom Total 73.2 (11.1) 52.2 (21.5) 21 (18.2) 1.2 * Statistiskt signifikant skillnad i samtliga globala skalor (parade t-test) Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 31

34 Vi har också valt att analysera fråga 15, Tankar på att ta ditt liv, med tanke på att suicidtankar är så vanligt förekommande vid behandlingsstart. Här nedan (tabell 16) framgår svarsfrekvens och procentuell fördelning mellan svarsalternativen (0=inte alls, 1= litegrand, 2=måttligt, 3= ganska mycket, 4=väldigt mycket) vid start, avslut respektive 6-månadersuppföljning. Observera att även avhopparna ingår i startgruppen och att det finns ett svarsbortfall mellan avslut och 6-månadersuppföljning på 9 personer. Man fann en statistiskt stark signifikant skillnad (minskning av tankar på att ta sitt liv) mellan start och avslut. Mellan avslut och 6-månadersuppföljning fanns ingen signifikant skillnad, d.v.s. den förbättring som fanns vid avslut kvarstod (Wilcoxon signed rank test). Exempelvis var det 28% av ungdomarna som vid start tänkte väldigt mycket på att ta sitt liv jämfört med vid avslut då ingen hade så frekventa självmordstankar. Tabell 13. Fråga 15 i SCL-90 Tankar på att ta ditt liv Start Avslut 6-mån uppf Tankar på att ta ditt liv Antal % Antal % Antal % Inte alls Lite grand Måttligt Ganska mycket Väldigt mycket Total Symtomskattning enligt SDQ från patienter och föräldrar Vid start (se delrapport 1) noterades att patienterna som började i DBT låg påtagligt högt (d.v.s. angav stora problem/symtom) på samtliga delskalor förutom den prosociala skalan där man låg något lägre om man jämför med en populationsbaserad grupp (klassundersökningar i åk 8, flickor 14 år, Larsson J-O, personlig kommunikation). Man hade även en högre total svårighetspoäng än en jämförelsegrupp bestående av patienter inskrivna på slutenvården på BUP-kliniken Stockholm (2007). Detta gällde såväl självskattning som föräldrarnas skattning av sitt barn. På gruppnivå har den totala svårighetspoängen minskat med en fjärdedel för dem som slutfört behandlingen. Vid sexmånadersuppföljningen har den totala svårighetspoängen minskat ytterligare jämfört med startskattningen. De delskalor som har förändrats mest är emotionella symtom samt funktionsförsämringsskalan. Detta visar sig även i föräldrarnas skattning av sitt barn där skillnaden är än större. För utförlig information om symtomskattningar enligt SDQ, se tabellerna Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

35 Tabell 14. Skattning vid start och avslut av självskattad SDQ poäng, patienter med fullständiga data. SDQ-Skala Start Avslut Diff start uppf m (sd) m (sd) m (sd) effektstorlek n=33 d Total svårighetspoäng 20.1 (3.8) 15.2(6.2) 4.9*** 1.0 Emotionella symtom 7.1 (1.9) 5.1 (2.7) 2.0*** 0.9 Uppförandeproblem 3.4 (1.6) 2.5 (1.8) 0.9** 0.6 Hyperaktivitet 6.2 (1.8) 5.1 (2.1) 1.1** 0.7 Kamratproblem 3.4 (1.8) 2.6 (1.5) 0.8* 0.5 Prosocial skala 7.6 (1.5) 7.7 (1.6) Funk.försämringsskala 5.3 (2.6) 2.6 (2.3) 2.7*** 1.1 * p<.05; ** p<.01; *** p<.001, parade t-test Tabell 15. Skattning vid start och uppföljning av självskattad SDQ poäng, patienter med fullständiga data. SDQ-Skala Start Avslut Diff start uppf m (sd) m (sd) m (sd) effektstorlek n=20 d Total svårighetspoäng 21.1(3.4) 14 (5.1) 7.1 (5.5)*** 1.4 Emotionella symtom 7.9 (1.4) 5.1 (2.6) 2.8 (2.4)*** 0.9 Uppförandeproblem 3.5 (1.5) 1.9 (1.7) 1.6 (1.9)** 0.9 Hyperaktivitet 6.6 (1.7) 4.5 (1.9) 2.1 (2.2)*** 1.0 Kamratproblem 3.2 (1.7) 2.5 (1.8) 0.7 (1.5) 0.5 Prosocial skala 7.8 (1.4) 8.6 (1.1) 0.8 (1.5)* 0.9 Funk.försämringsskala 5.8 (2.3) 2.3 (2.6) 3.5 (2.6)*** 1.2 * p<.05; ** p<.01; *** p<.001, parade t-test Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 33

36 Tabell 16. Skattning vid start och avslut av SDQ poäng, föräldrar med fullständiga data och deras skattning av sitt barn. SDQ-Skala Start Avslut Diff start uppf m (sd) m (sd) m (sd) effektstorlek n=23 d Total svårighetspoäng 17.4(4.7) 11.0(5.2) 6.4 (5.9)*** 1.5 Emotionella symtom 6.5 (2.1) 3.3 (2.0) 3.2 (2.0)*** 1.5 Uppförandeproblem 2.4 (1.7) 1.6 (1.2) 0.8 (1.8)** 0.9 Hyperaktivitet 5.6 (1.6) 4.0 (2.2) 1.6 (1.7)*** 0.8 Kamratproblem 2.8 (2.2) 2.0 (1.4) 0.8 (2.3) 0.5 Prosocial skala 7.1 (1.7) 7.8 (2.1) -0.7 (1.8) 0.6 Funk.försämringsskala 6.6 (2.9) 1.3 (2.0) 5.3 (3.3)*** 2.1 ** p<.05; *** p<.01, parade t-test Tabell 17. Jämförelse av självskattade SDQ-poäng på gruppnivå vid start, avslut och uppföljning samt skillnad mellan start avslut respektive start uppföljning för patienter med fullständiga data. Tidpunkt för självskattning Diff start avslut Diff start 6 mån uppf Beh.start Avslut 6 mån eft. m (sd) effektstrl. m (sd) effektstrl. SDQ-Skala n=43 n=33 n=21 n=33 d n=20 d Total svårighetspoäng 20.6(4.7) 15.2(6.2) 14 (5.1) 4.9*** *** 1.4 Emotionella symtom 7.1 (1.9) 5.1 (2.7) 5.1 (2.6) 2.0*** *** 0.9 Uppförandeproblem 3.6 (2.0) 2.5 (1.8) 1.9 (1.7) 0.9*** *** 0.9 Hyperaktivitet 6.4 (1.8) 5.1 (2.1) 4.5 (1.9) 1.1*** *** 1.0 Kamratproblem 3.5 (2.0) 2.6 (1.5) 2.5 (1.8) 0.8** Prosocial skala 7.3 (1.6) 7.7 (1.6) 8.6 (1.1) ** 0.9 Funk.försämringsskala 5.3 (2.5) 2.6 (2.3) 2.3 (2.6) 2.7*** *** 1.2 ** p<.05; *** p<.01, parade t-test 34 Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

37 Alkohol- och drogvanor AUDIT Patienter med fullständiga data dricker oftare alkohol efter behandling än innan. Procentuellt sett har de som dricker alkohol minst 2 gånger i månaden ökat. Mängden alkohol vid dessa tillfällen har däremot sjunkit och alkoholvanorna kan jämföras med vanliga skolungdomar i gymnasiet, årskurs 2 (CAN, 2010). Tabell 18. Alkoholkonsumtion vid start och avslut Start Avslut Hur ofta dricker du alkohol? Antal % Antal % n=41 n=32 Aldrig = gång i månaden eller mer sällan = gånger i månaden = gånger i veckan = gånger i veckan eller mer = Totalt DUDIT 7 patienter har gått i en positiv riktning. Det vill säga att de använder mindre eller har slutat använda droger. Det är en ungdom som har en negativ riktning och 25 som har oförändrad. Anmärkningsvärt är att det enligt självrapporten är 6 patienter som fortfarande använder droger vid avslut. Tabell 19. Droganvändning vid start och avslut Start Avslut Hur ofta använder du andra droger än alkohol? Antal % Antal % n=41 n=32 Aldrig = gång i månaden eller mer sällan = gånger i månaden = gånger i veckan = gånger i veckan eller mer = Totalt Utvärdering av dialektisk beteendeterapi 35

Utvärdering av dialektisk beteendeterapi

Utvärdering av dialektisk beteendeterapi Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms Läns Landsting Camilla Rudeberg Maria Elmfeldt Öhrskog Handledare: Ulrika Thulin Examinator: Lars-Göran Öst Påbyggnadsutbildningen

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård? Andrzej Werbart & Mo Wang Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och Stockholms läns landsting Vad behöver vi

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Årsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Självskada, emotionell instabilitet och DBT

Självskada, emotionell instabilitet och DBT Självskada, emotionell instabilitet och DBT Föreläsning läkarstuderande maj 2014 Camilla Hallek, barn- och ungdomspsykiater DBT- teamet BUP Stockholm Dialek'sk beteendeterapi på BUP Agenda Ø Självskada,

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42455 Fastställandedatum: 2017-01-09 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2018-01-09 Fastställare: Magnus Thureson Psykoterapi för

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER

KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER EGEHEM UTBILDAR KOMMUNER LANDSTING & FÖRÄLDRAGRUPPER KONFERENSER & WORKSHOPS KURSER ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR EGEHEM ERBJUDER ETT UTBUD AV UTBILDNINGSTILLFÄLLEN. DU FÅR TA DEL AV DET SENASTE INOM FORSKNING OCH

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm.

Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm. A1: Barnens självskattning vid första mättillfället (Svar inkom från totalt 17 barn vid första mättillfället.) A2: Barnens självskattning vad andra mättillfället (4 barn hade hoppat av och endast 13 svarade

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom

Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom CEPI 17-18 oktober 2012 Rickard Färdig, PhD rickard.fardig@neuro.uu.se Institutionen för Neurovetenskap,

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50%

Socialpsykiatriska behandlingsteamet. Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Socialpsykiatriska behandlingsteamet Samverkan mellan kommuner och landstinget Uppsala län 50% + 50% Stegen finner stigen En principstyrd, pragmatisk behandlingsmodell för att möta ungdomar med självskadande

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Dialektisk Beteendeterapi DBT Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga En konferens för hela BUP-teamet Grupprabatt! Gå 4 betala för 3! Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga nya riktlinjer och senaste utvecklingen inom barn och ungdomspsykiatrin Diagnostik

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting FoU-rapport 1-2008 Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Från projekt till permanent verksamhet Delrapport 1 Niclas Borg Camilla Hallek Camilla

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer