Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning"

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Rapport-FoUrnalen 2013:1 Ingrid Falklöf Birgith Ledström Annica Lundin Mikael Åkeborg Tommy Holmberg ISSN

2

3 Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Ingrid Falklöf Birgith Ledström Annica Lundin Mikael Åkeborg Tommy Holmberg

4 Ingrid Falklöf, Birgith Ledström, Annica Lundin, Mikael Åkeborg, Tommy Holmberg, 2013 Repro service, Coor Service Management AB, Linköping, Sverige 2013 Rapport-FoUrnalen 2013:1 ISSN

5 Förord Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsmetod framtagen för patienter med diagnosen borderline personlighetsstörning. För den vuxenpsykiatriska vården inom Landstinget i Östergötland (LiÖ) finns DBT-team vid vardera av de tre klinikerna. År 2006 påbörjades ett länsövergripande samarbete mellan DBT-teamen och med Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland. Ett syfte med samarbetet var att komplettera den befintliga Verksamhetsdatabasen med uppgifter från DBT. Uppgifterna skulle användas för verksamhetsuppföljning. Av olika anledningar kunde detta arbete inte fullföljas. Istället valde man att följa upp verksamheten utifrån den vårdkonsumtionsdata som landstinget registrerar i databasen Vårddatalagret (VDL). Dessutom kostnadsberäknas all sjukvårdsproduktion i databasen Kostnad Per Patient (KPP). I denna verksamhetsuppföljning har vi valt att följa vårdkonsumtionen och dess kalkylerade kostnader enligt KPP före, under och efter DBT. Projektgruppen, som består av författarna till denna rapport, har regelbundet haft kontakt med det länsövergripande nätverket för DBTteamen. Nätverket har närmast fungerat som referensgrupp. Vi vill rikta ett särskilt tack till nätverkets ordförande, Vårdenhetschef Ann-Sofie Ringkvist, som hela tiden påpekat vikten av att arbetet genomförs. Vi vill också tacka Rolf Wiklund, KPP-gruppen, som varit oss behjälplig med att från KPP-databasen ta fram kostnaderna för patientgruppens vårdkonsumtion. Ett tack också till de tre FoU-råden för närsjukvården som anslagit medel för projektets genomförande. Tre av författarna är direkt kopplade till var sitt DBT-team som terapeuter eller som tidigare terapeut (I F, B L, A L). En av författarna (M Å) har ansvarat för uttag av data från VDL. Det har varit lärorikt och stimulerande att arbeta med projektet och resultaten bör vara av intresse för både verksamhetsföreträdare, politiker och berörda patienter och deras familjer. I VDL och KPP-databasen finns mycket värdefull data att utgå från om man vill följa upp sin verksamhet och vi vill rekommendera andra medarbetare att utnyttja denna möjlighet.

6

7 Sammanfattning Personer med Borderline personlighetsstörning (BPD) har svårt att hantera och reglera känslor, svårigheter att hantera relationer och har bristande impulskontroll. Självskadebeteende är vanligt förekommande och patientgruppen har ett stort vårdbehov med en hög vårdkonsumtion som följd. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsmetod som har utarbetats för patienter med BPD. Utifrån Vårddatalagret (VDL) har vårdkonsumtionen analyserats 12 månader före DBT-start, under behandlingsperioden (12 månader) och 12 månader efter DBT-avslut. Vårdkostnaderna är hämtade från databasen Kostnad Per Patient (KPP). Syftet med uppföljningen var att beskriva patienternas vårdkonsumtion och dess kostnader före, under och efter DBT. Före DBT har patientgruppen en mycket hög vårdkonsumtion. Vårdkostnaderna var för psykiatrisk öppen- och slutenvård, primärvård och besök på akutmottagning totalt tkr, 225 tkr för var och en av de 124 patienterna. Den absolut största kostnaden tillskrivs den psykiatriska vården ( tkr). Under det första behandlingsåret mer än fördubblades antalet besök inom psykiatrisk öppenvård samtidigt som antalet vårdtillfällen i psykiatrisk slutenvård mer än halverades och antalet vårddagar minskade trefalt. Trots den omfattande behandlingsinsatsen minskar kostnaderna för den psykiatriska vården under det första behandlingsåret jämfört med året före behandlingsstart med i genomsnitt 13 tkr per patient. Något förenklat kan sägas att DBT bär sina egna kostnader. För 24 patienter fanns vårdkonsumtionsdata före DBT-start och efter DBT-avslut. Fyra av dessa patienter hade en hög konsumtion av sluten psykiatrisk vård såväl före, under som efter DBT. Exkluderas dessa fyra patienter förekommer inte någon psykiatrisk slutenvård 12 månader efter DBT-avslut för resterande patienter. Det finns anledning att anta att dessa fyra patienter har en så komplex psykiatrisk problematik att DBT i öppenvård inte är en tillräcklig behandlingsinsats. För resterande 20 patienter har vårdkostnaden för den vuxenpsykiatriska vården minskat året efter DBT-avslut jämfört med året före DBT-start med 140 tkr per patient. Slutsatsen är att de ökade kostnaderna för psykiatrisk öppenvård som uppstår under DBT kompenseras av minskade kostnader för psykiatrisk slutenvård. Efter behandlingsavslut ses en signifikant lägre vårdkonsumtion inom både psykiatrisk öppen- och slutenvård och för besök på akutmottagning. Den tolkning som vi gör är att DBT lett fram till ett minskat vårdbehov för patientgruppen vilket talar för att DBT torde vara en kostnadseffektiv behandling. Det är angeläget med ytterligare forskning inom området som berör metodens kostnadseffektivitet.

8

9 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Dialektisk beteendeterapi... 2 DBT inom den vuxenpsykiatriska vården inom LiÖ... 5 Syfte... 6 Metod... 6 Vårddatalagret... 7 Kostnad per patient... 7 Tillvägagångssätt... 7 Etiska överväganden... 8 Statistiska beräkningar... 9 Resultat Vårdkonsumtion före behandlingsstart Vårdkonsumtion före behandlingsstart och under första behandlingsåret Vårdkonsumtion före behandlingsstart och efter behandlingsavslut.. 14 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Referenser... 21

10

11 Bakgrund Borderline Personality Disorder (BPD) på svenska Borderline personlighetsstörning är en allvarlig psykisk störning som medför stort lidande för individen (Miller et al., 2008). BPD associeras med hög vårdkonsumtion av såväl somatisk som psykiatrisk vård, vilket är resurskrävande för sjukvården (Amianto et al., 2011, Clarkin et al. 2007, Demetriades & Holländare, 2012, Lieb, 2004, Miller et al., 2008). BPD präglas av instabilitet i såväl relationer som självbild, affekter och impulskontroll. Störningen ska ha visat sig från tidig vuxenålder och i flertalet olika situationer och sammanhang. Personer med BPD lider brist på konkreta färdigheter som leder till svårigheter att reglera känslor, att stå ut i svåra situationer, att skapa och upprätthålla goda relationer och att vara fokuserad här och nu (Linehan, 1993, Neacsiu et al., 2010). Självskadebeteenden, som att skära eller bränna sig, är vanligt förekommande. Syftet med självskadehandlingarna är oftast spänningsreduktion (Perseius, 2006). Vid diagnosen BPD ingår självmordsbeteenden som ett specifikt kriterium, vilket indikerar att det är ett vanligt förekommande beteende (Carter et al., 2010). Självmordsfrekvensen beräknas vara så hög som 10 % (Pasieczny & Connor, 2010, SPF, 2006). Enligt Linehan (1993) används självmordsbeteenden och andra självskadebeteenden för att lösa problem i brist på alternativa problemlösningsstrategier. BPD är förknippat med låg social status och bristfällig utbildning (Torgersen et al., 2001). Samsjuklighet med andra allvarliga psykiatriska diagnoser som drogmissbruk, ätstörning och ADHD (Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder) är stor (Harned et al., 2009, Hesslinger et al., 2010, SPF, 2006). Det är också vanligt att individen uppfyller andra typer av personlighetsstörningar som t.ex. antisocial-, paranoid-, fobiskeller tvångsmässig personlighetsstörning (SPF, 2006, Torgersen et al., 2001, Zanarini et al., 2004). Differentialdiagnostiskt kan det vara svårt att skilja BPD från bipolära tillstånd (SPF, 2006). Prevalensen för BPD i västvärlden beskrivs vara 0,5-2 % (Binks et al., 2009, Kåver & Nilsonne, 2002, Miller et al., 2008, SPF, 2006, Torgensen et al., 2001). Enlig Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) är BPD en av de vanligaste personlighetsstörningsdiagnoserna inom psykiatrisk öppenoch slutenvård (SPF, 2006). Mellan % av de som får diagnosen BPD är kvinnor (Binks et al., 2009, Kåver & Nilsonne, 2002). DSM- IV (American Psychiatric Association, 1991) och ICD-10 (Socialstyrelsen, 2003), är två olika diagnossystem. DSM-IV använder beteckningen BPD medan ICD-10 använder Emotionellt instabil personlighetsstörning. Vid diagnostisering enligt båda diagnossystemen 1

12 måste först de allmänna kriterierna för personlighetsstörning vara uppfyllda, därefter bedöms om de specifika kriterierna för diagnosen uppfylls. Enligt DSM-IV gäller följande diagnoskriterier för BPD: Borderline personlighetsstörning karakteriseras av ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Störningen visar sig i ett flertal olika situationer och sammanhang från tidig vuxen ålder och tar sig minst fem av följande uttryck 1. Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer. Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här. 2. Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering. 3. Uppvisar identitetsstörning: påtaglig och varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla. 4. Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t.ex. slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Observera: Självmords- eller självstympande beteende som beskrivs under kriterium 5 räknas inte in här. 5. Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot eller självstympande handlingar. 6. Är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t.ex. intensiv, episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar). 7. Kronisk tomhetskänsla. 8. Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera aggresiva impulser (t.ex. ofta förekommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål). 9. Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symptom. Dialektisk beteendeterapi DBT utvecklades under 1980-talet i USA för att möta de specifika svårigheter som personer med BPD lider av. Metoden baseras på inlärningsteori, kognitiv teori, kombinerat med zenbuddistiska strategier för att acceptera nuet. Dialektiken mellan acceptans och förändrings- 2

13 arbete genomsyrar arbetsmetoden och har även gett terapin dess namn (Linehan, 1993). DBT utgår från den biosociala teorin, en modell som tar hänsyn till både medfödda temperamentsvariabler och samspelet med miljön vid uppkomst av psykisk ohälsa (Grotstein et al., 1987, Millon & Davis, 1996, Linehan, 1993). En av huvudtankarna i den biosociala teorin är att den grundläggande störningen innefattar en bristande förmåga till emotionell reglering. Bristande emotionell reglering anses vara det sammanlagda resultatet av biologisk disposition, miljöfaktorer och samspelet mellan dessa faktorer under uppväxten (Linehan, 2000). En känslomässigt sårbar individ har hög känslighet för känslomässiga stimuli, hög intensitet i den känslomässiga reaktionen och långsam återgång till neutralläge. En invaliderande miljö brister i att ge individen grundläggande färdigheter i att utveckla förståelse och tolerans för sina känslomässiga upplevelser (Linehan, 1993). En invaliderande omgivning kännetecknas av att den personliga upplevelsen ogiltigförklaras (invalideras). Barnets egna upplevelser och känslouttryck ses inte som giltiga responser på det som inträffar. En sådan omgivning misslyckas med att lära barnet när hon/han kan lita på sina egna känslo- och tankereaktioner. I stället lär sig barnet att aktivt ogiltigförklara sina egna upplevelser och söker i sin omgivning efter ledtrådar om hur hon ska tänka, känna och handla. Några av konsekvenserna av en invaliderande miljö är att personen inte lär sig att sätta ord på och kommunicera sina egna reaktioner på ett funktionellt sätt. Individen lär sig inte att reglera och hantera sina känsloreaktioner, inte heller att lita på sina egna reaktioner som en giltig tolkning av det som sker (Kåver & Nilsonne, 2002). DBT-programmet innefattar fyra delar. Individualterapi: terapeut och patient bearbetar problematiska situationer från vardagen. Färdighetsträning i grupp: en psykopedagogiskt inriktad verksamhet med fokus på medveten närvaro, att hantera relationer, reglera känslor, stå ut när det är kris och validering d.v.s. att godkänna egna och andras personliga upplevelser som riktiga och giltiga. Telefonstöd: stöd från individualterapeut till patient i syfte att generalisera färdigheter, hantera kriser och att reparera eventuella relationsproblem mellan terapeut och patient. Konsultationsteam: stöd mellan teamets medlemmar och säkerställa att metoden praktiseras på ett korrekt sätt (Kåver & Nilsonne, 2002, Linehan, 1993). Enligt Kåver & Nilsonne inleds DBT med att orientera patienten till DBT:s principer och metoder, bygga allians mellan patient och terapeut 3

14 och komma överens om mål för det gemensamma arbetet. Om patient och terapeut är överens om att påbörja behandlingen skrivs ett tidsbegränsat kontrakt. Det fortsatta arbetet styrs av patientens beteende utifrån fyra olika faser som följer på varandra där varje fas definierar vilka mål som ska prioriteras inom individualterapin. Fas 1: uppnå säkerhet i nuet genom att minska självskador, suicidala tankar och handlingar. Öka färdigheter i medveten närvaro, reglera känslor, skapa och bevara goda relationer, stå ut vid kriser och minska terapistörande beteende. Fas 2: minska effekter av posttraumatisk stress och omsätta nya färdigheter i vardagliga situationer. Fas 3: öka självrespekten och uppnå personliga mål som exempelvis rör relationer, sysselsättning och boende. Fas 4: skapa ett meningsfullt liv med ökad självinsikt och engagemang i sitt eget liv och i sina relationer (Kåver & Nilsonne, 2002). År 2005 presenterade SBU en rapport där man visar på ett begränsat vetenskapligt stöd (evidensgrad 3) för DBT när det gäller minskning av självskadebeteende hos patientgruppen. Minskningen av självskadebeteendet kvarstår vid uppföljning efter två år. Vid den litteraturgenomgång som låg till grund för rapporten kunde inga studier som visade på kostnadseffektivitet identifieras (SBU, 2005). Det vetenskapliga stödet för DBT växer och numera finns flera studier som visar att DBT har god behandlingseffekt, framför allt när det gäller minskning av självskadebeteende och suicidalt beteende (Harned et al., 2009, Kliem et al., 2010, Neacsiu et al., 2010, Pasieczny & Connor, 2011). När det gäller svenska förhållanden har Hjalmarsson et al. (2008) genomfört en pilotstudie (n=27) som visar på signifikanta förbättringar hos patientgruppen avseende minskat antal självskador och ett ökat GAFvärde (Global funktionsskattningsskala enligt DSM-IV) från start av DBT till efter 12 månaders behandling. Denna effekt påvisas även i en utvärdering av DBT inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm (Hallek et al., 2011). Patienter med BPD har ofta svårt att knyta an i behandling och oplanerade avslut är vanligt förekommande. Demetriades & Holländare (2012) rapporterar att 21 % av patienterna avbryter behandlingen under första behandlingsåret utan att detta är planerat. Comtois et al., (2007) jämför olika behandlingar för patientgruppen och visar att DBT har färre avhopp än sedvanlig behandling. Perseius et al. (2004) har i en svensk pilotstudie (n=22) visat på minskade kostnader för patientgruppen då de sista 12 månaderna av en 18-månadersperiod av DBT jämförs med 12 månader före DBT-start. Kostnadsminskningen kopplas till minskade slutenvårdskostnader. Flera internationella studier stödjer att DBT är en kostnadseffektiv behandling (Comtois, 2007, Pasieczny & Connor, 2011, Zinkler et al., 2007). Prieb et al. (2012) visar att DBT är en kostsam men effektiv 4

15 behandling för att minska självskadebeteende hos patientgruppen. Pasieczny & Connor (2011) visar på en signifikant minskning av såväl besök på akutmottagning som antal inläggningar inom psykiatrisk slutenvård och antal vårddagar efter sex månaders DBT-behandling, jämfört med en kontrollgrupp. Studien visar att DBT effektivt påverkar symtom som självskadebeteende, depression och ångest och är en kostnadseffektiv behandling jämfört med sedvanlig behandling. SBU (2005) betonar behovet av att utvärdera effekten av DBT och även beräkna metodens kostnadseffektivitet. Föreliggande uppföljning fokuserar på patientgruppens vårdkonsumtion. Inom LiÖ samlas all vårdkonsumtion för medborgarna i databasen Vårddatalagret (VDL) och dess kostnader beräknas i databasen Kostnad Per Patient (KPP). I detta arbete utnyttjas dessa databaser för att belysa patientgruppens vårdkonsumtion och dess kostnader före, under och efter DBT. DBT inom den vuxenpsykiatriska vården inom LiÖ Den vuxenpsykiatriska vården inom Landstinget i Östergötland (LiÖ) har valt att implementera DBT i sin verksamhet. Det finns DBT-team vid vardera av de tre vuxenpsykiatriska klinikerna. År 2002 startade DBTteamet i den västra länsdelen och under 2006 startades ett team vardera i centrala och östra länsdelen. Teamen utgår i sitt arbetar från den modell som beskrivits ovan och innefattar individualterapi, färdighetsträning i grupp, telefonstöd och konsultationsteam. I LiÖ finns ett vårdprogram utarbetat för patientgruppen där DBT-arbetet beskrivs (Landstinget i Östergötland, 2011). Inom ramen för individualterapin träffas patient och terapeut en gång per vecka. Eventuellt kan antalet träffar utökas vid akuta kriser. Färdighetsträningsgruppen träffas två timmar, en gång per vecka. Gruppen leds av två terapeuter och kan liknas vid en undervisningssituation. Patienterna deltar i färdighetsträningsgrupp under första behandlingsåret och kan efter behov fortsätta i gruppverksamheten ytterligare ett år. Möjligheten för patienten att få telefonstöd från individualterapeuten varierar. I vissa fall erbjuds telefonstöd dygnet runt, i andra fall hänvisas patienten till klinikernas akutverksamhet exempelvis under nätter och helger. Anledningen till variationen beror på patientens behov, terapeuternas behov av egen gränssättning och av organisatoriska skäl (Larsson 2012). Personalen som ingår i DBT-team träffas en gång per vecka för konsultation. Utifrån videoinspelade patientsessioner handleder teamet varandra 5

16 och tillsammans diskuteras viktiga principer och tankar i behandlingen. Syftet med sammankomsterna är att samarbeta i god DBT-anda och hjälpa varandra att erbjuda så bra DBT som möjligt. De olika teamen arbetar efter olika modeller för att möta anhörigas behov (Larsson 2012). I några av teamen arbetar man utifrån ett särskilt program Familjeband. Familjeband är ett program för anhöriga till personer med BPD som pågår vid ett tillfälle per vecka under veckor. Programmet är framarbetat av Hoffman et al. (2005) tillsammans med patienter, anhöriga och professionella. Något team har erbjudit ett mer begränsat stöd till anhöriga via enstaka anhörigträffar (Larsson 2012). Syfte Syftet med uppföljningen var att beskriva patienternas vårdkonsumtion och dess kostnader före, under och efter dialektisk beteendeterapi. Frågeställningar: 1. Vilken vårdkonsumtion har patienterna haft under en 12 månadersperiod före behandlingsstart med DBT och föreligger det några skillnader i vårdkonsumtion mellan länsdelarna? 2. Hur har patienternas vårdkonsumtion förändrats då första behandlingsåret jämförs med en 12-månadersperiod före behandlingsstart? 3. Hur har patienternas vårdkonsumtion förändrats under en 12- månadersperiod före behandlingsstart jämfört med en 12- månadersperiod efter behandlingsavslut? Metod Samtliga patienter, 18 år eller äldre, som inom den vuxenpsykiatriska vården, LiÖ, påbörjat DBT eller senare ingick i uppföljningen. Den sist inkluderade patienten påbörjade DBT under april månad För att erbjudas DBT måste patienten ha fått diagnosen BPD. Resultatet bygger på uppgifter från VDL och KPP. Uppföljningen är gjord utifrån ett vårdgivarperspektiv varför endast kostnader som härrör till sjukvården redovisas. 6

17 Vårddatalagret VDL är en databas som innehåller information på individnivå om alla patienters vårdkontakter från samtliga vårdgivare inom LiÖ, både från sluten- och öppenvård. VDL innehåller även uppgifter från privata vårdgivare som har avtal med landstinget och lagetablerade vårdgivare d.v.s. privata vårdgivare som inte har avtal med landstinget men där landstinget betalar samtliga vårdkostnader. Privata vårdgivare utan avtal eller lagetablering redovisar inte till VDL. I VDL finns uppgifter från 1998 och framåt. För den vuxenpsykiatriska vården gäller att t.o.m. utgången av år 2003 är vårdkontakterna i öppenvård endast registrerade på övergripande nivå. Fr.o.m är vårdkontakterna registrerade på verksamhetsnivå. Vårdkontakterna kan delas upp på läkarbesök och sjukvårdande behandling. Alla besök som inte är läkarbesök registreras som sjukvårdande behandling. VDL finns beskrivet av Wiréhn et al. (2007). Till VDL överförs information från journalsystemet Cosmic och före Cosmics införande år 2008 från de patientadministrativa systemen. En av författarna till denna rapport (MÅ) har behörighet till VDL och varit den som tagit fram aktuell data. Kostnad per patient KPP är ett verktyg för patientorienterad ekonomisk verksamhetsuppföljning. Databasen sammanför ekonomiska data med vårddata på individnivå kopplat till de olika vårdproducerande enheterna. All vård som produceras av LiÖ:s enheter kostnadsberäknas och ingår i KPP och kompletta uppgifter finns från och framåt. KPP beräknas av verksamheterna i samarbete med KPP:s ekonomer (Landstinget i Östergötland, 2008). Kostnaderna är beräknade på ett enhetligt sätt vilket stärker jämförbarheten mellan olika patientgrupper. Dessutom är vårdkostnaderna specifikt framräknade för varje klinik vilket innebär att kostnaden för exempelvis ett läkarbesök varierar mellan olika kliniker, även inom samma specialitet (Wiréhn & Andersson, 2009). Ingen vård som produceras av privata vårdgivare finns med i KPP. KPP-data för de patienter som ingår i uppföljningen har erhållits av KPP-gruppen, LiÖ. KPP finns beskrivet av Wiréhn et al. (2008). Tillvägagångssätt Alla patienter som påbörjar DBT vid någon av LiÖ:s vuxenpsykiatriska kliniker registreras i en verksamhetsdatabas av ansvarig behandlare. Databasen innehåller uppgifter om personnummer, datum för behandlingsstart och behandlingsavslut och om patienten har fullföljt eller ej 7

18 fullföljt behandlingen eller om behandlingen är pågående. Dessa uppgifter låg till grund för datauttag från VDL och KPP. Att behandlingen har fullföljts innebär att patienten har fullföljt det vid behandlingsstart upprättade behandlingskontraktet, alternativt genomgått DBT under minst 365 dagar. Det kan också innebära att behandlaren i dialog med patienten gör bedömningen att behandlingen har haft så god effekt att den kan avslutas före kontraktstidens utgång med en kortare behandlingstid än 365 dagar. Ej fullföljt behandlingen innebär att behandlingen har avbrutits före behandlingskontraktets utgång utan att behandlingsmålen har uppnåtts. Data från VDL och KPP har analyserats för de patienter som varit listade i Östergötland under följande perioder: månader före behandlingsstart, fram till behandlingsstart. För redovisning av data krävs att patienten varit listad i Östergötland under hela denna tid (365 dagar) månader före behandlingsstart, fram till behandlingsstart och under första årets behandling. För redovisning av data krävs att patienten varit listad i Östergötland 365 dagar före behandlingsstart och genomgått 12 månaders behandling (365 dagar) månader före behandlingsstart, fram till behandlingsstart och från behandlingsavslut till 12 månader efter behandlingsavslut. Gäller för de patienter som har fullföljt behandlingskontraktet. För redovisning av data krävs att patienten varit listad i Östergötland under hela denna tid (365 dagar före behandlingsstart och 365 dagar efter behandlingsavslut). Listningsuppgifter har kontrollerats för varje patient för tiden 12 månader före behandlingsstart, fram till behandlingsstart och från behandlingsavslut och 12 månader framåt. En förutsättning för att erhålla DBT är att patienten är listad i Östergötland. Listningsuppgifterna är hämtade från VDL, som erhåller listningsdata från LiÖ:s befolkningsregisterdatabas Master. Etiska överväganden Ingen annan data än den som har erhållits från VDL och KPP har samlats in. Respektive DBT-team har till ansvarig för uttag av vårdkonsumtionsdata levererat personnummer, datum för DBT-start och datum för DBTavslut samt uppgift om avslutet var planerat eller ej planerat. Dessa uppgifter har hämtats från klinikernas Verksamhetsdatabas. Datan har 8

19 avkodats vilket betyder att inga uppgifter kan relateras till enskild individ. Ingen övrig data har inhämtats varken från Verksamhetsdatabas eller patientjournal. Studien är att betrakta som verksamhetsuppföljning och hanteringen av data har godkänts av landstingets Informationssäkerhetschef. Alla resultat presenteras på gruppnivå varför det inte föreligger någon risk att någon enskild patient ska kunna identifieras. Patienter med BPD med självskadebeteende är en patientgrupp med högt vårdutnyttjande. Att söka svaret på frågan om en specifik behandlingsinsats (DBT) reducerar vårdutnyttjandet är viktigt. Högt vårdutnyttjande är relaterat till höga vårdkostnader. Kan vårdkostnaderna reduceras för en patientgrupp samtidigt som patienten bättre lär sig att hantera sina svårigheter med minskat vårdbehov som följd så talar det för behandlingsmetodens berättigande. Statistiska beräkningar För att beräkna differensen mellan vårdkonsumtionen under första behandlingsåret och före behandlingsstart har ett 95-procentigt konfidensintervall (KI 95 %) och parad t-test på 5-procents signifikansnivå beräknats. På samma sätt har differensen efter behandlingssavslut och före behandlingsstart beräknats. De statistiska analyserna har beräknats med statistikprogrammet Statistical Package for Social Science (SPSS), version 20. 9

20 Resultat Både vårdkonsumtionsdata från VDL och KPP-data uppdelat på verksamhetsnivå finns från Under tiden till har 137 patienter påbörjat DBT. Av dessa hade den 31 december fullföljt behandlingskontraktet, 27 ej fullföljt behandlingskontraktet och 64 hade pågående behandling. Andelen kvinnor var 93 % varför ingen uppdelning på kön görs. Nittiotvå patienter (67 %) var i åldern år då DBT påbörjades, 33 (24 %) var år och 12 (9 %) var 40 år eller äldre. Ytterligare 33 patienter hade påbörjat DBT under tiden februari 2002 till och med sista december 2004, vilka ej redovisas i denna rapport. Den genomsnittliga behandlingstiden för gruppen som fullföljt behandlingskontraktet (n=46) var 716 dagar (SD 378). Den längsta behandlingstiden var dagar och den kortaste 111. Åtta patienter hade en behandlingstid som understeg ett år, 16 mellan ett och två år och för 22 mer än två år. För gruppen ej fullföljt behandlingskontraktet (n=27) var den genomsnittliga behandlingstiden 173 dagar (SD 91). Den längsta behandlingstiden var 337 dagar och den kortaste 42 dagar. Vårdkonsumtions- och KPP-data redovisas för tiden a) 12 månader före behandlingsstart med DBT, fram till behandlingsstart, b) för de 12 första behandlingsmånaderna med DBT och c) från behandlingsavslut med DBT till 12 månader efter behandlingsavslut. a) benämns i texten före behandlingsstart, b) under första behandlingsåret och c) efter behandlingsavslut. Behandlingsavslut innebär endast att patienten har avslutat DBT. Vederbörande kan mycket väl gå i annan behandling för sina psykiska besvär. Analys av vårdkonsumtions- och KPP-data har skett utifrån följande grupper: 1. Vårdkonsumtions- och KPP-data finns före behandlingsstart (n=124, tabell 1) 2. Vårdkonsumtions- och KPP-data finns före behandlingsstart och under första behandlingsåret (n=89, tabell 2) 3. Vårdkonsumtions- och KPP-data finns före behandlingsstart och efter behandlingsavslut för de patienter som har fullföljt behandlingskontraktet (n=24, tabell 3) och ett andra urval där fyra patienter med psykiatrisk slutenvård både före, under och efter DBT har exkluderats (n=20, tabell 4). Vårdkonsumtionsoch KPP-data redovisas även för de patienter som ej fullföljt behandlingskontraktet och där data fanns före behandlingsstart och efter behandlingsavslut (n=20, tabell 5). 10

21 För att ingå i beräkningarna under p. 1 3 ovan krävs att patienterna varit listade i LiÖ under hela den tidsperiod som är aktuell. Detta är förklaringen till att antalet patienter som respektive analys grundar sig på varierar. För p. 3 krävs dessutom att DBT har avslutats och att 12 månader har förlöpt sedan avslut. Vårdkonsumtion före behandlingsstart För 124 patienter fanns vårdkonsumtions- och KPP-data före behandlingsstart. I medeltal har var och en av patienterna gjort 38,7 besök inom psykiatrisk öppenvård, totalt besök. I medeltal har patientgruppen haft 1,4 vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård och 23,7 vårddagar, totalt vårddagar (Tabell 1). För åldersgruppen år var medeltalet besök inom psykiatrisk öppenvård 35,6 (SD 33,5), för åldersgruppen år 40,0 (SD 30,3) och för åldersgruppen 40 år och äldre 55,9 (SD 47,8). Patientgruppen hade också gjort 50 öppenvårdsbesök inom beroendevård. Inga vårddagar förekom inom beroendevård eller inom rättspsykiatrisk vård. Tretton patienter hade färre än tio besök inom psykiatrisk öppenvård året före DBT påbörjades. Medelvärdet för antalet vårddagar per patient var för centrala länsdelen 34,9, för västra länsdelen 9,5 och för östra länsdelen 28,3 (Tabell 1). Det var 62 patienter (50 %) som hade haft psykiatrisk slutenvård före behandlingsstart och antalet vårdtillfällen varierade från 1 till 11. Antalet patienter som hade haft psykiatrisk slutenvård före behandlingsstart var från centrala länsdelen 21 (62 %), från västra länsdelen 10 (24 %) och från östra länsdelen 30 (63 %). Medelkostnad per patient före behandlingsstart var för psykiatrisk öppenoch slutenvård (exklusive beroendevård) 213 tkr. Inkluderas även primärvård och besök på akutmottagning blir kostnaden 225 tkr (Tabell 1). Sjukvård som utförts av privata vårdgivare finns inte med i kostnadsredovisningen. Antalet besök inom privat psykiatrisk öppenvård var 75 besök och inom privat primärvård 74 besök. 11

22 Tabell 1. Antal besök/vårddagar och medelkostnad per patient 12 månader före behandlingsstart, fram till behandlingsstart för patienter som genomgått/ genomgår DBT 1 och som varit listade i Östergötland under hela denna tid, uppdelat på länsdel. Antal besök/ vårddagar Centrala länsdelen (n=34) Psykiatrisk öppenvård M SD Md Minmax Medelkostnad per patient, tkr ,4 39,2 24, Primärvård 280 8,2 14,8 3, Akutmottagning 122 3,6 4,7 2, Vårdtillfällen 74 2,2 2,6 1, Vårddagar ,9 44,5 7, Summa medelkostnad per patient 311 Västra länsdelen (n=42) Psykiatrisk öppenvård ,0 34,0 23, Primärvård 360 8,6 18,0 3, Akutmottagning 50 1,2 2, Vårdtillfällen 21 0,5 1, Vårddagar 399 9,5 36, Summa medelkostnad per patient 137 Östra länsdelen (n=48) Psykiatrisk öppenvård ,3 31,5 30, Primärvård 239 5,0 10,1 1, Akutmottagning 91 1,9 2,6 1, Vårdtillfällen 77 1,6 2,2 1, Vårddagar ,3 58,4 2, Summa medelkostnad per patient 241 Alla (n=124) Psykiatrisk öppenvård ,7 34,5 25, Primärvård 879 7,1 14,5 3, Akutmottagning 263 2,1 3,3 1, Vårdtillfällen psykiatri 172 1,4 2,2 0, Vårddagar ,7 48,9 0, psykiatri Summa medelkostnad per patient 225 1) DBT Dialektisk beteendeterapi. 12

23 Vårdkonsumtion före behandlingsstart och under första behandlingsåret Av de 124 patienter som redovisas ovan var det 89 som genomgått DBT under minst 365 dagar. Jämförs vårdkonsumtionen under första behandlingsåret med före behandlingsstart har antalet besök inom psykiatrisk öppenvård ökat med besök (p=<0,001) och antalet vårddagar inom psykiatrisk slutenvård har minskat med (p=0,001) (Tabell 2). Det var 47 patienter (53 %) som hade haft psykiatrisk slutenvård före behandlingsstart och 24 (27 %) under första behandlingsåret. Variationsvidden för antalet vårdtillfällen var 1-11 före behandlingsstart och 1-7 under första behandlingsåret. Medelkostnaden per patient för psykiatrisk öppenvård ökade från 95 tkr till 166 tkr och för psykiatrisk slutenvård minskade kostnaden från 128 tkr till 44 tkr. Antalet öppenvårdsbesök vid beroendeklinik ökade från 24 besök före behandlingsstart till 31 under första behandlingsåret (ej inkluderat i kostnaden ovan). Medelkostnaden per patient minskade för psykiatrisk öppen- och slutenvård med 13 tkr. Inkluderas även besök inom primärvård och på akutmottagning minskade kostnaderna med 16 tkr per patient. Sjukvård som utförts av privata vårdgivare finns inte med i kostnadsredovisningen. Antalet besök inom privat psykiatrisk öppenvård var 61 före behandlingsstart och 3 under första behandlingsåret och inom privat primärvård 59 före behandlingsstart och 48 under första behandlingsåret. Tabell 2. Antal besök/vårddagar 12 månader före behandlingsstart, fram till behandlingsstart (Före) och för första behandlingsåret (Under) för patienter med DBT 1 (n=89). Psykiatrisk öppenvård Primärvård Akutmottagning Vårdtillfällen psykiatri Vårddagar psykiatri Antal besök/vårdagar Före Under Medelvärde Före 40,3 6,9 2 1,4 25,9 Under 86 5,6 1,5 0,6 8,5 SD Före 35,5 14,6 3 2,2 50,6 Under 36,2 10,6 3 1,3 27,7 Median Före Under KI 95 % 2 38,5 52,8-3,5 0,8-1,1 0,2-1,2-0,4-27,1-7,7 p-värde 2 <0,001 0,225 0,154 <0,001 0,001 1) DBT Dialektisk beteendeterapi. 2) KI 95 % och p-värde för differensen Under - Före 13

24 Vårdkonsumtion före behandlingsstart och efter behandlingsavslut Vårdkonsumtions- och KPP-data före behandlingsstart och efter behandlingsavslut fanns för 44 patienter. Av dessa hade 24 fullföljt behandlingskontraktet. Både antalet besök inom psykiatrisk öppenvård, primärvård och vid akutmottagning minskade för denna grupp efter behandlingsavslut, jämfört med före behandlingsstart. Detta gäller även för antalet vårdtillfällen och antalet vårddagar inom psykiatrisk vård. Minskningen var statistiskt säkerställd för besök inom psykiatrisk öppenvård (p=0,047), besök på akutmottagning (p=0,012) och för antalet vårdtillfällen inom sluten psykiatrisk vård (p=0,001) (Tabell 3). Före behandlingsstart var det 15 patienter (63 %) som tillsammans hade 505 vårddagar inom sluten psykiatrisk vård och efter behandlingsavslut var det fyra patienter (17 %) som tillsammans hade 445 vårddagar. Medelkostnaden per patient för psykiatrisk öppenvård minskade från 84 tkr till 57 tkr och för psykiatrisk slutenvård från 110 tkr till 90 tkr. Antalet öppenvårdsbesök vid beroendeklinik ökade från 4 besök före behandlingsstart till 18 efter behandlingsavslut (ej inkluderat i kostnaden ovan). Medelkostnaden per patient minskade för psykiatrisk öppen- och slutenvård med 47 tkr. Inkluderas även besök inom primärvård och på akutmottagning minskade kostnaden med 53 tkr. Sjukvård som utförts av privata vårdgivare finns inte med i kostnadsredovisningen. Antalet besök inom privat psykiatrisk öppenvård var 0 före behandlingsstart och 23 efter behandlingsavslut och inom privat primärvård 11 före behandlingsstart och 1 efter behandlingsavslut. Tabell 3. Antal besök/vårddagar 12 månader före behandlingsstart, fram till behandlingsstart (Före) och från behandlingsavslut till 12 månader efter behandlingsavslut (Efter) för patienter med DBT 1 och som fullföljt behandlingskontraktet (n=24). Psykiatrisk öppenvård Primärvård Akutmottagning Vårdtillfällen psykiatri Vårddagar psykiatri Antal Före besök/vårdagar Efter Medelvärde Före 36,8 13 2,3 1,7 21 Efter 25,4 10,7 0,5 0,3 18,5 SD Före 24,4 23,7 3,4 2 33,6 Efter 25,6 27,1 0,8 0,7 65,5 Median Före 27 4, ,5 Efter KI 95 % 2-22,6-0,2-8,3 3,8-3,1-0,4-2,2-0,6-29,4 24,4 p-värde 2 0,047 0,441 0,012 0,001 0,849 1) DBT Dialektisk beteendeterapi. 2) KI 95 % och p-värde för differensen Efter - Före 14

25 Fyra av de 24 patienterna ovan hade varit inlagda för sluten psykiatrisk vård någon gång under såväl 12-månadersperioden före behandlingsstart, som under behandlingstiden och under 12-månadrsperioden efter behandlingsavslut. Dessa patienter hade tillsammans 200 besök inom psykiatrisk öppenvård före behandlingsstart och 257 efter behandlingsavslut. Antalet vårddagar inom psykiatrisk slutenvård var före behandlingsstart 141 och efter behandlingsavslut 445. I tabell 4 redovisas samma data som i tabell 3 men med dessa fyra patienter exkluderade. Gruppen (n=20) har minskat sin vårdkonsumtion efter behandlingsavslut, jämfört med före behandlingsstart för psykiatrisk öppenvård från 682 till 352 besök (p=0,002) och för besök på akutmottagning från 48 till 10 besök (p=0,022). Antalet besök i primärvård har ökat från 252 besök till 254. Antalet vårdtillfällen inom sluten psykiatrisk vård har minskat från 29 till 0 och antalet vårddagar från 364 till 0 (Tabell 4). Medelkostnaden per patient för psykiatrisk öppenvård minskade från 78 tkr till 32 tkr och för psykiatrisk slutenvård från 94 tkr till 0 tkr. Antalet öppenvårdsbesök vid beroendeklinik ökade från 1 besök före behandlingsstart till 17 efter behandlingsavslut (ej inkluderat i kostnaden ovan). Medelkostnaden per patient minskade för psykiatrisk öppen- och slutenvård med 140 tkr. Inkluderas även besök inom primärvård och på akutmottagning minskade kostnaderna med 144 tkr per patient. Sjukvård som utförts av privata vårdgivare finns inte med i kostnadsredovisningen. Antalet besök inom privat psykiatrisk öppenvård var 0 före behandlingsstart och 23 efter behandlingsavslut och inom privat primärvård 8 före behandlingsstart och 0 efter behandlingsavslut. Tabell 4. Antal besök/vårddagar 12 månader före behandlingsstart, fram till behandlingsstart och från behandlingsavslut till 12 månader efter behandlingsavslut för patienter med DBT 1 och som fullföljt behandlingskontraktet (n=20) 3. Psykiatrisk öppenvård Primärvård Akutmottagning Vårdtillfällen psykiatri Vårddagar psykiatri Antal besök/ Före vårdagar Efter Medelvärde Före 34,1 12,6 2,4 1,5 18,2 Efter 17,6 12,7 0,5 0 0 SD Före 20,8 24,3 3,7 2,1 34,8 Efter 16,8 29,4 0,8 0 0 Median Före Efter 14,5 2, KI 95 % 2-26,3-6,7-5,1 5,3-3,5-0,3-2,4-0,5-34,5-1,9 p-värde 2 0,002 0,968 0,022 0,006 0,030 1) DBT Dialektisk beteendeterapi. 2) KI 95 % och p-värde för differensen Efter Före. 3) Fyra patienter som varit inlagda för sluten psykiatrisk vård under såväl 12- månadersperioden före behandlingsstart, som under behandlingstiden och under 12-månadersperioden efter behandlingsavslut har exkluderats. 15

26 Det var 27 patienter som ej fullföljt behandlingskontraktet och för 20 av dessa fanns vårdkonsumtions- och KPP-data före behandlingsstart och efter behandlingsavslut. Dessa patienter har minskat sin vårdkonsumtion efter behandlingsavslut, jämfört med före behandlingsstart för psykiatrisk öppenvård från 505 till 446 besök (p=0,672), för primärvård från 214 till 155 besök (p=0,191) och för akutmottagning från 30 till 18 besök (p=0,297). Antalet vårdtillfällen inom sluten psykiatrisk vård var oförändrat, tio vårdtillfällen såväl före behandlingsstart som efter behandlingsavslut medan antalet vårddagar ökat från 106 till 162 (p=0,644) (Tabell 5). Tabell 5. Antal besök/vårddagar 12 månader före behandlingsstart, fram till behandlingsstart och från behandlingsavslut till 12 månader efter behandlingsavslut för patienter med DBT 1 och som ej fullföljt behandlingskontraktet (n=20). Psykiatrisk öppenvård Primärvård Akutmottagning Vårdtillfällen psykiatri Vårddagar psykiatri Antal besök/ vårdagar Före Efter Medelvärde Före 25,3 10,7 1,5 0,5 5,3 Efter 22,3 7,8 0,9 0,5 8,1 SD Före 27,2 18 2,1 1,1 16,3 Efter 19,8 18,7 1,2 0,9 21,2 Median Före Efter 17, KI 95 % 2-17,3 11,4-7,5 1,6-1,8 0,6-0,6 0,6-9,7 15,3 p-värde 2 0,672 0,191 0,297 1,000 0,644 1) DBT Dialektisk beteendeterapi. 2) KI 95 % och p-värde för differensen Efter - Före Medelkostnaden per patient för psykiatrisk öppenvård minskade från 71 tkr till 55 tkr och för psykiatrisk slutenvård ökade kostnaden från 28 tkr till 41 tkr. Antalet öppenvårdsbesök vid beroendeklinik minskade från 19 besök före behandlingsstart till 4 efter behandlingsavslut (ej inkluderat i kostnaden ovan). Medelkostnaden per patient minskade för psykiatrisk öppen- och slutenvård med 3 tkr. Inkluderas även besök inom primärvård och på akutmottagning minskade kostnaderna med 5 tkr per patient. Sjukvård som utförts av privata vårdgivare finns inte med i kostnadsredovisningen. Antalet besök inom privat psykiatrisk öppenvård var 0 före behandlingsstart och 7 efter behandlingsavslut och inom privat primärvård 4 före behandlingsstart och 10 efter behandlingsavslut. 16

27 Diskussion Resultatdiskussion Patientgruppen har under en 12-månadersperiod före DBT en hög vårdkonsumtion. Detta gäller såväl psykiatrisk öppen- och slutenvård som besök på akutmottagning. Vårdkostnaderna, kalkylerade enligt KPP, var för psykiatrisk öppen- och slutenvård, primärvård och besök på akutmottagning totalt tkr, i genomsnitt 225 tkr för var och en av de 124 patienter för vilka det finns data. Den absolut största kostnaden är att härröra till den psykiatriska vården, tkr eller 213 tkr per patient. Att patienter med BPD har en hög konsumtion av sjukvård finns även belägg för i flera internationella studier (Amianto et al., 2011, Clarkin et al., 2007, Lieb et al., 2004, Miller et al., 2008, Pasieczny & Connor, 2011). Vårdkonsumtionen minskar för de patienter som genomgått DBT. För 24 patienter som har genomgått DBT finns vårdkonsumtionsdata 12 månader före behandlingsstart och 12 månader efter behandlingsavslut. Fyra av dessa patienter hade en hög konsumtion av sluten psykiatrisk vård såväl före som under och efter DBT. Exkluderas dessa fyra patienter förekommer inte någon psykiatrisk slutenvård för resterande 20 patienter 12 månader efter behandlingsavslut. Det finns anledning att anta att dessa fyra patienter med hög slutenvårdskonsumtion har en så komplex psykiatrisk problematik att DBT i öppen vård inte är en tillräcklig behandlingsinsats. Personer med BPD är en patientgrupp med hög samsjuklighet med exempelvis neuropsykiatriska funktionshinder, drogproblematik eller annan personlighetsstörningsproblematik som kan försvåra behandlingen (Harned et al., 2009, Hesslinger et al., 2010, SPF, 2006, Torgersen et al., 2001, Zanarini et al., 2004). Det är viktigt att den psykiatriska vården förbättrar sina metoder att identifiera de patienter med BPD där DBT inte har önskad effekt och finna bättre anpassade behandlingsinsatser för dem. De 20 patienter som diskuteras ovan minskade sin vårdkonsumtion över lag 12 månader efter behandlingsavslut, jämfört med året före behandlingsstart. Gruppen hade inte någon psykiatrisk slutenvårdskonsumtion och öppenvårdsbesöken hade näst intill halverats. Det har lett till en sammanlagd reducerad vårdkostnad för den vuxenpsykiatriska vården inom LiÖ med tkr, motsvarande 140 tkr per patient. Även Pasieczny & Connor (2011) visar att genomgången DBT signifikant minskar patienternas besök på akutmottagning och att antalet inläggningar och antalet vårddagar inom psykiatrisk slutenvård också minskar. Utifrån detta tolkar vi att DBT ger patientgruppen strategier för att klara 17

28 livets påfrestningar så att man inte längre behöver söka lika mycket hjälp inom vården och att DBT därför bör ses som en effektiv behandling för patientgruppen. Under första året med DBT mer än fördubblas antalet besök inom psykiatrisk öppenvård samtidigt som antalet vårdtillfällen i psykiatrisk slutenvård mer än halveras och antalet vårddagar minskar trefalt. Dessa förändringar är statistiskt säkerställda. Även Persius et al. (2004) visar på minskade vårdkostnader för psykiatrisk slutenvård under DBT. DBT är som metod en omfattande insats med två öppenvårdsbesök per vecka (Linehan 1993). Trots detta minskar kostnaderna för den psykiatriska vården under första behandlingsåret jämfört med före behandlingsstart med i genomsnitt 13 tkr per patient. Något förenklat kan sägas att DBT bär sina egna kostnader. Även besök inom primärvård och på akutmottagning minskar. Dessa förändringar är ej signifikanta. Året före behandlingsstart är det en tydlig skillnad i antalet vårddagar inom sluten psykiatrisk vård mellan de olika länsdelarna. I västra länsdelen var antalet vårddagar färre än i de två övriga länsdelarna. En tänkbar förklaring till detta kan vara att den vuxenpsykiatriska vården i västra länsdelen har utvecklat mobila omvårdnadsteam (MT). MT har i uppdrag att arbeta förebyggande för att undvika inläggning och då inläggning ändå måste göras ska vårdtiderna vara så korta som möjligt. MT ska även erbjuda avancerad psykiatrisk vård i patientens hem (Johansson et al., 2002). Den avancerade, psykiatriska hemsjukvården registreras som öppenvård. Någon uppdelning på länsdelsnivå görs inte för jämförelser i vårdkonsumtion före DBT-start och efter DBT-avslut p.g.a. ett alltför lågt antal patienter i gruppen. Patientgruppen som fullföljt DBT har en varierad behandlingstid som sträcker sig mellan 111 och 1749 dagar. Metoden föreskriver ingen specifik behandlingslängd utan styrs av patientens problematik och målsättning med behandlingen. Vissa patienter väljer att avsluta behandlingen redan efter fas 1 då de primära målen d.v.s. att minska suicidalt beteende och självskadebeteende har uppnåtts. I det fortsatta arbetet ges möjlighet att fokusera på traumabearbetning och på övriga psykiatriska diagnoser som patienten besväras av. Detta är ett tidsödande arbete och kan vara en förklaring till de långa vårdtider som vissa patienter har. Olika studier visar varierande resultat av hur länge patienten behöver gå i DBT för att ha effekt av behandlingen. Utifrån vårdkonsumtion visar Pasieczny & Connor (2011) att de patienter som erhållit sex månaders behandling med DBT signifikant minskat antalet besök inom akutsjukvård och har färre dagar i psykiatrisk slutenvård jämfört med en kontrollgrupp. Pasieczny & Connor kunde inte påvisa att 12 månaders behandling gav ett bättre resultat avseende minskad slutenvård 18

29 konsumtion, vilket däremot studier genomförda av Comtois et al. (2007) och Perseius et al. (2004) har visat. Säkerligen är det så att behandlingstidens längd måste variera mycket beroende på patientens problem och på patientens förmåga att tillgodogöra sig behandlingen. Det var 20 patienter som inte fullföljde behandlingen och för vilka det fanns vårddata före behandlingsstart och efter behandlingsavslut. Även dessa patienter har minskat sina besök inom psykiatrisk öppenvård, primärvård och på akutmottagning. Gruppen ökade antalet slutenvårdsdagar inom psykiatrisk vård. Inga av dessa förändringar är statistiskt säkerställda. Totalkostnaden för psykiatrisk öppen- och slutenvård minskade för gruppen som inte fullföljde DBT (n=20) med 60 tkr. Detta att jämföra med en minskning på tkr för gruppen som slutförde DBT (n=20). Andelen patienter som ej fullföljde DBT var 20 %. Denna andel är i det närmaste identisk med vad Demetriades & Holländare (2012) rapporterar och är lägre än vid sedvanlig behandling enligt Comtois et al. (2007). Antal dagar i DBT för de patienter som avbröt behandlingen före kontraktstidens slut är upp till 337 dagar med ett medelvärde på 173 dagar. En förklaring till minskningen av vårdkonsumtionen för de patienter som inte fullföljde behandlingen skulle kunna vara att patienterna ändå tagit del av och kunnat tillgodogöra sig delar av behandlingen med minskade besvär som följd. Denna förklaring styrks av Pasieczny & Connor (2011) som visar på minskad vårdkonsumtion redan efter sex månaders DBT. Metoddiskussion Verksamhetsuppföljningen bygger på data från VDL och KPP. Från 2008 sker dataöverföringen till VDL i huvudsak från Cosmic Intelligence (CI), som är patientjournalen Cosmics statistikdatabas. För att säkra en god kvalitet på innehållet i VDL valideras datan som förs från Cosmic till CI och därifrån till VDL kontinuerligt. Kravet är att samstämmigheten mellan Cosmic, CI och VDL ska vara fullständig. Även för åren före 2008 skedde kontinuerlig validering av att komplett data fördes över till VDL. VDL introducerades 1998 och var i full drift år Vårt datauttag från VDL är från 2005 och framåt. Det betyder att VDL varit i full drift under minst fem år före datauttaget varför databasens tillförlitlighet kan ses som god. KPP-databasen valideras mot VDL. KPP ska ha försett samtliga vårdkontakter i VDL med en kostnad och att så är fallet följs regelbundet upp. För DBT-patienterna har kostnaderna kalkylerats för individuella behandlingstillfällen och för gruppbehandling. Vid gruppbehandling har hänsyn tagits till att det är två terapeuter närvarande. 19

30 I uppföljningen ingår samtliga patienter som har påbörjat DBT i något av DBT-teamen inom den vuxenpsykiatriska vården, LiÖ. Någon annan styrning av urvalet har inte gjorts. I vårdprogrammet för patienter med BPD (Landstinget i Östergötland, 2011) finns bedömningsförfarandet för DBT beskrivet. Även om teamen utgår från samma vårdprogram kan inkludering till DBT tolkas olika i de olika teamen och därmed kan det vara så att patienternas problematik inte är helt jämförbar. I syfte att säkerställa ett enhetligt omhändertagande av patienter med BPD i länet är det därför viktigt med ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete. Att vi endast redovisar vårdkonsumtionsdata för 24 patienter (av 46 som fullföljt behandlingskontraktet) 12 månader före och 12 månader efter avslutad behandling har två förklaringar. För det första är det i huvudsak unga personer som genomgår DBT vilka befinner sig i en livsfas med stor geografisk rörlighet. Vårdkonsumtionsdata har endast hämtats från VDL i Östergötland. De personer som inte har varit listade i Östergötland under hela uppföljningstiden finns inte med i jämförelserna. Den andra förklaringen är att flera av patienterna var kvar i DBT varför de inte uppfyllde kraven för att vara med i analysen. Att det är 46 patienter som har blivit grupperade som fullföljt behandlingen betyder endast att de har genomgått minst 365 dagars behandling. De kan därefter mycket väl ha fortsatt i DBT. Det skulle vara av intresse att utveckla ett uppföljningsprogram för DBT på nationell nivå, gärna i form av ett kvalitetsregister, och då även inkludera uppgifter om patientens sjukdomsutveckling och hälsorelaterade livskvalitet. Ett välfungerande, nationellt kvalitetsregister skulle kunna användas för både verksamhetsuppföljningar och forskning och ligga till grund för verksamhetsutveckling. En svaghet med uppföljningen är att den saknar kontrollgrupp. Därför kan vi inte dra någon slutsats om minskningen av vårdkonsumtionen är en direkt effekt av DBT eller en följd av andra faktorer. Den minskade slutenvården inom psykiatrisk vård skulle t.ex. kunna höra samman med en generellt ökad medvetenhet om de negativa konsekvenser som slutenvård för med sig för patientgruppen (Demetriades & Holländare, 2012). Delvis motsägs detta av att patientgruppen som avbrutit DBT har en ökad psykiatrisk slutenvårdskonsumtion. Slutsatsen är att de ökade kostnaderna för psykiatrisk öppenvård som uppstår under DBT kompenseras av minskade kostnader för psykiatrisk slutenvård. Efter behandlingsavslut ses en signifikant lägre vårdkonsumtion inom både psykiatrisk öppen- och slutenvård och för besök på akutmottagning. Den tolkning som vi gör är att DBT lett fram till ett minskat vårdbehov för patientgruppen vilket talar för att DBT torde vara en kostnadseffektiv behandling. Det är angeläget med ytterligare forskning inom området som berör metodens kostnadseffektivitet. 20

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 DBT Dialektisk Beteendeterapi Halland - April 2010 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 Borderline personlighetstörning/ emotionell instabil personlighetstörning. DSM IV ICD 10 Marsha Linehans beteendemönster.

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting FoU-rapport 1-2008 Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Från projekt till permanent verksamhet Delrapport 1 Niclas Borg Camilla Hallek Camilla

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom.

Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom. Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom. - En studie av patienter som avslutat dialektisk beteendeterapi. Andreas Åhslund Handledare: Gunilla Berglund PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 HP, HT 2010

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare

Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare 2012 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc eller kan beställas från

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR PERSONER MED EMOTIONELLT INSTABIL PERSONLIGHETSSTÖRNING

VÅRDPROGRAM FÖR PERSONER MED EMOTIONELLT INSTABIL PERSONLIGHETSSTÖRNING 1 VÅRDPROGRAM FÖR PERSONER MED EMOTIONELLT INSTABIL PERSONLIGHETSSTÖRNING Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och psykiatrin i Östergötland

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 BUP Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Självskada, emotionell instabilitet och DBT

Självskada, emotionell instabilitet och DBT Självskada, emotionell instabilitet och DBT Föreläsning läkarstuderande maj 2014 Camilla Hallek, barn- och ungdomspsykiater DBT- teamet BUP Stockholm Dialek'sk beteendeterapi på BUP Agenda Ø Självskada,

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk

Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc

Läs mer

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi KBT-gruppen i Stockholm i samarbete med Behavioral Tech inbjuder till INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi Huvudlärare: Charles Swenson, MD Medverkande lärare: Maria Bragesjö, leg psykolog Anna

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga En konferens för hela BUP-teamet Grupprabatt! Gå 4 betala för 3! Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga nya riktlinjer och senaste utvecklingen inom barn och ungdomspsykiatrin Diagnostik

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning En litteraturstudie Författare: Thérèse Nilsson, Elisabeth Rafstedt Fördjupningsarbete, litteraturstudie Våren

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson

Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson Vill ni veta mer om BasUt? Gå in på www.regionhalland.se/basut. Anneli Bryntesson är psykolog och psykoterapeut i Kungsbacka, hon

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2006

Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2006 2007-03-28 1 (10) Avdelningen för vård och omsorg Stig Wintzer Tfn direkt 08 452 77 04 swi@skl.se Sjukvård åt asylsökande, omfattning och kostnader år 2006 Sammanfattning Landstingen och regionerna svarar

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi för Borderline personlighetsstörning

Dialektisk beteendeterapi för Borderline personlighetsstörning Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Vårterminen 2005 Dialektisk beteendeterapi för Borderline personlighetsstörning En pilotstudie i Uppsala Erik Hjalmarsson Handledare: Ata Ghaderi

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter?

rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? FOU-rapport BUP 2011/3 rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? Camilla Hallek Niclas Borg

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Borderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom Bakgrund och Bemötande

Borderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom Bakgrund och Bemötande Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbetet Höstterminen 2007 Rapport nr, 449 Borderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom Bakgrund och Bemötande Anton Jonsson Christer

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE SAMVERKANSAVTAL MELLAN PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE Gränssnittet: Förklaring Omhandertagandenivå beskrivs vidare i detta dokument med följande klasser Klasser: 1. Specialist allmänmedicin

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport

DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport Anna Kåver Leg.psykolog/leg.psykoterapeut Handledare Programansvarig Innehåll 1. Bakgrund sid. 2 2. DBT-projektet i Uppsala syfte

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer