Slutredovisning av Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutredovisning av Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution"

Transkript

1 Slutredovisning av Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution

2 Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution, diarienummer

3 Slutredovisning Regeringens skrivelse 2007/08:167 Försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution. Projektledare: Karl-Anders Lönnberg

4 2

5 1. Bakgrund 4 2. Försöksverksamhetens syfte 4 3. Projektorganisation Referensgrupp Ledning och uppföljning 5 4. Strategiområden Bakgrundsfakta Antal strategiområden Samråd med andra aktörer Informationsskrifter till personal och intagna Informationsskrifter till personal Informationsskrift till kvinnliga intagna Upptakt av försöksverksamheten Strategiområde 1 Identifiering av målgruppen ASI Addiction Severity Index Informationssamtal/kartläggning Nätverksmöte med sjuksköterskorna Nätverksmöten med representanter för NAV (nämnden för andlig vård) Strategiområde 2 - Kvinnors fysiska och psykiska hälsa Fysiologiska tester Yoga Terapeutisk bearbetning av traumatiska upplevelser Kvinnoprogrammet VINN Insatser för förbättrade relationer mor/barn Anstalten Ringsjön Anstalten Sagsjön Nätverksarbete Hedersrelaterat våld och förtryck Arbetsmarknadsinriktade insatser Syfte Genomförande Sammanfattande rekommendationer Förstärkta insatser från Arbetsförmedlingen i anstalterna Hinseberg och Sagsjön Förekomst av prostitution och människohandel bland kvinnliga intagna under försöksverksamheten Intervjuer med intagna kvinnor om deras upplevelser av försöksverksamheten Diskussion 28 3

6 1. Bakgrund I regeringens skrivelse 2007/08:167 Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål aviseras Kriminalvårdens uppdrag under rubriken Stärkt förebyggande arbete, Insatser för kvinnor inom kriminalvården, åtgärd 14. I enlighet med handlingsplanen har regeringen den 11 september 2008 beslutat att ge Kriminalvården i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet riktad till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution. Försöksverksamheten har pågått fr.o.m. september 2008 t.o.m. december En delredovisning lämnades till Regeringskansliet (Justitiedepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet) den 19 oktober Försöksverksamhetens syfte Syftet med försöksverksamheten har varit att under fängelsevistelsen identifiera och erbjuda adekvat stöd, rådgivning och rehabilitering till kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution eller som i andra sammanhang varit utsatta för våld och övergrepp. En stor grupp av dessa kvinnor har haft mycket traumatiska uppväxtförhållanden och har utsatts för mycket våld och sexuella övergrepp i sina nära relationer. Problemområdena är mycket komplext sammankopplade och det behövs i många fall expertinsatser för att bearbeta vissa av dem. Genom att rikta de olika insatserna mot klienter som tillhör målgrupperna och skapa terapeutiska förutsättningar för behandling, minskar risken för att kvinnorna åter hamnar i likartade utsatta situationer. En förändrad livssituation innebär också minskad risk för fortsatt missbruk och brottslighet. 3. Projektorganisation Gunilla Ternert, regionchef i region Stockholm, utsågs till uppdragstagare, kriminalvårdsinspektör Karl-Anders Lönnberg till projektledare och kriminalvårdsdirektör Birgitta Göransson till handledare och mentor. 3.1 Referensgrupp Kriminalvårdens Kvinnonätverk (Arbetsgruppen för kvinnliga klienter i Kriminalvården) har varit referensgrupp i försöksverksamheten. I nätverket som leds av regionchefen Gunilla Ternert, region Stockholm, ingår kriminalvårdscheferna för de verksamhetsområden som har kvinnoanstalter, häktet Kronoberg (som har en häktesavdelning för kvinnor), en kriminalvårdschef som representerar frivården, en representant från region Öst (där ingen kvinnoanstalt finns) en representant från Kriminalvårdens Huvudkontor, en representant för Kriminalvårdens forskningsenhet i Stockholm och projektledaren för försöksverksamheten. 4

7 3.2 Ledning och uppföljning Projektledningen har regelbundet besökt samtliga kvinnoanstalter och häktet Kronobergs kvinnoavdelning för att följa utvecklingen av verksamheten men också för att stödja de pågående arbetsinsatserna. Ensamarbetande specialister som exempelvis sjuksköterskor och psykologer har samlats kategorivis i nätverk för utbildning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling. Uppföljning och lägesrapporter har kvartalsvis föredragits i Kvinnonätverkets möten och sammanställts inför Gd-dialoger under höst och vår. Handledaren har bistått projektledningen och medverkat i utbildningar, anstaltsbesök och nätverksmöten. Projektledningen har genomfört avslutande möten med uppföljning i alla kvinnoanstalterna och då intervjuat ledningen för respektive anstalt, tjänstemän som varit verksamma i olika delar i handlingsplanen och ca 6-8 intagna per anstalt. 4. Strategiområden 4.1 Bakgrundsfakta Skillnader mellan intagna kvinnor och intagna män Genom kriminalvårdens ASI-kartläggningar är följande känt om kvinnornas problematik: De har i mycket hög grad varit utsatta för fysisk och psykisk misshandel under livet (över 70 procent uppgav detta). Motsvarande andel av de intagna männen var 40 procent. Drygt 40 procent av kvinnorna och 4 procent av männen uppgav att de varit utsatta för sexuella övergrepp. Många kvinnor har psykiska problem och nästan hälften av dem har självmordstankar. Sjukdomar som påverkar livsföringen var också mycket vanligare hos kvinnorna, där 60 procent uppgav detta mot 47 procent av männen. När det gäller den sociala situationen uppgav 28 procent av kvinnorna att de lever med en partner som sysslar med brott. Motsvarande andel av de intagna männen var 4 procent. Vidare uppgav 31 procent av kvinnorna att de lever med en partner som använder narkotika. Motsvarande andel av de intagna männen var 8 procent. När det gäller narkotikamissbruket är kvinnornas missbrukskarriär vanligen annorlunda än männens. Kvinnorna debuterar oftare direkt i injektionsmissbruk, medan männen vanligen går via hög alkoholkonsumtion och cannabis, till injektionsmissbruk. Heroinmissbrukande kvinnor har en mycket tidig debut i tablettmissbruk och berusningsdrickande. Många kvinnor lider dessutom av ätstörningar som kan vara mer eller mindre kopplade till ett narkotikamissbruk, d.v.s. de drogar med amfetamin för att kunna hålla tillbaka sina hungerkänslor. Den tvångsmässiga problematiken kring ätstörningar kan också vara en del av den tvångsmässiga beroendeproblematiken. Ett narkotikamissbruk kan utvecklas för att klara av att prostituera sig men missbrukaren kan också prostituera sig för att få pengar till ett redan etablerat drogberoende. I ASI-kartläggningarna beskriver kvinnorna ett stort hjälpbehov för sitt narkotikamissbruk, sin kriminalitet och sina psykiska problem. 5

8 Kvinnorna är oftast stigmatiserade i sin föräldraroll och har extremt låg självkänsla med mycket skamkänslor och självförakt. Missbrukande kvinnor som utsatts för våld i nära relationer har praktiskt taget saknat skyddsnät. Ofta har de inte tagits emot på beroendemottagningar eller kvinnojourer. Först under senare år har vissa stödresurser utvecklats. Vid Brå: s utvärdering av Kriminalvårdens narkotikasatsning 2008 (Brå Rapport 2008:18) kunde man konstatera att insatserna påverkade återfallen i brott. De som genomgått behandlingsprogram och vistats på behandlingsanstalter eller behandlingsavdelningar hade färre återfall. Detta gällde emellertid inte kvinnor intagna på behandlingsavdelningar/anstalter. Frågan ställdes då om kvinnornas behandlingsbehov tillgodosågs på rätt sätt. Vid en analys av behov av kompletterande insatser sammanföll dessa med de insatser som arbetats fram i handlingsplanen för att stödja kvinnor utsatta för prostitution och människohandel. 4.2 Beskrivning av strategiområden Kriminalvården har i enlighet med regeringens uppdrag hösten 2008, utarbetat en handlingsplan med insatser inom följande strategiområden: 1. Identifiering av målgrupperna, deras problem och behov 2. Kvinnors fysiska och psykiska hälsa. 3. Relationer mellan mor och barn och i det privata nätverket. 4. Arbetsmarknadsinriktade insatser. Inom samtliga strategiområden krävdes utbildningsinsatser. Dessa redovisas under respektive strategiområde och samlat i bilaga 2. Kriminalvårdens handlingsplan fastställdes av generaldirektören den 20 januari Samråd med andra aktörer Samråd har skett med Brottsoffermyndigheten. Vid ett möte som genomfördes mellan myndigheterna i januari 2009, beslutades att Kriminalvården skulle få 20 utbildningsplatser för chefer. Platserna fördelades i första hand till Kriminalvårdens kvinnonätverk och ledningsgrupperna för kvinnoanstalterna. Syftet med utbildningsdagarna har varit att förbättra kunskaperna om bakomliggande mekanismer som kan påverka förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål och att förbättra bemötandet av de personer som utsatts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Samråd och direkt samarbete med Socialtjänsten har företrädesvis skett genom deras Prostitutionsgrupper. För intagna kvinnor har samverkan med Socialtjänsten ägt rum i varje enskilt fall genom ordinarie frigivningsförberedelser och samarbete kring kvinnornas barn. Samråd med sjukvården har ägt rum inom den ordinarie sjukvårdsverksamheten inom kriminalvården genom bl.a. provtagning och sedvanliga remisser. Dessutom har klienter specifikt inom försöksverksamheten remitterats från psykiatriker och psykologer, med anledning av traumabearbetning, behov av ADHD-utredning och kontakt med beroendeenheter. 6

9 Samråd har skett med professor Barbro Wijma, Hälsouniversitetet i Linköping, utifrån hennes studie på anstalten Färingsö. Studien ledde fram till en interventionsmodell med målet att förbättra kvinnornas syn på och relation till den egna kroppen. I studien påvisades behovet av insatser för fysisk och psykisk hälsa, bearbetning av sexuella övergrepp och misshandel, kunskap om sexualitet och sexuellt överförbara sjukdomar och större kroppskännedom. Samtliga förslag till insatser har ingått i Kriminalvårdens försöksverksamhet. Ett utökat samarbete med Arbetsförmedlingen har skett inom försöksverksamheten och beskrivs närmare under avsnitt Informationsskrifter till personal och intagna Informationsskrifter till personal Kvinnor med erfarenhet av prostitution har ofta komplexa vårdbehov, vilket kan inkludera våldsutsatthet med fysisk och psykisk ohälsa. Det finns också ett samband mellan missbruk och prostitution där prostitutionen kan vara ett sätt att finansiera missbruket. Därför har en väl fungerande missbruks- och beroendevård betydelse även för att motverka prostitution. I identifieringsarbetet av målgrupperna är det viktigt att personalen har insikt i att begreppen prostitution och människohandel är vida och omfattande, samt att många sexuellt utsatta kvinnor som därmed inte bestämmer över sina egna kroppar, inte själva anser sig vara prostituerade. För personal inom Kriminalvården som arbetar med kvinnliga klienter har en informationsskrift upprättats. I denna ges kortfattade definitioner av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. (Bilaga 3). Ytterligare en informationsskrift riktad till personal har tagits fram som ger kunskap om processen in i prostitution och vägen ut ur prostitution. Denna har använts vid informationsträffar och i olika personalutbildningar som ett breddat underlag för diskussioner om prostitution och människohandel. (Bilaga 4) Informationsskrift till kvinnliga intagna En informationsskrift riktad till kvinnliga intagna har också framtagits. I denna ges information om försöksverksamheten och att Kriminalvården har extra resurser för stödjande, rådgivande och rehabiliterande insatser under perioden. (Bilaga 5). Skriften har sänts tillsammans med övriga handlingar, till kvinnor på fri fot som ska inställa sig i anstalt, för att ge information innan inställelsen. För kvinnor placerade i häkte i avvaktan på placering i anstalt, har den delats ut av personalen. I kvinnoanstalterna har klienterna tillfrågats vid ankomsten, om de tidigare fått skriften. Om inte, har den delats ut i samband med inskrivningen. 4.5 Upptakt av försöksverksamheten För att sprida kunskap om kvinnors utsatthet och göra projektet känt bland personal och intagna anlitades en teaterensemble. Teaterföreställningen Kvinnofilten som framfördes av The Grizzly Theatre & Film Company, tar upp kvinnors utsatthet genom sekler med avslutande fokus på hur kvinnornas situation ser ut i dagens moderna samhälle. Föreställningen genomfördes på samtliga kvinnoanstalter och i 7

10 häktet Kronobergs kvinnoavdelning. Efter föreställningarna följde diskussionsseminarier med både personal och intagna om bl.a. kvinnors utsatthet, prostitution och våld i nära relationer. Under seminarierna var både personal och intagna mycket engagerade i att diskutera de olika ämnesområdena. De intagna lämnade bl.a. många synpunkter på begreppet prostitution, hur man definierar detta och hur accepterat det är i olika samhällsgrupper. Det märktes här en tydlig skillnad mellan de äldre intagna, som hade lättare att acceptera och försvara prostitutionen, och de yngre, som var kritiska till begreppet och såg det mer som en jämställdhetsfråga, där ingen annan skall få bestämma över deras kroppar. 4.6 Strategiområde 1 Identifiering av målgrupperna Insatser som genomförts för att identifiera målgrupperna För att klara uppdraget om identifiering av målgrupperna har extra utbildningsinsatser gjorts för att utbilda personal på kvinnoanstalterna i intervjumanualen ASI (Addiction Severity Index) De flesta nyintagna har kartlagts med instrumentet ASI Utbildning har skett av ASI-kartläggare tillsammans med sjuksköterskor och psykologer om kopplingen mellan missbruk och prostitution, effekter av sexuella övergrepp, offerproblematik m.m. I samarbete med FoU-Stockholmsgruppen har två instrument framtagits för att kunna mäta prevalensen av prostitution och människohandel bland de intagna kvinnorna på anstalt. Utbildningsinsatser riktade mot kvinnoanstalternas sjuksköterskor med målsättning att utveckla ett informationssamtal/hälsosamtal, innehållande bl.a. frågor om människohandel, prostitution, övergrepp och annan utsatthet ASI Addiction Severity Index Kriminalvården har under ett flertal år arbetat med det strukturerade intervjuformuläret ASI (Addiction Severity Index) och har därigenom bl.a. kunnat kartlägga klienternas behov inom sju olika livsområden. En del fakta ur dessa sammanställningar finns redovisade ovan i avsnitt 4.1. Kriminalvården har inte tidigare specifikt kartlagt försöksverksamhetens målgrupper och det har inte heller funnits riktade insatser till dessa. Av försöksverksamhetens handlingsplan framgår bl.a. att ASI-intervjuer ska göras på alla nykomna intagna, som kommer att bli föremål för villkorlig frigivning. Ambitionsnivån har under försökstiden höjts och omfattar därmed i stort sett alla nyinskrivna (även de med mycket korta verkställighetstider). Intervjuformuläret ASI-Grund innehåller bl.a. en fråga om klienten de senaste 30 dagarna fått pengar genom prostitution. I och med att området är så skuld- och skambelagt och att det också finns en definitionsproblematik om vad prostitution är, svarar ytterst få kvinnor ja på denna fråga. Det har därför varit nödvändigt att arbeta fram 8

11 ytterligare frågor med formuleringar som inte innehåller det värdeladdade prostitutionsbegreppet och som tillåter att samtalet utvecklas till att beröra olika sätt att sälja sin kropp. Utöver någon form av betalning, som också kan innefatta ex. droger kan det också handla om ex. boende (att få tak över huvudet) eller för att blidka våldsamma män. En förutsättning för att få så sanningsenliga svar som möjligt på dessa frågor, är att hela ASI-kartläggningen genomförs på ett förtroendefullt sätt och att kartläggaren har rätt samtalsmetodik och kunskap om problematiken. ASI-kartläggarna fick genom projektet speciell utbildning om prostitution, sexuell hälsa och sexuella övergrepp, våld mot kvinnor, uppbrott och vägar ut ur prostitution. En frågeguide sammanställdes också om hur samtalen skulle genomföras. (Bilaga 6). Ett samarbete ägde rum med forskare från FoU Stockholmsgruppen, där bl.a. två instrument gemensamt togs fram för att kunna mäta prevalensen av prostitution och människohandel bland de intagna kvinnorna i anstalt. Detta handlar dels om en utökad frågemanual (Bilaga 6) som kopplas till Kriminalvårdens ASI kartläggning, dels om ett kompletterande uppföljningsinstrument. (Bilaga 7). Här ställs bl.a. frågor som Har du haft sex med någon mot ersättning (pengar, presenter, mat, boende eller droger)? Har du rekryterats till att ha sex med någon genom hot, lögner eller vilseledande information? När frågorna ställts på det sätt som här exemplifieras och i det samtalsklimat som föreskrivits, har svarsfrekvensen ökat markant, trots att det normalt sett är svårt att tala om sin situation, då erfarenhet av prostitution ofta är skuld/skambelagd och även kopplad till traumatiska upplevelser, med övergrepp och våld. Resultaten redovisas i avsnitt 9. Erfarenheter av ASI-kartläggningen ASI-kartläggning med kvinnor tar normalt sett längre tid än med intagna män. Kvinnornas bakgrund är ofta mycket mer komplicerad och behöver analyseras djupare. Kvinnorna är också i allmänhet mer kommunikativa än männen och har ofta behov av att få berätta om sin utsatta livssituation. I intervjuer med personal som utför ASI-utredningar har bl.a. framkommit att det är vanligt förekommande att kvinnor återkommer till intervjuaren en tid efter intervjun för att fortsätta berätta om sin utsatthet. De allra flesta av de intagna kvinnorna som ingått i försöksverksamheten upplevde ASI-kartläggningen som något positivt. De blev bl.a. medvetna på ett tydligt sätt om sina olika typer av problem och hur länge ex. missbruk i olika former funnits med i deras liv. För att få kunskap om intagna kvinnors prostitutionsproblematik krävs normalt en förtroendefull och långvarig relation. Inom försöksverksamheten har utbildningssatsningar gjorts med målsättning att personal ska ställa frågor inom dessa områden och många kvinnor som tidigare avtjänat fängelsestraff har sagt att det nu var första gången som någon tagit upp detta. Ett flertal intagna har också framhållit att man tidigare haft viljan att berätta men då ingen har tagit upp problematiken, har skam- och skuldkänslorna förhindrat egna initiativ kring detta. ASI-intervjun innehåller inte några direkta frågor om sexuella övergrepp, men en del kvinnor lämnade ändock denna information i samband med intervjuerna och kunde då vid behov erbjudas psykologkontakt. Vanligast var dock att sjuksköterskorna fick denna information i samband med sina hälsosamtal och kunde då i förekommande fall remittera vidare till psykolog/psykoterapeut. 9

12 På en av anstalterna blev arbetssättet med ASI en utveckling av kontakten med kvinnorna. Personalen såg nya problem som tidigare inte synliggjorts och samtal fördes på ett nytt sätt. ASI-utredningen, som genomfördes redan första veckan efter att kvinnorna kommit till anstalten, kom att bli navet i deras verkställighet. Kartläggningen blev en utgångspunkt för verkställighetsplanen och kontaktmännens fortsatta arbete. Resultaten av ASI- kartläggningen redovisas i avsnitt 9 och i (Bilaga 8) Informationssamtal/kartläggning I kartläggningen (som komplement till ASI-utredningen med den utökade frågemanualen) erbjöds alla intagna ett informationssamtal med sjuksköterska/barnmorska. För vissa intagna kan det kännas lättare och tryggare att ta upp sin svåra situation med denna legitimerade yrkesgrupp. Trots att sjuksköterskorna är vana att genomföra svåra samtal med frågor om hälsotillstånd, blev det tydligt att deras kunskap inom detta område behövde utökas. Utbildningssatsningar riktades därför mot sjuksköterskorna för att öka deras kompetens inom området och för att utveckla hälsosamtalet med de obekväma frågorna om människohandel, prostitution och annan utsatthet. Sjuksköterskorna har i utbildningarna bl.a. fått möta specialister som arbetar med behandling av prostituerade, behandling av klienter med ätstörningar och behandling av kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp och våld. I en av anstalterna innehar en barnmorska sjukskötersketjänsten sedan många år. Barnmorskan har särskild kompetens i att samtala kring sexuell hälsa, prostitution och övergrepp. Därmed var också problematiken hos kvinnorna väl känd. Denna barnmorska har utifrån sina kartläggningssamtal kunnat följa upp de kvinnor som endast behövt en kortare samtalskontakt, stått på kö till psykolog eller som avböjt psykoterapi. Ett väl utvecklat samarbete mellan barnmorska och psykolog har etablerats. Eftersom barnmorskan själv gör alla gynekologiska undersökningar, har det funnits många möjligheter att fånga upp kvinnornas frågeställningar och oro över den egna kroppen, följdverkningar av sexuella övergrepp och deras allmänna okunskap om kroppen Nätverksmöten med sjuksköterskorna Nätverksmöten genomfördes med sjuksköterskor/barnmorskor för utbyte av tankar, reflektioner om arbetet och genomgång av samtalsmetodiken med de utsatta kvinnorna. En av sjuksköterskorna hade lång erfarenhet av att arbeta med intagna män och hade nu arbetat med bara kvinnor under kort tid. Hon ansåg att kvinnorna i anstalt i allmänhet är lika sjuka som de intagna män som får placering på särskilda sjukavdelningar på grund av sina åkommor. Effekter av det förändrade arbetssättet Genom den utökade kontakten med framförallt de utsatta kvinnorna (som i allmänhet inte själva uppsöker hälso- och sjukvården) har t.ex. fler cellprover tagits. Därmed har också flera sjukdomar upptäckts i tidigt och därmed behandlingsbart stadium. Detta har också lett till fler samtal och möten med barnmorska och fler undersökningar av gynekolog. Fler intagna har också testats för olika könssjukdomar. Förutom upptäckt av sjukdomar och därmed insatta behandlingar, finns det också ett stort värde i att få besked om att man är frisk. Genom samtalen blir de intagna mer sedda, vilket i sig också har ett stort värde. I samtalen tar 10

13 klienterna ofta upp att de lever i destruktiva relationer, där övergreppsproblematik och sexuellt tvång är mycket vanligt. Sjuksköterskornas hälsosamtal har nu överlag utvecklats och innehåller bl.a. ämnen som aborter, oönskade graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, könsroller, könsidentitet och sexuell läggning, övergrepp och våld. Under ämnet Kvinnohälsa tas frågor upp om hur kroppen fungerar i olika sammanhang, men också frågor om kost, motion och rökning. Sjuksköterskorna i kvinnoanstalterna har ansett att utbildningssatsningarna som omnämnts ovan, innehållit viktiga teman och varit nyttiga för utvecklingen av det dagliga arbetet. Genom den kunskap som förmedlats av mycket kompetenta föreläsare, har de också i ökad grad kunnat svara på frågor inom dessa områden, samtidigt som de själva vågat ställa svåra och fördjupade frågor, vilket varit till hjälp för kvinnorna. Utbildningarna har därigenom nått klientnivån och medfört en utvecklad kontakt mellan personal och intagna. Sedan sjuksköterskornas nätverk startade inom försöksverksamheten har det blivit lättare att lämna över uppgifter till mottagande anstalt. Överlag har också överlämningarna blivit bättre. Även gemensamma rutiner i verksamheten har därigenom kunnat utvecklas. Genom att medel tillförts från försöksverksamheten har sjuksköterskorna kunnat avsätta mer tid för samtal med både intagna och personal. Detta har därmed kommit de intagna till del, vilket både intagna och personal har upplevt som mycket positivt Nätverksmöten med representanter för NAV (nämnden för andlig vård) Vid varje häkte eller anstalt finns normalt en präst från svenska kyrkan och en pastor från någon av frikyrkorna. Därutöver finns vanligen också upparbetade kontakter med andra religiösa samfund. Prästernas, pastorernas och diakonernas främsta uppgift är att föra personliga samtal med intagna och personal i häkten och anstalter. NAV-representanterna får ofta utöver de rent själavårdande samtalen också möta klienter i olika krissituationer. Deras tystnadsplikt innebär ofta en koppling till att klienterna känner fullt förtroende och trygghet. Det i sin tur innebär att många samtal handlar om tunga skuld- och skambelagda områden. NAV-verksamheten har uppmärksammats i försöksverksamheten och det har känts angeläget att informera och utbilda även NAVmedarbetarna i problematiken runt människohandel och prostitution. Utbildningarna har bl.a. innehållit teman som Prostitution som begrepp, behandling och samtalsmetodik och Hedersrelaterat våld och förtryck. 4.7 Strategiområde 2 - Kvinnors fysiska och psykiska hälsa Insatser för att förbättra intagna kvinnors fysiska och psykiska hälsa Hälsosamtal med sjuksköterska/barnmorska har utökats med bl.a. frågor kring aborter, oönskade graviditeter, sexuellt överförbara 11

14 sjukdomar, könsroller, könsidentitet och sexuell läggning, övergrepp och våld. Remisser har skett till psykolog för samtal vid behov. Insatserna är beskrivna ovan under rubriken Information/kartläggning. Fysiologiska tester och rådgivning i kost och näringslära. Yogainspiratörer har utbildats i alla kvinnoanstalterna för att kunna genomföra yoga i grupp. Även två dvd-filmer har producerats med olika yogaformer för både undervisning och individuellt användande i intagnas egna bostadsrum. Individualterapi med bl. a. traumabearbetning genom psykologer och psykoterapeuter har erbjudits i alla kvinnoanstalterna. En extra samtalsmodul om sex och utsatthet har utvecklats i grupprogrammet VINN och programledarna har utbildats i samtalsmetodik kring sex och samlevnad. Möjlighet har erbjudits för enskilda samtal med programledarna, som vid behov kunnat remittera vidare till psykolog. Kvinnliga intagna kräver mer sjukvårdsresurser än manliga intagna. Kvinnorna har ofta en mer omfattande och komplicerad fysisk och psykisk problematik. De har ofta extremt låg självkänsla med både negativ självbild och kroppsuppfattning. Genom det tidigare beskrivna samtalet som skett genom sjuksköterska/barnmorska har benägenheten ökat hos de intagna att genomgå olika undersökningar och provtagningar. I samband med samtalet har också remisser oftare skett till kroppsläkare, psykiater och psykolog/psykoterapeut. I takt med att de intagnas kunskaper om den egna kroppen förbättrats, har också deras benägenhet ökat för att söka den hjälp som kan erbjudas. Det har visat sig att de intagna kvinnorna ofta har mycket dåliga kunskaper om kost- och näringslära. Det har därför varit viktigt att informera om kostens inverkan på kroppens olika funktioner. Som exempel kan nämnas att många amfetaminmissbrukare får problem med kraftig viktuppgång under anstaltstiden. Om inte detta bryts genom bl.a. sunda kostvanor, ökar risken för ett återupptagande av amfetaminmissbruket efter verkställigheten. Genom att denna drog tar bort hungerkänslor och motverkar trötthet, kan det bli en genväg till viktminskning Fysiologiska tester Fysiologiska tester har erbjudits som ett led i ökad kroppsmedvetenhet. Detta har bl.a. skett genom konditionstest med ergometercykel. Innan denna åtgärd medtogs i handlingsplanen, testades och utvärderades den i anstalten Hinseberg. Det visade sig tydligt att detta enkla konditionstest som sidoeffekt gav mycket extra information från klienterna. De flesta 12

15 intagna hade mycket låga förväntningar på sig själva och sin fysiska status och såg med förakt på sin kropp. Under pågående test berättade många bl.a. om sina ätstörningar och visade tydligt sin negativa kroppsuppfattning. Efter testet gavs då unika möjligheter att i samtal med klienten ge information om vad man på ett enkelt sätt kan iaktta för att vårda sin kropp och hur man kan förbättra sina testresultat. Testningen visade att de allra flesta intagna hade mycket bättre konditionsvärden än vad de själva trott, vilket från många intagna följdes av spontana glädjeyttringar. Sammantaget kunde konstateras att det för de flesta av kvinnorna blev en mycket positiv upplevelse, som möjliggjorde att på ett naturligt sätt göra kopplingar till andra områden som kost/näringslära, rökning och motion. Intresset hade därmed väckts för att förända både kostvanor och olika fysiska aktiviteter, vilket leder till förbättrad hälsa och välbefinnande. Under våren 2009 utbildades 20 testledare för att täcka behovet med att genomföra fysiologiska tester i anstalterna. Vidareutbildning av testledarna genomfördes under våren Testledarutbildning. En utbildning av testledare för Kriminalvården har framarbetats och genomförts. Utbildningens syfte har varit att ge grundläggande kunskaper om människokroppens fysiologi i såväl arbete som vila, samt en basal kunskap om ämnesomsättning och energigivande näringsämnen. Deltagarna har fått praktiska kunskaper i hanteringen av ergometercykel och att kunna utföra arbetsprov, s.k. submaximaltest, att kunna bedöma testresultat och ge den testade praktiska träningsråd (utarbeta individuella träningsprogram). Vidare har också en påbyggnadskurs genomförts med fördjupningar av de ingående områdena. Erfarenheter av de fysiologiska testerna Initialtestet har normalt följts upp efter 2-3 månader, eller vid annan tidpunkt efter överenskommelse mellan personal och intagen. Det har här visat sig vara mycket viktigt att personalen följer upp de individuella rekommendationerna/träningsprogrammen. Om det inte sker, finns en risk att klienten får ett sämre värde vid uppföljningen, som bl.a. kan bero på stor viktuppgång. Många intagna (framförallt amfetaminmissbrukare) äter ofta både mycket och onyttigt, som i kombination med utebliven motion kan innebära ett försämrat resultat vid förnyad testning. I de fall där uppföljning har skett och intagna fått mål att arbeta mot, har mycket positiva resultat kunnat registreras, som ökad kroppsmedvetenhet (man ser kroppen som något värdefullt, som är viktig att vårda), förbättrad självkänsla och självförtroende. Detta har bl.a. bekräftats i de fördjupade intervjuer som gjorts med både testledarna som utfört testerna och intagna som deltagit. I intervjustudien har ca 30 intagna ingått. I anstalten Sagsjön har under hösten 2010 gjorts förstärkningar av områdena kost/näringslära och motion. Under en dag/vecka har en dietist tjänstgjort i avdelningarna för att öka de intagnas kunskaper inom dessa områden. Föreläsningar har skett inom kost/näring med innehåll som energiintag/energiuttag, måltidsordning, portionsstorlek och olika livsmedels påverkan på blodsockerhalt, näringsämnen och behov samt mat före respektive efter träning. I dietistens arbete har tydligt framkommit att det bl.a. finns ett stort behov av riktade insatser inom kost och friskvård för kvinnorna. Många av dem har stora kunskapsluckor gällande kost och matlagning och förstärkta insatser skulle här kunna ge ökad tilltro till sin egen förmåga och göra dem bättre rustade för att kunna sköta ett eget hem. 13

16 4.7.2 Yoga För att ge de intagna ytterligare redskap för ökad självkännedom och kroppsmedvetenhet har yoga ingått som stödåtgärd under försöksverksamheten. En särskild satsning gjordes med en specialkomponerad yogautbildning, riktad mot anstaltspersonalen i kvinnoanstalterna. Utbildningen baserades på Kriminalvårdens yogamaterial, men med särskilt fokus på kvinnornas behov av stöd för att stärka självkänsla, egenkraft och ökad kroppsmedvetenhet. Målsätttningen med utbildningen var att skapa kompetens hos deltagarna och därmed ge förutsättningar för att leda yoga i grupp. Utbildningen inleddes med en introduktion till basyogan och har kompletterats med kurser där yogalärare gett fördjupningar i kvinnoyoga, ryggyoga och dansyoga. Upplägget med flera typer av yoga valdes för att visa på den variation som finns och hur man kan ha olika pedagogiska ingångar till yoga, för att stärka hälsa och välbefinnande. En ytterligare målsättning har varit att väcka glädje och kraft som naturligt stärker självkänslan och bidrar till en positivare livsinställning. Personalen har rikligen försetts med stödmaterial i form av instruktionsböcker, cd- och dvd-skivor med yogainnehåll. Utbildningarna har genomförts vid fyra tillfällen och har sammanlagt omfattat sju dagar. Totalt har 20 personer utbildats. Två specialgjorda dvd-filmer har producerats med fokus på rygg, axlar och höfter samt rörlighet och styrka. Dessa har kunnat användas i undervisning eller via anstalternas interntevesystem. Därigenom har intagna getts möjlighet att genomföra yoga i det egna bostadsrummet, efter inlåsningen. Effekter av Yoga-insatsen Samtliga kvinnoanstalter har nu yogaaktiviteter igång och generellt sett har åtgärden visat sig ha mycket positiva effekter för både klienter och personal. Detta har bl.a. framkommit genom enkätundersökningar och vid personliga besök i anstalterna, som genomförts av Kriminalvårdens nationella yogasamordnare och projektledaren för försöksverksamheten. Klienterna har genom yogans hjälp kunnat upptäcka nya resurser hos sig själva och fått nya färdigheter, som gett dem ökad tilltro till sin egen kraft. Vidare har de grundläggande yogateknikerna med avslappning och meditation gett en kompletterande träning, som de kan upprätthålla efter verkställighetens slut. Vanliga uttalanden från intagna som börjat med yoga i anstalt har bl.a. varit att man sover bättre slutat med antidepressiv och annan medicinering fått redskap att hantera sina ADHD-problem allmänt mår bättre mentalt och att man därigenom lättare kan slappna av lärt sig att fokusera på rätt saker Terapeutisk bearbetning av traumatiska upplevelser Många av de intagna kvinnornas har massiv och komplex problematik, vilket ofta kräver professionella insatser i form av psykologer/psykoterapeuter. För att kunna ta emot kvinnornas svåra upplevelser så att det blir möjligt att arbeta vidare, krävs kunskap och terapeutiska metoder. En individuell kris- och traumabearbetning i en terapeutisk relation är ofta nödvändig, för att nå den djupare 14

17 känslomässiga problematiken. Psykoterapisamtalen är ett komplement till de andra insatserna, vilka också innehåller bearbetning och förändring, som kontaktmannasamtal, samtal vid ASI-kartläggning, samtal med sjuksköterska och programledare. De psykoterapeutiska samtalen har varierat kraftigt i antal sessioner. För klienter som bär på allvarliga trauman krävs som regel en lång bearbetning. Antalet samtal har avgjorts av psykoterapeuten men resurserna medgav inte att alla kvinnor som efterfrågade psykoterapi kunde få det. Ibland kunde inte heller antalet samtalstimmar genomföras utifrån den enskilda klientens önskemål. Psykoterapeuterna var emellertid noga med att efter bedömning tillsammans med kvinnan, ange vilken omfattning som var möjlig. Insatsen gällande individualterapi försenades på vissa håll genom en tidskrävande upphandling och har bedrivits fullt ut sedan hösten Ett nätverksmöte har genomförts där psykologerna/psykoterapeuterna fick möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter med varandra. Det var ett viktigt möte där man förutom erfarenhetsutbytet också fokuserade på metodutveckling. Vid mötet medverkade också en psykoterapeut från prostitutionsgruppen i Göteborg, med mångårig erfarenhet av att behandla prostituerade. Vid förflyttning av klienter mellan kvinnoanstalterna har också behandlingskedjan fungerat bra genom att behandlande terapeut kontaktat den nya anstalten, där annan terapeut sedan har fortsatt behandlingen. Om det förelegat behov av fortsatt behandling efter avtjänat fängelsestraff, har också remisser skrivits till annan vårdgivare. Under försöksverksamheten har totalt 109 intagna kvinnor fått behandling i form av individualterapi. På en anstalt har barnmorskan dessutom under handledning från psykolog genomfört korta samtalssekvenser med ca 20 kvinnor under Antalet behandlingssessioner per klient har varierat från några få upp till 48. I genomsnitt har sessioner genomförts. Under vissa perioder har det varit väntetider för samtal med psykolog. Beskrivning av målgruppen som genomgått psykoterapi Kvinnornas ålder varierade från 20 år och upp till 67 år, varav de flesta var mellan 35 och 40 år. Strafftiderna varierade från två månader och upp till livstids fängelse. Ungefär hälften av kvinnorna var dömda för grovt narkotikabrott eller narkotikabrott och nästan lika många var dömda för allvarliga våldsbrott (mord, mordförsök, mordbrand, rån, våldtäkt, grov misshandel och vållande till annans död). I nästan samtliga av dessa fall var brottsligheten riktad mot närstående personer som partner, tidigare partner och i något fall mot barn. En del av de våldsbrottsdömda kvinnorna var också dömda för narkotikabrott. Bakom många våldsbrott fanns en missbruksproblematik av alkohol och/eller narkotika. Några kvinnor var dömda för bedrägerier, stölder och snatterier. Endast en kvinna var dömd för människohandel. 90 procent av kvinnorna var av svensk härkomst. Övriga kom från olika delar av världen som Sydamerika, Irak, Tyskland, Serbien, Ungern, Vietnam, Thailand och Tanzania. Några av dessa var romer. En majoritet av kvinnorna hade en eller flera psykiatriska diagnoser när de kom till anstalterna. Detta gällde bl.a. depression, ångesttillstånd, självdestruktivt beteende, alkohol- eller drogberoende, tvångstankar, självskadehandlingar, borderline personlighetsstörning med eller utan psykotiska genombrott och ADHD. Majoriteten hade utsatts för systematiska sexuella övergrepp från närstående under uppväxten. 15

18 Teman i psykoterapin Psykologerna från de olika anstalterna har i sina rapporter redovisat olika teman som behandlats under psykoterapin. Påfallande ofta har kvinnorna på de olika anstalterna haft behov av att bearbeta likartade teman. Detta har framförallt gällt: missbruk självbild relationsproblematik (destruktiva relationer) umgänge med barn utagerande och självdestruktivt beteende identitets- och beroendeproblematik självförakt, skuld och skam panikångest, katastroftankar, sömnsvårigheter inlärd hjälplöshet stress- och utmattningsproblematik sorgebearbetning bearbetning av incest och våldtäkter skräckproblematik och våld i nära relationer. Många kvinnor har även bearbetat brotten, särskilt de som dömts för våldsbrott. Ett centralt tema som beskrivits av kvinnorna, särskilt för de som genomgått längre terapier, har varit uppväxtvillkoren, där våld och sexuella övergrepp, missbrukande föräldrar och separationer gått som en röd tråd genom deras liv. För de som var mödrar, har fokus också fått läggas på den vanmakt de känt över att inte ha haft inflytande över de beslut som styrt deras barns vardag och framförallt skulden man känt över att ha övergett dem. Sammantaget kan konstateras att en stor grupp av kvinnorna hade varit utsatta för upprepade och långvariga sexuella övergrepp under uppväxten. Många hade dessutom blivit utsatta för sexuellt våld och våldtäkter både i olika relationer och som prostituerade. Erfarenheter av individualpsykoterapi Kvinnorna har varit mycket motiverade att i terapin bearbeta de upplevelser de burit med sig av sexuella övergrepp, prostitution och i något fall människohandel. Behovet av behandling har varit större än tillgängliga resurser, både när det gäller antalet psykologer/ psykoterapeuter och den tid som stått till förfogande, vilket medfört att prioriteringar fått ske. De kvinnor som dömts till längre strafftider har som regel hunnit få kontakt med psykolog/psykoterapeut, om problematiken med sexuella övergrepp identifierats. Däremot har inte alla kvinnor på anstalterna som efterfrågat psykoterapi, kunnat erbjudas det. Det finns också exempel på kvinnor med behov av längre kontakt på grund av en svår problematik med ex. självskadehandlingar som har nekats kontakt, eftersom den inte rymts inom ramen för försöksverksamheten. Kvinnornas upplevelser av psykoterapiinsatsen var mycket positiva och redovisas närmare under punkt 10. Under försöksverksamheten har ett nära samarbete utvecklats mellan psykolog/psykoterapeut och anstalternas sjuksköterskor/barnmorskor. Ett samarbete har också utvecklats med andra tjänstemän som klienthandläggare och vårdare/kontaktmän. Psykoterapeuterna har bistått med kunskap om bemötande, förhållningssätt och förståelse av aktuell problematik eller situation och kontaktmännen har kunnat bjudas in till gemensamma samtal inför vårdplanering. 16

19 4.7.4 Kvinnoprogrammet VINN VINN är ett motivationsprogram för kvinnor som bygger på samtal i grupp med inslag av praktiska övningar som rollspel. Programmet innehåller 13 ämnesområden som vävs samman för varje individ så att en personlig livskarta skapas och blir utgångspunkten i gruppsamtalen. Normalt ingår 5-8 kvinnor i varje grupp. Fr.o.m har samtliga kvinnoanstalter och frivården i Göteborg i uppdrag att bedriva programmet. Under 2010 har ca 75 kvinnor deltagit i VINN-program på de olika anstalterna. Kriminalvårdens nationella projektledare för VINN har inom försöksverksamheten fått i uppdrag att utveckla ett avsnitt/modul som berör utsatthet och prostitution. Modulen är benämnd Sexualitet och kärlek och har utarbetats i samråd med VINN-programmets norska upphovsmän. Under 2009 infördes modulen i programmet VINN. För att hantera detta svåra ämne behövdes ytterligare utbildningsinsatser för programledarna. Två fördjupningsutbildningar har därför genomförts med syfte att stärka programledarnas förmåga att tala om sex/samlevnad. De har också utvecklats i att på ett pedagogiskt sätt hantera bl.a. sexualinformation för ungdom och vuxna. Programledarna har dessutom fått metodhandledning av den nationella programledaren. För all programverksamhet som genomförs i kriminalvården är det viktigt med en god vårdmiljö som stödjer programmet. Övrig personal behöver därför ha vissa kunskaper om programmen och de ämnesområden som tas upp. För att bredda kunskaperna om det utvecklade arbetet inom VINN och vikten av nätverksarbete (förstärkning av klienternas befintliga sociala och professionella nätverk) genomfördes en utbildning under temat Sex, kärlek, utsatthet och värdet av stöd/nätverk. Utbildningen vände sig till samtliga personalgrupper på kvinnoanstalterna, häktet Kronobergs kvinnoavdelning och vissa frivårdshandläggare och genomfördes tillsammans med den nationella projektledaren för utveckling av nätverk. Syftet var att synliggöra kvinnornas livssituation och utsatthet och poängtera vikten av nätverksarbete, för ett ökat externt socialt stöd. Utbildningen beskrivs närmare under avsnitt 6. Erfarenheter av VINN Genom att delta i programmet VINN i början av verkställigheten, ges kvinnorna en slags livskarta, där de dels kan sortera ut vilket område det är lämpligt att börja arbeta med, dels bygga upp sin egen styrka. Genom gruppsamtalen ges insikt om att de inte är ensamma om sin problematik eller sina svåra och skamfyllda upplevelser. Med växande självkänsla och tillit till sig själva ökar också insikten om möjliga förändringar. En ytterligare effekt av gruppsamtalen i VINN är att kvinnorna ofta skapar nya och tillitsfulla relationer till varandra. Vänskap utvecklas ofta mellan dem, vilket kan ge den enskilda klienten extra styrka, tilltro och stöttning i att våga ta tag i olika problem. Öppenheten mellan klienterna resulterar också många gånger i att man även i vardagssituationen på avdelningen, öppet vågar tala med varandra om svåra ämnen som prostitution och sexualitet. Många av de kvinnliga intagna har uttryckt osäkerhet och rädsla för att pröva sex utan droger. De har också i skilda sammanhang berört missbrukets olika följdverkningar som övergrepp i alla dess skepnader. Under puberteten utvecklas normalt den sexuella identiteten och ungdomar aktiveras i en mängd olika sociala situationer. De dömda 17

20 kvinnorna har däremot ofta tidigt utsatts för sexuella övergrepp och många har stor erfarenhet av pornografiskt våldsam sex. Dessutom har de ofta börjat missbruka i tidig ålder och genomgår därför inte en normal pubertetsutveckling. Ett missbruk fungerar i detta sammanhang som ett lock som hindrar de normala känslorna att utvecklas. Det är därför angeläget att stärka de intagna i att våga efterfråga bättre livskvalitet, där bl.a. egenvald sexualitet kan ingå och att öka självkunskapen för att hitta rätt till den egna sexuella identiteten. Detta kan bl.a. ske genom deltagande i VINN men också genom olika typer av samtal med personer som den intagna känner tillit till. 5. Insatser för att ge förutsättningar till förbättrade relationer mellan mor och barn Syftet är att förbättra utslussningsmöjligheter för kvinnor och speciellt uppmärksamma situationen för kvinnor med barn. Inom försöksverksamheten har uppdrag getts till regionerna Syd (anstalten Ringsjön) och Väst (anstalten Sagsjön) att utveckla och förbättra kvinnornas utslussningsmöjligheter och speciellt stödja kvinnor med barn för en bättre utslussning. I uppdraget har man arbetat individuellt med klienterna för att finna de bästa lösningarna och öka möjligheterna till förbättrad relation mellan mor och barn. I de fall då en kvinna som har eget barn avtjänar fängelsestraff i anstalt och socialtjänsten planerar att de ska fortsätta att leva tillsammans, ska ett aktivt samarbete inledas med socialtjänsten i kvinnans hemkommun. Försöksverksamheten ska ses som en utveckling av kriminalvårdens ordinarie insatser för att underlätta kontakten mellan mor och barn enligt barnkonventionen. 5.1 Anstalten Ringsjön Anstalten Ringsjön (öppen enhet tillhörande anstalten Ystad) är belägen i ett naturskönt område vid Rönneholms slott i Skåne, nära till Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg. Läget mitt i Skåne innebär goda förutsättningar för många klienter att planera sin frigivning. Anstaltsmiljön är normaliserad, motsvarande en hemmiljö för kvinnor och barn med möjlighet till goda insatser utifrån enskilda behov. Anstalten har självförvaltning, vilket innebär att klienterna själva handlar och lagar sin mat efter tilldelad budget. När barn finns i anstalten underlättas hanteringen genom självförvaltningen. Två av bostadsrummen är av större modell och väl anpassade för att inrymma mor och barn. Det finns ett nära samarbete med Kvinno-Krami, Arbetsförmedlingen i Eslöv och andra externa samarbetspartners, som tar vid efter avtjänad verkställighet. Under försöksverksamheten har psykolog funnits där vissa tider i veckan och för de utsatta kvinnorna har ett samarbete inletts med landstingets barnmorskor, som besöker anstalten regelbundet. I övrigt finns även läkare och sjuksköterska där varje vecka. Kvinnor som har barn med sig i anstalt åtnjuter samma möjligheter till utslussning som övriga, dock med beaktande av barnens behov. Syftet är att återanpassa mamma och barn till ett så normalt liv som möjligt efter frigivningen. Den dagliga sysselsättningen anpassas då särskilt för kvinnor med barn, för att tillgodose både barnets och moderns behov. 18

21 Inom ramen för Malins Minne (ett behandlingshem för kvinnor, vilket drivs i Nämndemansgårdens AB regi) finns under dagtid i intilliggande paviljong en barnverksamhet Malins barn. Från anstalten har ett barn (som var 16 månader gammalt) deltagit i verksamheten. Enligt personalen fick barnet på detta sätt mycket god stimulans och man märkte tydligt en snabb utveckling. Medan barnet är på dagis, deltar mamman i anstaltens verksamhet. Därutöver kan den intagna mamman och barnet ha planerad gemensam tid under ex. eftermiddagar/kvällar. Personalen på ovan nämnda dagis, som ligger i direkt anslutning till anstalten, har mångårig erfarenhet av att arbeta med barn som kommer från olika utsatta sociala miljöer. I deras verksamhet finns plats för 15 barn i åldrarna 0-10 år. I arbetet med barnen ges de ramar och rutiner för vardagen som barnen oftast saknat. Barnen ges också bekräftelse, som de så väl behöver och tillåts att visa känslorna de har, vilket dock inte får resultera i aggressivt beteende mot andra. Under försöksverksamheten har arbetssätt och policyer i hanteringen av mor och barns vistelse i anstalten skapats och utvecklats. Detta har också medfört ett utökat och förbättrat samarbete med olika kommuners socialtjänster och även med landstinget, genom regelbunden tillgång till barnmorskor. 5.2 Anstalten Sagsjön I anstalten Sagsjön finns en utslussningsvilla som används för att öka barns möjligheter att återknyta kontakten med sin mor. Anstaltens ytterområde är grönt, lummigt och vackert med närhet till en sjö, där det finns lekmöjligheter för barnen. I utslussningsvillan som ligger utanför grinden till anstalten, men inom anstaltsområdet, tillämpas självförvaltning och kvinnorna inhandlar också själva sina matvaror. Matlagningen och inköpen får göras efter ordinarie sysselsättningstid, för att så långt möjligt efterlikna normala villkor i samhället. Personalen (barnombud, kontaktperson, sjuksköterska och handledare i självförvaltningen) arbetar också mycket med handledning av kvinnorna för att stärka dem i föräldrarollen och för att de ska bli bättre rustade för att hantera sin vardag efter verkställigheten. Av de policydokument som framarbetats i anstalten framgår bl.a. När anstalten får information om att en kvinna som ska avtjäna fängelsestraff önskar medföra sitt barn i anstalten, utses omedelbart en person som handläggare av ärendet. En placering ska föregås av en skriftlig bedömning från socialtjänsten som ska ta ställning till: Om miljön är tillfredsställande för barnet Om modern bedöms klara föräldraskapet Om placeringen bedöms vara till barnets bästa En planering för hur barnets behov ska tillgodoses ska göras omgående och ske i samverkan med kvinnan och socialtjänsten. Kvinnan ska ges möjlighet till och stödjas i ett fortsatt gott föräldraskap under tiden hon har sitt barn i anstalt. Personalen hjälper kvinnan att få kontakt med kommunens stödfunktioner och andra lämpliga organisationer. Kvinnan ska erbjudas insatser utifrån den problematik som medfört fängelsestraffet. För att kvinnan ska beredas möjlighet att medverka i anstaltens programverksamhet, bör det finnas möjlighet till barnpassning i anstalten. 19

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

2009 12 21 Dnr 39 932 2009. Socialdepartementet (S2008/8418/ST)

2009 12 21 Dnr 39 932 2009. Socialdepartementet (S2008/8418/ST) 2009 12 21 Dnr 39 932 2009 Generaldirektören Socialdepartementet Uppdrag att förstärka arbetet med vuxna missbrukare och ungdomar som har varit, är eller riskerar att bli utsatta för prostitution eller

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR 9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR Kriminalvårdsmyndigheten Kristianstad, omfattar kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Osby, Ö.Göinge och Bromölla. Myndigheten är uppdelad i myndighetskansli, frivård, häkte och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde 1 Omsorgsnämnden 2008-04-23 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

En effektivare kriminalvård

En effektivare kriminalvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3232 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter

Läs mer

Från Eva Annerås OH-bilder:

Från Eva Annerås OH-bilder: Från Eva Annerås OH-bilder: Innebörden i begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet växlar över tid medan behovet av att få reflektera är tidlöst Teman: Kärlek, förälskelse, svartsjuka

Läs mer

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

LAG OCH RÄTT. Brott och straff LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Avdelningen för tvärsektoriella uppdrag Februari 2005 Maria Lindberg INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Länsstyrelsens insatser. 3 2.1 Insatser

Läs mer

Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 2011

Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 2011 Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 0 Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter

Läs mer

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa

Läs mer

Utvecklingsseminarium

Utvecklingsseminarium Utvecklingsseminarium Samverka för att förebygga återfall i brott Del 2. Workshopkompendium Innehåll Workshop 1 Hur arbetar vi effektivt och individanpassat mot återfall i brott?...3 Workshop 2 Vad krävs

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning 1 Övergripande mål och förhållningssätt Älvens grupphems mål är att ge ungdomarna en trygg, meningsfull och lärorik tid oavsett asylutredningens resultat. Målet

Läs mer

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016

Kommittédirektiv. Villkorlig frigivning. Dir. 2016:28. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Kommittédirektiv Villkorlig frigivning Dir. 2016:28 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2016 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska, i syfte att stärka möjligheterna att förebygga

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård -Ny lag 2011-08-01 (Prop. 2010/11:107) Brå: Råd för framtiden 25-26 oktober 2012 Maria Hultén LSU-institutioner Johannisberg, Kalix -Utvisningsdömda Klarälvsgården,

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län 1 Definition En ungdomsmottagning riktar sig till ungdomar och unga vuxna i åldern 12-25 år och bedrivs i samverkan med länets kommuner där

Läs mer

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna ENHETEN FÖR VUXNA Sid 1 (5) Giltig 2016 - Inom enheten för vuxna utreder och föreslår vi insatser för dig som ansöker om ekonomiskt bistånd, socialpsykiatriska insatser, söker stöd för våld i nära relationer

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sociala nämndernas förvaltning 205-02- Dnr: 205/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Uppföljning av nätverksmöten och föräldrautbildning,

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser

Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser Ju2015/08899/KRIM Rådslag i Stockholm 2016-11-15 Regeringsuppdraget Kriminalvården har fått i uppdrag från regeringen att utveckla och

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Ensamkommande barn De mest utsatta! Ensamkommande barn De mest utsatta! Etthundra-åttiotusen asylsökande väntar i Sverige idag..här finns över trettiotusen ensam-kommande barn. och dessutom ska sextio till åttiotusen avvisas.. Asylsökande

Läs mer

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet Behandlingsprogram mot våld Våld & Kriminalitet Regeringsuppdrag 2013-2016 Kriminalvården ska intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet med unga klienter män med våldsproblematik kvinnor

Läs mer

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen,

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Yttrande över Promemorian Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19)

Yttrande över Promemorian Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19) 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Övergripande vårdfrågor 2009-06-29 LS 0905-0472 Produktionssamordning Handläggare: Britt Arrelöv Eric Paulson Yttrande över Promemorian Insatser

Läs mer

Öppenvård, handläggare

Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Venemalm Sofia (SCF) KSN Davidsson Per (KLK)

Handläggare Datum Diarienummer Venemalm Sofia (SCF) KSN Davidsson Per (KLK) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Venemalm Sofia (SCF) 2016-01-14 KSN-2015-0779 Davidsson Per (KLK) Kommunstyrelsen Motion av Mohamad Hassan m.fl. (alla L) om möjligheter för kommunen

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

DBT. Dialektisk Beteendeterapi. DBT Dialektisk Beteendeterapi. Inledning. DBT är en specialinriktad och evidensbaserad behandlingsmodell utformad för personer med självskadebeteende, självmordstankar och personlighetsproblematik. Vanliga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a) Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-08-10 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 508 25 006 Till Socialnämnden Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid

Läs mer

Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet.

Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet. Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet. Ängsätra och VasseBro med fokus på individen Konceptet Ängsätra/VasseBro erbjuder ett nästintill optimalt

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Piteå 2012-08-14 Till Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Bakgrund Organisation Piteå kommuns socialtjänst är organisatoriskt uppdelad

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer