Medikalisering & diagnostisering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medikalisering & diagnostisering"

Transkript

1 Medikalisering & diagnostisering Thérèse Eriksson SOCB06 V.T Examinator: Eva Kärfve 1

2 INTRODUKTION Psykisk ohälsa är, tillsammans med värk, den vanligast orsaken till att människor upplever sin hälsa som nedsatt (Statens folkhälsoinstitut, 2009). På internet finns i det närmaste obegränsade möjligheter att testa sig själv, sitt barn eller någon anhörig för olika psykiatriska diagnoser 1. Det finns diskussionsforum där experter vågar sig på att diagnostisera anonyma personer, och kvällstidningar bidrar med självtest gällande bland annan vuxen-adhd 2. Trots denna myckna omskrivning, är fördomarna kring psykisk ohälsa fortfarande många, och okunskapen stor (Lundberg, 2010). År 2009 initierade regeringen ett projekt, Hjärnkoll, med syfte att förbättra allmänhetens attityder till personer med psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder (Hjärnkoll, 2011). Förbättrade attityder gentemot personer som drabbas av psykisk ohälsa är sannolikt en förutsättning för att minska mörkertalen och i förlängningen även öka den psykiska hälsan. Däremot vore det av intresse att närmare undersöka inte bara attityder gentemot de som drabbas av psykisk ohälsa, utan också de drabbades upplevelser. I ett samhälle där akademiska och yrkesmässiga prestationer premieras, och där psykisk sjukdom fortfarande är tabu, blir diagnosens betydelse för den enskilda individen särskilt intressant. Särskilt intressant är diagnosens betydelse för den enskilda individen med tanke på medikaliseringsprocessen och det ständigt ökande antalet diagnoser. Ofta lyfts fördelarna med en diagnos fram, inte minst när det gäller barn och ungdomar i behov av stöd, där en diagnos snarast är en förutsättning för att kunna få anpassad skolundervisning eller stöd. De eventuella nackdelar en psykiatrisk diagnos medför talas det dock mycket tyst om, och även forskningen är gles på området. Syftet med föreliggande uppsats är därför att undersöka och beskriva medikaliseringens och diagnostiseringens betydelse för brukaren eller patienten. METOD Under arbetet med uppsatsen har två metoder använts. Uppsatsens stommen utgörs av en litteraturstudie med utgångspunkt i litteratur knuten till kursen Den mentala (o)hälsans sociologi. Därutöver har artikelsökningar gjorts i LibHub, Lunds Universitets biblioteks sökmotor. Sökord som använts är företrädelsevis diagnosis, sociology, stigma, mental disorder och selflabeling i olika kombinationer. Som komplement till litteraturstudien har även en enkätundersökning riktad till personer som antingen har eller har haft en psykiatrisk diagnos genomförts. Frågorna i enkäten kretsar kring 1 Se tex. 2 Se tex. 2

3 upplevelsen av att ha fått en psykiatrisk diagnos, och vilken betydelse diagnosen har för den som diagnostiserats. Enkäten skickades ut till 30 kvinnor som alla skriver en personlig blogg på internet där de berättar om sina psykiska problem. Bloggarna söktes upp genom ett bloggforum 3 som samlar omkring 160 bloggar som på olika sätt knyter an till psykisk sjukdom. Då många av dessa bloggar skrivs anonymt eller av annat skäl saknar kontaktuppgifter, decimerades antalet möjliga bloggare att kontakta kraftigt. Till sist valdes trettio bloggare ut slumpmässigt bland de som offentliggjort sina kontaktuppgifter. Till dessa skickades ett e-postmeddelande med en kort beskrivning av uppsatsens syfte, samt en inbjudan att besvara några korta frågar i ett frågeformulär. En länk till frågeformuläret bifogades. Frågeformuläret innehöll, utöver två frågor om kön och ålder, fem obligatoriska frågor med flervalsalternativ, samt en öppen fråga om diagnostiseringsförfarandet som inte var obligatorisk att besvara. Etiska övervägningar Att göra studier som inkluderar personer med psykisk ohälsa kan anses problematiskt, då det är omöjligt att veta vilka reaktioner som frågor kring sjukdomen utlöser. Inför denna uppsats gavs instruktioner där bland annat en liten undersökning, deltagande observation samt intervjuer nämndes som möjliga metodologiska tillvägagångssätt. Initialt övervägdes att göra intervjuer, men en enkätundersökning bedömdes vara mindre resurskrävande och kunde i högre grad garantera deltagarnas anonymitet. En enkätundersökning bedömdes även kunna falla inom ramen för de metodologiska tillvägagångssätt som skulle godtas för kursen. Förhoppningen är att frågor kring sjukdom och diagnos i lägre grad riskerar att utlösa negativa reaktioner hos personer som redan är öppna med sin sjukdom/problematik genom en offentlig blogg på internet, än hos personer som försöker att dölja sin problematik. Samtliga deltagare uppmanades att kontakta uppsatsförfattaren vid frågor eller funderingar, och frivilligheten att delta betonades. ANALYS Teoretisk referensram Av betydelse för uppsatsen är flera olika teoretikers resonemang kring medikalisering, mentalsjukdomar, diagnoser och diagnostisering. Av särskilt intresse är Conrads (2007) diskussion kring medikalisering, Johannissons (i Hallerstedt, 2009) dito kring diagnosens betydelse samt Goffmans (1963) resonemang kring avvikande och stigma. 3 3

4 Medikalisering och diagnoser Under nittonhundratalet har ett stort antal nya sjukdomar tagit plats i den medicinska nomenklaturen. Särskilt tydlig har denna sjukdomstillväxt varit under nittonhundratalets senare hälft, då en rad nya sjukdomar har kommit att definieras. Processen kallas medikalisering och innebär att problem eller åkommor, som tidigare inte varit medicinska, nu definieras och behandlas som medicinska dito. Vanligtvis beskrivs de i termer av sjukdom eller störning (Conrad, 2007). Viktigt att poängtera är att medikalisering per se inte är någonting negativt, däremot är mycket av den sociologiska litteraturen som behandlar processen kritisk. Broom och Woodward (1996) tillhör dem som menar att medikalisering både kan vara till hjälp och till stjälp. Kanske allra tydligast syns medikaliseringsprocessen i den amerikanska Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM, den manual som används av läkare som stöd vid diagnostisering av psykiska sjukdomar. Den första och andra versionen av DSM publicerades i amerika år 1952 respektive 1968 och vilade på den psykodynamiska grund som då var rådande inom psykiatrin. Den tredje versionen, DSM-III, publicerades år 1980 och kom att bli en tydlig brytpunkt i synsättet inom psykiatrin. De mentala störningarna klassificerades nu utifrån symtom i stället för som tidigare, utifrån beteendets bakomliggande mekanismer. I och med DSM-III ökade antalet mentala störningar avsevärt, en utveckling som fortsatt i de följande utgåvorna. Den senaste versionen, DSM IV-TR, publicerades år 2000 och är en textberabetning av DSM IV. Denna utgåva omfattar närmare 400 olika diagnoser (Brante i Hallerstedt, 2006). Hur många diagnoser som den femte versionen kommer att omfatta när den släpps i maj 2013 är ännu inte fastslaget, men de utkast som hittills offentliggjorts pekar på ytterligare utökning av manualens omfattning (APA, 2010a; APA, 2010b). Ordet diagnos kommer från grekiskans dia som betyder genom, och gnosis som betyder kunskap. En diagnos i sin ursprungliga betydelse ställs därför genom kunskap. I och med DSM III kom mentala problem i avsevärt högre utsträckning än tidigare att beskrivas i medicinska termer, och i dag har de medicinska (och därmed biologiska) förklaringarna till psykiska sjukdomar ett tydligt tolkningsföreträde. Kärfve (i Hallerstedt, 2006) menar att psykiatrin i huvudsak bör betraktas som ett försök att från medicinskt håll förklara mänskligt beteende. Psykiatrin är bara ett av flera perspektiv som vetenskapen bjuder, och bör inte ges större utrymme än exempelvis de psykologiska och sociologiska. Trots det handlar det i dag i det närmaste om en ensamrätt för medicinen (i Hallerstedt, 2006). Tomas J. Scheff (1999) menar, i likhet med Kärfve att de biologiska förklaringarna till psykisk sjukdom inte är så självklara som företrädarna för det biologiska sjukdomsperspektivet gärna vill göra gällande. Han beskriver tre påståenden som den rådande psykiatriska forskningen vill mena är uppfyllda: de psykiska sjukdomarnas etiologi (att orsakerna är 4

5 huvudskligen biologiska), dess klassifikation (att sjukdomarna kan klassificeras i DSM) och dess behandling (att psykisk sjukdom kan effektivt och säkert behandlas med psykofarmaka). Enligt Scheff kan inget av dessa tre påståenden med säkerhet kan sägas vara bekräftade, och han menar vidare att de psykiska sjukdomarna i DSM-systemet snarast är försök att bekräfta den rådande psykiatriska metoden, än empiriska studier (Scheff, 1999). Det förändrade synsättet, där psykodynamiska förklaringsmodeller helt fått lämna plats för de medicnska, blir särskilt tydliga om man också tittar på utvecklingen inom läkemedesindustrin. Rose (2004) menar att vi har omdefinierat oss som människor och numera vill förstå oss själva i termer av hjärna och kropp. Han menar att det synsätt som nu råder är att alla våra mänskliga beteenden kan härledas till neurokemiska reaktioner. Det innebär i sin tur att våra tankar och känslor, vårt humör och vårt uppförande kan modifieras på kemisk väg, något som läkemedelsbranschen inte varit sena att utnyttja. Under 1990-talet skedde en fundamental förändring i det psykiatriska tänkandet och dess praktik. I vissa fall har helt nya diagnoser uppstått och därmed skapat nya sjukdomar att medicinera, andra gånger har redan befintliga diagnoser utvidgats. Ett exempel på detta är lanseringen av det nya antidepressiva läkemedlen, så kallade SSRIpreparat 4. Oberoende av att evidensen för kopplingen mellan neurotransmittorer och depression var svag, så offentliggjordes det snarast som ett tveklöst faktum. De nya antidepressiva preparaten entrade marknaden med ett tveksamt evidensbaserat stöd, men tack vare en effektiv marknadsföring med ett översvallande folkligt stöd (Rose, 2004). Vidare menar Conrad (2007) att läkemedelsbranschens roll har förändrats de senaste decennierna. Under 1970-talet var de viktigaste krafterna bakom medikaliseringen läkarna och olika sociala rörelser och intresseföreningar. I takt med ett förändrat synsätt inom medicinen, likt det Rose (2004) beskriver i sin artikel Becoming Neurochemical Selves, skedde också en förändring i de bakomliggande krafterna för en ökad medikalisering. Läkemedelsföretagen har nu fått en avgörande roll i medikaliseringen, och marknadsför sina varor inte bara till läkare utan också till allmänheten. Läkemedel blev inte bara ett botemedel mot en redan befintlig sjukdom, utan också ett sätt att marknadsföra nya sjukdomar och diagnoser. (Rose, 2004; Conrad 2007). Conrad (2007) menar bland annat att läkemedelsbranschen spelade en avgörande roll i marknadsföringen av den neuropsykiatriska diagnosen ADHD 5, samt i de båda ångestdiagnoserna GAD 6 och SAD 7. 4 SSRI-preparat: selektiva serotoninåterupptagshämmare 5 ADHD: Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder 6 GAD: General Anxiety Disorder; generaliserat ångessyndrom 7 SAD: Social Anxiety Disorder; social fobi 5

6 Diagnosens makt En diagnos är inte bara en kort sifferkod och ett par medicinskt klingande ord. Bakom varje fastställd, och i journalen inskriven, psykiatrisk diagnos finns en människa som fått sitt beteende; sina tankar, känslor eller upplevelser kategoriserade och etiketterade. I takt med att det diagnostiska smörgåsbordet blir allt mer innehållsrikt, ökar också antalet människor som kan komma att diagnostiseras. Många av de befintliga diagnoserna har kritiserats för att vara vagt formulerade, och för att med lite god vilja kunna inkludera fler än de exkluderar. För att diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning ska kunna ställas krävs exempelvis att patienten uppfyller minst fem av nio diagnoskriterier. Enkel matematik säger att två personer med samma diagnos bara behöver ha ett enda symtom gemensamt. Det i sin tur väcker den självklara frågan vad som egentligen ska avses som symtomatiskt för emotionell instabil personlighetsstörning, om så stora variationer är möjliga. Rosenhan (1973) genomförde i början av 1970-talet en uppmärksammad studie där han lät åtta pseudopatienter söka psykiatrisk vård för rösthallucinationer. Alla åtta pseudopatienter blev inskrivna på kliniken omedelbart, och sju av dem diagnostiserades med schizofreni vid inskrivningstillfället. Så snart de blivit inskrivna på avdelningen, slutade de att simulera sjukdomssymtomen, men trots det skulle det dröja mellan 7 och 52 dagar innan pseudopatienterna skrevs ut från sina respektive kliniker. Även om Rosenhans studie har närmare trettio år på nacken, sätter den fingret på en central fråga: hur definierar vi friskt och sjukt, och hur skiljer vi dem åt? Om det inte krävs mer än att en i övrigt frisk person bekräftar rösthallucinos för att vårdas i snitt 19 dygn på ett mentalsjukhus, är det då verkligen möjligt att hävda att diagnossystemet är säkert? Det är därför särskilt viktigt att medvetandegöra de (sido)effekter och innebörder som en psykiatrisk diagnos för med sig. Balint (Balint, 1957, refererat i Conrad, 2007) menar att en medicinsk diagnos förvandlar en oorganiserad sjukdom som kan vara oklar och mystisk, till en mer begriplig och organiserad sjukdom. Diagnosen kan alltså sägas fylla en förklarande roll, som omvandlar diffusa problem och skrämmande symtom till en konkret verklighet. En allvarlig diagnos kan i många fall vara att föredra framför att fortsätta sväva i ovisshet. Detta eftersom en avgränsad diagnos är lättare att hantera än det ospecifika och subjektiva lidandet. Johannisson beskriver denna process genom att referera till Foucault, som menar att namngivning skapar verklighet diagnosen kan synliggöra och ge det tidigare oförklarliga lidandet ett namn (Johannisson, i Hallerstedt 2006). Namngivning har vidare en egen makt. När en ny diagnos väl exponerats och legitmerats, drar den självsändigt till sig nya bärare. Detta vore en av förklaringarna till att olika tidsepoker har olika framträdande sjukdomar eller symtom: nostalgiker och melankoliker, hypokondriker och neurasteniker, fibromyalgiker och utbrända (i Hallerstedt 206). 6

7 Conrad (2007) menar att det utöver detta finns en rad olika anledningar till att söka efter en diagnos. En diagnos kan erbjuda avlastning från känslor av oro, ångest och skuld och kan ge fördelar och vinster (Huibers & Wessely, 2006; Johannisson i Hallerstedt, 2006). För en person som under hela sitt liv känt sig avvikande, kan en diagnos kännas lockande då den kan erbjuda en grupptillhörighet (Kärfve i Hallerstedt, 2006). Huibers och Wessely (2006) har i en översiktsartikel studerat för- och nackdelarna med att ställa diagnosen CFS, kroniskt trötthetssyndrom. En av de fördelar med att få en diagnos, som många patienter har angivit, är att själva diagnosen blir en intervention i sig själv. Diagnosen erbjuder en socialt accepterad förklaring till varför personen inte kan hantera vardagen som tidigare, och ökar också förståelsen och acceptansen från människor runt omkring. En diagnos medför dock inte bara fördelar. Huibers och Wessely (2006) menar att en CFS-diagnos också kan leda till att patienten i allt för hög grad fokuserar på sina sjukdomssymtom. Det i sin tur kan skapa en negativ spiral där patienten validerar sina besvär och symtom, och där diagnosen till sist fungerar som en självuppfyllande profetia. Vidare menar de att själva diagnosen gör att den drabbade åtar sig en sjukroll och utvecklar en sjukdomsidentitet, något som självklart inte har gynnsam effekt på ett tillfrisknande. Diagnosen kan dessutom leda till känslor av utanförskap, skam, förlust och stigmatisering (Johannisson i Hallerstedt, 2006). Goffman (1963) beskriver termen stigma som en djupt misskrediterande egenskap, men menar samtidigt att det är kontexten som avgör stigmat. Det är alltså inte själva egenskapen (tex. psykisk sjukdom) som utgör stigmat, utan egenskapen i relation till ett socialt sammanhang. Stigma ses som en social konstruktion och vad som anses vara stigmatiserat varierar både mellan kulturer och olika tidsepoker (Lundberg, 2010). Goffman beskriver hur en individ: besitter ett stigma, han avviker på ett icke önskvärt sätt från våra förväntningar (1963, s. 14). En person som bär ett stigma kan oroa sig för att hennes tillkortakommanden eller olämpliga beteenden kan tolkas hennes som direkta egenskap att vara olik andra (stigma). Någon som vårdats inom den psykiatriska slutenvården kan vara rädd att råka i ordväxling med sin arbetsgivare, eftersom detta kan tolkas som ett utslag av att vara avvikande, snarare än som en allmänmänsklig reaktion (1963). Diagnosen eller stigmat blir en börda som personen i fråga ständigt ska förhålla sig till. För vissa personer som drabbas av en psykisk sjukdom, är konsekvenserna av den stigmatisering de utsätts för, lika smärtsam som själva sjukdomen (Link & Phelan, 1999). Dessutom handlar återhämtning inte bara om att tillfriska från en psykisk sjukdom, utan även från effekten av att vara stämplad som mentalt sjuk (Deegan, 1993, refererat i Link & Phelan, 1999). 7

8 I de allra flesta fall är en diagnos sannolikt inte enbart positiv eller enbart negativ, utan bär drag av båda delarna. Haynes (2003) har intervjuat ett antal personer med psykiatriska diagnoser och beskriver hur intervjupersonerna ser diagnosen som ett tveeggat svärt. Å ena är diagnosen något som legitimerar deras känsla av avvikande, samtidigt som den å andra sidan befäster den. Enkätundersökning Av de trettio personer som ombads att besvara frågeformuläret om sin upplevelse av en psykiatrisk diagnos, har nitton besvarat det. Samtliga respondenter är kvinnor i åldrarna år. Tio personer har angivit emotionell instabil personlighetsstörning, också kallat borderline personlighetsstörning, som sin huvuddiagnos. Två personer har angivit depression och två bipolär sjukdom, vidare har en angivit ätstörningar, en schizofreni, en Aspergers syndrom, en PTSD samt en person ADHD som sin primära diagnos. Tretton av de nitton respondenterna uppger att diagnosen haft delvis positiv eller avgörande positiv betydelse för dem, två personer tycker varken att diagnosen gjort till eller från, och fyra personer anger att diagnosen haft en delvis negativ negativ eller avgörande negativ betydelse för dem. Tolv respondenter uppger att diagnosen innebar en lättnad för dem, och fjorton upplever diagnosen som en bekräftelse. Nio personer upplevde diagnosen förvirrande, sju upplevde känslor av sorg i samband med diagnosen, och fem personer upplevde känslor av skam. En kvinna som diagnostiserats med emotionell instabil personlighetsstörning upplevde sin diagnos som kränkande, men menade samtidigt att diagnosen var bekräftande och att den gav henne en förklaring till varför hon var som hon var. Arton av de nitton kvinnorna har beskrivit kort hur det gick till när de fick sin psykiatriska diagnos. Femton av dem hade fått genomgå någon sorts diagnostisk utredning, allt från att besvara något enstaka frågeformulär, till en omfattande utredning med både psykologiska och somatiska interventioner. Två av kvinnorna beskriver hur de fick sin diagnos (i båda fallen emotionell instabil personlighetsstörning, borderline) efter ett kortare läkarsamtal. Ingen av dem informerades vid tillfället om att de fått en diagnos, utan fick på olika sätt kännedom om detta ett eller flera år senare. Avslutning Samtliga kvinnor som deltog i enkätundersökningen driver, eller har drivit, en blogg på internet där de med varierande detaljrikedom berättar om sina problem och sin sjukdomssituation. En tjugoårig kvinna presenterar sig själv på sin blogg med orden: I höstas fick jag diagnosen ADHD, i samband med detta rätades flera knutar ut i min trassliga barndom. Jag kan nu se att det inte var mitt fel att jag var slarvig, glömsk, lat, dagdrömmande och så vidare. Det var inte mitt fel att jag 8

9 hade svårt att göra läxorna hemma och hade svårt för att hänga med i undervisningen i skolan. Citatet exemplifierar den avlastning av känlsor av skuld och oro som ofta lyfts fram som en av fördelarna med diagnoser (Conrad, 2007). Även den positiva inställning till sin diagnos som en klar majoritet av respondenterna uttrycker, kan kopplas till denna avlastning av negativa känslor. Bland de respondenter som uppgav att diagnosen haft positiv betydelse för dem, nämns bland annat att de fått mer stöd i skolan, rätt läkemedel och tillgång till en specifik typ av terapi, vilket kan jämföras med de sjukdomsvinster Huibers och Wessely (2006) diskuterar. Tolv av nitton respondenter upplever också diagnosen som en förklaring till varför hon är som hon är. De tydligt negativa erfarenheterna av en psykiatrisk diagnos är förhållandevis få i detta begränsade urval av respondenter. Bara en av deltagarna har beskrivit upplevelsen av diagnosen som stigmatiserade, och två respondenter har upplevt diagnosen kränkande. Däremot har flera deltagare blandade känslor inför sin diagnos, och beskriver såväl känslor av lättnad som skam. En kvinna med bipolär sjukdom skriver: [Diagnosen] är som en bekräftelse på att jag är "fel" eller hur man nu ska säga. Sen har det också varit lättnad, då det har förklarat mycket mitt beteende för mig själv som jag inte har förstått tidigare. Så jag har haft väldigt blandade känslor inför mina diagnoser. Att två kvinnor däremot inte genomgått någon utredning innan de fått diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning är dock både upprörande och iögonfallande. Att de inte heller informerats om diagnosen vid tillfället, utan slumpmässigt fått kännedom om detta först år senare är självklart inte acceptabelt. Dessa kvinnor var också två av de som angivit att diagnosen haft negativ betydelse för dem. Ytterligare en kvinna har beskrivit att hon av en slump fått veta att hennes läkare ställt en diagnos som hon inte informerats om. Det vore av intresse för vidare studier att fördjupa sig i upplevelsen av att diagnostiseras med en psykisk sjukdom. Även om medikaliseringen för med sig positiva effekter genom att skapa ge en tillhörighet även åt människor som inte till fullo uppfyller samhällets för stunden rådande norm, bör dess negativa effekter inte heller underskattas. Inte minst eftersom många av de nya diagnoser som medikaliseringen fört med sig, som ADHD, aspergers syndrom och anorexia nervosa, riktar sig mot barn och unga människor. Om det som Deegan (refererat i Link & Phelan, 1999) skrivit innehåller den minsta kärna av sanning, bör det rimligtvis innebära stora svårigheter för den som diagnostiserats i unga år att återhämta sig inte bara från en psykisk sjukdom, utan också en identiteten och stämpeln som psykiskt sjuk. Diagnosens makt och betydelse för individen är något som bör tas i beaktande var gång diagnosmanualen plockas fram. 9

10 Referenser APA (2010a) DSM-5 Overview: The Future Manual. Tillgänglig via: Hämtad APA (2010b) Timeline. Tillgänglig via: Hämtad Brante, T. (2006). Den nya psykiatrin: exemplet ADHD. I Hallerstedt, G. (Red.) Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande (pp ). Göteborg: Daidalos. Broom, D., H., & Woodward, R., V., (1996). Medicalisation reconsidered: toward a collaborative approach to care. Sociology of Health and Illness, 18(3), Conrad, P., (2007). The medicalization of society. Baltimore: John Hopins Goffman, E., (1963). Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Nordstedts förlag. Haynes, Y., M., (2003). Experiencing psychiatric diagnosis: client perspectives on being named mentally ill. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10, Hjärnkoll (2011a). Om hjärnkoll. Tillgänglig via: Hämtad Huibers, M., J., H., & Wessely, S., (2006). The act of diagnosis: pros and cons of labelling chronic fatigue syndrome. Pychological Medicine, 36, Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I Hallerstedt, G. (Red). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande (pp ). Göteborg: Daidalos. Kärfve, E. (2006). Den mänskliga mångfalden diagnosen som urvalsintrument. I Hallerstedt, G. (Red). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande (pp ). Göteborg: Daidalos. Link, B., G., & Phelan, Jo., G., (1999). Labeling and Stigma. I Aneshensel, C., S., & Phelan, Jo., C. (ed.). Handbook of the Sociology of Mental Health. New York: Kluwer Academic Lundberg, B. (2010). Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland personer med psykisk sjukdom. Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Rose, N., (2004). Becoming neurochemical selves. Rosenhan, D., L., (1973). On being sane in insane places. Science, 179(4070), Scheff, T., J., (1999). Being Mentally Ill. A Sociolical Theory. (3. uppl.) Hawthorne: Aldine De Gruyter. Statens Folkhälsoinstitut. (2009). Folkhälsorapport Available at 71_ pdf Häntad

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program

Läs mer

Chefer och psykisk ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom Underlag Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom Omfattade nationella attitydkampanjer Time to change Hjärnkoll Nami Bring changeto mind Ibland är jag inte så säker på vem som har rätt

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet

Vår tids sjuklighet. Uppsala universitet DEN MODERNA OHÄLSAN eller Vår tids sjuklighet Allmänläkardagarna läk i Skövde 2010-01-27 27 Karin Johannisson Uppsala universitet Den moderna ohälsan hur vi hanterar snabb samhällsförändring och accelererat

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa Attityder, kunskap, beteende Lars Hansson Lunds universitet CEPI - Verksamhetsområden Forskning Psykosociala insatser Livssituation (stigma, diskriminering livskvalitet)

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta och samarbete Individ Originalitet Konflikt Smärta Grupp/samhälle Konformitet Signal/symtom 1 Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet Personligt ansvar Socialt ansvar Konflikt Självkärlek självrespekt Smärta

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Hej! Mitt namn är Anna Vestman och jag studerar vid Karlstads Universitet på Vård- och stödsamordnarprogrammet. Jag håller just nu

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM -vad skall egentligen höra till psykiatrin och vad är vardagsproblem? Kersti Jormfeldt 11 maj 2011 www.psykologkersti.se kersti.jormfeldt@telia.com Tre problemområden

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande Karin Johannisson, Uppsala universitet Vad är en diagnos? dia-gnosis = avskiljande vetande När diagnosmängden

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

VSPH presentation 16 maj 14./1

VSPH presentation 16 maj 14./1 Om processen för VSPH: s tillkomst. Det mest förtjänstfulla förarbetet till VSPH måste tillskrivas resultatområdeschef Solveig Landquist, inom vuxenpsykiatrin som inbjöd regionens brukar- och anhörigorganisationer

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15vA tentamen 1 samt tidigare kurser Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum: 16 10 28 Tid: 09:00-12:00

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Brainstorm Vad kan stigmatisering leda till, både för den enskilde och för samhället i stort?

Brainstorm Vad kan stigmatisering leda till, både för den enskilde och för samhället i stort? 6 Stigma När jag för några år sedan var sjukskriven på grund av ett benbrott hörde arbetskamraterna av sig flera gånger i veckan. Nu när jag är borta för att jag är deprimerad är det inte en kotte som

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund ! Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund 1 December 2014 Ht 2014 Forskningsplan inom kursen Karriärteori och vägledning.

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer