Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom."

Transkript

1 Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom. - En studie av patienter som avslutat dialektisk beteendeterapi. Andreas Åhslund Handledare: Gunilla Berglund PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 HP, HT 2010 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

2 1 MEDVETEN NÄRVARO, VÄLBEFINNANDE OCH BORDERLINESYMPTOM. -EN STUDIE AV PATIENTER SOM AVSLUTAT DIALEKTISK BETEENDETERAPI. Andreas Åhslund Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband. Hänsyn togs till relevanta bakgrundsvariabler. Resultatet bekräftade samband mellan mindfulnessanvändande och större välbefinnande, respektive mindre självskadebeteende och mindre identitetsproblem. Studien är en korrelationsstudie och inga kausala slutsatser kan dras. Om Borderline Personlighetsstörning Borderline personlighetsstörning (BPS) är ett komplext och allvarligt tillstånd som orsakar ett stort lidande. Tillståndet karakteriseras av ett mönster av instabilitet i reglering av känslor, beteenden och kognitioner (Harned, Banawan & Lynch, 2006; Linehan, 1993). Patientgruppens komplexa och allvarliga problematik, de utmaningar behandlare ofta möter i interaktionen med patientgruppen (Harned et al., 2006; Perseius, Kåver, Ekdahl, Åsberg, & Samuelsson, 2007), samt det faktum att många patienter med BPS tenderar att avsluta sin behandling i förtid har gjort det svårt att hitta fungerande behandlingar för patientgruppen i fråga (Harned et al., 2006). Andelen individer med BPS som utför självskadande och/eller suicidalt beteende ligger kring 75 procent (Clarkin, Widiger, Frances, Hurt, & Gilmore, 1983). Mellan 5 till 8 procent av individerna med BPS tar sina liv (Duberstein & Conwell, 1997; Linehan, Rizvi, Welch, & Page, 2000). Bland dem som har en historia av tidigare självskadande eller suicidalt beteende ligger siffran för suicid högre, runt 20 procent (Stone, Hurt, & Stone, 1987). I en stor norsk studie var förekomsten av BPS 0,7 procent av befolkningen (Torgersen, Kringlen, & Kramer, 2001). Men olika studier har kommit fram till siffror mellan 0 till

3 2 3,8 procent av befolkningen. (Swartz, Blazer, George, & Winfield, 1990; Torgersen et al., 2001). Ett medelvärde på förekomsten av borderline beräknat på tio genomförda studier är 1,24 procent (Torgersen et al., 2001). I kliniska populationer är förekomsten av BPS högre, man räknar med att ca 10 procent av patienterna inom psykiatrisk öppenvård och runt 20 procent inom slutenvården uppfyller diagnoskriterierna för borderline (American Psychiatric Association, 2000). Borderline förekommer två till tre gånger så ofta hos kvinnor som hos män (Swartz et al., 1990; Torgersen et al., 2001). Borderline personlighetsstörning definieras enligt DSM IV (se bilaga 1 för fullständiga diagnoskriterier); som ett genomgående mönster av impulsivitet och instabilitet vad gäller mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Av 9 listade symptom måste patienten ha minst 5 för att uppfylla diagnoskraven: 1) Patienten gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer, 2) visar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer med idealisering och nedvärdering, 3) har en varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och identitet, 4) uppvisar impulsiva beteenden som exempelvis vårdslöshet med pengar, sexuellt risktagande, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, eller hetsätning, 5) upprepat suicidalt beteende, eller självskadebeteende, 6) affektiv instabilitet, 7) kroniska tomhetskänslor, 8) intensiv vrede eller svårigheter att kontrollera aggressiva impulser, samt 9) övergående paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom vid stress. (American Psychiatric Association, 2002). Borderlinediagnosen har utsatts för en del kritik. Diagnosen har kritiserats för att vara för bred och trubbig för att kunna fungera som ett effektivt diagnosverktyg. Man har pekat på att två skiljda individer kan ha diagnosen med bara ett enda diagnoskriterium gemensamt. Det finns även i kliniska populationer en stor överlappning mellan borderlinediagnosen och andra diagnoser. Det har även ifrågasatts om diagnosen har den stabilitet över tid som krävs för att tala om en personlighetsstörning, eller om den i stället borde ses som en axel I diagnos (eventuellt som en variant av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD) (Cartwright, 2008; Paris, 2007). Diagnosen borderline (liksom de andra personlighetsstörningsdiagnoserna) kan även ses som stigmatiserande. Rädsla för stigmatisering har i vissa fall lett till att läkare och andra behandlare som mött patienter med borderlinediagnos inte har kommunicerat diagnosen öppet till sina patienter, vilket troligen varit till skada för patienterna (Lequesne & Hersh, 2004). Det som talar för en fortsatt användning av diagnosen borderline i sin nuvarande form är att diagnosen kliniskt ofta verkar fungera rimligt bra som ett diagnosverktyg för behandling. En smalare borderlinediagnos, liggande under axel I i DSM kunde dock som nämnts ha flera fördelar (Cartwright, 2008; Paris, 2007). Borderline personlighetsstörning är alltså sammanfattningsvis ett allvarligt tillstånd som skapar ett stort lidande. Självskadande och suicidalt beteende är vanligt förekommande. Tillståndet karakteriseras av ett genomgående mönster av impulsivitet och instabilitet vad gäller mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Borderlinediagnosen har kritiserats för att vara bred, trubbig och stigmatiserande, men verkar ändå fungera rimligt bra som diagnosverktyg.

4 3 Om Dialektisk Beteendeterapi Dialektisk beteendeterapi (DBT) skapades ursprungligen av Marsha Linehan som en specifik behandlingsmetod för patienter med diagnosen Borderline Personlighetsstörning (Linehan, 1993; Linehan, 2000). Speciellt var behandlingen utformad för de patienter inom diagnosgruppen som var mycket suicidala eller uppvisade självskadebeteende. Målgruppen har sedan dess breddats och DBT används nu även för andra kategorier av patienter som uppvisar en komplex problematik med multipla diagnoser och behandlingsresistens (Lynch, Trost, Salsman, & Linehan, 2007). DBT integrerar tre teoretiska huvudperspektiv, inlärningsteori, dialektisk filosofi och zenbuddhism. Behandlingens slutmål är inte enbart att få patienten att överleva, utan att också hjälpa denne att skapa ett liv värt att leva (Linehan, 1993, Lynch et al., 2007). I behandlingen balanseras s.k. acceptansstrategier (företrädelsevis hämtade från buddhistisk filosofi) och förändringsstrategier (företrädelsevis hämtade från inlärningsteori), med hjälp av dialektisk filosofi. Acceptansstrategier handlar dels om att lära patienten att validera sig själv, men även om att kunna acceptera sin nuvarande situation precis som den är. Förändringsstrategier handlar om att ge patienten motivation och verktyg för att kunna förändra sig själv och sitt liv. Det dialektiska synsättet innebär allmänt att hitta fungerande synteser mellan en tes och dess antites. Dialektiken mellan förändring och acceptans tar sig exempelvis utryck i att man inom behandlingen har tesen att patienten verkligen gör det bästa hon kan, samtidigt som hon måste försöka ännu mer, antites (Lynch et al., 2007). Med målet är att hjälpa patienter med en komplex problematik, använder man sig i behandlingen av fyra parallella behandlingskanaler, individualterapi, färdighetsträningsgrupper, generalisering av färdigheter och teamarbete (Kåver & Nilsonne, 2007; Lynch et al., 2007). 1 Individualterapi Patienten träffar normalt sin individuella terapeut en gång i veckan. Den individuella terapeuten har huvudansvaret för patientens behandling och överser bland annat hur patienten närmar sig mål i behandlingen. Individualterapeuten hanterar också livshotande beteenden hos patienten och kriser som uppkommer. Individualterapin organiseras efter följande hierarki: 1. Patientens upphörande med livshotande beteenden, som suicidförsök och självskadebeteende har alltid första prioritet. 2. Patientens upphörande med terapistörande beteende, som exempelvis låg närvaro på sessioner och att inte göra hemuppgifter ligger som prioritet två. 3. Först då dessa två villkor är uppfyllda kan terapeuten och patienten fortsätta med mer traditionell terapeutisk behandling, som att försöka påverka faktorer och beteenden som leder till nedsatt livskvalitet, som exempelvis hemlöshet, narkotikaberoende, eller svåra axel I störningar enligt DSM IV (som exempelvis PTSD) (Linehan, 1993; Lynch et al., 2007). 1 Ytterligare en behandlingskanal som är vanligt förekommande inom DBT men som inte ingår i standard DBT är kanalen familjeband, som innefattar information och interventioner som riktas till anhöriga till patienterna (Kåver & Nilsonne, 2007).

5 4 Färdighetsträning I färdighetsträningen tränar man på färdigheter inom områdena att stå ut i kris, att reglera sina känslor, att skapa goda relationer, samt att vara medvetet närvarande (mindfulness) (Kåver & Nilsonne, 2007; Linehan, 2000). Sammankomsterna vid färdighetsträningen kan läggas upp på flera sätt. Ofta sker de veckovis, varar runt 2-3 timmar, med en paus mitt i. Man går igenom ett avsnitt i taget. Färdigheterna inom området att stå ut i kris, är överlag mer acceptansinriktade, medan de inom att reglera sina känslor är mer förändringsinriktade. Områdena att skapa goda relationer, samt att vara medvetet närvarande (mindfulness) kan ses som mer dialektiskt inriktade, då de kombinerar acceptans- och förändringsinslag (Lynch et al., 2007). Generalisering Av Färdigheter Denna behandlingskanal fokuserar på att hjälpa patienterna att integrera de kunskaper och färdigheter de lärt sig i DBT i sin vardag. I praktiken innebär detta oftast tillgång till telefonstöd av terapeuten utanför terapitiden. Telefonstödet handlar oftast om korta samtal med fokus på att hjälpa patienten att hantera specifika situationer med specifika färdigheter (Lynch et al., 2007). Teamarbete Teamarbete ses som en egen behandlingskanal och fyller ett antal funktioner. Det ger bland annat terapeuten möjligheten till att konsultera med sina kollegor i teamet och fungerar som ett stöd för terapeuten mot att bli utbränd (Lynch et al., 2007). Evidensläget För DBT Evidensläget är relativt starkt för dialektisk beteendeterapi som helhet, jämfört med treatment as usual. Elva kontrollerade randomiserade studier ger stöd för att behandlingen hjälper personer med borderline personlighetsstörning, avseende exempelvis minskat självskadebeteende, minskat suicidalt beteende, minskad depressivitet, samt minskad aggressivitet (Lynch et al., 2007). Det finns även preliminärt stöd för att behandlingen har effekt även i en svensk kontext (Hjalmarsson, Kåver, Perseius, Cederberg, & Ghaderi, 2008). Däremot är det betydligt mer osäkert vilka specifika delkomponenter inom DBT som har effekt. Behovet av studier som ser närmare på de olika delarna av behandlingen (så kallade dismantlingstudier) har därför lyfts fram (Baer, 2003; Lynch et al., 2007). Ytterligare forskning är alltså angeläget, både vad avser de olika behandlingskanalerna, och de olika typerna av färdigheter (Lynch et al., 2007). Dialektisk beteendeterapi är alltså sammanfattningsvis en behandling anpassad för borderline personlighetsstörning och andra komplexa och svårbehandlade psykiska tillstånd. Behandlingen kombinerar beteendeterapi och zenbuddhism med hjälp av dialektisk filosofi. Man använder sig i behandlingen av fyra parallella behandlingskanaler, individualterapi, färdighetsträningsgrupper, generalisering av färdigheter och teamarbete. Det finns evidens för behandlingen som helhet, jämfört med sedvanlig behandling. Däremot finns det ett behov av fler studier som undersöker vilka specifika delkomponenter av behandlingen som har effekt, samt fler studier gjorda i en svensk kontext.

6 5 Den Biosociala Teorin För Borderline Personlighetsstörning Marsha Linehan (1993) har inom ramen för DBT, använt/utvecklat den så kallade biosociala teorin för att förklara uppkomsten av borderline personlighetsstörning. Enligt denna modell utvecklas borderline genom en transaktionsprocess, där en individ med en grundläggande medfödd sårbarhet vad gäller emotionell reglering, bemöts på ett invaliderande sätt av sin miljö. Detta bemötande förstärker ytterligare problemen för individen vad gäller emotionell reglering, vilket i sin tur riskerar att ännu mer öka den miljömässiga invalideringen. Den emotionella sårbarheten är alltså den biologiskt förmedlade nyckelfaktorn för borderline, medan miljömässig invalidering ses som den viktigaste sociala processen (Harned et al., 2006; Linehan 1993). Den emotionella sårbarheten hos personer med borderline ses i den biosociala teorin som en biologiskt grundad disponering. Den definieras som; 1) en hög känslighet för känslomässiga stimuli, 2) starka och intensiva responser på känslomässiga stimuli, samt 3) en långsam återgång till känslomässigt normalläge (Linehan, 1993; Linehan, 2000). Det finns studier som verkar bekräfta detta. Exempelvis uppvisar personer med borderline som fått se bilder med glada, arga och neutrala ansiktsuttryck, en större förhöjning av aktiviteten i amygdala - ett område i hjärnan som brukar associeras med rädsloreaktioner - jämfört med en kontrollgrupp (Donegan et al., 2003). Personer med borderline har också svårt att modulera emotioner dvs.; 1) att förhindra olämpligt beteende som hänger samman med starka känslor, 2) att samla ihop sig till en koordinerad handlig för att nå yttre mål, 3) att själv lindra fysiska reaktioner orsakade av starka känslor, 4) att omfokusera uppmärksamheten trots närvaron av starka känslor (Linehan, 1993; Linehan, 2000). Omgivningens invalidering karakteriseras av att individens beteende, samt kommunikation av tankar och känslor bestraffas, ignoreras, eller trivialiseras. Invalidering kan - men behöver inte - involvera sexuellt utnyttjande, eller känslomässig och/eller fysisk misshandel. Linehan (1993, 2000) urskiljer två huvudsakliga typer av invalidering: För det första förmedlar omgivningen (i typfallet familjen) till individen att individens upplevelser, emotioner och föreställningar är fel: För det andra attribuerar omgivningen också individens upplevelser till negativa personlighetsdrag eller egenskaper, som brist på motivation, överkänslighet, eller manipulation (Linehan, 1993; Linehan, 2000). Den invaliderande omgivningen bidrar till den bristande emotionella regleringen som personer med borderline uppvisar, genom att den inte lyckats lära dem att benämna och modulera sina egna känslor. Omgivningen har inte heller lärt dem att lita på sina emotionella reaktioner som giltiga och valida tolkningar av inre och yttre händelser (Linehan, 2000). Transaktionsprocessen mellan en invaliderande omgivning och en medfödd sårbarhet leder i förlängningen till en dysreglering av individens hela emotionssystem. När individen möter känslomässiga stimuli leder denna dysreglering till avsevärda störningar av såväl kognitioner, emotioner som beteende. Linehan (1993) har omorganiserat DSM-IV diagnosens ursprungliga 9 kriterier till fem områden av känslomässig dysreglering:

7 6 1) Emotionell dysreglering, vilket innefattar såväl en hög reaktivitet och intensiva känslor i allmänhet (diagnoskriterie 6) som specifika problem med avseende på att reglera ilska (kriterie 8). 2) Individer med borderline uppvisar ett dysreglerat beteende. Hit räknas både direkt suicidalt och självskadande beteende (kriterie 5), samt en mängd andra impulsiva och vådliga beteenden, exempelvis drogmissbruk och hetsätning (kriterie 4). 3) Individer med borderline upplever en interpersonell dysreglering, som tar sig utryck i instabila relationer som pendlar mellan idealisering och nedvärdering (kriterie 2), samt starka försök för att undvika att bli övergivna (kriterie 1). 4) Individer med borderline upplever i många fall en dysreglering i sin självbild, som tar sig utryck som en osäker känsla av egen identitet (kriterie 3), samt en kronisk tomhetskänsla (kriterie 7). 5) Slutligen kan individer med borderline vid vissa tillfällen uppleva en kognitiv dysreglering, denna visar sig som perioder av paranoida tankar, samt dissociation i extremt stressande situationer (kriterie 9) (Harned et al., 2006; Linehan, 1993). De fyra områdena i färdighetsträningen som beskrevs tidigare (dvs. att stå ut i kris, att reglera sina känslor, att skapa goda relationer, samt att vara medvetet närvarande) är direkt kopplade till dessa fem typer av emotionell dysreglering: Avsnittet att reglera sina känslor är kopplat till dysreglerade emotioner, att stå ut i kris är kopplat till dysreglerat beteende, att skapa goda relationer till interpersonell dysreglering. Avsnittet att vara medvetet närvarande är kopplat till både dysreglering i självbild och kognitiv dysreglering (Linehan, 2000). Den biosociala teorin ser alltså sammanfattningsvis borderline som resultatet av en transaktionsprocess mellan en biologiskt grundad känslomässig sårbarhet och en invaliderande omgivning. Denna process leder i förlängningen till en dysreglering av individens emotionssystem. Denna dysreglering visar sig i form av; emotionell dysreglering, dysreglerat beteende, interpersonell dysreglering, dysreglering i självbild, samt kognitiv dysreglering. De fyra områdena i färdighetsträningen är kopplade till och avser att hjälpa mot olika typer av dysreglering. Avsnittet att vara medvetet närvarande är kopplat till både dysreglering i självbild och kognitiv dysreglering. Om Medveten Närvaro Medveten närvaro är från början ett buddhistiskt koncept. Skicklig medveten närvaro (Samma Sati) är en del av buddhismens åttafaldiga väg (Gunaratana, 2002; Nanamoli & Bodhi, 1995). 2 Den vanligaste engelska benämningen på medveten närvaro är mindfulness. Denna benämning har på senare tid fått en stor spridning även i Sverige. I 2 ). I Satipathana Sutta (ungefär: de fyra grunderna för medveten närvaro) en av de tidiga buddhistiska texterna, beskrivs medveten närvaro som: En medveten uppmärksamhet på det innevarande ögonblicket inom fyra delområden: 1. Kroppen (och andningen) 2. Negativ, positiv och neutral affekt, 3. På mer utvecklade känslor som glädje, ilska etc. 4. På sammansatta begrepp inom den buddhistiska psykologin; som exempelvis de olika delarna av perceptionsprocessen etc. Alla dessa faktorer ska betraktas med uppmärksamhet på deras tillfälliga karaktär, hur de uppstår och försvinner igen (Analayo, 2003; Nanamoli & Bodhi, 1995; Thera, 1954). Det yttersta syftet för medveten närvaro i denna ursprungliga form är att fungera som en väg till uppvaknande (Analayo, 2003; Gunaratana, 2002).

8 7 detta arbete används dock beteckningen medveten närvaro för begreppet, då denna beteckning är den vanligast förekommande i svensk DBT-litteratur. Vad är då medveten närvaro? Begreppets ickeverbala kvaliteter kan göra det svårt att definiera. Gunaratana (2002) menar exempelvis att medveten närvaro är en subtil ickeverbal erfarenhet, som därför är svår att fånga i ord. Ett antal definitioner av begreppet medveten närvaro har dock gjorts. Hanh (2002) definierar medveten närvaro utifrån ett zenbuddhistiskt perspektiv som att; hålla ens medvetande levande i den innevarande verkligheten. En definition som fått stor spridning inom den västliga psykologin är Kabat-Zinns (2003); En medvetenhet som uppstår genom en avsiktlig uppmärksamhet i nuet, och med en ickevärderande öppenhet för upplevelser i varje stund. Medveten närvaro har under senare tid kommit att inkorporerats i ett antal västerländska terapier (Baer, 2003; Germer, Siegel, & Fulton, 2005), som Acceptance and Commitment Therapy (ACT) (Fletcher & Hayes, 2005; Hayes, 2002), Mindfulnessbaserad smärtreducering (MBSR) (Kabat-Zinn, 1990; Kabat-Zinn, 2005), Mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT) (Segal, Williams, & Teasdale, 2002) och dialektisk beteendeterapi (DBT) (Linehan, 1993; Linehan, 2000). Här används medveten närvaro i högre eller mindre grad oberoende av dess kulturella och religiösa rötter. Behandlingar baserade på medveten närvaro har visat sig effektiva mot bland annat kroniska smärttillstånd, generaliserad ångest och hetsätning (Baer, 2003). Mot tobaks-, alkohol- och narkotikamissbruk, samt mot utmattningssyndrom, depression, social fobi och psykoser (Hayes, Luoma, Bond, Masuda, & Lillis, 2006). De har också visat sig kunna förebygga återfall i depression (Baer, 2003), samt ha en allmänt livskvalitetshöjande effekt (Brown & Ryan, 2003; Carmody & Baer, 2007). Medveten Närvaro Inom Dialektisk Beteendeterapi Medveten närvaro ses inom DBT som en grundfärdighet (core skill) som är nödvändig för tillägnandet av de andra tre färdighetsområdena (att stå ut i kris, att reglera känslor, samt att hantera relationer.) (Lindenboim, Comtois, & Linehan, 2007; Robins, 2002). Färdigheterna inom medveten närvaro lärs främst ut inom ramen för färdighetsträningsgrupperna. 3 Under dessa sessioner diskuterar färdighetstränaren målen med träningen i medveten närvaro och låter även deltagarna i gruppen delta i skiljda praktiska övningar (Robins, 2002). Medveten närvaro ses inom DBT som ett antal färdigheter och har definierats som; Den viljestyrda processen att observera, beskriva och delta i verkligheten, utan att döma, i det innevarande ögonblicket, samt att vara effektiv. (Robins, Schmith, & Linehan, 2004). Färdigheter i medveten närvaro är de färdigheter som uppskattas mest av deltagare i DBT (Lindenboim et al., 2007; Miller et al., 2000) och också de som de flitigast använder (Stepp, Epler, Jahng, & Trull, 2008). Noterbart är att även behandlare inom DBT upplever att träningen i medveten närvaro är en huvudfaktor när det gäller att hantera stress (Perseius et al., 2007). Lynch, Chapman, Rosenthal, Kuo, & Linehan, et al. (2006) menar att medveten närvaro inom dialektisk beteendeterapi är konceptualiserat och implementerat på ett sätt som 3 Ett rullande schema för de olika avsnitten i färdighetsträningen kan se ut som följer: Medveten närvaro tre veckor, Stå ut i kris sju veckor, medveten närvaro tre veckor, Att skapa goda relationer sju veckor, medveten närvaro tre veckor etc. (Robins, 2002; Linehan, 2000)

9 8 skiljer sig från andra behandlingar, som exempelvis ACT och MBCT. En viktig skillnad är att syftet med medveten närvaro inom dialektisk beteendeterapi inte är att uppnå en objektiv distans från ens erfarenhet vilket ofta är fallet i andra terapiformer utan att snarare att bli ett med erfarenheten. En annan sak som är unik för DBT är att man har delat upp tillämpandet av medveten närvaro i ett antal separata färdigheter - i vad färdigheter, hur färdigheter och visshet. Vad färdigheterna delas i sin tur upp i att observera, att beskriva och att delta. Hur färdigheterna delas upp i att inte värdera, att fokusera på en sak i taget och att vara effektiv (Linehan, 2000; Lynch et al., 2006). Vad färdigheter. Observera, innebär att vara uppmärksam på händelser, känslor och beteenden, utan att nödvändigtvis försöka stoppa negativa händelser eller förlänga händelser om de är positiva. Denna färdighet handlar alltså om att lära sig att tillåta upplevelser i stunden utan att vare sig fly ifrån eller kväva sin känsla. Beskriva, handlar om att lära sig att kunna beskriva händelser och känslomässiga responser i ord. Denna förmåga kräver att först lära sig att inte ta känslor och tankar som bokstavligt sanna. Att man exempelvis känner rädsla i en situation behöver inte nödvändigtvis innebära att situationen är farlig. Delta, innebär att kunna delta i situationer utan att ha uppmärksamheten riktad emot sig själv. Färdigheten beskrivs som att medvetet närvarande helt gå in i en aktivitet och bli ett med det man gör (Linehan, 2000). Hur färdigheter. Inte värdera, handlar om att kunna inta en ickevärderande hållning när man observerar, beskriver och deltar. Att lära sig avstå från att värdera något som bra eller dåligt. Fokusera på en sak i taget, innebär att man gör endast en sak åt gången och att man i stunden engagerar hela sin själ i just denna sak. Var effektiv, handlar om att göra det som fungerar i relation till ens övergripande mål, snarare än det som är korrekt, eller rättvist (Linehan, 2000). Visshet, är ytterligare en färdighet som lärs ut i avsnittet att vara medvetet närvarande, visshet handlar om att integrera förnuft och känsla till en personlig intuitiv sanning (Linehan, 2000). Medveten närvaro inom de andra färdighetsområdena. Även i de andra färdighetsområdena (dvs. att stå ut i kris, att reglera känslor, samt att hantera relationer.) förekommer färdigheter som utgår från medveten närvaro: I avsnittet att stå ut i kris förekommer färdigheten avslappning som utgår från olika övningar i medveten närvaro av den buddhistiska munken Thich Nhat Hanh (2002). Färdigheten småleende i samma avsnitt är också hämtat från ovannämnda författare. Radikal acceptans är ytterligare en färdighet i avsnittet som ligger nära mindfulness. Radikal acceptans innebär en handling, som inkluderar att se på det innevarande ögonblicket, att se verkligheten som den är utan illusioner och att acceptera verkligheten utan att döma. (Robins et al., 2004). I avsnittet att reglera känslor ingår färdigheten var medvetet närvarande i din känsla vilket innebär att observera och beskriva sina känslor precis som de är. Patienterna instrueras här att se känslan som en våg som kommer och går, utan att försöka hålla

10 9 emot eller undertrycka den (Linehan, 2000). Medveten närvaro är även integrerat i vissa av de övriga färdigheterna, samt i behandlingen som helhet, det är därför svårt att dra några absoluta gränser, mellan medveten närvaro och andra typer av strategier. Slutmålen för färdigheterna i medveten närvaro inom dialektisk beteendeterapi är att (1.) öka patienternas medvetna kontroll över sin uppmärksamhet, (2) uppnå en vis integrering av emotionellt och rationellt tänkande, samt (3) att uppleva en känsla av enhet med sig själva, med andra och med universum (Lynch et al., 2006). Hur Medveten Närvaro Kan Tänkas Verka Inom DBT Lynch et. al (2006) urskiljer ett antal mekanismer som gör att medveten närvaro inom DBT leder till förändring. En förändringsmekanism är att dessa färdigheter leder till att patientens försök att kontrollera sina privata erfarenheter (som känslor, kognitioner och kroppssensationer) minskar. Delvis beror detta på acceptansinslagen som ingår bland dessa färdigheter och delvis på att medveten närvaro utvecklar en metakognitiv medvetenhet (Harned et al., 2006). En Metakognitiv medvetenhet innebär att exempelvis kunna se en tanke som en tanke, eller en känsla som en känsla utan att nödvändigtvis försöka göra den till sin, förändra den, tränga undan den eller på andra sätt undvika den. Medveten närvaro kan också fungera som ett sätt att minska regelstyrt beteende (Lynch et al., 2006) och en bokstavlig tro på regler av typen om jag talar inför folk kommer jag att bli förödmjukad. Detta då medveten närvaro ökar den tidigare beskrivna metakognitiva medvetenheten av tankar som just tankar. Hjälp för att reglera känslor. Medveten närvaro inom DBT är ett verktyg för att reglera känslor (Chambers, Gullone, & Allen 2009; Harned et al., 2006; Linehan, 2000; Lynch et al., 2006). Denna reglering kan tänkas ske på flera sätt. Dels kan medveten närvaro få patienter att exponera sig för tidigare emotionella stimuli som känslor, tankar och upplevelser som de tidigare undvikit, vilket i förlängningen kommer att minska dessa stimulis känslomässiga laddning. Dels ändrar också medveten närvaro genom sin fokus på icke dömande även mer direkt betydelsen av dessa stimuli. Från att olika känslor, tankar och upplevelser tidigare setts som antingen bra eller dåliga kommer de istället nu att bara vara. Ett tredje sätt som medveten närvaro bidrar till borderlinepatienters känslomässiga reglering är genom att öka individens möjligheter att välja vad han eller hon vill fokusera på (Harned et al., 2006; Lynch et al., 2006). Personer med borderline har ofta svårt att avleda uppmärksamheten från ett intensivt känslomässigt stimuli. Att lära sig att kontrollera fokus för sin uppmärksamhet kan i linje med detta förbättra patienternas emotionsreglering. Hjälp för att minska identitetsproblematik. En annan huvudfunktion för medveten närvaro inom DBT är att minska patienternas identitetsproblematik (Linehan, 2000). En känsla av att känna sig splittrad är vanlig hos patientgruppen, särskilt vid hög känslomässig belastning. Den tidigare beskrivna förmågan att kunna fokusera sin uppmärksamhet kan motverka sådana känslor. Medveten närvaro, att vara här och nu kan närmast ses som en motsats till - och följaktligen motverka - dissociation (Robins, 2002). Då medveten närvaro som tidigare beskrivits leder till exponering för och acceptans av känslor, tankar och upplevelser kan

11 10 denna färdighet teoretiskt även motverka den känsla av tomhet som många borderlinepatienter känner (Harned et al., 2006; Lynch et al., 2006). Detta då denna tomhetskänsla kan förstås som ett resultat av känslomässigt undvikande. Öka förmågan att känna lycka. En annan möjlig effekt är att användandet av medveten närvaro kan öka patienternas förmåga till att uppleva lycka, genom att färdigheten kan öka patientens kontakt med positiva förstärkare. Exempelvis kan en patient som går hem från jobbet lättare och på ett mer fullödigt sätt uppskatta naturen omkring henne om hon kan fokusera på att vara närvarande i nuet, i stället för att exempelvis planera för kvällen eller i tankarna gå igenom dagens händelser på jobbet (Robins, 2002). Man kan skilja mellan utövning, eller träning av medveten närvaro och att vara medvetet närvarande (Robins, 2002). Utövning av medveten närvaro är aktiviteter som syftar till att vara medvetet närvarande. Man kan utöva medveten närvaro mer formellt (som exempelvis sittande meditation, kroppsskanning, yoga etc.), eller mer informellt (att vara uppmärksam och närvarande när man exempelvis diskar, äter, går, eller dricker te) (Carmody & Baer, 2007). Inom DBT ligger mycket fokus på informellt utövande. Sammanfattningsvis är medveten närvaro ett buddhistiskt koncept som integrerats i DBT. Medveten närvaro ses som en central grundfärdighet inom DBT och delas upp i vad färdigheter, hur färdigheter och visshet. Vad färdigheterna delas i sin tur upp i att observera, att beskriva och att delta. Hur färdigheterna delas upp i att inte värdera, att fokusera på en sak i taget och att vara effektiv. Medveten närvaro finns dock även integrerat i behandlingen som helhet. Två huvudfunktioner för medveten närvaro är att hjälpa patienterna att reglera sina känslor och att minska deras identitetsproblematik. Det är även möjligt att användande av medveten närvaro kan öka patienters förmåga att uppleva lycka. Tidigare Forskning DBT Medveten Närvaro En låg nivå av Medveten närvaro, hade i en studie av 342 unga vuxna (Wupperman, Neumann, & Axelrod, 2008) ett samband med karakteristiska svårigheter vid borderline när det gäller emotionsreglering, interpersonell effektivitet, och impulsivitet. Sambandet kvarstod även efter att det kontrollerats mot karaktärsdraget neuroticism. I en studie av suicidala kvinnor med borderline som genomgick DBT (Lindenboim et al., 2007) var färdigheter i medveten närvaro, tillsammans med färdigheter för att stå ut i kris de färdigheter som deltagarna oftast använde sig av. Av mindfulnessfärdigheterna var det visshet, observera och beskriva som var de mest använda. Deltagarna använde sig av åtminstone någon färdighet (oavsett modul) under 78 % av dagarna. I en studie av suicidala tonåringar som genomgick DBT (Miller et al., 2000), var färdigheter i medveten närvaro de färdigheter som deltagarna såg som mest hjälpsamma. Särskilt färdigheterna att vara effektiv, observera och en sak i taget. Man såg i studien inget samband mellan skattande av hjälpfullhet av medveten närvaro och nedgång av identitetsproblematik och känslomässig dysreglering som förutsägs i

12 11 Linehans (2000) teori. Man fann ett samband mellan ett högt skattande av färdigheten delta och emotionell instabilitet. Miller et al. (2000) spekulerar om detta kan vara något övergående; att delta (=kasta sig själv in i aktiviteter) kan kanske från början leda till känslomässig instabilitet, men i det långa loppet visa sig vara bra för patienten. I en studie av 27 patienter som genomgick DBT-terapi (Stepp et al., 2008) användes färdigheter i medveten närvaro mer än någon annan grupp av färdigheter (de uppgick till 44% av de totala antalet använda färdigheter). Användande av medveten närvaro hade samband med en nedgång i borderlinerelaterad identitetsproblematik, vilket var förväntat. Användningen av färdigheter var också marginellt relaterade till en nedgång i en självskadeskala vilket var oväntat. Någon DBT-studie som explicit har undersökt sambandet mellan användande av medveten närvaro och grad av upplevt välbefinnande har inte hittats. Däremot var korrelationen r=0.42 (p<0.01) mellan grad av formell utövning av medveten närvaro och skattat välbefinnande hos en grupp patienter som erhållit en annan behandling med starka inslag av medveten närvaro (Mindfulness based stress reduction, MBSR) (Carmody & Baer, 2007). I en studie av 107 kvinnor med BPD (Neacsiu, Rizvi, & Linehan 2010) som först studerades när de genomgick DBT, och sedan följdes upp 4 månader senare visade det sig att användandet av DBT färdigheter fullt medierade minskningar av självskadebeteende och depression samt ökningar av möjligheten att kontrollera ilska. Färdigheter i medveten närvaro undersöktes inte separat i denna studie. Sammanfattningsvis har medveten närvaro visat sig vara den färdighet som uppskattas mest av deltagare i DBT (Miller et al., 2000) och också den färdighet som de flitigast använder (Lindenboim, Comtois, & Linehan, 2007; Stepp et al., 2008). Ett negativt samband mellan användande av medveten närvaro och borderline symptom har påvisats i några studier (Lindenboim et al., 2007; Stepp et al., 2008; Wupperman et al., 2008) men inte i alla (Miller et al., 2000). Huruvida deltagarna använder medveten närvaro efter behandlingens slut är okänt liksom ett eventuellt samband mellan sådant bruk och borderline symptom. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro, och om detta användande har något samband med välbefinnande och borderlineproblematik. Frågeställningar : 1. I vilken omfattning använder deltagarna medveten närvaro? 2. Minskar användande av medveten närvaro med tiden, efter avslutad behandling?

13 12 3. Vilken grad av välbefinnande rapporterar deltagarna jämfört med kvinnor i befolkningen? 4. Vilken grad av borderlinesymptom rapporterar deltagarna? 5. Hur stor del av variansen i välbefinnande förklaras av användande av medveten närvaro, av användande av andra färdigheter förutom medveten närvaro, samt av relevanta bakgrundsvariabler. 6. Hur stor del av variansen i a) identitetsproblem, b) negativa relationer c) affektiv instabilitet, samt d) självskadebeteende förklaras av användande av medveten närvaro, av användande av andra färdigheter förutom medveten närvaro, samt av relevanta bakgrundsvariabler. Metod Undersökninsdeltagare Sextiosju personer över 18 år som genomgått DBT-behandling deltog i studien. Majoriteten, 65 stycken var kvinnor och 1 var man. 1 deltagare ville inte definiera sig som vare sig kvinna eller man. Medelåldern med standardavvikelse var 34,7 (10,5) år. Den yngsta deltagaren var 19 och den äldsta 65 år. 56,7 procent av deltagarna var sammanboende med en annan vuxen människa. 32,8 % hade egna eller andras barn i alla fall tidvis boende hos sig, 76,1 % hade daglig verksamhet och 88,1 % använde sig ofta av många andra DBT-färdigheter förutom medveten närvaro. Alla deltagarna utom 5 hade tidigare fått diagnosen Borderline personlighetsstörning. Dessa 5 uppfyllde annan allvarlig och komplex psykiatrisk problematik, innefattande ångest, depression och suicidalitet. Komorbiditet med andra tillstånd var överlag vanligt förekommande. Vanliga axel-i diagnoser i gruppen var: Aspergers syndrom, ADHD, Depression, PTSD, Ätstörning UNS, Bulimia nervosa, Social fobi, Paniksyndrom med agorafobi, samt Substansberoende (alkohol, amfetamin). Vissa hade Psykotiska symtom, samt Schizofreni. Många hade även andra personlighetsstörningsdiagnoser som Fobisk personlighetsstörning. Urval De DBT-team i Sverige som, i samråd med DBT-teamet i Uppsala, bedömdes haft kontinuerlig verksamhet under så lång tid att patienter hunnit avsluta behandling för minst 6 månader sedan kontaktades med förfrågan om de ville delta i studien. Dessa var Borderlineenheten på Karolinska Sjukhuset, Uppsala, Värnamo, Lund, Gävle, Falun, Allmänna Behandlingsenheten Väst, samt Allmänna Behandlingsenheten City. DBTteamen i Gävle och Falun valde att inte medverka i studien pga. tidsbrist. Allmänna Behandlingsenheten City hade haft bristande kontinuitet i sin verksamhet och kunde därför inte bidra med några patienter.

14 13 Som ett led i att garantera faktisk frivillighet genomförde kontaktpersoner från respektive team det praktiska arbetet att leta reda på de patienter som var över 18 år och hade avslutat DBT-behandling minst 6 månader tidigare. Patienter som deltog i andra pågående mindfulnessbehandlingar exkluderades. Datainsamling Utskicket med enkäter och informerat samtycke (bil 2-5) distribuerades per post. Tiden mellan avslut av DBT-behandlingen och deltagande i studien varierade mellan 6 och 120 månader, med ett genomsnitt på 34,8 månader (SD=27,6). Två till 4 veckor efter det första utskicket skickades påminnelser (bil. 6) från varje mottagning till de patienter som ännu inte svarat. Av sammanlagt runt 123 möjliga deltagare som uppfyllde inklusionskriterirna blev 102 kontaktade med utskick. De 21 4 patienter som inte blev kontaktade hade antingen bytt adress och var svåra att hitta (17 stycken), eller hade tydligt i samband med avslut gett utryck för att de inte ville delta i eventuella framtida studier (3 stycken). En patient kontaktades inte på grund av svåra alkoholproblem, trots avslutad behandling. Av de 102 patienter från samtliga DBT-team som kontaktades med utskick, inkom 73 stycken svar (72%). Av dessa exkluderades 5 stycken då de i dagsläget gick i behandling som innefattade medveten närvaro. Ett deltagarsvar saknade helt sidan med bakgrundsvariabler och uteslöts ur studien då det inte gick att avgöra om deltagaren i fråga för närvarande gick i behandling som innefattade medveten närvaro. Det slutliga antalet deltagare i studien blev alltså 67 personer. Av dessa kom 22 från Värnamo, 19 från Borderlineenheten vid Karolinska Sjukhuset, 19 från Lund, 6 från Uppsala, samt 1 från Allmänna Behandlingsenheten Väst. Material/Mätinstrument Användning Av Färdigheter I Medveten Närvaro (AFiN) AFiN är en skala som är speciellt konstruerad för denna studie. Skalan består av 7 frågor och mäter användande av medveten närvaro utifrån dimensionerna; Observera, beskriva, delta, icke-döma, göra en sak i taget, samt att göra det som är effektivt. Skalan bygger på de färdighetsträningskort som använts under behandlingen. Instrumentet består av Lickert-skalor av dimensionen aldrig (0), sällan (1), ofta (2), samt väldigt ofta (3) användning under den senaste veckan. Lägsta möjliga poäng på skalan är 0 och högsta poängen är 21. (Se bilaga 5.) Bakgrundsdata Innehåller 6 frågor om kön, social situation, samboende, barn, sysselsättning, om man använder sig av många andra färdigheter förutom medveten närvaro ( andra 4 Denna och de tre följande siffrorna är skattningar gjorda av teamen i efterhand. Då det inte alltid i teamen funnits fortlöpande skiftliga anteckningar över exkluderade patienter är möjligt att någon/några exkluderade patienter har missats i denna skattning.

15 14 färdigheter ), ålder, samt antal månader sedan man avslutade sin behandling. Alla frågor utom de två sista är dikotoma med svarsalternativen ja eller nej. (Se bilaga 4.) Frågan från detta formulär som avser att mäta andra färdigheter ( Jag använder mig ofta av många andra DBT-färdigheter förutom medveten närvaro ) har i frågeställningar och analysen redovisats separat, och inte som en bakgrundsvariabel. Detta då resultatet på denna variabel snarare kan ses som ett resultat av genomgången DBT-behandling, än som rena bakgrundsdata. Personality Assessment Inventory - Borderline Features Scale (PAI-BOR) Skalan mäter borderlineproblematik och omfattar 24 frågor av formatet: falskt/inte alls sant, lite sant, i huvudsak sant, eller helt sant. Lägsta möjliga poäng på skalan är 0 och den högsta totalpoängen 72 (Distel et al., 2009). Faktoranalyser har gett 4 subskalor om vardera 6 items och med en högsta poäng på 18 för varje delskala. Delskalorna är: Affektiv instabilitet (BOR-A), Självskada/Impulsivitet (BOR-S), Identitetsproblem (BOR-I), Negativa relationer (BOR-N). PAI-BOR har i kliniska studier uppvisat god validitet, både kriterievaliditet och samtidig validitet, och har visat sig kunnat skilja patienter med borderline från de som inte har diagnosen (Stein, Pinsker-Aspen, & Hilsenroth, 2007). Skalan uppvisar intern och extern konsistens i kliniska populationer (Morey,1991 refererad i Stein, Pinsker-Aspen, Hilsenroth, 2007). Den kontinuerliga PAI-BOR skalan har använts som ett screeningsinstrument för borderline personlighetsstörning med Cut off värde 42, och sensitivitet och specificitet på 71% respektive 69%. (Distel, Hottenga, Trull, & Boomsma, 2008). Välbefinnandeskalan (WHO-Ten) Skalan består av 10 frågor som mäter livskvalitet och välbefinnande. Formatet är aldrigibland-ofta-hela tiden, skalan sträcker sig mellan 0-30 poäng (Bech, Staehr-Johansen, Gudex, 1996). Reliabiliteten med Cronbachs alfa har uppmätts till 0,91. Skalan har i olika studier visat sig ha god validitet och korrelerar med andra mätinstrument för psykiskt välbefinnande. (Hansson, 2009; Hansson, Hillerås, Forsell, 2005). WHO-ten kan även diskriminera mellan depression och icke-depression. Jämfört med the Major Depression Inventory (MDI) som golden standard har den med ett cut-off värde på mindre eller lika med 12 uppvisat sensitivitet på 0,89 och specificitet på 0,86 (Hansson, 2009). (Se bilaga 6.) Databearbetning De statistiska beräkningarna utfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS version Alfanivå 5% användes vid samtliga signifikansprövningar. Den interna reliabiliteten, Cronbach s alfa, beräknades för samtliga mätinstrument och subskalor. För att besvara frågeställningarna 5 och 6 genomfördes först Pearson korrelationer (twotailed) mellan alla bakgrundsvariabler, genomsnittligt användande av medveten närvaro, subjektivt skattat välbefinnande, samt med delskalorna på PAI-BOR.

16 15 Sedan användes multipla regressionsanalyser för att studera hur stor del av variansen i kriterievariablerna välbefinnande, identitetsproblem, negativa relationer, affektiv instabilitet, samt självskadebeteende som förklaras av medveten närvaro, andra färdigheter, respektive de bakgrundsvariabler som korrelerat signifikant med respektive kriterievariabel. Etiska överväganden Medverkan i studien var frivillig, vilket underströks i utskicket som deltagarna fick. Kontakten togs av för dem kända behandlare. Att kontakta patienter som tidigare gått DBT, men nu avslutat behandlingen kan uppfattas som att motverka individskyddskravet hos undersökningsdeltagarna, då den kan komma att aktualisera tidigare sjukdom som den tillfrågade inte vill få bekantgjord. (Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning) Detta får vägas mot nyttan av kunskapen (forskningskravet) om i vilken utsträckning personer som genomgått DBT använder sig av färdigheter i medveten närvaro efter avslutad behandling, samt vilken nytta de har av detta. Det är min uppfattning att studien kan bidra med relevant och värdefull information om hur inslagen av medveten närvaro i DBT-behandlingen används och hjälper patienter som genomgått terapi. Denna information kan användas för att ytterligare förbättra Mindfulnessinslaget i DBT-behandlingen. Något som skulle vara till nytta och hjälp för patientgruppen i fråga.

17 16 Resultat Reliabiliteten hos skalorna som användes i studien Cronbachs alpha räknades ut för alla skalor som ingick i studien (Tabell 1). Tabell 1. Antal Items, antal svarande, samt Cronbachs alpha för skalorna i studien. Skala Antal item N Cronbachs alpha Användande av Färdigheter i Medveten Närvaro (AFiN) ,80 Välbefinnandeskalan (WHO-10) ,84 Personality Assessment Inventory - Borderline Features Scale (PAI-BOR) - Helskala ,88 PAI-BOR: Affektiv instabilitet ,68 PAI-BOR: Identitetsproblem ,77 PAI-BOR: Negativa relationer ,73 PAI-BOR: Självskada ,76 För Användande av Färdigheter i Medveten Närvaro (AfiN) beräknades även korrelationen mellan varje item och helskalan, samt R 2 för varje item (Tabell 2). Tabell 2. AfiN. Korrelationer mellan item helskala, R 2, samt Cronbachs Alpha om item avlägsnas. Item Korrelation mellan item - helskala R 2 Cronbachs Alpha om item avlägsnas. Visshet 0,66 0,47 0,76 Observera 0,56 0,50 0,77 Beskriva 0,57 0,54 0,77 Delta 0,49 0,37 0,78 Inte värdera 0,57 0,39 0,77 En sak i taget 0,46 0,29 0,79 Göra det som är effektivt 0,46 0,29 0,79

18 17 Frågeställning 1: I vilken omfattning använder sig deltagarna av medveten närvaro? Deltagarna i studien fick ange hur ofta de använde sig av olika färdigheter i medveten närvaro enligt följande: 0 = aldrig, 1= sällan, 2=ofta, 3= mycket ofta. Som framgår av tabell 3. använde sig deltagarna mest av färdigheten beskriva med ett medelvärde och en standardavvikelse på 2,08 (0,83) och minst av färdigheten icke värderande 1,61 (0,82). Ett genomsnittligt användande av färdigheterna i medveten närvaro låg på 1,88 (0,55). 88,1 procent av deltagarna angav att de använde sig av många andra DBTfärdigheter, förutom medveten närvaro. Tabell 3. Medelvärden och standardavvikelser för de olika färdigheterna i medveten närvaro. Färdighet Range/totalpoäng N M (sd) Visshet ,93 (0,73) Observera ,76 (0,84) Beskriva ,08 (0,83) Delta ,91 (0,83) Icke värderande ,61 (0,82) En sak i taget ,88 (0,83) Göra det som är effektivt ,95 (0,79) Genomsnittlig Mindfulness ,88 (0,55) Frågeställning 2 Minskar användning av medveten närvaro med tiden, efter avslutad behandling? Det fanns inget samband mellan tid efter avslut och deltagarnas användande av medveten närvaro (r=-0,004, ns). Frågeställning 3 Vilken grad av välbefinnande rapporterar deltagarna jämfört med kvinnor i befolkningen? Deltagarna i studien skattade i snitt sitt subjektiva välbefinnande till 14,74 (SD 6,57) på WHO-10 skalan. Skalan sträcker sig mellan 0-30 poäng. Skillnaden är signifikant lägre (t=-2,31, p=0,02) än medelvärdet för kvinnor i befolkningen i stort (vilken som grupp närmast motsvarar undersökningsdeltagarna) som 2004 låg på 16,6 (Hansson et al.,

19 ). Andel deltagare i studien med lågt skattat subjektivt välbefinnande (<10) låg bland deltagarna i studien på 27 % jämfört med 17 % i gruppen kvinnor i stort (Hansson, Dalman, & Forsell 2004). Frågeställning 4 Vilken grad av borderlinesymptom rapporterar deltagarna? Deltagarnas medelvärde samt standardavvikelse på PAI-BOR helskala var 31,59 (12,10). Med tidigare använt Cut-off värde (=42) för borderlinescreening på PAI-BOR skalan (Distel, et al., 2008) skattade 16 av deltagarna i studien (23,9 %) över cut-off för borderline personlighetsstörning. Medelvärden och standardavvikelser på de olika delskalorna i PAI-BOR framgår av tabell 4. Tabell 4. Medelvärden och standardavvikelser av borderlinesymptom (PAI-BOR). Borderlinesymptom Range/ totalpoäng N M (sd) Affektiv instabilitet ,36 (3,58) Negativa relationer ,66 (4,10) Identitetsproblem ,70 (4,05) Självskadebeteende ,60 (3,51) Totala borderlinesymptom ,59 (12,10) Frågeställning 5 Hur stor del av variansen i välbefinnande förklaras av användande av medveten närvaro, av användande av andra färdigheter förutom medveten närvaro, samt av relevanta bakgrundsvariabler. Pearson korrelationer genomfördes mellan välbefinnande, användande av medveten närvaro ( medveten närvaro ), användande av många andra färdigheter förutom medveten närvaro ( andra färdigheter ), samt relevanta bakgrundsvariabler 5. Variabler som korrelerade signifikant med välbefinnande redovisas i tabell 5. Ingen bakgrundsvariabel korrelerade med självskattat välbefinnande och bakgrundsvariablerna uteslöts därför från den efterföljande regressionsanalysen. 5 Det vill säga; tid sedan avslut, är sammanboende med annan vuxen människa, har barn boende hos sig, samt har en daglig verksamhet.

20 19 Tabell 5. Variabler som korrelerar signifikant med välbefinnande. MN Fä Vä Medveten närvaro (MN) Andra färdigheter (Fä) 1 0,58** 0,51** 0,58** 1 0,45** Välbefinnande (Vä) 0,51** 0,45** 1 ** p<0,01. Variablerna medveten närvaro och användande av många andra färdigheter förutom medveten närvaro, kontrollerades med avseende på multikollinaritet, toleransvärdet låg på 0,64 och VIF-värdet på 1,57. Alltså godtagbara värden. Regressionsanalys Välbefinnande. En multipel regressionsanalys genomfördes med medveten närvaro och andra färdigheter som prediktionsvariabler, och med välbefinnande som kriterievariabel. Modellen var signifikant (F 2,61 =12,34 p<0,001). Adjusted R square var i modellen 0,26. Endast medveten närvaro var en signifikant prediktionsvariabel i denna modell, inte andra färdigheter. Beta och p värdena för bägge variablerna redovisas i tabell 6. Tabell 6. Multipel regression, med kriterievariabeln välbefinnande, prediktionsvariablerna medveten närvaro och andra färdigheter. B, standardfel, Beta, t med p-värde. Samt R 2. Variabel B SE (B) Beta t p R 2 Medveten närvaro 0,66 0,22 0,40 2,92 0,005** 0,32 Andra 4,32 2,99 0,20 1,45 0,15 0,16 färdigheter. **Signifikant på 0,01 nivån. För medveten närvaro var R 2 = 0,32. 32% av den totala variansen i deltagarnas välbefinnande förklaras alltså teoretiskt av variabeln medveten närvaro.

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi. DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Dialektisk Beteendeterapi DBT Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att

Läs mer

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness?

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness? Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression ISM, Nätverket för behandling och prevention, 26/11-09 Henrik Kok Leg. sjukgymnast Leg. psykoterapeut med KBT-inriktning Naturligt Vis, www.naturligt-vis.se,

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 DBT Dialektisk Beteendeterapi Halland - April 2010 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 Borderline personlighetstörning/ emotionell instabil personlighetstörning. DSM IV ICD 10 Marsha Linehans beteendemönster.

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

LÄR DIG ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET!

LÄR DIG ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET! LÄR DIG ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET! VÄLKOMMEN PÅ EN HELGKURS ENSKILD HELGKURS ELLER 1:a delkursen i utbildningen till Mindfulnesscoach När: 18-20 September Plats: Ljungstorps

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

Medveten närvaron. Mindfulness & förhf. av Fredrik Livheim. livheim@hotmail.com. Något jag aldrig sett förutf

Medveten närvaron. Mindfulness & förhf. av Fredrik Livheim. livheim@hotmail.com. Något jag aldrig sett förutf Medveten närvaron Mindfulness & förhf rhållningssätt av Fredrik Livheim livheim@hotmail.com Något jag aldrig sett förutf 1 Varför r medveten närvaro? n Hälsoaspekter - Mervärde rde i livet - Stressreducerande

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi Fem patienters och fyra behandlares perspektiv

Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi Fem patienters och fyra behandlares perspektiv Mälardalens högskola Institutionen för hållbar samhälls- och teknikutveckling Vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi Fem patienters och fyra behandlares perspektiv Mirja Bergqvist

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999)

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999) Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma (Kabat-Zinn 1999) Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam på ett särskilt sätt - med avsikt - i ögonblicket - utan att värdera

Läs mer

Mindfulness Inspirationsdag

Mindfulness Inspirationsdag Mindfulness Inspirationsdag Pulsen, Borås, 1 mars 2011 Henrik Kok Leg. sjukgymnast Leg. psykoterapeut (KBT) Naturligt Vis www.naturligt-vis.se Vad är mindfulness? Ett tillstånd/förmåga/förhållningssätt

Läs mer

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Lars-Gunnar Lundh, Therese Sterner, Thérèse Eriksson, Sofia Åkerman, Sophie Liljedahl och Jonas Bjärehed i Sammanfattning med slutsatser

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Endast den dagen gryr, som vi är tillräckligt vakna för att se THOREAU

Endast den dagen gryr, som vi är tillräckligt vakna för att se THOREAU Endast den dagen gryr, som vi är tillräckligt vakna för att se THOREAU Vad är mindfulness? Träning i ögonblick för ögonblick icke-dömande medvetenhet Med rötter i Buddhistisk meditation (3000 år sedan)

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige

Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige C-uppsats i psykologi Institutionen för psykologi Lunds universitet Dialektisk beteendeterapi (DBT) i Sverige Hanna Holender Höstterminen 2003 Handledare: Lars-Gunnar Lundh Abstract Dialectical Behavior

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell! Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Dialektisk atferdsterapi i praksis. Kicki Kyhle

Dialektisk atferdsterapi i praksis. Kicki Kyhle Dialektisk atferdsterapi i praksis Kicki Kyhle Nasjonal konferanse - DBT. Nordfjord november 2010 Kicki Kyhle Leg.psykolog Leg.psykoterapeut Doktorand Viktenheten Skönvikt, Landstinget Dalarna Institutionen

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet

Exekutiva funktioner och trafik. Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet Exekutiva funktioner och trafik Björn Lyxell, Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är kognitiva processer ligger bakom målinriktat beteende,

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

MINDFULNESS om att leva här och nu. Mindfulness är ett sätt att vara ett sätt att förhålla sig till den inre och yttre verkligheten.

MINDFULNESS om att leva här och nu. Mindfulness är ett sätt att vara ett sätt att förhålla sig till den inre och yttre verkligheten. MINDFULNESS om att leva här och nu MINDFULNESS vad är det? Mindfulness är ett sätt att vara ett sätt att förhålla sig till den inre och yttre verkligheten. Mindfulness utvecklades av Dr. Jon Kabat-Zinn

Läs mer

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i Vad är mentalisering? MBT mentaliseringsbaserad terapi Maria Wiwe MBT-teamet Huddinge Maria.wiwe@sll.se www.mbtsverige.se Holding mind in mind (Fonagy & Bateman) Att ha sina egna och andras tankar och

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition 27.10.2014 Definition Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv Pernilla Landén Rehabiliteringspsykolog fysioterapeut, kognitiv psykoterapiutbildning 23.10.2014 Definitionen av smärta enligt den Internationella

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting FoU-rapport 1-2008 Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Från projekt till permanent verksamhet Delrapport 1 Niclas Borg Camilla Hallek Camilla

Läs mer

Hans Hallander & Viktor Söderlundh

Hans Hallander & Viktor Söderlundh Din reaktion är förståelig. Patienter som går i Dialektisk Beteendeterapi och deras upplevelse av att bli validerade och/eller invaliderade av deras anhöriga som gått i Familjeband. Effekt på behandlingsförloppet

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

DIPLOMERAD MINDFULNESSCOACH LÄR DIG SJÄLV OCH ANDRA MÄNNISKOR ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS

DIPLOMERAD MINDFULNESSCOACH LÄR DIG SJÄLV OCH ANDRA MÄNNISKOR ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS DIPLOMERAD MINDFULNESSCOACH LÄR DIG SJÄLV OCH ANDRA MÄNNISKOR ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET! Varför behöver vi mindfulness (medveten närvaro?) Trots en snabb utveckling och kraftig

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Träning i medveten närvaron. Mindfulness

Träning i medveten närvaron. Mindfulness Träning i medveten närvaron Mindfulness Erfarenheter vid hjärtsvikt Jonna Norman Specialsjuksköterska hjärtsvikt Forskningssjuksköterska Diplomerad Mindfulness instruktör Forskningsenheten SU/Östra sjukhuset,

Läs mer

Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning

Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv. Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov

Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv. Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov Bemötande och behandling ur patient och anhörigperspektiv Borderlineenheten Psykiatrins dag 5 nov presentationen finns under aktuellt på www.slso.sll.se/pnv pnv/borderline Presentation och agenda Diagnos

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY Presenteras av Vad är ACT? ACT står för Acceptance and Commitment Therapy vilket också sammanfattar vad terapimetoden går ut på. I en ACT-behandling

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö

specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Vuxenpsykiatriska

Läs mer

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS 4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

FÄRDIGHETSTRÄNING MED TONÅRINGAR I DIALEKTISK BETEENDETERAPI

FÄRDIGHETSTRÄNING MED TONÅRINGAR I DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETSTRÄNING MED TONÅRINGAR I DIALEKTISK BETEENDETERAPI Maud Palmgren Handledare: Pia Risholm Mothander Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologexamensuppsats vt 2007 Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER

DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER DIALEKTISK BETEENDETERAPI FÄRDIGHETER FÖR BÅDE PATIENTER OCH TERAPEUTER Giulia Arslan, ÖL Med Dr Hanna Sahlin Berg, Leg psykolog enhetschef Borderlineenheten Psykiatri Nordväst Borderlineenheten En specialiserad

Läs mer

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Förmiddagens agenda. Anna Kåver. Diagnos, behandling & förhållningssätt.

Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Förmiddagens agenda. Anna Kåver. Diagnos, behandling & förhållningssätt. Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Personlighetssyndrom Borderline/ ( EIPS) Diagnos, behandling & förhållningssätt. Förmiddagens agenda Vad

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

Mentalisering Utveckling och skador

Mentalisering Utveckling och skador Mentalisering Utveckling och skador Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Schema för september 8/9 Mentalisering (Per W) 15/9 Trauma

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer