Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare"

Transkript

1 Nr 57 Resultat efter ett års behandling med Dialektisk beteendeterapi (DBT) Anna Demetriades Linda Holländare 2012

2 ISSN: Rapporten finns att hämta på eller kan beställas från Psykiatriskt forskningscentrum, Box 1613, Örebro, telefon , e-post

3 Författarnas förord och tack Redan vid DBT-enhetens start 2003 fanns en ambition att systematiskt följa upp patienternas mående för att senare kunna sammanställa det. Vi blev därför glada när antalet tjänster på enheten utökades och möjlighet uppkom att avsätta tid för att genomföra en utvärdering. Vi har idag fördjupade kunskaper och en tydligare bild av våra patienters första år i behandlingen men också erfarenhet av hur det är att utforma en fungerande klinisk utvärderingsmodell. Vår förhoppning är att vi ska kunna fortsätta detta utvärderingsarbete och göra ytterligare rapporter där vi redogör våra utfallsmått före behandling, efter avslutad behandling och ett år efter avslutad behandling. Under arbetets gång har vi haft förmånen att luta oss mot vårt DBT-team vars styrka är att medlemmarnas personliga egenskaper och kunskaper tas till vara och på olika sätt kompletterar varandra. Det stöd och den kamratskap som teamet ger ligger till grund för vårt arbete och den här studien. Vi vill rikta ett stort och hjärtligt tack till våra kollegor Ann-Kristin Bylund, Niklas Ekstam, Ingela Nyborg, Martina Palolampi och Johan Steczkó. Det hade varit mycket svårt att genomföra det här arbetet utan all er hjälp och stöd! Inte minst för ert gigantiska tålamod och ödmjukhet när arbetet med rapporten ständigt växte och tog allt längre och längre tid. Vi vill också tacka alla modiga och hårt kämpande patienter som så generöst bjudit på personlig information om sitt mående och tappert svarat på alla frågor och formulär. Anna Demetriades Socionom, socialpedagog Linda Holländare Leg. psykolog

4 Förord Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) är en gemensam forskningsenhet för hela den psykiatriska verksamheten i Örebro län. PFC:s uppdrag är att bedriva och stödja klinisk patientnära forskning och utvärdering i syfte att bidra till en förbättrad vård av patienter med psykiska problem. De projekt som PFC bedriver och stöder har kliniska och patientnära frågeställningar. Flera projekt bedrivs som avhandlingsarbeten, medan andra är mer avgränsade utvärderingsprojekt. I föreliggande publikation i PFC:s rapportserie Mementum presenteras de första resultaten från ett långsiktigt utvärderingsarbete vid Psykiatrins enhet för DBT (Dialektisk beteendeterapi). Enheten behandlar personer med bland annat självskadebeteenden och självmordsförsök och vars livssituation oftast innebär stort lidande för både dem själva och deras anhöriga. Initiativet till utvärderingen kommer fån enheten själv och arbetet stöttas från PFC. Rapporten är ett bra exempel på ett viktigt lokalt arbete för att bidra till kunskapsutvecklingen på området. Det finns en omfattande internationell forskning kring DBT som därmed är en redan empiriskt utvärderad behandlingsmetod. För att få kunskap om metodens tillämpbarhet i klinisk vardaglig praktik behöver den dock prövas i flera olika kliniska miljöer. Det finns några svenska studier sen tidigare men den här rapporten ger ytterligare ett viktigt bidrag, och resultaten ligger i linje med tidigare undersökningar. Ett viktigt skäl till att göra systematiska utvärderingar är förstås också att enheten själv, som underlag för sitt eget kvalitetsutvecklingsarbete, får kunskap om hur patienternas hälsa utvecklas under och efter behandlingsinsatserna och kan jämföra sig med andra liknande enheters resultat. När man startar en sådan process är det ofta en mängd frågor man vill besvara, vilket ofta leder till en omfattande datainsamling. Under arbetets gång har emellertid DBT-enheten skärpt sina frågeställningar och begränsat antalet utfallsvariabler, vilket lett till att enheten nu har en utvärderingsmodell som fungerar i den kliniska vardagen. Därmed finns också förutsättningar att följa verksamhetens resultat på längre sikt, baserat på en successivt utökad databas. Lars Kjellin Forskningschef Psykiatriskt forskningscentrum

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...6 Inledning...7 Syfte och frågeställningar...7 Målgrupp...8 Prevalens...8 Dialektisk beteendeterapi...9 Biosocial teori...10 Validering och invalidering...10 Känslomässigt undvikande...11 Den dialektiska beteendeterapins teoretiska hörnstenar...12 Behandlingskomponenter...12 Behandlingens olika faser...14 Tidigare forskning...15 DBT-studier...15 DBT-enheten i Örebro...16 Nuläge...17 Metod...17 Deltagare...17 Behandlare...18 Behandling...19 Mätinstrument...19 Design...20 Statistisk bearbetning...21 Resultat...21 Livshotande beteenden...21 Självskadebeteenden...21 Självmordsbeteenden...22 Vårdkonsumtion...23 Jourmottagningsbesök Slutenvårdsdagar...24 Alkohol- och drogkonsumtion...24 Symtom...25 Jämförelse behandlingsgrupp och avhoppsgrupp...27 Demografiska data...27 Jämförelser av utfallsmått...27 Diskussion...29 Minskade problembeteenden och symtom...29 Jämförelse behandlingsgrupp och avhoppsgrupp...32 Metod för utvärdering...33 Studiens styrkor och svagheter...33 Fortsatta områden att utveckla och utvärdera...34 Slutsatser Referenser...36 Tidigare utgivna rapporter i Mementumserien...41

6 Sammanfattning Enheten för Dialektisk beteendeterapi (DBT-enheten) är en del av den Allmänpsykiatriska kliniken i Örebro. Enheten tar emot patienter från 16 år och uppåt med diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Problematiken karakteriseras av stora svårigheter att reglera känslor där självskadebeteenden och självmordsförsök är vanligt förekommande. Dessa personers livssituation kännetecknas ofta av ett extremt stort lidande både hos dem själva och för deras anhöriga började DBT-enheten att kontinuerligt utvärdera sina behandlingsinsatser och denna studie är ett resultat av detta utvärderingsarbete. Här presenteras resultaten från patienternas första år i behandling. Studiens första syfte är att mäta ett antal specifika förändringar hos personer i behandling efter sex respektive tolv månader. Dessa förändringar är självskadebeteenden och självmordsbeteende, antalet tillfällen då patienterna sökt psykiatrisk jourmottagning och antalet inneliggande dagar på psykiatrisk vårdavdelning, konsumtionen av alkohol och droger samt olika psykiatriska symtom. Studiens andra syfte är att studera om det finns skillnader mellan de personer som fullföljer behandlingen och de som hoppar av. Mellan samlades data in på 48 personer, både män och kvinnor, i åldrarna år. Tio personer avbröt sin behandling under det första behandlingshalvåret och ingår därför i studiens avhoppsgrupp. Avhoppsgruppens data (förmätning) har jämförts med behandlingsgruppens data (förmätning). Data har samlats in gällande patienternas självmords- och självskadebeteende, vårdkonsumtion, psykiatriska symtom samt drog- och alkoholanvändning och är utfallsmåtten. Mätningar har utförts före behandlingsstart samt efter sex- respektive tolv månaders behandling. I DBT-behandling ingår behandlingskomponenterna individualterapi, telefonkonsultation och färdighetsträning. Studiens resultat visar på en tydlig minskning av självskadebeteenden och självmordsbeteenden för behandlingsgruppen. Efter ett års behandling har inläggningar och besök på psykiatrisk jourmottagning upphört. Alkohol- och drogkonsumtion, psykiatriska symtom och symtom på emotionellt instabil personlighetsstörning har minskat. Vad gäller demografiska data finns inga skillnader mellan avhoppsgrupp och behandlingsgrupp däremot rapporterar avhoppsgruppen mindre symtom och konsumerar mer vård än behandlingsgruppen. Arbetet med denna studie har lett till att DBT-enheten idag har en väl fungerande utvärderingsmodell. Även om vi inte med säkerhet kan säga att behandlingen bidrar till förändringarna indikerar resultaten ett positivt utfall efter ett års behandling. Arbetet med denna studie har lett till att DBT-enheten idag har en väl fungerande utvärderingsmodell och fortsatt uppföljning kommer att ske efter längre tids behandling. Studien och den fortsatta uppföljningen bidrar till att öka antalet systematiska kartläggningar av DBT i svensk klinisk miljö. 6 Mementum

7 Inledning Enheten för Dialektisk beteendeterapi (DBT-enheten) vid Allmänpsykiatriska kliniken i Örebro är en länsövergripande specialistverksamhet dit patienter remitteras från länets olika psykiatriska kliniker. DBT-enheten startade år 2003 i liten skala och har under åren successivt blivit större fattades ett politiskt beslut om att vidga åldersspannet nedåt vilket resulterade i att enheten idag tar emot patienter från 16 år. Idag arbetar sju terapeuter i teamet på heltid med DBT och enheten har omkring 70 aktuella patienter och 30 anhöriga. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som utformats för personer med emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline personlighetsstörning). Metoden är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi som kombinerats med zenbuddistisk filosofi och dialektisk filosofi. Behandlingen är omfattande och består av individualterapi, färdighetsträning och telefonkonsultation. Dessa komponenter pågår parallellt under behandlingstiden (Linehan, 1993a). DBT är redan en empiriskt utvärderad behandlingsmetod. Denna studie är en så kallad effectiveness-studie (Hayes, Barlow, & Nelson-Gray, 1999), en klinisk replikation, som syftar till att öka antalet systematiska kartläggningar av DBT i svensk psykiatrisk öppenvårdsmiljö. Sedan 2007 har kliniken arbetat med att utveckla en metod för att systematiskt utvärdera resultaten av enhetens behandlingsinsatser. Detta arbete har skett i projektform och i samarbete med Psykiatriskt forskningscentrum (PFC), Örebro. I denna rapport presenterar DBTenheten de resultat av data som samlats in för vuxna patienter mellan år under deras första år i behandling. Samtliga patienter som tackade ja till behandlingen mellan perioden är inkluderade i studien. Av dessa 48 patienter valde tio att hoppa av och ingår därför i studiens avhoppsgrupp. Data har samlats in gällande patienters självmords- och självskadebeteende, vårdkonsumtion, psykiska hälsa samt drog- och alkoholanvändning. För att undersöka om det föreligger några skillnader mellan avhoppsgruppen och behandlingsgruppen vad gäller de olika utfallsmåtten och demografisk data har vi jämfört de båda gruppernas förmätningsresultat. Syfte och frågeställningar Studiens första syfte har varit att mäta om förändringar skett vad gäller självskade- och självmordsbeteende, antalet tillfällen då patienterna sökt psykiatrisk jourmottagning och antalet inneliggande dagar på psykiatrisk vårdavdelning, konsumtionen av alkohol och droger samt olika psykiatriska symtom efter sex respektive tolv månaders behandling. Studiens andra syfte har varit att studera eventuella skillnader mellan de personer som fullföljer behandlingen och de som hoppar av med avseende på demografiska data samt de ovan nämnda utfallsmåttens värden vid behandlingsstart. Våra frågeställningar och utfallsmått rörande det första syftet är: 1) Har självskade- och självmordsbeteende förändrats? 2) Har antalet tillfällen då patienterna sökt psykiatrisk jourmottagning och antalet inneliggande dagar på psykiatrisk vårdavdelning förändrats? 3) Har konsumtionen av alkohol och droger förändrats? 4) Har andra psykiatriska symtom förändrats? Samtliga frågeställningar avser förändring under patienternas första år i behandlingen. Mementum 7

8 Vår frågeställning rörande det andra syftet är: Vilka är de eventuella skillnaderna vad gäller demografiska data samt nämnda utfallsmått mellan de personer som fullföljer behandlingen och de som hoppar av? Målgrupp Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som utformats för självmordsnära personer med emotionell instabil personlighetsstörning/borderline personlighetsstörning (Linehan, 1993a). Borderline personlighetsstörning (BPS) kännetecknas av instabilitet och impulsivitet med avseende på känslor, självbild och mellanmänskliga relationer. För att få diagnosen måste personen uppfylla minst fem av nio diagnoskriterier i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) (American Psychiatric Association, 1995). Olika diagnossystem har olika typer av benämningar för att beskriva samma typ av problematik. Motsvarigheten till BPS i diagnossystemet ICD-10 (World Health Organization, 1993) är Emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS). Inom DBT föredras emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS) framför borderline personlighetsstörning (BPS) eftersom den beteckningen tar fasta på personens centrala problem: de instabila känslorna. I behandlingen används diagnoskriterierna för att ge information och vägledning i det terapeutiska arbetet och för att underlätta insamlingen av relevant kunskap (Kåver & Nilsonne, 2002). En mer lättillgänglig beskrivning av problemet är (Linehan, 1993a): 1. Svårigheter att hantera känslor (kraftiga känslomässiga svängningar och problem att hantera ilska). 2. Svårigheter att hantera relationer (relationer som ofta präglas av konflikter och kaos; extrem närhet eller distans; en stark rädsla för att bli övergiven). 3. Svårigheter att styra sina beteenden (självskadebeteenden och självmordsbeteenden, destruktiva beteenden som är väldigt impuls- och känslostyrda). 4. Svårigheter att hantera kognitioner (oflexibelt förhållningssätt att se på sig själv och andra; fastnar i rätt och fel - och allt eller inget tänkande; minnesproblem; koncentrationssvårigheter; dissociation; förföljelseidéer). 5. Svårigheter med självbild/självuppfattning (svag självkänsla och självkännedom; tomhetskänslor). Prevalens IPS innebär ett stort lidande för de drabbade och påverkar även i hög grad individens anhöriga (Lieb, Zanarini, Linehan, & Bohus, 2004; Hoffman et al., 2005; Fruzzetti, Hoffman, & Santisteban, 2007). Prevalensen för IPS i befolkningen varierar i olika studier mellan 0,7-6 procent (Ekselius, Tillfors, Furmark, & Fredrikson, 2001; Torgersen, Kringlen, & Cramer, 2001; Bodlund, Ekselius, & Lindström, 1993). Självmords- och självskadebeteenden är mycket vanligt förekommande i patientgruppen, självmordsfrekvensen är så hög som upp till cirka 10 procent (Pompili, Girardi, Ruberto, & Tatarelli, 2005; Bohus et al., 2004). Vanligt är att personer med IPS har en nedsatt psykosocial förmåga (Skodol et al., 2002) och att de ofta har en hög samsjuklighet med flera andra psykiatriska diagnoser, framförallt affektiva diagnoser och ångestdiagnoser (Zanarini et al., 1998). IPS har även hög samsjuklighet med andra personlighetsstörningar, ätstörningar och missbruk (Grant et al., 2008). Enligt Lieb et al. (2004) 8 Mementum

9 utgör patientgruppen ungefär 10 % av samtliga patienter i psykiatrisk öppenvård och 20 % i psykiatrisk slutenvård. Generellt sett betraktas personer med IPS som svårbehandlade och de konsumerar mycket vård, framförallt inom psykiatrisk akut- och slutenvård (Perseius, Öjehagen, Ekdahl, Åsberg, & Samuelsson, 2003). Bristande kunskap om orsakerna till IPS och självskadebeteenden har bidragit till svårigheter att hjälpa dessa personer och deras anhöriga. Det har tidigare saknats evidensbaserade behandlingsmetoder för denna problematik vilket har gjort det svårt att erbjuda effektiv behandling. Avsaknaden av effektiva behandlingsmetoder och bristande förståelse hos vårdpersonalen gör att det ofta uppstår problem i kontakten mellan vårdtagare, anhöriga och vårdpersonal. Detta leder ofta till att personer med IPS påbörjar och avslutar behandlingar med olika terapeuter i öppenvården. När de är i kris konsumerar de mycket psykiatrisk/somatisk akutvård, samt psykiatrisk slutenvård där det också är vanligt att det uppstår missförstånd och konflikter mellan vårdtagare och vårdpersonal. På gruppnivå har sedvanlig öppenvård och slutenvård inte varit hjälpsamt för personer med IPS (Kelly et al., 1992). Personer med IPS har ett stort vårdbehov och kräver därför speciella vårdinsatser (Kåver, 2005). Dialektisk beteendeterapi DBT utvecklades under 1980-talet av professor Marsha M. Linehan med kollegor vid University of Washington, Seattle, USA. Terapiformen är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi (KBT) som gjordes då man märkte att det var svårt att behandla personer med IPS med sedvanlig KBT. Inslaget acceptans tillfördes i metoden när man upptäckte att patienterna hade svårt att klara de vanliga förändringsstrategierna inom KBT. När terapeuterna försökte hjälpa patienterna att förändra sina beteenden reagerade de med att utebli, sluta samarbeta, bli provocerade och arga. Om förändringsarbetet istället balanserades med ett ständigt och uttalat accepterande av patientens reaktionssätt, hennes upplevelse och hennes situation så tolererades förändringsinterventionerna bättre (Koerner & Linehan, 2000). Det här är orsaken till att man i behandlingsarbetet har lika mycket fokus på förändringsfärdigheter som på acceptansfärdigheter. Denna patientgrupp har ofta en lika stor brist på färdigheter att kunna acceptera det som är oföränderligt som de har brist på färdigheter att aktivt kunna förändra det som går att förändra. Det finns framförallt fyra stora skillnader mellan DBT och mer traditionell KBT (Linehan, 1993a): 1. Fokus på acceptans och användandet av validering av det som är i stunden. 2. Behandling av terapistörande beteenden. 3. Vikten av att medvetandegöra den terapeutiska alliansen. 4. Fokus på dialektiska processer. DBT kan beskrivas som ett verktyg för patienter i kaos och desperation. Behandlingen utgår ifrån att personens destruktiva och många gånger desperata beteenden beror på bristande färdigheter eller att personen har färdigheter som hon inte förmår att använda när hon har ett alltför högt känslopåslag. Kortfattat kan man säga att DBT handlar om att lära sig nya färdigheter för att kunna: 1) lösa problem, 2) kommunicera med andra, 3) förstå/hantera/uppleva/bearbeta/stå ut med/minska starka (negativa) känslor. På grund av den kaotiska situation som brukar omge dessa personer blir vårdgivare ofta starkt påverkade Mementum 9

10 och kan känna stor hjälplöshet. DBT är en teambehandling där varje teammedlem/behandlare ansvarar för teamets samtliga patienter. Det stöd som behandlarna får i teamet är avgörande för att uppnå ett effektivt behandlingsresultat. Metoden är unik på det sättet att den värnar om terapeutens motivation och mående i behandlingskontakten lika mycket som om patientens (Linehan, 1993a). DBT har med åren anpassats och prövats på andra patientgrupper till exempel för individer med ADHD problematik (Hirvikoski et al., 2011), missbruk och ätstörningsproblematik (Telch, Agras, & Linehan, 2001; Dimeff & Koerner, 2007). Biosocial teori DBT använder en biosocial teori som förklaringsgrund till uppkomsten av IPS. Den biosociala teorin utgår ifrån att IPS utvecklas i ett samspel mellan biologiska/temperamentsfaktorer och sociala faktorer. Om en person är född med en biologiskt betingad känslomässig sårbarhet löper han/hon ökad risk för att drabbas av IPS. Denna känslomässiga sårbarhet innebär att personen har 1) en låg tröskel för att känna känslor 2) att känslorna ofta är väldigt intensiva och 3) att det tar lång tid innan känslan klingar av. Vardagligt brukar man ofta benämna det som att man är en känslomänniska eller en person med stor känslokostym. Sett ur ett biosocialt perspektiv uppstår IPS när en känslomässigt sårbar individ befinner sig i en miljö där hon inte får möjlighet att lära sig färdigheter att hantera sin känslomässiga känslighet. Det är när en sådan känslomässigt känslig person möts av en omgivning som inte förstår sig på eller saknar förmågan att bemöta känsloyttringar (invalidering) som en destruktiv inlärningsprocess riskerar att starta. Personen blir då utlämnad åt starka och svårhanterliga känslor som hon inte har lärt sig att förstå eller hantera. Denna färdighetsbrist genererar ett stort mått av självförakt och självanklagelser, vilket ger ytterligare näring åt ännu mer starka känslopåslag och på så vis vidmakthålls problematiken. Denna brist på färdigheter att kunna känsloreglera sig kan leda till problembeteenden som exempelvis självmords- och självskadebeteenden, aggressivitet, missbruk, ätstörningar, extrem passivitet med mera. På grund av detta samspel mellan biologi och miljö kan även en mindre känslomässigt känslig individ som växer upp i en extremt invaliderande miljö också utveckla IPS trots att hon inte är så biologiskt känslig. Likaså kan personer med en mycket stor biologisk känslighet utveckla IPS trots ganska lite invalidering från den omgivande miljön. Den biosociala teorin presenteras för patienten redan i terapins inledningsskede och återkommer under hela terapiförloppet för att öka förståelsen för sig själv, sina reaktioner, känslor och sina inlärda beteendemönster (Linehan, 1993a). Validering och invalidering I DBT används begreppet validering (motsats till invalidering) för att förmedla giltighet, förståelse och acceptans för personens upplevelser, behov och känslor. Validering är en färdighet som ligger till grund för att förstå sig själv och andra och för att lära sig att hantera och minska sina känsloupplevelser. Invalidering är när egna inre upplevelser trivialiseras eller straffas genom ogiltigförklaring, kritik, ignorering, förakt, fördömande, oförståelse. Invalidering är att bemöta personens reaktioner som felaktiga, obegripliga, onormala eller jobbiga. Forskning visar att invalidering ökar stressreaktioner och känslopåslag. Ökade stress- och känslopåslag minskar i sin tur vår kognitiva förmåga och förmåga att handla rationellt och målinriktat (Fruzzetti, 2006). Invalidering blir för personer med ett redan biologiskt känsligt 10 Mementum

11 känslosystemsystem förödande eftersom invalideringen fungerar som bränsle åt ännu mera känslomässiga påslag. Dessa starka, outhärdliga och oförståeliga känslopåslag blir en stor börda för många med IPS och det är därför som många av dessa personer gör stora ansträngningar och ibland helt desperata handlingar i sina försök att undvika känsloupplevelser. Den känslomässigt känsliga personens behov av att lära sig att ta hand om sig, trösta sig och att reglera sina känslor uppmärksammas inte i den invaliderande miljön. Personen blir kanske istället tillsagd att lugna ner sig, sluta skrika eller att inte vara rädd men utan vidare hjälp eller vägledning i hur detta ska gå till. Omgivningen ställer då ouppnåeliga krav på känslomässig kontroll och bestraffar sedan personen när den misslyckas. Vanligt är också att en invaliderande miljö på liknande sätt förminskar problem och svårigheter. Personen lär sig inte att ställa realistiska krav på sig själv och inte heller att stå ut i besvärliga situationer eftersom dessa kräver att man i någon mån kan hantera och reglera de känslor som uppstår. Det kan också förekomma att miljön försöker hjälpa till genom att ta bort/lösa de situationer som utlöser starka känslopåslag. Personen blir då beroende av att miljön tillrättalägger och löser problemen åt henne/honom. Personen får då bristande förmåga både till självständigt handlande och till egen problemlösningsförmåga. En vanlig konsekvens av en invaliderande miljö är att personen upplever en slags inlärd hjälplöshet vad gäller förmågan att göra sig hörd. För att få någon form av reaktion från omgivningen kan personen uppleva att den måste gå till mycket extrema handlingar för att någon överhuvudtaget ska lyssna eller bry sig. Många personer med IPS upplever att självskada är deras enda sätt att ge uttryck för sitt oerhörda lidande. En annan konsekvens av en invaliderande miljö är att personen ifråga inte lär sig att lita på sina egna känslor och tolkningar av vad som sker. Personen förlorar därmed tilltron till sig själv och sin inre kompass, dvs. förmågan att kunna styras och vägledas av sina inre upplevelser. Detta leder till att personen blir helt beroende av andras bedömningar, åsikter och upplevelser (Kåver & Nilsonne, 2002). Känslomässigt undvikande I DBT-behandling har känslor ett primärt fokus. Känslor bidrar till att göra livet värt att leva för alla människor och ska utgöra en kompass som hjälper oss att fatta beslut och genomdriva våra livsplaner. På grund av att personer med IPS ofta har starka känslomässiga upplevelser och saknar färdigheter i att förstå, hantera och minska dessa känsloreaktioner försöker de ofta till varje pris att undvika och stänga av sina känsloupplevelser. Detta leder till en slags känslofobi en generell oförmåga att förstå, uppleva och vägledas av vad man känner. Den kompass som känslor ofta utgör för oss människor hamnar då ur funktion för personer med IPS. De tenderar istället att vilset pendla mellan att inte känna någonting alls till att totalt överväldigas av sina känslopåslag (pendlar mellan att vara känslomässigt övereller underreglerade). Detta gör att deras beteenden och känsloupplevelser ofta uppfattas av andra som snabbt förändliga och svåra att förstå. Självskadebeteenden och självmordsbeteenden syftar ofta till att minska eller att undvika starka och överväldigande känsloupplevelser. När någon skadar sig fysiskt upplever de flesta att den psykiska smärtan (ångest och känslor) hamnar i bakgrunden eller försvinner helt. Detta blir då en förödande förstärkningsfälla för personen. Självskadan blir ett kortsiktigt sätt att fly från psykisk smärta och starka känslopåslag utan att personen egentligen får det den behöver (t.ex. tröst, närhet, förståelse, vänskap, kärlek, medkänsla, tillhörighet med mera) eller tar tag i situationen och gör något Mementum 11

12 åt det som går att förändra. I behandlingen ägnas stort utrymme åt hur starka, smärtsamma och näst intill outhärdliga känslor kan förstås, tolereras och minskas och hur negativa känslor är en naturlig del av allas våra liv. Kunskap inom detta område är till stor nytta för dessa personer och deras anhöriga (Kåver & Nilsonne, 2002). Den dialektiska beteendeterapins teoretiska hörnstenar DBT är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi som kombinerats med zenbuddistisk filosofi och dialektisk filosofi. Metoden består av beteendeterapeutiska tekniker i kombination med zenbuddistiska strategier för att acceptera nuet utan att värdera det observerade. Beteendeterapi har sin teoretiska grund i inlärningsteori vilken betonar människans förmåga att lära in och lära om. I denna teoris terapeutiska uttryck arbetar man intensivt med förändring för att personen ska nå sina mål. Detta sker genom att förändra personens beteende och/eller genom att förändra den omgivande miljön. Genom att förändra hur man tänker och handlar påverkas också våra samspelsmönster, känslor, värderingar och vår självbild. Enligt ett dialektiskt synsätt är verkligheten mångfacetterad och komplex. Den är ständigt rörlig och föränderlig. Att se tillvaron på detta sätt innebär att se helheter som inbegriper motsägelsefulla och mångfacetterade aspekter. Till exempel kan man både tycka om någon och samtidigt vara besviken på samma person, ett annat exempel är att vi är både självständiga och beroende av andra osv. Personer med IPS har i regel svårt att se tillvaron på detta sätt. Dialektik innebär att ta hänsyn till så många aspekter som möjligt av verkligheten för att kunna acceptera sig själv, andra och det som händer här och nu. Dialektik hjälper personen i sökandet mot en mer accepterande, nyanserad och realistisk syn på sig själv, sin omvärld, sina mål och sin framtid. I zenbuddistisk meditation strävar man efter att göra sig medveten och uppmärksam i nuet utan att värdera det observerade. Till exempel att notera att man är besviken, ha känslan och låta den vara tills dess att den klingar av utan att handla impulsivt. I DBT arbetar man med medveten närvaro, vår upplevelse av att vara här och nu. Medveten närvaro innebär förmågan att fördela sin uppmärksamhet likvärdigt på flera olika aspekter av sin inre och yttre upplevelse. Det innebär också att vår inre upplevelse är en respons på den yttre verkligheten. Att vara medvetet närvarande är att uppleva sina pågående tankar, känslor, impulser, kroppsliga sensationer och det som händer i omgivningen just i denna stund utan att fastna i någon detalj och utan att döma/vara kritisk. Behandlingskomponenter DBT är en omfattande behandling med flera olika komponenter. För att säkerställa DBT som behandlingsform är det viktigt att de olika komponenterna (behandlingens fem ben) finns med: Individualterapi Patienten går i individualterapi en gång i veckan. Genom noggranna situationsanalyser lär sig personen i individualterapin att identifiera omständigheter som leder till att hennes känslor blir över- eller underreglerade och hon blir medveten om vad hon och andra gör i dessa 12 Mementum

13 situationer. Patient och terapeut undersöker genom situationsanalyserna vilka inlärningsteoretiska principer som förstärker och upprätthåller problematiken. Man arbetar sedan med att öva och praktisera alternativa färdigheter som hon kan använda i dessa situationer. I individualterapin får personen hjälp med hur hon ska hantera akuta svårigheter med hjälp av krisfärdigheter, en detaljerad krisplan och problemlösning. Man arbetar aktivt med att lära sig att lösa sina problem i den mån som det går och att acceptera det man inte kan förändra. Personen får lära sig till lika stor del acceptansfärdigheter som förändringsfärdigheter för att hantera sin livssituation. Den individuella terapin pågår parallellt med färdighetsträningen, där tanken är att man i färdighetsträningen ska lära sig färdigheterna medan man i individualterapin får hjälp att praktisera och generalisera färdigheterna i just de situationer som är problematiska för personen. Individualterapin är individualiserad, flexibel och styrd utifrån inlärningsteoretiska principer och behandlingens olika faser. Färdighetsträning Patienterna går färdighetsträning i grupp (cirka 7-8 personer och två färdighetstränare) en gång i veckan. Eftersom personens svårigheter uppfattas som en konsekvens av bristande färdigheter bygger behandlingen på att hon ska lära sig de färdigheter hon saknar. I färdighetsträningsgruppen tränas: 1) medveten närvaro; 2) dialektiskt förhållningssätt och validering; 3) relationsfärdigheter; 4) att reglera känslor; 5) att stå ut när det är svårt. För ungdomar (16-21 år) sker färdighetsträningen tillsammans med vårdnadshavare/förälder. Färdighetsträningen är kursliknande och manualbaserad då innehållet för varje färdighetsträning är förutbestämt (Linehan, 1993b). Telefonkonsultation Stor vikt läggs vid att personen ska kunna generalisera nya färdigheter i svåra situationer i verkliga livet. Detta sker vanligtvis genom telefonkonsultation. Telefonkontakten sker med individualterapeuten och under strikta former och syftet är att personen ska få hjälp att i sin hemmiljö lära in nya färdigheter istället för att handla impulsivt och destruktivt. Samtalen är begränsade till tre typer av situationer: 1) När personen behöver hjälp att tillämpa alternativa färdigheter istället för att handla destruktivt. 2) Om personen har gjort något modigt eller svårt. 3) När personen är rädd för att relationen till terapeuten inte bär. Konsultationsteamet Terapeutens konsultationsteam är en integrerad del av behandlingen och betraktas som så viktig att en terapi inte är DBT om inte terapeuten deltar i denna teamhandledning. Terapeuten åtar sig att delta regelbundet i teammöten när kontrakt skrivs och det förklaras för personen att detta syftar till att hon ska få bästa möjliga behandling. Teamet arbetar både med att handleda varandra i frågor som rör patienterna och behandlingen men har också en oerhört vikigt roll i att ge behandlaren stöd och motivation att arbeta med DBT och för att öka behandlarens terapeutiska färdigheter för att bli mer och mer metodtrogen. Arbete med patientens miljö Det är viktigt att hjälpa patientens närmaste miljö och nätverk att på ett mer effektivt sätt använda färdigheter för att kunna hantera svåra situationer. Det kan innebära att ha med en närstående i individualterapin för att i rummet praktisera och öva sig på att kommunicera på ett effektivt sätt genom att använda acceptans-, validerings- och relationsfärdigheterna. DBT arbetar också aktivt med att öka anhörigas färdigheter genom att erbjuda anhörigutbildning Mementum 13

14 (Familjeband) och färdighetsträning för ungdomsföräldrar (Familjefärdighetsträning). Ett annat sätt att arbeta med patientens miljö är att genom patienten samverka med andra vårdgrannar eller samhälliga instanser. En vikig aspekt av detta arbete är dock att det är patienten själv som är ansvarstagande och drivande. Som behandlare konsulterar man patienten att själv ta initiativ, föra sin talan, förhandla och ansvara för innehållet. Detta för att patienten ska öka sin agens, sitt självförtroende och sina färdigheter att själv kommunicera och lösa sina problem på. Tanken är att patienten själv (med coachning i färdigheter) ska skapa sig ett liv värt att leva. Behandlingens olika faser DBT är både en principstyrd och en manualiserad behandling. Färdighetsträningen är manualiserad. Individualterapin är principstyrd utifrån behandlingens olika faser och inlärningsteoretiska principer (Linehan, 1993a). De olika faserna innebär att ordningen på problemen som man arbetar med alltid följer en speciell gång: Orienteringsfas Behandlingen inleds med en motiverande- och orienterande fas under cirka sessioner. Syftet med denna fas är att personen aktivt ska kunna fatta ett beslut om att satsa på behandlingen. Detta eftersom behandlingen kommer att ta mycket plats i personens liv och innebära ett stort engagemang. Under denna fas kartläggs personens problem och motivation till förändring. Behandlingsmål och livsmål formuleras samtidigt som friskfaktorer och hinder utreds. DBT är ett livskvalitetssökande program, vilket innebär att personen själv skapar sig ett liv värt att leva genom att sätta upp långsiktiga mål som han/hon stegvis går emot. Personen får mer information om den biosociala teorin och hur man rent praktiskt kommer att arbeta med just hans/hennes problematik. Personen informeras också om behandlingens olika komponenter och i vilken ordning man kommer att arbeta med problemen utifrån behandlingens olika faser. Efter orienteringsfas skrivs kontrakt, vanligtvis ett sexmånaders kontrakt, som förnyas om framsteg i behandlingen uppnåtts. Efter att kontraktet har skrivits börjar personen i en färdighetsträningsgrupp och påbörjar sin individualterapi med telefonkonsultation. Fas 1 Stabilitet och säkerhet i vardagen I den första fasen arbetar man aktivt för att minska kriser, självskade- och självmordsbeteenden med hjälp av krisplaner, problemlösning, alternativa färdigheter och telefonkonsultation. Man arbetar också aktivt med terapistörande beteenden, vilket innebär alla beteenden som hindrar personen från att tillgodogöra sig behandlingen. Om det förekommer vanvård eller misshandel av barn arbetar man med det i denna fas. Vid förekomst av aggressivitet och våld i personens liv som hotar liv och säkerhet arbetar man även med det. Både i individualterapin och färdighetsträningen arbetar man under fas ett med att aktivt lära in och öka färdigheter. Eftersom personer med IPS har stora svårigheter att hantera sina känsloupplevelser är det vikigt att de först lär sig färdigheter (validering, dialektik, medveten närvaro, känsloreglerringsfärdigheter, relationsfärdigheter, stå-utfärdigheter) som sedan ligger till grund för att kunna hantera och minska sina känslopåslag och på så sätt kunna arbeta med de problem som man arbetar med under fas två. 14 Mementum

15 Fas 2 Öka känslomässigt upplevande I behandlingens andra fas arbetar man med att bearbeta sorg, livshändelser och att behandla post traumatisk stress (PTSD) om det förekommer. Man arbetar med alkohol- och drogproblem om det förekommer och med relations- och kommunikationsproblem. Man arbetar aktivt med att minska självinvalidering och undvikanden och passivitet. I fas två behandlar man sedvanliga axel 1 diagnoser såsom depression, ångest, ätstörning, sömnproblem med mera. Fas 3 Arbeta framåt Under fas tre arbetar personen med att använda färdigheter för att öka självrespekt, uppnå individuella mål och minska vardagliga individuella problem. Fas 4 Ett liv värt att leva Fokus i den fjärde och sista fasen är att vara engagerad i sitt liv och i sina relationer. Känna sig levande och tillhörig och leva medvetet närvarande. Tidigare forskning Ett antal olika psykoterapimetoder har visat ge effekt vid behandling av IPS. En är Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) som har gett lovande resultat i några randomiserade och kontrollerade studier (RCT-studier) (Bateman & Fonagy, 1999, 2001). På senare tid har även Schemafokuserad terapi (Giesen-Bloo et al., 2006) och Överföringsbaserad terapi (Clarkin, Levy, Lenzenweger, & Kernberg, 2007) prövats genom randomiserade och kontrollerade studier och båda har visat ge effekt vid behandling av IPS. DBT-studier DBT är den behandlingsmetod som är mest spridd och som har störst empiriskt stöd i över ett tjugotal RCT-studier (Lieb et al., 2004; Zanarini, 2009; Linehan, Armstrong, Suarez, Allmon, & Heard, 1991; Linehan et al., 1999; Linehan et al., 2006; Verheul et al., 2003; Koons et al., 2001; Lynch, Morse, Mendelson, & Robins, 2003). Resultaten av dessa studier har framförallt visat på en minskning av självmordsbeteenden och självskadebeteenden, borderline symtom, vårdkonsumtion och behandlingsavhopp. Det finns även ett antal RCT studier som visar att personer med IPS efter avslutad DBT-behandling minskar alkohol- och drogmissbruk mer än personer som får sedvanlig behandling, treatment as usual, (Linehan et al., 1999; van den Bosch, Verheul, Schippers, & van den Brink, 2002; van den Bosch et al., 2005). Enligt Verheul et al., (2003) är det framförallt de personer med IPS som har en lång historia av självskadebeteenden och de som har svårast problem som svarar bäst på DBT behandling. I Sverige har Statens beredning för medicinsk utvärdering värderat DBT som en metod med begränsat vetenskapligt stöd, evidensgrad 3. I rapporten framförs behovet av fler studier för att mäta effektivitet av behandling samt kostnadseffektivitet (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2005). Andersson, Öst och Waern (2006) har gjort en sådan undersökning som visade en minskad vårdkostnad med 34 % per patient och år. Även de påtalar behovet av fler studier på detta område. I Sverige har endast ett fåtal kliniska studier gjorts, dock ingen randomiserad och kontrollerad studie (Hjalmarsson, Kåver, Perseius, Cederberg, & Ghaderi, 2008; Olsson, 2010; Kjellgren, Malmgren, & Falk, 2009; Hallek, Borg, Kordnejad- Mementum 15

16 Karlsson, Larsson, & Rudeberg, 2011). Samtliga visar på minskning av självskador och självmordsbeteenden samt vårdkonsumtion och olika psykiatriska symtom. Hjalmarsson et al., (2008) har studerat effekten av DBT-behandling i svensk öppenvård i Uppsala som gavs ungdomar och unga vuxna mellan åldrarna år med ett medelvärde på 20,2 år. Studien är baserad på 27 individer, där man efter ett år redovisar slutdata för 13 respektive 14 individer på några mått och för 15 individer på ett annat. Behandlingen har innefattat sedvanlig DBT, dvs. individualterapi, telefonkonsultation samt färdighetsträning. Studien har en inomgruppsdesign och patienterna mättes innan behandlingsstart samt efter sex respektive tolv månaders behandling. Studien är inte kontrollerad och randomiserad utan är en klinisk replikation, det vill säga en effectiveness-studie. Studien visar att DBT har god effekt i svensk klinik miljö för den aktuella patientgruppen och resultaten överensstämmer med andra större randomiserade och kontrollerade studier. Resultaten visar en signifikant minskning av parasuicidala beteenden (självskade- och självmordsbeteenden) och på flera psykiatriska symtom efter ett års behandling. Hallek et al. (2011) är en utvärdering av DBT-behandling i klinisk miljö för ungdomar och deras familjer inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting. De ungdomar som deltog i studien var mellan år med ett medelvärde på 16 år. Totalt deltog 43 ungdomar varav 35 fullföljde behandlingen. Data insamling skedde innan behandlingsstart, var sjätte månad och vid behandlingsavslut. Den genomsnittliga behandlingstiden var 15 månader. DBT-behandlingen innefattade individualterapi, telefonkonsultation till ungdomarna och föräldrarna, färdighetsträning i grupp för ungdomar, färdighetsträningsgrupp för föräldrar och andra vikiga personer och familjesessioner. Även denna studie är en effectivenessstudie. Resultaten visar på signifikanta förbättringar för samtliga utfallsmått och behandlingseffekter som talar för påtagliga förbättringar. Antalet självskade- och självmordsbeteenden minskar liksom antal kriterier för borderline personlighetsstörning. Studiens resultat visar att symtomen är påverkbara men att många kommer att ha med sig en känslomässig sårbarhet ut i vuxenlivet. DBT-enheten i Örebro DBT-teamet startades 2003 av fem terapeuter (med KBT-inriktning) på Allmänpsykiatriska klinikens öppenvård i Örebro. Till en början arbetade teamet med DBT en dag i veckan och övrig tid inom sedvanlig öppenvård. Successivt har fler anställts till enheten på heltid och verksamheten har därmed ökat i kvantitet och kvalitet. Idag arbetar sju terapeuter i teamet på heltid med DBT och deltidstjänsterna är borta fattades ett politiskt beslut om att utöka resurserna på DBT-enheten för att kunna vidga ålderspannet nedåt från 16 år. Då det i Örebro fanns ett nystartat DBT-team på BUP upprättades ett samarbete med dem kring hur dessa yngre patienter skulle fördelas. Hösten 2009 startade DBT-enheten Sveriges första familjefärdighetsträningsgrupp, Multi Skills Training Group, (Miller, Rathus, & Linehan, 2007). Det är en färdighetsträningsgrupp för ungdomar och deras föräldrar vilket innebär att de anhöriga (föräldrarna/vårdnadshavarna) får lika mycket färdighetsträning som ungdomarna. Enheten har sedan 2007 arbetat med att utveckla en metod för att systematiskt utvärdera resultatet av klinikens behandlingsinsatser. Detta arbete har skett i projektform och i samarbete med Psykiatriskt forskningscentrum (PFC), Örebro. 16 Mementum

17 Nuläge DBT-enheten är en länsövergripande specialistverksamhet och våra patienter remitteras från länets olika psykiatriska kliniker. Vi tar emot personer från 16 år. Personer under 18 år remitteras genom DBT-teamen på BUP klinikerna i Örebro. Samtliga personer över 18 år ska ha bedömts enligt SCID II och uppfylla kriterierna för Borderline personlighetsstörning i DSM VI. Merparten av de remitterade personerna har behandlats en längre tid inom Allmänpsykiatrin. Exklusionskriterierna är: personer i akut psykotiskt tillstånd, personer med gravt missbruk, personer med grav ätstörning vilken betingar sjukhusvård, personer som har en dominerande neuropsykiatrisk problematik. När remiss inkommer till DBT-enheten kallas personen så snabbt som möjligt till två informationssamtal. Personen får under dessa två sessioner information om behandlingen och diagnosen IPS. Denna information ska ligga till grund för att personen själv ska kunna bestämma om hon/han vill sättas på behandlingsväntelistan. I dagsläget har vi ingen statistik på hur många personer som tackar nej till att sättas på behandlingsväntelistan efter informationssamtalen. I maj 2012 är det cirka 65 aktuella patienter på enheten, samt 15 anhöriga per termin som deltar i anhörigutbildningen Familjeband och drygt 15 föräldrar till ungdomspatienterna. För föräldrar som går i färdighetsträning tillsammans med sin ungdom erbjuder vi även föräldrasamtal samt familjeterapisessioner där varje familj får hjälp med hur de kan använda alternativa färdigheter och förhållningssätt som de har lärt sig i färdighetsträningen hur var och en ska omsätta detta i praktiken i sina liv. Enheten har just nu fem färdighetsträningsgrupper för vuxna med 7-8 patienter i varje grupp och en familjefärdighetsträning som ges till ungdomspatienterna tillsammans med sina föräldrar. Efter avslutad färdighetsträning finns möjlighet att gå i en självhjälpsgrupp där patienterna arbetar med kedjeanalyser och att ta och ge kompiskonsultation. För personer som befinner sig i fas två och har mycket känslomässigt undvikande erbjuds tilläggskursen Affektlaboratorium. Denna kurs är en fördjupning av färdighetsträningens känsloregleringsmodul där man får teoretiska kunskaper om känslors fysiologi och funktion. Genom exponeringsövningar och genom att uttrycka känslor i bildform får man också träna sig i ökat känsloupplevande. Vår anhörigutbildning Familjeband är en färdighetsträningskurs för anhöriga för att bättre kunna hantera sina egna reaktioner och beteenden i svåra situationer. Behandlingens utformning beskrivs schematiskt i figur 1. Metod Deltagare Mellan samlades data in på 48 personer, både män och kvinnor, i åldrarna år. Deltagarna innefattade alla de personer som under den här perioden remitterades till enheten, fick informationssamtal, gick orienteringsfas och skrev behandlingskontrakt. Fem personer påbörjade orienteringsfas men valde att sluta innan de började behandlingen. Dessa personer har inte inkluderats i avhoppsgruppen på grund av att de aldrig skrev kontrakt och påbörjade behandlingsprogrammet. Samtliga 48 personer som skrev kontrakt bodde inom Örebro läns upptagningsområde. Merparten av dessa personer hade behandlats en Mementum 17

18 längre tid inom Allmänpsykiatrin. Flera av dem hade varit inlagda på psykiatrisk avdelning, haft olika kontakter inom öppenvård och socialpsykiatri samt fått somatisk akutvård efter allvarlig självskada inklusive självmordsförsök. 46 personer uppfyllde kriterierna för Borderline personlighetsstörning i DSM IV. Två personer hade annan/andra personlighetsstörningar med självskadebeteenden och/eller självmordsbeteenden (vilket tidigare var ett inklusionskriterium). Tio personer hoppade av under det första behandlingshalvåret och ingår därför i studiens avhoppsgrupp. Trettioåtta personer fanns fortfarande i behandlingen efter ett år och ingår därför i studiens behandlingsgrupp. PATIENTEN Telefonkonsultation Individuell terapi Färdighetsträning i grupp Individualterapeut 2 st Färdighetstränare För ungdomar: KONSULTATIONSTEAM För vuxna: Föräldracoachning Familjefärdighetsträning Familjesamtal Familjeband (utbildning för anhöriga) Figur 1. Behandlingens utformning Behandlare Terapeuterna i teamet var en skötare, en socialpedagog, två socionomer, två psykologer och en psykolog/psykoterapeut alla med minst steg 1 KBT och DBT-utbildning. Samtliga terapeuter hade både färdighetsträning och individualterapi. Teamet säkerställde kvaliteten av metoden genom att alla terapeuterna adherenceskattas kontinuerligt av varandra (individualterapisessioner spelas in på video och terapeuterna skattas utifrån ett skattningsformulär hur metodtrogna de är), detta för att öka terapeutiska färdigheter i att utföra DBT och för att 18 Mementum

19 vara så metodtrogna som möjligt. Alla behandlare har också extern handledning av erfaren DBT-terapeut och handledare, tre timmar i månaden av Karin Ovefeldt (leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare) med många års erfarenhet av DBT-behandling och DBThandledning. Behandling Efter informationssamtal (2 sessioner) och orienteringsfas (10-12 sessioner) skrevs ett behandlingskontrakt och behandling påbörjades med individualterapi, telefonkonsultation och färdighetsträning. I kontraktet accepterades formerna för behandlingen samt deltagande i utvärderingen. Behandlingen var utformad enligt DBT-standard (Linehan, 1993a) vilken kompletterades med Fruzzettis valideringsmodul (2002). Färdighetsträningsmodulerna var: Relationsfärdigheter (7 gånger), Känsloregleringsfärdigheter (7 gånger), Stå ut-färdigheter (7 gånger), Valideringsfärdigheter (4 gånger) samt två tillfällen medveten närvaro mellan varje modul. Alla personer fick individualterapi (cirka 1-1½ timme per session) en gång i veckan och färdighetsträning i grupp en gång i veckan, 2½ timme per gång. Dessutom hade de möjlighet till telefonkonsultation mellan behandlingstillfällena. Mätinstrument Karolinska Affektiva- och Borderline Symtomskalor Självskattning, KABOSS-S (Andersson, Forslund, Gustavsson, & Åsberg, 2003) mäter symtom på borderlinesymtom, depression, ångest och tvång. Symtom Checklist-90-Revised, SCL-90-R (Fridell, Cesarec, Johansson, & Thorsen Malling, 2002) har använts för att få ett brett mått över olika psykiatriska symtom. Formuläret består av 90 frågor där man skattar i vilken grad man besvärats av olika symtom på en femgradig skala (0-4 poäng) under den senaste veckan. I denna studie redovisas resultatet utifrån nio olika delskalor: somatisering, tvångsmässighet, interpersonell känslighet, depression, ångest, aggressivitet, fobisk ångest, paranoida föreställningar och psykotism samt delskalan Globalt svårighetsindex (GSI). GSI är ett mått på både generell symtomförekomst och svårighetsgrad. GSI beräknas genom att summera poängen av alla frågor dividerat med totala antalet besvarade frågor i hela SCL-90. Förenklat kan man säga att GSI ger ett generellt mått på grad av psykiatriska symtom. Våra resultat av SCL-90 blir mer intressanta i jämförelse med det svenska normerings- och standardiseringsmaterialet för SCL-90 (Fridell et al., 2002), se tabell 1. Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT), screening för alkoholmissbruk och alkoholberoende användes för att mäta personernas alkoholkonsumtion poäng för kvinnor/8-15 poäng för män räknas som riskabla alkoholvanor, men inte nödvändigtvis ett missbruk/beroende. Ett värde på över 14 för kvinnor och över 16 för män räknas som problematiska alkoholvanor (Bergman & Källmén, 2002; Wennberg, Källmén, Hermansson, & Bergman, 2006). Mementum 19

20 Tabell 1. Jämförelse mellan normalgrupp (n=707) och blandad psykiatrisk patientgrupp (n=955) för kvinnor SCL-90-variabler Normalgrupp Patientgrupp M (SD) M (SD) Globalt svårighetsindex (GSI) 0,49 (0,44) 1,21 (0,73) Somatisering 0,49 (0,48) 1,11 (0,87) OCD 0,65 (0,61) 1,36 (0,87) Interpersonell sensitivitet 0,55 (0,57) 1,35 (0,92) Depression 0,72 (0,74) 1,64 (0,95) Ångest 0,56 (0,54) 1,31 (0,90) Vrede/fientlighet 0,39 (0,50) 0,80 (0,81) Fobisk ångest 0,16 (0,40) 0,82 (0,93) Paranoidt tänkande 0,41 (0,54) 1,09 (0,92) Psykoticism 0,23 (0,37) 0,83 (0,75) Drug Use Disorder Identification Test (DUDIT), screening för drogmissbruk och drogberoende användes för att samla in information om personernas drogkonsumtion (dit räknas förutom illegala droger även icke receptbelagd medicinkonsumtion). Gränsvärde för riskabel eller skadlig drogkonsumtion är 2 poäng för kvinnor och 6 poäng för män (Berman, Bergman, Palmstierna, & Schlyter, 2005; Berman, Bergman, Palmstierna, & Schlyter, 2007). Intervjuformuläret Brief BPD Treatment Outcome Assessment, TOA (Comtois & Linehan, 1997) användes för att samla in bakgrundsdata kring självmords- och självskadefrekvens samt vårdkonsumtion sex månader innan påbörjad orienteringsfas. Informationen rörande vårdkonsumtion har jämförts med data i Örebro läns landstings patientregistreringsprogram, IMX. Under behandlingens gång registrerade personerna veckovis antal självskadebeteenden, självmordsbeteenden, jourbesök samt inläggningar på psykiatrisk vårdavdelning på veckokort som följdes upp vid varje individualterapisession och sedan jämfördes med IMX. Definitionen av självskada: 1) en avsiktlig handling som ger vävnadsskada, 2) all typ av medicinintag som överskrider föreskriven dos, 3) beteenden som utsätter personen för allvarlig fara om omgivningen inte ingriper. Definitionen av självmordsbeteende är att avsiktligt göra en handling som syftar till att ta sitt liv. Design För att empiriskt utvärdera en behandlings kliniska tillämpbarhet, effectiveness, måste behandlingsmetoden granskas i klinisk miljö. Ett sätt att göra det på är genom klinisk replikation. Det innebär att en väldefinierad behandlingsmetod som är empiriskt utvärderad i tilllämpad forskning prövas i naturlig klinisk miljö för att behandla en specifik och mätbar problematik. Resultatet ger ett mått på hur väl den empiriskt utvärderade behandlingen fungerar i klinisk verklighet, och blir ett mått på behandlingens effectiveness (Hayes et al., 1999). Denna studie är en effectiveness-studie, en klinisk replikation av en redan empiriskt utvärderad behandlingsmetod. I studien används en inomgruppsdesign med upprepad mätning utan kontrollgrupp (Clark-Carter, 1997). Vi har valt att ta med avhoppsgruppens mätningar för att se om det finns några skillnader vad gäller demografiska data samt studiens utfallsmått mellan avhoppsgruppens och behandlingsgruppens första mätning. Måtten från veckokorten har sammanställts var sjätte månad. Mätningarna har utförts vid tre tillfällen, vid början av orienteringsfasen, efter sex månader och efter 12 månaders behandling. 20 Mementum

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 DBT Dialektisk Beteendeterapi Halland - April 2010 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 Borderline personlighetstörning/ emotionell instabil personlighetstörning. DSM IV ICD 10 Marsha Linehans beteendemönster.

Läs mer

Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk

Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell. Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk Nr 44 Dialektisk beteendeterapi på BUP-kliniken i Örebro en pilotstudie samt test av en utvärderingsmodell Sara Kjellgren Maria Malmberg Carin Falk ISSN: 1403-6827 Rapporten finns att hämta på www.orebroll.se/pfc

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Dialektisk beteendeterapi för Borderline personlighetsstörning

Dialektisk beteendeterapi för Borderline personlighetsstörning Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Vårterminen 2005 Dialektisk beteendeterapi för Borderline personlighetsstörning En pilotstudie i Uppsala Erik Hjalmarsson Handledare: Ata Ghaderi

Läs mer

Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning

Vårdkonsumtion och vårdkostnader. Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline personlighetsstörning Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Vårdkonsumtion och vårdkostnader för patienter i Dialektisk beteendeterapi - före, under och efter behandling av personer med Borderline

Läs mer

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting

Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting FoU-rapport 1-2008 Införande av Dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Från projekt till permanent verksamhet Delrapport 1 Niclas Borg Camilla Hallek Camilla

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Dialektisk atferdsterapi i praksis. Kicki Kyhle

Dialektisk atferdsterapi i praksis. Kicki Kyhle Dialektisk atferdsterapi i praksis Kicki Kyhle Nasjonal konferanse - DBT. Nordfjord november 2010 Kicki Kyhle Leg.psykolog Leg.psykoterapeut Doktorand Viktenheten Skönvikt, Landstinget Dalarna Institutionen

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport

DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport DBT- programmet inom Psykiatricentrum Uppsala 2003-2004 En slutrapport Anna Kåver Leg.psykolog/leg.psykoterapeut Handledare Programansvarig Innehåll 1. Bakgrund sid. 2 2. DBT-projektet i Uppsala syfte

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson

Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson Vill ni veta mer om BasUt? Gå in på www.regionhalland.se/basut. Anneli Bryntesson är psykolog och psykoterapeut i Kungsbacka, hon

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter?

rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? FOU-rapport BUP 2011/3 rapport Utvärdering av dialektisk beteendeterapi inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting Hur gick det för DBT-projektets patienter? Camilla Hallek Niclas Borg

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi

INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi KBT-gruppen i Stockholm i samarbete med Behavioral Tech inbjuder till INTENSIVUTBILDNING Dialektisk beteendeterapi Huvudlärare: Charles Swenson, MD Medverkande lärare: Maria Bragesjö, leg psykolog Anna

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Personlighetsstörningar 2012

Personlighetsstörningar 2012 Gå 5 betala för 4! Personlighetsstörningar 2012 Konferensen som ger dig aktuell kunskap, utveckling och den senaste forskningen! Problematisering av diagnos och diagnostisering vid personlighetsstörningar

Läs mer

Självskada, emotionell instabilitet och DBT

Självskada, emotionell instabilitet och DBT Självskada, emotionell instabilitet och DBT Föreläsning läkarstuderande maj 2014 Camilla Hallek, barn- och ungdomspsykiater DBT- teamet BUP Stockholm Dialek'sk beteendeterapi på BUP Agenda Ø Självskada,

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende RFMA 2014-12-02 Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning (CPFU) Karolinska

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom.

Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom. Medveten närvaro, välbefinnande och borderlinesymptom. - En studie av patienter som avslutat dialektisk beteendeterapi. Andreas Åhslund Handledare: Gunilla Berglund PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 HP, HT 2010

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag

Allians. Elsa. Jag tänker tala om. Ledstjärnor. Humanism. Samarbete. Psykiatrins/psykoterapins uppdrag Allians Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare Författare Elsa Akademiska sjukhuset, Uppsala Uppsala universitet Privatmottagning Jag tänker tala om Människosyn

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR PERSONER MED EMOTIONELLT INSTABIL PERSONLIGHETSSTÖRNING

VÅRDPROGRAM FÖR PERSONER MED EMOTIONELLT INSTABIL PERSONLIGHETSSTÖRNING 1 VÅRDPROGRAM FÖR PERSONER MED EMOTIONELLT INSTABIL PERSONLIGHETSSTÖRNING Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och psykiatrin i Östergötland

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna Mia Ramklint Vuxen personlighetsstörning hos individer som vårdats inom barnpsykiatrin Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi. Dnr HS 2013/164 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut om inrättande:

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer