Wåra Rötter. Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång 27. Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909 sidan 6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Wåra Rötter. Tjust Släktforskarförening Nummer 1 2013 Årgång 27. Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909 sidan 6"

Transkript

1 Föredrag om skrivarkurs på årets första månadsmöte Wåra Rötter Tjust största masugn sid. 4 sid. 3 Gamlebyveckan Tjust Släktforskarförening Nummer Årgång 27 Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909 sidan 6 sid. 11

2 Tjust Släktforskarförening 2 Ordförande: Hans Wiberg tel: e-post: Sekreterare: Valdy Svensson Tel e-post: Kassör: Ann Persson Tel e-post: Föreningens adress: Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box Västervik Postgiro: Föreningens org. nr: Medlemsavgift 150 kr./år Familjemedlem 50 kr./år Internetadress: Redaktörer för Wåra Rötter: Hans Wilensjö Kristinebergsgatan 2 T Västervik Tel e-post: Eva Johansson Helgerum Berggård Gunnebo Tel e-post: Tor Wiklund Kolsebro Ekdalen Åtvidaberg Tel e-post: Wåra Rötter nr kommer i juni Wåra Rötter 1/2013 Material senast 1 maj 2013 Omslagsbild: Törnfalls kyrka Foto: Hans Wilensjö Upplaga: 600 exemplar Utgivning: 4 gånger per år Tryck: Östkustens Tryckeri AB, Västervik Ordföranden har ordet Nu går vi in i ett nytt verksamhetsår med många utmaningar som ser intressanta ut. Vi ska arrangera utbildningsvecka på Gamleby Folkhögskola för sjuttonde året i rad, med många intressanta föreläsare. Vi har också fått till ett, som styrelsen hoppas, bra vårprogram till träffarna på biblioteket. Något jag hoppas på är att vi åter ska få lika mycket besök i vår forskarlokal som vi hade före datoriseringen. Ni skall inte sitta hemma och grubbla på hur gör jag utan ta kontakt med vår jourgrupp eller kom till forskarlokalen på biblioteket. Jag vill också att ni medlemmar lämnar in intressanta artiklar till vår tidning. Sedan uppmanar jag er även att titta på vår hemsida som uppdateras när det händer något. Gå in på Hans Wiberg Etel Blad Midgård 2 D Västervik Ingemar Malm Sahultsvägen Hjorted Sven Malm Klarkullegatan Västervik Nya medlemmar Peter Jonsson Utlångö Figeholm Bert Petersson Johannesbergsvägen Västervik Mari och Lennart Widgård Möckelhult Viggdalen Överum Tips på hemsidor för släktforskare En hemsida för dem som har släktingar som emigrerade till Illinois, där Chicago ligger. Den drivs av svenskättlingen Wini Caudell. Illinois var den näst största svenskstaten i USA, efter Minnesota. På hemsidan finns bland annat flera biografier och fotografier, och information om var svenskarna bosatte sig. Här finns sökbara databaser med uppgifter från amerikanska militära arkiv. Det kostar att abonnera på men man kan söka gratis i sju dagar efter registrering. Minnesota Historical Society där du kan söka på enskilda personer i olika digitaliserade arkiv. Nya tidskrifter har kommit under vintern, finns i forskarrummet och på hemsidan: tjustanor.com INNEHÅLL I DET HÄR NUMRET Katarina Fröling Lysingsvägen 5 A Västervik Sid. 2 Ordförande har ordet. Nya medlemmar. Hemsidor för släktforskare. Sid. 3 Ancestry når du på internet. Föredrag om skrivarkurs. Sid. 4 Tjust största masugn låg i Tovehult. Sid. 5 Vad släktforskar du om? Amerikanare söker släktingar. Sid. 6-7 Sveriges äldste präst i Törnsfall Sid. 8 Riksarkivet. Förbundsnytt. Sid. 9 Herrgårdsromantik eller statarelände? Sid. 10 Boktips till släktforskare. Sid. 11 Veckokursen på Gamleby Folkhögskola vecka 31. Sid. 12 Program våren Inbjudan till Årsmöte Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera innehållet. Citat ur Wåra Rötter får göras om källan anges. För återgivande av signerade artiklar samt illustrationer krävs tillstånd av författaren/illustratören/fotografen. Författarna är själva ansvariga för innehållet i artiklarna. Redaktionen ansvarar inte för insänt material.

3 Ancestry når du på internet Text och foto: Hans Wilensjö Höstens sista möte den 12 december hölls som vanligt på Utkiken i Västervik. Valdy Svensson hälsade ett 40-tal medlemmar välkomna till kvällens föredrag om Ancestrys funktioner. Föredragshållare var Nils Ottervik. Nils Ottervik visade de fina sökmotorerna som finns och att all forskning där ligger på en server i USA eller någon annanstans. Det betyder att om du inte har med din egen dator kan du var som helst hoppa in och forska så snart du hittar en dator med internetuppkoppling. Samtidigt varnade han för att det kan bli dyrt om man råkar ta det stora paketet som går över hela världen. Det räcker ofta med det lilla svenska och att samla ihop sin forskning och ta en intensiv månad. Att spara sitt eget arbete visade han också hur man gör, och hur man kan skriva ut sitt resultat, om det nu blir färdigt. För dem som har anhöriga som flyttat över till USA eller Kanada så är Ancestry ett mycket bra hjälpmedel och samtidigt ser man vilka andra som forskar på samma anor. Nils hade hittat för honom en helt okänd anhörig, vilket gjort hans forskning lyckosam. Forskar du bara på Sverige räcker det gott med de befintliga svenska programmen. Föreningen bjöd de närvarande på kaffe och dragning skedde på ett lotteri. Britt Karlsson (till höger i bild) undrar över någon släkting som reste över till USA. Här har Nils Ottervik just hittat när överresan skedde från Göteborg och resvägen samt vilken båt de reste med. Därför de nöjda minerna. Föredrag om skrivarkurs Text: Valdy Svensson Foto: Tor Wiklund Ordföranden Hans Wiberg kunde hälsa ett drygt 40-tal medlemmar välkomna vid årets första månadsmöte den 16 januari. Han berättade om kommande aktiviteter bland annat att om intresse finns för en resa till landsarkivet i Vadstena kommer en sådan att ordnas i april. Intresse ska anmälas till Kerstin Johansson. Eventuellt kommer också en temadag att ordnas på Folkhögskolan i Gamleby en lördag i april. Den sedvanliga kursveckan på Gamleby Folkhögskola blir som vanligt vecka 31. En CD-skiva över gårdar och torp i Kinda och Ydre kommuner och soldater vid Ydre och Vifolka kompani har köpts in till forskarsalen. Skriv för din släkt Därefter lämnade han ordet till Eva Johansson som skulle berätta om hur man skriver sin släkthistoria i bokform. Eva berättade att hon börjat släktforska och att hon tycker det är trevligt att kunna presentera släkthistorien för sin släkt och kanske andra som inte släktforskar. Att inte bara rada upp namn och årtal utan beskriva hur släkten har levat. Man kan ha god hjälp av hembygdsböcker där ibland man kan hitta om sin släkt och om bygden. Man bör också lätta upp med bilder. Eva Johansson gav tips om hur man kommer igång att skriva sin släktberättelse. Hon håller också skrivarkurs för den som är intresserad. Eva önskar få igång en studiecirkel där hon kan ge handledning. Krav: att skriva på dator, att kunna öppna digitala textdokument och att använda e-post. Uppgift om studiecirkeln finns på föreningens hemsida Anmälan skickas till Eva Johansson på e-post: Jag kan varmt rekommendera studiecirkeln då jag under hösten deltog i en sådan. Vi fick många goda råd och tips och kom igång med vårt skrivande. Plats i forskarsalen Behöver du hjälp i din släktforskning eller bara vill träffa andra släktforskare när du forskar? I så fall kommer du till Tjust Släktforskarförenings forskarsal på Stadsbiblioteket i Västervik. Forskarsalen är öppen måndag till torsdag varje vecka. Måndagar hela dagen från klockan 09 till 19, tisdag-torsdag klockan och Då finns föreningsmedlemmar på plats som kan hjälpa dig. Wåra Rötter 1/2013 3

4 Tjust största masugn låg i Tovehult Text och foto: Hans Wilensjö I Västrums socken i Tjust ligger Tovehult och Gutan, där det förr funnits masugnar. Om den gyllene tiden för Norra Kalmars läns masugnar berättade Claes-Göran Petersen från Gusum vid medlemsmötet i Utkiken den 13 februari. Claes-Göran Petersen började med att fråga oss om vi visste när Västervik första gången nämns i skrift. Det skedde den 5/ i Linköping då Magnus Ladulås skrev ett donationsbrev angående ett så kallat kononikat, som tre år senare blev ett dekanat. Omkring år 1280 kom Alsnöstadgan då den som kunde ställa upp med häst och ryttare,blev befriad från skatt. Så uppkom det världsliga frälset. I Skänninge bestämdes år 1284 att präster skulle leva i celibat, då de ofta under sin levnad kunde skaffa sig stora ekonomiska förmögenheter. När de inte fick några bröstarvingar så tillföll arvet ofta kyrkan och därmed kunde kyrkan få en större makt. Gustav Vasa rövade kyrkan på det mesta av dess egendomar, bland annat dekanatet, som tillhörde Linköpings domkyrka. Med kyrksilvret kunde han avlöna legoknektar, som skyddade honom mot till exempel Nils Dacke. Erik den fjortonde ärvde sin far. Han var en levnadsglad person, som festade ihop med bland andra Charles de Mornay och hovnarren Hercules. Vinförrådets dagböcker finns bevarade och där noteras ofta att kungen var lustig, alltså berusad. Till supbrodern Charles de Mornay, sålde han 1562 större delen av dekanatet, men de Mornay blev senare inblandad i en komplott mot kungen Johan den tredje och halshöggs i Stockholm Ägorna drogs in till kronan men återlämnades senare till sonen Johan de Mornay. Hustrun Anna Trolle bodde oftast i Rumma. Hon anlade tegelbruket vid Grop och ett skeppsvarv söder om Helgerum. Sonen Johan dog ung och då fick hon godset i så kallat bakarv. När hon själv senare avled fick hennes systerdotter Kerstin Bååt ärva Helgerum. Kerstin var gift med Bengt Göransson Sparre. Vallonerna anlände Nu kom vallonerna till Sverige för att gjuta kanoner eller stycken som det skrevs på den tiden. Den mest kände var Louis de Geer från Liege. De första, som kom hit redan under 1500-talet, var släkten de Besche. 4 Wåra Rötter 1/2013 Claes-Göran Petersen berättade om masugnarna i Tovehult och Gutan. En person som satt många spår i vår bygd är Henry de Try, född 1601, som fick privilegium på en masugn i Gusum den 2/ Han var först verkmästare i Norrköping hos Louis de Geer. Med sina svågrar startade han även Överums bruk och Ankarsrums bruk. Henry de Try avled 68 år gammal i Gusum 1669 och är begravd i Norrköping. Nu blir hans mycket stridiga hustru Catharina de Besche, född i Nykvarn i Nyköping, 1615, ägare och en bitter arvsstrid startar. Deras gemensamma son Peter de Try, född 1639, får överta Överums bruk men släkten får lämna Överum på 1730-talet och blir ersatta av släkten de Besche. I Ankarsrum blir sonen Hendrick de Try utmanövrerad av bland andra Västerviksköpmannen Hans Andersson. Läs gärna jubileumsböckerna om Ankarsrums och Överums bruk. Claes-Göran Petersen visade bilder från resterna av masugnen både i Rumhult och Gutan och hur det har sett ut vid vattenfallen vid Tovehult innan kraftstationen byggdes. Dammen sprängdes När de Try-släkten blev frånkopplad från Ankarsrums bruk fick Hans Andersson från Västervik ta över, men masugnen vid Kannsjön var dålig. Han sökte och fick tillåtelse att bygga ett styckebruk vid Rumhult i Hjorted fick han privilegium på ett styckebruk vid Gutan i Tyftingemar i Västrum. Vid den första blåsningen år 1697 sprängdes dammen och inte en enda kanon blev tillverkad. Anläggningen blev helt ruinerad men inte ägaren. Han sökte därför om privilegium att få flytta verksamheten till fallet vid Tovehult med åtta meters fallhöjd. Hans Andersson dog 1724 och då ärvde Anna Hansdotter Helgerum. Hon var gift med Anders Nilsson, adlad Cederflycht. Maken var svår på kvinnor och hans hustru kastade i stort sett ut honom från Helgerum och lovade att inte befatta sig med hans pengar. Anna Cederflycht dog 1752 men hade skött verksamheten mycket bra och skänkte under sin levnad makens pengar till Hallingbergs kyrka och till fattighuset i Västervik. Hennes halvsysters sonson Peter Christopher Bauman, adlad 1756 med namnet Cederbaum, var en ännu större brukspatron och förmerade ägorna ytterligare. Det var han som byggde det nuvarande slottet. Bergsbruk var annars hans stora intresse och han köpte in bland annat koppargruvan i Solstad och Mörtfors kopparverk. Dessutom byggde han en tackjärnsväg mellan Tovehult och Ankarsrum. Nedläggning 1825 Det finns bara bokföring bevarad från året Då hade man sex fartyg, med hemmahamn i Gutan, som hämtade malm från Utö, Stenbo i Ukna och några andra mindre gruvor. Kalkstenen hämtades i Sörmland. Tackjärnet skeppades till Verkebäck för vidare befordran till Ankarsrum. Masugnen var då den största i Tjust. När han dog 1795 utan bröstarvingar delades godset upp så att doktorinnan Emerentia Brita Maria Bäckerström ärvde Helgerumsgodset medan släkten de Maré ärvde Ankarsrums bruk Där byggde man en egen masugn. Tovehults masugn lades ner omkring år 1825 och ersattes av ett garveri och senare också en tändsticksfabrik byggde Västerviks stad ett kraftverk här, som fick ersätta det gamla ångkraftverket i Västervik. Claes-Göran Petersen avtackades med blommor av Carl-Axel Karlsson och sedvanligt kaffe och lotteri fick avsluta kvällen. Där Tofvehults kafé ligger idag fanns förr Tovehults masugn, visar kartan från Karta från Lantmäteriets historiska kartor.

5 Vad släktforskar du om? Frågorna: 1. Vad forskar du om? 2. Vad är din mest intressanta upptäckt? 3. Hur länge har du släktforskat? Barbro Wärn Rolf Bäckström Ann-Britt Johansson 1. Jag har gått lite djupare med min morfars fars släkt i Julita (soldattorp) och morfars mor som kommer från Stenkumla socken på Gotland. För övrigt kommer min släkt från Halland, Småland, Norrland och Sörmland. Själv är jag född i Stockholm. 2. Mina far- och morföräldrar kom samtliga utifrån flyttande, till Stockholm i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Jag har haft svårt att hitta var min farfar bodde i Stockholm tills jag förstod att han var soldat vid regementet på Gärdet. Han blev förflyttad till Jokkmokk där han dog i Spanska sjukan under första världskrigen. Innan det hann han göra en flicka med barn innan han dog. Denna flickas barn fick sedan en flicka och en pojke, vilka jag nu har fått kontakt med per brev och telefon. Mina kusiner alltså. 3. Jag började i februari förra året på en grundkurs och abonnerade sedan på Arkiv Digital. Sedan gick jag en veckokurs i Gamleby i augusti. Tycker att jag har lärt mig en hel del under detta år. Amerikanare söker släktingar Jag undrar om någon forskar på familjen Augusta Martina Magnusdotter ( ) och Karl Gustaf Larsson ( ) från Ankarsrum, Hallingeberg. Båda är födda i Hjorted. Augusta Martina Magnusdotter hade två bröder som emigrerade till Amerika. Professor Landis Magnuson i New Hampshire är barnbarn till en av bröderna. Han planerar att besöka Sverige i september Då vill han besöka platser som släkten har anknytning till och gärna träf- 1. Båda mina föräldrars släkter. Jag har släktforskat ungefär lika mycket på båda. 2. När jag forskade på min fars sida hittade jag en anfader som heter Johan Bäckström. Han var möbelmålare i Östergötland i slutet av 1700-talet, och tydligen en ganska duktig sådan, en sorts folkkonstnär. Han är omskriven i en bok utgiven av Östergötlands museum. Där står det att han levde och verkade i socknarna Horn, Kisa och Tidersrum. Han gick runt på gårdarna och målade böndernas möbler. Jag hade ingen aning om honom tidigare, har aldrig hört talas om honom i släkten. Men det var han som tog namnet Bäckström. En gång på en auktion i Björnsholm såg jag ett skåp med blommotiv som troligen var målat av honom, men jag är inte säker. 3. Det har gått i perioder. Jag började när jag blev pensionär för drygt tio år sedan, och har kombinerat mitt datorintresse med släktforskningsintresset. På senare år har det blivit lite mindre forskning. fa släktingar till familjen. Jag ser att flera i släkten varit järnarbetare på bruket i Ankarsrum och flera familjer har varit bosatta i Ankarsrum. Någon forskare/släkting som är intresserad av att träffa Landis Magnuson när han kommer? Kontaktperson Gullan Olsson Mest på min farfars och farmors sida, och lite på mammas sida också. 2. Det mest spännande är att jag kommit så långt ner som till 1600-talet på farfars sida och sett att vi är valloner. På 1600-talet kom de från Belgien, en kvinna som hette Moreau och som gifte sig med en Lundberg i Sverige. Sedan kommer jag inte längre bakåt i Belgien på egen hand, då får jag ta hjälp. Det har också varit intressant att hitta min farmors tre systrar som utvandrade till USA. Där har jag fått fram en hel del uppgifter och kunnat följa en av dem fram till Jag har inte haft kontakt med någon efterlevande i USA men minns att en av dem var här på besök i Sverige för flera år sedan. Min man har också börjat släktforska och det visade sig att våra förfäder bodde bara ett par kilometer ifrån varandra, nere i Misterhult och Mörlunda, och det hade vi inte en aning om innan. 3. Jag började släktforska förra våren. Då fick jag en massa papper av ett kusinbarn, som själv släktforskar, och som undrade om jag ville titta på det. Det var anteckningar som rörde farfar och farmor och fram till idag. Det fick igång mig att börja släktforska. Det är jätteskojigt, varje person man hittar är ett framsteg. Vill du vara med i enkäten? Kontakta Eva Johansson på e-post: Tre medlemmar får i varje nummer svara på tre enkla frågor. Wåra Rötter 1/2013 5

6 Sveriges äldste präst i Törnsfall 1909 Text: Eva Johansson Foto: Hans Wilensjö, Eva Johansson Den 16 juli 1909 avled komminister Erik Johan Segerstedt i Törnsfalls församling i Tjust. Han var född den 13 augusti 1818 i Dalhem och var alltså på sitt 91:a år när han dog. Vid hans bortgång var han landets äldste präst, enligt en samtida tidningsnotis i tidningen Kalmar den 5 juli Detta faktum publicerades också i en annan tidning. Men bara en dryg vecka senare avled den gamle prästen och en ny notis publicerades om att en annan åldrig präst nu var den äldste, nämligen kyrkoherden Petrus Brandell i Nordingrå, född året efter Segerstedt. Tidningsnotisen (se bilden) hittade jag av en slump i en gammal psalmbok på en gård i Småland i sommar. Tyvärr vet jag inte vilken tidning denna notis kommer ifrån men uppgiften kommer från tidningen Kalmar den 5 juli Detta har man på en annan redaktion i Sverige läst och sedan återpublicerat uppgiften, troligen efter den 16 juli, och sedan rättat sin tidigare publicering. Tidningsklippet fick mig att söka reda på mer om Erik Johan Segerstedt och hans liv. Det saknar inte dramatik. Averum Erik Johan Segerstedt kom till Törnsfall som komminister 1857 eller 1858, och stannade där till sin död. Enligt död- och begravningsboken i Törnsfall var dödsorsaken ålderdomssvaghet. Begravningen Den lilla tidningsnotisen från 1909 berättar om Sveriges då äldsta prästman, Erik Johan Segerstedt i Törnsfall. 6 Wåra Rötter 1/2013 Erik Johan Segerstedts porträtt hänger i Averum, som nu är hembygdsgård i Törnsfalls socken. Han levde mellan 1818 och skedde den 25 juli. Vid sin död bodde han i Averum, som var Törnsfalls prästgård. Erik Johan Segerstedt överlevdes med flera år av sin hustru Anna Matilda Westman, som var 16 år yngre än sin make lämnade hon Törnsfall och flyttade till parets dotter i Linderås. Hon kom från Bälaryd i Jönköpings län och de hade gift sig När hon gick bort 1929 i Tidersrum begravdes hon på Törnsfalls kyrkogård. I vigselnotisen i Bälaryd den 29 september1858 står Erik Johan som komminister i Törnsfall. Hustrun är kyrkoherdedotter från Öja, men född i Bälaryd. Kyrkoherdeparet bodde hela tiden i Averum med sin familj. Under en tid på 1880-talet bodde även Anna Matildas syster och mor här. Både hennes far Johan Westman och parets son Per är begravda i Törnsfall. Från prästfamiljer Erik Johans far var också präst och hans mor kom från en prästfamilj. Hans föräldrar är adjunkten Albrekt Segerstedt och dennes hustru Eleonora Kastman i Dalhems prästgård. Att vara adjunkt, eller pastorsadjunkt som vi säger idag, innebär den första tiden som nybliven präst innan man kan bli komminister. Albrekt Segerstedt prästvigdes 1812 men först 1823 blev han komminister, då i Locknevi och Blackstad. Albrekt var född 1789 i Helgarö i Strängnäs stift. Hans far var kronolänsman i Södermanland. 22 år gammal, 1811, kom han till Uppsala och måste ha studerat till präst på rekordtid för redan i april året därpå fick han kungligt tillstånd att söka befordran i Linköpings stift och prästvigdes där i november. Genast blev han adjunkt i Dalhem. Där gifte han sig med Eleonora Kastman, prästdotter i grannförsamlingen Gärdserum. Detta framgår av en notis i Series Pastorum i Locknevi C:5. Där står det också att han gifte sig Men vigseln skedde den 11 april 1813, enligt vigselboken i Gärdserum. Det var på Eleonoras födelsedag, hon fyllde då 23 år. En månad senare, den 13 maj 1813, föddes parets äldste son Christian Albrecht. Kanske ville man i Series Pastorum frisera verkligheten, eller så är det bara en felskrivning. Blev faderlös När Erik Johan var åtta år gammal dog hans far hastigt den 13 mars 1826 av slag om aftonen vid skrivandet enligt Series Pastorum. Hans mor blev då änka med tre minderåriga barn, den yngsta var en dotter på fem år. Familjen bodde kvar i Blackstad. De sista åren där var Erik Johan studerande, enligt husförhörslängden, och befann sig kanske i en universitetsstad för sina präststudier men var skriven på hemorten. Uppgifterna om honom under ungdomsåren och tills han gifter sig är oklara. Han uppges flytta till Frödinge 1843, 25 år gammal. I Frödinge finns han inte i inflyttningslängden, inte heller i grannsocknarna. 1858, samma år han gifter sig, ska han vara inflyttad från Vireda till Törnsfall enligt husförhörslängden, men finns i utflyttningslängden där. Enligt den första tidningsnotisen 1909 ska han ha kommit till Törnsfall som komminister redan Kanske någon av våra medlemmar forskat om den här familjen och vet vad han gjorde under den här tiden? Troligen var Erik Johan Segerstedt på långt håll släkt med den legendariske tidningsmannen Torgny Segerstedt, vars liv nu blivit film av Jan Troell. Detta släktförhållande har jag inte undersökt. Båda har fäder med namnet Albrekt Segerstedt, ett namn som kan tyda på en gemensam släkthistoria.

7 Barnen Erik Johan och Anna Matilda fick sex barn tillsammans, fem söner och en dotter, mellan 1859 och Johan Carl Teodor föddes 1859 och flyttade till Karlstad Senare arbetade han som kamrer i Västervik och avled Han gifte sig aldrig. Erik Sigfrid Albrekt (kallade sig Algot) föddes tog han studenten i Västervik och blev senare marinläkare i Karlskrona. Han levde till Han gifte sig 1902 och fick minst sex barn. Per Simeon Julius föddes Han flyttade till Uppsala 1894, blev filosofie doktor och bodde en tid i Östersund där han var lektor var han rektor för Västerviks gymnasium, fram till sin död. Han förblev också ogift. Aron Otto Teofil föddes 1868 och flyttade som vuxen till Göteborg. Där blev han tapetserare. I 1910 års folkräkning är han sadelmakare i Spånga och har gift sig och fått tre barn. Han gick bort Adele Maria Kristina föddes 1871, gifte sig 1905 och flyttade till Linderås blev hon änka. Hon levde längst av syskonen, ända till 1957 och dog då i Kisa. Nils Gustaf Herman föddes blev han komminister i Tidersrum i Östergötland flyttade hans mor till honom från Linderås, hon avled ett år senare. Själv levde han till 1950 och förblev ogift. Han var kvar som komminister i Tidersrum till sin pension Enligt ett inlägg på Anbytarforum och en samtida tisningsartikel var han Sveriges siste jordbrukande präst eftersom han brukade prästgården själv. Familjen Segerstedts gravsten på Törnsfalls kyrkogård är idag svårläst. Här ligger fyra personer begravda, nämligen Erik Johan Segerstedt, hustrun Anna Matilda, sonen Per och Anna Matildas far Johan Westman. I hembygdsgården Averum i Törnsfall, den tidigare prästgården, finns ett tidningsklipp som berättar om Nils Segerstedt, yngste sonen som var präst i Tidersrum i Östergötland. Det framgår inte i vilken tidning artikeln publicerats, men troligen är den från tiden för hans pensionering Källor: Kyrkoarkiven i Törnsfall, Dalhem, Blackstad, Locknevi, Gärdserum och Tidersrum. Törnsfalls hembygdsförening. Boken Västerviksstudenterna av Helge Åkerman. Anbytarforum. Törnsfalls kyrka och den gamla prästgården Averum idag. Här bodde och verkade Erik Johan Segerstedt i 60 år. Wåra Rötter 1/2013 7

8 Uppgifter från 1942 på SVAR Text: Eva Johansson Nytt år betyder många nyheter på Riksarkivet, landsarkiven och SVAR. Framför allt är det uppgifter från 1942, med PUL:s 70-årsgräns som nu blir tillgängliga. Nu kan du hitta uppgifter från 1942 på SVAR. Vid årsskiftet publicerades uppgifter på födda, vigda och döda till och med 1942 från Statistiska Centralbyråns sammandrag. I kyrkoarkiven kan också sådana inscannade kyrkböcker publiceras som har sin sista notering Sedan i december har Riksarkivet en egen kanal på Youtube. Sök på Riksarkivet Sverige på Där kan du framöver se filmer från verksamheten, arkivfilmer och instruktionsfilmer. Föreläsningar i Vadstena På Landsarkivet i Vadstena har man i vinter startat utgivningen av en ny skriftserie. Den första skriften i serien handlar om samhällets insatser för barn kring förra sekelskiftet. Författare är två historiestudenter vid Linköpings Universitet, Carolina Johansson och Anna Nilsson. I Vadstena ordnas också en rad intressanta föreläsningar i vår. Den 20 mars berättar Andreas Wallgård om uppretade arbetare utanför Vadstena som kapade Nya böcker i Rötterbokhandeln Sveriges Släktforskarförbund har gett ut en ny bok som kan komma till nytta för många släktforskare. Den heter Släktforskarens arbetsbok och är en nyutgåva. Den innehåller bland annat övningar i handskriftsläsning, ordlistor och förklaringar av gamla ord och begrepp. Antavla och ansedlar ingår också. Främst är den tänkt för studiecirklar och kurser men också för den som lär sig på egen hand. Oäkta barn i databas Har du oäkta barn i Skåne bland dina anor? Då kan det finnas hjälp för dig i en kommande databas. Nu samlas uppgifter om skånska oäkta barn i ett gemensamt projekt som drivs av landsarkivet i Lund och Skånes Genealogiska Förbund. 8 Wåra Rötter 1/2013 ett tåg Den 10 april får vi veta mer av Thomas Stellrot om de enskilda arkiv som finns på Landsarkivet. Den 24 april berättar Anna Eklundh Jonsson om barnamörderskan Anna Stina på 1850-talet. Föreläsningarna hålls på eftermiddagarna mellan klockan 15 och 16. SBL i mobilen Svensk Biografiskt Lexikon, SBL, finns sökbart på Riksarkivets hemsida. Det har tidigare getts ut på cd men sedan en tid har man övergått till databasen på nätet. SBL-sidan har mobilanpassats i januari i år. Använd denna länk i din smartphone: SBL innehåller personhistoriska artiklar om olika personer och släkter som gjort sig bemärkta i samhället. Det började ges ut 1917 och är finansierat av staten. Numera är det Riksarkivet som ansvarar för utgivningen. Du kan söka både på till exempel namn, födelseår, dödsår och yrke men även vanlig fritextsökning. Principen är densamma som för Akademins Ordbok, Man har börjat på A och har nu kommit till bokstaven S. När det är klart består det av 38 band. Hittills har drygt artiklar publicerats med över 6000 illustrationer. På Riksarkivets startsida finns en direktlänk till SBL. Har du valloner i din släkt? En annan nyhet i Rötterbokhandeln är boken Nordisk Vallongenealogi , del 1 av Kjell Lindblom, en utökad nyutgåva. Den innehåller uppgifter om omkring 80 Vallonsläkter och drygt 600 familjetabeller. För att driva på arbetet med databasen efterlyser man nu frivilliga som vill registrera uppgifter. Skånes Genealogiska Förbunds hemsida finns på www. sgf.m.se. Släktforskardag den 16 mars Varje vår arrangeras Släktforskningens Dag. I år blir det lördagen den 16 mars och då är det traditionsenligt öppet hus i släktforskarsalen under stadsbiblioteket i Västervik. Temat för årets släktforskardag är soldatforskning, så det kan du få extra hjälp med den här dagen. Öppettiden är mellan klockan 10 och 14. Även Psykiatriska Museet på Gertrudsvik i Västervik har extra öppet den här dagen för att hjälpa släktforskare att hitta släktingar som varit patienter eller anställda på Västerviks hospital eller Sankta Gertruds sjukhus. Här är det öppet mellan klockan 13 och 17. Släktforskardagar i Karlstad 2014 Sista helgen i augusti nästa år ska du boka in ett besök i Karlstad. Då ordnas årets släktforskardagar 2014 där. Arrangör är Värmlands Släktforskarförening tillsammans med Sveriges Släktforskarförbund. Temat för 2014 är migration och medarrangörer är Arkivcentrum och Sverige- Amerikacentret. I augusti varje år arrangeras släktforskardagarna med riksstämma, konferenser och utställningar. I år är platsen Köping den augusti, med temat Bergslagen och järnet. Varje år har arrangemanget växt, i takt med att intresset för släktforskning ökar. I år räknar man med över 5000 besökare. I Karlstad är mötesplatsen konferenscentret Congress Culture Centre den augusti Det blir 28:e gången dessa dagar arrangeras. Besök vår hemsida Tjust Släktforskarförening har en omfångsrik hemsida på adress tjustanor.com/ med mycket information för den som släktforskar. Här kan du se öppettiderna för forskarsalen, läsa äldre nummer av Wåra Rötter, hitta till nyttiga hemsidor och mycket annat. Här får du också lätt kontakt med föreningens styrelse.

9 Herrgårdsromantik eller statarelände? Text: Eva Johansson Foto: Tor Wiklund I Tjust finns många gods och herresäten. Tidigare har de befolkats med betydligt många fler människor än i dag. Torpen, drängstugorna, pigkamrarna och statarbostäderna var fyllda av folk och betydligt många fler rörde sig i landskapet som nu är näst intill tomt. Under mellankrigstiden och några decennier framåt matades vi genom media med herrgårdsromantik i filmer och böcker. Säkert har många läst romanen Moln över Hellesta eller sett filmen Gårdarna runt sjön på bio. Men hur var det för alla dem som inte tillhörde herrgårdsfolket, de som arbetade och hade sin utkomst på herrgården? Säkert finns det många bland er släktforskare i Tjust som har anor bland dessa. Och kanske till och med någon som har egen erfarenhet från uppväxt i en statarstuga på något gods. Man visste sin plats På godsen rådde en tydlig hierarki och som regel visste alla sin plats. I detta ingick var man fick röra sig och inte. Det var inte alls självklart för alla anställda att gå över gårdsplanen till stora huset, utan man gick bakvägen när man hade ärende. De köksanställda höll sig i köket, kreatursskötarna i ladugården och så vidare. Barnen kunde leka med varandra. Men att besöka varandras hem var det oftast inte tal om. I jordbruksarbetet var det rättaren som var arbetsledare för lantarbetarna. Över honom stod inspektorn eller förvaltaren på de större godsen. Olika yrken och arbetsuppgifter Tjänstefolket skulle sköta de stora hemmen med allt vad det innebar. Då gick det åt många pigor inomhus och flera hade specialiserade arbeten som kokerska, tvätterska, köksa, kammarjungfru, barnjungfru och annat. På de större godsen fanns det till exempel också kusk eller chaufför, betjänter, trädgårdsmästare och bokhållare. På många gods fanns det en och annan trotjänare, personer som arbetat här kanske hela sitt yrkesliv och fortsatte arbeta så länge de levde och orkade. Säkert var det också så för många unga kvinnor i bygden att det var lite finare att få pigplats på herrgården än hos någon mer ordinär bonde. Kokerskan var kanske den mäktigaste av de inomhusanställda. Det finns åtskilliga berättelser i herrgårdsmemoarerna om barska kokerskor som regerade med myndighet i herrgårdsköket. Mat måste ju alla ha, och att vara den som hanterade detta nödvändiga kunde säkert ge en viss makt. Henne skulle man hålla sig väl med. Statareländet Det är framför allt Ivar Lo-Johansson som gett oss bilden av de egendomslösa statarna som symbol för fattigdom, elände och underkastelse. Statarsystemet levde kvar ända till 1944 och hade då funnits i ett par sekel, även om det slog igenom först i slutet av 1800-talet. Det innebar att de som arbetade på en större gård var gifta par som fick sin huvudsakliga lön in natura, det vill säga i mat, ved, tyg, utsäde med mera. De arbetade heltid på gården och gjorde inte dagsverken som torparen. Även de flesta helger innebar arbete. Dessutom förväntades statarens hustru arbeta i ladugården, framför allt med mjölkning, utan egen lön. Det kallades den vita piskan. Det var inte ovanligt att bostäderna var dåliga, kalla, dragiga och slitna. I litteraturen finns många vittnesmål om svåra förhållanden, men de goda exemplen saknas inte heller. Statarna ersatte på många håll torpare och frälsebönder. Men inte helt, torparna var kvar en bra bit in på 1900-talet. Flytt och strejker Statarna städslades för ett år i taget och kunde välja att flytta i oktober varje år, vilket många gjorde. Om det var stor omsättning på gårdsfolket varje år kan det betyda att villkoren på gården var dåliga, eftersom de flesta valde att inte stanna kvar. Och tvärtom på de gårdar där det var liten omsättning. Men flyttningarna var också ett sätt att få semester eftersom man hade rätt till en veckas ledighet i samband med flyttning, den så kallade slankveckan. Det tog tid innan lantarbetarna och statarna organiserade sig fackligt, och de mötte stort motstånd hos godsägarna. En hel del strejker skedde, till exempel 1904 i Skåne och konflikten på flera gårdar i Södra Möre utanför Kalmar Många av de strejkande vräktes och familjerna fick gå från hus och hem. I det patriarkala samhället var det husbonden, det vill säga ägarfamiljen, som hade ansvar för sina anställdas sociala omsorg. Det innebar i många fall att ge fattigunderstöd och hjälpa dem som var sjuka. Hur det var beställt med detta stöd kunde skifta betydligt mellan olika gods. Ända fram till 1926 var det tillåtet för husbonden att aga sina anställda. Skicka in din släkthistoria! Den här artikeln tar inte upp herrgårdarnas ägarfamiljers perspektiv, utan de anställdas. De allra flesta av oss kommer från bönder, torpare, statare, pigor och drängar så det stora flertalet har inte sina anor i ägarfamiljerna. Har du herrgårdsanställda eller statare på något gods i din släkt och som lämnat efter sig vittnesmål? Hur var det att vara lantarbetare på Fogelvik, Odensviholm, Blekhem eller Bankestad? Eller piga på Sundsholm, Hornsberg eller Gränsö? Eller på något av de många andra godsen i Tjust? Kontakta Wåra Rötters redaktion så att vi kan publicera din släktberättelse. Skicka e-post till mig på adress: Källa: Mats Hellspong m fl: Herrgårdsromantik och statarelände, Carlssons förlag Stensnäs norr om Edsbruk är ett av många gods i Tjust där människor bott i generationer. Hur förhållandena var just där vet vi ingenting om, men har du en släkthistoria härifrån eller från något annat gods, så skicka den gärna till oss för publicering i Wåra Rötter. Wåra Rötter 1/2013 9

10 Boktips för släktforskare En stor släktberättelse från Hedås Text: Eva Johansson Vilken fantastisk berättare han är, Lars Andersson! Han har varit verksam som författare på heltid i mer än tre decennier och efter en lång rad romaner har han nu skrivit sin släkthistoria, i två delar. Detta är romaner, inte dokumentärberättelser. Han fabulerar, med författarens frihet, men har använt fakta från arkiven. Böckerna handlar om människorna i byn Hedås i Grava socken, söder om Forshaga i Värmland. Det är här hans fars släkt bott sedan 1600-talet och det är här han själv tillbringat många somrar. Den första boken kom ut 2008 och heter Ljus från ingenstans. Den handlar om tiden från den första bosättningen i Hedås på 1600-talet, och fram till sent tal. Nästa roman, med titeln De levandes land, gavs ut Den tar vid där den första slutar och sträcker sig till 1950-talet, men delvis fram till idag. Gård från 1600-talet Till Hedås kommer en dag bonden Knut Nilsson och bryter ny mark. Hans hemman blir skattelagt 1625, som ett tredjedels mantals skattehemman. Hedås ligger vid Klarälven, öster om stranden och utgör en remsa mark mellan vatten och berg. Knuts hemman utvecklas till en by med flera gårdar och finns kvar än idag. Knutsönerna tar vid, gården delas i fler och generationerna kommer och går. De flesta i byn är släkt med varandra men allt eftersom nya generationer kommer till tunnas släktbanden ut, men lever ändå kvar. Vi följer dem, generation efter generation, ända fram till idag. Författaren Lars Andersson har skrivit en fascinerande släktberättelse i två delar om sin fars släkt i den värmländska byn Hedås. Foto: Kari Lovaas/Albert Bonniers förlag. Fakta: Författare: Lars Andersson Titel: Ljus från ingenstans, De levandes land Förlag: Albert Bonniers förlag Fiktion och fakta Det han gjort i dessa två böcker är det som många släktforskare önskar sig, att kunna skriva en levande släkthistoria och lyfta fram många olika livsöden i ljuset, så att de blir människor av kött och blod, tårar och glädje. De lever sina liv, mitt framför våra ögon. Lars Andersson är noga med att påpeka att det är romaner, påhittade berättelser. Han har använt sig av alla tillgängliga arkiv där det finns uppgifter om Hedåsborna och lagt till människors tankar, känslor och handlingar. Om de stämmer kan vi inte veta, och får aldrig veta. Men det gör inget, för detta är en ytterst levande och intressant släktberättelse, och säkert av stort intresse för alla oss som vill läsa om de människor som levt före oss. Båda böckerna finns på Stadsbiblioteket i Västervik. Per Svensson var född Han och hans hustru och barn är en av de många familjer i Hedås i Grava socken som förekommer i Lars Anderssons släktberättelse i hans två senaste romaner. Källa: Arkiv Digital Grava AI:1 ( ) Bild 22 / sid 23. Årstafruns dagbok ger liv åt historien Text: Eva Johansson Årstafrun Märta Helena Reenstierna skrev dagbok mellan 1793 och Varje dag. Idag har vi en unik möjlighet att följa vardagslivet på en stor gård för ett par hundra år sedan. Hennes dagbok blev känd på 40-talet och kom till Nordiska Museet Delar av dagboken har publicerats och varit underlag för bland annat romaner av Lars Widding. För några år sedan gick historikern och författaren Kristina Ekero Eriksson igenom hela dagboken och skrev sedan den här biografin om Årstafrun Pocketutgåvan kom I biografin berättar författaren om 10 Wåra Rötter 1/2013 Märta Helena Reenstiernas liv utifrån dagböckerna och andra fakta, med citat hämtade från Årstafruns egna noteringar. Det ger en fyllig och levande bild av en ganska munter kvinna som gillade socialt umgänge och nöjen. Ändå var hennes liv fyllt av sorger. Sju av hennes åtta barn dog innan de blev vuxna och den ende överlevande sonen omkom i en olycka när han var 32 år. Då hade maken nyss dött. Det är en mycket intressant bok om en annan tid med andra sociala konventioner och livsvillkor. Som släktforskare vill man gärna veta mer om det vardagliga livet, och det får vi här. Fakta: Författare: Kristina Ekero Eriksson Titel: Årstafruns dolda dagböcker Förlag: Norstedts

11 Foto: Bo Sandberg VECKOKURSEN 29 JULI 2 AUGUSTI 2013 Anmälan senast den 1 juni till Gamleby Folkhögskola tel: Släktforskning Måndag kl Välkomstanförande, Hans Wiberg Presentation av kursdeltagarna, Hans Wiberg Presentation av Gamleby Folkhögskola Kafferast SVAR vad finns på webben, Mariia Mähler Lunch Fortsättning Kafferast Fortsättning Tisdag kl Läsning av gammal stil. Margareta Roupe Wester, Valdy Svensson Kafferast Kartforskning, Björn Johansson medförfattare till boken Kartforskning Lunch Fortsättning Kafferast Fortsättning Onsdag kl Läsning av gammal stil, Margareta Roupe Wester, Valdy Svensson Kafferast Vad har släktforskarförbundet att erbjuda, Barbro Stålheim Lunch Om särskilda anteckningar i kyrkböckerna, Gunilla Didriksson Kafferast fortsättning Torsdag kl Läsning av gammal stil, Margareta Roupe Wester, Valdy Svensson Kafferast Forskning i olika arkiv, Chris Henning, Genealogiska Storstockholms Genealogiskaförening Lunch Fortsättning Kafferast Fortsättning Fredag kl Skriva en bok om sin forskning, Eva Johansson Kafferast Kalmar läns museum, Peter Danielsson Lunch De som är intresserade av att lyssna på den konsert som ungdomarna ger i Aulan ska kanske planera för hemresan så att ni hinner lyssna på konserten som börjar och håller på ca min Wåra Rötter 1/

12 Tjust Släktforskarförening c/o Stadsbiblioteket Box 342, Västervik Program våren 2013 Onsdag 13 mars Tid: Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Onsdag 27 mars Tid: Plats: Utkiken, Stadsbiblioteket Datum: Plats: Årsmöte. Föredrag av Marcus Brännström. Pratkväll. I april planerar vi för en utflykt till något intressant mål. Mer information kommer senare. Veckokursen, Gamleby Släktforskning 29 juli - 2 augusti Anmälan senast 1 juni till Gamleby Folkhögskola tel: Se veckoprogram sidan 11 Vid varje träff: kaffe, lotterier och anbyten. Anteckna träffarna i din kalender. För ev. reservation om tider och plats se vår påminnelse om träffen i Västerviks-Tidningen under föreningar, lördagen före aktuell träff eller kontakta någon i styrelsen. Besök också vår hemsida: Inbjudan till Årsmöte 13 mars Plats: Utkiken Stadsbiblioteket, Västervik Tid: kl. 18:45 Föredrag av Marcus Brännström Föreningen bjuder på kaffe Lotterier Sedvanliga årsmötesförhandlingar Vad släktforskar du om? Skriv och berätta om din släktforskning i Wåra Rötter! Vi vill ha in fler bidrag från våra många medlemmar.

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

Tyra Ljunggrens personarkiv.

Tyra Ljunggrens personarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Tyra Ljunggrens personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1884-1972, handlingar omfattar åren 1865-1974. Tyra Ljunggren, född Ericsson, maka till Elof Ljunggren

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Inloggningsuppgifter Ancestry. Kundtjänst för Ancestry.se

Inloggningsuppgifter Ancestry. Kundtjänst för Ancestry.se Släktforska med Ancestry.se Ancestry.se är en del av Ancestry.com som är världens största onlinegemenskap för släktforskning. Totalt finns det hos Ancestry 14 miljarder uppgifter ur historiska dokument

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Nyhetsbrev nr 1 2012, rev B

Nyhetsbrev nr 1 2012, rev B , rev B Välkomna till ett nytt släktforskarår! Håll utkik i StockholmsRötters kalendarium, i AnRopet, på webbsidorna www.ssgf.org efter information om nytillkomna eller ändrade program i Solna, på Stockholms

Läs mer

Bocken brinner i Gästrikland

Bocken brinner i Gästrikland Bocken brinner i Gästrikland Varför var Adam alldeles klarvaken fast det var mitt i natten? Pappa väckte honom för att han skulle titta på fotografiet. Gävle I vilken stad bodde Bosse? Varför berättade

Läs mer

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång.

Upptäck din familjs släkthistoria! Hur kan Ancestry.se hjälpa dig? Inloggningsuppgifter. 3 enkla steg för att komma igång. Upptäck din familjs släkthistoria! Att släktforska är både spännande och roligt och du lär dig mer om dig själv och dina förfäder under din resa bakåt i tiden. Kanske är du nyfiken på om du är släkt med

Läs mer

Släktforskning - en finkultur!

Släktforskning - en finkultur! Släktforskning - en finkultur! Titta här säger Jan-Erik Björk, de här har jag ropat in på aktion, det är brukssaker från skogfinnar i västra Dalarna. Han visar stolt upp både dekorerade svepaskar, verktyg

Läs mer

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837. Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI 1837 Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf IngridMaria Isaksdotter Föräldrar till Lars Peter Isaksson: Isac Jonasson och Brita Maria Knutsdotter i Ryd Mormor

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

DIS-Filbyter.se. En regionförening inom DIS Föreningen för datorhjälp i släktforskningen. Kurs nr Kursnamn Sida Anmälan och kursvillkor mm.

DIS-Filbyter.se. En regionförening inom DIS Föreningen för datorhjälp i släktforskningen. Kurs nr Kursnamn Sida Anmälan och kursvillkor mm. En regionförening inom DIS Föreningen för datorhjälp i släktforskningen Inbjudan till kurser i Linköping våren 2014 Innehåll Kurs nr Kursnamn Sida Anmälan och kursvillkor mm. 2 Kurser I Disgen L 1 Disgen

Läs mer

DIS-Filbyter. En regionförening inom DIS för Östergötland och södra Sörmland. Kurs nr Kursnamn Sida Anmälan och kursvillkor mm. 3

DIS-Filbyter. En regionförening inom DIS för Östergötland och södra Sörmland. Kurs nr Kursnamn Sida Anmälan och kursvillkor mm. 3 Kursplan för Linköping våren 2015 Innehåll Kurs nr Kursnamn Sida Anmälan och kursvillkor mm. 3 Kurser i Disgen, Disbyt och Dispos L 1 Disgen introduktion, kvällstid. 4 L 2 Disgen introduktion, dagtid..

Läs mer

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Ingen ska få veta funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym Lektionstyp: reflektion och diskussion,

Läs mer

Lite om. Släktforskning idag med datorer och Internet

Lite om. Släktforskning idag med datorer och Internet Lite om Släktforskning idag med datorer och Internet Program - Släktforskning på Internet Att tänka på Vad händer? - SVAR och Statens Arkiv - Visning - NAD - Visning - Nytt och nyttigt i SVAR - BONUS-material

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8

Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 nytt_original_0914 06-09-14 11.30 Sida 3 Innehåll Att dokumentera och känna till sin egen historia 4 Komma i gång en introduktion 7 Intervjuteknik 8 Mitt liv min barndom 10 min ungdom 22 mitt vuxenliv

Läs mer

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök Tabell 1 Sven Andersson (7:1180). Knivsmed Fryele kvarn. Död omkring 1646. Gift med Karin Svensdotter (7:1181). Lars Svensson Frimolin

Läs mer

Sveriges befolkning 1890 Sida 1

Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26

Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Carl Edvin Carlsson 1866-04-22 1947-03-26 Adolf Fritiof Bernhard Carlsson 1911-1997 Edeborg Adina Carla Margareta 1895-1976 Märta Adelia Florence Concordia 1891-1985 Etly Augusta Erika Kornelia 1899-1940

Läs mer

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar Medlemsblad Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar När vintermörker och höstrusk nu lägrar sig över vår vackra bygd kan vi tänka tillbaka på de vackra dagarna under sensommaren och förhösten. Det trägna gäng

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län. Föräldrar Utskriftsdatum: 2009-11-04 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 44 Andreas Andersson Födelsedatum: Födelseplats: 5 maj, 1822 Gressella, Hanhals, Hallands län Dödsdatum:

Läs mer

SFD 2011. Louis De Geer 26-28 augusti 2011

SFD 2011. Louis De Geer 26-28 augusti 2011 SFD 2011 Louis De Geer 26-28 augusti 2011 1 Sveriges släktforskarförbund samlar årligen sina 170 föreningar * till info- och beslutsmöte samt släktforskarmöte = kongress * Nu den 25:e i ordningen = JUBILEUMs-

Läs mer

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Åbo Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen. Sida 302 1776 Karl (1736- ), Stina (1745- ), Stina (1781- ) och Katrina.

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Att komma igång med DISGEN 8.2

Att komma igång med DISGEN 8.2 Att komma igång med DISGEN 8.2 Nedanstående bild är den man möter när man installerat programmet. I handledningarna för de olika versionerna av DISGEN finns beskrivning hur man kommer igång med inmatning

Läs mer

Två kvinnoöden: Ulrica Ulla och Maria Kråka Sjöstrand

Två kvinnoöden: Ulrica Ulla och Maria Kråka Sjöstrand 1 (18) Två kvinnoöden: Ulrica Ulla och Maria Kråka Sjöstrand Ulrica Rebecka Ulla Sjöstrand född 1827 död 1908 Förord Från en god vän i Växjö fick jag en dag en intressant tidningsartikel på två helsidor

Läs mer

HÖSTPROGRAM. Biblioteken i Lomma och Bjärred

HÖSTPROGRAM. Biblioteken i Lomma och Bjärred HÖSTPROGRAM 2012 Biblioteken i Lomma och Bjärred ONSDAGKVÄLLAR - föreläsningar av kommuninvånare eller av personer som har någon annan anknytning till kommunen Spelberoende 29 augusti Spelberoendes förening

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

Nr 4 2007. Alla medlemmar och övriga läsare tillönskas en God Jul och ett Gott Nytt År!

Nr 4 2007. Alla medlemmar och övriga läsare tillönskas en God Jul och ett Gott Nytt År! Nr 4 2007 Redaktör: (vakant - se annons inne i tidningen) Alla medlemmar och övriga läsare tillönskas en God Jul och ett Gott Nytt År! På grund av att artikeln Att publicera sitt släktforskningsresultat

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

SLÄKTEN KUNGBERG. Kongeberga 1 på 1/4 mantal frälse (Frälsegård/Lillegård).

SLÄKTEN KUNGBERG. Kongeberga 1 på 1/4 mantal frälse (Frälsegård/Lillegård). SLÄKTEN KUNGBERG Släkten Kungberg härstammar från Kungberga by i Runtuna socken i Södermanlands län. Släktnamnet antogs den 14 juni 1776 av den minderåriga volontären Lars Ericsson, född den 4 juni 1763

Läs mer

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2)

Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Flytta, koppla eller koppla loss personer i din databas (del 1 av 2) Av Eva Dahlberg och Anders Larsson Flytta och koppla är den metod som används för att skapa en relation, dvs. länka samman personer

Läs mer

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge, Kalmar län Utskriftsdatum: 2014-09-12 Personakt Upprättad av Christer Gustavii Fader Foto Annummer: Förnamn: Efternamn: 19 Kristina Lovisa Persdotter Födelsedatum: Födelseplats: 14 april, 1834 Nyserum, Frödinge,

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Program. Kulturvecka. i Kungariket. Programmet finns också på. www.kungsor.se

Program. Kulturvecka. i Kungariket. Programmet finns också på. www.kungsor.se Program Programmet finns också på www.kungsor.se Måndag 28/9 Föredrag om Kalklinbanan av Knut Barr kl. 19.00. Kalklinbanans historia och framtid med skapandet av ett eventuellt industrihistoriskt centrum.

Läs mer

TISDAG 19 NOVEMBER, KL 18-20 MUSIK LIVE & ONLINE TORSDAG 21 NOVEMBER, KL 18-20

TISDAG 19 NOVEMBER, KL 18-20 MUSIK LIVE & ONLINE TORSDAG 21 NOVEMBER, KL 18-20 MAKRAMÉ & VIRKNING MUSIK LIVE & ONLINE ON/OFF I LJUSDAL BRÄDSPEL & KINECT LÄSA PÅ OLIKA SÄTT TISDAG 12 NOVEMBER, KL 18-20 MAKRAMÉ & VIRKNING För alla som vill prova på handarbete. Du som redan kan, kom

Läs mer

Tjust Släktforskarförening Nummer 2 2015 Årgång 29

Tjust Släktforskarförening Nummer 2 2015 Årgång 29 Wåra Rötter Tjust Släktforskarförening Nummer 2 2015 Årgång 29 30-årsjubileum 2015 Bråda dagar mellan död och begravning SIDAN 3 Om skrönor, myter och muntlig tradition SIDAN 4 Känner du till Klara Sofia

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

Släktforska i Danmark hur kommer jag igång

Släktforska i Danmark hur kommer jag igång Släktforska i Danmark hur kommer jag igång Släktforskning är din egen danmarkshistoria. Det är inte säkert att du härstammar från kungar och riddare, men det betyder inte att dina förfäder är en tråkig,

Läs mer

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29

Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Sven Jaensson 1800-05-12 1873-12-29 Maja Persdotter 1776-1857 Johan Persson 1776-1843 Stina Jacobsdotter 1802-1873 Sven Jaensson 1800-1873 Maria Jonasdotter 1814-1855 Carl Johan 1833-1833 Johanna 1835-

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Orust förhistoria Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans Människan har historisk sett alltid levt tillsamman i mindre eller i större grupper

Läs mer

2007-05-17 Sida 1. Generation I

2007-05-17 Sida 1. Generation I 2007-05-17 Sida 1 1 Maria Nilsdotter (500:3). Född 1881-02-14 i Harabygget, Hörja (L). Död av Cancer 1946-07-09 i Barkhult, Hörja (L). (Far 2, Mor 3) Gift vid borglig vigsel 1900-12-23 i Osby med Sven

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Kommunbladet november 2013

Kommunbladet november 2013 Kommunbladet november 2013 Information från Norsjö kommun Nyheter om bredbands-nätet i Norsjö Det kommer att vara störningar i bredbands-nätet i Norsjö kommun på natten mellan onsdag och torsdag den 20

Läs mer

Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Inbjuder till

Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Inbjuder till Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer och Inbjuder till Kyrkogårdskongress den 8-9 september 2015 i Norrköping Program även på kvällen den 7 september Utmaningar inom begravningsverksamheten VÄLKOMMEN TILL

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Fotografi taget c:a 1910. Hilda Isaeus hade fotoatelje på Eriksgatan 12 i Enköping.

Fotografi taget c:a 1910. Hilda Isaeus hade fotoatelje på Eriksgatan 12 i Enköping. Version 2015-04-12 Biografi för Elvira Teresia "Teres" Ahlström född 1881-12-23 Teres var min verkliga farmor. Hon dog redan 1931, 12 år innan jag föddes. Farfar gifte om sig samma år med Elsa som jag

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift.

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Röda rummet - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux, Lektionstyp:

Läs mer

Kära konferensdeltagare!

Kära konferensdeltagare! Kära konferensdeltagare! Under tre års tid har Sverige Amerika Centret varit engagerat i ett svensknorskt projekt kallat Gränsvandring. Tanken har varit att kartlägga migrationsrörelser över gränsen mellan

Läs mer

Stick-klubben Torsdag 7 februari kl. 17.00 20.00 Kom och sticka med stick-klubben!

Stick-klubben Torsdag 7 februari kl. 17.00 20.00 Kom och sticka med stick-klubben! Välkommen till bibliotekets program våren 2013 Kalmar Stadsbibliotek Alla evenemang anordnas i Huvudbibliotekets samlingssal om inget annat anges. Februari Måndag 4 februari kl. 13.00-15.00 Konstutställning

Läs mer

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145

MB AO Bygg. Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson Sammankallande AO Bygg 0733-376547. Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region Bygg Syd & Region Bygg Bostad Syd Bennet Justusson AO Bygg 0733-376547 Region Bygg Väst & Region Bostad Väst Sam Ekman Informatör AO Bygg 0733-373423 Region Mellersta Mats Skog 0733-375145 Region

Läs mer

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804

Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 Henric Jacobsson WIGERT en söderköpingsbo 20050226 20050804 A 1 Brita Iffarsdotter * ca 1635, framräknat, i Skärkind Far: Iffar Börgesson (* ca 1587, + 11/1 1663, Backa, Skärkind, begr 18/1 1663) Ryttare,

Läs mer

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se HÖSTENS PROGRAM 201 3 Kävlinge bibliotek Kvarngatan 17 244 31 Kävlinge 046-73 94 72 kavlinge.bibliotek@kavlinge.se Löddeköpinge bibliotek Barsebäcksvägen 60 246 30 Löddeköpinge 046-73 95 30 loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

Läs mer

Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1

Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1 Årgång 7 Nr 9 December 2004 ÅRETS SISTA NAMNKLUR JULFESTER KANAL ERBJUDANDE M.M. Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL: Carina Segerlund Tfn: 0911-70253 E-post:

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

Gör en modern släktbok för CD eller webben

Gör en modern släktbok för CD eller webben Gör en modern släktbok för CD eller webben 21 Den traditionella släktboken består av ett antal tabeller och i bästa fall en grafisk stam- eller antavla, och man kan med ett register eller hänvisningar

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

Börja släktforska. Genvägar till din släkts historia. Per Clemensson / Kjell Andersson. Natur & Kultur

Börja släktforska. Genvägar till din släkts historia. Per Clemensson / Kjell Andersson. Natur & Kultur Börja släktforska Börja släktforska Genvägar till din släkts historia Per Clemensson / Kjell Andersson Natur & Kultur www.nok.se info@nok.se Omslagsbild: Per Clemensson Omslag: Niklas Lindblad Grafisk

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Aktiviteter i Eslövs kommun Vår och sommar 2008

Aktiviteter i Eslövs kommun Vår och sommar 2008 Aktiviteter i Eslövs kommun Vår och sommar 2008 AKTIVITETSHUSET KARIDAL Karidal är en mötesplats för kommunens alla pensionärer där alla är lika välkomna! På Karidal finns det möjlighet för dig att träffas

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar

Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar Hur tror du att det var att leva för hundra år sedan? Titta så fin jag blev med lockar i håret! Vi frågade några 6-åringar: "Det var krig, man bodde i stenhus, de

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Wåra Rötter. Tjust Släktforskarförening Nummer 2 2013 Årgång 27. Boken om Odensvi berättar om socknen sidan 6

Wåra Rötter. Tjust Släktforskarförening Nummer 2 2013 Årgång 27. Boken om Odensvi berättar om socknen sidan 6 Släktforskningens dag sid. 4 Carolina på Blekhems slott sid. 12 Wåra Rötter Tjust Släktforskarförening Nummer 2 2013 Årgång 27 Den mångsidige forskaren Erik Havton sid. 10 Boken om Odensvi berättar om

Läs mer

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet

Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Husar Skog - en originell personlighet i Mönsterås på 1900-talet Jonny Nilsson 2013 Det är så här de flesta äldre Mönsteråsare minns husar Skog - i uniform och till häst på hembygdsföreningens årsfest.

Läs mer

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst.

Du och alla andra är HJÄRTLIGT VÄLKOMNA till oss i höst. Adress Hjärt- och Lungsjukas Förening i Lund MO Vårvädersvägen 4 D 22227 Lund Expeditionstid onsdag 10.00 12.00 Telefon 046 211 49 90 E-post info@lund.hjart-lung.se PlusGiro 13 58 61 3 Kontakt Eva Sjödahl

Läs mer

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna, Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där

Läs mer

1 Mötets öppnande. 2 Fastställande av dagordning. 3 Val av mötesfunktionärer. 4 Föregående protokoll. 5 Inbjudningar, skrivelser och remisser

1 Mötets öppnande. 2 Fastställande av dagordning. 3 Val av mötesfunktionärer. 4 Föregående protokoll. 5 Inbjudningar, skrivelser och remisser PROTOKOLL, SVK/Västerbotten 1(5) Plats: Ansia, Lycksele, 14:00. Närvarande: Frånvarande: 1 Mötets öppnande Lennart Andersson, Svante Morén, Claes-Göran Nordlund, AnnChatrine Lindmark, Erik Lund, Anders

Läs mer

Distriktsstyrelsemötesprotokoll nr 3 14 april 2013

Distriktsstyrelsemötesprotokoll nr 3 14 april 2013 Skånes scoutdistrikt av Nykterhetsrörelsens scoutförbund Distriktsstyrelsemötesprotokoll nr 3 14 april 2013 Närvarande: Caroline Ekblad, Maria Johansson, Jens Olsson, Kristin Svensson och Viktoria Wallin.

Läs mer

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Vintern 2014/2015

Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Vintern 2014/2015 RENYSSANS Nyhetsbrev från Calmar Renässansgille Vintern 2014/2015 Innehåller nyheter från ett hospital i Florence, julmässa, vårens aktiviteter, puff för Medeltids- och renässanshelg i Kalmar! och kallelse

Läs mer

Vad kan jag göra på biblioteket?

Vad kan jag göra på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag göra på biblioteket? Vad kan jag göra på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker och annat med dig hem. Du kan också sitta på biblioteket och läsa, studera eller arbeta.

Läs mer

Våren 2015. Möten, dans, resor, studier, fester, auktion, bingo, boule, bowling, gymnastik, påverkan m.m. och annan verksamhet

Våren 2015. Möten, dans, resor, studier, fester, auktion, bingo, boule, bowling, gymnastik, påverkan m.m. och annan verksamhet Våren 2015 Möten, dans, resor, studier, fester, auktion, bingo, boule, bowling, gymnastik, påverkan m.m. och annan verksamhet MOTIONSDANS OBS! Ny lokal, ny tid och ny dag: Vallmogården 3 km norr om Malung

Läs mer

Vad händer i Färgelanda? December

Vad händer i Färgelanda? December Vad händer i Färgelanda? December Fr.o.m. 28/11 kommer vad händer i Färgelanda att medfölja Dalslänningens totalutdelningar till ALLA hushåll i Färgelanda, Dals-Ed och Bengtsfors kommuner samt Hedekas

Läs mer

Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius)

Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius) Övningsuppgifter på satsdelar (Merkurius) 1. Ta ut predikat (p) och subjekt (s) i följande meningar. Tänk på att både predikatet och subjektet kan bestå av flera ord. a) Pojkarna cyklar på gatan. b) Den

Läs mer

Wåra Rötter. Tjust Släktforskarförening Nummer 1 2014 Årgång 28. Gunnebo bruk 250Sidan. Välbesökt månadsmöte i januari. Veckokursen 2014 i Gamleby

Wåra Rötter. Tjust Släktforskarförening Nummer 1 2014 Årgång 28. Gunnebo bruk 250Sidan. Välbesökt månadsmöte i januari. Veckokursen 2014 i Gamleby Wåra Rötter Tor Wiklund 49 år som pressfotograf sid. 3 Välbesökt månadsmöte i januari sid. 4 Veckokursen 2014 i Gamleby sid. 15 Tjust Släktforskarförening Nummer 1 2014 Årgång 28 Gunnebo bruk 250Sidan

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 DIS-Bergslagen Regionförening i DIS - föreningen för datorhjälp i släktforskningen Verksamhetsberättelse 2014 Fotot ovan är från bruksdammen i Svartån i den gamla hyttbyn Bennebo i Karbenning socken. Idag

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

VÄLKOMMEN TÅRTKALAS! Tisdag 22 oktober Drop in mellan kl. 17.00-20.00. Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg Spårvagnshållplats: Stockholmsgatan

VÄLKOMMEN TÅRTKALAS! Tisdag 22 oktober Drop in mellan kl. 17.00-20.00. Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg Spårvagnshållplats: Stockholmsgatan VÄLKOMMEN på TÅRTKALAS! I oktober flyttar distriktsexpeditionerna för IOGT-NTO, UNF och Junis in på Nordengården. Detta vill vi självklart fira med ett hejdundrade tårtkalas för hela familjen! Det kommer

Läs mer

Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK. Sida 1

Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK. Sida 1 Årgång 8 Nr 1 Februari 2005 SKOTERCAFÉT AFTERWORK ÅRSMÖTEN VARGHOPPET MÅNADSERBJUDANDE HOS VARGEN KARELENS FOLK Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL: Carina Segerlund

Läs mer

Lördag den 3 september kl 13.00

Lördag den 3 september kl 13.00 Lördag den 3 september kl 13.00 En lundaprofil: kemiprofessorn C W Blomstrand Syskonen Anders och Ingegerd Blomstrand berättar om en av personerna i sin bok Får jag se dig åter ansigte mot ansigte? (Sekel

Läs mer