Wåra Rötter. Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång 27. Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909 sidan 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Wåra Rötter. Tjust Släktforskarförening Nummer 1 2013 Årgång 27. Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909 sidan 6"

Transkript

1 Föredrag om skrivarkurs på årets första månadsmöte Wåra Rötter Tjust största masugn sid. 4 sid. 3 Gamlebyveckan Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång 27 Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909 sidan 6 sid. 11

2 Tjust Släktforskarförening 2 Ordförande: Hans Wiberg tel: e-post: Sekreterare: Valdy Svensson Tel e-post: Kassör: Ann Persson Tel e-post: Föreningens adress: Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box Västervik Postgiro: Föreningens org. nr: Medlemsavgift 150 kr./år Familjemedlem 50 kr./år Internetadress: Redaktörer för Wåra Rötter: Hans Wilensjö Kristinebergsgatan 2 T Västervik Tel e-post: Eva Johansson Helgerum Berggård Gunnebo Tel e-post: Tor Wiklund Kolsebro Ekdalen Åtvidaberg Tel e-post: Wåra Rötter nr kommer i juni Wåra Rötter 1/2013 Material senast 1 maj 2013 Omslagsbild: Törnfalls kyrka Foto: Hans Wilensjö Upplaga: 600 exemplar Utgivning: 4 gånger per år Tryck: Östkustens Tryckeri AB, Västervik Ordföranden har ordet Nu går vi in i ett nytt verksamhetsår med många utmaningar som ser intressanta ut. Vi ska arrangera utbildningsvecka på Gamleby Folkhögskola för sjuttonde året i rad, med många intressanta föreläsare. Vi har också fått till ett, som styrelsen hoppas, bra vårprogram till träffarna på biblioteket. Något jag hoppas på är att vi åter ska få lika mycket besök i vår forskarlokal som vi hade före datoriseringen. Ni skall inte sitta hemma och grubbla på hur gör jag utan ta kontakt med vår jourgrupp eller kom till forskarlokalen på biblioteket. Jag vill också att ni medlemmar lämnar in intressanta artiklar till vår tidning. Sedan uppmanar jag er även att titta på vår hemsida som uppdateras när det händer något. Gå in på Hans Wiberg Etel Blad Midgård 2 D Västervik Ingemar Malm Sahultsvägen Hjorted Sven Malm Klarkullegatan Västervik Nya medlemmar Peter Jonsson Utlångö Figeholm Bert Petersson Johannesbergsvägen Västervik Mari och Lennart Widgård Möckelhult Viggdalen Överum Tips på hemsidor för släktforskare En hemsida för dem som har släktingar som emigrerade till Illinois, där Chicago ligger. Den drivs av svenskättlingen Wini Caudell. Illinois var den näst största svenskstaten i USA, efter Minnesota. På hemsidan finns bland annat flera biografier och fotografier, och information om var svenskarna bosatte sig. Här finns sökbara databaser med uppgifter från amerikanska militära arkiv. Det kostar att abonnera på men man kan söka gratis i sju dagar efter registrering. Minnesota Historical Society där du kan söka på enskilda personer i olika digitaliserade arkiv. Nya tidskrifter har kommit under vintern, finns i forskarrummet och på hemsidan: tjustanor.com INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET Katarina Fröling Lysingsvägen 5 A Västervik Sid. 2 Ordförande har ordet. Nya medlemmar. Hemsidor för släktforskare. Sid. 3 Ancestry når du på internet. Föredrag om skrivarkurs. Sid. 4 Tjust största masugn låg i Tovehult. Sid. 5 Vad släktforskar du om? Amerikanare söker släktingar. Sid. 6-7 Sveriges äldste präst i Törnsfall Sid. 8 Riksarkivet. Förbundsnytt. Sid. 9 Herrgårdsromantik eller statarelände? Sid. 10 Boktips till släktforskare. Sid. 11 Veckokursen på Gamleby Folkhögskola vecka 31. Sid. 12 Program våren Inbjudan till Årsmöte Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera innehållet. Citat ur Wåra Rötter får göras om källan anges. För återgivande av signerade artiklar samt illustrationer krävs tillstånd av författaren/illustratören/fotografen. Författarna är själva ansvariga för innehållet i artiklarna. Redaktionen ansvarar inte för insänt material.

3 Ancestry når du på internet Text och foto: Hans Wilensjö Höstens sista möte den 12 december hölls som vanligt på Utkiken i Västervik. Valdy Svensson hälsade ett 40-tal medlemmar välkomna till kvällens föredrag om Ancestrys funktioner. Föredragshållare var Nils Ottervik. Nils Ottervik visade de fina sökmotorerna som finns och att all forskning där ligger på en server i USA eller någon annanstans. Det betyder att om du inte har med din egen dator kan du var som helst hoppa in och forska så snart du hittar en dator med internetuppkoppling. Samtidigt varnade han för att det kan bli dyrt om man råkar ta det stora paketet som går över hela världen. Det räcker ofta med det lilla svenska och att samla ihop sin forskning och ta en intensiv månad. Att spara sitt eget arbete visade han också hur man gör, och hur man kan skriva ut sitt resultat, om det nu blir färdigt. För dem som har anhöriga som flyttat över till USA eller Kanada så är Ancestry ett mycket bra hjälpmedel och samtidigt ser man vilka andra som forskar på samma anor. Nils hade hittat för honom en helt okänd anhörig, vilket gjort hans forskning lyckosam. Forskar du bara på Sverige räcker det gott med de befintliga svenska programmen. Föreningen bjöd de närvarande på kaffe och dragning skedde på ett lotteri. Britt Karlsson (till höger i bild) undrar över någon släkting som reste över till USA. Här har Nils Ottervik just hittat när överresan skedde från Göteborg och resvägen samt vilken båt de reste med. Därför de nöjda minerna. Föredrag om skrivarkurs Text: Valdy Svensson Foto: Tor Wiklund Ordföranden Hans Wiberg kunde hälsa ett drygt 40-tal medlemmar välkomna vid årets första månadsmöte den 16 januari. Han berättade om kommande aktiviteter bland annat att om intresse finns för en resa till landsarkivet i Vadstena kommer en sådan att ordnas i april. Intresse ska anmälas till Kerstin Johansson. Eventuellt kommer också en temadag att ordnas på Folkhögskolan i Gamleby en lördag i april. Den sedvanliga kursveckan på Gamleby Folkhögskola blir som vanligt vecka 31. En CD-skiva över gårdar och torp i Kinda och Ydre kommuner och soldater vid Ydre och Vifolka kompani har köpts in till forskarsalen. Skriv för din släkt Därefter lämnade han ordet till Eva Johansson som skulle berätta om hur man skriver sin släkthistoria i bokform. Eva berättade att hon börjat släktforska och att hon tycker det är trevligt att kunna presentera släkthistorien för sin släkt och kanske andra som inte släktforskar. Att inte bara rada upp namn och årtal utan beskriva hur släkten har levat. Man kan ha god hjälp av hembygdsböcker där ibland man kan hitta om sin släkt och om bygden. Man bör också lätta upp med bilder. Eva Johansson gav tips om hur man kommer igång att skriva sin släktberättelse. Hon håller också skrivarkurs för den som är intresserad. Eva önskar få igång en studiecirkel där hon kan ge handledning. Krav: att skriva på dator, att kunna öppna digitala textdokument och att använda e-post. Uppgift om studiecirkeln finns på föreningens hemsida Anmälan skickas till Eva Johansson på e-post: Jag kan varmt rekommendera studiecirkeln då jag under hösten deltog i en sådan. Vi fick många goda råd och tips och kom igång med vårt skrivande. Plats i forskarsalen Behöver du hjälp i din släktforskning eller bara vill träffa andra släktforskare när du forskar? I så fall kommer du till Tjust Släktforskarförenings forskarsal på Stadsbiblioteket i Västervik. Forskarsalen är öppen måndag till torsdag varje vecka. Måndagar hela dagen från klockan 09 till 19, tisdag-torsdag klockan och Då finns föreningsmedlemmar på plats som kan hjälpa dig. Wåra Rötter 1/2013 3

4 Tjust största masugn låg i Tovehult Text och foto: Hans Wilensjö I Västrums socken i Tjust ligger Tovehult och Gutan, där det förr funnits masugnar. Om den gyllene tiden för Norra Kalmars läns masugnar berättade Claes-Göran Petersen från Gusum vid medlemsmötet i Utkiken den 13 februari. Claes-Göran Petersen började med att fråga oss om vi visste när Västervik första gången nämns i skrift. Det skedde den 5/ i Linköping då Magnus Ladulås skrev ett donationsbrev angående ett så kallat kononikat, som tre år senare blev ett dekanat. Omkring år 1280 kom Alsnöstadgan då den som kunde ställa upp med häst och ryttare,blev befriad från skatt. Så uppkom det världsliga frälset. I Skänninge bestämdes år 1284 att präster skulle leva i celibat, då de ofta under sin levnad kunde skaffa sig stora ekonomiska förmögenheter. När de inte fick några bröstarvingar så tillföll arvet ofta kyrkan och därmed kunde kyrkan få en större makt. Gustav Vasa rövade kyrkan på det mesta av dess egendomar, bland annat dekanatet, som tillhörde Linköpings domkyrka. Med kyrksilvret kunde han avlöna legoknektar, som skyddade honom mot till exempel Nils Dacke. Erik den fjortonde ärvde sin far. Han var en levnadsglad person, som festade ihop med bland andra Charles de Mornay och hovnarren Hercules. Vinförrådets dagböcker finns bevarade och där noteras ofta att kungen var lustig, alltså berusad. Till supbrodern Charles de Mornay, sålde han 1562 större delen av dekanatet, men de Mornay blev senare inblandad i en komplott mot kungen Johan den tredje och halshöggs i Stockholm Ägorna drogs in till kronan men återlämnades senare till sonen Johan de Mornay. Hustrun Anna Trolle bodde oftast i Rumma. Hon anlade tegelbruket vid Grop och ett skeppsvarv söder om Helgerum. Sonen Johan dog ung och då fick hon godset i så kallat bakarv. När hon själv senare avled fick hennes systerdotter Kerstin Bååt ärva Helgerum. Kerstin var gift med Bengt Göransson Sparre. Vallonerna anlände Nu kom vallonerna till Sverige för att gjuta kanoner eller stycken som det skrevs på den tiden. Den mest kände var Louis de Geer från Liege. De första, som kom hit redan under 1500-talet, var släkten de Besche. 4 Wåra Rötter 1/2013 Claes-Göran Petersen berättade om masugnarna i Tovehult och Gutan. En person som satt många spår i vår bygd är Henry de Try, född 1601, som fick privilegium på en masugn i Gusum den 2/ Han var först verkmästare i Norrköping hos Louis de Geer. Med sina svågrar startade han även Överums bruk och Ankarsrums bruk. Henry de Try avled 68 år gammal i Gusum 1669 och är begravd i Norrköping. Nu blir hans mycket stridiga hustru Catharina de Besche, född i Nykvarn i Nyköping, 1615, ägare och en bitter arvsstrid startar. Deras gemensamma son Peter de Try, född 1639, får överta Överums bruk men släkten får lämna Överum på 1730-talet och blir ersatta av släkten de Besche. I Ankarsrum blir sonen Hendrick de Try utmanövrerad av bland andra Västerviksköpmannen Hans Andersson. Läs gärna jubileumsböckerna om Ankarsrums och Överums bruk. Claes-Göran Petersen visade bilder från resterna av masugnen både i Rumhult och Gutan och hur det har sett ut vid vattenfallen vid Tovehult innan kraftstationen byggdes. Dammen sprängdes När de Try-släkten blev frånkopplad från Ankarsrums bruk fick Hans Andersson från Västervik ta över, men masugnen vid Kannsjön var dålig. Han sökte och fick tillåtelse att bygga ett styckebruk vid Rumhult i Hjorted fick han privilegium på ett styckebruk vid Gutan i Tyftingemar i Västrum. Vid den första blåsningen år 1697 sprängdes dammen och inte en enda kanon blev tillverkad. Anläggningen blev helt ruinerad men inte ägaren. Han sökte därför om privilegium att få flytta verksamheten till fallet vid Tovehult med åtta meters fallhöjd. Hans Andersson dog 1724 och då ärvde Anna Hansdotter Helgerum. Hon var gift med Anders Nilsson, adlad Cederflycht. Maken var svår på kvinnor och hans hustru kastade i stort sett ut honom från Helgerum och lovade att inte befatta sig med hans pengar. Anna Cederflycht dog 1752 men hade skött verksamheten mycket bra och skänkte under sin levnad makens pengar till Hallingbergs kyrka och till fattighuset i Västervik. Hennes halvsysters sonson Peter Christopher Bauman, adlad 1756 med namnet Cederbaum, var en ännu större brukspatron och förmerade ägorna ytterligare. Det var han som byggde det nuvarande slottet. Bergsbruk var annars hans stora intresse och han köpte in bland annat koppargruvan i Solstad och Mörtfors kopparverk. Dessutom byggde han en tackjärnsväg mellan Tovehult och Ankarsrum. Nedläggning 1825 Det finns bara bokföring bevarad från året Då hade man sex fartyg, med hemmahamn i Gutan, som hämtade malm från Utö, Stenbo i Ukna och några andra mindre gruvor. Kalkstenen hämtades i Sörmland. Tackjärnet skeppades till Verkebäck för vidare befordran till Ankarsrum. Masugnen var då den största i Tjust. När han dog 1795 utan bröstarvingar delades godset upp så att doktorinnan Emerentia Brita Maria Bäckerström ärvde Helgerumsgodset medan släkten de Maré ärvde Ankarsrums bruk Där byggde man en egen masugn. Tovehults masugn lades ner omkring år 1825 och ersattes av ett garveri och senare också en tändsticksfabrik byggde Västerviks stad ett kraftverk här, som fick ersätta det gamla ångkraftverket i Västervik. Claes-Göran Petersen avtackades med blommor av Carl-Axel Karlsson och sedvanligt kaffe och lotteri fick avsluta kvällen. Där Tofvehults kafé ligger idag fanns förr Tovehults masugn, visar kartan från Karta från Lantmäteriets historiska kartor.

5 Vad släktforskar du om? Frågorna: 1. Vad forskar du om? 2. Vad är din mest intressanta upptäckt? 3. Hur länge har du släktforskat? Barbro Wärn Rolf Bäckström Ann-Britt Johansson 1. Jag har gått lite djupare med min morfars fars släkt i Julita (soldattorp) och morfars mor som kommer från Stenkumla socken på Gotland. För övrigt kommer min släkt från Halland, Småland, Norrland och Sörmland. Själv är jag född i Stockholm. 2. Mina far- och morföräldrar kom samtliga utifrån flyttande, till Stockholm i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Jag har haft svårt att hitta var min farfar bodde i Stockholm tills jag förstod att han var soldat vid regementet på Gärdet. Han blev förflyttad till Jokkmokk där han dog i Spanska sjukan under första världskrigen. Innan det hann han göra en flicka med barn innan han dog. Denna flickas barn fick sedan en flicka och en pojke, vilka jag nu har fått kontakt med per brev och telefon. Mina kusiner alltså. 3. Jag började i februari förra året på en grundkurs och abonnerade sedan på Arkiv Digital. Sedan gick jag en veckokurs i Gamleby i augusti. Tycker att jag har lärt mig en hel del under detta år. Amerikanare söker släktingar Jag undrar om någon forskar på familjen Augusta Martina Magnusdotter ( ) och Karl Gustaf Larsson ( ) från Ankarsrum, Hallingeberg. Båda är födda i Hjorted. Augusta Martina Magnusdotter hade två bröder som emigrerade till Amerika. Professor Landis Magnuson i New Hampshire är barnbarn till en av bröderna. Han planerar att besöka Sverige i september Då vill han besöka platser som släkten har anknytning till och gärna träf- 1. Båda mina föräldrars släkter. Jag har släktforskat ungefär lika mycket på båda. 2. När jag forskade på min fars sida hittade jag en anfader som heter Johan Bäckström. Han var möbelmålare i Östergötland i slutet av 1700-talet, och tydligen en ganska duktig sådan, en sorts folkkonstnär. Han är omskriven i en bok utgiven av Östergötlands museum. Där står det att han levde och verkade i socknarna Horn, Kisa och Tidersrum. Han gick runt på gårdarna och målade böndernas möbler. Jag hade ingen aning om honom tidigare, har aldrig hört talas om honom i släkten. Men det var han som tog namnet Bäckström. En gång på en auktion i Björnsholm såg jag ett skåp med blommotiv som troligen var målat av honom, men jag är inte säker. 3. Det har gått i perioder. Jag började när jag blev pensionär för drygt tio år sedan, och har kombinerat mitt datorintresse med släktforskningsintresset. På senare år har det blivit lite mindre forskning. fa släktingar till familjen. Jag ser att flera i släkten varit järnarbetare på bruket i Ankarsrum och flera familjer har varit bosatta i Ankarsrum. Någon forskare/släkting som är intresserad av att träffa Landis Magnuson när han kommer? Kontaktperson Gullan Olsson Mest på min farfars och farmors sida, och lite på mammas sida också. 2. Det mest spännande är att jag kommit så långt ner som till 1600-talet på farfars sida och sett att vi är valloner. På 1600-talet kom de från Belgien, en kvinna som hette Moreau och som gifte sig med en Lundberg i Sverige. Sedan kommer jag inte längre bakåt i Belgien på egen hand, då får jag ta hjälp. Det har också varit intressant att hitta min farmors tre systrar som utvandrade till USA. Där har jag fått fram en hel del uppgifter och kunnat följa en av dem fram till Jag har inte haft kontakt med någon efterlevande i USA men minns att en av dem var här på besök i Sverige för flera år sedan. Min man har också börjat släktforska och det visade sig att våra förfäder bodde bara ett par kilometer ifrån varandra, nere i Misterhult och Mörlunda, och det hade vi inte en aning om innan. 3. Jag började släktforska förra våren. Då fick jag en massa papper av ett kusinbarn, som själv släktforskar, och som undrade om jag ville titta på det. Det var anteckningar som rörde farfar och farmor och fram till idag. Det fick igång mig att börja släktforska. Det är jätteskojigt, varje person man hittar är ett framsteg. Vill du vara med i enkäten? Kontakta Eva Johansson på e-post: Tre medlemmar får i varje nummer svara på tre enkla frågor. Wåra Rötter 1/2013 5

6 Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909 Text: Eva Johansson Foto: Hans Wilensjö, Eva Johansson Den 16 juli 1909 avled komminister Erik Johan Segerstedt i Törnsfalls församling i Tjust. Han var född den 13 augusti 1818 i Dalhem och var alltså på sitt 91:a år när han dog. Vid hans bortgång var han landets äldste präst, enligt en samtida tidningsnotis i tidningen Kalmar den 5 juli Detta faktum publicerades också i en annan tidning. Men bara en dryg vecka senare avled den gamle prästen och en ny notis publicerades om att en annan åldrig präst nu var den äldste, nämligen kyrkoherden Petrus Brandell i Nordingrå, född året efter Segerstedt. Tidningsnotisen (se bilden) hittade jag av en slump i en gammal psalmbok på en gård i Småland i sommar. Tyvärr vet jag inte vilken tidning denna notis kommer ifrån men uppgiften kommer från tidningen Kalmar den 5 juli Detta har man på en annan redaktion i Sverige läst och sedan återpublicerat uppgiften, troligen efter den 16 juli, och sedan rättat sin tidigare publicering. Tidningsklippet fick mig att söka reda på mer om Erik Johan Segerstedt och hans liv. Det saknar inte dramatik. Averum Erik Johan Segerstedt kom till Törnsfall som komminister 1857 eller 1858, och stannade där till sin död. Enligt död- och begravningsboken i Törnsfall var dödsorsaken ålderdomssvaghet. Begravningen Den lilla tidningsnotisen från 1909 berättar om Sveriges då äldsta prästman, Erik Johan Segerstedt i Törnsfall. 6 Wåra Rötter 1/2013 Erik Johan Segerstedts porträtt hänger i Averum, som nu är hembygdsgård i Törnsfalls socken. Han levde mellan 1818 och skedde den 25 juli. Vid sin död bodde han i Averum, som var Törnsfalls prästgård. Erik Johan Segerstedt överlevdes med flera år av sin hustru Anna Matilda Westman, som var 16 år yngre än sin make lämnade hon Törnsfall och flyttade till parets dotter i Linderås. Hon kom från Bälaryd i Jönköpings län och de hade gift sig När hon gick bort 1929 i Tidersrum begravdes hon på Törnsfalls kyrkogård. I vigselnotisen i Bälaryd den 29 september1858 står Erik Johan som komminister i Törnsfall. Hustrun är kyrkoherdedotter från Öja, men född i Bälaryd. Kyrkoherdeparet bodde hela tiden i Averum med sin familj. Under en tid på 1880-talet bodde även Anna Matildas syster och mor här. Både hennes far Johan Westman och parets son Per är begravda i Törnsfall. Från prästfamiljer Erik Johans far var också präst och hans mor kom från en prästfamilj. Hans föräldrar är adjunkten Albrekt Segerstedt och dennes hustru Eleonora Kastman i Dalhems prästgård. Att vara adjunkt, eller pastorsadjunkt som vi säger idag, innebär den första tiden som nybliven präst innan man kan bli komminister. Albrekt Segerstedt prästvigdes 1812 men först 1823 blev han komminister, då i Locknevi och Blackstad. Albrekt var född 1789 i Helgarö i Strängnäs stift. Hans far var kronolänsman i Södermanland. 22 år gammal, 1811, kom han till Uppsala och måste ha studerat till präst på rekordtid för redan i april året därpå fick han kungligt tillstånd att söka befordran i Linköpings stift och prästvigdes där i november. Genast blev han adjunkt i Dalhem. Där gifte han sig med Eleonora Kastman, prästdotter i grannförsamlingen Gärdserum. Detta framgår av en notis i Series Pastorum i Locknevi C:5. Där står det också att han gifte sig Men vigseln skedde den 11 april 1813, enligt vigselboken i Gärdserum. Det var på Eleonoras födelsedag, hon fyllde då 23 år. En månad senare, den 13 maj 1813, föddes parets äldste son Christian Albrecht. Kanske ville man i Series Pastorum frisera verkligheten, eller så är det bara en felskrivning. Blev faderlös När Erik Johan var åtta år gammal dog hans far hastigt den 13 mars 1826 av slag om aftonen vid skrivandet enligt Series Pastorum. Hans mor blev då änka med tre minderåriga barn, den yngsta var en dotter på fem år. Familjen bodde kvar i Blackstad. De sista åren där var Erik Johan studerande, enligt husförhörslängden, och befann sig kanske i en universitetsstad för sina präststudier men var skriven på hemorten. Uppgifterna om honom under ungdomsåren och tills han gifter sig är oklara. Han uppges flytta till Frödinge 1843, 25 år gammal. I Frödinge finns han inte i inflyttningslängden, inte heller i grannsocknarna. 1858, samma år han gifter sig, ska han vara inflyttad från Vireda till Törnsfall enligt husförhörslängden, men finns i utflyttningslängden där. Enligt den första tidningsnotisen 1909 ska han ha kommit till Törnsfall som komminister redan Kanske någon av våra medlemmar forskat om den här familjen och vet vad han gjorde under den här tiden? Troligen var Erik Johan Segerstedt på långt håll släkt med den legendariske tidningsmannen Torgny Segerstedt, vars liv nu blivit film av Jan Troell. Detta släktförhållande har jag inte undersökt. Båda har fäder med namnet Albrekt Segerstedt, ett namn som kan tyda på en gemensam släkthistoria.

7 Barnen Erik Johan och Anna Matilda fick sex barn tillsammans, fem söner och en dotter, mellan 1859 och Johan Carl Teodor föddes 1859 och flyttade till Karlstad Senare arbetade han som kamrer i Västervik och avled Han gifte sig aldrig. Erik Sigfrid Albrekt (kallade sig Algot) föddes tog han studenten i Västervik och blev senare marinläkare i Karlskrona. Han levde till Han gifte sig 1902 och fick minst sex barn. Per Simeon Julius föddes Han flyttade till Uppsala 1894, blev filosofie doktor och bodde en tid i Östersund där han var lektor var han rektor för Västerviks gymnasium, fram till sin död. Han förblev också ogift. Aron Otto Teofil föddes 1868 och flyttade som vuxen till Göteborg. Där blev han tapetserare. I 1910 års folkräkning är han sadelmakare i Spånga och har gift sig och fått tre barn. Han gick bort Adele Maria Kristina föddes 1871, gifte sig 1905 och flyttade till Linderås blev hon änka. Hon levde längst av syskonen, ända till 1957 och dog då i Kisa. Nils Gustaf Herman föddes blev han komminister i Tidersrum i Östergötland flyttade hans mor till honom från Linderås, hon avled ett år senare. Själv levde han till 1950 och förblev ogift. Han var kvar som komminister i Tidersrum till sin pension Enligt ett inlägg på Anbytarforum och en samtida tisningsartikel var han Sveriges siste jordbrukande präst eftersom han brukade prästgården själv. Familjen Segerstedts gravsten på Törnsfalls kyrkogård är idag svårläst. Här ligger fyra personer begravda, nämligen Erik Johan Segerstedt, hustrun Anna Matilda, sonen Per och Anna Matildas far Johan Westman. I hembygdsgården Averum i Törnsfall, den tidigare prästgården, finns ett tidningsklipp som berättar om Nils Segerstedt, yngste sonen som var präst i Tidersrum i Östergötland. Det framgår inte i vilken tidning artikeln publicerats, men troligen är den från tiden för hans pensionering Källor: Kyrkoarkiven i Törnsfall, Dalhem, Blackstad, Locknevi, Gärdserum och Tidersrum. Törnsfalls hembygdsförening. Boken Västerviksstudenterna av Helge Åkerman. Anbytarforum. Törnsfalls kyrka och den gamla prästgården Averum idag. Här bodde och verkade Erik Johan Segerstedt i 60 år. Wåra Rötter 1/2013 7

8 Uppgifter från 1942 på SVAR Text: Eva Johansson Nytt år betyder många nyheter på Riksarkivet, landsarkiven och SVAR. Framför allt är det uppgifter från 1942, med PUL:s 70-årsgräns som nu blir tillgängliga. Nu kan du hitta uppgifter från 1942 på SVAR. Vid årsskiftet publicerades uppgifter på födda, vigda och döda till och med 1942 från Statistiska Centralbyråns sammandrag. I kyrkoarkiven kan också sådana inscannade kyrkböcker publiceras som har sin sista notering Sedan i december har Riksarkivet en egen kanal på Youtube. Sök på Riksarkivet Sverige på Där kan du framöver se filmer från verksamheten, arkivfilmer och instruktionsfilmer. Föreläsningar i Vadstena På Landsarkivet i Vadstena har man i vinter startat utgivningen av en ny skriftserie. Den första skriften i serien handlar om samhällets insatser för barn kring förra sekelskiftet. Författare är två historiestudenter vid Linköpings Universitet, Carolina Johansson och Anna Nilsson. I Vadstena ordnas också en rad intressanta föreläsningar i vår. Den 20 mars berättar Andreas Wallgård om uppretade arbetare utanför Vadstena som kapade Nya böcker i Rötterbokhandeln Sveriges Släktforskarförbund har gett ut en ny bok som kan komma till nytta för många släktforskare. Den heter Släktforskarens arbetsbok och är en nyutgåva. Den innehåller bland annat övningar i handskriftsläsning, ordlistor och förklaringar av gamla ord och begrepp. Antavla och ansedlar ingår också. Främst är den tänkt för studiecirklar och kurser men också för den som lär sig på egen hand. Oäkta barn i databas Har du oäkta barn i Skåne bland dina anor? Då kan det finnas hjälp för dig i en kommande databas. Nu samlas uppgifter om skånska oäkta barn i ett gemensamt projekt som drivs av landsarkivet i Lund och Skånes Genealogiska Förbund. 8 Wåra Rötter 1/2013 ett tåg Den 10 april får vi veta mer av Thomas Stellrot om de enskilda arkiv som finns på Landsarkivet. Den 24 april berättar Anna Eklundh Jonsson om barnamörderskan Anna Stina på 1850-talet. Föreläsningarna hålls på eftermiddagarna mellan klockan 15 och 16. SBL i mobilen Svensk Biografiskt Lexikon, SBL, finns sökbart på Riksarkivets hemsida. Det har tidigare getts ut på cd men sedan en tid har man övergått till databasen på nätet. SBL-sidan har mobilanpassats i januari i år. Använd denna länk i din smartphone: SBL innehåller personhistoriska artiklar om olika personer och släkter som gjort sig bemärkta i samhället. Det började ges ut 1917 och är finansierat av staten. Numera är det Riksarkivet som ansvarar för utgivningen. Du kan söka både på till exempel namn, födelseår, dödsår och yrke men även vanlig fritextsökning. Principen är densamma som för Akademins Ordbok, Man har börjat på A och har nu kommit till bokstaven S. När det är klart består det av 38 band. Hittills har drygt artiklar publicerats med över 6000 illustrationer. På Riksarkivets startsida finns en direktlänk till SBL. Har du valloner i din släkt? En annan nyhet i Rötterbokhandeln är boken Nordisk Vallongenealogi , del 1 av Kjell Lindblom, en utökad nyutgåva. Den innehåller uppgifter om omkring 80 Vallonsläkter och drygt 600 familjetabeller. För att driva på arbetet med databasen efterlyser man nu frivilliga som vill registrera uppgifter. Skånes Genealogiska Förbunds hemsida finns på www. sgf.m.se. Släktforskardag den 16 mars Varje vår arrangeras Släktforskningens Dag. I år blir det lördagen den 16 mars och då är det traditionsenligt öppet hus i släktforskarsalen under stadsbiblioteket i Västervik. Temat för årets släktforskardag är soldatforskning, så det kan du få extra hjälp med den här dagen. Öppettiden är mellan klockan 10 och 14. Även Psykiatriska Museet på Gertrudsvik i Västervik har extra öppet den här dagen för att hjälpa släktforskare att hitta släktingar som varit patienter eller anställda på Västerviks hospital eller Sankta Gertruds sjukhus. Här är det öppet mellan klockan 13 och 17. Släktforskardagar i Karlstad 2014 Sista helgen i augusti nästa år ska du boka in ett besök i Karlstad. Då ordnas årets släktforskardagar 2014 där. Arrangör är Värmlands Släktforskarförening tillsammans med Sveriges Släktforskarförbund. Temat för 2014 är migration och medarrangörer är Arkivcentrum och Sverige- Amerikacentret. I augusti varje år arrangeras släktforskardagarna med riksstämma, konferenser och utställningar. I år är platsen Köping den augusti, med temat Bergslagen och järnet. Varje år har arrangemanget växt, i takt med att intresset för släktforskning ökar. I år räknar man med över 5000 besökare. I Karlstad är mötesplatsen konferenscentret Congress Culture Centre den augusti Det blir 28:e gången dessa dagar arrangeras. Besök vår hemsida Tjust Släktforskarförening har en omfångsrik hemsida på adress tjustanor.com/ med mycket information för den som släktforskar. Här kan du se öppettiderna för forskarsalen, läsa äldre nummer av Wåra Rötter, hitta till nyttiga hemsidor och mycket annat. Här får du också lätt kontakt med föreningens styrelse.

9 Herrgårdsromantik eller statarelände? Text: Eva Johansson Foto: Tor Wiklund I Tjust finns många gods och herresäten. Tidigare har de befolkats med betydligt många fler människor än i dag. Torpen, drängstugorna, pigkamrarna och statarbostäderna var fyllda av folk och betydligt många fler rörde sig i landskapet som nu är näst intill tomt. Under mellankrigstiden och några decennier framåt matades vi genom media med herrgårdsromantik i filmer och böcker. Säkert har många läst romanen Moln över Hellesta eller sett filmen Gårdarna runt sjön på bio. Men hur var det för alla dem som inte tillhörde herrgårdsfolket, de som arbetade och hade sin utkomst på herrgården? Säkert finns det många bland er släktforskare i Tjust som har anor bland dessa. Och kanske till och med någon som har egen erfarenhet från uppväxt i en statarstuga på något gods. Man visste sin plats På godsen rådde en tydlig hierarki och som regel visste alla sin plats. I detta ingick var man fick röra sig och inte. Det var inte alls självklart för alla anställda att gå över gårdsplanen till stora huset, utan man gick bakvägen när man hade ärende. De köksanställda höll sig i köket, kreatursskötarna i ladugården och så vidare. Barnen kunde leka med varandra. Men att besöka varandras hem var det oftast inte tal om. I jordbruksarbetet var det rättaren som var arbetsledare för lantarbetarna. Över honom stod inspektorn eller förvaltaren på de större godsen. Olika yrken och arbetsuppgifter Tjänstefolket skulle sköta de stora hemmen med allt vad det innebar. Då gick det åt många pigor inomhus och flera hade specialiserade arbeten som kokerska, tvätterska, köksa, kammarjungfru, barnjungfru och annat. På de större godsen fanns det till exempel också kusk eller chaufför, betjänter, trädgårdsmästare och bokhållare. På många gods fanns det en och annan trotjänare, personer som arbetat här kanske hela sitt yrkesliv och fortsatte arbeta så länge de levde och orkade. Säkert var det också så för många unga kvinnor i bygden att det var lite finare att få pigplats på herrgården än hos någon mer ordinär bonde. Kokerskan var kanske den mäktigaste av de inomhusanställda. Det finns åtskilliga berättelser i herrgårdsmemoarerna om barska kokerskor som regerade med myndighet i herrgårdsköket. Mat måste ju alla ha, och att vara den som hanterade detta nödvändiga kunde säkert ge en viss makt. Henne skulle man hålla sig väl med. Statareländet Det är framför allt Ivar Lo-Johansson som gett oss bilden av de egendomslösa statarna som symbol för fattigdom, elände och underkastelse. Statarsystemet levde kvar ända till 1944 och hade då funnits i ett par sekel, även om det slog igenom först i slutet av 1800-talet. Det innebar att de som arbetade på en större gård var gifta par som fick sin huvudsakliga lön in natura, det vill säga i mat, ved, tyg, utsäde med mera. De arbetade heltid på gården och gjorde inte dagsverken som torparen. Även de flesta helger innebar arbete. Dessutom förväntades statarens hustru arbeta i ladugården, framför allt med mjölkning, utan egen lön. Det kallades den vita piskan. Det var inte ovanligt att bostäderna var dåliga, kalla, dragiga och slitna. I litteraturen finns många vittnesmål om svåra förhållanden, men de goda exemplen saknas inte heller. Statarna ersatte på många håll torpare och frälsebönder. Men inte helt, torparna var kvar en bra bit in på 1900-talet. Flytt och strejker Statarna städslades för ett år i taget och kunde välja att flytta i oktober varje år, vilket många gjorde. Om det var stor omsättning på gårdsfolket varje år kan det betyda att villkoren på gården var dåliga, eftersom de flesta valde att inte stanna kvar. Och tvärtom på de gårdar där det var liten omsättning. Men flyttningarna var också ett sätt att få semester eftersom man hade rätt till en veckas ledighet i samband med flyttning, den så kallade slankveckan. Det tog tid innan lantarbetarna och statarna organiserade sig fackligt, och de mötte stort motstånd hos godsägarna. En hel del strejker skedde, till exempel 1904 i Skåne och konflikten på flera gårdar i Södra Möre utanför Kalmar Många av de strejkande vräktes och familjerna fick gå från hus och hem. I det patriarkala samhället var det husbonden, det vill säga ägarfamiljen, som hade ansvar för sina anställdas sociala omsorg. Det innebar i många fall att ge fattigunderstöd och hjälpa dem som var sjuka. Hur det var beställt med detta stöd kunde skifta betydligt mellan olika gods. Ända fram till 1926 var det tillåtet för husbonden att aga sina anställda. Skicka in din släkthistoria! Den här artikeln tar inte upp herrgårdarnas ägarfamiljers perspektiv, utan de anställdas. De allra flesta av oss kommer från bönder, torpare, statare, pigor och drängar så det stora flertalet har inte sina anor i ägarfamiljerna. Har du herrgårdsanställda eller statare på något gods i din släkt och som lämnat efter sig vittnesmål? Hur var det att vara lantarbetare på Fogelvik, Odensviholm, Blekhem eller Bankestad? Eller piga på Sundsholm, Hornsberg eller Gränsö? Eller på något av de många andra godsen i Tjust? Kontakta Wåra Rötters redaktion så att vi kan publicera din släktberättelse. Skicka e-post till mig på adress: Källa: Mats Hellspong m fl: Herrgårdsromantik och statarelände, Carlssons förlag Stensnäs norr om Edsbruk är ett av många gods i Tjust där människor bott i generationer. Hur förhållandena var just där vet vi ingenting om, men har du en släkthistoria härifrån eller från något annat gods, så skicka den gärna till oss för publicering i Wåra Rötter. Wåra Rötter 1/2013 9

10 Boktips för släktforskare En stor släktberättelse från Hedås Text: Eva Johansson Vilken fantastisk berättare han är, Lars Andersson! Han har varit verksam som författare på heltid i mer än tre decennier och efter en lång rad romaner har han nu skrivit sin släkthistoria, i två delar. Detta är romaner, inte dokumentärberättelser. Han fabulerar, med författarens frihet, men har använt fakta från arkiven. Böckerna handlar om människorna i byn Hedås i Grava socken, söder om Forshaga i Värmland. Det är här hans fars släkt bott sedan 1600-talet och det är här han själv tillbringat många somrar. Den första boken kom ut 2008 och heter Ljus från ingenstans. Den handlar om tiden från den första bosättningen i Hedås på 1600-talet, och fram till sent tal. Nästa roman, med titeln De levandes land, gavs ut Den tar vid där den första slutar och sträcker sig till 1950-talet, men delvis fram till idag. Gård från 1600-talet Till Hedås kommer en dag bonden Knut Nilsson och bryter ny mark. Hans hemman blir skattelagt 1625, som ett tredjedels mantals skattehemman. Hedås ligger vid Klarälven, öster om stranden och utgör en remsa mark mellan vatten och berg. Knuts hemman utvecklas till en by med flera gårdar och finns kvar än idag. Knutsönerna tar vid, gården delas i fler och generationerna kommer och går. De flesta i byn är släkt med varandra men allt eftersom nya generationer kommer till tunnas släktbanden ut, men lever ändå kvar. Vi följer dem, generation efter generation, ända fram till idag. Författaren Lars Andersson har skrivit en fascinerande släktberättelse i två delar om sin fars släkt i den värmländska byn Hedås. Foto: Kari Lovaas/Albert Bonniers förlag. Fakta: Författare: Lars Andersson Titel: Ljus från ingenstans, De levandes land Förlag: Albert Bonniers förlag Fiktion och fakta Det han gjort i dessa två böcker är det som många släktforskare önskar sig, att kunna skriva en levande släkthistoria och lyfta fram många olika livsöden i ljuset, så att de blir människor av kött och blod, tårar och glädje. De lever sina liv, mitt framför våra ögon. Lars Andersson är noga med att påpeka att det är romaner, påhittade berättelser. Han har använt sig av alla tillgängliga arkiv där det finns uppgifter om Hedåsborna och lagt till människors tankar, känslor och handlingar. Om de stämmer kan vi inte veta, och får aldrig veta. Men det gör inget, för detta är en ytterst levande och intressant släktberättelse, och säkert av stort intresse för alla oss som vill läsa om de människor som levt före oss. Båda böckerna finns på Stadsbiblioteket i Västervik. Per Svensson var född Han och hans hustru och barn är en av de många familjer i Hedås i Grava socken som förekommer i Lars Anderssons släktberättelse i hans två senaste romaner. Källa: Arkiv Digital Grava AI:1 ( ) Bild 22 / sid 23. Årstafruns dagbok ger liv åt historien Text: Eva Johansson Årstafrun Märta Helena Reenstierna skrev dagbok mellan 1793 och Varje dag. Idag har vi en unik möjlighet att följa vardagslivet på en stor gård för ett par hundra år sedan. Hennes dagbok blev känd på 40-talet och kom till Nordiska Museet Delar av dagboken har publicerats och varit underlag för bland annat romaner av Lars Widding. För några år sedan gick historikern och författaren Kristina Ekero Eriksson igenom hela dagboken och skrev sedan den här biografin om Årstafrun Pocketutgåvan kom I biografin berättar författaren om 10 Wåra Rötter 1/2013 Märta Helena Reenstiernas liv utifrån dagböckerna och andra fakta, med citat hämtade från Årstafruns egna noteringar. Det ger en fyllig och levande bild av en ganska munter kvinna som gillade socialt umgänge och nöjen. Ändå var hennes liv fyllt av sorger. Sju av hennes åtta barn dog innan de blev vuxna och den ende överlevande sonen omkom i en olycka när han var 32 år. Då hade maken nyss dött. Det är en mycket intressant bok om en annan tid med andra sociala konventioner och livsvillkor. Som släktforskare vill man gärna veta mer om det vardagliga livet, och det får vi här. Fakta: Författare: Kristina Ekero Eriksson Titel: Årstafruns dolda dagböcker Förlag: Norstedts

11 Foto: Bo Sandberg VECKOKURSEN 29 JULI 2 AUGUSTI 2013 Anmälan senast den 1 juni till Gamleby Folkhögskola tel: Släktforskning Måndag kl Välkomstanförande, Hans Wiberg Presentation av kursdeltagarna, Hans Wiberg Presentation av Gamleby Folkhögskola Kafferast SVAR vad finns på webben, Mariia Mähler Lunch Fortsättning Kafferast Fortsättning Tisdag kl Läsning av gammal stil. Margareta Roupe Wester, Valdy Svensson Kafferast Kartforskning, Björn Johansson medförfattare till boken Kartforskning Lunch Fortsättning Kafferast Fortsättning Onsdag kl Läsning av gammal stil, Margareta Roupe Wester, Valdy Svensson Kafferast Vad har släktforskarförbundet att erbjuda, Barbro Stålheim Lunch Om särskilda anteckningar i kyrkböckerna, Gunilla Didriksson Kafferast fortsättning Torsdag kl Läsning av gammal stil, Margareta Roupe Wester, Valdy Svensson Kafferast Forskning i olika arkiv, Chris Henning, Genealogiska Storstockholms Genealogiskaförening Lunch Fortsättning Kafferast Fortsättning Fredag kl Skriva en bok om sin forskning, Eva Johansson Kafferast Kalmar läns museum, Peter Danielsson Lunch De som är intresserade av att lyssna på den konsert som ungdomarna ger i Aulan ska kanske planera för hemresan så att ni hinner lyssna på konserten som börjar och håller på ca min Wåra Rötter 1/

12 Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box 342, Västervik Program våren 2013 Onsdag 13 mars Tid: Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Onsdag 27 mars Tid: Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Datum: Plats: Årsmöte. Föredrag av Marcus Brännström. Pratkväll. I april planerar vi för en utflykt till något intressant mål. Mer information kommer senare. Veckokursen, Gamleby Släktforskning 29 juli - 2 augusti Anmälan senast 1 juni till Gamleby Folkhögskola tel: Se veckoprogram sidan 11 Vid varje träff: kaffe, lotterier och anbyten. Anteckna träffarna i din kalender. För ev. reservation om tider och plats se vår påminnelse om träffen i Västerviks-Tidningen under föreningar, lördagen före aktuell träff eller kontakta någon i styrelsen. Besök också vår hemsida: Inbjudan till Årsmöte 13 mars Plats: Utkiken Stadsbiblioteket, Västervik Tid: kl. 18:45 Föredrag av Marcus Brännström Föreningen bjuder på kaffe Lotterier Sedvanliga årsmötesförhandlingar Vad släktforskar du om? Skriv och berätta om din släktforskning i Wåra Rötter! Vi vill ha in fler bidrag från våra många medlemmar.

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet)

Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Djursholm 2008-03-14 GRÖNA STUBBEN släktutredning Släkten Årvik (släktlinjen före namnantagandet) Farfars farfars farfars far HÅKAN ANDERSSON Född 1744 i Torps socken i Dalsland, enligt uppgift från 1793.

Läs mer

Inrapportering efter Arkivens dag 2016 Tjust släktforskarförening

Inrapportering efter Arkivens dag 2016 Tjust släktforskarförening Inrapportering efter Arkivens dag 2016 Tjust släktforskarförening Hur många institutioner och vilka andra samarbetspartners har medverkat i ett gemensamt arrangemang? 1 förening och 1 arkiv. På vilka platser

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Registrera dina barnbarn och kusiner - modul 4

Registrera dina barnbarn och kusiner - modul 4 Registrera dina barnbarn och kusiner - modul 4 Registrera dina barnbarn Registrera dina kusiner Hitta fler släktingar Kyrkoböckernas uppgifter Sök i Arkiv Digital Dokumentera uppgifter Bakgrunder E-post:

Läs mer

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia. Buchau - Bochou Carlsson Christiansson Johansson Eriksson Det sägs att det kom två vandrande gesäller någon gång på 1600-tal från Tyskland med efternamnet Buchau. Senare troligen stavat både Buchou, Bouchow

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08

Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Johan Frans Lundell 1840-10-05 1924-12-08 Svea Linnéa Kraft 1909 1953 Johanna Charlotta Lundell 1876 1931 Johanna Nylin 1839-1920 Johan Frans Lundell 1840-1924 Anna Stina Hollsten 1807 1843 Anders Jansson

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Välkommen till vecka 3

Välkommen till vecka 3 Välkommen till vecka 3 I den här lektionen ska vi följa en kvinna bakåt i tiden. Kvinnan avled 1974 och vi ska spåra hennes farfar som var född 1781. Kvinnan har vi valt ut slumpmässigt ur en församling

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26

Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Johanna Charlotta Kraft 1856-12-26 Elsa Elvira Kraft 1908 1985 Svea Linnea Kraft 1909 1953 Elis Georg Kraft 1915 1980 Carl Georg Kraft 1881 1922 Johanna Charlotta Kraft 1856 Jan (Johan) Erik Kraft 1825

Läs mer

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet Ola Lönnqvist Från vaggan till graven Vi följer en person under 1800-talet Följ noga alla källor och sidor och se till att du förstår hur och var jag hittat informationen som jag skrivit av. På några ställen

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Anor till Släkten Pontén.

Anor till Släkten Pontén. Anor till Släkten Pontén. Bron vid Tolg. Den ombyggda brogården i bakgrunden. Bilden tagen 1947 av Ruben Pontén Petrus och Rebecca Ponténs förste son: Johan Pontén 1776-1857. Född i Dänningelanda. Studerade

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark Prästen, senare prosten, Swen Schöldberg var född 1764 på Schöldby, Torpa fs, Västmanlands Län, han avled 1834 i Västerhaninge och ligger begravd på Västerhaninge

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård.

Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. 10 Tånnö Gunnars farfar Gustaf Tånnqvist föddes i Norrtorp Kronogård i Tånnö socken och har sin grav på Tånnö kyrkogård. Både Tånnö och Torskinge ligger nu i Värnamo kommun. Tånnö kyrka - (från Tånnös

Läs mer

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR

En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR 1 Ola Lönnqvist En del av GUNNAR FRISÈNS ANOR Information erhållen 21/8 2011 av Gunnar Frisén: Bror Frisén, far till Gunnar Frisén, född 6 feb 1914. Axel Frisén, släkting i Skövde. Forskning den 21-22/8

Läs mer

Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter

Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter Stamtavla för Maja Lisa Nilsdotter Generation 1 1. Maja Lisa Nilsdotter. Maja Lisa föddes 1803-03-27 i Gissebo, Hjorted (H). Hon dog 1882-10-20 i Ekedalen, Hjorted (H), 79 år gammal. Hon begravdes 1882-10-27.

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun

Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun HAR DU GAMLA ANFÄDER / ANMÖDRAR I HÅBO, ELLER ÄR DU ENBART ALLMÄNT INTRESSERAD? Hjälpmedel för ovana personer att släktforska inom Håbo kommun Håbo Kultur & Hembygdsförening har av tradition arbetat med

Läs mer

Program hösten 2013. Sjöbo bibliotek

Program hösten 2013. Sjöbo bibliotek Program hösten 2013 Sjöbo bibliotek Biblioteket - allt från böcker till barnteater Biblioteket erbjuder böcker inom många olika ämnesområden. Här finns ljudböcker, e-böcker, film, tv-spel, tidningar och

Läs mer

Nyfiken på släktforskning?

Nyfiken på släktforskning? Nyfiken på släktforskning? Grundläggande begrepp Genealogi är det fina namnet på släktforskning. Genealogi räknas tillsammans med biografin till de historiska hjälpvetenskaperna. Proband är den person

Läs mer

Inledning. Med anledning av detta har jag satt ihop ett studiehäfte med frågor som kan bli ett stöd när minnen skall väckas till liv.

Inledning. Med anledning av detta har jag satt ihop ett studiehäfte med frågor som kan bli ett stöd när minnen skall väckas till liv. Mina Minnens Bok Inledning Detta studiematerial har kommit till efter att jag, på uppdrag av Jönköpings stadsarkiv, varit ute på tolv äldreboenden i de mindre kommundelarna. Syftet med besöken på äldreboendena

Läs mer

Att komma igång med släktforskning

Att komma igång med släktforskning Att komma igång med släktforskning 1 Släktforskningen har de senaste åren vuxit kraftigt eftersom datorerna har gett forskarna ett utmärkt verkyg både för att hålla reda på släktingar och för att söka

Läs mer

Förord. Josefine Wallin

Förord. Josefine Wallin Förord Jag har alltid varit intresserad av historia och kommer ihåg att jag ville börja släktforska när jag var runt åtta år. Kanske inte släktforska i sakens mening men jag ville få reda på historien

Läs mer

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12 MIN MORS ANOR Probanden är min mor, Jennie Andersson, född i Hunneberga den 31 jan 1913 som mellanbarn till lantbrukare Johannes Olsson och hans hustru Ingrid. Jennie fyllde alltså nyligen 91 år och bor

Läs mer

Månadsmöte januari 2015

Månadsmöte januari 2015 Månadsmöte januari 2015 Månadsmötet den 28 januari kunde vi åter hålla i våra "nygamla" lokaler i församlingshuset och Birgitta Jähnke hälsade alla välkomna och konstaterade att vi var många deltagare

Läs mer

Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar

Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d och Aili Pehrsdotter f. 1691, d Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä, f. 1701, d. 1755 och Aili Pehrsdotter f. 1691, d. 1769 Magdalena Olofsdotter Myckeläs föräldrar Olof Larsson Myckelä f. 1701, d. 10/12 1755 Aili Pehrsdotter, f. 1691, d. 1769 Vigsel

Läs mer

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( ) Mor Anna född Söderbom 1866 1919 JJB:s första fru Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar I tidig ålder dog Bengt (3 maj 1889-23 maj 1889) Uno (1905 1907) Anna Söderbom

Läs mer

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell) Gerda föddes den 1 september 1882 i Östra Kannebäck. Hon var tredje dottern i familjen. Hennes föräldrar var sjökaptenen

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats.

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Sida 1 av 10 Botvidsbygdens Släktforskarförening Torpprojektet Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats. Torpet Stora Dalen återfinns

Läs mer

Tranås/Ydre Släktforskarförening

Tranås/Ydre Släktforskarförening Tranås/Ydre Släktforskarförening Medlemsblad Våren 2012 2 Ordförande har ordet Så har vi då återigen gått in i ett nytt år. Ett nytt år med nya utmaningar, med nya trender och nya drömmar. I år kanske

Läs mer

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA

SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA SLÄKTEN MIKONHEIKKI PARAKKA Familj 1 Henrik Mickelsson, Nybyggare i Mikonheikki, Jukkasjärvi sn., nämnd 1684-1717 [dombok, mtl]. Henrik Mickelssons ursprung är obekant, men enligt domboken för Jukkasjärvi

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Agda Clara Vernissage 31 mars 2012

Agda Clara Vernissage 31 mars 2012 Agda Clara Vernissage 31 mars 2012 Äntligen var det dags för den efterlängtade visningen av Agda Clara Anderssons tavlor. Jag har i nästan två års tid letat tavlor. Med hjälp av tips från Tåbybor och även

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde

(Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde 12.1.1. (Nils) Govart Stark en berättelse om ett människoöde Känslor. Det mesta handlar om känslor. Det som berör. Jag kan verifiera något på en sorts vetenskaplig grund och argumentera utifrån detta.

Läs mer

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo

Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo 1 Olerums Frälsehemman 1/6 mantal Sammanlagt minst 273 År i släktens ägo Släktforskningen har inte kommit längre bak i tiden uppgifter saknas. Lars Eriksson Bonde i Olerum 1.sta generationen Bonde 1736-1800

Läs mer

MEDLEMSNYTT HÖSTEN 2014

MEDLEMSNYTT HÖSTEN 2014 MEDLEMSNYTT HÖSTEN 2014 PROGRAM HÖSTEN 2014 ÖPPET HUS: Forskarhjälp under hösten 2014 i släktforskarrummet, biblioteket, Vänersborg MÅNDAGAR 1/9, 15/9, 6/10, 20/10, 3/11, 17/11 kl 16-18. FÖREDRAG Onsdag

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Nyhetsbrev nr 1 2012, rev B

Nyhetsbrev nr 1 2012, rev B , rev B Välkomna till ett nytt släktforskarår! Håll utkik i StockholmsRötters kalendarium, i AnRopet, på webbsidorna www.ssgf.org efter information om nytillkomna eller ändrade program i Solna, på Stockholms

Läs mer

Guide till att skriva en dödsannons

Guide till att skriva en dödsannons Guide till att skriva en dödsannons Westlings Begravningsbyrå kan göra döds- och tackannonser i alla större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt.

Läs mer

Modul: Sök släkt i kyrkoböckerna

Modul: Sök släkt i kyrkoböckerna Modul: Sök släkt i kyrkoböckerna Kyrkoböckerna Kyrkoböckerna online Demogafisk Databas Södra Sverige, ddss.nu Sök i Arkiv Digital Sök i Arkiv Digital Dokumentera uppgifter från kyrkoböckerna i Disgen Kom

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad.

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad. Hemmansägare Nils Pehrsson Öhlen (Född 15/8, 1826 i Östanå. Död 21/12, 1887) Brita Christina Andersdotter (Född 3/11, 1833 i Överkovland. Död 1/12, 1912)

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

TORNURET I BÄCKEBO KYRKA

TORNURET I BÄCKEBO KYRKA TORNURET I BÄCKEBO KYRKA Foto: G Petersson GURLITH PETERSSON Jenny de Besche f. Andersdotter 1861 ca 1914 Jenny Charlotta Andersdotter föddes den 5 maj 1861. Enligt Födelse- och dopboken är hon döpt till

Läs mer

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där, MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren

Läs mer

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2)

Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Olga Strömberg. Född 1898-05-16 i Prästbordet, Resele (Y). Död 1991-04-12 i Resele (Y). (Far I:1, Mor I:2) Gift 1935-07-03 med

Läs mer

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,

Läs mer

Lennart Larsson, Hovsta, samling.

Lennart Larsson, Hovsta, samling. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Lennart Larsson, Hovsta, samling. 2014-10-07 Historik Fotografen Lennart Larsson föddes 1915-06-29 i Fellingsbro. Han var enda barnet till Karl och Gerda Larsson. Familjen

Läs mer

Ett samarbete mellan

Ett samarbete mellan Ett samarbete mellan VARA FOLKBIBLIOTEK VARA KOMMUN Västra Skaraborg Tema: Barnböcker i en digital värld! Torsdagen den 4 maj 2017 Vara Folkbibliotek Erbjudande till LO-medlemmar som har barn eller barnbarn

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 nytt_original_0914 06-09-14 11.30 Sida 3 Innehåll Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 Mitt liv min barndom 10 min ungdom 22 mitt vuxenliv

Läs mer

Släktforskning - en finkultur!

Släktforskning - en finkultur! Släktforskning - en finkultur! Titta här säger Jan-Erik Björk, de här har jag ropat in på aktion, det är brukssaker från skogfinnar i västra Dalarna. Han visar stolt upp både dekorerade svepaskar, verktyg

Läs mer

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv

Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv Märta Lisa min farmor, en utfattig kvinnas liv 22 januari 2014 Berättelse evaedberg av Eva Persson-Huber Reparerat vackert Svedjetorp Min farmor hette Märta Lisa Hanning. Hon hade en äldre och en yngre

Läs mer

Inloggningsuppgifter Ancestry. Kundtjänst för Ancestry.se

Inloggningsuppgifter Ancestry. Kundtjänst för Ancestry.se Släktforska med Ancestry.se Ancestry.se är en del av Ancestry.com som är världens största onlinegemenskap för släktforskning. Totalt finns det hos Ancestry 14 miljarder uppgifter ur historiska dokument

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Hur jag fann Eric i USA

Hur jag fann Eric i USA Hur jag fann Eric i USA Följande är ett sammandrag av det föredrag jag hade förmånen hålla vid föreningens årsmöte 19 mars. Hemmaplan Jag började med vad jag kunde finna i Sverige. Min farfars bror Erik

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000

FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Foto: Tor Eriksson, Örebro, och Christer Nilsson, Karlstad Fredagen den 14 januari Vinter betyder att vi bekantar oss med något

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON En Släktforskningrapport För ANDERS GÖRAN JOHANNESSON Skapad den 28 februari 2010 "The Complete Genealogy Reporter" 2006-2009 Nigel Bufton Software under license to MyHeritage Family Tree Builder INNEHÅLL

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

Södra Roslagens släktforskarförening 25 år

Södra Roslagens släktforskarförening 25 år Södra Roslagens släktforskarförening 25 år Föredrag av Carl-Göran Backgård Starten 25 år har gått och jag ber er följa med mig i tanken tillbaka till 1989, samma år som Globen invigdes. Det är verkligen

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet

Sakajärvi. Källa: Anteckningar till Gellivare sockens tidigare historia av Jöran Grapenson. Till 200-års minnet Sakajärvi Jag har själv aldrig besökt byn Sakajärvi, men jag har ändå mina rötter i byn. Några av mina anfäder och anmödrar har bott och verkat i byn, under årens gång. Saka är lapska, med saka menas ett

Läs mer

Ordföranden har ordet 2009

Ordföranden har ordet 2009 Ordföranden har ordet 2009 Från VärmlandsAnor 2009:4 Jag har skrivit förut om det växande intresset för släktforskning. I höst kan jag åtminstone konstatera att intresset för Värmlands släktforskarförenings

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

Årsberättelse för verksamhetsåret 2003

Årsberättelse för verksamhetsåret 2003 Årsberättelse för verksamhetsåret 2003 Det gångna året har som vanligt kännetecknats av stor aktivitet inom föreningen. Det totala antalet medlemmar har också ökat från föregående år med 15 personer och

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

Emilie Secher 1891-1976

Emilie Secher 1891-1976 Emilie Secher 1891-1976 Foto från omkring 1946 Skolhemmets mångåriga föreståndarinna Emilie Secher var född på Hovgården i Hovs församling i Östergötland den 25 oktober 1891. Båda hennes föräldrar var

Läs mer

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla Tabell 1 Johan Wilhelm Ekedahl (4:588). Handlande. Född 13 feb 1828 i Ekelsjö, Bringetofta (F). Döpt 15 feb 1828. Flyttade 1842 från Ekelsjö, Bringetofta (F) till Malmbäck

Läs mer

Släktforskning. Gren: Ersson. Upprättad av: Staffan Adolfsson. Socker-Lottas Gård 8 070 873 04 77 e-post an-st@live.se 742 34 ÖSTHAMMAR

Släktforskning. Gren: Ersson. Upprättad av: Staffan Adolfsson. Socker-Lottas Gård 8 070 873 04 77 e-post an-st@live.se 742 34 ÖSTHAMMAR Detta är ett utkast till en artikel om den Erssonska familjen ( 2008-10-11 ) Jag, Staffan, har aldrig träffat min morfar, Gustav (Larsson) Löfstrand. Han dog 1932, 51 år gammal. Som pensionär har jag börjat

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening.

Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening. Släktkrönika från 1705 till 2000 tillägnad Holmessons släktförening. Redogörelsen omfattar ättlingar till Claes och Kristina Maria Persson Bettamåla 1:3 i Augerums församling i nuvarande Karlskronas kommun

Läs mer