Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson"

Transkript

1 Minnesanteckningar Personlighetsstörningar April 2010 Anneli Bryntesson Vill ni veta mer om BasUt? Gå in på Anneli Bryntesson är psykolog och psykoterapeut i Kungsbacka, hon arbetar på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för vuxna. Vi börjar med en mindfullness - övning. Sitt rak i ryggen med fötterna i golvet. Blunda och ta tre djupa andetag. Efter det: tänk att du är en elektriker, vad lägger du märke till i rummet om du är elektriker. Vad lägger du märke till om du är städare? Vad lägger du märke till om du är dig själv? Detta är en övning för att byta fokus. Denna typ av övning är ett sätt att lugna ner sig och skifta fokus. Kan användas på människor med personlighetsstörning för att de ska släppa fokus på sig själva. Personlighetsstörning handlar om att man har omfattande problem inom olika områden i livet. Dessa problem kan ses tidigt i livet, men diagnos sätts inte på individer under 18 år. Problemen präglar människan under en lång tid. Dessa problem kommer till uttryck i beteenden som ett varaktigt mönster som påtagligt avviker från vad som allmänt förväntas i en persons psykokulturella miljö. Beteendemönstren kommer till uttryck inom minst två av följande problemområden: Impulskontroll, kognitioner, affektivitet, mellanmänskligtsamspel. Människor som har personlighetsstörningar kan bli väldigt tagna av sina känslor. Man kan jobba med personlighetsstörningarna, men det är en komplex problematik som kräver en komplex metod. Det finns tio olika personlighetsstörningsdiagnoser enligt DSM-IV: Fall 1 1. Udda och excentriska störningar: paranoid personlighetsstörning, schizoid personlighetsstörning och schizotyp personlighetsstörning. 2. Dramatiska och känslomässiga individer, antisocial personlighetsstörning, borderline personlighetsstörning, narcissistisk personlighetsstörning, historisk personlighetsstörning. 3. Tillbakadragna individer: tvångsmässig personlighetsstörning, fobisk personlighetsstörning, osjälvständig personlighetsstörning. Anna växte upp med sina föräldrar och två syskon. Syskonen var äldre och var inte så intresserade av sin 5 år yngre lillasyster, de retade henne en del. Anna var ganska utanför. Mamman hade bipolär depression, var kontrollerande och kunde bli aggressiv och slog ibland Anna och psykade henne också. Pappan var borta mycket i tjänsten. Han var dock engagerad i Annas liv när han var hemma och visade att han brydde sig om henne. Anna kände sig ensam när pappa var borta. Hade väldigt få kompisar i skolan och hon var rädd att ta hem de kompisar hon hade pga. att hon inte visste om mamma skulle skämma ut henne. Anna började sen dissociera (stänger av sina känslor, kroppen reagerar genom att försvinna bort, man kan få en blackout, upplever sig själv utifrån) och fick svårt att hänga med i skolan, men fick betyg och slutförde grundskolan. Klarade inte av att slutföra gymnasiet och blev mer och mer deprimerad. Flyttade hemifrån när hon var i 20 års åldern, mamman kom och hälsade på och bytte hennes gardiner och möblerade om i hennes lägenhet. Mamman var gränslös. Anna fick till slut söka vård och fick bipolär diagnos. När Anna var med någon kompis och festade råkade hon ut för ett sexuellt övergrepp och drabbades därefter av posttraumatisk stress. Hon är nu 30 och har aldrig haft något arbete utan varit sjukskrien, och hon upplever att hon inte fått den hjälp 1

2 hon skulle behövt. Hennes erfarenheter har lett till ett isolerat liv, brist på tillit, hon vågar inte berätta saker för människor och tror ont om alla. Hon tror att folk pratar illa om henne, tittar på henne, förföljer henne. När hon är hemma i sitt hem ser hon även människor utanför som skriker och ropar på henne. Anna har en verklighetsförankring men tolkningarna blir fantasifulla och negativa för henne. Anna lider av Paranoid personlighetsstörning. Uppfyller man diagnoskriterierna för en personlighetsdiagnos är det vanligt att man också uppfyller diagnoskriterierna för en eller två till personlighetsstörningar. En av personlighetsstörningarna brukar man kunna urskilja något mer tydlig. Fall 2 Lisa är 27 år har två barn 4 och 6 år gamla och hon är ensamstående mamma. Fadern till barnen har periodvis alkoholproblem och barnen bor hos honom varannan helg. Lisa är sjukskriven sedan 5 år tillbaka från jobb som sjuksköterska. Efter att hennes far tog livet av sig bröt Lisa ihop. Det var hon som hittade honom. Lisas uppväxt var svår pga. misshandel från hennes far. Mamman var ofta inlagd och pappan var mycket borta pga. sitt jobb som snickare. Lisa gillade skolan men blev mobbad för att vara plugghäst. På högstadiet började Lisa skolka pga. mobbingen. Pappan blev mer aggressiv och Lisa klarade inte av att fortsätta skolan och avslutade inte grundskolan. BUP försökte hjälpa henne men utan framgång. Åkte som aupair till England i ett halvår, allt gick bra tills hon utsattes för ett rån. Tillbaka i Sverige gick hon inte ur sängen och hon bodde hos sin mamma. Hon hamnade i psykiatrin och fick antidepressiv medicin och började på komvux för att läsa in 9 an. Under gymnasiet sen hade hon svårt att få kompisar. Under sista året på gymnasiet träffade hon mannen som hon sen fick barn med. När de fick det andra barnet blev mannen uppsagd från jobbet och han började dricka mycket alkohol. Redan i tonåren när hon blev stressad hade hon börjat skära sig i armar och ljumskarna. Det var ett sätt för henne att lätta på ångesten. I och med mediciner från psykiatrin överdoserade hon och begick ett antal självmordsförsök. En helg hade barnen varit hos sin pappa och han hade varit full som vanligt och barnen hade inte fått någon mat. Hon insåg att hon skulle behöva ta kontakt med socialen igen. Hon har en känslomässig sårbarhet och reagerar väldigt starkt. Detta var en trigger till det senaste självmordsförsöket. Lisa är väldigt självinvaliderande. När det händer saker gång på gång innebär det att det blir kris efter kris efter kris och då blir det lätt att överdosera mediciner eller skära sig. Vissa dagar mår Lisa ganska bra, då kan hon fungera väldigt bra i samhället, men vissa dagar kan ingenting fungera. Lisa lider av Borderline personlighetsstörning. Fall 3 Maria är 37 år. Har växt upp med föräldrarna och en bror som har Aspergers syndrom och var en väldigt blyg flicka. Fader jobbar mycket och mamman upptagen med brodern. Mamman var tillbakadragen och undvek folk när Maria var liten. När Marias mamma var hemma fram till att Maria började på lekis, hon var ensam och kände sig utanför. Maria började få problem under högstadiet. När hon gick i 8an höll Maria i en redovisning och fick en panikångestattack och hon rusade därifrån, vilket medförde att hon tyckte det var så pinsamt att gå tillbaka att hon var hemms och sjuk i en vecka innan hon gick tillbaka till skolan. Så fort det var redovisningar blev hon sjuk och fick stanna hemma. Hon vägrade detta. Hon har en morfar som också hade psykiska problem plus alkoholproblem. Hon blev klar med grundskolan och gymnasiet. Hon hade en skolkamrat som hon tappade kontakten med 2

3 under gymnasiet, men fick en ny vän under gymnasiet. Hon hade annars få kontakter, har aldrig haft en kärleksrelation. Tog datorkörkort genom en praktik och assisterade en lärare under 1 år. Började sen arbeta på en fabrik och tyckte det var jobbigt att prata med folket där, undvek folk i lunchrummet. Den arbetsplatsen arbetade hon på i 11 år. Under dessa år isolerade hon sig mer och mer. Undvek mer och mer folksamlingar. Flyttade hemifrån när hon var 19 år. Nu bor hon ensam i en etta. Livet springer iväg för henne, men hon har några släktingar som hon ser några gånger om året. Hon är ute och går minuter om dagen. Relationen till mamman är ganska ansträngd, mamman har svårt att släppa taget. Maria undviker alla sociala situationer: båt, tåg, affärer, restauranger. Hon går inte ut och handlar själv, bara med mamma. Ska hon göra något socialt undviker hon ögonkontakt, griper tag i saker hårt för att inte visa skakningar, undviker att prata om sig själv. Maria har fått diagnoserna Fobis personlighetsstörning. Fobisk personlighetstörning och Social fobi har lika dana symtom. Skillnaden mellan dess två diagnoser är att personer med fobisk personlighetsstörning, deras beteenden är mer befästa och det tar längre tid att behandla. Prognosen är inte lika bra som vid enbart social fobi. Eftersom jag arbetar med Kognitiv beteendeterapi skulle jag välja den metoden här. Hon skulle få lära sig att hantera sociala situationer utan sina säkerhetsbeteenden. Det kan vara bra att filma klienten, de har ofta föreställningar om hur de ser ut. Då får det tala om vad de tror att de ska se, sen får de titta på filmen. Det tar ofta lång tid att behandla någon med fobisk personlighetstörning. Här är det viktigt att omfokusera och ta bort fokus från sig själv. Om man tittar på personerna med de olika personlighetsstörningarna är många drag hos dessa personer lika, men det artar sig på olika sätt. Övning 1: Vad händer med dig just nu? Vad tänker du? Vad händer just nu? Lyssna utan att värdera, beskriv utan att värdera! Övning 2: Hur vi tolkar och tänker om oss själva. Ställ er höftbrett med benen. Lyft upp ena armen och vrid armen så långt ni kan. Kom ihåg hur långt armen kom. Ta ner armarna, blunda och fantisera dig att du gör samma sak igen men att du passerar punkten och att du vrider och kommer mycket längre med armen än tidigare. Öppna ögonen och gör övningen igen, nu kommer du längre med armen. Personer man träffar inom psykiatrin är bra på att värdera. De måste försöka lära sig beskriva utan att värdera. Dialektiskbeteendeterapi Bygger på 5 olika teoretiska hörnstenar: Biosociala teorin: Vi föds med vissa temperament och olika mått av känslomässig sårbarhet. Validering betyder att man bekräftar varandra, man bekräftar genom att man visar att man förstår. När man är en känslig individ och inte blir validerad, finns en risk att utveckla en personlighetsstörning. 3

4 Föräldrarna eller vänner tappar kanske tålamodet och säger skärp dig. Om barnet reagerar med känslor kan barnet bli bestraffat och invaliderat. Invalidering, att ignorera ett beteende, man trycker ner personens vilja och personlighet. Om du bara håller ut lite till så ska det gå bra. Växer man upp i en invaliderande miljö, lär man sig inte att prata om känslor på ett reglerat sätt. Läser av omgivningen. De lär sig inte att stå ut med obehag, lösa problem. Istället för att lära sig uttrycka känslor, lär de sig stänga av känslor eller uttrycka känslorna på extrema sätt. Barnen lär sig inte heller att läsa av kroppssignaler. När man ska behandla personer som är känslomässigt sårbara handlar det mycket om att reglera sina känslor och dra ner på extrema känsloreaktioner. Att lära personerna reglera sina kroppssignaler och att ibland är reaktionerna giltiga. Inlärningsteorin handlar om hur vi tar in och lär in och kan lära om. Kognitiv teori: tar hänsyn till hur vi inhämtar information från omvärlden, hur vi bearbetar och vad vi gör med den Den dialektiska filosofin: se flera sidor av en och samma sak. Samtidigt som du jobbar med att förändra problem, måste du acceptera att verkligheten ser ut som den gör för mig just nu. Då kan man börja fundera på hur man kan förändra och vad som kan förändras. En balans mellan acceptans och förändring. Zenbuddistisk filosofi: Hur vi uppmärksammar nuet. Hur vi riktar vårt fokus (första övningen handlar om detta). Att kunna fokusera på det som är viktigt just nu. Andningstekniker är viktigt här också. DBT är i första hand framarbetat för patienter med Bordeline personlighsstörning. Behandlingen har visat goda resultat även vid andra störningar. I Kungsbacka har vi patienter som har diagnoserna Borderline personlighetsstöning, ADHD, fobisk personlighetsstörning, tvångsmässig personlighetsstörning. Oavsett hur individens problem ser ut så är det viktigt att personen har en vilja att jobba med förändring. De som lider av tvångsmässig personlighetsstörning menar ofta att det är omgivningen som gör fel, inte dem själva. En del av diagnoserna handlar om beteenden som går att förändra vilket innebär att det går att bli av med en personlighetsstörningsdiagnos. Oftast blir personer hjälpta av att få en diagnos. Det är ett första steg. Har patienten djup depression, psykosdiagnos eller ett aktivt missbruk kan de inte behandlas med DBT. Unga individer kan vara svåra att ha överrenskommelser med som sträcker sig över en lång tid men många yngre kan ha lätt för att lära sig. Det finns en modifierad DBT behandling med kortare program som riktar sig till ungdomar. Den bygger på Standar DBT, upplägget ser vara lite annorlunda ut. De som levt länge med sina problembeteenden har större tålamod och klarar av att genomföra en behandling som tar lång tid att genomföra. Har personen bara motivationen så går det att lära sig väldigt mycket. Dialektiskbeteendeterapi (DBT) består av 4 komponenter och olika faser beroende på patientens behandlingsprocess. Patienten går i individualterapi, färdighetsträning i grupp, har telefonkonsultation och sedan finns ett konsultationsteam tillgängligt för de som arbetar med DBT. De olika faserna: 4

5 Orienteringsfasen, bekantar sig med patienten, vem ska vara patientens terapeut? Knyter kontakt och börjar bygga en relation, förklarar vad terapin innebär. Man sätter diagnos, man gör baslinjemätningar (några frågeformulär som patienten fyller i), man sätter upp mål tillsammans med patienten. När denna fas är klar skrivs ett kontrakt där man förbinder sig att gå i behandlingen och där terapeuten binder sig till att utföra terapin. Vissa delar av behandlingen är i grupp. Själva behandlingen inleds i fas 1. Man arbetar här med att minska beteenden som är en risk för sitt eget eller andras liv. Ett annat mål är försöka lösa terapistörande beteenden när de förekokmmer. Efter det kommer allvarligt livskvalitetsstörande beteenden (ex en ätstörning). Personen ska även komma ihåg att komma till alla avtalade möten. Många hinner gå ett år i programmet innan de fått ordning på dessa beteenden. I fas 2 arbetar man med personens undvikandebeteende och om patienten fortfarande har PTSD. Denna fas tar olika lång tid. I fas 3 arbetar man med att öka den egna självrespekten. Och även minska vardagliga problem. Genomsnittlig behandlingstid är tre år. Man har även sekundära mål: minska den känslomässiga sårbarhet, lära sig att identifiera och att reglera känslor, aktiv problemlösning, att kunna uttrycka sig så att omgivningen förstår. 4 komponenter Individualterapi: Ca en gång i veckan, minst 45 minuters terapi. Öka på sina färdigheter så att patienten kan lösa sina problem. Att få balans mellan acceptans och förändring. Hjälpa patienten att generalisera hur färdigheterna de lär sig i färdighetsträningen. Patienten fyller i ett dagbokskort varje dag och jobbar med målen varje dag. En kolumn för varje målområde. Man rapporterar alltså hur det har gått. Utifrån detta sätter man en agenda. När personen sen kommer till terapi så går man igenom det som är viktigast enligt problemhierarkin i den fas pat. befinner sig i. Här är det främsta verktyget kedjeanalys. Färdighetsträning i grupp går patienten i 1 gång i veckan och det tar ett år att genomföra hela programmet. Färdighetsträningen är uppdelad i 4 moduler, varje modul tar ca 8 veckor och mellan de olika modulerna repeterar man modul 1 under 2 veckors tid. Modul 1: medveten-närvaro-färdigheter: lär patienten hitta sin visshet - balans mellan känsla och förnuft som känns bra på lång sikt Vad man ska göra: observera, beskriva och delta Hur man ska göra: vara icke dömande, göra en sak i taget, göra det som är effektivt Modul 2 Hur hanterar man relationer: Hur prioriterar jag i relationer? Att sätta gränser eller töja på sina gränser. Hur bevarar jag goda relationer? Hur bevarar jag min självrespekt? 5

6 Modul 3 Känslomodulen Ta hand om sårbarhetsfaktorer: sömn, mat, motion, förmåga att kunna göra saker som gör att man känner sig kompetent, att ta medicin enligt ordination och inte använda droger. Parallellt med detta arbetar man med en sjukgymnast för att få mer kännedom om sin egen kropp. Modul 4 Krisfärdigheter Hur hanterar man krissituationer, att stå ut när det är svårt. Acceptera att saker och ting händer omkring en. Färdighetsträningen genomförs i grupp av 6-9 personer, det är alltid två terapeuter med. Många går färdighetsträningen i två omgångar eftersom de inte riktigt hänger med och är väldigt upptagna med sina egna känslor under första genomgången. I Kungsbacka använder man en valideringsmodul också och den är utöver standar DBT, utarbetad av Alan Fruzzetti från USA. Många av patienterna har svårt att validera sig själva. Telefonkonsultation I färdighetsträningen får man en massa kunskap, sen ska de generalisera detta till sin vardag och därför har patienten telefonkonsultation med individualterapeuten. Korta samtal som förbereds under individualsessionerna. Personen får instruktioner och stöd av terapeuten. Telefonkonsultationen syfte är att hjälpa patienten när det uppstår en kris och patienten inte kommer ihåg vad hon skall göra, när hon står inför en situation hon inte tidigare varit med om eller om det händer något som oroar patienten i relationen till terapeuten. Används telefonstödet även om patienten har t ex skurit sig, måste man se till att de får hjälp (kontakta ambulans eller någon anhörig beroende på vad de gjort). Efter det har inte personen tillgång till telefonkonsultationen på 24 timmar, eftersom de tidigare fått uppmärksamhet genom sitt destruktiva beteende, ska vi inte ge det. Det destruktiva beteendet ska inte belönas. Vi ska förstärka det funktionella beteendet så om patienten ber om hjälp på ett funktionellt sätt kan hon även få extra individualsessioner insatta temporärt. Personerna vill gärna prata med den terapeut som de har förtroende fö. Har en patient ringt för telefonkonsultation och lämnat ett meddelande, så ringer terapeuten upp så fort hon kan men senast inom 24 timmar. Konsultationsteamet fyller en viktig roll, och de måste vara observanta på att patienter säger olika saker till olika personer. Alla samtal videofilmas, viktigt att titta på och att handleda varandra. Har en person fått reda på något så berättas det för de andra terapeuterna, det vet patienten. Det är viktigt att ha ett stöd i varandra så att vi arbetar mot samma mål. Det går inte att arbeta ensamma med de här svåra patienterna. ÖVNING Kedjeanalys: Exempel från 13 april 6

7 Problembeteendet en person har dunkat huvudet i väggen på systembolaget, det började blöda, hon dunkade huvudet under ca 1 minut. Känslorna: Tankar: Ångest Ilska Ledsen besviken jag vill ha hjälp jag är ensam ingen bryr sig om mig (värdering) jag klara inte det här ingen förstår mig livet är orättvist. Utlösande händelse: Hon har varit på DBT. o Tänkte då: andra har det så mycket bättre, har inte gjort min hemläxa o Kände då: skuld, skam, ångest, avund, rädsla, besvikelse. Hur lång tid tog det från den utlösande händelsen till beteendet? minuter. Sårbarhetsfaktorerna: Sömnbrist Konsekvenser: Hade inte ätit Ingen motion Har inga vänner. Allmänheten rycker in positivt för henne Uppmärksamhet positivt för henne, hon måste lära sig hitta andra saker att få uppmärksamhet för. Skam ökar, har jag gjort bort mig igen Ärr i pannan Relationerna: Omgivningen blir besviken Skrämmer andra Hon måste jobba med vad hon tror att andra tänker om henne. 7

8 Vi har 10 minuter på oss att förhindra det kommande beteendet. Vad kan hon göra? Ring en kontaktperson Ring en anhörig Ring terapeuten Aktivera sig med något konstruktivt äta något eller sova (hon var som sagt hungrig och trött) Beskriv utan att värdera! Vad som är viktigt när man gör kedjor är att validera, patienten kanske behöver rollspel. Övning Kedjeanalys: Exempel från 19 april Problembeteendet Patienten har skurit sig på underarmen. Hon behövde inte åka in och sy då såren inte var djupa. Tankar: Känslor: Skönt orkar inte mer jag är värdelös lättnad ångest ledsen och besviken Utlösande faktor: pratade med en väninna, ville att hon skulle komma, men hon kunde inte komma. o Tänkte då: hon vill inte komma och hon bryr sig inte om mig, ensamhet. o Kände då: besvikelse, ledsen, tomhet, sorgsen, ångest. Det tog cirka 15 min från den utlösande faktorn till självskadebeteendet. Sårbarhetsfaktor: ätit för lite Konsekvenser för lite sömn Ångesten minskar (+) Lättnad (+) Ärr (-) Uppmärksamhet (+) 8

9 Smärta (-) Infektioner (-) Känslobortfall (-) Hon behöver hitta ett annat sätt att tänka och lösa problem. Hon behöver arbeta med sårbarhetsfaktorerna, hon behöver även arbeta med alternativa beteenden, hur man tröstar sig själv och andra sätt att tänka. Vad som är viktigt när vi gör kedjorna: det ökar förståelsen för oss och patienten. En konsekvens är ofta skam. Hur regleras skam? Hon behöver utsättas för sin egen besvikelse, att våga be om hjälp, fanns det någon annan som skulle kunna ha hjälpt henne. Det är viktigt att förmedla att man har förstått. Det är inte konstigt att du gjorde som du gjorde: du var ju trött, och vi vet hur du reagerar. Validering Validering handlar om att aktivt förmedla till klienten att du förstår varför han/hon reagerade som han/hon gjorde. Du måste själv känna att du genuint förstår om inte, fråga vidare tills du hittar din förståelse. Valideringens funktioner: Acceptans - för att balansera förändring För att lära ut och stärka självvalidering Stärker framsteg Ger feedback Stärker den terapeutiska relationen. Olika nivåer av validering 1. Lyssna observera och vara uppmärksam 2. Att reflektera tillbaka, ställer frågor så att man vet att man förstått 3. Föregå, föreslå tex om någon har svårt att sätta ord på känslor, då kan du behöva ge förslag på känslor. 4. Historisk/individspecifik validering 5. Validera utifrån en situation, normalisera 6. Äkthet och respekt och jämlikhet. 7. Ömsesidig sårbarhet Hur känns det att bli validerad? Personen lyssnar uppmärksamt, den som validerar ska känna att den förstår personen. Verbal validering sätta ord på det du förstår, finns även funktionell validering t ex sträcka fram en näsduk när en patient börjar gråta. Du måste inte hålla med om allt, eller tycka om det du validerar utan det handlar om att du skall försöka hitta ett sätt att förstå. 9

10 ÖVNING Kedjeanalys: Fall: Klienten har gjort slut på sina pengar. Personen får post och lägger allt på hög, räkningar och reklam hamnar på hög och hon blir väldigt förvånad när hon får krav från kronofogden och förstår inte vad som hänt. Vad är det som gör att patienten lägger allt på hög och glömmer bort att betala sina räkningar? Hur hjälper du klienten? Tankar Känslor: Problembeteende: Öppnade inte sin post, lade posten på hög varje dag i köket. Jag gör det imorgon pengarna är slut och det är ingen idé det jag inte ser finns inte jag är arbetslös Hopplöshet Frustration Ledsen Besviken Stressad Skam Konsekvenser: ångest. Viktigt att hitta grundkänslorna! Kortsiktigt: o lättnad o slipper tänka på det och obehag minskar Långsiktigt: o kronofogden kommer o blir vräkt o avstängd telefon o isolering o räkningen ej betald o obehag och det kanske ligger och tär hela tiden. Utlösande händelser: Sårbarhet: brevet i brevlådan Känslor: skam, ångest hon tänker: jag klarar inte det här, ingen idé. psykiska problem 10

11 Exempelvis: mamman dog och hon har aldrig behövt betala räkningar eller nyskild och mannen har alltid tagit hand om ekonomin. Försämrad ekonomi Alkoholproblem Rökning Äter för lite Sover för lite Hur kan hon hantera detta istället? God man Autogiro Sorteringssystem Planera ekonomin Be om hjälp Lära sig hantera skam och ångest Hon måste arbeta med sina känslor för att hantera det. Möt det du skäms över, och fundera över hur du kan hantera känslorna istället. Vidmakthåll och förstärk för att hitta lättnad. Förstår man så är det lättare att lösa problemen, både för dig och för klienten. Genom att göra en sådan här kedja blir det lättare att se helheten och lättare att förstå hur personen mår och tänker. Sista övningen är en valideringsövning: En person berättar hur det var att ta sig hit idag. Den andre lyssnar och väljer ut två av valideringsnivåerna och övar på att validera. Skifta sedan roller. Hur var det att validera? Hur kändes det att bli validerad? En validering kan hjälpa en person att bli mer här och nu. Försöker du att validera känslor är det mest effektiva att hitta den känslan som är primär(underliggande) och försöka validera den.. 11

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1

DBT Dialektisk Beteendeterapi. Halland - April 2010. 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 DBT Dialektisk Beteendeterapi Halland - April 2010 2010-04-28 Anneli Bryntesson 2010 1 Borderline personlighetstörning/ emotionell instabil personlighetstörning. DSM IV ICD 10 Marsha Linehans beteendemönster.

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Dialektisk atferdsterapi i praksis. Kicki Kyhle

Dialektisk atferdsterapi i praksis. Kicki Kyhle Dialektisk atferdsterapi i praksis Kicki Kyhle Nasjonal konferanse - DBT. Nordfjord november 2010 Kicki Kyhle Leg.psykolog Leg.psykoterapeut Doktorand Viktenheten Skönvikt, Landstinget Dalarna Institutionen

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

Beteendeanalys. Verksam Psykologi Verksam Psykologi Patientnummer/namn Ålder Kön Datum Terapeut 1. Diagnos (Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos gör det här) 2. Testresultat: (Poängen på BDI-II, BAI, och eventuellt andra relevanta test.

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

2012-04-17. Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline Författare/Föreläsare, Attitydambassadör & Kursledare! Jouanita Törnström Surahammar, 18 April 2012! Några myter om psykisk ohälsa! Myt: En psykiskt

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS. & anpassningar till missbruksproblematik Anna Kåver Leg. psykolog/leg. psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Handledare

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem

Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Psykologisk behandling vid sexuella beteendeproblem Hur vi arbetar med de mindre barnen Hur vi arbetar med tonåringarna Metoder, tekniker och bemötande

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer