Tidiga övergrepp bakom borderline 1/2010 oberoende. Hellre hak än härbärge. De straffas för sitt beroende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidiga övergrepp bakom borderline 1/2010 oberoende. Hellre hak än härbärge. De straffas för sitt beroende"

Transkript

1 n Matte: Hellre hak än härbärge n ADHD-vården: De straffas för sitt beroende 1/2010 Pris: 20 kr Ges ut av Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende, RFHL. Avgiftning Därför är bristen på avgiftnings- platser akut Hemlöshet Tre gånger större risk att dö i förtid Tidiga övergrepp bakom borderline 1/2010 oberoende Torsten, 50, vill ha samtalsterapi för sitt trauma får piller istället 1

2 INNEHÅLL 1/2010 Ges ut av Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende, RFHL. Utkommer med fyra nummer per år. ISSN-NUMMER OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgatan Stockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgatan 8 PG: I redaktionen Per Sternbeck Sonja Wallbom Camilla Svenonius Janne Wallin 3 Ledare 4 Avgiftning var god dröj 12 Droger slår hårt mot hemlösa 14 Hellre ett hak än härbärget 16 Ensam mot hyresvärden form & layout Jumpstreet Media Ansvarig utgivare Sonja Wallbom MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få gratis prenumeration på Oberoende. Ring, posta, faxa eller mejla in din ansökan till adressen angiven ovan. Observera att endast privatpersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Företag och organisationer som vill stödja RFHL betalar för ett stödmedlemskap valfritt belopp över 100 kronor. Endast prenumeration på Oberoende kostar 145 kr/år för privatpersoner, organisationer och företag. 19 Vård för beroende olika över landet 20 ADHD-vården: Varje mottagning gör som den vill 26 Attitydambassadörer förmedlar hopp 27: Konsten att knäcka en människa del 3 31 Debatt 33 Övergrepp som barn borderline som vuxen 36 Metadonets baksida 40 Här finner du RFHL 2 oberoende 1/2010

3 /ledaren LEDAREN positivt tänkande är vår tids framgångsteologi. Allt från arbetslöshet till svåra sjukdomar påstås kunna avhjälpas med glada tankar. Men nu får smilbandsfundamentalismen motstånd i en ny bok som är en svidande vidräkning med glad-samhällets myter. Sonja Wallbom, ordförande i RFHL Smilet som lurade världen Att på ett personligt plan ha rätten att vara förbannad, besviken, ledsen, uppgiven och alla andra negativa känslor man kan ha, är snart sagt det mest destruktiva man kan vara Vi ska alla vara glada och tänka positivt. Vi ska ta på oss hela ansvaret för vår egen sjukdom, arbetslöshet, fattigdom eller framgång. Hela västvärlden översvämmas att själv-hjälpsböcker och lyckogurus och det spelar ingen roll om de kallar sig coacher på Arbetsförmedlingen eller framgångsstrateger på kurser som lär dig att satsa på dig själv och din egen karriär. Det är samma budskap som mals fram inom den kristna framgångsteologin som inom sjukvården som tror att positivt tänkande kan bota sjukdom eller fattigdom. När det då kommer en boktitel som How postive thinking fooled America & the whole world (Hur positivt tänkande lurade Amerika och hela världen) av Barbara Erenreich, blir man nyfiken. Och det är befriande att läsa en kritisk granskning av fixeringen vid positivt tänkande. Äntligen kopplar någon ihop den extrema individualismen med ett samhälle som svär sig fritt genom att lägga allt ansvar på enskilda personer. Hon utgår från situationen när hon drabbades av bröstcancer och förväntades vara glad, istället för att sörja skulle hon se sjukdomen som en möjlighet. Budskapet var att bara man bestämde sig för att tänka rätt så skulle man bli frisk. Men Erenreich visar med hänvisning till en stor mängd forskningsrapporter att överlevnaden för kvinnor med bröstcancer inte påverkas av hur man tänker. År 2006 överlevde 82% jämfört med 52% trettio år tidigare. Den ökningen hänger direkt samman med tidigare upptäckt, bättre kirurgiska tekniker 1/2010 oberoende och ökad kunskap om olika typer av cancer. Utifrån det menar hon att det är förödande att lägga ytterligare sten på börda på en redan utsatt patient som utöver sin sjukdom också ska tänka positivt och i förlängningen få skulden för både sjukdom och tillfrisknande. Det är lätt att se paralleller till svensk beroendevård, där man kastar ut folk som inte viljemässigt förmår att leva upp till ett tillfrisknande på det sätt vården tänkt sig. Eller folk som gnäller över att de inte får stanna på hemorten, utan förväntas söka jobb på hela arbetsmarknaden. Eller utförsäkras från sjukförsäkringen därför att de varit sjuka för länge. Erenreich visar hur detta tänkesätt haft en massiv påverkan på affärsvärlden, religion och världsekonomin. Hon besöker konferenser där talarna säger till personer som just fått sparken eller tvingats acceptera korttidskontrakt, att en god lagspelare per definition är en positiv person som ler ofta, inte klagar, inte är kritisk och gör som chefen säger. Detta förmedlas till människor som har mindre och mindre makt över sina liv men som med hjälp av positivt tänkande ska fås att tro att allt skulle vara annorlunda om de bara lär sig att kontrollera sina sinnen och tänka på ett annat sätt. Även om hennes analys utgår från amerikanska förhållanden är det lätt att översätta dem till svenska. På systemnivå betyder det: Ge folk religion eller coacher istället för sjukförsäkringar. Om du är arbetslös beror det på att du har tänkt fel. Om du misslyckas i skolan beror det på att du inte underordnat dig disciplin. Ge folk en falsk tro på makt över sina liv och ta bort alla rättigheter. Tysta ner protester med leenden och positivt tänkande. Säg att glaset är halvfullt även om det ligger krossat på golvet! 3

4 Sid 6 7: Avgiftning tur och retur på Mariapol. Sid 8 11: Hemmiljön Kan en ger missbrukare andra vara en bra förälder? möjligheter. Har du egna erfarenheter eller åsikter i ämnet? Hör av dig till oss och berätta! Mejla oss: 4 oberoende 1/2010

5 /dokument Avgiftning var god dröj Motiverade missbrukare som vill lägga av men inte släpps in på avgiftningen på grund av platsbrist. Människor som snabbavgiftas på två dygn och sedan skrivs ut till ett liv på gatan igen. Människor som motas i dörren till avgiftningen med motiveringen att de inte är nyktra. Det råder akut brist på avgiftningsplatser i landet. En av anledningarna till det är att det råder oklarheter om vilken huvudman som har ansvaret för verksamheten. Det verkar också råda meningsskiljaktigheter om var gränsen går mellan Tillnyktring och Abstinensbehandling och så har det gjort under många år nu. Det har lett till att en mycket stor del av avgiftningen i Sverige inte ens sker på tillnyktringsenheter eller inom sjukvården utan i polisens arrestlokaler omhändertogs personer enligt LOB, Lagen om Berusning på allmän plats. Problematisk förvaring Gerhard Larssons missbruksutredning skriver följande i sin diskussionspromemoria Bättre vård och stöd för individen : Förvaringen av berusade personer i arrest är problematisk utifrån såväl ett medicinskt säkerhets som ett vård och behandlingsperspektiv. Med nuvarande ordning, enligt vilken polisen inte har medicinsk kompetens, är det svårt att i arresten tillgodose behovet av medicinsk tillsyn. Det innebär en risk för den omhändertagnes säkerhet. Det anses också ha blivit allt svårare för polisen att bedöma de omhändertagnas tillstånd, bland annat som en följd av att ett tilltagande blandmissbruk av alkohol och andra droger. Flera personer som har avlidit i polisarrest under senare år har drabbats av akut alkoholförgiftning eller blandförgiftningar med alkohol, narkotika och läkemedel. Förvaringen av de omhändertagna hos polisen sker under förhållanden som med dagens värderingar framstår som otidsenliga, det vill säga under inlåsning i lokaler som inte är anpassade för omvårdnad. Utredningen skriver vidare: Det har bedömts att det i landet behövs cirka 40 tillnyktringsenheter för att möta behovet ( ). I dag finns ett tiotal. Tillgången på tillnyktring utgår sålunda inte primärt från befolkningens behov. Avgörande är i stället hur kommun och landsting tolkar sina respektive uppgifter och om de två huvudmännen kan komma överens om hur verksamheten ska finansieras och bedrivas. Enskilda drabbas Anmärkningsvärt är att Missbruksutredningen inte själva har definierat vad en tillnyktringsenhet är och att man i ovanstående bedömning utgår från undersökningar som gjordes år 2001, vill säga nästan tio år sedan. Inte mycket talar för att situationen är bättre nu än då. Orsaken till eländet är den gamla vanliga i frågor som rör missbruk och beroende: tvist mellan landsting och kommuner om ansvarsområden och vems som ska betala. Och som vanligt är det den enskilda människan som drabbas. I de följande artiklarna beskriver vi två helt olika sätt att avgiftas på. Per Sternbeck 1/2010 oberoende 5 t t

6 En tisdagskväll i November vill Jack lägga in sig för avgiftning. Jag är livrädd, nej, jag är skräckslagen, säger han. I entrén på Mariapol får han plocka fram sina drogattiraljer som han har kvar. Var det allt, frågar personalen genom en glaslucka. Jag är ju en förutseende narkoman så jag brukar alltid gömma undan lite, säger Jack. Han hittar inget mer och hans droger slängs av personalen. I ett litet mottagningsrum undersöks Jacks blodtryck och puls av en sjuksköterska och han får frågan om han har någon planering över vad han ska göra sedan. Om han nu tas in på avgiftningen. Efter en stund ska läkaren komma. Man måste ha en bra planering, chansen blir större att jag får hjälp här då, säger Jack. Äntligen är jag här Egentligen har han ingen planering och har knappt haft någon kontakt med sin handläggare på Enheten för hemlösa. Personalen på Mariapol säger att de kan hjälpa till med den kontakten. Ute i korridoren går två vilsna män fram och tillbaka. De verkar inte vara orienterade i rum och tid och är fortfarande onyktra. Det finns ett rökrum men Jack har bestämt sig för att sluta röka också. Han vill inte röka längre. En man med rullator kommer in i rökrummet och beklagar sig över att ha fått ett LVM. (Lagen om vård av missbrukare). Äntligen är jag här, säger Jack. Paranoida känslor Han ser lättad ut. De tidigare skräckslagna ögonen har nu lugnat sig i blicken. Efter cirka två timmar får han träffa läkaren. En ung vitklädd man med vita gymnastikskor hämtar honom till läkarrummet. När var du här senast, frågar läkaren. Det var en LOB för jättelänge sedan, svarar Jack. Har du haft psykos nyligen? Jag kände idag att det var nära. Kände mig jätterädd och trodde att det var folk ute efter mig. Medicineras med Halldol Läkaren har många frågor till Jack. Bostad? Inkomst? Amfetaminpsykos? Tvångspsykiatrisk vård? Vilka droger? Hur mycket alkohol? Hur ofta? Benzodiazepiner? Läkaren har en myndig röst. När sov du senast, frågar läkaren. Vad är det för dag idag, frågar Jack. Det är tisdag. Jag sov i helgen, svarar Jack. Läkaren tittar och lyssnar på honom. Kan du tänka dig att sova här i natt? Och att du då får medicin? Ja, säger Jack. Vad för medicin? Halldol. Det tar bort psykosbenägenheten och så blir du trött och kommer att sova. Du börjar bli lite trött nu ser det ut som. Det mest akuta Jack ställer sig positiv till detta och gör en gest mot taket som för att tacka Gud. Han ber också att ett par drogfria vänner ska vara med honom i tankarna. Sedan undersöker läkaren hans mage och lyssnar på lungorna. Hur länge får han stanna här? Vi jobbar ju bara med den akuta fysiska delen här och med amfetamin så behövs det ingen egentlig avgiftning. 6 oberoende 1/2010

7 /dokument NERVÖS VÄNTAN Jack vet inte om han kommer att få stanna på Mariapol. Slänger ni ut folk på gatan? Ja, vi vill egentligen inte göra det och staden har ju tak-över-huvud-garanti men den fungerar ju inte alltid. Men nu ska vi ta hand om det mest akuta ikväll i alla fall, säger läkaren. Påverkad igen Efter två dygn måste Jack lämna Mariapol. Han har talat med Enheten för hemlösa som inte kan hjälpa honom med någonstans att bo. Han får en besökstid dagen 1/2010 oberoende Vi jobbar bara med den mest akuta fysiska delen här. efter på mottagningsgruppen men innan kvällen är slut är han påverkad av hasch, kokain, alkohol och amfetamin. Jag blev så jävla förbannad, säger han. Uppenbarligen orkar han inte kämpa för egen maskin. Han har frivilligt lagt in sig på avgiftningen och tagit ett beslut att lägga ner drogerna men han behöver hjälp på vägen. Det fick han inte. Text och foto: Fredrika Jöberger 7

8 Runt om i landet är bristen på avgiftningsplatser ett stort problem. Det är ett lågprioriterat område för både kommuner och landsting som kivas om vad som är tillnyktring och därmed kommunens ansvar, och vad som är abstinensbehandling och därmed landstingets ansvar. I Kalmar har kommunen hittat en egen lösning. Man erbjuder avgiftning i familjevård genom Blekingegårdar. Verksamheten, som är unik i Sverige, har mycket goda resultat. Familjevård ett lugnt alternativ Det finns ju inga avgiftningsplatser! Och finns det plats så får man ibland bara stanna i två dygn. Det är ju så det ser ut överallt. Antalet platser decimeras och kommer det in någon med t ex självmordsplaner på ett psyke med för få platser, så åker avgiftningen ut, säger Eva Öhlin. Lågprioriterad grupp Hon är förbannad. Hon arbetar som familjevårdskonsulent på Blekingegårdar: I 17 år har jag hållit på med det här. Den här situationen har varat i drygt tio år. Den uppkom i slutet på 90-talet. Det handlar om lika delar diskriminering och att missbrukarna är jobbiga, medicinkrävande människor för skötarna inne på psyket. Det är enklare att ge en burk piller till en deprimerad patient. Det handlar om ekonomiska resurser som saknas, och då är den här gruppen lägst prioriterad. Så är det bara. I vårt vanliga arbete med Eva Öhlin. familjevården, har klienten ibland inte getts möjlighet till avgiftning innan han/ hon kommer till oss. Vi får ringa runt efter avgiftningsplatser på småorter och höra om det finns plats. Våra klienter kan få stanna en vecka om det inte kommer in någon annan men gör det det, så åker de ut. Det är ett genomgående mönster som jag stött på år efter år. I Malmö var det länge så att det var en väntetid på flera månader för att ens få komma in på avgiftning. 85% fullföljer planen De såg det här problemet i Kalmar, ringde oss och frågade om vi hade möjlighet att avgifta folk. Vi beslutade oss för att försöka och det har gått jättebra. Vi har hittills avgiftat 26 personer. 85% av de som avgiftats hos oss har stannat kvar och fullföljt planen. Vid två tillfällen har klienten först genomgått läkarundersökning, detta har gällt personer med gravt alkoholberoende. Mer är det inte och vi har avgiftat missbrukare från alla sorters droger. De flesta är blandmissbrukare. Lång erfarenhet En avgiftningsprocess pågår som regel i 14 dagar men det finns klienter som klarat det på en vecka men också varit inskrivna så lång tid som 1½ månad. Familjen som Blekingegårdar anlitar har lång erfarenhet av att fungera som familjehem men har ingen särskild sjukvårdskompetens: Klienterna får extra t t 88 oberoende 1/2010

9 /dokument 1/2010 oberoende 9

10 B-vitamin för att stärka levern, samt multivitaminer, då de oftast är risiga när de kommer. I övrigt är det en varm miljö, mat och en säng att sova i. Jag tror att många tror att det är medicinskt mer komplicerat än vad det är. Tänk vilken skillnad, att ligga inne på psyk och bara möta sjuka människor jämfört med detta. Man kan ta en bulle om man vill och när man vill. Man rår sig själv om man vill men kan också välja att ha sällskap när man behöver. En sund miljö Många av våra klienter som varit med om avgiftningar inom 10 Blekingegårdar n Hittills har 26 personer varit inskrivna för avgiftning på familjehemmet. 4 har avvikit. n Av de 22 som fullföljde, avvek 2 st. men de återkom omgående. Alltså har 85% fullföljt och 15% avbrutit. n Genomsnittlig avgiftningstid ca 3 veckor. psykiatrin berättar om hur det känns. Man blir en patient och ligger och känner efter. Vid avgiftning i familjehem är man bara Kalle eller Anna, jag tror att det är så viktigt att leva i en frisk, fungerande tillvaro istället för med akut psykiskt sjuka människor. Det är en jätteskillnad. En sund positiv miljö. Man blir präglad av det oavsett om man vill eller inte. Just det här att leva med folk som mår bra, då kan jag också må bra. Man har tid att tända av och fundera på vad man vill, hur man ska göra och kan göra en bra planering tillsammans med sin socialsekreterare. Ekonomin är ju det enda som gäller idag och det här är billigare och bättre än två dagar på psyket. Det är kostnadseffektivt. Jag ser bara vinster med det. Bara positiva erfarenheter Jag ber Eva att tänka på om det finns något som inte fungerar, som varit svårt. Hon tänker efter: Jag trodde att folk inte skulle palla med, att de skulle få lappsjuka och att fler skulle avvika 15 % har avvikit och avbrutit planeringen. Nej, det här har bara varit bra. Allt ligger framme hos familjen, bilnycklar, plånböcker. Familjen har inte varit utsatta för en enda stöld, nej, jag kan inte komma på något negativt. Jag har plockat bort en och annan ölburk någon gång, det är väl det enda. Våra klienter har ingen missbrukarstämpel i pannan när de kommer utan bemöts som en människa som behöver hjälp. Det färgar av sig. En del har inte fått en omtanke på flera år och då kan det bli stort med nybakta bullar. Är en mellanstation Ofta kommer den värsta smällen här, berättar Lillemo Antonsson på klingande småländska. Hon och hennes man Juha har tagit emot vuxna missbrukare i sitt hem i snart 16 år. Sedan lite mer än två år har man tagit emot klienter för avgiftning. Man har varit två dygn på PIVA, psykintensiven för avgiftning och blir utkörd därifrån. I det läget kommer man till oss. Vi är en sorts mellanstation innan behandlingshemmet. Behandlingshemmen kräver ju att klienten är helt ren innan man får komma dit. Innan vi fanns så skrev man ut missbrukarna till gatan eller det egna hemmet och det är ju att begära väl mycket av en nyavgiftad missbrukare, att han eller hon ska klara av att hålla sig drogfri för egen maskin under såna villkor. Hur många klarar det? Större valmöjligheter Fördelen är att slippa institutionen överhuvudtaget. Att komma till en familj, se hur en familj fungerar. Känna att jag är någon, inte bara ett kolli som ligger i en säng och är till besvär. Lugn och ro tror jag också är viktigt. Och att någon lyssnar. Jag har inte varit och kommer inte att bli någon missbrukare men jag kan ju lyssna på människorna som kommer hit. Och här utsätter man sig ju inte heller för påtryckningar från andra missbrukare. Man pratar med mig, Juha och vår dotter och vi pratar inte om droger. Det gör man ju på behandlingshem. Det är ett hem och en hästgård det här. Det finns alltid saker att göra om man vill. De flesta människor som kommer hit lider av någon åkomma, ADHD eller så. De blir rastlösa och vill göra något. Eller så är man en tjej som en gång i tiden hade som största intresse att vara med hästar och rida och då faller man väldigt lätt in i det. En del behöver bara komma hit och gå och lägga sig och äta precis när de vill. En del andra vill ha något att göra och det kan vi också ge. En del har ju inte fått en omtanke på flera år så då kan det oberoende 1/2010

11 /dokument erbjuder lugn Lillemo tror att den lugna miljön är en tillgång. ju bli stort med nybakt bröd eller bullar. I ett familjehem finns en bredare möjlighet än på en avdelning på ett sjukhus. 1/2010 oberoende Alla tjänar på systemet Eva Tunebro är chef för alkohol och narkotikasektionen på Kalmar kommun. Det var hon som kom med initiativet att avgifta i familjehem: Det finns två avgiftningsplatser på lasarettet. Det är svårt att få in människor på dem och de vi får in får stanna kvar alldeles för kort tid, 2-3 dagar. Det räcker inte. Med det här systemet kommer missbrukarna bättre förberedda till behandlingen både psykiskt och fysiskt och det tjänar alla på. En annan fördel vi ser är att familjehemmet ligger på perfekt avstånd också, inte för nära den miljö klienterna har vistats i men heller inte för långt bort för att det ska bli jobbigt för våra socialsekreterare att ha en tät kontakt med sina klienter. Så vi ser bara fördelar med det här. Sjukhusen har haft monopol på avgiftning men inte längre. Jag tror att många tror att det är medicinskt mer komplicerat än vad det är. Fler kommuner borde pröva den här lösningen, avslutar Eva Öhlin. Per Sternbeck 11

12 Droger slår hår Alla medborgare har rätt till en fast bostad! Det är en självklarhet, eller borde åtminstone vara det. Har man aldrig varit utan bostad är det kanske så självklart att man aldrig ens reflekterat över det. En som har reflekterat över det är Ulla Beijer, forskare vid Institutionen för Folkhälsovetenskap på Karolinska institutet. Ulla är socionom i botten och har jobbat med det mesta ute på socialdistrikten; ekonomi, missbruk och familjer. Under 80-talet var hon chef på Livbojen (numera Bostället), en institution för hemlösa på Södermalm blev hon projektledare för en öppenvårdsenhet inom socialtjänsten i samarbete med beroendevården. Efter ett år började hon utvärdera samarbetet, vidareutbilda sig och därefter inledde hon sitt forskningsarbete. Det förekom så mycket myter om hemlöshet, men forskning behövs också för att aktualisera och synliggöra problemen, säger Ulla Beijer. En myt som det forskades kring -95 var att en stor grupp hemlösa inte hade några som helst kontakter med någon hjälpverksamhet, men detta visade sig vara fel då så gott som alla hade någon kontakt någonstans inom psykiatri, socialtjänst eller beroendevård. Någon som de talade med ibland. Resultat av tidigare intervjuer med hemlösa män visar en tendens att de under ca 40 år fortfarande har ett hopp om att bli drogfria/nyktra och få en bostad, medan 40+ oftast resignerat inför utsikten om en fast adress. Inget samhälle ska behöva ha hemlösa, även om det tyvärr alltid kommer att finnas några hemlösa kvar, fortsätter Ulla. Hemlösa löper över tre gånger högre risk att avlida i förtid. Dålig samordning Det största problemet för hemlösa människor anser hon vara missbruket som hos männen är omkring 80%, respektive 60% hos kvinnorna. Drogmissbruk är mer utbrett hos kvinnorna, medan männens missbruk till största delen utgörs av alkohol, berättar Ulla. Allmän sjuklighet, vård på sjukhus och en alltför tidig död har här en stark koppling till alkohol och drogmissbruk, där personer med drogmissbruk löper de största riskerna, fortsätter hon. Flera olika studier i Stockholm påvisar att yngre hemlösa kvinnor är speciellt utsatta när det gäller fysiska och psykiska sjukdomar och fysiska problem efter t.ex. olyckor. Hemlösa människor av båda könen löper över tre gånger högre risk att avlida i förtid jämfört med befolkningen i övrigt. Det är därför av yttersta vikt att allt görs för att i så hög grad som möjligt förkorta tiden av hemlöshet när någon drabbas, slår Ulla fast. Ett stort problem är att hjälpsystemet inte är samordnat, och att olika lagar olika chefer olika rutiner olika kulturer/språk och prestige lägger hinder i vägen, förklarar hon. Gruppen far mycket illa På 1 år fann en uppsökargrupp 82 hemlösa män med psykisk ohälsa. Efter 5 år var en femtedel av dem döda. De hade dött en alltför tidig död. Av de återstående, var 75% fortfarande hemlösa, och deras problematik hade förvärrats. Det beror till stor del på bristen på adekvata insatser att fånga upp o hjälpa de hemlösa som har psykisk ohälsa i kombination med missbruksproblem. Av ca 2000 hemlösa har 15% diagnosen schizofreni, för normalbefolkningen är motsvarande siffra 0,5%. Andelen bland de hemlösa är alltså 30 gånger högre. Hemlösa kvinnor löper närmare tre gånger högre risk än männen att ha en schizofrenidiagnos 12 oberoende 1/2010

13 t mot hemlösa eller en personlighetsstörning. Socialtjänstens personal måste få ta del av forskningen, utbildas, ges resurser och uppgraderas. Sparkraven drabbar de hemlösa i slutänden när resurser bantas ned. FVO gör ett bra jobb, men prestige kan ibland göra att resultat blir kontraproduktiva. Fast boende ger stabilitet Forskning har visat att för vissa hemlösa kan ett fast boende som ett första steg många gånger fungera bra då en fast punkt i tillvaron ger den stabilitet som behövs för att sätta igång med åtgärder. Exempel på boenden är Basen Fridhemsplan som socialtjänstförvaltningen förfogar över, och Västan för kvinnor och Gamlebo för äldre personer. 2/3 av stadens hemlösa tillhör stadsdelarna och 1/3 Enheten för hemlösa. Klienterna trivs med enheten, och har ofta en god relation till personalen. Att personalen genomgående också trivs visar sig i att de flesta av dem stannar kvar. När det gäller Enheten för hemlösa har de bl.a datorer för klienterna, brukarråd och läkarmottagning. Med tiden hoppas Ulla att även forskningen kommer in, så utvärdering av verksamheten kan ske fortlöpande. Även Hållpunkten ska så småningom vara med. hur det ser ut för båda könen. Före detta hemlösa kan i högre grad användas som en resurs. När forskare, politiker, profession och brukare samverkar, och forskningen implementeras är det optimalt. I USA finns uppsökarverksamhet för hemlösa med psykiatrisk diagnos. De har alltid med sig någon före detta hemlös. Erfarenhet och insikt tillförs, och tillsammans skapar de brukarmedverkan. Janne Wallin Mest fokus på elände Mer forskning behövs, då det som finns, till största delen, är eländesforskning medan åtgärdsforskningen halkat efter. Fördelen med ett stort forskningsunderlag är att det ger pondus och eftertryck åt ämnet, nackdelen att det lätt blir generaliseringar. Genusperspektiv är för Ulla att kunna ge en bild av helheten, dvs 1/2010 oberoende 13

14 Hellre ett hak Matte har varit hemlös i över tio år, men har inte mycket till övers för stadens härbärgen. Nej, de är ju designade för oss hemlösa och missbrukare. Istället för att skapa en permanent, människovärdig lösning föser man ihop oss hopplösa fall i härbärgen som drivs som uppfostringsanstalter. Då kvartar jag hellre i ett bra hak. Missbruksmiljö Det är svårt att hålla sig borta från droger på härbärgena när man blir hopföst med andra som knarkar, menar Matte. 14 Staden är full av hak. Bortglömda rum där man får vara i fred tills man upptäcks, eller hittar ett bättre. Han berättar att han under de här åren bott i åtskilliga hak. Att jobba är ju bara att glömma om man bor på härbärge. All annan planering likaså. Det går bara inte att hålla sig borta från ett missbruk när man blir ihopföst med andra hemlösa som knarkar och krökar. Som hemlös har man generellt sämre hälsa än normalpopulationen, vad tror du det beror på? Som missbrukare har man inte tid, säger han, åtminstone är det så när man är torsk på droger. All tid går ju åt till att fixa fram pengar, greja droger, slå i sig, och sen börja ordna för nästa fix. Hälsan blir ställd på vänt. Det hänger ju ihop med hur man blir bemött också. Som narkoman eller hemlös syns det ju oftast, och då är det kört. Jag kom till S:t Göran med en blodpropp i armen, men fick ändå sitta i sex timmar. Alla togs i tur och ordning. Alla utom jag. Sedan Rolf Byström slutade på Hållpunkten så är det hårdare där också, tycker Matte. Jag hade

15 än härbärget nyss haft lunginflammation, och det kändes som det kom tillbaka. Jag sa att jag nog behövde penicillin. Det lyssnade de inte på, typ kom inte här o tro du vet något. Jag känner ju min kropp bäst själv. Sådant beteende gör mig ofta ledsen. Vi pratar också en stund om fördelen med en läkarmottagning för hemlösa, där ingen behöver känna sig obekväm. Men också om det trista i det faktum att alla inte ska kunna tas emot och känna sig välkomna på vilken vårdcentral som helst. Olika villkor för lägenhet Anledningen till att det finns så många hemlösa med schizofreni är ju uppenbar, menar Matte. Det beror på att psykvården skrivit ut så många sjuka människor. Människor som sedan har svårt att anpassa sig utanför sjukhuset, och därför blivit hemlösa. De med psykdiagnoser, alltså de med psykisk sjukdom som huvudproblem, har t.ex. betydligt lättare att få lägenhet än vad jag har. Även om de också har beroendeproblem. Jag känner en av de killarna. Och fast han missköter lägenheten och hyran, får han alltid en ny. Under tiden han avverkat fyra lägenheter, har jag inte erbjudits en enda. Förutfattade meningar Människor har i allmänhet mycket förutfattade meningar, menar Mats. Vi som är hemlösa utan någon psykisk sjukdom bakas ihop med psykpatienter, och tvärtom. Det vill säga att om du är psykiskt sjuk och hemlös, så förutsätter folk att du knarkar och super. Allmänheten har en uppfattning att man är farlig, vilket åtminstone i mitt fall är helt fel. Jag vet att jag är en rekorderlig person. Men det är svårt att vara rekorderlig ibland... ja eller juste... du fattar ju vad jag menar, va? Utseendet, säger han, är en konsekvens av mitt sätt att leva men säger ingenting om hur jag är. Till exempel så springer det väktare efter en, var man än är. Nykter och omhändertagen Väktare, ja, fortsätter Matte, vilken mall följer de egentligen? Verkar som de provocerar, anklagar och tar till handgripligheter bara för att fylla någon sorts kvot. De tar någon, vem som helst, bara för att personen i fråga är bekväm att ta. Då ser det också ut som de har en funktion att fylla. Jag kom till T-centralen med tunnelbanan klockan sju på morgonen för några dagar sedan. Jag var nykter och städad, och skulle byta tåg då jag utan anledning blev omhändertagen av väktare. Du brukar röka och dricka i Vi som är hemlösa utan psykisk sjukdom buntas ihop med psykpatienter och tvärtom. tunnelbanan, var deras svar när jag undrade varför de ingrep. Sådana som mig kan man tydligen ge sig på när som helst, och på vilka grunder som helst. Bostad i Hässelby Sist jag hade en lägenhet så fick jag den via kriminalvården, de hjälpte till med sådant tidigare. Jag hade en önskan, bara en, att slippa bo i Hässelby, eftersom alla vänner som också höll på bodde där. Jag är ju därifrån. Naturligtvis fick jag en lägenhet just där, som jag var tvungen att ta. Polare kom ibland vid fem på morgonen, och om jag inte öppnade eller inte var hemma så kunde det hända att de satt och slog i sig där i trappen. Ibland stod folk utanför och ropade. Andra gånger skreks det i porten, och eftersom jag var den jag var fick jag skit för allt som hände. Unga människor är viktiga Jag frågar Matte vad han tycker man bör prioritera när människor behöver hjälp. Vem som helst kan ju hamna i missbruk eller bli bostadslös. Det viktigaste, tycker Matte, är snabba åtgärder när någon behöver hjälp. Man måste också visa unga människor att de är viktiga. Det är svårt att se sambanden och förstå sig själv när man är ung, det är när man blir äldre som det klarnar, och man ser och förstår sambanden. Sen är det ju viktigt att inte göra allt så krångligt, och bemöda sig att se människors inneboende kvalitéer. Man får aldrig glömma, understryker Matte, att alla kan något och att alla vill något. Text & foto: Janne Wallin

16 Ensam mot Personer som riskerar vräkning på grund av hyresskuld får sällan någon förståelse, eller den hjälp de anser sig behöva. Varken från hyresvärd eller socialtjänst. Kategoriseringar och personliga uppfattningar hos värdar och socialarbetare är avgörande. Det är en central slutsats i Johan Holmdahls licentiatavhandling. Ett annat perspektiv n Johan har intervjuat handläggare från olika bostadsföretag, socialarbetare och tolv vräkningshotade personer i tre Stockholmskommuner. Han har också observerat samtal socialarbetarna emellan. n Utgångspunkten var att kommunerna organiserar arbetet kring vräkningar olika. Olika organiseringsformer antogs leda till olika ageranden. Ambitionen var att ta del av hur de tre olika parterna tänkte och agerade i vräkningsprocessen. n Oavsett vilken av de tre parternas åsikter och perspektiv som gjorde sig gällande var de alla möjliga att förstå. I artikeln kan vi ta del av hyresvärdarnas och socialarbetarnas perspektiv och ageranden. 16 oberoende 1/2010

17 hyresvärden Hyresvärdar och socialarbetare hade flera uppfattningar om personer som inte betalar hyran. Det kunde vara vem som helst äldre, barnfamiljer, ungdomar, förtydligar handläggaren hos en värd. Främst uppfattades de som personer med sociala problem och ett irrationellt agerande. Exempelvis ansåg de att personer med hyreskulder gjorde felaktiga ekonomiska prioriteringar. Några ansågs ha strutsmentalitet, de stack huvudet i sanden och blundade för hyresskuld och vräkningshot. De verkar tänka, jamen det är ingen som märker något, menar en anställd i allmännyttan. Vanligen ansågs missbruk, demens eller psykisk sjukom vara orsaken. Det understryker en del annan forskning om socialarbetares uppfattningar rörande hemlösa. Värdar och socialarbetare har också uppfattningar om vad som är önskvärt och normalt, och vad som är avvikande och problematiskt. Det kom till uttryck när man tittade närmare på hur de arbetade med personer under vräkningshot. Sorterar hyresgästerna Både värdarnas och socialens tillvägagångssätt är i flera avseenden lika. Detta oavsett hur de tre kommunerna organiserade arbetet kring vräkningarna. Arbetet utmärktes av sorterings och kategoriseringsprocedurer av de som inte betalt hyran. Värdarna kategoriserar hyresgästerna som skötsamma eller 1/2010 oberoende misskötsamma. De misskötsamma sägs upp och man ansöker om vräkning, medan de skötsamma får en tidsfrist. När värden sagt upp den misskötsamma hyresgästen får socialnämnden enligt hyreslagen ett meddelande om uppsägning. Vi måste värna om våra fastigheter säger handläggaren hos en privatvärd. En annan förklarar: Har man inte betalat säger man upp hyresgästen, det är inget mer med det. Barnhushåll prioriteras Sedan fortsätter sorterings och kategoriseringsproceduren av den uppsagda inom socialtjänsten. Socialarbetarna delar först in de uppsagda personerna i prioriterade respektive icke-prioriterade hushåll. De hushåll som prioriteras är enligt socialtjänstlagens barnperspektiv de med barn under 18 år. Men även ensamstående vuxna med psykisk ohälsa eller demenssjukdom prioriteras, enligt lokala riktlinjer. De icke-prioriterade hushållen Ungefär 700 barn berördes av vräkningar under består av ensamstående vuxna utan psykisk ohälsa eller demenssjukdom. Socialarbetarna kan omdefiniera ensamstående föräldrar som riskerar vräkning, till ensamstående vuxna genom påtryckningar på barnen att flytta till den andra föräldern eller annan anhörig. Man löser det här med barnen genom att vårdnaden flyttas över till en annan anhörig förklarar en socialarbetare. Att barnfamiljer blir omdefinierade som ensamstående har påvisats i tidigare studier. En möjlig tolkning är att det sker när man försöker upprätthålla en praxis att inte vräka barnfamiljer. Det sker ändå runt om i Sverige. Enligt statistik från kronofogdemyndigheten verkställdes omkring vräkningar år 2008, varav ungefär 700 barn berördes. Ovärdiga klienter När det gäller prioriterade och icke-prioriterade får det konkreta konsekvenser för hur de fortsättningsvis agerar. För de som sorterats som prioriterade agerar socialarbetarna aktivt genom att försöka etablera kontakt, medan de icke-prioriterade får ett informationsbrev att höra av sig om de behöver stöd. Hörs de inte av uppfattas det som att de löst sin situation på egen hand. När kontakt sedan etablerats fortsätter kategoriseringen. Då görs en individuell bedömning och de kategoriseras som värdiga eller ovärdiga klienter. Värdiga eller ovärdiga socialtjänstens hjälp. I arbetet kategoriserar både värdar och socialarbetare uti- 17 t t

18 Vem som bedöms som skötsam är inte entydigt. från fyra kriterier. Ett utgörs av personens tidigare registrerade anmärkningar och kontakter avseende hyresskuld. Det innebär att både värdarna och socialen har möjlighet att kontrollera ev. tidigare obetalda hyror. En av socialens handläggare säger att händer det gång på gång blir det svårare för klienten att försvara sig, att rättfärdiga och följden blir att då kategoriserar man och får dra åt snaran mer. En tidigare kontakt i samma ärende påverkade i hög grad socialtjänstens beslut. Ursäkterna bedöms Ett annat kriterium är personens förklaringar till hyresskulden. De bedömer förklaringarna om varför hyran inte betalats. Utifrån legitimitet, trovärdighet, sannolikhet och var orsaken självförvållad eller inte. Ett tredje kriterium är personens ekonomiska situation. Värdarna bedömer här om situationen möjliggör betalning av hyresskulden och kommande hyror. Socialen däremot bedömer utifrån legitimitet och trovärdighet. Legitimitet bedöms i förhållande till reglerna för socialbidrag. Beror den ekonomiska situationen och skulden på omständigheter utanför klientens kontroll, och är uppgifterna om den personliga ekonomin trovärdiga. Om personen förklarar speciella omständigheter kan man ju tänka sig att ge uppskov menar man hos allmännyttan, men fortsätter: Det går inte att ringa ett halvår senare och åberopa samma skäl, då är det liksom kört. Ett fjärde och sista kriterium är personens motivation där de bedömer om personen verkar 18 motiverad att komma till rätta med problemen. Allmännyttans handläggare menar att: Det handlar om hyresgästens vilja att ordna upp saker. Om någon kommer självmant och ansöker om hjälp så kan det i sig vara motivation menar en socialarbetare. Dom som kommer hit är ju motiverade att prata att göra någonting åt det att situationen ska förändras. Vem som bedöms skötsam eller misskötsam, värdig eller ovärdig är inte entydigt utan personen skall helst uppfylla alla kriterier. Personer kan anses skötsamma och värdiga utifrån ett kriterium, men misskötsamma och ovärdiga utifrån ett annat. Vilken hjälp gavs? Anses man värdig erbjuder socialen hjälp med olika insatser. Samma insatser kan också vara krav från värden, framförhandlade med socialtjänsten så hyresgästen kan behålla bostaden. I de tre kommuner som ingick i studien gjordes i huvudsak tre insatser: En var att återupprätta eller förändra ett befintligt hyreskontrakt. Av de tolv som intervjuades, fick tre sina korttidskontrakt återupprättade, fyra förändrades till korttidskontrakt och en fick sitt ändrat till ett socialt kontrakt. Korttidskontrakt gäller en månad i taget och besittningsrätten förloras. Om kontraktet missköts har hyresvärden laglig rätt att säga upp det med omedelbar verkan. En av hyresgästerna säger: Om jag betalar sent någon gång så säger hyresvärden upp mig. Jag tycker det är fel, man blir mycket stressad av ett sådant korttidskontrakt. Ett socialt kontrakt innebär att socialtjänsten övertar hyreskontraktet och man bor kvar som andrahandshyresgäst. En mycket vanlig insats var ekonomisk rådgivning. Man får en serie samtal kring sin ekonomi och ska redovisa den betalda hyran. En tredje och sista insats var ekonomiskt bistånd, men det var ovanligt. Endast två av nio fick hyresskulderna betalda av socialtjänsten. Normerna skapar sig själva Vad blir utgången för den som söker hjälp när värden hotar med vräkning för obetalda hyror? Det beror på hur hyresgästen kategoriseras av hyresvärd och socialtjänst. Kategoriseringen beror i sin tur på handläggarnas uppfattningar om de som slarvar med hyran. Deras uppfattningar vilar sedan på existerande normer, skapade av handläggare i tidigare fall. En skapligt korrekt analys är nog att det enda man säkert vet, är att man aldrig kan veta säkert. Det finns däremot vissa inslag man med stor säkerhet kan konstatera: Värden vill ha hyran. Hjälp kan ansökas om hos socialtjänsten. Handläggarna har uppfattningar om de hjälpsökande. Vidare kan man konstatera att sannolikheten att få hjälp gagnas om samma problem inte uppstått tidigare, det finns en trovärdig anledning, fast inkomst och inget missbruk. Sedan är det upp till handläggarnas uppfattningar, skapade av normer, och antagligen färgade av erfarenheter, fördomar, humör, dagsform, stress och allt annat folk dras med. Johan Holmdahl oberoende 1/2010

19 Vård för beroende olika över landet En läkemedelsberoende person i Sverige kan erbjudas kvalificerad slutenvård där man långsamt trappas ner med samtalstöd. Samma patient med samma diagnos kan också endast erbjudas samtal med sin vårdcentral. Allt beror på var du bor. I de större städerna finns ett kvalificerat vårdutbud. I mindre städer och på landsbygden finns nästan ingenting. Det visar RFHLs kartläggning av vården. Under andra hälften av januari ringde Jenny Sjödin från RFHLs Arbetsgrupp för Läkemedel & Hälsa, runt till alla landsting i landet och undersökte vilken vård de erbjöd läkemedelsberoende. Hon fann att resultaten varierade kraftigt Vår kartläggning visar att i storstadsregionerna finns en väldigt bra vård att få, medan i småstäderna och på landsbygden finns ingen vård alls. Men det där varierar också, i till exempel Dalarna så finns det bra vård att få men i Västernorrland finns ingen vård alls trots att länen ligger relativt nära varandra. I vissa landsting förnekar man att läkemedelsberoende är ett problem överhuvudtaget Vad beror det här på? Jag tror att det beror på en stor brist på kunskap om läkemedelsberoende och läkemedel inom sjukvården. Den i sin tur tror jag beror på att man inte talar om ämnet. Läkemedelsberoende är ett ickeprioriterat ämne som t.ex. inte finns omnämnt i folkhälsomålen. Så du menar att den organisation som skriver ut läkemedel 1/2010 oberoende till befolkningen inte kan tillräckligt mycket om läkemedel? Inte överallt, och inte när det gäller de beroendeskapande läkemedlen. Ta till exempel synen på vad som är beroendeskapande läkemedel. Det är en enorm skillnad. På vissa håll utgår man från vad patienterna uppger att man har problem med. På andra håll säger man att man bara kan bli beroende av narkotikaklassade läkemedel. Sen menar ju jag att det faktum att det fortfarande finns landsting där man trappar ner läkemedelsberoende patienter på en vecka och sedan anser det vara klart visar på en skrämmande låg kunskapsnivå år RFHL gjorde en liknade undersökning Finns det några skillnader? Inga större. En skillnad är väl att det finns en större acceptans bland vården att SSRI, preparat kan vara svåra att sluta med utan att för den skull vara beroendeskapande, och att människor kan behöva hjälp med det. SSRI vet man inte hur man ska hantera någonstans i landet. Ser väldigt olika ut. Man trappar ur långsamt där också om man erbjuder vården, ibland med stödjande samtal och ibland inte. Annars ser det tyvärr väldigt lika ut. Det är inte mycket som har hänt. Den vanligaste vårdformen där det finns vård är långsam nedtrappning med samtalsstöd av sjuksköterska. Jag tycker det är en svaghet. Det finns en trygghet i att regelbundet möta behandlande läkare och att denna är insatt i behandlingen så att det inte blir plötsliga förändringar nedtrappningstakten. Sedan 2004 har det vuxit fram beroendecentrum på en hel del orter. Spelar det någon roll för läkemedelsberoende? Där det finns beroendecentrum är det en stor skillnad att där har man en stor kunskap när det gäller beroendetillstånd. Var i landet finns det bra vård för läkemedelsberoende och var är det sämre? Stockholm. Göteborg och Skåne erbjuds bra vård och så är det sämre ute i landet. Men det är enorma variationer. Gävleborg till exempel är bra, riktigt bra. Riktigt dåligt är de som inte erbjuder någon vård alls. Västernorrland, Blekinge, Värmland och Västerbotten. När det gäller Västerbotten är det ju anmärkningsvärt att en så stor stad som Umeå med universitetssjukhus och allt inte erbjuder någon vård för läkemedelsberoende. Jag har verkligen letat men inte hittat något. Per Sternbeck 19 t t

20 Sid 22 23: Lasse berövades det enda som fungerade. Sid 24 25: Bernt har fått nog av kränkningarna på missbrukscentrum. Sid 24 25: Lena får inte den vård hon har rätt till. Oberoende granskar ADHD Varje mottag gör som den ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Medicinsk behandling med amfetaminer gör att symptomen som ADHD ger minskas. Men nu börjar det bli allt tydligare att själva formerna för hur medicinen ges orsakar problem för patienterna. Patienter straffar ut sig ur programmen eftersom de bryter mot reglerna. Men vilka regler är det som gäller? Antalet personer med ADHD som får behandling via läkemedel har ökat explosionsartat under de senaste åren. I takt med det har också utskrivningarna från programmen ökat. Parallellerna med metadon- och buprenorfinbehandling av opiatmissbrukare är tydliga. Läkemedlen har en klart vetenskapligt bevisad effekt men regelverken kring medicinerna gör att människor som behöver dem inte får tillgång till dem. Inget nationellt regelverk Alla kliniker tycks vara tvärsäkra på att just deras regler och arbetsmetoder är de enda rätta. När de inte kan förklara för patienterna varför de gör på det ena eller andra sättet så hänvisar de till Socialstyrelsen och deras regler för ADHD-behandling Björn Kadesjö är Socialstyrelsens sakkunniga på ADHD-frågor. När vi ringer upp honom berättar han att det saknas regelverk och riktlinjer. Han hänvisar oss till Läkemedelsverket som skall ha föreskrifter på området. Men när vi kontrollerar detta så visar det sig att dessa riktlinjer bara är en mycket torr och enkel rekommendation kring hur narkotikaklassade läkemedel bör hanteras i största allmänhet. Lokala beslut gäller Det finns alltså inget regelverk kring medicinering med Ritalin och Concerta. Det gör att alla beslut som fattas lokalt gäller. Vi har hört om människor som blivit utskrivna från program i sex månader för att de visat positiva urinprov på cannabis. När patienterna sedan ifrågasatt detta har avstängningstiden raskt dragits ned till sex veckor. I andra delar av landet behöver patienterna överhuvudtaget inte lämna urinprov. En annan viktig fråga är den om hjälpmedel som bolltäcken och handdatorer. Alla patienter erbjuds inte dessa hjälpmedel och kanske finns det en tendens att de som har missbruksbakgrund får sämre med erbjudanden än ADHD-patienter som saknar denna bakgrund. Detta är olyckligt då sömnsvårigheter är ett vanligt sätt ADHD yttrar sig på och som bolltäcken är mycket effektiva med att avhjälpa. Och om människor äter narkotikaklassade sömnmedel för att få sova gör det att de riskerar att bli av med medicinen på grund av sidomissbruk. Moralism och rädsla styr Regler saknas alltså. Men frå- 20 oberoende 1/2010

21 /dokument -vården ning vill gan är om riktlinjer skulle förbättra situationen för patienterna. Metadon och buprenorfinbehandling är genomreglerat. Trots detta väljer många beroendecentrum att göra som de vill i alla fall. Väl medvetna om att sjukvårdens rättssystem inte fungerar och Socialstyrelsens tillsyn är tandlös. Moralism och rädsla tenderar att överskugga evidens och beprövad erfarenhet och det är alltid patienten som får sitta emellan. Det enda som hjälper I praktiken råder alltså ingen större skillnad mellan en verksamhet med ett regelverk och en verksamhet som saknar det. Trots det är det ändå bättre för patientens rättssäkerhet att ha ett regelverk att ta avstamp ifrån så att man inte är alldeles utlämnad åt enskild personals godtycke. Här följer nu några fallbeskrivningar som ger exempel på hur det kan se ut. Det finns en rad frågor av principiell natur som borde prövas rättsligt. Den viktigaste av dem är om man överhuvudtaget får stänga av människor med ett funktionshinder från den enda behandlingen som hjälper? LG Janzon Per Sternbeck 1/2010 oberoende Har du egna erfarenheter eller åsikter i ämnet? Hör av dig till oss och berätta! Mejla oss: 21 t t

22 inte arg Lars-Olle är inte arg på de som jobbar på mottagningen i Bromma. Han tycker bara att de är inkompetenta. Lars-Olle, 53: De tog medicin för att jag rökt 22 oberoende 1/2010

23 /dokument en på 1/2010 oberoende Lars-Olle Nilsson är 53 år gammal. Han fick sin ADHD diagnos på Magnus Huss i Stockholm. Medicineringen gav honom möjlighet att äntligen kunna fokusera på saker och ting. Därför blev fallet när medicinen plötsligt drogs bort hårt. Det var en socialsekreterare på Bromma stadsdelsförvaltning som tyckte att Lasse visade en del typiska symptom och beställde tid för utredning. Utredningen tog 3-4 månader. Han blev remitterad till Brommas beroendemottagning där han fick börja med Concerta. Redan från början fick han med sig hela burkar och dosen fick han reglera efter eget huvud. Man erbjöd honom också s k lyckopiller men Lasse tackade nej. Han mådde dock inte så bra på Concerta så han fick byta till Ritalin i stället och i samma veva fick han en ny läkare. Ritalinet fungerade mycket bra och han kunde läsa och koncentrera sig på ett helt annat sätt än tidigare. Nu reglerades också dosen på ett betydligt noggrannare sätt än tidigare. Dosen var för låg. Jag mådde bra i fem, sex timmar men sedan kom kaoset tillbaka så det gällde att klara av ärenden och åtaganden under dessa timmar, säger Lasse. Jag trodde inte att det skulle bli så svårt att få dosen uppjusterad lite längre fram så jag oroade mig inte så mycket för det. Visade positivt på cannabis Men sedan började problemen. Jag lämnade ett urinprov som var positivt på cannabis. När jag fick höra att jag inte skulle få någon medicin förrän jag kunde lämna rena prover blev jag till att börja med mer förvånad än förbannad. Detta upprepade sig vid ett par tillfällen samtidigt som Lasse kände en påtaglig attitydförändring hos läkaren. Han började tydligt använda ADHD-medicinen mot mitt missbruk. Någon rimlig förklaring till vad cannabis hade med min medicin att göra fick jag inte, berättar Lasse. Jag hade vid ett tillfälle berättat att jag hade varit psykotisk en period då jag var 19 år gammal. Detta blev plötsligt anledningen till att han drog in min medicin trots att det var överspelat sedan årtionden tillbaka. Han ville till och med ge mig medicin för detta. Att först känna lyckan över att äntligen kunna fokusera på saker och ting, och sedan bli av med allt igen, skapade massor av stress hos mig. Försöker utan medicin Lasse har hela sitt liv fått höra av olika läkare att han är extremt stresskänslig. Det är också en av de tyngsta anledningarna till att han fick pension. Det gjorde det inte lättare att hålla min alkoholism i schack heller, säger Lasse och suckar. För tillfället så kämpar jag på utan medicin. Om jag skulle ändra mig och göra ett nytt försök så bör det vara via en annan mottagning. Jag är inte arg på dem som jobbar där. Jag tycker helt enkelt bara att de är inkompetenta. LG Janzon Jag skulle inte få medicin om jag inte lämnade rena prover. 23

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik TÖI RLLSPEL C 002 Sidan 1 av 8 Vardagsjuridik rdlista personundersökning förordna 7-undersökning rättspsykiatrisk klinik försöksutskriven övergångshem gulsot knark olaga hot förundersökningsprotokoll underhållsbidrag

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

1206:01. oenden i Stockholm

1206:01. oenden i Stockholm oenden i Stockholm ra alternativa boendeformer att välja bland. Bostadsförmedling i seniorlägenheter och trygghetsbostäder. Dessutom finns ende för dig med större behov av service och omvårdnad. r som

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Tentamen Juridik 7 hp

Tentamen Juridik 7 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan - Tentamen Juridik 7 hp Onsdagen den 24 mars 2010, klockan 9-12 Ugglevikssalen, Frescati Namn Personnummer. Klass Instruktioner

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------

------------------------------------------------------------------------------------------ Till: För kännedom sändlista: ------------------------------------------------------------------------------------------ Överklagan gäller den ofrivilliga avstängningen av Anton Ericsson ur Kalmars substitutionsbehandling.

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Skilsmässor nu och då!

Skilsmässor nu och då! Sida 1 (6) Skilsmässor nu och då! Att skilja sig är att gå på okänd mark. I alla fall om man inte gjort det förr. För omgivningen ser det ut som det hänt över en natt för de inblandade har processen ofta

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Rekommendationer från nio kommuner, Barnombudsmannen och Kronofogden i en dialog den 13 oktober 2011. Dnr 9.6:0612/11 1 Innehåll

Läs mer