Slutredovisning av Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutredovisning av Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution"

Transkript

1 Slutredovisning av Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution

2 Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution, diarienummer

3 Slutredovisning Regeringens skrivelse 2007/08:167 Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution. Projektledare: Karl-Anders Lönnberg

4 2

5 1. Bakgrund 4 2. Försöksverksamhetens syfte 4 3. Projektorganisation Referensgrupp Ledning och uppföljning 5 4. Strategiområden Bakgrundsfakta Antal strategiområden Samråd med andra aktörer Informationsskrifter till personal och intagna Informationsskrifter till personal Informationsskrift till kvinnliga intagna Upptakt av försöksverksamheten Strategiområde 1 Identifiering av målgruppen ASI Addiction Severity Index Informationssamtal/kartläggning Nätverksmöte med sjuksköterskorna Nätverksmöten med representanter för NAV (nämnden för andlig vård) Strategiområde 2 - Kvinnors fysiska och psykiska hälsa Fysiologiska tester Yoga Terapeutisk bearbetning av traumatiska upplevelser Kvinnoprogrammet VINN Insatser för förbättrade relationer mor/barn Anstalten Ringsjön Anstalten Sagsjön Nätverksarbete Hedersrelaterat våld och förtryck Arbetsmarknadsinriktade insatser Syfte Genomförande Sammanfattande rekommendationer Förstärkta insatser från Arbetsförmedlingen i anstalterna Hinseberg och Sagsjön Förekomst av prostitution och människohandel bland kvinnliga intagna under försöksverksamheten Intervjuer med intagna kvinnor om deras upplevelser av försöksverksamheten Diskussion 28 3

6 1. Bakgrund I regeringens skrivelse 2007/08:167 Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål aviseras Kriminalvårdens uppdrag under rubriken Stärkt förebyggande arbete, Insatser för kvinnor inom kriminalvården, åtgärd 14. I enlighet med handlingsplanen har regeringen den 11 september 2008 beslutat att ge Kriminalvården i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution. Försöksverksamheten har pågått fr.o.m. september 2008 t.o.m. december En delredovisning lämnades till Regeringskansliet (Justitiedepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet) den 19 oktober Försöksverksamhetens syfte Syftet med försöksverksamheten har varit att under fängelsevistelsen identifiera och erbjuda adekvat stöd, rådgivning och rehabilitering till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution eller som i andra sammanhang varit utsatta för våld och övergrepp. En stor grupp av dessa kvinnor har haft mycket traumatiska uppväxtförhållanden och har utsatts för mycket våld och sexuella övergrepp i sina nära relationer. Problemområdena är mycket komplext sammankopplade och det behövs i många fall expertinsatser för att bearbeta vissa av dem. Genom att rikta de olika insatserna mot klienter som tillhör målgrupperna och skapa terapeutiska förutsättningar för behandling, minskar risken för att kvinnorna åter hamnar i likartade utsatta situationer. En förändrad livssituation innebär också minskad risk för fortsatt missbruk och brottslighet. 3. Projektorganisation Gunilla Ternert, regionchef i region Stockholm, utsågs till uppdragstagare, kriminalvårdsinspektör Karl-Anders Lönnberg till projektledare och kriminalvårdsdirektör Birgitta Göransson till handledare och mentor. 3.1 Referensgrupp Kriminalvårdens Kvinnonätverk (Arbetsgruppen för kvinnliga klienter i Kriminalvården) har varit referensgrupp i försöksverksamheten. I nätverket som leds av regionchefen Gunilla Ternert, region Stockholm, ingår kriminalvårdscheferna för de verksamhetsområden som har kvinnoanstalter, häktet Kronoberg (som har en häktesavdelning för kvinnor), en kriminalvårdschef som representerar frivården, en representant från region Öst (där ingen kvinnoanstalt finns) en representant från Kriminalvårdens Huvudkontor, en representant för Kriminalvårdens forskningsenhet i Stockholm och projektledaren för försöksverksamheten. 4

7 3.2 Ledning och uppföljning Projektledningen har regelbundet besökt samtliga kvinnoanstalter och häktet Kronobergs kvinnoavdelning för att följa utvecklingen av verksamheten men också för att stödja de pågående arbetsinsatserna. Ensamarbetande specialister som exempelvis sjuksköterskor och psykologer har samlats kategorivis i nätverk för utbildning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling. Uppföljning och lägesrapporter har kvartalsvis föredragits i Kvinnonätverkets möten och sammanställts inför Gd-dialoger under höst och vår. Handledaren har bistått projektledningen och medverkat i utbildningar, anstaltsbesök och nätverksmöten. Projektledningen har genomfört avslutande möten med uppföljning i alla kvinnoanstalterna och då intervjuat ledningen för respektive anstalt, tjänstemän som varit verksamma i olika delar i handlingsplanen och ca 6-8 intagna per anstalt. 4. Strategiområden 4.1 Bakgrundsfakta Skillnader mellan intagna kvinnor och intagna män Genom kriminalvårdens ASI-kartläggningar är följande känt om kvinnornas problematik: De har i mycket hög grad varit utsatta för fysisk och psykisk misshandel under livet (över 70 procent uppgav detta). Motsvarande andel av de intagna männen var 40 procent. Drygt 40 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppgav att de varit utsatta för sexuella övergrepp. Många kvinnor har psykiska problem och nästan hälften av dem har självmordstankar. Sjukdomar som påverkar livsföringen var också mycket vanligare hos kvinnorna, där 60 procent uppgav detta mot 47 procent av männen. När det gäller den sociala situationen uppgav 28 procent av kvinnorna att de lever med en partner som sysslar med brott. Motsvarande andel av de intagna männen var 4 procent. Vidare uppgav 31 procent av kvinnorna att de lever med en partner som använder narkotika. Motsvarande andel av de intagna männen var 8 procent. När det gäller narkotikamissbruket är kvinnornas missbrukskarriär vanligen annorlunda än männens. Kvinnorna debuterar oftare direkt i injektionsmissbruk, medan männen vanligen går via hög alkoholkonsumtion och cannabis, till injektionsmissbruk. Heroinmissbrukande kvinnor har en mycket tidig debut i tablettmissbruk och berusningsdrickande. Många kvinnor lider dessutom av ätstörningar som kan vara mer eller mindre kopplade till ett narkotikamissbruk, d.v.s. de drogar med amfetamin för att kunna hålla tillbaka sina hungerkänslor. Den tvångsmässiga problematiken kring ätstörningar kan också vara en del av den tvångsmässiga beroendeproblematiken. Ett narkotikamissbruk kan utvecklas för att klara av att prostituera sig men missbrukaren kan också prostituera sig för att få pengar till ett redan etablerat drogberoende. I ASI-kartläggningarna beskriver kvinnorna ett stort hjälpbehov för sitt narkotikamissbruk, sin kriminalitet och sina psykiska problem. 5

8 Kvinnorna är oftast stigmatiserade i sin föräldraroll och har extremt låg självkänsla med mycket skamkänslor och självförakt. Missbrukande kvinnor som utsatts för våld i nära relationer har praktiskt taget saknat skyddsnät. Ofta har de inte tagits emot på beroendemottagningar eller kvinnojourer. Först under senare år har vissa stödresurser utvecklats. Vid Brå: s utvärdering av Kriminalvårdens narkotikasatsning 2008 (Brå Rapport 2008:18) kunde man konstatera att insatserna påverkade återfallen i brott. De som genomgått behandlingsprogram och vistats på behandlingsanstalter eller behandlingsavdelningar hade färre återfall. Detta gällde emellertid inte kvinnor intagna på behandlingsavdelningar/anstalter. Frågan ställdes då om kvinnornas behandlingsbehov tillgodosågs på rätt sätt. Vid en analys av behov av kompletterande insatser sammanföll dessa med de insatser som arbetats fram i handlingsplanen för att stödja kvinnor utsatta för prostitution och människohandel. 4.2 Beskrivning av strategiområden Kriminalvården har i enlighet med regeringens uppdrag hösten 2008, utarbetat en handlingsplan med insatser inom följande strategiområden: 1. Identifiering av målgrupperna, deras problem och behov 2. Kvinnors fysiska och psykiska hälsa. 3. Relationer mellan mor och barn och i det privata nätverket. 4. Arbetsmarknadsinriktade insatser. Inom samtliga strategiområden krävdes utbildningsinsatser. Dessa redovisas under respektive strategiområde och samlat i bilaga 2. Kriminalvårdens handlingsplan fastställdes av generaldirektören den 20 januari Samråd med andra aktörer Samråd har skett med Brottsoffermyndigheten. Vid ett möte som genomfördes mellan myndigheterna i januari 2009, beslutades att Kriminalvården skulle få 20 utbildningsplatser för chefer. Platserna fördelades i första hand till Kriminalvårdens kvinnonätverk och ledningsgrupperna för kvinnoanstalterna. Syftet med utbildningsdagarna har varit att förbättra kunskaperna om bakomliggande mekanismer som kan påverka förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål och att förbättra bemötandet av de personer som utsatts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Samråd och direkt samarbete med Socialtjänsten har företrädesvis skett genom deras Prostitutionsgrupper. För intagna kvinnor har samverkan med Socialtjänsten ägt rum i varje enskilt fall genom ordinarie frigivningsförberedelser och samarbete kring kvinnornas barn. Samråd med sjukvården har ägt rum inom den ordinarie sjukvårdsverksamheten inom kriminalvården genom bl.a. provtagning och sedvanliga remisser. Dessutom har klienter specifikt inom försöksverksamheten remitterats från psykiatriker och psykologer, med anledning av traumabearbetning, behov av ADHD-utredning och kontakt med beroendeenheter. 6

9 Samråd har skett med professor Barbro Wijma, Hälsouniversitetet i Linköping, utifrån hennes studie på anstalten Färingsö. Studien ledde fram till en interventionsmodell med målet att förbättra kvinnornas syn på och relation till den egna kroppen. I studien påvisades behovet av insatser för fysisk och psykisk hälsa, bearbetning av sexuella övergrepp och misshandel, kunskap om sexualitet och sexuellt överförbara sjukdomar och större kroppskännedom. Samtliga förslag till insatser har ingått i Kriminalvårdens försöksverksamhet. Ett utökat samarbete med Arbetsförmedlingen har skett inom försöksverksamheten och beskrivs närmare under avsnitt Informationsskrifter till personal och intagna Informationsskrifter till personal Kvinnor med erfarenhet av prostitution har ofta komplexa vårdbehov, vilket kan inkludera våldsutsatthet med fysisk och psykisk ohälsa. Det finns också ett samband mellan missbruk och prostitution där prostitutionen kan vara ett sätt att finansiera missbruket. Därför har en väl fungerande missbruks- och beroendevård betydelse även för att motverka prostitution. I identifieringsarbetet av målgrupperna är det viktigt att personalen har insikt i att begreppen prostitution och människohandel är vida och omfattande, samt att många sexuellt utsatta kvinnor som därmed inte bestämmer över sina egna kroppar, inte själva anser sig vara prostituerade. För personal inom Kriminalvården som arbetar med kvinnliga klienter har en informationsskrift upprättats. I denna ges kortfattade definitioner av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. (Bilaga 3). Ytterligare en informationsskrift riktad till personal har tagits fram som ger kunskap om processen in i prostitution och vägen ut ur prostitution. Denna har använts vid informationsträffar och i olika personalutbildningar som ett breddat underlag för diskussioner om prostitution och människohandel. (Bilaga 4) Informationsskrift till kvinnliga intagna En informationsskrift riktad till kvinnliga intagna har också framtagits. I denna ges information om försöksverksamheten och att Kriminalvården har extra resurser för stödjande, rådgivande och rehabiliterande insatser under perioden. (Bilaga 5). Skriften har sänts tillsammans med övriga handlingar, till kvinnor på fri fot som ska inställa sig i anstalt, för att ge information innan inställelsen. För kvinnor placerade i häkte i avvaktan på placering i anstalt, har den delats ut av personalen. I kvinnoanstalterna har klienterna tillfrågats vid ankomsten, om de tidigare fått skriften. Om inte, har den delats ut i samband med inskrivningen. 4.5 Upptakt av försöksverksamheten För att sprida kunskap om kvinnors utsatthet och göra projektet känt bland personal och intagna anlitades en teaterensemble. Teaterföreställningen Kvinnofilten som framfördes av The Grizzly Theatre & Film Company, tar upp kvinnors utsatthet genom sekler med avslutande fokus på hur kvinnornas situation ser ut i dagens moderna samhälle. Föreställningen genomfördes på samtliga kvinnoanstalter och i 7

10 häktet Kronobergs kvinnoavdelning. Efter föreställningarna följde diskussionsseminarier med både personal och intagna om bl.a. kvinnors utsatthet, prostitution och våld i nära relationer. Under seminarierna var både personal och intagna mycket engagerade i att diskutera de olika ämnesområdena. De intagna lämnade bl.a. många synpunkter på begreppet prostitution, hur man definierar detta och hur accepterat det är i olika samhällsgrupper. Det märktes här en tydlig skillnad mellan de äldre intagna, som hade lättare att acceptera och försvara prostitutionen, och de yngre, som var kritiska till begreppet och såg det mer som en jämställdhetsfråga, där ingen annan skall få bestämma över deras kroppar. 4.6 Strategiområde 1 Identifiering av målgrupperna Insatser som genomförts för att identifiera målgrupperna För att klara uppdraget om identifiering av målgrupperna har extra utbildningsinsatser gjorts för att utbilda personal på kvinnoanstalterna i intervjumanualen ASI (Addiction Severity Index) De flesta nyintagna har kartlagts med instrumentet ASI Utbildning har skett av ASI-kartläggare tillsammans med sjuksköterskor och psykologer om kopplingen mellan missbruk och prostitution, effekter av sexuella övergrepp, offerproblematik m.m. I samarbete med FoU-Stockholmsgruppen har två instrument framtagits för att kunna mäta prevalensen av prostitution och människohandel bland de intagna kvinnorna på anstalt. Utbildningsinsatser riktade mot kvinnoanstalternas sjuksköterskor med målsättning att utveckla ett informationssamtal/hälsosamtal, innehållande bl.a. frågor om människohandel, prostitution, övergrepp och annan utsatthet ASI Addiction Severity Index Kriminalvården har under ett flertal år arbetat med det strukturerade intervjuformuläret ASI (Addiction Severity Index) och har därigenom bl.a. kunnat kartlägga klienternas behov inom sju olika livsområden. En del fakta ur dessa sammanställningar finns redovisade ovan i avsnitt 4.1. Kriminalvården har inte tidigare specifikt kartlagt försöksverksamhetens målgrupper och det har inte heller funnits riktade insatser till dessa. Av försöksverksamhetens handlingsplan framgår bl.a. att ASI-intervjuer ska göras på alla nykomna intagna, som kommer att bli föremål för villkorlig frigivning. Ambitionsnivån har under försökstiden höjts och omfattar därmed i stort sett alla nyinskrivna (även de med mycket korta verkställighetstider). Intervjuformuläret ASI-Grund innehåller bl.a. en fråga om klienten de senaste 30 dagarna fått pengar genom prostitution. I och med att området är så skuld- och skambelagt och att det också finns en definitionsproblematik om vad prostitution är, svarar ytterst få kvinnor ja på denna fråga. Det har därför varit nödvändigt att arbeta fram 8

11 ytterligare frågor med formuleringar som inte innehåller det värdeladdade prostitutionsbegreppet och som tillåter att samtalet utvecklas till att beröra olika sätt att sälja sin kropp. Utöver någon form av betalning, som också kan innefatta ex. droger kan det också handla om ex. boende (att få tak över huvudet) eller för att blidka våldsamma män. En förutsättning för att få så sanningsenliga svar som möjligt på dessa frågor, är att hela ASI-kartläggningen genomförs på ett förtroendefullt sätt och att kartläggaren har rätt samtalsmetodik och kunskap om problematiken. ASI-kartläggarna fick genom projektet speciell utbildning om prostitution, sexuell hälsa och sexuella övergrepp, våld mot kvinnor, uppbrott och vägar ut ur prostitution. En frågeguide sammanställdes också om hur samtalen skulle genomföras. (Bilaga 6). Ett samarbete ägde rum med forskare från FoU Stockholmsgruppen, där bl.a. två instrument gemensamt togs fram för att kunna mäta prevalensen av prostitution och människohandel bland de intagna kvinnorna i anstalt. Detta handlar dels om en utökad frågemanual (Bilaga 6) som kopplas till Kriminalvårdens ASI kartläggning, dels om ett kompletterande uppföljningsinstrument. (Bilaga 7). Här ställs bl.a. frågor som Har du haft sex med någon mot ersättning (pengar, presenter, mat, boende eller droger)? Har du rekryterats till att ha sex med någon genom hot, lögner eller vilseledande information? När frågorna ställts på det sätt som här exemplifieras och i det samtalsklimat som föreskrivits, har svarsfrekvensen ökat markant, trots att det normalt sett är svårt att tala om sin situation, då erfarenhet av prostitution ofta är skuld/skambelagd och även kopplad till traumatiska upplevelser, med övergrepp och våld. Resultaten redovisas i avsnitt 9. Erfarenheter av ASI-kartläggningen ASI-kartläggning med kvinnor tar normalt sett längre tid än med intagna män. Kvinnornas bakgrund är ofta mycket mer komplicerad och behöver analyseras djupare. Kvinnorna är också i allmänhet mer kommunikativa än männen och har ofta behov av att få berätta om sin utsatta livssituation. I intervjuer med personal som utför ASI-utredningar har bl.a. framkommit att det är vanligt förekommande att kvinnor återkommer till intervjuaren en tid efter intervjun för att fortsätta berätta om sin utsatthet. De allra flesta av de intagna kvinnorna som ingått i försöksverksamheten upplevde ASI-kartläggningen som något positivt. De blev bl.a. medvetna på ett tydligt sätt om sina olika typer av problem och hur länge ex. missbruk i olika former funnits med i deras liv. För att få kunskap om intagna kvinnors prostitutionsproblematik krävs normalt en förtroendefull och långvarig relation. Inom försöksverksamheten har utbildningssatsningar gjorts med målsättning att personal ska ställa frågor inom dessa områden och många kvinnor som tidigare avtjänat fängelsestraff har sagt att det nu var första gången som någon tagit upp detta. Ett flertal intagna har också framhållit att man tidigare haft viljan att berätta men då ingen har tagit upp problematiken, har skam- och skuldkänslorna förhindrat egna initiativ kring detta. ASI-intervjun innehåller inte några direkta frågor om sexuella övergrepp, men en del kvinnor lämnade ändock denna information i samband med intervjuerna och kunde då vid behov erbjudas psykologkontakt. Vanligast var dock att sjuksköterskorna fick denna information i samband med sina hälsosamtal och kunde då i förekommande fall remittera vidare till psykolog/psykoterapeut. 9

12 På en av anstalterna blev arbetssättet med ASI en utveckling av kontakten med kvinnorna. Personalen såg nya problem som tidigare inte synliggjorts och samtal fördes på ett nytt sätt. ASI-utredningen, som genomfördes redan första veckan efter att kvinnorna kommit till anstalten, kom att bli navet i deras verkställighet. Kartläggningen blev en utgångspunkt för verkställighetsplanen och kontaktmännens fortsatta arbete. Resultaten av ASI- kartläggningen redovisas i avsnitt 9 och i (Bilaga 8) Informationssamtal/kartläggning I kartläggningen (som komplement till ASI-utredningen med den utökade frågemanualen) erbjöds alla intagna ett informationssamtal med sjuksköterska/barnmorska. För vissa intagna kan det kännas lättare och tryggare att ta upp sin svåra situation med denna legitimerade yrkesgrupp. Trots att sjuksköterskorna är vana att genomföra svåra samtal med frågor om hälsotillstånd, blev det tydligt att deras kunskap inom detta område behövde utökas. Utbildningssatsningar riktades därför mot sjuksköterskorna för att öka deras kompetens inom området och för att utveckla hälsosamtalet med de obekväma frågorna om människohandel, prostitution och annan utsatthet. Sjuksköterskorna har i utbildningarna bl.a. fått möta specialister som arbetar med behandling av prostituerade, behandling av klienter med ätstörningar och behandling av kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp och våld. I en av anstalterna innehar en barnmorska sjukskötersketjänsten sedan många år. Barnmorskan har särskild kompetens i att samtala kring sexuell hälsa, prostitution och övergrepp. Därmed var också problematiken hos kvinnorna väl känd. Denna barnmorska har utifrån sina kartläggningssamtal kunnat följa upp de kvinnor som endast behövt en kortare samtalskontakt, stått på kö till psykolog eller som avböjt psykoterapi. Ett väl utvecklat samarbete mellan barnmorska och psykolog har etablerats. Eftersom barnmorskan själv gör alla gynekologiska undersökningar, har det funnits många möjligheter att fånga upp kvinnornas frågeställningar och oro över den egna kroppen, följdverkningar av sexuella övergrepp och deras allmänna okunskap om kroppen Nätverksmöten med sjuksköterskorna Nätverksmöten genomfördes med sjuksköterskor/barnmorskor för utbyte av tankar, reflektioner om arbetet och genomgång av samtalsmetodiken med de utsatta kvinnorna. En av sjuksköterskorna hade lång erfarenhet av att arbeta med intagna män och hade nu arbetat med bara kvinnor under kort tid. Hon ansåg att kvinnorna i anstalt i allmänhet är lika sjuka som de intagna män som får placering på särskilda sjukavdelningar på grund av sina åkommor. Effekter av det förändrade arbetssättet Genom den utökade kontakten med framförallt de utsatta kvinnorna (som i allmänhet inte själva uppsöker hälso- och sjukvården) har t.ex. fler cellprover tagits. Därmed har också flera sjukdomar upptäckts i tidigt och därmed behandlingsbart stadium. Detta har också lett till fler samtal och möten med barnmorska och fler undersökningar av gynekolog. Fler intagna har också testats för olika könssjukdomar. Förutom upptäckt av sjukdomar och därmed insatta behandlingar, finns det också ett stort värde i att få besked om att man är frisk. Genom samtalen blir de intagna mer sedda, vilket i sig också har ett stort värde. I samtalen tar 10

13 klienterna ofta upp att de lever i destruktiva relationer, där övergreppsproblematik och sexuellt tvång är mycket vanligt. Sjuksköterskornas hälsosamtal har nu överlag utvecklats och innehåller bl.a. ämnen som aborter, oönskade graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, könsroller, könsidentitet och sexuell läggning, övergrepp och våld. Under ämnet Kvinnohälsa tas frågor upp om hur kroppen fungerar i olika sammanhang, men också frågor om kost, motion och rökning. Sjuksköterskorna i kvinnoanstalterna har ansett att utbildningssatsningarna som omnämnts ovan, innehållit viktiga teman och varit nyttiga för utvecklingen av det dagliga arbetet. Genom den kunskap som förmedlats av mycket kompetenta föreläsare, har de också i ökad grad kunnat svara på frågor inom dessa områden, samtidigt som de själva vågat ställa svåra och fördjupade frågor, vilket varit till hjälp för kvinnorna. Utbildningarna har därigenom nått klientnivån och medfört en utvecklad kontakt mellan personal och intagna. Sedan sjuksköterskornas nätverk startade inom försöksverksamheten har det blivit lättare att lämna över uppgifter till mottagande anstalt. Överlag har också överlämningarna blivit bättre. Även gemensamma rutiner i verksamheten har därigenom kunnat utvecklas. Genom att medel tillförts från försöksverksamheten har sjuksköterskorna kunnat avsätta mer tid för samtal med både intagna och personal. Detta har därmed kommit de intagna till del, vilket både intagna och personal har upplevt som mycket positivt Nätverksmöten med representanter för NAV (nämnden för andlig vård) Vid varje häkte eller anstalt finns normalt en präst från svenska kyrkan och en pastor från någon av frikyrkorna. Därutöver finns vanligen också upparbetade kontakter med andra religiösa samfund. Prästernas, pastorernas och diakonernas främsta uppgift är att föra personliga samtal med intagna och personal i häkten och anstalter. NAV-representanterna får ofta utöver de rent själavårdande samtalen också möta klienter i olika krissituationer. Deras tystnadsplikt innebär ofta en koppling till att klienterna känner fullt förtroende och trygghet. Det i sin tur innebär att många samtal handlar om tunga skuld- och skambelagda områden. NAV-verksamheten har uppmärksammats i försöksverksamheten och det har känts angeläget att informera och utbilda även NAVmedarbetarna i problematiken runt människohandel och prostitution. Utbildningarna har bl.a. innehållit teman som Prostitution som begrepp, behandling och samtalsmetodik och Hedersrelaterat våld och förtryck. 4.7 Strategiområde 2 - Kvinnors fysiska och psykiska hälsa Insatser för att förbättra intagna kvinnors fysiska och psykiska hälsa Hälsosamtal med sjuksköterska/barnmorska har utökats med bl.a. frågor kring aborter, oönskade graviditeter, sexuellt överförbara 11

14 sjukdomar, könsroller, könsidentitet och sexuell läggning, övergrepp och våld. Remisser har skett till psykolog för samtal vid behov. Insatserna är beskrivna ovan under rubriken Information/kartläggning. Fysiologiska tester och rådgivning i kost och näringslära. Yogainspiratörer har utbildats i alla kvinnoanstalterna för att kunna genomföra yoga i grupp. Även två dvd-filmer har producerats med olika yogaformer för både undervisning och individuellt användande i intagnas egna bostadsrum. Individualterapi med bl. a. traumabearbetning genom psykologer och psykoterapeuter har erbjudits i alla kvinnoanstalterna. En extra samtalsmodul om sex och utsatthet har utvecklats i grupprogrammet VINN och programledarna har utbildats i samtalsmetodik kring sex och samlevnad. Möjlighet har erbjudits för enskilda samtal med programledarna, som vid behov kunnat remittera vidare till psykolog. Kvinnliga intagna kräver mer sjukvårdsresurser än manliga intagna. Kvinnorna har ofta en mer omfattande och komplicerad fysisk och psykisk problematik. De har ofta extremt låg självkänsla med både negativ självbild och kroppsuppfattning. Genom det tidigare beskrivna samtalet som skett genom sjuksköterska/barnmorska har benägenheten ökat hos de intagna att genomgå olika undersökningar och provtagningar. I samband med samtalet har också remisser oftare skett till kroppsläkare, psykiater och psykolog/psykoterapeut. I takt med att de intagnas kunskaper om den egna kroppen förbättrats, har också deras benägenhet ökat för att söka den hjälp som kan erbjudas. Det har visat sig att de intagna kvinnorna ofta har mycket dåliga kunskaper om kost- och näringslära. Det har därför varit viktigt att informera om kostens inverkan på kroppens olika funktioner. Som exempel kan nämnas att många amfetaminmissbrukare får problem med kraftig viktuppgång under anstaltstiden. Om inte detta bryts genom bl.a. sunda kostvanor, ökar risken för ett återupptagande av amfetaminmissbruket efter verkställigheten. Genom att denna drog tar bort hungerkänslor och motverkar trötthet, kan det bli en genväg till viktminskning Fysiologiska tester Fysiologiska tester har erbjudits som ett led i ökad kroppsmedvetenhet. Detta har bl.a. skett genom konditionstest med ergometercykel. Innan denna åtgärd medtogs i handlingsplanen, testades och utvärderades den i anstalten Hinseberg. Det visade sig tydligt att detta enkla konditionstest som sidoeffekt gav mycket extra information från klienterna. De flesta 12

15 intagna hade mycket låga förväntningar på sig själva och sin fysiska status och såg med förakt på sin kropp. Under pågående test berättade många bl.a. om sina ätstörningar och visade tydligt sin negativa kroppsuppfattning. Efter testet gavs då unika möjligheter att i samtal med klienten ge information om vad man på ett enkelt sätt kan iaktta för att vårda sin kropp och hur man kan förbättra sina testresultat. Testningen visade att de allra flesta intagna hade mycket bättre konditionsvärden än vad de själva trott, vilket från många intagna följdes av spontana glädjeyttringar. Sammantaget kunde konstateras att det för de flesta av kvinnorna blev en mycket positiv upplevelse, som möjliggjorde att på ett naturligt sätt göra kopplingar till andra områden som kost/näringslära, rökning och motion. Intresset hade därmed väckts för att förända både kostvanor och olika fysiska aktiviteter, vilket leder till förbättrad hälsa och välbefinnande. Under våren 2009 utbildades 20 testledare för att täcka behovet med att genomföra fysiologiska tester i anstalterna. Vidareutbildning av testledarna genomfördes under våren Testledarutbildning. En utbildning av testledare för Kriminalvården har framarbetats och genomförts. Utbildningens syfte har varit att ge grundläggande kunskaper om människokroppens fysiologi i såväl arbete som vila, samt en basal kunskap om ämnesomsättning och energigivande näringsämnen. Deltagarna har fått praktiska kunskaper i hanteringen av ergometercykel och att kunna utföra arbetsprov, s.k. submaximaltest, att kunna bedöma testresultat och ge den testade praktiska träningsråd (utarbeta individuella träningsprogram). Vidare har också en påbyggnadskurs genomförts med fördjupningar av de ingående områdena. Erfarenheter av de fysiologiska testerna Initialtestet har normalt följts upp efter 2-3 månader, eller vid annan tidpunkt efter överenskommelse mellan personal och intagen. Det har här visat sig vara mycket viktigt att personalen följer upp de individuella rekommendationerna/träningsprogrammen. Om det inte sker, finns en risk att klienten får ett sämre värde vid uppföljningen, som bl.a. kan bero på stor viktuppgång. Många intagna (framförallt amfetaminmissbrukare) äter ofta både mycket och onyttigt, som i kombination med utebliven motion kan innebära ett försämrat resultat vid förnyad testning. I de fall där uppföljning har skett och intagna fått mål att arbeta mot, har mycket positiva resultat kunnat registreras, som ökad kroppsmedvetenhet (man ser kroppen som något värdefullt, som är viktig att vårda), förbättrad självkänsla och självförtroende. Detta har bl.a. bekräftats i de fördjupade intervjuer som gjorts med både testledarna som utfört testerna och intagna som deltagit. I intervjustudien har ca 30 intagna ingått. I anstalten Sagsjön har under hösten 2010 gjorts förstärkningar av områdena kost/näringslära och motion. Under en dag/vecka har en dietist tjänstgjort i avdelningarna för att öka de intagnas kunskaper inom dessa områden. Föreläsningar har skett inom kost/näring med innehåll som energiintag/energiuttag, måltidsordning, portionsstorlek och olika livsmedels påverkan på blodsockerhalt, näringsämnen och behov samt mat före respektive efter träning. I dietistens arbete har tydligt framkommit att det bl.a. finns ett stort behov av riktade insatser inom kost och friskvård för kvinnorna. Många av dem har stora kunskapsluckor gällande kost och matlagning och förstärkta insatser skulle här kunna ge ökad tilltro till sin egen förmåga och göra dem bättre rustade för att kunna sköta ett eget hem. 13

16 4.7.2 Yoga För att ge de intagna ytterligare redskap för ökad självkännedom och kroppsmedvetenhet har yoga ingått som stödåtgärd under försöksverksamheten. En särskild satsning gjordes med en specialkomponerad yogautbildning, riktad mot anstaltspersonalen i kvinnoanstalterna. Utbildningen baserades på Kriminalvårdens yogamaterial, men med särskilt fokus på kvinnornas behov av stöd för att stärka självkänsla, egenkraft och ökad kroppsmedvetenhet. Målsätttningen med utbildningen var att skapa kompetens hos deltagarna och därmed ge förutsättningar för att leda yoga i grupp. Utbildningen inleddes med en introduktion till basyogan och har kompletterats med kurser där yogalärare gett fördjupningar i kvinnoyoga, ryggyoga och dansyoga. Upplägget med flera typer av yoga valdes för att visa på den variation som finns och hur man kan ha olika pedagogiska ingångar till yoga, för att stärka hälsa och välbefinnande. En ytterligare målsättning har varit att väcka glädje och kraft som naturligt stärker självkänslan och bidrar till en positivare livsinställning. Personalen har rikligen försetts med stödmaterial i form av instruktionsböcker, cd- och dvd-skivor med yogainnehåll. Utbildningarna har genomförts vid fyra tillfällen och har sammanlagt omfattat sju dagar. Totalt har 20 personer utbildats. Två specialgjorda dvd-filmer har producerats med fokus på rygg, axlar och höfter samt rörlighet och styrka. Dessa har kunnat användas i undervisning eller via anstalternas interntevesystem. Därigenom har intagna getts möjlighet att genomföra yoga i det egna bostadsrummet, efter inlåsningen. Effekter av Yoga-insatsen Samtliga kvinnoanstalter har nu yogaaktiviteter igång och generellt sett har åtgärden visat sig ha mycket positiva effekter för både klienter och personal. Detta har bl.a. framkommit genom enkätundersökningar och vid personliga besök i anstalterna, som genomförts av Kriminalvårdens nationella yogasamordnare och projektledaren för försöksverksamheten. Klienterna har genom yogans hjälp kunnat upptäcka nya resurser hos sig själva och fått nya färdigheter, som gett dem ökad tilltro till sin egen kraft. Vidare har de grundläggande yogateknikerna med avslappning och meditation gett en kompletterande träning, som de kan upprätthålla efter verkställighetens slut. Vanliga uttalanden från intagna som börjat med yoga i anstalt har bl.a. varit att man sover bättre slutat med antidepressiv och annan medicinering fått redskap att hantera sina ADHD-problem allmänt mår bättre mentalt och att man därigenom lättare kan slappna av lärt sig att fokusera på rätt saker Terapeutisk bearbetning av traumatiska upplevelser Många av de intagna kvinnornas har massiv och komplex problematik, vilket ofta kräver professionella insatser i form av psykologer/psykoterapeuter. För att kunna ta emot kvinnornas svåra upplevelser så att det blir möjligt att arbeta vidare, krävs kunskap och terapeutiska metoder. En individuell kris- och traumabearbetning i en terapeutisk relation är ofta nödvändig, för att nå den djupare 14

17 känslomässiga problematiken. Psykoterapisamtalen är ett komplement till de andra insatserna, vilka också innehåller bearbetning och förändring, som kontaktmannasamtal, samtal vid ASI-kartläggning, samtal med sjuksköterska och programledare. De psykoterapeutiska samtalen har varierat kraftigt i antal sessioner. För klienter som bär på allvarliga trauman krävs som regel en lång bearbetning. Antalet samtal har avgjorts av psykoterapeuten men resurserna medgav inte att alla kvinnor som efterfrågade psykoterapi kunde få det. Ibland kunde inte heller antalet samtalstimmar genomföras utifrån den enskilda klientens önskemål. Psykoterapeuterna var emellertid noga med att efter bedömning tillsammans med kvinnan, ange vilken omfattning som var möjlig. Insatsen gällande individualterapi försenades på vissa håll genom en tidskrävande upphandling och har bedrivits fullt ut sedan hösten Ett nätverksmöte har genomförts där psykologerna/psykoterapeuterna fick möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter med varandra. Det var ett viktigt möte där man förutom erfarenhetsutbytet också fokuserade på metodutveckling. Vid mötet medverkade också en psykoterapeut från prostitutionsgruppen i Göteborg, med mångårig erfarenhet av att behandla prostituerade. Vid förflyttning av klienter mellan kvinnoanstalterna har också behandlingskedjan fungerat bra genom att behandlande terapeut kontaktat den nya anstalten, där annan terapeut sedan har fortsatt behandlingen. Om det förelegat behov av fortsatt behandling efter avtjänat fängelsestraff, har också remisser skrivits till annan vårdgivare. Under försöksverksamheten har totalt 109 intagna kvinnor fått behandling i form av individualterapi. På en anstalt har barnmorskan dessutom under handledning från psykolog genomfört korta samtalssekvenser med ca 20 kvinnor under Antalet behandlingssessioner per klient har varierat från några få upp till 48. I genomsnitt har sessioner genomförts. Under vissa perioder har det varit väntetider för samtal med psykolog. Beskrivning av målgruppen som genomgått psykoterapi Kvinnornas ålder varierade från 20 år och upp till 67 år, varav de flesta var mellan 35 och 40 år. Strafftiderna varierade från två månader och upp till livstids fängelse. Ungefär hälften av kvinnorna var dömda för grovt narkotikabrott eller narkotikabrott och nästan lika många var dömda för allvarliga våldsbrott (mord, mordförsök, mordbrand, rån, våldtäkt, grov misshandel och vållande till annans död). I nästan samtliga av dessa fall var brottsligheten riktad mot närstående personer som partner, tidigare partner och i något fall mot barn. En del av de våldsbrottsdömda kvinnorna var också dömda för narkotikabrott. Bakom många våldsbrott fanns en missbruksproblematik av alkohol och/eller narkotika. Några kvinnor var dömda för bedrägerier, stölder och snatterier. Endast en kvinna var dömd för människohandel. 90 procent av kvinnorna var av svensk härkomst. Övriga kom från olika delar av världen som Sydamerika, Irak, Tyskland, Serbien, Ungern, Vietnam, Thailand och Tanzania. Några av dessa var romer. En majoritet av kvinnorna hade en eller flera psykiatriska diagnoser när de kom till anstalterna. Detta gällde bl.a. depression, ångesttillstånd, självdestruktivt beteende, alkohol- eller drogberoende, tvångstankar, självskadehandlingar, borderline personlighetsstörning med eller utan psykotiska genombrott och ADHD. Majoriteten hade utsatts för systematiska sexuella övergrepp från närstående under uppväxten. 15

18 Teman i psykoterapin Psykologerna från de olika anstalterna har i sina rapporter redovisat olika teman som behandlats under psykoterapin. Påfallande ofta har kvinnorna på de olika anstalterna haft behov av att bearbeta likartade teman. Detta har framförallt gällt: missbruk självbild relationsproblematik (destruktiva relationer) umgänge med barn utagerande och självdestruktivt beteende identitets- och beroendeproblematik självförakt, skuld och skam panikångest, katastroftankar, sömnsvårigheter inlärd hjälplöshet stress- och utmattningsproblematik sorgebearbetning bearbetning av incest och våldtäkter skräckproblematik och våld i nära relationer. Många kvinnor har även bearbetat brotten, särskilt de som dömts för våldsbrott. Ett centralt tema som beskrivits av kvinnorna, särskilt för de som genomgått längre terapier, har varit uppväxtvillkoren, där våld och sexuella övergrepp, missbrukande föräldrar och separationer gått som en röd tråd genom deras liv. För de som var mödrar, har fokus också fått läggas på den vanmakt de känt över att inte ha haft inflytande över de beslut som styrt deras barns vardag och framförallt skulden man känt över att ha övergett dem. Sammantaget kan konstateras att en stor grupp av kvinnorna hade varit utsatta för upprepade och långvariga sexuella övergrepp under uppväxten. Många hade dessutom blivit utsatta för sexuellt våld och våldtäkter både i olika relationer och som prostituerade. Erfarenheter av individualpsykoterapi Kvinnorna har varit mycket motiverade att i terapin bearbeta de upplevelser de burit med sig av sexuella övergrepp, prostitution och i något fall människohandel. Behovet av behandling har varit större än tillgängliga resurser, både när det gäller antalet psykologer/ psykoterapeuter och den tid som stått till förfogande, vilket medfört att prioriteringar fått ske. De kvinnor som dömts till längre strafftider har som regel hunnit få kontakt med psykolog/psykoterapeut, om problematiken med sexuella övergrepp identifierats. Däremot har inte alla kvinnor på anstalterna som efterfrågat psykoterapi, kunnat erbjudas det. Det finns också exempel på kvinnor med behov av längre kontakt på grund av en svår problematik med ex. självskadehandlingar som har nekats kontakt, eftersom den inte rymts inom ramen för försöksverksamheten. Kvinnornas upplevelser av psykoterapiinsatsen var mycket positiva och redovisas närmare under punkt 10. Under försöksverksamheten har ett nära samarbete utvecklats mellan psykolog/psykoterapeut och anstalternas sjuksköterskor/barnmorskor. Ett samarbete har också utvecklats med andra tjänstemän som klienthandläggare och vårdare/kontaktmän. Psykoterapeuterna har bistått med kunskap om bemötande, förhållningssätt och förståelse av aktuell problematik eller situation och kontaktmännen har kunnat bjudas in till gemensamma samtal inför vårdplanering. 16

19 4.7.4 Kvinnoprogrammet VINN VINN är ett motivationsprogram för kvinnor som bygger på samtal i grupp med inslag av praktiska övningar som rollspel. Programmet innehåller 13 ämnesområden som vävs samman för varje individ så att en personlig livskarta skapas och blir utgångspunkten i gruppsamtalen. Normalt ingår 5-8 kvinnor i varje grupp. Fr.o.m har samtliga kvinnoanstalter och frivården i Göteborg i uppdrag att bedriva programmet. Under 2010 har ca 75 kvinnor deltagit i VINN-program på de olika anstalterna. Kriminalvårdens nationella projektledare för VINN har inom försöksverksamheten fått i uppdrag att utveckla ett avsnitt/modul som berör utsatthet och prostitution. Modulen är benämnd Sexualitet och kärlek och har utarbetats i samråd med VINN-programmets norska upphovsmän. Under 2009 infördes modulen i programmet VINN. För att hantera detta svåra ämne behövdes ytterligare utbildningsinsatser för programledarna. Två fördjupningsutbildningar har därför genomförts med syfte att stärka programledarnas förmåga att tala om sex/samlevnad. De har också utvecklats i att på ett pedagogiskt sätt hantera bl.a. sexualinformation för ungdom och vuxna. Programledarna har dessutom fått metodhandledning av den nationella programledaren. För all programverksamhet som genomförs i kriminalvården är det viktigt med en god vårdmiljö som stödjer programmet. Övrig personal behöver därför ha vissa kunskaper om programmen och de ämnesområden som tas upp. För att bredda kunskaperna om det utvecklade arbetet inom VINN och vikten av nätverksarbete (förstärkning av klienternas befintliga sociala och professionella nätverk) genomfördes en utbildning under temat Sex, kärlek, utsatthet och värdet av stöd/nätverk. Utbildningen vände sig till samtliga personalgrupper på kvinnoanstalterna, häktet Kronobergs kvinnoavdelning och vissa frivårdshandläggare och genomfördes tillsammans med den nationella projektledaren för utveckling av nätverk. Syftet var att synliggöra kvinnornas livssituation och utsatthet och poängtera vikten av nätverksarbete, för ett ökat externt socialt stöd. Utbildningen beskrivs närmare under avsnitt 6. Erfarenheter av VINN Genom att delta i programmet VINN i början av verkställigheten, ges kvinnorna en slags livskarta, där de dels kan sortera ut vilket område det är lämpligt att börja arbeta med, dels bygga upp sin egen styrka. Genom gruppsamtalen ges insikt om att de inte är ensamma om sin problematik eller sina svåra och skamfyllda upplevelser. Med växande självkänsla och tillit till sig själva ökar också insikten om möjliga förändringar. En ytterligare effekt av gruppsamtalen i VINN är att kvinnorna ofta skapar nya och tillitsfulla relationer till varandra. Vänskap utvecklas ofta mellan dem, vilket kan ge den enskilda klienten extra styrka, tilltro och stöttning i att våga ta tag i olika problem. Öppenheten mellan klienterna resulterar också många gånger i att man även i vardagssituationen på avdelningen, öppet vågar tala med varandra om svåra ämnen som prostitution och sexualitet. Många av de kvinnliga intagna har uttryckt osäkerhet och rädsla för att pröva sex utan droger. De har också i skilda sammanhang berört missbrukets olika följdverkningar som övergrepp i alla dess skepnader. Under puberteten utvecklas normalt den sexuella identiteten och ungdomar aktiveras i en mängd olika sociala situationer. De dömda 17

20 kvinnorna har däremot ofta tidigt utsatts för sexuella övergrepp och många har stor erfarenhet av pornografiskt våldsam sex. Dessutom har de ofta börjat missbruka i tidig ålder och genomgår därför inte en normal pubertetsutveckling. Ett missbruk fungerar i detta sammanhang som ett lock som hindrar de normala känslorna att utvecklas. Det är därför angeläget att stärka de intagna i att våga efterfråga bättre livskvalitet, där bl.a. egenvald sexualitet kan ingå och att öka självkunskapen för att hitta rätt till den egna sexuella identiteten. Detta kan bl.a. ske genom deltagande i VINN men också genom olika typer av samtal med personer som den intagna känner tillit till. 5. Insatser för att ge förutsättningar till förbättrade relationer mellan mor och barn Syftet är att förbättra utslussningsmöjligheter för kvinnor och speciellt uppmärksamma situationen för kvinnor med barn. Inom försöksverksamheten har uppdrag getts till regionerna Syd (anstalten Ringsjön) och Väst (anstalten Sagsjön) att utveckla och förbättra kvinnornas utslussningsmöjligheter och speciellt stödja kvinnor med barn för en bättre utslussning. I uppdraget har man arbetat individuellt med klienterna för att finna de bästa lösningarna och öka möjligheterna till förbättrad relation mellan mor och barn. I de fall då en kvinna som har eget barn avtjänar fängelsestraff i anstalt och socialtjänsten planerar att de ska fortsätta att leva tillsammans, ska ett aktivt samarbete inledas med socialtjänsten i kvinnans hemkommun. Försöksverksamheten ska ses som en utveckling av kriminalvårdens ordinarie insatser för att underlätta kontakten mellan mor och barn enligt barnkonventionen. 5.1 Anstalten Ringsjön Anstalten Ringsjön (öppen enhet tillhörande anstalten Ystad) är belägen i ett naturskönt område vid Rönneholms slott i Skåne, nära till Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg. Läget mitt i Skåne innebär goda förutsättningar för många klienter att planera sin frigivning. Anstaltsmiljön är normaliserad, motsvarande en hemmiljö för kvinnor och barn med möjlighet till goda insatser utifrån enskilda behov. Anstalten har självförvaltning, vilket innebär att klienterna själva handlar och lagar sin mat efter tilldelad budget. När barn finns i anstalten underlättas hanteringen genom självförvaltningen. Två av bostadsrummen är av större modell och väl anpassade för att inrymma mor och barn. Det finns ett nära samarbete med Kvinno-Krami, Arbetsförmedlingen i Eslöv och andra externa samarbetspartners, som tar vid efter avtjänad verkställighet. Under försöksverksamheten har psykolog funnits där vissa tider i veckan och för de utsatta kvinnorna har ett samarbete inletts med landstingets barnmorskor, som besöker anstalten regelbundet. I övrigt finns även läkare och sjuksköterska där varje vecka. Kvinnor som har barn med sig i anstalt åtnjuter samma möjligheter till utslussning som övriga, dock med beaktande av barnens behov. Syftet är att återanpassa mamma och barn till ett så normalt liv som möjligt efter frigivningen. Den dagliga sysselsättningen anpassas då särskilt för kvinnor med barn, för att tillgodose både barnets och moderns behov. 18

21 Inom ramen för Malins Minne (ett behandlingshem för kvinnor, vilket drivs i Nämndemansgårdens AB regi) finns under dagtid i intilliggande paviljong en barnverksamhet Malins barn. Från anstalten har ett barn (som var 16 månader gammalt) deltagit i verksamheten. Enligt personalen fick barnet på detta sätt mycket god stimulans och man märkte tydligt en snabb utveckling. Medan barnet är på dagis, deltar mamman i anstaltens verksamhet. Därutöver kan den intagna mamman och barnet ha planerad gemensam tid under ex. eftermiddagar/kvällar. Personalen på ovan nämnda dagis, som ligger i direkt anslutning till anstalten, har mångårig erfarenhet av att arbeta med barn som kommer från olika utsatta sociala miljöer. I deras verksamhet finns plats för 15 barn i åldrarna 0-10 år. I arbetet med barnen ges de ramar och rutiner för vardagen som barnen oftast saknat. Barnen ges också bekräftelse, som de så väl behöver och tillåts att visa känslorna de har, vilket dock inte får resultera i aggressivt beteende mot andra. Under försöksverksamheten har arbetssätt och policyer i hanteringen av mor och barns vistelse i anstalten skapats och utvecklats. Detta har också medfört ett utökat och förbättrat samarbete med olika kommuners socialtjänster och även med landstinget, genom regelbunden tillgång till barnmorskor. 5.2 Anstalten Sagsjön I anstalten Sagsjön finns en utslussningsvilla som används för att öka barns möjligheter att återknyta kontakten med sin mor. Anstaltens ytterområde är grönt, lummigt och vackert med närhet till en sjö, där det finns lekmöjligheter för barnen. I utslussningsvillan som ligger utanför grinden till anstalten, men inom anstaltsområdet, tillämpas självförvaltning och kvinnorna inhandlar också själva sina matvaror. Matlagningen och inköpen får göras efter ordinarie sysselsättningstid, för att så långt möjligt efterlikna normala villkor i samhället. Personalen (barnombud, kontaktperson, sjuksköterska och handledare i självförvaltningen) arbetar också mycket med handledning av kvinnorna för att stärka dem i föräldrarollen och för att de ska bli bättre rustade för att hantera sin vardag efter verkställigheten. Av de policydokument som framarbetats i anstalten framgår bl.a. När anstalten får information om att en kvinna som ska avtjäna fängelsestraff önskar medföra sitt barn i anstalten, utses omedelbart en person som handläggare av ärendet. En placering ska föregås av en skriftlig bedömning från socialtjänsten som ska ta ställning till: Om miljön är tillfredsställande för barnet Om modern bedöms klara föräldraskapet Om placeringen bedöms vara till barnets bästa En planering för hur barnets behov ska tillgodoses ska göras omgående och ske i samverkan med kvinnan och socialtjänsten. Kvinnan ska ges möjlighet till och stödjas i ett fortsatt gott föräldraskap under tiden hon har sitt barn i anstalt. Personalen hjälper kvinnan att få kontakt med kommunens stödfunktioner och andra lämpliga organisationer. Kvinnan ska erbjudas insatser utifrån den problematik som medfört fängelsestraffet. För att kvinnan ska beredas möjlighet att medverka i anstaltens programverksamhet, bör det finnas möjlighet till barnpassning i anstalten. 19

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende ( På Qulan byggs liv Qvinnoqulan började som en liten, ideell mötesplats för kvinnor med beroendebakgrund på Söder i Stockholm. Besökarna började

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140314 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten Olika programkompetenser idag inom regionen Brotts Brytet Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten kan omfatta skilda typer

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Kriminalvården i Sverige 13000 fängelsedomar årligen varav ca 3000 avtjänas med fotboja Nästan 7000 personer dömdes till skyddstillsyn 2013, ca 4300

Läs mer

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering

TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD. -Mer än en vanlig placering TILLSTÅNDSPLIKTIG FAMILJEVÅRD -Mer än en vanlig placering 2 Vår verksamhetsidé Vi anser att klientens plats ska vara något mer än en vanlig placering. Vi på Familjevårdskonsulenterna (FVK) menar att det

Läs mer

Missbrukande kvinnor

Missbrukande kvinnor Grupprabatt! Gå fyra betala för tre! Missbrukande kvinnor Nya riskgrupper, verksamma insatser och ett förbättrat bemötande Ändrade drogvanor och nya riskgrupper ta del av senaste nytt! Lär dig mer om missbruk

Läs mer

Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter

Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter Innehållsförteckning Inledning och Beskrivning av sociala tjänster 2 Gruppverksamhet Myran 3 Gruppverksamhet Gnistan 3 Gruppverksamhet Skilda världar

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Samverkan - på vems villkor?

Samverkan - på vems villkor? Samverkan - på vems villkor? Utbilningsdag om våld i nära relationer och myndighetssamverkan med fokus på individen i centrum Den 4 mars 2011 i Lund för mellersta Skåne Inledning Göran Tunhammar Hans Nordin

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Samverkan. Arbetsförmedlingen Mariestad Charlotte Bergström. Kriminalvården VO Mariestad anstalten Rödjan Christer Mann

Samverkan. Arbetsförmedlingen Mariestad Charlotte Bergström. Kriminalvården VO Mariestad anstalten Rödjan Christer Mann Samverkan Arbetsförmedlingen Mariestad Charlotte Bergström Kriminalvården VO Mariestad anstalten Rödjan Christer Mann Kriminalvårdens klienter ska få del av Arbetsförmedlingens tjänster efter behov och

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer