Medikalisering & diagnostisering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medikalisering & diagnostisering"

Transkript

1 Medikalisering & diagnostisering Thérèse Eriksson SOCB06 V.T Examinator: Eva Kärfve 1

2 INTRODUKTION Psykisk ohälsa är, tillsammans med värk, den vanligast orsaken till att människor upplever sin hälsa som nedsatt (Statens folkhälsoinstitut, 2009). På internet finns i det närmaste obegränsade möjligheter att testa sig själv, sitt barn eller någon anhörig för olika psykiatriska diagnoser 1. Det finns diskussionsforum där experter vågar sig på att diagnostisera anonyma personer, och kvällstidningar bidrar med självtest gällande bland annan vuxen-adhd 2. Trots denna myckna omskrivning, är fördomarna kring psykisk ohälsa fortfarande många, och okunskapen stor (Lundberg, 2010). År 2009 initierade regeringen ett projekt, Hjärnkoll, med syfte att förbättra allmänhetens attityder till personer med psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder (Hjärnkoll, 2011). Förbättrade attityder gentemot personer som drabbas av psykisk ohälsa är sannolikt en förutsättning för att minska mörkertalen och i förlängningen även öka den psykiska hälsan. Däremot vore det av intresse att närmare undersöka inte bara attityder gentemot de som drabbas av psykisk ohälsa, utan också de drabbades upplevelser. I ett samhälle där akademiska och yrkesmässiga prestationer premieras, och där psykisk sjukdom fortfarande är tabu, blir diagnosens betydelse för den enskilda individen särskilt intressant. Särskilt intressant är diagnosens betydelse för den enskilda individen med tanke på medikaliseringsprocessen och det ständigt ökande antalet diagnoser. Ofta lyfts fördelarna med en diagnos fram, inte minst när det gäller barn och ungdomar i behov av stöd, där en diagnos snarast är en förutsättning för att kunna få anpassad skolundervisning eller stöd. De eventuella nackdelar en psykiatrisk diagnos medför talas det dock mycket tyst om, och även forskningen är gles på området. Syftet med föreliggande uppsats är därför att undersöka och beskriva medikaliseringens och diagnostiseringens betydelse för brukaren eller patienten. METOD Under arbetet med uppsatsen har två metoder använts. Uppsatsens stommen utgörs av en litteraturstudie med utgångspunkt i litteratur knuten till kursen Den mentala (o)hälsans sociologi. Därutöver har artikelsökningar gjorts i LibHub, Lunds Universitets biblioteks sökmotor. Sökord som använts är företrädelsevis diagnosis, sociology, stigma, mental disorder och selflabeling i olika kombinationer. Som komplement till litteraturstudien har även en enkätundersökning riktad till personer som antingen har eller har haft en psykiatrisk diagnos genomförts. Frågorna i enkäten kretsar kring 1 Se tex. 2 Se tex. 2

3 upplevelsen av att ha fått en psykiatrisk diagnos, och vilken betydelse diagnosen har för den som diagnostiserats. Enkäten skickades ut till 30 kvinnor som alla skriver en personlig blogg på internet där de berättar om sina psykiska problem. Bloggarna söktes upp genom ett bloggforum 3 som samlar omkring 160 bloggar som på olika sätt knyter an till psykisk sjukdom. Då många av dessa bloggar skrivs anonymt eller av annat skäl saknar kontaktuppgifter, decimerades antalet möjliga bloggare att kontakta kraftigt. Till sist valdes trettio bloggare ut slumpmässigt bland de som offentliggjort sina kontaktuppgifter. Till dessa skickades ett e-postmeddelande med en kort beskrivning av uppsatsens syfte, samt en inbjudan att besvara några korta frågar i ett frågeformulär. En länk till frågeformuläret bifogades. Frågeformuläret innehöll, utöver två frågor om kön och ålder, fem obligatoriska frågor med flervalsalternativ, samt en öppen fråga om diagnostiseringsförfarandet som inte var obligatorisk att besvara. Etiska övervägningar Att göra studier som inkluderar personer med psykisk ohälsa kan anses problematiskt, då det är omöjligt att veta vilka reaktioner som frågor kring sjukdomen utlöser. Inför denna uppsats gavs instruktioner där bland annat en liten undersökning, deltagande observation samt intervjuer nämndes som möjliga metodologiska tillvägagångssätt. Initialt övervägdes att göra intervjuer, men en enkätundersökning bedömdes vara mindre resurskrävande och kunde i högre grad garantera deltagarnas anonymitet. En enkätundersökning bedömdes även kunna falla inom ramen för de metodologiska tillvägagångssätt som skulle godtas för kursen. Förhoppningen är att frågor kring sjukdom och diagnos i lägre grad riskerar att utlösa negativa reaktioner hos personer som redan är öppna med sin sjukdom/problematik genom en offentlig blogg på internet, än hos personer som försöker att dölja sin problematik. Samtliga deltagare uppmanades att kontakta uppsatsförfattaren vid frågor eller funderingar, och frivilligheten att delta betonades. ANALYS Teoretisk referensram Av betydelse för uppsatsen är flera olika teoretikers resonemang kring medikalisering, mentalsjukdomar, diagnoser och diagnostisering. Av särskilt intresse är Conrads (2007) diskussion kring medikalisering, Johannissons (i Hallerstedt, 2009) dito kring diagnosens betydelse samt Goffmans (1963) resonemang kring avvikande och stigma. 3 3

4 Medikalisering och diagnoser Under nittonhundratalet har ett stort antal nya sjukdomar tagit plats i den medicinska nomenklaturen. Särskilt tydlig har denna sjukdomstillväxt varit under nittonhundratalets senare hälft, då en rad nya sjukdomar har kommit att definieras. Processen kallas medikalisering och innebär att problem eller åkommor, som tidigare inte varit medicinska, nu definieras och behandlas som medicinska dito. Vanligtvis beskrivs de i termer av sjukdom eller störning (Conrad, 2007). Viktigt att poängtera är att medikalisering per se inte är någonting negativt, däremot är mycket av den sociologiska litteraturen som behandlar processen kritisk. Broom och Woodward (1996) tillhör dem som menar att medikalisering både kan vara till hjälp och till stjälp. Kanske allra tydligast syns medikaliseringsprocessen i den amerikanska Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM, den manual som används av läkare som stöd vid diagnostisering av psykiska sjukdomar. Den första och andra versionen av DSM publicerades i amerika år 1952 respektive 1968 och vilade på den psykodynamiska grund som då var rådande inom psykiatrin. Den tredje versionen, DSM-III, publicerades år 1980 och kom att bli en tydlig brytpunkt i synsättet inom psykiatrin. De mentala störningarna klassificerades nu utifrån symtom i stället för som tidigare, utifrån beteendets bakomliggande mekanismer. I och med DSM-III ökade antalet mentala störningar avsevärt, en utveckling som fortsatt i de följande utgåvorna. Den senaste versionen, DSM IV-TR, publicerades år 2000 och är en textberabetning av DSM IV. Denna utgåva omfattar närmare 400 olika diagnoser (Brante i Hallerstedt, 2006). Hur många diagnoser som den femte versionen kommer att omfatta när den släpps i maj 2013 är ännu inte fastslaget, men de utkast som hittills offentliggjorts pekar på ytterligare utökning av manualens omfattning (APA, 2010a; APA, 2010b). Ordet diagnos kommer från grekiskans dia som betyder genom, och gnosis som betyder kunskap. En diagnos i sin ursprungliga betydelse ställs därför genom kunskap. I och med DSM III kom mentala problem i avsevärt högre utsträckning än tidigare att beskrivas i medicinska termer, och i dag har de medicinska (och därmed biologiska) förklaringarna till psykiska sjukdomar ett tydligt tolkningsföreträde. Kärfve (i Hallerstedt, 2006) menar att psykiatrin i huvudsak bör betraktas som ett försök att från medicinskt håll förklara mänskligt beteende. Psykiatrin är bara ett av flera perspektiv som vetenskapen bjuder, och bör inte ges större utrymme än exempelvis de psykologiska och sociologiska. Trots det handlar det i dag i det närmaste om en ensamrätt för medicinen (i Hallerstedt, 2006). Tomas J. Scheff (1999) menar, i likhet med Kärfve att de biologiska förklaringarna till psykisk sjukdom inte är så självklara som företrädarna för det biologiska sjukdomsperspektivet gärna vill göra gällande. Han beskriver tre påståenden som den rådande psykiatriska forskningen vill mena är uppfyllda: de psykiska sjukdomarnas etiologi (att orsakerna är 4

5 huvudskligen biologiska), dess klassifikation (att sjukdomarna kan klassificeras i DSM) och dess behandling (att psykisk sjukdom kan effektivt och säkert behandlas med psykofarmaka). Enligt Scheff kan inget av dessa tre påståenden med säkerhet kan sägas vara bekräftade, och han menar vidare att de psykiska sjukdomarna i DSM-systemet snarast är försök att bekräfta den rådande psykiatriska metoden, än empiriska studier (Scheff, 1999). Det förändrade synsättet, där psykodynamiska förklaringsmodeller helt fått lämna plats för de medicnska, blir särskilt tydliga om man också tittar på utvecklingen inom läkemedesindustrin. Rose (2004) menar att vi har omdefinierat oss som människor och numera vill förstå oss själva i termer av hjärna och kropp. Han menar att det synsätt som nu råder är att alla våra mänskliga beteenden kan härledas till neurokemiska reaktioner. Det innebär i sin tur att våra tankar och känslor, vårt humör och vårt uppförande kan modifieras på kemisk väg, något som läkemedelsbranschen inte varit sena att utnyttja. Under 1990-talet skedde en fundamental förändring i det psykiatriska tänkandet och dess praktik. I vissa fall har helt nya diagnoser uppstått och därmed skapat nya sjukdomar att medicinera, andra gånger har redan befintliga diagnoser utvidgats. Ett exempel på detta är lanseringen av det nya antidepressiva läkemedlen, så kallade SSRIpreparat 4. Oberoende av att evidensen för kopplingen mellan neurotransmittorer och depression var svag, så offentliggjordes det snarast som ett tveklöst faktum. De nya antidepressiva preparaten entrade marknaden med ett tveksamt evidensbaserat stöd, men tack vare en effektiv marknadsföring med ett översvallande folkligt stöd (Rose, 2004). Vidare menar Conrad (2007) att läkemedelsbranschens roll har förändrats de senaste decennierna. Under 1970-talet var de viktigaste krafterna bakom medikaliseringen läkarna och olika sociala rörelser och intresseföreningar. I takt med ett förändrat synsätt inom medicinen, likt det Rose (2004) beskriver i sin artikel Becoming Neurochemical Selves, skedde också en förändring i de bakomliggande krafterna för en ökad medikalisering. Läkemedelsföretagen har nu fått en avgörande roll i medikaliseringen, och marknadsför sina varor inte bara till läkare utan också till allmänheten. Läkemedel blev inte bara ett botemedel mot en redan befintlig sjukdom, utan också ett sätt att marknadsföra nya sjukdomar och diagnoser. (Rose, 2004; Conrad 2007). Conrad (2007) menar bland annat att läkemedelsbranschen spelade en avgörande roll i marknadsföringen av den neuropsykiatriska diagnosen ADHD 5, samt i de båda ångestdiagnoserna GAD 6 och SAD 7. 4 SSRI-preparat: selektiva serotoninåterupptagshämmare 5 ADHD: Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder 6 GAD: General Anxiety Disorder; generaliserat ångessyndrom 7 SAD: Social Anxiety Disorder; social fobi 5

6 Diagnosens makt En diagnos är inte bara en kort sifferkod och ett par medicinskt klingande ord. Bakom varje fastställd, och i journalen inskriven, psykiatrisk diagnos finns en människa som fått sitt beteende; sina tankar, känslor eller upplevelser kategoriserade och etiketterade. I takt med att det diagnostiska smörgåsbordet blir allt mer innehållsrikt, ökar också antalet människor som kan komma att diagnostiseras. Många av de befintliga diagnoserna har kritiserats för att vara vagt formulerade, och för att med lite god vilja kunna inkludera fler än de exkluderar. För att diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning ska kunna ställas krävs exempelvis att patienten uppfyller minst fem av nio diagnoskriterier. Enkel matematik säger att två personer med samma diagnos bara behöver ha ett enda symtom gemensamt. Det i sin tur väcker den självklara frågan vad som egentligen ska avses som symtomatiskt för emotionell instabil personlighetsstörning, om så stora variationer är möjliga. Rosenhan (1973) genomförde i början av 1970-talet en uppmärksammad studie där han lät åtta pseudopatienter söka psykiatrisk vård för rösthallucinationer. Alla åtta pseudopatienter blev inskrivna på kliniken omedelbart, och sju av dem diagnostiserades med schizofreni vid inskrivningstillfället. Så snart de blivit inskrivna på avdelningen, slutade de att simulera sjukdomssymtomen, men trots det skulle det dröja mellan 7 och 52 dagar innan pseudopatienterna skrevs ut från sina respektive kliniker. Även om Rosenhans studie har närmare trettio år på nacken, sätter den fingret på en central fråga: hur definierar vi friskt och sjukt, och hur skiljer vi dem åt? Om det inte krävs mer än att en i övrigt frisk person bekräftar rösthallucinos för att vårdas i snitt 19 dygn på ett mentalsjukhus, är det då verkligen möjligt att hävda att diagnossystemet är säkert? Det är därför särskilt viktigt att medvetandegöra de (sido)effekter och innebörder som en psykiatrisk diagnos för med sig. Balint (Balint, 1957, refererat i Conrad, 2007) menar att en medicinsk diagnos förvandlar en oorganiserad sjukdom som kan vara oklar och mystisk, till en mer begriplig och organiserad sjukdom. Diagnosen kan alltså sägas fylla en förklarande roll, som omvandlar diffusa problem och skrämmande symtom till en konkret verklighet. En allvarlig diagnos kan i många fall vara att föredra framför att fortsätta sväva i ovisshet. Detta eftersom en avgränsad diagnos är lättare att hantera än det ospecifika och subjektiva lidandet. Johannisson beskriver denna process genom att referera till Foucault, som menar att namngivning skapar verklighet diagnosen kan synliggöra och ge det tidigare oförklarliga lidandet ett namn (Johannisson, i Hallerstedt 2006). Namngivning har vidare en egen makt. När en ny diagnos väl exponerats och legitmerats, drar den självsändigt till sig nya bärare. Detta vore en av förklaringarna till att olika tidsepoker har olika framträdande sjukdomar eller symtom: nostalgiker och melankoliker, hypokondriker och neurasteniker, fibromyalgiker och utbrända (i Hallerstedt 206). 6

7 Conrad (2007) menar att det utöver detta finns en rad olika anledningar till att söka efter en diagnos. En diagnos kan erbjuda avlastning från känslor av oro, ångest och skuld och kan ge fördelar och vinster (Huibers & Wessely, 2006; Johannisson i Hallerstedt, 2006). För en person som under hela sitt liv känt sig avvikande, kan en diagnos kännas lockande då den kan erbjuda en grupptillhörighet (Kärfve i Hallerstedt, 2006). Huibers och Wessely (2006) har i en översiktsartikel studerat för- och nackdelarna med att ställa diagnosen CFS, kroniskt trötthetssyndrom. En av de fördelar med att få en diagnos, som många patienter har angivit, är att själva diagnosen blir en intervention i sig själv. Diagnosen erbjuder en socialt accepterad förklaring till varför personen inte kan hantera vardagen som tidigare, och ökar också förståelsen och acceptansen från människor runt omkring. En diagnos medför dock inte bara fördelar. Huibers och Wessely (2006) menar att en CFS-diagnos också kan leda till att patienten i allt för hög grad fokuserar på sina sjukdomssymtom. Det i sin tur kan skapa en negativ spiral där patienten validerar sina besvär och symtom, och där diagnosen till sist fungerar som en självuppfyllande profetia. Vidare menar de att själva diagnosen gör att den drabbade åtar sig en sjukroll och utvecklar en sjukdomsidentitet, något som självklart inte har gynnsam effekt på ett tillfrisknande. Diagnosen kan dessutom leda till känslor av utanförskap, skam, förlust och stigmatisering (Johannisson i Hallerstedt, 2006). Goffman (1963) beskriver termen stigma som en djupt misskrediterande egenskap, men menar samtidigt att det är kontexten som avgör stigmat. Det är alltså inte själva egenskapen (tex. psykisk sjukdom) som utgör stigmat, utan egenskapen i relation till ett socialt sammanhang. Stigma ses som en social konstruktion och vad som anses vara stigmatiserat varierar både mellan kulturer och olika tidsepoker (Lundberg, 2010). Goffman beskriver hur en individ: besitter ett stigma, han avviker på ett icke önskvärt sätt från våra förväntningar (1963, s. 14). En person som bär ett stigma kan oroa sig för att hennes tillkortakommanden eller olämpliga beteenden kan tolkas hennes som direkta egenskap att vara olik andra (stigma). Någon som vårdats inom den psykiatriska slutenvården kan vara rädd att råka i ordväxling med sin arbetsgivare, eftersom detta kan tolkas som ett utslag av att vara avvikande, snarare än som en allmänmänsklig reaktion (1963). Diagnosen eller stigmat blir en börda som personen i fråga ständigt ska förhålla sig till. För vissa personer som drabbas av en psykisk sjukdom, är konsekvenserna av den stigmatisering de utsätts för, lika smärtsam som själva sjukdomen (Link & Phelan, 1999). Dessutom handlar återhämtning inte bara om att tillfriska från en psykisk sjukdom, utan även från effekten av att vara stämplad som mentalt sjuk (Deegan, 1993, refererat i Link & Phelan, 1999). 7

8 I de allra flesta fall är en diagnos sannolikt inte enbart positiv eller enbart negativ, utan bär drag av båda delarna. Haynes (2003) har intervjuat ett antal personer med psykiatriska diagnoser och beskriver hur intervjupersonerna ser diagnosen som ett tveeggat svärt. Å ena är diagnosen något som legitimerar deras känsla av avvikande, samtidigt som den å andra sidan befäster den. Enkätundersökning Av de trettio personer som ombads att besvara frågeformuläret om sin upplevelse av en psykiatrisk diagnos, har nitton besvarat det. Samtliga respondenter är kvinnor i åldrarna år. Tio personer har angivit emotionell instabil personlighetsstörning, också kallat borderline personlighetsstörning, som sin huvuddiagnos. Två personer har angivit depression och två bipolär sjukdom, vidare har en angivit ätstörningar, en schizofreni, en Aspergers syndrom, en PTSD samt en person ADHD som sin primära diagnos. Tretton av de nitton respondenterna uppger att diagnosen haft delvis positiv eller avgörande positiv betydelse för dem, två personer tycker varken att diagnosen gjort till eller från, och fyra personer anger att diagnosen haft en delvis negativ negativ eller avgörande negativ betydelse för dem. Tolv respondenter uppger att diagnosen innebar en lättnad för dem, och fjorton upplever diagnosen som en bekräftelse. Nio personer upplevde diagnosen förvirrande, sju upplevde känslor av sorg i samband med diagnosen, och fem personer upplevde känslor av skam. En kvinna som diagnostiserats med emotionell instabil personlighetsstörning upplevde sin diagnos som kränkande, men menade samtidigt att diagnosen var bekräftande och att den gav henne en förklaring till varför hon var som hon var. Arton av de nitton kvinnorna har beskrivit kort hur det gick till när de fick sin psykiatriska diagnos. Femton av dem hade fått genomgå någon sorts diagnostisk utredning, allt från att besvara något enstaka frågeformulär, till en omfattande utredning med både psykologiska och somatiska interventioner. Två av kvinnorna beskriver hur de fick sin diagnos (i båda fallen emotionell instabil personlighetsstörning, borderline) efter ett kortare läkarsamtal. Ingen av dem informerades vid tillfället om att de fått en diagnos, utan fick på olika sätt kännedom om detta ett eller flera år senare. Avslutning Samtliga kvinnor som deltog i enkätundersökningen driver, eller har drivit, en blogg på internet där de med varierande detaljrikedom berättar om sina problem och sin sjukdomssituation. En tjugoårig kvinna presenterar sig själv på sin blogg med orden: I höstas fick jag diagnosen ADHD, i samband med detta rätades flera knutar ut i min trassliga barndom. Jag kan nu se att det inte var mitt fel att jag var slarvig, glömsk, lat, dagdrömmande och så vidare. Det var inte mitt fel att jag 8

9 hade svårt att göra läxorna hemma och hade svårt för att hänga med i undervisningen i skolan. Citatet exemplifierar den avlastning av känlsor av skuld och oro som ofta lyfts fram som en av fördelarna med diagnoser (Conrad, 2007). Även den positiva inställning till sin diagnos som en klar majoritet av respondenterna uttrycker, kan kopplas till denna avlastning av negativa känslor. Bland de respondenter som uppgav att diagnosen haft positiv betydelse för dem, nämns bland annat att de fått mer stöd i skolan, rätt läkemedel och tillgång till en specifik typ av terapi, vilket kan jämföras med de sjukdomsvinster Huibers och Wessely (2006) diskuterar. Tolv av nitton respondenter upplever också diagnosen som en förklaring till varför hon är som hon är. De tydligt negativa erfarenheterna av en psykiatrisk diagnos är förhållandevis få i detta begränsade urval av respondenter. Bara en av deltagarna har beskrivit upplevelsen av diagnosen som stigmatiserade, och två respondenter har upplevt diagnosen kränkande. Däremot har flera deltagare blandade känslor inför sin diagnos, och beskriver såväl känslor av lättnad som skam. En kvinna med bipolär sjukdom skriver: [Diagnosen] är som en bekräftelse på att jag är "fel" eller hur man nu ska säga. Sen har det också varit lättnad, då det har förklarat mycket mitt beteende för mig själv som jag inte har förstått tidigare. Så jag har haft väldigt blandade känslor inför mina diagnoser. Att två kvinnor däremot inte genomgått någon utredning innan de fått diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning är dock både upprörande och iögonfallande. Att de inte heller informerats om diagnosen vid tillfället, utan slumpmässigt fått kännedom om detta först år senare är självklart inte acceptabelt. Dessa kvinnor var också två av de som angivit att diagnosen haft negativ betydelse för dem. Ytterligare en kvinna har beskrivit att hon av en slump fått veta att hennes läkare ställt en diagnos som hon inte informerats om. Det vore av intresse för vidare studier att fördjupa sig i upplevelsen av att diagnostiseras med en psykisk sjukdom. Även om medikaliseringen för med sig positiva effekter genom att skapa ge en tillhörighet även åt människor som inte till fullo uppfyller samhällets för stunden rådande norm, bör dess negativa effekter inte heller underskattas. Inte minst eftersom många av de nya diagnoser som medikaliseringen fört med sig, som ADHD, aspergers syndrom och anorexia nervosa, riktar sig mot barn och unga människor. Om det som Deegan (refererat i Link & Phelan, 1999) skrivit innehåller den minsta kärna av sanning, bör det rimligtvis innebära stora svårigheter för den som diagnostiserats i unga år att återhämta sig inte bara från en psykisk sjukdom, utan också en identiteten och stämpeln som psykiskt sjuk. Diagnosens makt och betydelse för individen är något som bör tas i beaktande var gång diagnosmanualen plockas fram. 9

10 Referenser APA (2010a) DSM-5 Overview: The Future Manual. Tillgänglig via: Hämtad APA (2010b) Timeline. Tillgänglig via: Hämtad Brante, T. (2006). Den nya psykiatrin: exemplet ADHD. I Hallerstedt, G. (Red.) Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande (pp ). Göteborg: Daidalos. Broom, D., H., & Woodward, R., V., (1996). Medicalisation reconsidered: toward a collaborative approach to care. Sociology of Health and Illness, 18(3), Conrad, P., (2007). The medicalization of society. Baltimore: John Hopins Goffman, E., (1963). Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Nordstedts förlag. Haynes, Y., M., (2003). Experiencing psychiatric diagnosis: client perspectives on being named mentally ill. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10, Hjärnkoll (2011a). Om hjärnkoll. Tillgänglig via: Hämtad Huibers, M., J., H., & Wessely, S., (2006). The act of diagnosis: pros and cons of labelling chronic fatigue syndrome. Pychological Medicine, 36, Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I Hallerstedt, G. (Red). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande (pp ). Göteborg: Daidalos. Kärfve, E. (2006). Den mänskliga mångfalden diagnosen som urvalsintrument. I Hallerstedt, G. (Red). Diagnosens makt. Om kunskap, pengar och lidande (pp ). Göteborg: Daidalos. Link, B., G., & Phelan, Jo., G., (1999). Labeling and Stigma. I Aneshensel, C., S., & Phelan, Jo., C. (ed.). Handbook of the Sociology of Mental Health. New York: Kluwer Academic Lundberg, B. (2010). Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland personer med psykisk sjukdom. Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Institutionen för hälsa, vård och samhälle. Rose, N., (2004). Becoming neurochemical selves. Rosenhan, D., L., (1973). On being sane in insane places. Science, 179(4070), Scheff, T., J., (1999). Being Mentally Ill. A Sociolical Theory. (3. uppl.) Hawthorne: Aldine De Gruyter. Statens Folkhälsoinstitut. (2009). Folkhälsorapport Available at 71_ pdf Häntad

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande Karin Johannisson, Uppsala universitet Vad är en diagnos? dia-gnosis = avskiljande vetande När diagnosmängden

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge

Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge 2007-03-13 Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge Angående Föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (Remiss 1 (1) 2007-01-04, Beteckning: TR65A 2006:19692) Riksförbundet för Social

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende En befolkningsundersökning 2009 Lars Hansson CEPI Januari 2010 1 (50) Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan

Läs mer

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl

Översikt. 1. Avgränsa kognitiv psykologi. Prototyper och scheman. 2. Tillämpade/praktiska skäl Översikt Socialpsykologi och lite om sociala reaktioner på datorer Nils Dahlbäck nilda@ida.liu.se http://www.ida.liu.se/~nilda Prototyper och scheman Social påverkan - Åskådarbeteende - Konformitet - Lydnad

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till Psykisk hälsa Else-Marie Törnberg & Sonny Wåhlstedt Suicidprevention i Väst Problemets omfattning under 10 år Västra Götaland-10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

NU BLEV DET KNAS! UNG UTAN PUNG PRESENTERAR DISKUTERA I KLASSRUMMET! Diskussions- och arbetsmaterial ETT SAMARBETE MED

NU BLEV DET KNAS! UNG UTAN PUNG PRESENTERAR DISKUTERA I KLASSRUMMET! Diskussions- och arbetsmaterial ETT SAMARBETE MED UNG UTAN PUNG PRESENTERAR NU BLEV DET KNAS! DISKUTERA I KLASSRUMMET! Diskussions- och arbetsmaterial ETT SAMARBETE MED HEJ! Du har förmodligen nyss sett Nu blev det Knas! av Ung Utan Pung. Det här arbetsmaterialet

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009-2013 CEPI December 2013 2 SAMMANFATTNING Det primära syftet med denna studie är att

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. Plats för egna anteckningar

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd (AST) Implementering av psykiatriska riktlinjer och evidensbaserad

Läs mer

tema. ...miljarder kronor, drygt, sålde apoteken läkemedel för under 2012. Diagnoserna blir allt fler, och läkemedel är den vanligaste behandlingen.

tema. ...miljarder kronor, drygt, sålde apoteken läkemedel för under 2012. Diagnoserna blir allt fler, och läkemedel är den vanligaste behandlingen. tema. Medikalisering NUMMER 1 2014 35...miljarder kronor, drygt, sålde apoteken läkemedel för under 2012. Diagnoserna blir allt fler, och läkemedel är den vanligaste behandlingen. 28 Medikalisering. Diagnoserna

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson

Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv. Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Vad görs just nu? Nationellt och regionalt perspektiv Projektledare: Elisabet Norlinder och Gert Andersson Bakgrund Regeringen gav Handisam och NSPH i uppdrag att starta Attitydkampanjen 2009 med avslut

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014 NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra Börda/belastning

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER

INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER INTERNATIONELL MILITÄR INSATS FÖRE/UNDER/EFTER Omslagsbild: Försvarsmakten INNEHÅLL Allmän information 3 FÖRE INSATS Redo för insats? 4 Mental hälsa 6 Stresspåverkansskala 7 UNDER INSATS Försvarsmaktens

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp Rehabilitering, sysselsättning samt begreppet återhämtning.

Läs mer

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009

Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Benämningar och attityder

Benämningar och attityder Benämningar och attityder Benämningar på den grupp som idag kallas människor med funktionsnedsättning På 1800-talet och tidigare benämndes människor med funktionsnedsättningar som idioter. Detta syns tydligt

Läs mer

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter Det är jätteviktigt att lyfta detta aktuella ämne. Allt fler får diagnosen ADHD eller andra närliggande NPF diagnoser så det är viktigt att det finns bra

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer