Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom."

Transkript

1 Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom. - En studie av patienter som avslutat dialektisk beteendeterapi. Andreas Åhslund Handledare: Gunilla Berglund PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 HP, HT 2010 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

2 1 MEDVETEN NÄRVARO, VÄLBEFINNANDE OCH BORDERLINESYMPTOM. -EN STUDIE AV PATIENTER SOM AVSLUTAT DIALEKTISK BETEENDETERAPI. Andreas Åhslund Dialektisk Beteendeterapi (DBT) är en beforskad behandling avsedd för personer med borderline personlighetsstörning. Medveten närvaro (mindfulness) ingår som en del i DBT. Det är oklart hur de olika delarna i behandlingen påverkar helhetseffekten av DBT. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro och om detta användande har samband med ökat välbefinnande och minskade borderlinesymtom. Korrelationer och multipel regressionsanalys användes för att undersöka dessa samband. Hänsyn togs till relevanta bakgrundsvariabler. Resultatet bekräftade samband mellan mindfulnessanvändande och större välbefinnande, respektive mindre självskadebeteende och mindre identitetsproblem. Studien är en korrelationsstudie och inga kausala slutsatser kan dras. Om Borderline Personlighetsstörning Borderline personlighetsstörning (BPS) är ett komplext och allvarligt tillstånd som orsakar ett stort lidande. Tillståndet karakteriseras av ett mönster av instabilitet i reglering av känslor, beteenden och kognitioner (Harned, Banawan & Lynch, 2006; Linehan, 1993). Patientgruppens komplexa och allvarliga problematik, de utmaningar behandlare ofta möter i interaktionen med patientgruppen (Harned et al., 2006; Perseius, Kåver, Ekdahl, Åsberg, & Samuelsson, 2007), samt det faktum att många patienter med BPS tenderar att avsluta sin behandling i förtid har gjort det svårt att hitta fungerande behandlingar för patientgruppen i fråga (Harned et al., 2006). Andelen individer med BPS som utför självskadande och/eller suicidalt beteende ligger kring 75 procent (Clarkin, Widiger, Frances, Hurt, & Gilmore, 1983). Mellan 5 till 8 procent av individerna med BPS tar sina liv (Duberstein & Conwell, 1997; Linehan, Rizvi, Welch, & Page, 2000). Bland dem som har en historia av tidigare självskadande eller suicidalt beteende ligger siffran för suicid högre, runt 20 procent (Stone, Hurt, & Stone, 1987). I en stor norsk studie var förekomsten av BPS 0,7 procent av befolkningen (Torgersen, Kringlen, & Kramer, 2001). Men olika studier har kommit fram till siffror mellan 0 till

3 2 3,8 procent av befolkningen. (Swartz, Blazer, George, & Winfield, 1990; Torgersen et al., 2001). Ett medelvärde på förekomsten av borderline beräknat på tio genomförda studier är 1,24 procent (Torgersen et al., 2001). I kliniska populationer är förekomsten av BPS högre, man räknar med att ca 10 procent av patienterna inom psykiatrisk öppenvård och runt 20 procent inom slutenvården uppfyller diagnoskriterierna för borderline (American Psychiatric Association, 2000). Borderline förekommer två till tre gånger så ofta hos kvinnor som hos män (Swartz et al., 1990; Torgersen et al., 2001). Borderline personlighetsstörning definieras enligt DSM IV (se bilaga 1 för fullständiga diagnoskriterier); som ett genomgående mönster av impulsivitet och instabilitet vad gäller mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Av 9 listade symptom måste patienten ha minst 5 för att uppfylla diagnoskraven: 1) Patienten gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer, 2) visar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer med idealisering och nedvärdering, 3) har en varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och identitet, 4) uppvisar impulsiva beteenden som exempelvis vårdslöshet med pengar, sexuellt risktagande, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, eller hetsätning, 5) upprepat suicidalt beteende, eller självskadebeteende, 6) affektiv instabilitet, 7) kroniska tomhetskänslor, 8) intensiv vrede eller svårigheter att kontrollera aggressiva impulser, samt 9) övergående paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom vid stress. (American Psychiatric Association, 2002). Borderlinediagnosen har utsatts för en del kritik. Diagnosen har kritiserats för att vara för bred och trubbig för att kunna fungera som ett effektivt diagnosverktyg. Man har pekat på att två skiljda individer kan ha diagnosen med bara ett enda diagnoskriterium gemensamt. Det finns även i kliniska populationer en stor överlappning mellan borderlinediagnosen och andra diagnoser. Det har även ifrågasatts om diagnosen har den stabilitet över tid som krävs för att tala om en personlighetsstörning, eller om den i stället borde ses som en axel I diagnos (eventuellt som en variant av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD) (Cartwright, 2008; Paris, 2007). Diagnosen borderline (liksom de andra personlighetsstörningsdiagnoserna) kan även ses som stigmatiserande. Rädsla för stigmatisering har i vissa fall lett till att läkare och andra behandlare som mött patienter med borderlinediagnos inte har kommunicerat diagnosen öppet till sina patienter, vilket troligen varit till skada för patienterna (Lequesne & Hersh, 2004). Det som talar för en fortsatt användning av diagnosen borderline i sin nuvarande form är att diagnosen kliniskt ofta verkar fungera rimligt bra som ett diagnosverktyg för behandling. En smalare borderlinediagnos, liggande under axel I i DSM kunde dock som nämnts ha flera fördelar (Cartwright, 2008; Paris, 2007). Borderline personlighetsstörning är alltså sammanfattningsvis ett allvarligt tillstånd som skapar ett stort lidande. Självskadande och suicidalt beteende är vanligt förekommande. Tillståndet karakteriseras av ett genomgående mönster av impulsivitet och instabilitet vad gäller mellanmänskliga relationer, självbild och affekter. Borderlinediagnosen har kritiserats för att vara bred, trubbig och stigmatiserande, men verkar ändå fungera rimligt bra som diagnosverktyg.

4 3 Om Dialektisk Beteendeterapi Dialektisk beteendeterapi (DBT) skapades ursprungligen av Marsha Linehan som en specifik behandlingsmetod för patienter med diagnosen Borderline Personlighetsstörning (Linehan, 1993; Linehan, 2000). Speciellt var behandlingen utformad för de patienter inom diagnosgruppen som var mycket suicidala eller uppvisade självskadebeteende. Målgruppen har sedan dess breddats och DBT används nu även för andra kategorier av patienter som uppvisar en komplex problematik med multipla diagnoser och behandlingsresistens (Lynch, Trost, Salsman, & Linehan, 2007). DBT integrerar tre teoretiska huvudperspektiv, inlärningsteori, dialektisk filosofi och zenbuddhism. Behandlingens slutmål är inte enbart att få patienten att överleva, utan att också hjälpa denne att skapa ett liv värt att leva (Linehan, 1993, Lynch et al., 2007). I behandlingen balanseras s.k. acceptansstrategier (företrädelsevis hämtade från buddhistisk filosofi) och förändringsstrategier (företrädelsevis hämtade från inlärningsteori), med hjälp av dialektisk filosofi. Acceptansstrategier handlar dels om att lära patienten att validera sig själv, men även om att kunna acceptera sin nuvarande situation precis som den är. Förändringsstrategier handlar om att ge patienten motivation och verktyg för att kunna förändra sig själv och sitt liv. Det dialektiska synsättet innebär allmänt att hitta fungerande synteser mellan en tes och dess antites. Dialektiken mellan förändring och acceptans tar sig exempelvis utryck i att man inom behandlingen har tesen att patienten verkligen gör det bästa hon kan, samtidigt som hon måste försöka ännu mer, antites (Lynch et al., 2007). Med målet är att hjälpa patienter med en komplex problematik, använder man sig i behandlingen av fyra parallella behandlingskanaler, individualterapi, färdighetsträningsgrupper, generalisering av färdigheter och teamarbete (Kåver & Nilsonne, 2007; Lynch et al., 2007). 1 Individualterapi Patienten träffar normalt sin individuella terapeut en gång i veckan. Den individuella terapeuten har huvudansvaret för patientens behandling och överser bland annat hur patienten närmar sig mål i behandlingen. Individualterapeuten hanterar också livshotande beteenden hos patienten och kriser som uppkommer. Individualterapin organiseras efter följande hierarki: 1. Patientens upphörande med livshotande beteenden, som suicidförsök och självskadebeteende har alltid första prioritet. 2. Patientens upphörande med terapistörande beteende, som exempelvis låg närvaro på sessioner och att inte göra hemuppgifter ligger som prioritet två. 3. Först då dessa två villkor är uppfyllda kan terapeuten och patienten fortsätta med mer traditionell terapeutisk behandling, som att försöka påverka faktorer och beteenden som leder till nedsatt livskvalitet, som exempelvis hemlöshet, narkotikaberoende, eller svåra axel I störningar enligt DSM IV (som exempelvis PTSD) (Linehan, 1993; Lynch et al., 2007). 1 Ytterligare en behandlingskanal som är vanligt förekommande inom DBT men som inte ingår i standard DBT är kanalen familjeband, som innefattar information och interventioner som riktas till anhöriga till patienterna (Kåver & Nilsonne, 2007).

5 4 Färdighetsträning I färdighetsträningen tränar man på färdigheter inom områdena att stå ut i kris, att reglera sina känslor, att skapa goda relationer, samt att vara medvetet närvarande (mindfulness) (Kåver & Nilsonne, 2007; Linehan, 2000). Sammankomsterna vid färdighetsträningen kan läggas upp på flera sätt. Ofta sker de veckovis, varar runt 2-3 timmar, med en paus mitt i. Man går igenom ett avsnitt i taget. Färdigheterna inom området att stå ut i kris, är överlag mer acceptansinriktade, medan de inom att reglera sina känslor är mer förändringsinriktade. Områdena att skapa goda relationer, samt att vara medvetet närvarande (mindfulness) kan ses som mer dialektiskt inriktade, då de kombinerar acceptans- och förändringsinslag (Lynch et al., 2007). Generalisering Av Färdigheter Denna behandlingskanal fokuserar på att hjälpa patienterna att integrera de kunskaper och färdigheter de lärt sig i DBT i sin vardag. I praktiken innebär detta oftast tillgång till telefonstöd av terapeuten utanför terapitiden. Telefonstödet handlar oftast om korta samtal med fokus på att hjälpa patienten att hantera specifika situationer med specifika färdigheter (Lynch et al., 2007). Teamarbete Teamarbete ses som en egen behandlingskanal och fyller ett antal funktioner. Det ger bland annat terapeuten möjligheten till att konsultera med sina kollegor i teamet och fungerar som ett stöd för terapeuten mot att bli utbränd (Lynch et al., 2007). Evidensläget För DBT Evidensläget är relativt starkt för dialektisk beteendeterapi som helhet, jämfört med treatment as usual. Elva kontrollerade randomiserade studier ger stöd för att behandlingen hjälper personer med borderline personlighetsstörning, avseende exempelvis minskat självskadebeteende, minskat suicidalt beteende, minskad depressivitet, samt minskad aggressivitet (Lynch et al., 2007). Det finns även preliminärt stöd för att behandlingen har effekt även i en svensk kontext (Hjalmarsson, Kåver, Perseius, Cederberg, & Ghaderi, 2008). Däremot är det betydligt mer osäkert vilka specifika delkomponenter inom DBT som har effekt. Behovet av studier som ser närmare på de olika delarna av behandlingen (så kallade dismantlingstudier) har därför lyfts fram (Baer, 2003; Lynch et al., 2007). Ytterligare forskning är alltså angeläget, både vad avser de olika behandlingskanalerna, och de olika typerna av färdigheter (Lynch et al., 2007). Dialektisk beteendeterapi är alltså sammanfattningsvis en behandling anpassad för borderline personlighetsstörning och andra komplexa och svårbehandlade psykiska tillstånd. Behandlingen kombinerar beteendeterapi och zenbuddhism med hjälp av dialektisk filosofi. Man använder sig i behandlingen av fyra parallella behandlingskanaler, individualterapi, färdighetsträningsgrupper, generalisering av färdigheter och teamarbete. Det finns evidens för behandlingen som helhet, jämfört med sedvanlig behandling. Däremot finns det ett behov av fler studier som undersöker vilka specifika delkomponenter av behandlingen som har effekt, samt fler studier gjorda i en svensk kontext.

6 5 Den Biosociala Teorin För Borderline Personlighetsstörning Marsha Linehan (1993) har inom ramen för DBT, använt/utvecklat den så kallade biosociala teorin för att förklara uppkomsten av borderline personlighetsstörning. Enligt denna modell utvecklas borderline genom en transaktionsprocess, där en individ med en grundläggande medfödd sårbarhet vad gäller emotionell reglering, bemöts på ett invaliderande sätt av sin miljö. Detta bemötande förstärker ytterligare problemen för individen vad gäller emotionell reglering, vilket i sin tur riskerar att ännu mer öka den miljömässiga invalideringen. Den emotionella sårbarheten är alltså den biologiskt förmedlade nyckelfaktorn för borderline, medan miljömässig invalidering ses som den viktigaste sociala processen (Harned et al., 2006; Linehan 1993). Den emotionella sårbarheten hos personer med borderline ses i den biosociala teorin som en biologiskt grundad disponering. Den definieras som; 1) en hög känslighet för känslomässiga stimuli, 2) starka och intensiva responser på känslomässiga stimuli, samt 3) en långsam återgång till känslomässigt normalläge (Linehan, 1993; Linehan, 2000). Det finns studier som verkar bekräfta detta. Exempelvis uppvisar personer med borderline som fått se bilder med glada, arga och neutrala ansiktsuttryck, en större förhöjning av aktiviteten i amygdala - ett område i hjärnan som brukar associeras med rädsloreaktioner - jämfört med en kontrollgrupp (Donegan et al., 2003). Personer med borderline har också svårt att modulera emotioner dvs.; 1) att förhindra olämpligt beteende som hänger samman med starka känslor, 2) att samla ihop sig till en koordinerad handlig för att nå yttre mål, 3) att själv lindra fysiska reaktioner orsakade av starka känslor, 4) att omfokusera uppmärksamheten trots närvaron av starka känslor (Linehan, 1993; Linehan, 2000). Omgivningens invalidering karakteriseras av att individens beteende, samt kommunikation av tankar och känslor bestraffas, ignoreras, eller trivialiseras. Invalidering kan - men behöver inte - involvera sexuellt utnyttjande, eller känslomässig och/eller fysisk misshandel. Linehan (1993, 2000) urskiljer två huvudsakliga typer av invalidering: För det första förmedlar omgivningen (i typfallet familjen) till individen att individens upplevelser, emotioner och föreställningar är fel: För det andra attribuerar omgivningen också individens upplevelser till negativa personlighetsdrag eller egenskaper, som brist på motivation, överkänslighet, eller manipulation (Linehan, 1993; Linehan, 2000). Den invaliderande omgivningen bidrar till den bristande emotionella regleringen som personer med borderline uppvisar, genom att den inte lyckats lära dem att benämna och modulera sina egna känslor. Omgivningen har inte heller lärt dem att lita på sina emotionella reaktioner som giltiga och valida tolkningar av inre och yttre händelser (Linehan, 2000). Transaktionsprocessen mellan en invaliderande omgivning och en medfödd sårbarhet leder i förlängningen till en dysreglering av individens hela emotionssystem. När individen möter känslomässiga stimuli leder denna dysreglering till avsevärda störningar av såväl kognitioner, emotioner som beteende. Linehan (1993) har omorganiserat DSM-IV diagnosens ursprungliga 9 kriterier till fem områden av känslomässig dysreglering:

7 6 1) Emotionell dysreglering, vilket innefattar såväl en hög reaktivitet och intensiva känslor i allmänhet (diagnoskriterie 6) som specifika problem med avseende på att reglera ilska (kriterie 8). 2) Individer med borderline uppvisar ett dysreglerat beteende. Hit räknas både direkt suicidalt och självskadande beteende (kriterie 5), samt en mängd andra impulsiva och vådliga beteenden, exempelvis drogmissbruk och hetsätning (kriterie 4). 3) Individer med borderline upplever en interpersonell dysreglering, som tar sig utryck i instabila relationer som pendlar mellan idealisering och nedvärdering (kriterie 2), samt starka försök för att undvika att bli övergivna (kriterie 1). 4) Individer med borderline upplever i många fall en dysreglering i sin självbild, som tar sig utryck som en osäker känsla av egen identitet (kriterie 3), samt en kronisk tomhetskänsla (kriterie 7). 5) Slutligen kan individer med borderline vid vissa tillfällen uppleva en kognitiv dysreglering, denna visar sig som perioder av paranoida tankar, samt dissociation i extremt stressande situationer (kriterie 9) (Harned et al., 2006; Linehan, 1993). De fyra områdena i färdighetsträningen som beskrevs tidigare (dvs. att stå ut i kris, att reglera sina känslor, att skapa goda relationer, samt att vara medvetet närvarande) är direkt kopplade till dessa fem typer av emotionell dysreglering: Avsnittet att reglera sina känslor är kopplat till dysreglerade emotioner, att stå ut i kris är kopplat till dysreglerat beteende, att skapa goda relationer till interpersonell dysreglering. Avsnittet att vara medvetet närvarande är kopplat till både dysreglering i självbild och kognitiv dysreglering (Linehan, 2000). Den biosociala teorin ser alltså sammanfattningsvis borderline som resultatet av en transaktionsprocess mellan en biologiskt grundad känslomässig sårbarhet och en invaliderande omgivning. Denna process leder i förlängningen till en dysreglering av individens emotionssystem. Denna dysreglering visar sig i form av; emotionell dysreglering, dysreglerat beteende, interpersonell dysreglering, dysreglering i självbild, samt kognitiv dysreglering. De fyra områdena i färdighetsträningen är kopplade till och avser att hjälpa mot olika typer av dysreglering. Avsnittet att vara medvetet närvarande är kopplat till både dysreglering i självbild och kognitiv dysreglering. Om Medveten Närvaro Medveten närvaro är från början ett buddhistiskt koncept. Skicklig medveten närvaro (Samma Sati) är en del av buddhismens åttafaldiga väg (Gunaratana, 2002; Nanamoli & Bodhi, 1995). 2 Den vanligaste engelska benämningen på medveten närvaro är mindfulness. Denna benämning har på senare tid fått en stor spridning även i Sverige. I 2 ). I Satipathana Sutta (ungefär: de fyra grunderna för medveten närvaro) en av de tidiga buddhistiska texterna, beskrivs medveten närvaro som: En medveten uppmärksamhet på det innevarande ögonblicket inom fyra delområden: 1. Kroppen (och andningen) 2. Negativ, positiv och neutral affekt, 3. På mer utvecklade känslor som glädje, ilska etc. 4. På sammansatta begrepp inom den buddhistiska psykologin; som exempelvis de olika delarna av perceptionsprocessen etc. Alla dessa faktorer ska betraktas med uppmärksamhet på deras tillfälliga karaktär, hur de uppstår och försvinner igen (Analayo, 2003; Nanamoli & Bodhi, 1995; Thera, 1954). Det yttersta syftet för medveten närvaro i denna ursprungliga form är att fungera som en väg till uppvaknande (Analayo, 2003; Gunaratana, 2002).

8 7 detta arbete används dock beteckningen medveten närvaro för begreppet, då denna beteckning är den vanligast förekommande i svensk DBT-litteratur. Vad är då medveten närvaro? Begreppets ickeverbala kvaliteter kan göra det svårt att definiera. Gunaratana (2002) menar exempelvis att medveten närvaro är en subtil ickeverbal erfarenhet, som därför är svår att fånga i ord. Ett antal definitioner av begreppet medveten närvaro har dock gjorts. Hanh (2002) definierar medveten närvaro utifrån ett zenbuddhistiskt perspektiv som att; hålla ens medvetande levande i den innevarande verkligheten. En definition som fått stor spridning inom den västliga psykologin är Kabat-Zinns (2003); En medvetenhet som uppstår genom en avsiktlig uppmärksamhet i nuet, och med en ickevärderande öppenhet för upplevelser i varje stund. Medveten närvaro har under senare tid kommit att inkorporerats i ett antal västerländska terapier (Baer, 2003; Germer, Siegel, & Fulton, 2005), som Acceptance and Commitment Therapy (ACT) (Fletcher & Hayes, 2005; Hayes, 2002), Mindfulnessbaserad smärtreducering (MBSR) (Kabat-Zinn, 1990; Kabat-Zinn, 2005), Mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT) (Segal, Williams, & Teasdale, 2002) och dialektisk beteendeterapi (DBT) (Linehan, 1993; Linehan, 2000). Här används medveten närvaro i högre eller mindre grad oberoende av dess kulturella och religiösa rötter. Behandlingar baserade på medveten närvaro har visat sig effektiva mot bland annat kroniska smärttillstånd, generaliserad ångest och hetsätning (Baer, 2003). Mot tobaks-, alkohol- och narkotikamissbruk, samt mot utmattningssyndrom, depression, social fobi och psykoser (Hayes, Luoma, Bond, Masuda, & Lillis, 2006). De har också visat sig kunna förebygga återfall i depression (Baer, 2003), samt ha en allmänt livskvalitetshöjande effekt (Brown & Ryan, 2003; Carmody & Baer, 2007). Medveten Närvaro Inom Dialektisk Beteendeterapi Medveten närvaro ses inom DBT som en grundfärdighet (core skill) som är nödvändig för tillägnandet av de andra tre färdighetsområdena (att stå ut i kris, att reglera känslor, samt att hantera relationer.) (Lindenboim, Comtois, & Linehan, 2007; Robins, 2002). Färdigheterna inom medveten närvaro lärs främst ut inom ramen för färdighetsträningsgrupperna. 3 Under dessa sessioner diskuterar färdighetstränaren målen med träningen i medveten närvaro och låter även deltagarna i gruppen delta i skiljda praktiska övningar (Robins, 2002). Medveten närvaro ses inom DBT som ett antal färdigheter och har definierats som; Den viljestyrda processen att observera, beskriva och delta i verkligheten, utan att döma, i det innevarande ögonblicket, samt att vara effektiv. (Robins, Schmith, & Linehan, 2004). Färdigheter i medveten närvaro är de färdigheter som uppskattas mest av deltagare i DBT (Lindenboim et al., 2007; Miller et al., 2000) och också de som de flitigast använder (Stepp, Epler, Jahng, & Trull, 2008). Noterbart är att även behandlare inom DBT upplever att träningen i medveten närvaro är en huvudfaktor när det gäller att hantera stress (Perseius et al., 2007). Lynch, Chapman, Rosenthal, Kuo, & Linehan, et al. (2006) menar att medveten närvaro inom dialektisk beteendeterapi är konceptualiserat och implementerat på ett sätt som 3 Ett rullande schema för de olika avsnitten i färdighetsträningen kan se ut som följer: Medveten närvaro tre veckor, Stå ut i kris sju veckor, medveten närvaro tre veckor, Att skapa goda relationer sju veckor, medveten närvaro tre veckor etc. (Robins, 2002; Linehan, 2000)

9 8 skiljer sig från andra behandlingar, som exempelvis ACT och MBCT. En viktig skillnad är att syftet med medveten närvaro inom dialektisk beteendeterapi inte är att uppnå en objektiv distans från ens erfarenhet vilket ofta är fallet i andra terapiformer utan att snarare att bli ett med erfarenheten. En annan sak som är unik för DBT är att man har delat upp tillämpandet av medveten närvaro i ett antal separata färdigheter - i vad färdigheter, hur färdigheter och visshet. Vad färdigheterna delas i sin tur upp i att observera, att beskriva och att delta. Hur färdigheterna delas upp i att inte värdera, att fokusera på en sak i taget och att vara effektiv (Linehan, 2000; Lynch et al., 2006). Vad färdigheter. Observera, innebär att vara uppmärksam på händelser, känslor och beteenden, utan att nödvändigtvis försöka stoppa negativa händelser eller förlänga händelser om de är positiva. Denna färdighet handlar alltså om att lära sig att tillåta upplevelser i stunden utan att vare sig fly ifrån eller kväva sin känsla. Beskriva, handlar om att lära sig att kunna beskriva händelser och känslomässiga responser i ord. Denna förmåga kräver att först lära sig att inte ta känslor och tankar som bokstavligt sanna. Att man exempelvis känner rädsla i en situation behöver inte nödvändigtvis innebära att situationen är farlig. Delta, innebär att kunna delta i situationer utan att ha uppmärksamheten riktad emot sig själv. Färdigheten beskrivs som att medvetet närvarande helt gå in i en aktivitet och bli ett med det man gör (Linehan, 2000). Hur färdigheter. Inte värdera, handlar om att kunna inta en ickevärderande hållning när man observerar, beskriver och deltar. Att lära sig avstå från att värdera något som bra eller dåligt. Fokusera på en sak i taget, innebär att man gör endast en sak åt gången och att man i stunden engagerar hela sin själ i just denna sak. Var effektiv, handlar om att göra det som fungerar i relation till ens övergripande mål, snarare än det som är korrekt, eller rättvist (Linehan, 2000). Visshet, är ytterligare en färdighet som lärs ut i avsnittet att vara medvetet närvarande, visshet handlar om att integrera förnuft och känsla till en personlig intuitiv sanning (Linehan, 2000). Medveten närvaro inom de andra färdighetsområdena. Även i de andra färdighetsområdena (dvs. att stå ut i kris, att reglera känslor, samt att hantera relationer.) förekommer färdigheter som utgår från medveten närvaro: I avsnittet att stå ut i kris förekommer färdigheten avslappning som utgår från olika övningar i medveten närvaro av den buddhistiska munken Thich Nhat Hanh (2002). Färdigheten småleende i samma avsnitt är också hämtat från ovannämnda författare. Radikal acceptans är ytterligare en färdighet i avsnittet som ligger nära mindfulness. Radikal acceptans innebär en handling, som inkluderar att se på det innevarande ögonblicket, att se verkligheten som den är utan illusioner och att acceptera verkligheten utan att döma. (Robins et al., 2004). I avsnittet att reglera känslor ingår färdigheten var medvetet närvarande i din känsla vilket innebär att observera och beskriva sina känslor precis som de är. Patienterna instrueras här att se känslan som en våg som kommer och går, utan att försöka hålla

10 9 emot eller undertrycka den (Linehan, 2000). Medveten närvaro är även integrerat i vissa av de övriga färdigheterna, samt i behandlingen som helhet, det är därför svårt att dra några absoluta gränser, mellan medveten närvaro och andra typer av strategier. Slutmålen för färdigheterna i medveten närvaro inom dialektisk beteendeterapi är att (1.) öka patienternas medvetna kontroll över sin uppmärksamhet, (2) uppnå en vis integrering av emotionellt och rationellt tänkande, samt (3) att uppleva en känsla av enhet med sig själva, med andra och med universum (Lynch et al., 2006). Hur Medveten Närvaro Kan Tänkas Verka Inom DBT Lynch et. al (2006) urskiljer ett antal mekanismer som gör att medveten närvaro inom DBT leder till förändring. En förändringsmekanism är att dessa färdigheter leder till att patientens försök att kontrollera sina privata erfarenheter (som känslor, kognitioner och kroppssensationer) minskar. Delvis beror detta på acceptansinslagen som ingår bland dessa färdigheter och delvis på att medveten närvaro utvecklar en metakognitiv medvetenhet (Harned et al., 2006). En Metakognitiv medvetenhet innebär att exempelvis kunna se en tanke som en tanke, eller en känsla som en känsla utan att nödvändigtvis försöka göra den till sin, förändra den, tränga undan den eller på andra sätt undvika den. Medveten närvaro kan också fungera som ett sätt att minska regelstyrt beteende (Lynch et al., 2006) och en bokstavlig tro på regler av typen om jag talar inför folk kommer jag att bli förödmjukad. Detta då medveten närvaro ökar den tidigare beskrivna metakognitiva medvetenheten av tankar som just tankar. Hjälp för att reglera känslor. Medveten närvaro inom DBT är ett verktyg för att reglera känslor (Chambers, Gullone, & Allen 2009; Harned et al., 2006; Linehan, 2000; Lynch et al., 2006). Denna reglering kan tänkas ske på flera sätt. Dels kan medveten närvaro få patienter att exponera sig för tidigare emotionella stimuli som känslor, tankar och upplevelser som de tidigare undvikit, vilket i förlängningen kommer att minska dessa stimulis känslomässiga laddning. Dels ändrar också medveten närvaro genom sin fokus på icke dömande även mer direkt betydelsen av dessa stimuli. Från att olika känslor, tankar och upplevelser tidigare setts som antingen bra eller dåliga kommer de istället nu att bara vara. Ett tredje sätt som medveten närvaro bidrar till borderlinepatienters känslomässiga reglering är genom att öka individens möjligheter att välja vad han eller hon vill fokusera på (Harned et al., 2006; Lynch et al., 2006). Personer med borderline har ofta svårt att avleda uppmärksamheten från ett intensivt känslomässigt stimuli. Att lära sig att kontrollera fokus för sin uppmärksamhet kan i linje med detta förbättra patienternas emotionsreglering. Hjälp för att minska identitetsproblematik. En annan huvudfunktion för medveten närvaro inom DBT är att minska patienternas identitetsproblematik (Linehan, 2000). En känsla av att känna sig splittrad är vanlig hos patientgruppen, särskilt vid hög känslomässig belastning. Den tidigare beskrivna förmågan att kunna fokusera sin uppmärksamhet kan motverka sådana känslor. Medveten närvaro, att vara här och nu kan närmast ses som en motsats till - och följaktligen motverka - dissociation (Robins, 2002). Då medveten närvaro som tidigare beskrivits leder till exponering för och acceptans av känslor, tankar och upplevelser kan

11 10 denna färdighet teoretiskt även motverka den känsla av tomhet som många borderlinepatienter känner (Harned et al., 2006; Lynch et al., 2006). Detta då denna tomhetskänsla kan förstås som ett resultat av känslomässigt undvikande. Öka förmågan att känna lycka. En annan möjlig effekt är att användandet av medveten närvaro kan öka patienternas förmåga till att uppleva lycka, genom att färdigheten kan öka patientens kontakt med positiva förstärkare. Exempelvis kan en patient som går hem från jobbet lättare och på ett mer fullödigt sätt uppskatta naturen omkring henne om hon kan fokusera på att vara närvarande i nuet, i stället för att exempelvis planera för kvällen eller i tankarna gå igenom dagens händelser på jobbet (Robins, 2002). Man kan skilja mellan utövning, eller träning av medveten närvaro och att vara medvetet närvarande (Robins, 2002). Utövning av medveten närvaro är aktiviteter som syftar till att vara medvetet närvarande. Man kan utöva medveten närvaro mer formellt (som exempelvis sittande meditation, kroppsskanning, yoga etc.), eller mer informellt (att vara uppmärksam och närvarande när man exempelvis diskar, äter, går, eller dricker te) (Carmody & Baer, 2007). Inom DBT ligger mycket fokus på informellt utövande. Sammanfattningsvis är medveten närvaro ett buddhistiskt koncept som integrerats i DBT. Medveten närvaro ses som en central grundfärdighet inom DBT och delas upp i vad färdigheter, hur färdigheter och visshet. Vad färdigheterna delas i sin tur upp i att observera, att beskriva och att delta. Hur färdigheterna delas upp i att inte värdera, att fokusera på en sak i taget och att vara effektiv. Medveten närvaro finns dock även integrerat i behandlingen som helhet. Två huvudfunktioner för medveten närvaro är att hjälpa patienterna att reglera sina känslor och att minska deras identitetsproblematik. Det är även möjligt att användande av medveten närvaro kan öka patienters förmåga att uppleva lycka. Tidigare Forskning DBT Medveten Närvaro En låg nivå av Medveten närvaro, hade i en studie av 342 unga vuxna (Wupperman, Neumann, & Axelrod, 2008) ett samband med karakteristiska svårigheter vid borderline när det gäller emotionsreglering, interpersonell effektivitet, och impulsivitet. Sambandet kvarstod även efter att det kontrollerats mot karaktärsdraget neuroticism. I en studie av suicidala kvinnor med borderline som genomgick DBT (Lindenboim et al., 2007) var färdigheter i medveten närvaro, tillsammans med färdigheter för att stå ut i kris de färdigheter som deltagarna oftast använde sig av. Av mindfulnessfärdigheterna var det visshet, observera och beskriva som var de mest använda. Deltagarna använde sig av åtminstone någon färdighet (oavsett modul) under 78 % av dagarna. I en studie av suicidala tonåringar som genomgick DBT (Miller et al., 2000), var färdigheter i medveten närvaro de färdigheter som deltagarna såg som mest hjälpsamma. Särskilt färdigheterna att vara effektiv, observera och en sak i taget. Man såg i studien inget samband mellan skattande av hjälpfullhet av medveten närvaro och nedgång av identitetsproblematik och känslomässig dysreglering som förutsägs i

12 11 Linehans (2000) teori. Man fann ett samband mellan ett högt skattande av färdigheten delta och emotionell instabilitet. Miller et al. (2000) spekulerar om detta kan vara något övergående; att delta (=kasta sig själv in i aktiviteter) kan kanske från början leda till känslomässig instabilitet, men i det långa loppet visa sig vara bra för patienten. I en studie av 27 patienter som genomgick DBT-terapi (Stepp et al., 2008) användes färdigheter i medveten närvaro mer än någon annan grupp av färdigheter (de uppgick till 44% av de totala antalet använda färdigheter). Användande av medveten närvaro hade samband med en nedgång i borderlinerelaterad identitetsproblematik, vilket var förväntat. Användningen av färdigheter var också marginellt relaterade till en nedgång i en självskadeskala vilket var oväntat. Någon DBT-studie som explicit har undersökt sambandet mellan användande av medveten närvaro och grad av upplevt välbefinnande har inte hittats. Däremot var korrelationen r=0.42 (p<0.01) mellan grad av formell utövning av medveten närvaro och skattat välbefinnande hos en grupp patienter som erhållit en annan behandling med starka inslag av medveten närvaro (Mindfulness based stress reduction, MBSR) (Carmody & Baer, 2007). I en studie av 107 kvinnor med BPD (Neacsiu, Rizvi, & Linehan 2010) som först studerades när de genomgick DBT, och sedan följdes upp 4 månader senare visade det sig att användandet av DBT färdigheter fullt medierade minskningar av självskadebeteende och depression samt ökningar av möjligheten att kontrollera ilska. Färdigheter i medveten närvaro undersöktes inte separat i denna studie. Sammanfattningsvis har medveten närvaro visat sig vara den färdighet som uppskattas mest av deltagare i DBT (Miller et al., 2000) och också den färdighet som de flitigast använder (Lindenboim, Comtois, & Linehan, 2007; Stepp et al., 2008). Ett negativt samband mellan användande av medveten närvaro och borderline symptom har påvisats i några studier (Lindenboim et al., 2007; Stepp et al., 2008; Wupperman et al., 2008) men inte i alla (Miller et al., 2000). Huruvida deltagarna använder medveten närvaro efter behandlingens slut är okänt liksom ett eventuellt samband mellan sådant bruk och borderline symptom. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning patienter som avslutat DBT-behandling för minst 6 månader sedan använder sig av medveten närvaro, och om detta användande har något samband med välbefinnande och borderlineproblematik. Frågeställningar : 1. I vilken omfattning använder deltagarna medveten närvaro? 2. Minskar användande av medveten närvaro med tiden, efter avslutad behandling?

13 12 3. Vilken grad av välbefinnande rapporterar deltagarna jämfört med kvinnor i befolkningen? 4. Vilken grad av borderlinesymptom rapporterar deltagarna? 5. Hur stor del av variansen i välbefinnande förklaras av användande av medveten närvaro, av användande av andra färdigheter förutom medveten närvaro, samt av relevanta bakgrundsvariabler. 6. Hur stor del av variansen i a) identitetsproblem, b) negativa relationer c) affektiv instabilitet, samt d) självskadebeteende förklaras av användande av medveten närvaro, av användande av andra färdigheter förutom medveten närvaro, samt av relevanta bakgrundsvariabler. Metod Undersökninsdeltagare Sextiosju personer över 18 år som genomgått DBT-behandling deltog i studien. Majoriteten, 65 stycken var kvinnor och 1 var man. 1 deltagare ville inte definiera sig som vare sig kvinna eller man. Medelåldern med standardavvikelse var 34,7 (10,5) år. Den yngsta deltagaren var 19 och den äldsta 65 år. 56,7 procent av deltagarna var sammanboende med en annan vuxen människa. 32,8 % hade egna eller andras barn i alla fall tidvis boende hos sig, 76,1 % hade daglig verksamhet och 88,1 % använde sig ofta av många andra DBT-färdigheter förutom medveten närvaro. Alla deltagarna utom 5 hade tidigare fått diagnosen Borderline personlighetsstörning. Dessa 5 uppfyllde annan allvarlig och komplex psykiatrisk problematik, innefattande ångest, depression och suicidalitet. Komorbiditet med andra tillstånd var överlag vanligt förekommande. Vanliga axel-i diagnoser i gruppen var: Aspergers syndrom, ADHD, Depression, PTSD, Ätstörning UNS, Bulimia nervosa, Social fobi, Paniksyndrom med agorafobi, samt Substansberoende (alkohol, amfetamin). Vissa hade Psykotiska symtom, samt Schizofreni. Många hade även andra personlighetsstörningsdiagnoser som Fobisk personlighetsstörning. Urval De DBT-team i Sverige som, i samråd med DBT-teamet i Uppsala, bedömdes haft kontinuerlig verksamhet under så lång tid att patienter hunnit avsluta behandling för minst 6 månader sedan kontaktades med förfrågan om de ville delta i studien. Dessa var Borderlineenheten på Karolinska Sjukhuset, Uppsala, Värnamo, Lund, Gävle, Falun, Allmänna Behandlingsenheten Väst, samt Allmänna Behandlingsenheten City. DBTteamen i Gävle och Falun valde att inte medverka i studien pga. tidsbrist. Allmänna Behandlingsenheten City hade haft bristande kontinuitet i sin verksamhet och kunde därför inte bidra med några patienter.

14 13 Som ett led i att garantera faktisk frivillighet genomförde kontaktpersoner från respektive team det praktiska arbetet att leta reda på de patienter som var över 18 år och hade avslutat DBT-behandling minst 6 månader tidigare. Patienter som deltog i andra pågående mindfulnessbehandlingar exkluderades. Datainsamling Utskicket med enkäter och informerat samtycke (bil 2-5) distribuerades per post. Tiden mellan avslut av DBT-behandlingen och deltagande i studien varierade mellan 6 och 120 månader, med ett genomsnitt på 34,8 månader (SD=27,6). Två till 4 veckor efter det första utskicket skickades påminnelser (bil. 6) från varje mottagning till de patienter som ännu inte svarat. Av sammanlagt runt 123 möjliga deltagare som uppfyllde inklusionskriterirna blev 102 kontaktade med utskick. De 21 4 patienter som inte blev kontaktade hade antingen bytt adress och var svåra att hitta (17 stycken), eller hade tydligt i samband med avslut gett utryck för att de inte ville delta i eventuella framtida studier (3 stycken). En patient kontaktades inte på grund av svåra alkoholproblem, trots avslutad behandling. Av de 102 patienter från samtliga DBT-team som kontaktades med utskick, inkom 73 stycken svar (72%). Av dessa exkluderades 5 stycken då de i dagsläget gick i behandling som innefattade medveten närvaro. Ett deltagarsvar saknade helt sidan med bakgrundsvariabler och uteslöts ur studien då det inte gick att avgöra om deltagaren i fråga för närvarande gick i behandling som innefattade medveten närvaro. Det slutliga antalet deltagare i studien blev alltså 67 personer. Av dessa kom 22 från Värnamo, 19 från Borderlineenheten vid Karolinska Sjukhuset, 19 från Lund, 6 från Uppsala, samt 1 från Allmänna Behandlingsenheten Väst. Material/Mätinstrument Användning Av Färdigheter I Medveten Närvaro (AFiN) AFiN är en skala som är speciellt konstruerad för denna studie. Skalan består av 7 frågor och mäter användande av medveten närvaro utifrån dimensionerna; Observera, beskriva, delta, icke-döma, göra en sak i taget, samt att göra det som är effektivt. Skalan bygger på de färdighetsträningskort som använts under behandlingen. Instrumentet består av Lickert-skalor av dimensionen aldrig (0), sällan (1), ofta (2), samt väldigt ofta (3) användning under den senaste veckan. Lägsta möjliga poäng på skalan är 0 och högsta poängen är 21. (Se bilaga 5.) Bakgrundsdata Innehåller 6 frågor om kön, social situation, samboende, barn, sysselsättning, om man använder sig av många andra färdigheter förutom medveten närvaro ( andra 4 Denna och de tre följande siffrorna är skattningar gjorda av teamen i efterhand. Då det inte alltid i teamen funnits fortlöpande skiftliga anteckningar över exkluderade patienter är möjligt att någon/några exkluderade patienter har missats i denna skattning.

15 14 färdigheter ), ålder, samt antal månader sedan man avslutade sin behandling. Alla frågor utom de två sista är dikotoma med svarsalternativen ja eller nej. (Se bilaga 4.) Frågan från detta formulär som avser att mäta andra färdigheter ( Jag använder mig ofta av många andra DBT-färdigheter förutom medveten närvaro ) har i frågeställningar och analysen redovisats separat, och inte som en bakgrundsvariabel. Detta då resultatet på denna variabel snarare kan ses som ett resultat av genomgången DBT-behandling, än som rena bakgrundsdata. Personality Assessment Inventory - Borderline Features Scale (PAI-BOR) Skalan mäter borderlineproblematik och omfattar 24 frågor av formatet: falskt/inte alls sant, lite sant, i huvudsak sant, eller helt sant. Lägsta möjliga poäng på skalan är 0 och den högsta totalpoängen 72 (Distel et al., 2009). Faktoranalyser har gett 4 subskalor om vardera 6 items och med en högsta poäng på 18 för varje delskala. Delskalorna är: Affektiv instabilitet (BOR-A), Självskada/Impulsivitet (BOR-S), Identitetsproblem (BOR-I), Negativa relationer (BOR-N). PAI-BOR har i kliniska studier uppvisat god validitet, både kriterievaliditet och samtidig validitet, och har visat sig kunnat skilja patienter med borderline från de som inte har diagnosen (Stein, Pinsker-Aspen, & Hilsenroth, 2007). Skalan uppvisar intern och extern konsistens i kliniska populationer (Morey,1991 refererad i Stein, Pinsker-Aspen, Hilsenroth, 2007). Den kontinuerliga PAI-BOR skalan har använts som ett screeningsinstrument för borderline personlighetsstörning med Cut off värde 42, och sensitivitet och specificitet på 71% respektive 69%. (Distel, Hottenga, Trull, & Boomsma, 2008). Välbefinnandeskalan (WHO-Ten) Skalan består av 10 frågor som mäter livskvalitet och välbefinnande. Formatet är aldrigibland-ofta-hela tiden, skalan sträcker sig mellan 0-30 poäng (Bech, Staehr-Johansen, Gudex, 1996). Reliabiliteten med Cronbachs alfa har uppmätts till 0,91. Skalan har i olika studier visat sig ha god validitet och korrelerar med andra mätinstrument för psykiskt välbefinnande. (Hansson, 2009; Hansson, Hillerås, Forsell, 2005). WHO-ten kan även diskriminera mellan depression och icke-depression. Jämfört med the Major Depression Inventory (MDI) som golden standard har den med ett cut-off värde på mindre eller lika med 12 uppvisat sensitivitet på 0,89 och specificitet på 0,86 (Hansson, 2009). (Se bilaga 6.) Databearbetning De statistiska beräkningarna utfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS version Alfanivå 5% användes vid samtliga signifikansprövningar. Den interna reliabiliteten, Cronbach s alfa, beräknades för samtliga mätinstrument och subskalor. För att besvara frågeställningarna 5 och 6 genomfördes först Pearson korrelationer (twotailed) mellan alla bakgrundsvariabler, genomsnittligt användande av medveten närvaro, subjektivt skattat välbefinnande, samt med delskalorna på PAI-BOR.

16 15 Sedan användes multipla regressionsanalyser för att studera hur stor del av variansen i kriterievariablerna välbefinnande, identitetsproblem, negativa relationer, affektiv instabilitet, samt självskadebeteende som förklaras av medveten närvaro, andra färdigheter, respektive de bakgrundsvariabler som korrelerat signifikant med respektive kriterievariabel. Etiska överväganden Medverkan i studien var frivillig, vilket underströks i utskicket som deltagarna fick. Kontakten togs av för dem kända behandlare. Att kontakta patienter som tidigare gått DBT, men nu avslutat behandlingen kan uppfattas som att motverka individskyddskravet hos undersökningsdeltagarna, då den kan komma att aktualisera tidigare sjukdom som den tillfrågade inte vill få bekantgjord. (Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning) Detta får vägas mot nyttan av kunskapen (forskningskravet) om i vilken utsträckning personer som genomgått DBT använder sig av färdigheter i medveten närvaro efter avslutad behandling, samt vilken nytta de har av detta. Det är min uppfattning att studien kan bidra med relevant och värdefull information om hur inslagen av medveten närvaro i DBT-behandlingen används och hjälper patienter som genomgått terapi. Denna information kan användas för att ytterligare förbättra Mindfulnessinslaget i DBT-behandlingen. Något som skulle vara till nytta och hjälp för patientgruppen i fråga.

17 16 Resultat Reliabiliteten hos skalorna som användes i studien Cronbachs alpha räknades ut för alla skalor som ingick i studien (Tabell 1). Tabell 1. Antal Items, antal svarande, samt Cronbachs alpha för skalorna i studien. Skala Antal item N Cronbachs alpha Användande av Färdigheter i Medveten Närvaro (AFiN) ,80 Välbefinnandeskalan (WHO-10) ,84 Personality Assessment Inventory - Borderline Features Scale (PAI-BOR) - Helskala ,88 PAI-BOR: Affektiv instabilitet ,68 PAI-BOR: Identitetsproblem ,77 PAI-BOR: Negativa relationer ,73 PAI-BOR: Självskada ,76 För Användande av Färdigheter i Medveten Närvaro (AfiN) beräknades även korrelationen mellan varje item och helskalan, samt R 2 för varje item (Tabell 2). Tabell 2. AfiN. Korrelationer mellan item helskala, R 2, samt Cronbachs Alpha om item avlägsnas. Item Korrelation mellan item - helskala R 2 Cronbachs Alpha om item avlägsnas. Visshet 0,66 0,47 0,76 Observera 0,56 0,50 0,77 Beskriva 0,57 0,54 0,77 Delta 0,49 0,37 0,78 Inte värdera 0,57 0,39 0,77 En sak i taget 0,46 0,29 0,79 Göra det som är effektivt 0,46 0,29 0,79

18 17 Frågeställning 1: I vilken omfattning använder sig deltagarna av medveten närvaro? Deltagarna i studien fick ange hur ofta de använde sig av olika färdigheter i medveten närvaro enligt följande: 0 = aldrig, 1= sällan, 2=ofta, 3= mycket ofta. Som framgår av tabell 3. använde sig deltagarna mest av färdigheten beskriva med ett medelvärde och en standardavvikelse på 2,08 (0,83) och minst av färdigheten icke värderande 1,61 (0,82). Ett genomsnittligt användande av färdigheterna i medveten närvaro låg på 1,88 (0,55). 88,1 procent av deltagarna angav att de använde sig av många andra DBTfärdigheter, förutom medveten närvaro. Tabell 3. Medelvärden och standardavvikelser för de olika färdigheterna i medveten närvaro. Färdighet Range/totalpoäng N M (sd) Visshet ,93 (0,73) Observera ,76 (0,84) Beskriva ,08 (0,83) Delta ,91 (0,83) Icke värderande ,61 (0,82) En sak i taget ,88 (0,83) Göra det som är effektivt ,95 (0,79) Genomsnittlig Mindfulness ,88 (0,55) Frågeställning 2 Minskar användning av medveten närvaro med tiden, efter avslutad behandling? Det fanns inget samband mellan tid efter avslut och deltagarnas användande av medveten närvaro (r=-0,004, ns). Frågeställning 3 Vilken grad av välbefinnande rapporterar deltagarna jämfört med kvinnor i befolkningen? Deltagarna i studien skattade i snitt sitt subjektiva välbefinnande till 14,74 (SD 6,57) på WHO-10 skalan. Skalan sträcker sig mellan 0-30 poäng. Skillnaden är signifikant lägre (t=-2,31, p=0,02) än medelvärdet för kvinnor i befolkningen i stort (vilken som grupp närmast motsvarar undersökningsdeltagarna) som 2004 låg på 16,6 (Hansson et al.,

19 ). Andel deltagare i studien med lågt skattat subjektivt välbefinnande (<10) låg bland deltagarna i studien på 27 % jämfört med 17 % i gruppen kvinnor i stort (Hansson, Dalman, & Forsell 2004). Frågeställning 4 Vilken grad av borderlinesymptom rapporterar deltagarna? Deltagarnas medelvärde samt standardavvikelse på PAI-BOR helskala var 31,59 (12,10). Med tidigare använt Cut-off värde (=42) för borderlinescreening på PAI-BOR skalan (Distel, et al., 2008) skattade 16 av deltagarna i studien (23,9 %) över cut-off för borderline personlighetsstörning. Medelvärden och standardavvikelser på de olika delskalorna i PAI-BOR framgår av tabell 4. Tabell 4. Medelvärden och standardavvikelser av borderlinesymptom (PAI-BOR). Borderlinesymptom Range/ totalpoäng N M (sd) Affektiv instabilitet ,36 (3,58) Negativa relationer ,66 (4,10) Identitetsproblem ,70 (4,05) Självskadebeteende ,60 (3,51) Totala borderlinesymptom ,59 (12,10) Frågeställning 5 Hur stor del av variansen i välbefinnande förklaras av användande av medveten närvaro, av användande av andra färdigheter förutom medveten närvaro, samt av relevanta bakgrundsvariabler. Pearson korrelationer genomfördes mellan välbefinnande, användande av medveten närvaro ( medveten närvaro ), användande av många andra färdigheter förutom medveten närvaro ( andra färdigheter ), samt relevanta bakgrundsvariabler 5. Variabler som korrelerade signifikant med välbefinnande redovisas i tabell 5. Ingen bakgrundsvariabel korrelerade med självskattat välbefinnande och bakgrundsvariablerna uteslöts därför från den efterföljande regressionsanalysen. 5 Det vill säga; tid sedan avslut, är sammanboende med annan vuxen människa, har barn boende hos sig, samt har en daglig verksamhet.

20 19 Tabell 5. Variabler som korrelerar signifikant med välbefinnande. MN Fä Vä Medveten närvaro (MN) Andra färdigheter (Fä) 1 0,58** 0,51** 0,58** 1 0,45** Välbefinnande (Vä) 0,51** 0,45** 1 ** p<0,01. Variablerna medveten närvaro och användande av många andra färdigheter förutom medveten närvaro, kontrollerades med avseende på multikollinaritet, toleransvärdet låg på 0,64 och VIF-värdet på 1,57. Alltså godtagbara värden. Regressionsanalys Välbefinnande. En multipel regressionsanalys genomfördes med medveten närvaro och andra färdigheter som prediktionsvariabler, och med välbefinnande som kriterievariabel. Modellen var signifikant (F 2,61 =12,34 p<0,001). Adjusted R square var i modellen 0,26. Endast medveten närvaro var en signifikant prediktionsvariabel i denna modell, inte andra färdigheter. Beta och p värdena för bägge variablerna redovisas i tabell 6. Tabell 6. Multipel regression, med kriterievariabeln välbefinnande, prediktionsvariablerna medveten närvaro och andra färdigheter. B, standardfel, Beta, t med p-värde. Samt R 2. Variabel B SE (B) Beta t p R 2 Medveten närvaro 0,66 0,22 0,40 2,92 0,005** 0,32 Andra 4,32 2,99 0,20 1,45 0,15 0,16 färdigheter. **Signifikant på 0,01 nivån. För medveten närvaro var R 2 = 0,32. 32% av den totala variansen i deltagarnas välbefinnande förklaras alltså teoretiskt av variabeln medveten närvaro.

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

LÄR DIG ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET!

LÄR DIG ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET! LÄR DIG ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET! VÄLKOMMEN PÅ EN HELGKURS ENSKILD HELGKURS ELLER 1:a delkursen i utbildningen till Mindfulnesscoach När: 18-20 September Plats: Ljungstorps

Läs mer

Medveten närvaron. Mindfulness & förhf. av Fredrik Livheim. livheim@hotmail.com. Något jag aldrig sett förutf

Medveten närvaron. Mindfulness & förhf. av Fredrik Livheim. livheim@hotmail.com. Något jag aldrig sett förutf Medveten närvaron Mindfulness & förhf rhållningssätt av Fredrik Livheim livheim@hotmail.com Något jag aldrig sett förutf 1 Varför r medveten närvaro? n Hälsoaspekter - Mervärde rde i livet - Stressreducerande

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

DIPLOMERAD MINDFULNESSCOACH LÄR DIG SJÄLV OCH ANDRA MÄNNISKOR ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS

DIPLOMERAD MINDFULNESSCOACH LÄR DIG SJÄLV OCH ANDRA MÄNNISKOR ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS DIPLOMERAD MINDFULNESSCOACH LÄR DIG SJÄLV OCH ANDRA MÄNNISKOR ATT LEVA HÄR & NU! I MINDFULNESS MEDVETEN NÄRVARO I NUET! Varför behöver vi mindfulness (medveten närvaro?) Trots en snabb utveckling och kraftig

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999)

Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma. (Kabat-Zinn 1999) Vad är mindfulness? Att vara medveten i nuet, utan att värdera eller döma (Kabat-Zinn 1999) Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam på ett särskilt sätt - med avsikt - i ögonblicket - utan att värdera

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning

Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline

Läs mer

MINDFULNESS om att leva här och nu. Mindfulness är ett sätt att vara ett sätt att förhålla sig till den inre och yttre verkligheten.

MINDFULNESS om att leva här och nu. Mindfulness är ett sätt att vara ett sätt att förhålla sig till den inre och yttre verkligheten. MINDFULNESS om att leva här och nu MINDFULNESS vad är det? Mindfulness är ett sätt att vara ett sätt att förhålla sig till den inre och yttre verkligheten. Mindfulness utvecklades av Dr. Jon Kabat-Zinn

Läs mer

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa? Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Självskada, emotionell instabilitet och DBT

Självskada, emotionell instabilitet och DBT Självskada, emotionell instabilitet och DBT Föreläsning läkarstuderande maj 2014 Camilla Hallek, barn- och ungdomspsykiater DBT- teamet BUP Stockholm Dialek'sk beteendeterapi på BUP Agenda Ø Självskada,

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi KBT-gruppen i Stockholm i samarbete med Behavioral Tech inbjuder till INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi Huvudlärare: Charles Swenson, MD Medverkande lärare: Maria Bragesjö, leg psykolog Anna

Läs mer

Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk

Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare

Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare 2012 ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc eller kan beställas från

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Anmäl dig före 4/9 och få 500 kr i rabatt Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med

Läs mer

Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson

Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson Vill ni veta mer om BasUt? Gå in på www.regionhalland.se/basut. Anneli Bryntesson är psykolog och psykoterapeut i Kungsbacka, hon

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Instruktörsutbildning mindfulness Specialistutbildning för psykologer Stockholm hösten 2015

Instruktörsutbildning mindfulness Specialistutbildning för psykologer Stockholm hösten 2015 Instruktörsutbildning mindfulness Specialistutbildning för psykologer Stockholm hösten 2015 Mindfulness definieras av Jon Kabat-Zinn som ett sätt att rikta uppmärksamheten: i nuet, med avsikt och utan

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Mindfulness som behandlingsmetod

Mindfulness som behandlingsmetod Samma röda kvadrat men mot olika bakgrund. (Ur Johannes Ittens Färg och färgupplevelse) Mindfulness som behandlingsmetod Ett av målen med att använda mindfulness som behandlingsmetod vid ångest- och depressionstillstånd

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter?

rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? FOU-rapport BUP 2011/3 rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? Camilla Hallek Niclas Borg

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan: Artikel i Sokraten 1/2009 medlemstidning Svenska Föreningen för Kognitiv Beteendeterapi MBT vs. Same, same but different Jag är sedan hösten 2008 överläkare på MBT-teamet Huddinge men är på tisdagar student

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning En litteraturstudie Författare: Thérèse Nilsson, Elisabeth Rafstedt Fördjupningsarbete, litteraturstudie Våren

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014 NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra Börda/belastning

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN

MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL KRISTINA LINDGREN KRISTINA LINDGREN MINDFULNESS GUIDE TRAINING MANUAL MINDFUL PEOPLE i Mindful People Publishing www.mindfulpeople.se/pub Mindfulness Guide - Training

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Hur vi arbetar med de mindre barnen Hur vi arbetar med tonåringarna Metoder, tekniker och bemötande

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Nya terapeutiska förhf arbete med elever och i vår v r egen livssituation. ACT (Acceptance. and Commitment Therapy) & Mindfulness

Nya terapeutiska förhf arbete med elever och i vår v r egen livssituation. ACT (Acceptance. and Commitment Therapy) & Mindfulness Nya terapeutiska förhf rhållningssätt - för r vårt v arbete med elever och i vår v r egen livssituation JoAnne Dahl ACT (Acceptance and Commitment Therapy) & Mindfulness docent, leg. psykolog, leg psykoterapeut,

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Komplexa fall Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker Sanna, 24 år Kontakt med BUP p g a systern Ätstörni ng, ångest, depressi on noterad es inte Självskad ande,

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR PERSONER MED EMOTIONELLT INSTABIL PERSONLIGHETSSTÖRNING

VÅRDPROGRAM FÖR PERSONER MED EMOTIONELLT INSTABIL PERSONLIGHETSSTÖRNING 1 VÅRDPROGRAM FÖR PERSONER MED EMOTIONELLT INSTABIL PERSONLIGHETSSTÖRNING Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och psykiatrin i Östergötland

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter 1000 Möjligheter Startade som Järfälla Tjejjour 2005 2011 omvandlingen till 1000 Möjligheter klar och vi arbetar nu med alla,

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Mindfulness. mot psykisk ohälsa, stress och kronisk smärta

Mindfulness. mot psykisk ohälsa, stress och kronisk smärta Mindfulness mot psykisk ohälsa, stress och kronisk smärta Hur kan mindfulness hjälpa mot psykisk ohälsa? Att hantera stress med mindfulness hur fungerar det? Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer